av Paula Holmqvist (S)
till Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Det kommer ständigt rapporter i medierna om bristen på resurser och kompetens i kommuner och regioner. Många kvinnor får betala med sina kroppar i fysiskt och psykiskt tunga arbeten inom vården och omsorgen. En dålig arbetsmiljö och låg lön, ofta kombinerat med deltidsarbete, gör att många väljer bort yrken inom dessa områden. Detsamma gäller kvinnor som jobbar inom kost och städ.
I en debattartikel som är publicerad på både Aftonbladets debattsida och SKR:s hemsida den 29 juni 2023 skriver debattörerna bland annat följande:
”Alla Sveriges regioner och många kommuner befinner sig just nu i ett läge där de, om de skulle följa gällande lagstiftning, måste genomföra orimligt stora neddragningar. Samtidigt har de flesta kommuner och regioner flera år av starka resultat i ryggen. När de ekonomiska förutsättningarna på kort sikt är sämre än någon gång under 2000-talet, är utmaningarna att hitta kompetent arbetskraft till välfärden också större än någonsin. Konkurrensen om arbetskraft är stor, då även staten och näringslivet har stora behov av arbetskraft för att klara vårt försvar och den nödvändiga gröna omställningen av industrin. Regioner och kommuner tvingas nu, i skenet av arbetskraftsbehovet, kortsiktigt att dra ner på verksamhet och minska antalet anställda för att lösa effekterna av den snabbt uppkomna och historiskt höga inflationen.”
I stället för att kunna satsa på att utveckla och rekrytera kompetens till välfärden vittnar kommuner och regioner att de nu i stället måste dra ned på verksamhet och på antalet anställda för att klara ekonomin. Detta kan komma att få långtgående konsekvenser för framtida rekrytering till välfärden, där flertalet kvinnodominerade yrken finns. Detta är en stor och viktig jämställdhetsfråga.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Paulina Brandberg:
Vad avser statsrådet att göra för att neddragningarna inte ska drabba välfärdens kvinnor och ha en negativ inverkan på jämställheten i vårt land?