Fråga 2022/23:225 Mäns ekonomiska våld mot kvinnor

av Aida Birinxhiku (S)

till Statsrådet Paulina Brandberg (L)

 

Varje dag utsätts kvinnor för trakasserier, våld och sexualbrott av en man som hon har eller har haft en relation med. Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt och utbrett samhällsproblem som kan ta sig uttryck på olika sätt. Det kan handla om fysiskt, psykiskt, sexuellt och/eller ekonomiskt våld. Den senare formen av våld glöms dock ofta bort i den politiska debatten.

I gårdagens inslag från SVT Halland berättar en kvinna att hon har 500 000 kronor i skulder efter ekonomiskt våld från sin partner. Partnern utsatte henne konstant för hat, hot och våld. Hon hade inget annat val än att skriva på lånehandlingar och göra kreditköp åt honom, trots att hon var skuldsatt upp över öronen. Nu kämpar hon varje dag med att reda ut sin ekonomi efter att ha lämnat relationen.

Mäns ekonomiska våld mot kvinnor handlar om att utöva makt och kontroll genom ekonomiska medel. Det sker bland annat genom att våldsutövaren har full kontroll över ekonomin och inte tillåter den våldsutsatta kvinnan att ha ett eget bankkonto eller bankkort. Vanligt förekommande är även att våldsutövaren stjäl gemensamma tillgångar, tvingar kvinnan att redogöra för samtliga utgifter eller skuldsätter kvinnan genom lån och obetalda fakturor. Ett annat exempel på ekonomiskt våld är att våldsutövaren begränsar kvinnans möjligheter att arbeta, studera och försörja sig. 

Den ekonomiska utsattheten gör det svårt att lämna relationen. De som utsätts saknar ofta möjlighet att skaffa sig en egen bostad, egna abonnemang eller nya lån på grund av våldsutövarens skulder. Ekonomiskt våld leder alltså i sig till ytterligare kontroll och isolering.

Det ekonomiska våldet är som utgångspunkt nära sammanflätat med psykiskt och/eller fysiskt våld. Det måste dock ses som en egen form av våld i nära relationer, vilket även konstateras av Marie Eriksson som är forskare i socialt arbete vid Linnéuniversitetet. Att betrakta det som en form av psykiskt eller fysiskt våld riskerar att osynliggöra det som är specifikt för det ekonomiska våldet. Det innebär även att den ekonomiska utsattheten ses som en följd av psykiskt eller fysiskt våld när det i själva verket är en del av grundproblemet.

Mäns våld mot kvinnor får livslånga konsekvenser och orsakar stort lidande. Trots det är det alldeles för få våldsutsatta kvinnor som får hjälp, vilket flera kvinnojourer i Halland larmar om. Regeringen måste vidta de åtgärder som krävs och se över nuvarande lagstiftning för att hjälpa dessa kvinnor innan det är för sent. Det är viktigt att regeringen reagerar kraftfullt mot alla former av mäns våld mot kvinnor. Alla kvinnor har rätt till ett liv fritt från våld – även ekonomiskt våld.

Min fråga till statsrådet Paulina Brandberg är därför följande: 

 

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att bekämpa det ekonomiska våldet mot kvinnor?