av Ida Ekeroth Clausson (S)
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Svensk ekonomi står inför en lågkonjunktur där människor riskerar att bli arbetslösa. En ökad inflation, höjda räntor och höga priser på el, drivmedel och livsmedel drabbar hushåll som redan innan har haft svårt att få sin ekonomi att gå ihop. Flera skolor rapporterade redan innan jul om att mer mat går åt, framför allt på måndagar och fredagar. Livsmedelspriserna har på ett år gått upp med 20 procent.
Enligt en prognos från EU-kommissionen för 2023 hamnar Sverige längst ned på listan över ekonomisk tillväxt. Alltså går svensk ekonomi sämst i Europa. Ekonomin väntas krympa med 0,8 procent under 2023, och Sverige ser därmed ut att bli EU:s enda medlemsland med negativ tillväxt.
Samtidigt visar statistik från Kronofogden att privatpersoners skulder har ökat till en ny rekordnivå och fortsätter att växa snabbt. Vidare visar statistiken att antalet personer med skulder hos Kronofogden har ökat i drygt hälften av landets kommuner.
I februari frågade jag finansministern på vilket sätt regeringen avser att arbeta för att Kronofogden bättre ska kunna förebygga den höga överskuldsättningen i Sverige. Till svar fick jag en upprepning av genomförda åtgärder under den socialdemokratiska regeringen, såsom ränte- och kostnadstak för så kallade högkostnadskrediter och hårdare krav vid marknadsföring av krediter, samt den pågående utredning som ska föreslå åtgärder för att motverka riskfylld kreditgivning och överskuldsättning. Det är bra, men det behöver göras något nu med den allt svårare ekonomiska situation som Sverige befinner sig i.
Vi socialdemokrater har presenterat flera förslag som skulle avlasta många i denna svåra ekonomiska situation, allt från en förlängning av det höjda bostadstillägget till en elräkningsakut och en tillfällig förstärkning av barnbidraget. Vi vet att personer med låg inkomst utgör en hög andel av dem som har betalningsproblem. Den som redan har det tufft ekonomiskt med små marginaler blir lättare skuldsatt. Till det kan läggas att de som är skuldsatta i regel först betalar räntor och avgifter. Bara om pengarna räcker betalas själva skulden av. Nu ser vi högre räntor, och individer riskerar att låsas fast i ett långvarigt skuldberoende som kommer att bli svårt att ta sig ur.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson: