Interpellation 2022/23:143 Ombyggnad av riksväg 41

av Mikael Larsson (C)

till Statsrådet Andreas Carlson (KD)

 

Riksväg 41 går mellan Borås och Varberg. Vägen är utbyggd som två-plus-ett-väg mellan Borås och Berghem, och nya vägsträckor är byggda Borås–Björketorp, genom Veddige, samt Derome–Varberg. En helt ombyggd väg har varit på tal i över 60 år.

Vägen trafikeras av mycket tung trafik – många skogstransporter som ska med virke till Värö bruk –men också av mycket persontrafik.

Just nu är det aktuellt med ombyggnad av vägsträckan mellan Björketorp och Sundholmen till två-plus-ett-väg. Det är välkommet med en ny sträcka utifrån trafiksäkerhetssynpunkt. Det som dock inte är välkommet är det sätt på vilket Trafikverket har agerat under hela denna process mot de markägare och lantbrukare som finns längs med sträckan. På denna sträcka vill man nu bygga en helt ny väg samt en lokalväg för dem som bor längs med vägen, samtidigt som man vill att den gamla vägen ska finnas kvar. Man kommer alltså inte att ta upp denna väg.

Vägen går genom Viskadalen, som har fin jordbruksmark och bra produktion. Sverige har som mål i livsmedelsstrategin att öka livsmedelsproduktionen, och då behövs all produktiv mark vi kan få. Att nu göra som i Björketorp och inte ta bort den gamla vägen utan låta den ligga kvar, bygga en ny väg och bygga en lokalväg, gör att väldigt mycket jordbruksmark tas i anspråk, och det blir svårt att bedriva ett aktivt lantbruk. Utöver detta går järnvägen Viskadalsbanan genom detta område.

De markägare som drabbas av detta överklagade Trafikverkets beslut till regeringen i december 2021. Regeringen fattade sitt beslut i december 2022 och gick då helt och hållet på Trafikverkets linje. Både Moderaterna och Kristdemokraterna säger sig värna lantbruket och landsbygden, men i detta fall gör man inte det. Det verkar faktiskt som om man inte ens läst vad lantbrukarna och markägarna skriver i sitt överklagande.

Den biologiska mångfalden kan också gynnas om den gamla vägen tas bort och jordbruksmarken kan återställas där.

När vi bygger för ny infrastruktur behöver vi hela tiden tänka på hur vi bygger så att vi tar så lite mark som möjligt i anspråk. En ny väg är välkommen men om man bygger på rätt sätt.

Denna interpellation är ett exempel på hur det går till. Jag vill ha ett generellt svar hur statsrådet ser på just denna problematik.

Utifrån ovan blir mina frågor till statsrådet Andreas Carlson:

 

  1. Har statsrådet för avsikt att beakta markägarnas synpunkter i arbetet med att ta fram en ny väg- och järnvägsplan och i så fall, på vilket sätt?
  2. Har statsrådet för avsikt att väga in betydelsen av jordbruksmark i planeringen av ny infrastruktur och i så fall, på vilket sätt?
  3. Avser statsrådet att verka för att ta några initiativ så att sådant här kan förbättras genom samråd och dialog mellan berörda markägare och Trafikverket?