Interpellation 2022/23:152 Transportsektorns klimatmål

av Daniel Helldén (MP)

till Statsrådet Andreas Carlson (KD)

 

När infrastrukturministern dagen före julafton i ett pressmeddelande om nya direktiv till Trafikverket presenterade de neddragningar av landets långsiktiga järnvägssatsningar som regeringen vill se motiverades det bland annat med att man ville satsa på arbetspendling, godstrafik och järnvägsunderhåll. Men man pekade också på behovet av mer vägunderhåll, i ett pressmeddelande om tåg. Lite udda kan tyckas, men verkar vara i linje med den omdisponering regeringen gjorde i stadsbudgeten på 750 miljoner från järnvägsunderhåll till vägunderhåll.

I en intervju i Svenska Dagbladet på julafton ger infrastrukturministern en något tydligare bild av skälen till de avbrutna järnvägssatsningarna. Där framträder att inriktningen för landets transportplanering får nytt fokus där vägtransporter och flyg ska dominera. Infrastrukturministern ger utryck för likande tongångar i en intervju i Dagens industri i början av december, där statsrådet säger att städerna bör planeras för fler bilar.

Dessa uttalanden som statsrådet gjort om biltrafiken är anmärkningsvärda då de går på tvärs mot den nationella planering som varit basen för landets arbete för att klara de klimatpolitiska målen för transportsektorn, de mål som riksdagen slagit fast och regeringen åtskilliga gången bedyrat ligger fast. Till 2030 ska utsläppen från transportsektorn minska med 70 procent räknat från 2010.

För att klara dessa mål har det varit konsensus om att det är tre åtgärder som behövs för att klara vägtrafikens del av klimatmålen till 2030: effektivare fordon, bränslebyte och ett transporteffektivare samhälle. Ofta kallas det kort och gott ”bilen, bränslet och beteendet”.

Det transporteffektiva samhället, eller transportsnåla samhället som det också benämns, syftar till att utveckla styrmedel och samhällsplanering så att behovet av framför allt vägtransporter minskar. Det handlar om att bygga ett samhälle där gång, cykel, kollektivtrafik, järnväg och smarta delningslösningar premieras samtidigt som de körda milen (transportarbetet) minskar.

Det vi nu tycks se när vi följer infrastrukturministerns uttalanden i medier, pressmeddelanden och budget är att det inte längre ska arbetas för ett transportsnålt samhälle. I stället är det vägar, bilar och lastbilar som det ska satsas på. Helt på tvärs mot vad styrdokument och forskningen visar.

Den fråga som reses av detta är om det är så att regeringen nu genomför ett paradigmskifte inom transportsektorn och skrotar ett av benen i arbetet för att nå klimatmålen inom transportsektorn, nämligen det transportssnåla samhället.

Min fråga till statsrådet Andreas Carlson är med anledning av ovanstående följande:

 

Är det regeringens uppfattning att det ena av de tre utpekade benen i arbetet för att klara klimatmålen inom transportsektorn, nämligen ett transportsnålt samhälle med minskad vägtrafik, nu ska plockas bort som redskap för att klara klimatmålen och om så är fallet, hur avser statsrådet att agera för att målen ska kunna uppnås?