av Eva Lindh (S)
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
I somras tillsatte den S-ledda regeringen en utredning som skulle analysera riskerna och föreslå åtgärder för att motverka korruption och otillåten påverkan. Särskilt fokus i utredningen skulle ligga på offentligt finansierad verksamhet, på effekterna av marknadens intåg i skattefinansierad offentlig verksamhet.
En rad åtgärder genomfördes av den tidigare S-ledda regeringen för att stärka skyddet för offentliganställda och för att stärka arbetet mot korruption inom offentlig verksamhet. Den utredning som beslutades om i juli 2022 skulle vara en viktig del i att stärka och skydda vår rättssäkerhet och likabehandling, som är grundläggande i en demokrati. Att bli behandlad på ett objektivt och korrekt sätt i all offentligt finansierad verksamhet, även den som ges av privata utförare.
Hot och korruption kan leda till att en anställd tvekar, inte vågar fatta behövliga beslut eller utnyttjas till att fatta felaktiga beslut. Enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, har ungefär 10–20 procent av tillfrågade myndighetspersoner tvekat inför åtgärder eller undvikit situationer till följd av påverkansförsök. En rapport från Statskontoret (2012:20) visar att tjänstemän och förtroendevalda på kommunal nivå uppfattar att korruptionen ökat. Det saknas dock mätningar av hur omfattande korruptionen är; sannolikt finns det ett mörkertal. Den otillåtna påverkan och korruptionen på kommunal och regional nivå vet vi inte mycket om alls. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) menar dock i rapporten Välfärdsbrott och otillåten påverkan att problematiken kring otillåten påverkan i kommuner verkar öka.
Organisationen Institutet mot mutor visar att 25 av 30 mutbrott under 2021 rörde relationen mellan privat och offentlig verksamhet. Det finns därför ett särskilt skäl att analysera privat verksamhet som verkar inom offentlig sektor.
Enligt den senaste myndighetsgemensamma lägesbilden för organiserad brottslighet (2021) är den organiserade brottsligheten beroende av personer som fattar myndighetsbeslut. I redovisningen framhålls därför att omfattningen av otillåten påverkan och korruption måste granskas eftersom problemen kan vara mycket större än vad som i dag är känt.
Så kom en ny regering. Nu läggs denna viktiga utredning ned. Frågan är varför.
Min fråga till justitieminister Gunnar Strömmer är:
Varför lägger ministern och regeringen ned utredningen om korruption och otillåten påverkan?