av Mattias Vepsä (S)
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Den 16 februari rapporterade SvD att Säpo har gripit två män i Stockholmsområdet som nu misstänks för det mycket ovanliga brottet olovlig kårverksamhet. Det är ett så kallat högmålsbrott och ses som ett potentiellt hot mot landets inre säkerhet.
I en tidigare skriftlig fråga till justitieministern har jag lyft fram vikten av att förstå och möta hotet från högerextrema miljöer. Detta både mot bakgrund av vad som hände i Tyskland strax före årsskiftet med tillslaget mot Reichsbürgerrörelsen och att det inför valet 2022 uppmärksammades i en undersökning genomförd av Acta Publica att 289 kandidater till riksdagen hade kopplingar till högerextrema miljöer. Av dessa stod 214 personer på Sverigedemokraternas lista.
Gripandet och misstankarna om organiserad kårverksamhet reser frågor om hur regeringen kan skynda på olika insatser för att stärka vår motståndskraft.
I svaret på min skriftliga fråga pekar ministern på att vi måste utveckla metodstöd i skolan för att möta våldsbejakande extremism och lyfter fram att regeringen avser att som en del av ordförandeskapet i olika diskussioner ”delta aktivt”. Satsningarna på polisen och rättsväsendet som påbörjades under förra regeringen ska fortsätta; detta är ytterligare bra besked.
Jag menar att vi inte får vara naiva. I olika chattrum och på sociala mediekanaler frodas hatpropagandan, många gånger förstärkt genom samarbeten över nationsgränser. Det sker en utväxling av idéer: nationalism, klimatforskningsskepticism, misstro mot partiföreträdare samt antivaxxare. Mer öppna nationalkonservativa medier driver upp tonen i debatten. Två exempel i närtid är att öka konfliktnivån gällande koranbränningarna eller att i kampanjliknande insatser rikta misstro mot enskilda myndighetschefer.
Med anledning av detta vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer: