Interpellation 2022/23:97 Arbetet mot skattefusk och skatteflykt

av Mathias Tegnér (S)

till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

 

Exakt hur stort skattebortfallet är i Sverige vet vi inte, men vi vet att det torde räknas i hundratals miljarder per år. Det säger något om magnituden av skattebortfallet i vårt land. En del av det internationella arbetet för att minska skattefusk sker inom ramen för OECD och deras BEPS-arbete.

I EU kallas det administrativa samarbetet för DAC. Detta har inneburit nya regler men framför allt en kraftigt ökad mängd data, genom internationella samarbeten, som nu kommer Skatteverket till del. För att denna information ska kunna användas ändamålsenligt behövs ökade investeringar i myndighetens it-miljö.

Det förefaller som borgerliga regeringar genom historien har prioriterat ned arbetet mot skattefusk. Under statsminister Reinfeldts första borgerliga regeringsperioden, 2006–2010, behandlades Skatteverket synnerligen styvmoderligt. Verksamheten och antalet anställda krymptes medvetet. Skatteverket var vid årsskiftet 2009/10 i en verklig ekonomisk kris, mycket på grund av regeringens agerande. Nya friska pengar kom i tilläggsbudgeten samma år, vilket delvis avhjälpte situationen Vi socialdemokrater har nästan alltid, både i regering och opposition, varit generösare i budgetsammanhang i fråga om Skatteverket än den samlade borgerligheten.

Skatteverket har under året 2022 äskat om en resursökning för 2023 med fokus på arbetet mot skatteflykt eller skattefusk. Dessa pengar har dock den nya regeringen prioriterat till andra saker.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:

 

  1. Anser ministern att kampen mot skattefusk är prioriterad, och tänker ministern i så fall att vidta några åtgärder på området?
  2. Hur avser ministern att agera för att motverka eventuella negativa konsekvenser för arbetet mot skattefusk efter minskningen av Skatteverkets anslag i regeringens budget?