av Åsa Eriksson (S)
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Sverige består av 290 kommuner med varierande befolkningsstorlek –från knappt 2 400 invånare i Bjurholm till 978 800 personer i Stockholm. Oavsett storlek har alla kommuner samma skyldighet att erbjuda kommunal service och välfärd till sina invånare i enlighet med de beslut som riksdag och regering beslutar om.
För att kommunerna ska kunna utföra den service och välfärd som invånarna har rätt till måste de ha rimliga förutsättningar för det. Regeringen och finansministern har en oerhört viktig roll i att lägga fram budgetpropositioner till riksdagen, som bland annat påverkar kommunernas möjligheter.
Konjunkturinstitutet har beräknat att statsbidragen till kommunerna fram till år 2040 skulle behöva öka med 24 miljarder kronor per år för att kommunallagens krav på en budget i balans och på god ekonomisk hushållning ska kunna tillgodoses. Om kommunerna i stället helt på egen hand skulle finansiera den förväntade kostnadsökningen med höjda kommunalskatter skulle skatterna i genomsnitt behöva öka med 3 kronor och 18 öre till år 2040.
I det läge vi är i nu, med ökade pensionskostnader, högre räntor och stigande priser på det mesta, sitter många kommuner i en svår sits. Vårpropositionen och regeringens förslag i den blir avgörande för hur välfärden kommer att se ut i slutet av året.
Staten måste ta ett övergripande ansvar för att säkerställa att kommunerna har rimliga ekonomiska förutsättningar att genomföra sina uppdrag. Det brådskar med besked.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:
Vilka åtgärder kan ministern, inom sitt ansvarsområde, tänka sig att vidta för att stärka kommunernas ekonomi?