av Markus Kallifatides (S)
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Internationell ränteuppgång och kraftiga prisökningar, inte minst på viktiga insatsvaror i byggande samt allmän, ekonomisk osäkerhet pressar nu snabbt ned byggandet av nya bostäder i Sverige. Men hur mycket?
Boverkets prognoser utgår från den statistik som SCB samlar in och publicerar. I den statistiken redovisas dels antalet färdigställda nya bostäder i olika upplåtelseformer, dels vad som betecknas som ”påbörjade bostäder”. Med ledning av SCB:s statistik har Boverket i sin senaste prognos angett 59 000 påbörjade bostäder för år 2022 och 33 000 för år 2023. Detta är en prognos som givetvis i sig indikerar en mycket kraftig nedgång i bostadsbyggandet, något som tidigare debatterats i riksdagen under vintern.
Röster i den allmänna debatten har höjts som problematiserar dessa uppgifter ytterligare. Statistiken över ”påbörjade bostäder” är nämligen i en mer egentlig mening ”antalet bostäder som ingår i byggprojekt där startbesked getts av kommunenen till mark- och bostadsutvecklare”. Det är alltså inte fråga om verkligen påbörjade byggprojekt som mäts i den underliggande statistikinsamlingen. Därmed finns en risk att nedgången i bostadsbyggandet både för 2022 och nu under 2023 underskattas, möjligen kraftigt. Från branschföretag och fackliga organisationer kommer varningar om ”tvärnit” i byggandet var och varannan dag.
Mina frågor till statsrådet Andreas Carlson är därför: