av Sofie Eriksson (S)
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Det ska vara ordning och reda när det gäller vilka som bor i Sverige. Vårt välfärdssystem kräver att det finns korrekta uppgifter om de människor som lever i Sverige. Det är dessutom en förutsättning för att bekämpa brott, såsom arbetslivskriminalitet. Viktiga verktyg för att motverka utnyttjande av människor eller vår välfärd är en korrekt folkbokföring och pålitliga uppgifter som lämnas till våra myndigheter.
Den socialdemokratiskt ledda regeringen genomförde en lång rad åtgärder för att stärka kontrollen och förbättra kvaliteten i folkbokföringen. Exempelvis fick Skatteverket ökat anslag och fler verktyg för att kunna upptäcka, utreda och åtgärda fler fel i folkbokföringen. Myndigheten fick möjlighet att avregistrera falska identiteter från folkbokföringen och göra besök för att kontrollera en persons bosättning. Skatteverket genomförde också, på uppdrag av den socialdemokratiskt ledda regeringen, pilotprojekt för att motverka felaktig folkbokföring tillsammans med ett antal kommuner. Folkbokföringsbrottet återinfördes.
Den 27 januari i år debatterades frågan om folkräkning i riksdagens kammare. Detta med anledning av en interpellation från Peder Björk (S) ställd till finansministern. Frågorna som ställdes var när och hur en folkräkning ska genomföras i Sverige. Inför och under valrörelsen 2022 drev samtliga partier i högerregeringen och Sverigedemokraterna att en så kallad folkräkning ska genomföras. Det blev dock aldrig tydligt hur en sådan ska gå till rent praktiskt.
Under debatten den 27 januari skapades nya frågetecken. Finansministern sa bland annat att folkräkningen inte kan vara genomförd till ett särskilt datum utan handlar om en “process”.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson: