av Staffan Eklöf (SD)
till Statsrådet Lotta Edholm (L)
Nyligen publicerades en studie om tolerans, gjord i samarbete mellan Uppsala universitet och SOM-institutet i Göteborg, Politisk tolerans och självcensur i orostider i boken Du sköra nya värld.
Forskarna undersökte intolerans genom en enkätundersökning. De presenterade en lista på 46 olika grupper i samhället och frågade: ”Är det någon av grupperna ovan som du ogillar starkt?”. 72 procent svarade ja. 59 procent fortsatte sedan att välja ut någon av grupperna.
Studien visar alltså tydligt att det finns mycket intolerans i Sverige, eftersom 72 procent av de tillfrågade ansåg att det finns grupper med människor som de ogillar starkt. Frågan handlar alltså inte om att de ogillar de idéer som människorna står för utan om att de ogillar människorna själva. Glädjande nog drabbas så kallade utsatta grupper inte så mycket, såsom invandrare (endast 1,9 procent ogillade dem starkt), homosexuella (endast 0,5 procent) och samer (0,2 procent) medan andra grupper drabbades, vilket förvånade forskarna. Sverigedemokrater ogillades starkt av 23 procent, så kallade vaccinmotståndare av 17 procent, så kallade abortmotståndare av 17 procent och så kallade klimatkrisförnekare av 8 procent. Notera att frågan inte handlar om huruvida man ogillar åsikterna, utan just personerna. Om man summerar grupperna sverigedemokrater, abortmotståndare, klimatkrisförnekare och nationalister, alltså grupper där svarande tror sig angripa konservativa personer blir summan 53 procent. Det bildar ett mönster som vi som sverigedemokrater erfarenhetsmässigt redan känner till, det att det mesta av intoleransen kommer från vänster och att väldigt få tycker illa om invandrare. Den största grupp på vänstersidan som ogillas starkt är miljöpartister (7 procent).
Den här studien visar att skolan inte har lyckats med sitt syfte att fostra toleranta medborgare. Bilden förstärks av resultaten i Sveriges kristna råds studie från 2020, där det avslöjades att många kristna känner sig kränkta i den svenska skolan.
Man kan också se att intoleransen mest drabbade andra grupper än de som skolan driver mest arbete kring och de som räknas upp i läroplanens exempel i värdegrundsavsnittet. Det skulle kunna betyda att skolan har haft framgång i att förmedla tolerans gentemot just dessa grupper, men att intoleransen letade sig andra uttryck. Vi vet ju också att barn kan mobba andra barn av vilken anledning som helst. Jag tror att äkta tolerans byggs med reflektion, inlevelse och generell respekt mot andra människor, alla människor. En sådan tolerans är en tolerans som fungerar i varje möte med människor och som inte behöver präntas in grupp för grupp. Ett gott resultat i en undersökning av tolerans vore givetvis att ingen eller få pekar ut en grupp människor som de ogillar.
Läroplanen säger att skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. I ljuset av universitetens undersökning och Sveriges kristnas råds undersökning framstår det som läroplanens viktigaste bidrag till en ökad tolerans.
Därför vill jag fråga statsrådet Lotta Edholm:
Har statsrådet för avsikt att ändra skolornas arbete med tolerans så att tyngdpunkten ligger på reflektion, inlevelse och respekt?