av Rickard Nordin (C)
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Redan i valrörelsen 2018 pekade Centerpartiet ut den mycket stora potential som finns i Sverige för bio-CCS och bio-CCU. Regeringen följer nu upp satsningar på detta i sin budget. Det är välkommet.
Det finns dock en hel del oklarheter på vägen som behöver redas ut för att det hela ska bli möjligt. En fråga som kan tyckas obetydlig i sammanhanget är frågan om den el som förbrukas i processen. Det kan vara tämligen avgörande om den beläggs med hög eller låg energiskatt. Inte minst för lönsamheten i projekten.
Energiföretagen lämnade i april 2021 in en hemställan till regeringen där man bland annat skriver:
”För närvarande analyserar ett tiotal fjärrvärmeföretag möjligheterna att investera i CCS kopplat till biobränsleeldade kraftvärmeverk. Intresset är stort utifrån att regeringen i budgetpropositionen för 2021 föreslog en satsning på avskiljning och lagring av koldioxid med biogent ursprung (bio-CCS). Koldioxidavskiljning och lagring av biogena utsläpp bedöms enligt regeringen kunna spela en viktig roll för att nå det klimatpolitiska målet om nettonollutsläpp till 2045. Den realiserbara potentialen för bio-CCS i Sverige bedöms i betänkandet Vägen till en klimatpositiv framtid (SOU 2020:4) uppgå till minst 10 miljoner ton biogen koldioxid per år i ett 2045-perspektiv. För fjärrvärmebranschen skapar bio-CCS förutsättningar för att göra branschen som sådan till en kolsänka, i takt med att de sista fossila bränslena under de närmaste åren fasas ut i el- och värmeproduktionen.
Det finns olika tekniker som är möjliga att använda för koldioxidavskiljning vid bioenergianläggningar. En är den s.k. HPC-tekniken (Hot Potassium Carbonate) som fungerar på så sätt att rökgaser trycksätts och löses i kaliumkarbonat för att frigöra koldioxid när trycket sedan sänks. Det mekaniska arbete som krävs för trycksättningen kan ske genom att använda antingen en ångdriven eller en eldriven kompressor. Nuvarande regler för energiskatten på el innebär att en ångdriven kompressor blir företagsekonomiskt mer gynnsam än en eldriven. Energiskattens konstruktion styr således mot att anläggningsägaren investerar i en ångdriven kompressor, vilket ger minskad möjlighet att producera el i kraftvärmeverket när eleffektsituationen är ansträngd. Denna missriktade styrning skulle minska om el som används i avskiljningsprocessen får användas med nedsatt energiskatt.”
Hemställan har inte besvarats och inte heller hanterats i regeringens budget för 2023. Det vore mycket angeläget med ett svar då upphandlingar av bio-CCS förväntas göras under 2023 och bolagen som ska delta i upphandlingarna då behöver besluta om teknik med medföljande konsekvenser. Att i detta läge riskera lägre elproduktion i kraftvärmen vore mycket olyckligt och kontraproduktivt för svensk konkurrenskraft.
Med anledning av ovanstående frågar jag finansminister Elisabeth Svantesson:
Kommer ministern och regeringen att agera för att sätta ned energiskatten på el som förbrukas vid koldioxidavskiljning i enlighet med den hemställan som Energiföretagen gjort?