Fråga 2022/23:161 Ätstörningsvården

av Anna Wallentheim (S)

till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

 

Undersökningar visar att antalet barn och unga som söker vård för ätstörningar har fördubblats de senaste tio åren, och dessutom uppges fallen vara svårare och sjukdomen mer långtgående innan människor söker hjälp än tidigare.

Ätstörningar är en allvarlig form av psykisk ohälsa som måste tas på stort allvar. Enligt Karolinska institutet har till exempel diagnosen anorexia nervosa en dödlighet på 10 procent, vilket gör att det är den av alla psykiatriska diagnoser som har den högsta dödligheten.

Dock befinner vi oss just nu i ett krisläge inom ätstörningsvården, detta då köerna till ätstörningsvården har ökat i hela landet. I Stockholm är läget värst där en kartläggning av SR Ekot visar att antalet personer som väntar på behandling tredubblats, och det kan ta upp till ett år innan de får hjälp. Det är kötider som i värsta fall kan leda till dödsfall innan personer med ätstörningar får hjälp. 

Ett annat problem som råder inom ätstörningsvården i dag är betydande skillnader när det gäller organisation och kvalitet mellan regioner och inom regioner. En av anledningarna som uppges till varför är att kunskaper om ätstörningar varierar. För att vända denna negativa trend måste därför jämlikheten och kunskaperna om ätstörning öka och köerna till ätstörningsvården kortas.

Min fråga till statsrådet Acko Ankarberg Johansson är därför följande: 

 

Hur avser regeringen och statsrådet att öka kunskaperna om ätstörningar inom vården samt korta köerna så att människor med ätstörningar får vård i tid?