Interpellation 2022/23:87 Situationen i sjukvården

av Mirja Räihä (S)

till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

 

Välfärden behöver stora tillskott framåt. Detta står klart för de allra flesta, men jag oroas för att regeringen inte tar utmaningen på allvar. I Stockholm, där jag bor, varnar nu våra akutsjukhus för stora underskott – trots att det nya S-styret gör stora satsningar på vården och personalen.

I valrörelsen lovades det stora reformer för svensk sjukvård. Regeringen har mycket att leva upp till, och förväntningarna är höga. Men vi som hoppats på stora tillskott blev besvikna när pengarna i stället använts för att sänka skatten för de rika och till sänkt dieselpris på 14 öre vid pump.

Trots hög svansföring i valdebatten från delar av Tidöpartierna blev det väldigt tydligt när regeringen tidigare i höstas presenterade sin första budget att välfärden nu kommer att tvingas till stora besparingar. Detta drabbar självklart vården tungt.

I flera rapporter och kommentarer om budgeten, från exempelvis SKR och fackföreningen Kommunal, pekas på att välfärden framåt måste tillföras mellan 20 och 30 miljarder kronor för att klara dagens nivå och kvalitet. Vi socialdemokrater har lyssnat och dubblade regeringens 6 miljarder till 12 miljarder, och inräknat våra övriga satsningar når vi nästan 20 miljarder i tillskott kommande år.

Under pandemin prioriterade den socialdemokratiskt ledda regeringen stora satsningar på välfärden. Det var viktigt både för att rädda liv och för att stärka vårdpersonalens möjligheter att göra ett bra arbete. För oss går välfärden först.

Vi står nu inför en ny stor kris. Inflationen och stundande lågkonjunktur sätter enorm press på våra välfärdsverksamheter. Jag vet att det kommer att vara vårdpersonal och sjuka som till slut kommer att få betala när verksamheterna inte satsas på. 

Jag vill därför fråga statsrådet Acko Ankarberg Johansson:

 

  1. Har statsrådet för avsikt att ta några initiativ, och i så fall vilka, mot bakgrund av det som anförs ovan om rapporter om välfärdens underfinansiering? 
  2. Hur tänker statsrådet och regeringen svara Region Stockholm, som nu tillför stora resurser själva men där regeringens budget lämnar regionerna med underskott? 
  3. Vilka åtgärder tänker statsrådet och regeringen vidta för att vårdpersonalen ska orka igenom en kommande kris mot bakgrund av att en viktigt lärdom efter pandemin var att det krävs både fler anställda och mer satsningar på vårdpersonalen för att fler ska orka och fler ska välja att jobba i vården?