av Teresa Carvalho (S)
till Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
Sedan 2014 då Socialdemokraterna bildade regering arbetar över 450 000 fler på svensk arbetsmarknad. Sverige har den nästa högsta sysselsättningsgraden i EU och därtill ett arbetskraftsdeltagande som är bland de högsta. I Sverige är det fler som vill arbeta och som står till arbetsmarknadens förfogande än i något annat EU-land. En viktig anledning till detta är den föregående regeringens arbetsmarknadspolitik där människor som stod utanför arbetsmarknaden möttes av både tydliga förväntningar att komma i arbete och stöd till utbildning och insatser som ledde till jobb.
Samtidigt är det tydligt att gruppen utrikes födda kvinnor har halkat efter. En stor andel av dem som varit utan arbete i mer än 24 månader är utrikes födda kvinnor med kort utbildningsbakgrund. Oftast vill dessa kvinnor inget hellre än att ha ett jobb, men för att detta ska ske behövs ofta långsiktiga och intensiva stödinsatser.
Även om arbetslösheten är för hög bland utrikes födda, och i synnerhet bland kvinnor, är det glädjande nog samtidigt så att hela gruppens sysselsättning har ökat. Regeringen konstaterar också i sin budgetproposition att sysselsättningsgraden bland utrikes födda kvinnor är högre i Sverige jämfört med genomsnittet bland utrikes födda kvinnor inom EU.
Dessvärre finns en stor risk för bakslag när arbetslösheten nu förväntas stiga och regeringen samtidigt väljer att kraftigt dra ned på resurserna till rustande arbetsmarknadsinsatser. Regeringen konstaterar vidare i budgetpropositionen: ”I takt med att efterfrågan i ekonomin bedöms bli svagare väntas även läget på arbetsmarknaden bli sämre. Svagare efterfrågan på arbetskraft och stigande arbetslöshet innebär att personer med en svag anknytning till arbetsmarknaden drabbas särskilt hårt.”
För att motverka långtidsarbetslösheten och segregationen måste fler utrikes födda kvinnor komma i arbete och egen försörjning. Den annalkande lågkonjunkturen ökar behovet av en bred och aktiv arbetsmarknadspolitik. Varje barn behöver få se sina mammor och pappor gå till jobbet och bidra till samhället. Vi socialdemokrater vill därför införa en aktivitetsplikt i försörjningsstödet och skärpa kraven vid arbetskraftsinvandring, så att de jobb som finns i Sverige i högre grad tas av arbetslösa som redan finns här. Vi vill också ge Arbetsförmedlingen bättre förutsättningar att möta de arbetssökande i hela landet, särskilt där arbetslösheten är som störst. Och vi vill fylla på verktygslådan med fler verktyg för att rusta människor utifrån deras behov. Vi är sammanfattningsvis djupt kritiska till regeringens nedskärningar på den aktiva arbetsmarknadspolitiken och vuxenutbildningen.
Extratjänsterna var en insats som hjälpte inte minst utrikes födda kvinnor att komma närmare arbetsmarknaden och egen försörjning. Dessa slopades av högerpartierna, men i vårt socialdemokratiska budgetalternativ återinför vi dem.
Hälften av dem som hade en extratjänst var utrikes födda kvinnor. Dessa kvinnor fick genom extratjänsterna en möjlighet att gå från isolering i hemmet till en meningsfull sysselsättning, med siktet inställt på att därefter gå vidare till reguljärt arbete.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson: