Riksdagens skrivelser till regeringen

1 Inledning	Skr. 2022/23:75

Regeringen ska varje år i en skrivelse till riksdagen redovisa vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen (9 kap. 8 § riksdagsordningen).

Redovisningen tar upp samtliga riksdagsskrivelser från det senaste kalenderåret och äldre riksdagsskrivelser som inte tidigare har rapporterats som slutbehandlade av regeringen (avsnitt 2). Den avser huvudsakligen sådana åtgärder som vidtagits under tiden 1 januari–31 december 2022. För att underlätta för riksdagsutskotten att få en så aktuell bild som möjligt vid sitt utvärderings- och uppföljningsarbete, har redovisningen fått omfatta även vissa regeringsbeslut från tiden efter den egentliga redo- visningsperiodens utgång.

Liksom tidigare är redovisningen uppställd departementsvis. En riks- dagsskrivelse är i regel redovisad under det departement riksdagsskrivel- sen har ställts till. En sådan princip kan dock inte upprätthållas fullt ut. Vissa departement har upphört, andra har tillkommit eller ändrat namn. Även med en i övrigt bibehållen departementsorganisation har ärende- grupper vid flera tillfällen flyttats mellan olika departement. I allt väsentligt redovisas i sådana fall riksdagsskrivelsen under det departement som den 1 januari 2023 var ansvarigt för beredningen av sakfrågorna enligt uppdelningen i bilagan till förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet.

Inom varje departement är riksdagsskrivelserna uppdelade i två huvud- avsnitt, först de äldre riksmötena, därefter de nyare riksmötena 2020/21, 2021/22 och det nu pågående riksmötet 2022/23 fram till årsskiftet.

Redovisningen omfattar alla riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen från och med nr 126 från riksmötet 2021/22 till och med nr 109 från riksmötet 2022/23. Som framgått omfattar redovisningen dessutom de riksdagsskrivelser från tidigare riksmöten som inte tidigare har redovisats som slutbehandlade. Vid utvärderingen och uppföljningen av riksdagens beslut är regeringens åtgärder med anledning av riksdagens tillkänna- givanden till regeringen av särskilt intresse. De punkter i utskotts- betänkandena som innehåller sådana tillkännagivanden markeras i redovisningen med en asterisk (*).

Det departementsvisa avsnittet kompletteras med två register. Ett är kronologiskt uppställt och innehåller hänvisningar om var i redovisningen varje riksdagsskrivelse finns samt uppgifter om vilket riksdagsutskott som berett ärendet och om regeringen har slutbehandlat skrivelsen eller inte (avsnitt 3). I det andra registret, som innehåller samma sakuppgifter, är riksdagsskrivelserna grupperade efter det utskott där ärendena beretts (avsnitt 4).

Ett viktigt inslag i redogörelsen för behandlingen av riksdagsskrivel- serna är lagstiftningsärendena och regeringens utfärdande av lagar eller beslut om förordningar. Många av förordningarna är samtidigt grunden för en omfattande normgivning på myndighetsnivå. Därför lämnas i detta sammanhang en aktuell redovisning av regelbeståndet i Svensk författ- ningssamling (SFS) och hos myndigheterna (avsnitt 5).

Skr. 2022/23:75 Statsråds- beredningen

2 Redovisning

2.1 Statsrådsberedningen

Nyare riksmöten

Riksmötet 2021/22

1. Rskr. 2021/22:126

Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning

Bet. 2021/22:KU10 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 31 mars 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

2. Rskr. 2021/22:390

Granskningsbetänkande våren 2022

Bet. 2021/22:KU20

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 1 september 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

3. Rskr. 2021/22:391

Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2021 Skr. 2021/22:75, bet. 2021/22:KU21

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 13 oktober 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

4. Rskr. 2021/22:395

Kommittéberättelse – kommittéernas verksamhet under 2021 Skr. 2021/22:103, bet. 2021/22:KU40

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 13 oktober 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

5. Rskr. 2021/22:400

Verksamheten i Europeiska unionen under 2021

Skr. 2021/22:115, bet. 2021/22:UU10

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 17 november 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

Riksmötet 2022/23

6. Rskr. 2022/23:60

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:KU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75	2.2 Justitiedepartementet
Justitie-
departementet	Äldre riksmöten
	Riksmötet 2014/15
	1. Rskr. 2014/15:77
	Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
	Prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:JuU1
	Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 93), 2015/16:75 (Ju 22),
	2016/17:75 (Ju 19), 2017/18:75 (Ju 10), 2018/19:75 (Ju 5), 2019/20:75
	(Ju 4), 2020/21:75 (Ju 3) och 2021/22:75 (Ju 3).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 10 om fler lokala poliser*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma med en
	redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet lokala
	poliser (bet. 2014/15:JuU1 s. 35). I skrivelse 2016/17:75 redovisades
	denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte
	hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet
	skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296).
	I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6)
	meddelade regeringen att punkten därför åter stod som öppen.
	Ett av syftena med ombildningen av polisen till en sammanhållen
	myndighet 2015 var att säkerställa en lokalt förankrad och synlig polis i
	hela landet. För att följa upp utfallet av polisreformens intentioner fick
	Statskontoret i april 2014 i uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen.
	Statskontoret slutrapporterade uppdraget i september 2018 och med
	utgångspunkt i slutrapporten har Polismyndigheten fortsatt sitt
	utvecklingsarbete, ett arbete som regeringen följer noga och får löpande
	information om. Sedan ombildningen har Polismyndigheten ålagts att, på
	olika sätt, redovisa arbetet med att uppnå reformens intentioner,
	innefattande en lokalt förankrad polisverksamhet. De regleringsbrev som
	beslutades i direkt anslutning till ombildningen innehöll dessutom krav på
	att Polismyndigheten löpande skulle hålla regeringen informerad om det
	fortsatta arbetet med ombildningen. De årliga kraven i regleringsbrev om
	redovisning från Polismyndigheten har avsett att i olika former begära
	återrapportering om myndighetens arbete med att åstadkomma en
	långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Detta har innefattat att
	redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolis-
	områdesnivå, hur resurser fördelats så att det ska finnas en stark lokal
	närvaro i utsatta områden, antalet kommunpoliser och att redogöra för hur
	resurser har fördelats för att uppnå en stark lokal närvaro i hela landet, med
	fler poliser i yttre tjänst.
	I regleringsbrevet för 2023 har regeringen närmare beslutat att
	Polismyndigheten ska redovisa antalet kommunpoliser, områdespoliser
	samt antalet anställda totalt som arbetar huvudsakligen med brottsföre-
	byggande arbete och ingripandeverksamhet per polisregion. Polismyndig-
	heten ska också redovisa antalet poliser i yttre tjänst, dels i absoluta tal,
	dels som andel av det totala antalet poliser. Liknande återrapporterings-
6	krav har lämnats i tidigare års regleringsbrev. Vidare har regeringen gett
6

myndigheten i uppdrag att lämna en redovisning av de medel som tillförs verksamheten för att öka antalet anställda t.o.m. 2024. Redovisningen ska avse var och enligt vilka kriterier de ökade resurserna har fördelats, respektive avses fördelas, i verksamheten.

Polismyndigheten har i en rad budgetar tillförts mer resurser för att till och med 2024 öka antalet anställda med sammantaget 10 000 jämfört med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016. Polismyndigheten har haft i uppdrag att redovisa hur resursförstärkningarna används för att på bästa sätt stärka och utveckla polisverksamheten. Vidare har det skapats förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att antalet lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning har blivit fler. Från och med 2019 finns det fem sådana lärosäten.

Brottsförebyggande rådet har fått i uppdrag att följa upp och analysera resursanvändningen inom Polismyndigheten och resultatet av anslags- höjningarna för att utöka antalet anställda. I detta ingår att kartlägga hur de ekonomiska tillskotten har fördelats och använts i Polismyndigheten samt analysera hur verksamheten och dess resultat har utvecklats. Uppdraget ska delredovisas till regeringen (Justitiedepartementet) senast den 24 mars 2023 och den 18 oktober 2024. Uppdraget ska slutredovisas senast den 27 mars 2026.

Genom den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten sedan ett antal år månatligen redovisar till Regeringskansliet har utvecklingen avseende bl.a. kompetensförsörjningen kunnat följas upp.

Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 52), i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 avsnitt 2.7 s. 40–41) och i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 avsnitt 2.7 s. 43–44). Punkten är inte slutbehandlad.

2. Rskr. 2014/15:138

Straffrättsliga frågor

Mot. 2014/15: 197, 288, 289, 843, 836, 1529, 1606, 1617, 1711, 1758, 1795, 1827, 1904, 2039, 2246, 2313, 2319, 2413, 2508, 2524, 2969, 2970, 2972, 2993 och 2996, bet. 2014/15:JuU14

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 33), 2016/17:75 (Ju 25), 2017/18:75 (Ju 14), 2018/19:75 (Ju 9), 2019/20:75 (Ju 7), 2020/21:75 (Ju 6), 2020/21:75 (Ju 4) och 2021/22:75 (Ju 4).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 48 om straffvärdesbestämning vid flerfaldig brottslighet*: Riks- dagen har tillkännagett vad utskottet anför om straffvärdesbestämning vid flerfaldig brottslighet (bet. 2014/15:JuU14 s. 62 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:1904 yrkande 6 och 2014/15:2970 yrkande 4 och delvis bifallit motion 2014/15:2524 yrkande 22. Frågan omfattas av Påföljdsutredningens betänkande Nya Påföljder (SOU 2012:34). Regeringen beslutade den 17 mars 2016 propositionen Ny påföljd efter tidigare dom (prop. 2015/16:151). I propositionen lämnades vissa förslag som innebär att reglerna om gemensam straffmätning i 34 kap. brottsbalken inte längre ska tillämpas då fråga är om återfall. Vidare gjorde regeringen bedömningen att den nuvarande ordningen för straffvärde-

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

Skr. 2022/23:75	bedömning vid flerfaldig brottslighet i övrigt framstår som väl avvägd och
Justitie-	föreslog därför ingen ändring i de reglerna. I samband med att
departementet	propositionen beslutades skrevs tillkännagivandet av. Riksdagen delade
	dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed var
	slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). Punkten står därför
	åter som öppen. Tillkännagivandet återrapporterades till riksdagen i
	budgetpropositionen för 2018 (se prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6).
	Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om
	straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren fick i
	uppdrag att överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som
	ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Enligt utredningens
	direktiv ska det säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens
	allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget redovisades den
	24 januari 2023. Betänkandet (SOU 2023:1) har remitterats i februari
	2023. Remisstiden går ut den 5 juni. Punkten är inte slutbehandlad.
	3. Rskr. 2014/15:152
	Polisfrågor
	Mot. 2014/15:2986 yrkande 2, bet. 2014/15:JuU16
	Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 38), 2016/17:75 (Ju 26),
	2017/18:75 (Ju 15), 2018/19:75 (Ju 11), 2019/20:75 (Ju 8), 2020/21:75
	(Ju 7) och 2021/22:75 (Ju 5).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 20 om renodling av polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om renodling av polisens
	uppgifter (bet. 2014/15:JuU16	s. 13 f.) och därmed bifallit motion
	2014/15:2986 yrkande 2. Den	1 december 2016 beslutade regeringen
	propositionen Transporter av frihetsberövade (prop. 2016/17:57). För att
	säkerställa en ändamålsenlig och rättssäker transportverksamhet och för

att renodla polisens verksamhet föreslog regeringen i propositionen nya bestämmelser om Kriminalvårdens rätt att utföra transporter av frihets- berövade personer åt andra myndigheter. De nya reglerna trädde i kraft den 1 april 2017. Med anledning av betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) har ett projekt pågått där regeringen har avsatt medel under 2014–2016 i syfte att få till stånd en praxisändring genom att landsting och kommuner tillsammans med Polismyndigheten gemensamt utvecklar alternativa lösningar till förvaring i arrest. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har följt upp effekterna av regeringens satsning och slutredovisade sitt uppdrag den 28 mars 2018, rapport 2018:1 En lob i mål? (S2017/00357). Regeringen beslutade den 7 september 2017 propositionen Renodling av Polismyndighetens arbets- uppgifter när länsstyrelserna tar över uppgifter på djurområdet (prop. 2016/17:224). I propositionen föreslog regeringen att vissa uppgifter som rör djur ska flyttas från Polismyndigheten till länsstyrelserna. Förslagen som innebär en renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter trädde i kraft den 1 juni 2018. I november 2019 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att göra en översyn av regelverket för ordningsvakter (dir. 2019:89). En av de frågor som utretts är om ordningsvakter kan utföra ytterligare arbetsuppgifter för att frigöra resurser för Polismyndigheten.

Ett exempel på en arbetsuppgift som är särskilt resurskrävande för Polismyndigheten är enligt direktiven att transportera personer som frihetsberövats av ordningsvakter med stöd av t.ex. polislagen (1984:387) eller lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer. En mer ändamålsenlig användning av ordningsvakter kan även på ett generellt plan frigöra resurser för Polismyndigheten till andra mer prioriterade uppgifter. I utredningens betänkande (SOU 2021:38), som redovisades den 21 maj 2021, föreslås bl.a. att ordningsvakter ska kunna användas för fler ändamål och få utökade befogenheter, t.ex. när det gäller att transportera en omhändertagen person till sjukhus, tillnyktringsenhet eller polisstation. Betänkandet har remitterats. Regeringen beslutade den 2 februari 2023 lagrådsremissen En ny lag om ordningsvakter. Regeringen avser att under våren 2023 överlämna en proposition till riksdagen. För att ytterligare avlasta polisen från uppdrag att utföra transporter beslutade regeringen den 14 juli 2022 propositionen Arrestantvakter och transportuppdrag (prop. 2021/22:275). I propositionen föreslås ändringar i polislagen som bl.a. innebär att inhyrda arrestantvakter ska kunna utföra vissa transporter av frihetsberövade personer. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2023.

Därutöver har det genomförts arbete som syftar till att avlasta Polismyndigheten från vissa uppdrag av mer administrativ karaktär. Den 31 mars 2022 beslutade regeringen propositionen Hittegods i kollektivtrafiken (prop. 2021/22:218). I propositionen föreslogs en ny hittegodslag för hittegods i kollektivtrafik som bl.a. innebär att den som tar om hand kvarglömd eller borttappad egendom ombord på kollektivtrafikfordon eller inom vissa anslutande områden, ska lämna egendomen till det berörda trafikföretaget. Den nya lagen innebär att Polismyndighetens ansvar för sådant hittegods begränsas. Lagen trädde i kraft den 1 augusti 2022. I betänkandet Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen (SOU 2021:60) föreslås att de tillstånd som Polismyndigheten lämnar för att verksamheter ska få bedriva hotell- och pensionatsrörelse ska ersättas med en anmälningsskyldighet. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 24 januari 2022. Polismyndigheten inkom den 17 juni 2022 med en hemställan om översyn av lagen (1976:711) om omhändertagande av berusade personer. Hemställan bereds i Regeringskansliet. Regeringen har påbörjat en analys av ytterligare frågor om renodling. Punkten är inte slutbehandlad.

4. Rskr. 2014/15:153

Kriminalvårdsfrågor

Mot. 2014/15:2970, bet. 2014/15:JuU17

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 39), 2016/17:75 (Ju 27), 2017/18:75 (Ju 16), 2018/19:75 (Ju 12), 2019/20:75 (Ju 9), 2020/21:75 (Ju 8) och 2021/22:75 (Ju 6).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 15 om villkorlig frigivning vid återfall i likartad brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör skärpa reglerna för villkorlig frigivning för de som återfallit i likartad brottslighet (bet. 2014/15:JuU17 s. 27 f.). En särskild utredare lämnade i

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

Skr. 2022/23:75	juni 2017 förslag på förändringar i systemet med villkorlig frigivning i
Justitie-	betänkandet Villkorlig frigivning – förstärkta åtgärder mot återfall i brott
departementet	(SOU 2017:61). Den 14 mars 2019 beslutade regeringen propositionen
	Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (prop.
	2018/19:77). I propositionen lämnades inte något förslag som innebär att
	återfall i brott påverkar tidpunkten för villkorlig frigivning. Regeringen
	beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhälls-
	skydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a.
	omfattar den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget ska redovisas
	senast den 29 december 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
	Riksmötet 2015/16
	5. Rskr. 2015/16:36
	Tydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för
	utvinningsindustrin
	Prop. 2015/16:3, mot. 2015/16:3253, bet. 2015/16:CU6
	Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 66), 2016/17:75 (Ju 30),
	2017/18:75 (Ju 19), 2018/19:75 (Ju 13), 2019/20:75 (Ju 10), 2020/21:75
	(Ju 9) och 2021/22:75 (Ju 7).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt b) om kategoriindelning av företag i årsredovisningslagen*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om
	kategoriindelning av företag i årsredovisningslagen (bet. 2015/16:CU6
	s. 10 f.). Tillkännagivandet har beaktats i lagstiftningsärendet om före-
	tagens	rapportering	om	hållbarhet	och	mångfaldspolicy

(prop. 2015/16:193, bet. 2016/17:CU2, rskr. 2016/17:25). Avsikten är att det ska behandlas i samband med arbetet med Redovisningsutredningens slutbetänkande En översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:8). Regeringskansliet undersöker om förslagen i slutbetänkandet kan läggas till grund för lagstiftning så som de nu ser ut eller om de behöver uppdateras mot bakgrund av andra lagändringar och den tekniska utvecklingen. I detta syfte planerar Regeringskansliet att inhämta synpunkter på utredningens förslag. En proposition kan tidigast beslutas 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

6. Rskr. 2015/16:106

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:JuU1

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 73), 2016/17:75 (Ju 32), 2017/18:75 (Ju 21), 2018/19:75 (Ju 15), 2019/20:75 (Ju 12), 2020/21:75 (Ju 10) och 2021/22:75 (Ju 8).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om effektivare polis*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en effektivare polis (bet. 2015/16:JuU1 s. 49). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg att de åtgärder som regeringen hade vidtagit var bra men

inte tillräckliga för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat

(bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen.

Polismyndigheten har under en rad år tillförts mer resurser. Polisverksamhet är personalintensiv. Därför är mer personal en central insats för att stärka och utveckla den polisiära verksamheten. I budgeten för 2023 tillförs Polismyndigheten ytterligare medel för att möjliggöra myndighetens fortsatta expansion mot 10 000 fler polisanställda 2024. Dessutom fortgår satsningen på ett tekniklyft för att åstadkomma en snabb och kraftig ökning av myndighetens tekniska förmåga. Det huvudsakliga syftet är att säkerställa den fulla potentialen i digital bevissäkring och därigenom uppnå ökad lagföring, särskilt vad gäller den grövsta brottslig- heten.

Som tidigare redovisats har Polismyndigheten tagit fram en plan för hur myndigheten ska kunna öka antalet anställda med 10 000 till och med 2024. Därtill har myndigheten vidtagit en rad åtgärder för att säkra kompetensförsörjningen. Personaltillväxten innebär att både antalet civilanställda och antalet poliser blir väsentligt högre, vilket ger förutsättningar för att fler poliser kan arbeta med uppgifter där en polismans kompetens är nödvändig. De civilanställda som har anställts under senare år har vidare inneburit en förstärkning av kärnverksamheten på olika områden. Sedan tidigare har regeringen redogjort för renodlingen av verksamheten. Vissa uppgifter, exempelvis en del transporter av frihetsberövade och vissa djurärenden, har flyttats till andra myndigheter. Brottsförebyggande rådet fick i juni 2021 i uppdrag att följa upp och analysera resursanvändningen inom Polismyndigheten och resultatet av anslagshöjningarna till myndigheten. I uppdraget ingår att kartlägga hur de ekonomiska tillskotten har fördelats och använts i Polismyndigheten samt att analysera hur verksamheten och dess resultat har utvecklats. Uppdraget ska delredovisas senast den 24 mars 2023 och den 18 oktober 2024 samt slutredovisas senast den 27 mars 2026.

I regleringsbrevet för 2023 har regeringen beslutat en ny målstruktur som, tillsammans med återrapporteringskrav, har ett ökat fokus på effektivitet. Exempel på frågor som särskilt ska återrapporteras är verksamhetsanpassning av arbetstidsförläggning, administration för poliser i yttre tjänst, förmåga att utreda grova våldsbrott och återtagande av kriminellas brottsvinster. I regleringsbrevet finns också uppdrag att ta fram förslag på utvecklade resultatmått med tillhörande kvantitativa mål för den brottsutredande verksamheten, inklusive den forensiska verksamheten samt vid behov andra relevanta verksamhetsområden. Uppdraget ska redovisas senast den 16 augusti 2023. I samma regleringsbrev har regeringen också uppdragit åt Polismyndigheten att lämna en redovisning av de medel som tillförs verksamheten för att öka antalet anställda t.o.m. 2024. Redovisningen ska avse var och enligt vilka kriterier de ökade resurserna har fördelats, respektive avses fördelas, i verksamheten. Av redovisningen ska även framgå hur myndigheten arbetar för att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv användning av tilldelade och beräknade resurstillskott. Uppdraget ska redovisas senast den 29 september 2023.

Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 53–54), i

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

Skr. 2022/23:75	budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7
Justitie-	s. 38–39) och i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4
departementet	avsnitt 2.7 s. 44–45). Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 44 om utredning, uppföljning och återkoppling till brottsoffer*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det utskottet anför om
	förbättrad brottsutredning, uppföljning och återkoppling till brottsoffer
	(bet. 2015/16:JuU1 s. 77). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt
	som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade
	redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle
	kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I
	budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6)
	meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen.
	Polismyndigheten har tillförts ökade resurser för att myndigheten ska
	kunna anställa mer personal i syfte att förstärka verksamheten, vilket också
	har skett. En stor del av de tillkommande resurserna har lagts på
	utredningsverksamheten. Särskilda medel har också tillförts för att bl.a.
	öka kapaciteten vid Nationellt forensiskt centrum, som är en viktig resurs
	i utredningsverksamheten. Utöver nyanställningar arbetar Polismyndig-
	heten på andra sätt för att utveckla utredningsverksamheten. Myndigheten
	har sett över den dagliga styrningen av verksamheten och vidtar åtgärder
	för att kunna utbilda fler förundersökningsledare som ska ha en
	myndighetsgemensam kompetens. Polismyndigheten arbetar också med
	att stärka brottssamordningen, stärka förmågan hos första polis på brotts-
	plats och stärka samverkan mellan utredningsverksamheten och den
	forensiska verksamheten.
	Som ett led i arbetet med att genomföra EU:s brottsofferdirektiv
	beslutades hösten 2015 om vissa ändringar i förundersökningskungörelsen
	(1947:948). Ändringarna innebär bl.a. stärkt informationsskyldighet till
	målsägande generellt under förundersökningen, t.ex. med information om
	den fortsatta handläggningen av ärendet. Brottsoffermyndigheten fick
	2016 i uppdrag av regeringen att kartlägga brottsutsattas behov av stöd
	under brottmålsprocessen och analysera i vilken utsträckning dessa behov
	kan tillgodoses	genom digitaliseringens	möjligheter. Uppdraget
	redovisades under 2017 och fick till följd att regeringen i regleringsbreven
	för 2018 gav rättsväsendets myndigheter i uppdrag att identifiera vilka
	relevanta meddelandeflöden riktade till brottsutsatta som skulle kunna
	anslutas till Mina meddelanden. Myndigheterna skulle också utreda i
	vilken mån tjänsten kan användas för att brottsutsatta ska kunna följa och
	få fortlöpande statusuppdateringar kring sina ärenden. Myndigheterna
	redovisade uppdraget gemensamt i februari 2019.
	För att inhämta mer information om vad Polismyndigheten gör för att
	stärka samverkan med andra aktörer i samhället gällande brottsofferarbetet
	gavs Polismyndigheten ett uppdrag i regleringsbrevet för 2019. Uppdraget
	redovisades i årsredovisningen för 2019. Vidtagna åtgärder redovisades
	för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4
	avsnitt 2.6 s. 61). I regleringsbrevet för 2020 fick Polismyndigheten i
	uppdrag att gå vidare i arbetet med att kunna informera brottsutsatta via
	Mina meddelanden. Uppdraget redovisades i februari 2021.
	Under 2021 granskade Riksrevisionen effektiviteten i Polismyndig-
	hetens arbete med information till brottsutsatta (RiR 2021:20).
12	Riksrevisionens	slutsats var att det fanns	flera effektivitetsbrister i

Polismyndighetens sätt att arbeta. Den 12 november 2021 överlämnades en skrivelse (skr. 2021/22:57) till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport. Enligt regleringsbrevet för 2022 skulle Polismyndigheten redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att förbättra informationen till brottsutsatta under ett ärendes gång och för att säkerställa efterlevnaden av myndighetens rutiner för den fortlöpande informationsförsörjningen till brottsutsatta. Redovisningen skulle omfatta vilka åtgärder som har vidtagits för att tydliggöra ansvarsfördelningen inom myndigheten för informationsförsörjningen till brottsutsatta. Redovisning lämnades i årsredovisningen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

7. Rskr. 2015/16:158

Åtgärder mot missbruk av svenska pass

Prop. 2015/16:81, mot. 2015/16:3317 och 3318, bet. 2015/16: JuU25 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 42), skr. 2017/18:75 (Ju 24), skr. 2018/19:75 (Ju 19), skr. 2019/20:75 (Ju 14), skr. 2020/21:75 (Ju 12) och skr. 2021/22:75 (Ju 10).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om att regeländringarna ska omfatta fler dokument än vanliga pass*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör besluta om att de föreslagna ändringarna för pass även ska gälla främlingspass och resedokument samt att regelverket ska ses över för att motverka missbruk av uppehållstillståndskort (bet. 2015/16: JuU25 s. 8). Frågan har hanterats i återvändandeutredningen. Betänkandet Klarlagd identitet – om utlänningars rätt att vistas i Sverige, inre utlännings- kontroller och missbruk av identitetshandlingar (SOU 2017:93) överlämnades till regeringen den 27 november 2017. Den 18 mars 2021 beslutade regeringen propositionen Vissa identitetsfrågor inom utlänningsrätten (prop. 2020/21:159). I propositionen föreslår regeringen bl.a. att en ansökan om främlingspass ska avslås om det inom de senaste fem åren före ansökan har utfärdats tre sådana pass för utlänningen och det inte finns särskilda skäl att bifalla ansökan. Detta gäller dock inte för de fall som följer av EU-rätten. I propositionen föreslår regeringen också att främlingspass ska kunna återkallas t.ex. om innehavaren får en annan handling som gäller som pass, om inte särskilda skäl talar emot det. Det föreslås också att resedokument ska kunna återkallas om innehavaren upphör att vara flykting eller statslös. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2020/21:SfU24, rskr. 2020/21:299). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2021.

Med anledning av förslagen i betänkandet har regeringen även beslutat förordningsändringar som bland annat innebär minskad giltighetstid för resedokument och främlingspass och att giltighetsområdet för ett främlingspass i vissa fall ska begränsas samt att ett uppehållstillståndskort som avser permanent uppehållstillstånd som huvudregel ska utfärdas med en giltighetstid om högst tre år. Förordningsändringarna trädde i kraft den 1 januari 2021. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i lämpligt sammanhang och då slutbehandla tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

8. Rskr. 2015/16:174

Kriminalvårdsfrågor

Mot. 2015/16:2334 och 2791, bet. 2015/16:JuU21

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 47), 2017/18:75 (Ju 26), 2018/19:75 (Ju 20), 2019/20:75 (Ju 15), 2020/21:75 (Ju 13) och 2021/22:75 (Ju 11).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om medverkan i behandlingsprogram*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att regeringen ska överväga om personer som är dömda för våldsbrott ska ha en skyldighet att genomgå behand- lingsprogram. En vägran att delta i ett sådant behandlingsprogram ska få konsekvenser för den intagnes möjligheter att få permission och villkorlig frigivning. Den intagnes medverkan i behandlingsprogram ska vara ett krav för villkorlig frigivning för personer som dömts för grova sexualbrott eller grova brott mot närstående. Riksdagen har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU21 s. 24 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:2334 yrkande 4 och 2015/16:2791 yrkande 3. En särskild utredare lämnade i juni 2017 förslag på förändringar i systemet med villkorlig frigivning i betänkandet Villkorlig frigivning – förstärkta åtgärder mot återfall i brott (SOU 2017:61). Den 14 mars 2019 beslutade regeringen propositionen Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (prop. 2018/19:77). I propositionen bedömdes att det finns skäl att överväga en ordning som innebär en tydligare koppling mellan bristande deltagande i återfallsförebyggande åtgärder och den villkorliga frigivningen. Mot den bakgrunden beslutades den 24 september 2020 propositionen En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder (prop. 2020/21:18). Lagändringarna trädde i kraft den 1 maj 2021 och innebär att den villkorliga frigivningen ska kunna skjutas upp i större utsträckning än i dag för den som under anstaltstiden inte deltar i återfallsförebyggande åtgärder eller andra åtgärder som kan hjälpa den dömde att anpassa sig i samhället. Vidare infördes utökade möjligheter att skjuta upp den villkorliga frigivningen även vid annan misskötsamhet under verkställighetstiden. Regeringen gjorde bedömningen att propositionens förslag därmed fick anses ligga mycket nära riksdagens tillkännagivande i den del det avser att det bör införas en skyldighet för dem som har begått viss brottslighet att delta i behandlingsprogram för att kunna komma i fråga för villkorlig frigivning. Regeringen ansåg därför att det inte behöver vidtas någon ytterligare åtgärd med anledning av denna del av tillkännagivandet. Den del av tillkännagivandet som innebär att en vägran att delta i behandlingsprogram ska få konsekvenser för den intagnes möjlighet till permission behandlades inte i det lagstiftningsprojektet och tillkännagivandet bedömdes därför inte slutbehandlat, se prop. 2020/21:18 s. 20. Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. omfattar den del av tillkännagivandet som avser permission. Uppdraget ska redovisas senast den 29 december 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

9. Rskr. 2015/16:187

Hyresrätt m.m.

Mot. 2014/15:12 m.fl., bet. 2015/16:CU14

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 49), 2017/18:75 (Ju 27), 2018/19:75 (Ju 21), 2019/20:75 (Ju 16), 2020/21:75 (Ju 14) och 2021/22:75 (Ju 12).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 18 om omvandling till ägarlägenheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att införa möjligheter till omvandling till ägarlägenheter m.m. (bet. 2015/16:CU14 s. 59 f.). I betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) lämnades förslag som skulle göra det möjligt att omvandla hyreslägenheter till ägarlägenheter. Betänkandet har remissbehandlats. Tillkännagivandet omfattar även ett par närliggande frågor, bl.a. ett hyrköpsystem för bostäder. Justitiedepartementet har tagit fram ytterligare beredningsunderlag, bl.a. genom samrådsmöten med berörda myndigheter och organisationer under 2017 och 2020. Regeringen tillsatte i december 2020 en utredning med uppdraget att utreda och föreslå åtgärder för att underlätta för förstagångsköpare att träda in på den ägda bostadsmarknaden (dir. 2020:125). Uppdraget redovisades i april 2022 genom betänkandet Startlån till förstagångsköpare av bostad (SOU 2022:12). Betänkandet har remissbehandlats. Det pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att analysera hur de frågor som omfattas av tillkännagivandet ska tas om hand. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i ett lämpligt sammanhang. Punkten är inte slutbehandlad.

10. Rskr. 2015/16:196

Straffrättsliga frågor

Mot. 2015/16: 2403, 2645, 2681 och 3099, bet. 2015/16:JuU18 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 54), 2017/18:75 (Ju 31), 2018/19:75 (Ju 23), 2019/20:75 (Ju 17), 2020/21:75 (Ju 15) och 2021/22:75 (Ju 13).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 30 om systematiska stölder*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om systematiska stölder och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU18 s. 47 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:2403 yrkande 14. Egendomsskyddsutredningen lämnade i december 2013 betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Till följd av Egendomsskyddsutredningens förslag har rege- ringen vidtagit ett flertal lagstiftningsåtgärder på förmögenhetsbrotts- området, bl.a. när det gäller stöldbrottslighet (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Den 19 november 2020 beslutade regeringen propositionen Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet (prop. 2020/21:52). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

Skr. 2022/23:75	delvis tillgodosett genom propositionens förslag om en ny kvalifikations-
Justitie-	grund om systematik i bl.a. straffbestämmelsen om grov stöld. Bered-
departementet	ningen av det som kvarstår av tillkännagivandet har därefter fortsatt inom
	Regeringskansliet. Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se
	över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56).
	Utredaren fick i uppdrag att överväga och föreslå förändringar av
	strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig
	brottslighet. Enligt utredningens direktiv ska det säkerställas att straff står
	i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott.
	Uppdraget redovisades den 24 januari 2023. Betänkandet (SOU 2023:1)
	har remitterats i mars 2023. Remisstiden går ut den 5 juni. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	11. Rskr. 2015/16:197
	Polisfrågor
	Mot. 2015/16:2646 yrkandena 7 och 8, 2015/16:2713 yrkande 3,
	2015/16:56, 2015/16:2101 yrkande 3, 2015/16:2783, 2015/16:3103,
	2015/16:903, 2015/16:1299, 2015/16:1348, 2015/16:1597,
	2015/16:1735, 2015/16:1833, 2015/16:2573, 2015/16:2643, bet.
	2015/16:JuU20
	Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 55), 2017/18:75 (Ju 32),
	2018/19:75 (Ju 24), 2019/20:75 (Ju 18), 2020/21:75 (Ju 16) och
	2021/22:75 (Ju 14).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 6 om att renodla polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att utredningen om att
	renodla polisens verksamhet ska återupptas (bet. 2015/16:JuU20 s. 14 f.)
	och därmed bifallit motionerna 2015/16:2646 yrkande 7 och 2015/16:2713
	yrkande 3. Under rskr. 2014/15:152 (Ju 3) punkt 20 redogör regeringen för
	vad man har gjort för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter.
	Regeringen har påbörjat en analys av ytterligare frågor om renodling.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 55 om tillstånd till offentliga danstillställningar*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att kravet på tillstånd
	för att få anordna offentliga danstillställningar ska tas bort och har
	tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU20 s. 10) och har
	därmed bifallit motionerna 2015/16:56,	2015/16:2101 yrkande 3,
	2015/16:2646 yrkande 8, 2015/16:2783, 2015/16:3103 samt delvis bifallit
	motionerna 2015/16:903, 2015/16:1299, 2015/16:1348, 2015/16:1597.
	2015/16:1735, 2015/16:1833, 2015/16:2573 och 2015/16:2643. En s.k.
	bokstavsutredare har haft i uppdrag att analysera regleringen om
	tillståndskrav för att anordna danstillställning och ta ställning till om
	kravet på tillstånd bör tas bort eller förändras i något avseende.
	Departementspromemorian Tillstånd till	offentlig danstillställning
	(Ds 2018:20) överlämnades den 15 juni 2018 och har remissbehandlats. I
	april 2020 fick en annan utredare i uppdrag att föreslå förenklade regelverk

för mikroföretagande. Uppdraget redovisades i juni 2021 (SOU 2021:60). Utredaren föreslog bland annat att regeringen bör låta utreda och lämna förslag med innebörden att kravet på danstillstånd ska upphävas i dess

helhet. Förslagen har remitterats. Regeringen beslutade den 12 januari 2023 lagrådsremissen Avskaffat tillståndskrav för offentlig dans- tillställning. Regeringen avser att under våren 2023 överlämna en proposition till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad.

12. Rskr. 2015/16:205

Vallagsfrågor

Mot. 2014/15:404 och 2015/16:2788, bet. 2015/16:KU14

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 59), 2017/18:75 (Ju 34), 2018/19:75 (Ju 26), 2019/20:75 (Ju 19), 2020/21:75 (Ju 17) och 2021/22:75 (Ju 15).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om valhemlighet för synskadades personröster*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om valhemlighet för synskadades personröster (bet. 2015/16:KU14 s. 15). Riksdagen har därmed delvis bifallit motionerna 2014/15:404 och 2015/16:2788 yrkande

3.Som ett led i arbetet har bl.a. ett möte med Synskadades Riksförbund ägt rum då olika alternativ diskuterats för att förbättra förutsättningarna för synskadade att personrösta självständigt med t.ex. hjälpmedel eller digital teknik. Regeringen har i propositionen Snabbare omval (prop. 2017/18:38) ansett att frågan om att vidta åtgärder för att ytterligare stärka valhemligheten bör bli föremål för fortsatta överväganden. I propositionen Stärkt skydd för valhemligheten (prop. 2017/18:286) har regeringen föreslagit bl.a. att platsen där valsedlar läggs ut ska vara avskärmad från insyn från andra väljare. Syftet med det förslaget var att allmänt ytterligare stärka skyddet för valhemligheten för alla väljare. Den 26 mars 2020 gav regeringen en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att utreda hur personer med synnedsättning kan ges förutsättningar att personrösta utan att tvingas röja valhemligheten för någon (dir. 2020:30). Kommittén överlämnade den 15 december 2021 sitt slutbetänkande Säkerhet och tillgänglighet vid val (SOU 2021:96). I betänkandet redovisades resultatet av ett idé- och prototyparbete för utveckling av hjälpmedel till personer med synnedsättning. Kommittén lämnade förslag om att vidareutveckla de prototyper som presenterats, att alla kommuner ska kunna erbjuda förstoringshjälpmedel och belysningsförstärkning på alla röstmot- tagningsställen och att punkskrift som tillförs valsedeln av väljare vid röstning ska kunna avläsas och bedömas vid länsstyrelsens slutliga rösträkning. Regeringen gav den 19 maj 2022 Valmyndigheten i uppdrag att vidareutveckla och färdigställa prototyper till hjälpmedel till personer med synnedsättning. Regeringen beslutade den 15 december 2022 att uppdraget ska upphöra. I beslutet anför regeringen att en kommande utredning om valsedelssystemet samt eventuella förändringar av valsedlarnas utformning bör avvaktas innan prototyper till hjälpmedel vidareutvecklas och färdigställs. Efter att uppdraget återkallades har ett möte hållits med representanter för Synskadades riksförbund, riksorganisationen Unga med synnedsättning och förbundet Sveriges dövblinda då bl.a. olika sätt att underlätta för personer med synnedsättning att rösta utan hjälp diskuterades. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

Riksmötet 2016/17

13. Rskr. 2016/17:45

Falska polisbilar

Prop. 2016/17:18, mot. 2016/17:3503 och 3504, bet. 2016/17:JuU6 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 93), 2017/18:75 (Ju 35), 2018/19:75 (Ju 28), 2019/20:75 (Ju 20), 2020/21:75 (Ju 18) och 2021/22:75 (Ju 16).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om kriminalisering*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att framförandet av falska polisbilar ska kriminaliseras och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 1 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande 4. Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017. Lagstiftningen har utvärderats inom Regeringskansliet. Tillkännagivandet förklarades slutbehandlat i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 40). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 3 om förhindra fortsatt färd*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om förhindrande av fortsatt färd och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 2 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande

5.Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017. Lagstiftningen har utvärderats inom Regeringskansliet. Tillkännagivandet förklarades slutbehandlat i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 40). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 4 om att lagstiftningen ska avse alla polisens fortskaffnings- medel*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att lagstiftningen ska avse alla polisens fortskaffningsmedel och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 3 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande

2.Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017. Lagstiftningen har utvärderats inom Regeringskansliet. Tillkännagivandet förklarades slutbehandlat i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 40). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 5 om att lagstiftningen ska avse alla myndigheter som har tillgång till tvångsmedel*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att lagstiftningen ska gälla för alla myndigheter som har tillgång till tvångsmedel och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 4 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande 1. Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017. Lagstiftningen har utvärderats inom Regeringskansliet. Tillkänna- givandet förklarades slutbehandlat i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 40). Punkten är slutbehandlad.

14.Rskr. 2016/17:90 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Prop. 2016/17:1, mot. 2016/17:3231 m.fl., bet. 2016/17:JuU1

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 99), skr. 2017/18:75 (Ju 37), skr. 2018/19:75 (Ju 30), skr. 2019:20:75 (Ju 21), skr. 2020/21:75 (Ju 19) och skr. 2021/22:75 (Ju 17).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om lokalt förankrad polis*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en lokalt förankrad polis (bet. 2016/17:JuU1 s. 69). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budget- propositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter stod som öppen.

Ett av syftena med ombildningen av polisen till en sammanhållen myndighet 2015 var att säkerställa en lokalt förankrad och synlig polis i hela landet. För att följa upp utfallet av polisreformens intentionerfick Statskontoret haft i uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen. Statskontoret slutrapporterade uppdraget i september 2018 och med utgångspunkt i slutrapporten har Polismyndigheten fortsatt sitt utvecklingsarbete, ett arbete som regeringen följer noga och får löpande information om. Sedan ombildningen har Polismyndigheten ålagts att, på olika sätt, redovisa arbetet med att uppnå reformens intentioner, innefattande en lokalt förankrad polisverksamhet. De regleringsbrev som beslutades i direkt anslutning till ombildningen innehöll dessutom krav på att Polismyndigheten löpande skulle hålla regeringen informerad om det fortsatta arbetet med ombildningen. De årliga kraven i regleringsbrev om redovisning från Polismyndigheten har avsett att i olika former begära återrapportering om myndighetens arbete med att åstadkomma en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Detta har innefattat att redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolis- områdesnivå, hur resurser fördelats så att det ska finnas en stark lokal närvaro i utsatta områden, antalet kommunpoliser och att redogöra för hur resurser har fördelats för att uppnå en stark lokal närvaro i hela landet, med fler poliser i yttre tjänst.

Polismyndigheten har i en rad budgetar tillförts mer resurser för att till och med 2024 ha ökat antalet anställda med sammantaget 10 000 jämfört med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016. Polismyndig- heten har haft i uppdrag att redovisa hur resursförstärkningarna används för att på bästa sätt stärka och utveckla polisverksamheten. Vidare har det skapats förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att antalet lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning har blivit fler. Från och med 2019 finns det fem sådana lärosäten.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

Skr. 2022/23:75	I regleringsbrevet för 2023 har regeringen beslutat att Polismyndigheten
Justitie-	ska redovisa antalet kommunpoliser, områdespoliser samt antalet anställda
departementet	totalt som arbetar huvudsakligen med brottsförebyggande arbete och
	ingripandeverksamhet per polisregion. Polismyndigheten ska också
	redovisa antalet poliser i yttre tjänst, dels i absoluta tal, dels som andel av
	det totala antalet poliser. Liknande återrapporteringskrav har lämnats i
	tidigare års regleringsbrev. Vidare har regeringen gett myndigheten i
	uppdrag att lämna en redovisning av de medel som tillförs verksamheten
	för att öka antalet anställda t.o.m. 2024. Redovisningen ska avse var och
	enligt vilka kriterier de ökade resurserna har fördelats, respektive avses
	fördelas, i verksamheten. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i
	budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s.
	52–53), i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt
	2.7 s. 40–41) och i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1
	utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 43-44). Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 12 om fler områdespoliser och kommunpoliser*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det utskottet anför om fler områdespoliser och
	kommunpoliser (bet. 2016/17:JuU1 s. 69). I skrivelse 2016/17:75 redo-
	visades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att
	regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att
	tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21,
	rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1
	utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står
	som öppen.
	Kommunpoliser och områdespoliser etablerades som viktiga polisiära
	funktioner i lokalsamhället i och med myndighetsombildningen 2015.
	Kommunpolisernas huvuduppdrag är att driva myndighetens brotts-
	förebyggande och trygghetsskapande arbete i samverkan med kommunen
	och övriga samhället. Områdespolisernas ska arbeta långsiktigt med
	kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete
	utifrån framtagen problembild. De ska vara kända i lokalsamhället och
	besitta goda kunskaper om sitt område. Områdespoliserna kan tas i
	anspråk som ingripanderesurs och vid kommenderingar, men helst inom
	sitt eget område.
	I regleringsbrevet för 2017 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag
	att analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i
	målsättningen med en mer närvarande och tillgänglig myndighet i
	lokalsamhället. För att säkerställa att områdespoliser etableras och kan
	verka på det sätt som är avsett har regeringen därefter angett i
	regleringsbrev att Polismyndigheten ska redovisa i vilken utsträckning det
	finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och i vilken utsträckning
	dessa arbetar fredat med kontaktskapande, brottsförebyggande och
	trygghetsskapande arbete.
	I Polismyndighetens fördelning av resurser har utsatta områden varit
	prioriterade och den personella resursen har ökat i dessa områden. I
	regleringsbrevet för 2018 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att
	redovisa vilka långsiktiga mål myndigheten har för arbetet i utsatta
	områden och hur dessa mål ska operationaliseras. Polismyndigheten skulle
	också göra en bedömning av vilka polisiära åtgärder som krävs framöver
	i de utsatta områdena. I årsredovisningen för 2018 beskriver Polismyndig-
20	heten att en långsiktig strategi har tagits fram för det polisiära arbetet i de

utsatta områdena. Polismyndigheten använder medborgarlöften, med- borgardialoger och lokal samverkan som verktyg för att skapa en effek- tivare brottsförebyggande och trygghetsskapande verksamhet. Med- borgardialoger ger en fördjupad kunskap om den lokala lägesbilden och bidrar samtidigt till att medborgarnas förtroende för polisen ökar genom den relation som uppstår vid mötet. Samverkansöverenskommelser utgör grunden till arbetet med medborgarlöften och beskrivs vara av avgörande betydelse för samverkan med kommunerna.

Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slut- behandlat i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 54–55). I konstitutionsutskottets betänkande (2020/21:KU2) uttryckte dock riksdagen en annan uppfattning. Punkten står därför åter som öppen.

I de senaste årens regleringsbrev har Polismyndighetens fortsatt ålagts att redovisa antalet områdespoliser och kommunpoliser samt vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet, med fler poliser i yttre tjänst. I detta har ingått att redovisa hur resurser fördelats så att det skulle finnas en stark lokal närvaro i utsatta områden. Enligt regleringsbrevet för 2021 ingick att redovisa omfattningen av områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som gjordes för att dessa skulle få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete, utan att tas i anspråk för annan verksamhet. Polismyndigheten skulle också redovisa antalet kommunpoliser och fördelningen av dessa i hela landet. Enligt regleringsbrevet för 2022 skulle myndigheten vidare redovisa antalet kommunpoliser per polisregion, antalet områdespoliser per polisregion samt antalet anställda totalt inom den brottsförebyggande verksamheten och ingripandeverksamheten. I regleringsbrevet för 2023 har regeringen beslutat att Polismyndigheten ska redovisa antalet kommunpoliser, områdespoliser samt antalet anställda totalt som arbetar huvudsakligen med brottsförebyggande arbete och ingripandeverksamhet per polisregion. Polismyndigheten ska också redovisa antalet poliser i yttre tjänst, dels i absoluta tal, dels som andel av det totala antalet poliser. Vidare har regeringen gett myndigheten i uppdrag att lämna en redovisning av de medel som tillförs verksamheten för att öka antalet anställda t.o.m. 2024. Redovisningen ska avse var och enligt vilka kriterier de ökade resurserna har fördelats, respektive avses fördelas, i verksamheten.

Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 48-49). Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 44 om kartläggning, uppföljning och statistik om hedersrelaterad brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kartläggning, uppföljning och statistik om hedersrelaterad brottslighet (bet. 2016/17:JuU1 s. 79 f.). I regeringens skrivelse 2017/18:75 angavs mot bakgrund av vidtagna åtgärder att skrivelsen i denna del avsågs läggas till handlingarna. I sitt betänkande (2017/18:KU21) över behandlingen av riksdagens skrivelser motsatte sig riksdagen inte regeringens hantering av denna punkt. Regeringen beslutade därefter den 21 februari 2019 att lägga riksdagsskrivelsen i denna del till handlingarna och redovisade detta i skrivelse 2018/19:75.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

Skr. 2022/23:75	Riksdagen har därefter i sitt betänkande (2018/19:KU21) ansett att
Justitie-	tillkännagivandet inte kan anses vara slutbehandlat som regeringen angett
departementet	i skrivelse 2018/19:75. I regeringens skrivelse 2019/20:75 meddelade
	regeringen därför riksdagen att punkten åter står som öppen.
	Den 24 februari 2022 beslutade regeringen propositionen Ett särskilt
	brott för hedersförtryck (prop. 2021/22:138) och den 1 juni 2022 trädde
	lagändringar i kraft som innebär att ett särskilt brott för hedersförtryck
	infördes i brottsbalken. Brottet innebär att det är straffbart att begå vissa
	brottsliga gärningar mot en person, om var och en av gärningarna utgjort
	led i en upprepad kränkning av personens integritet och ett syfte med
	gärningarna varit att bevara eller återupprätta en persons eller familjs,
	släkts eller annan liknande grupps heder. Införandet av ett särskilt brott för
	hedersförtryck innebär att statistik om anmälda, handlagda och uppklarade
	brott samt misstänkta och lagförda personer finns respektive kommer att
	finnas tillgänglig inom ramen för den officiella kriminalstatistiken.
	I december 2020 beslutade regeringen att ett nationellt och
	sektorsövergripande kompetenscentrum mot hedersrelaterat våld och
	förtryck skulle inrättas vid Länsstyrelsen i Östergötland. I samband med
	detta fick Länsstyrelsen i uppdrag att förbereda inrättandet av ett sådant
	centrum. Den 1 oktober 2022 inrättades Nationellt centrum mot
	hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen Östergötland. Centret
	ska, enligt dess instruktion, stödja kommuner och regioner i deras arbete
	med att kartlägga förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck samt
	regelbundet undersöka omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck i
	Sverige och utvecklingen av samhällets insatser på området.
	Vetenskapsrådet fick 2021 i uppdrag att inrätta ett tioårigt nationellt
	forskningsprogram om brottslighet som inkluderar bland annat
	hedersrelaterat våld och förtryck. I augusti 2021, som komplement till det
	nationella forskningsprogrammet, gavs Forte i uppdrag att kartlägga
	forskning om mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och
	hedersrelaterat våld och förtyck i syfte att identifiera kunskapsluckor.
	Uppdraget redovisades till regeringen den 15 februari 2022.
	Vetenskapsrådet har fortsatt i uppdrag att ansvara för det nationella
	forskningsprogrammet mot brottslighet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 49 om åtgärder mot bedrägeribrott*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen det utskottet anför om åtgärder mot bedrägeribrott (bet.
	2016/17:JuU1 s. 105). Polismyndigheten har haft i uppdrag att redovisa
	och bedöma effekten av vidtagna åtgärder mot bedrägeribrott och brott
	mot äldre. I redovisningen lyfts bl.a. fram inrättandet av polisens
	nationella bedrägericenter (NBC) som syftar till att göra arbetet mot
	bedrägerier mer effektivt och strukturerat och har bidragit till förbättringar
	i Polismyndighetens samordning av bedrägeriärenden. Samtidigt beskriver
	Polismyndigheten att inflödet av anmälda bedrägerier är oerhört stort och
	att bedrägeribrottsligheten är svår att utreda bort. Polismyndighetens
	nationella bedrägericentrum arbetar därför också på olika sätt aktivt med
	att förebygga bedrägerier genom kampanjer, informationsinsatser, externa
	och interna utbildningar samt andra aktiviteter i samverkan med olika
	aktörer. Myndigheten har även inlett en strukturerad samverkan med
	banksektorn för att förstärka det förebyggande arbetet på bedrägeri-
	området.
22

Med de många anmälda bedrägeribrotten kommer också krav på stora utredningsresurser. Polismyndigheten har tillförts ökade resurser i en rad budgetar för att till och med 2024 öka antalet anställda med sammantaget 10 000 jämfört med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016. De ökade resurserna kommer inte minst komma utredningsverksamheten till del genom utökad kompetens och fler personer.

Under 2017 tillsattes en utredning för att se över frågan om bedrägerier som begås med falska eller stulna id-handlingar. Utredningen redovisade sina resultat i betänkandet Ett säkert statligt ID-kort – med e-legitimation (SOU 2019:14) där en ny lag föreslås om statliga identitetshandlingar med bestämmelser om ett statligt identitetskort och en statlig e-legitimation.

I brottsutredningar med ekonomisk koppling är Polismyndigheten beroende av information från bankerna. Ny lagstiftning som riksdagen beslutade om under 2018 innebär att bankernas svar till de brottsutredande myndigheterna ska ske skyndsamt och i digital form från och med den 1 september 2019.

Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slut- behandlat i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 59–60). I konstitutionsutskottets betänkande (2020/21:KU2) uttryckte dock riksdagen en annan uppfattning. Enligt riksdagen kan tillkännagivandet inte anses slutbehandlat förrän de åtgärder som föreslås i betänkandet Ett säkert statligt ID-kort – med e-legitimation är genomförda. Punkten står därför åter som öppen. Arbete med en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 9, 12, 44 och 49.

15. Rskr. 2016/17:133

Associationsrätt

Mot. 2015/16:775 m.fl., bet. 2016/17:CU6

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 38), 2018/19:75 (Ju 31), 2019/20:75 (Ju 22), 2020/21:75 (Ju 20) och 2021/22:75 (Ju 18). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om EU-förslag om könsfördelning i bolagsstyrelser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen inom EU bör verka för nationellt självbestämmande i fråga om könsfördel- ningen i svenska börsbolags styrelser. EU-kommissionen lade 2012 fram ett förslag till direktiv om en jämnare könsfördelning bland styrelse- ledamöter i börsnoterade bolag. Förhandlingarna i rådet och med Europa- parlamentet är nu avslutade och direktivet har antagits (Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2381 av den 23 november 2022 om en jämnare könsfördelning bland styrelseledamöter i börsnoterade bolag och därmed sammanhängande frågor). Sverige har motsatt sig förslaget. Punkten är slutbehandlad.

16. Rskr. 2016/17:211

Straffrättsliga frågor

Mot. 2016/17: 443, 510, 685, 702, 728, 865, 1080, 1134, 1180, 1535, 1538, 1936, 2288, 2303, 2466, 2627, 2701, 3078, 3221, 3230, 3238, 3346, 3388 och 3474, bet. 2016/17:JuU16

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

Skr. 2022/23:75	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 55), 2018/19:75 (Ju 36),
Justitie-	2019/20:75 (Ju 27), 2020/21:75 (Ju 24) och 2021/22:75 (Ju 20).
departementet	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 12 om grovt sexuellt ofredande*: Riksdagen har ställt sig bakom det
	som utskottet anför om grovt sexuellt ofredande och tillkännagett detta för
	regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 32 f.) och därmed bifallit motionerna
	2016/17:3078 yrkande 22 och 2016/17:3388 yrkande 26. Regeringen
	beslutade den 15 mars 2018 propositionen En ny sexualbrottslagstiftning
	byggd på frivillighet (prop. 2017/18:177). Den nya regleringen innebär att
	straffansvaret för våldtäkt och sexuellt övergrepp utvidgades på det sättet
	att vissa gärningar som tidigare bedömdes som sexuellt ofredande
	omfattas av bestämmelserna om våldtäkt och sexuellt övergrepp, under
	förutsättning att den sexuella handlingen når upp till den nivå som krävs
	för bestämmelsernas tillämpning. Det kan handla om			s.k.
	överrumplingsfall, dvs. där den sexuella handlingen utförs på ett sådant
	sätt att offret överrumplas av den. Ett exempel på överrumplingsfall kan
	vara sexuella handlingar som utförs i folksamlingar under festivaler,
	konserter och liknande arrangemang. Ett annat exempel på fall som
	tidigare straffades som sexuella ofredanden men som med den nya
	regleringen omfattas av tillämpningsområdet för våldtäkt och sexuellt
	övergrepp är situationer där den utsatte, som inte kan anses vara i en
	särskilt utsatt situation, bemöter ett övergrepp med passivitet. Mot den
	bakgrunden ansåg regeringen att det inte finns behov av att införa ett nytt
	brott, grovt sexuellt ofredande. Riksdagen delade dock inte regeringens
	uppfattning att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat (bet.
	2017/18:JuU29, rskr. 2017/18:302). Punkten stod därför åter som öppen.
	Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a.
	se över bestämmelsen om sexuellt ofredande och överväga om ett grovt
	brott bör införas (dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i
	betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43).
	Den 13 april 2022 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på
	våldtäkt och andra sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). Genom
	förslagen om grovt sexuellt ofredande ansåg regeringen att tillkänna-
	givandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde
	i kraft den 1 augusti 2022. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 24 om straffrättsligt skydd för blåljuspersonal m.m.*: Riksdagen
	har ställt sig bakom det som utskottet anför om straffrättsligt skydd för
	blåljuspersonal och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16
	s. 51 f.).	Riksdagen har därmed	bifallit motionerna 2016/17:865
	yrkandena 7–9, 2016/17:1080 yrkandena 10–13, 2016/17:1535 yrkande 2,
	2016/17:2466, 2016/17:3221 yrkande 25, 2016/17:3238 yrkandena 1–3
	och 2016/17:3388 yrkande 14 och delvis motionerna 2016/17:443,
	2016/17:685 yrkandena 1 och 2, 2016/17:728, 2016/17:1936,
	2016/17:2303 yrkande 10 och 2016/17:2710. Innehållet i tillkännagivan-
	det omfattas av Blåljusutredningens (Ju 2016:23) uppdrag enligt
	kommittédirektiven Ett modernt straffrättsligt skydd för blåljuspersonal
	och andra samhällsnyttiga funktioner (dir. 2016:115). Uppdraget redo-
	visades genom ett delbetänkande den 17 januari 2018 (SOU 2018:2). Den
	4 juli 2019 beslutade regeringen propositionen Ett stärkt straffrättsligt
24	skydd	för blåljusverksamhet	och myndighetsutövning	(prop.

2018/19:155). I propositionen föreslogs att sabotage mot blåljus- verksamhet skulle införas som ett nytt gradindelat brott i brottsbalken. Brottet omfattar den som angriper eller på annat sätt stör polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård, om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brotts- bekämpande verksamhet. Om gärningen framkallat fara för flera människoliv eller egendom av särskild betydelse, eller annars varit av särskilt farlig art, ska det dömas för grovt sabotage mot blåljusverksamhet. Straffet för sabotage mot blåljusverksamhet är fängelse i högst fyra år och för grovt sabotage mot blåljusverksamhet fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid. Vidare föreslogs att straffskalan för grovt våld eller hot mot tjänsteman skulle skärpas till fängelse i lägst ett och högst sex år. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2020. I propositionen bedömde regeringen att de delar av tillkännagivandet som avser att en ny brottsbeteckning bör införas och att det bör införas en särskild straffskärpningsgrund som innebär att alla brott som innefattar ett angrepp mot viktiga samhällsfunktioner leder till skärpta straff tillgodoses genom förslaget. Vad gäller övriga delar beslutade regeringen den 14 maj 2020 kommittédirektiven Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. I uppdraget ingick också att analysera behovet och lämpligheten av en lagändring som innebär att brottet våld eller hot mot tjänsteman delas upp och att straffskalan för våld mot tjänsteman skärps. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 18 maj 2022. Den 21 april 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet (dir. 2022:31). Utredaren ska bl.a. göra en språklig och saklig översyn av straffbestämmelsen om våld eller hot mot tjänsteman och ta ställning till om skyddet behöver förstärkas. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 2 februari 2023 fick utredaren även i uppdrag att bl.a., oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som innebär att straffet för våld eller hot mot tjänsteman skärps. Utredningstiden förlängdes. Uppdraget i sin helhet ska redovisas samlat senast den 1 januari 2024 (dir. 2023:16). Punkten är inte slutbehandlad.

17. Rskr. 2016/17:272

Grovt fordringsbedrägeri och andra förmögenhetsbrott

Mot. 2016/17:3230 och 3697, prop. 2016/17:131, bet. 2016/17:JuU13 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 70), 2018/19:75 (Ju 41), 2019/20:75 (Ju 32), 2020/21:75 (Ju 27) och 2021/22:75 (Ju 22). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om upprepade stölder*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om vikten av att se upprepade stölder i ett sammanhang,

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

Skr. 2022/23:75	och att påföljderna i större utsträckning ska stå i proportion till den
Justitie-	samlade brottsligheten, och tillkännagett detta för regeringen (bet.
departementet	2016/17:JuU13 s. 23 f.). Riksdagen har därmed bifallit motion
	2016/17:3230 yrkande 5. Egendomsskyddsutredningen lämnade i decem-
	ber 2013 betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU
	2013:85). Till följd av Egendomsskyddsutredningens förslag har rege-
	ringen vidtagit ett flertal lagstiftningsåtgärder på förmögenhetsbrotts-
	området, bl.a. när det gäller stöldbrottslighet (prop. 2016/17:131). Den
	19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som
	tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom
	promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra
	brott (Ds 2019:1). Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen
	Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Den
	19 november 2020 beslutade regeringen propositionen Tillträdesförbud till
	butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet (prop.
	2020/21:52). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var
	delvis tillgodosett genom propositionens förslag om en ny kvalifika-
	tionsgrund om systematik i bl.a. straffbestämmelsen om grov stöld.
	Beredningen av det som kvarstår av tillkännagivandet har därefter fortsatt
	inom Regeringskansliet. Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för
	att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir.
	2021:56). Utredaren fick i uppdrag att överväga och föreslå förändringar
	av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig
	brottslighet. Enligt utredningens direktiv ska det säkerställas att straff står
	i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott.
	Uppdraget redovisades den 24 januari 2023. Betänkandet (SOU 2023:1)
	har remitterats i mars 2023. Remisstiden går ut den 5 juni. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Riksmöte 2017/18
	18. Rskr. 2017/18:34
	Sjöfylleri
	Mot. 2016/17:204, 2016/17:807, 2016/17:1437, 2016/17:1474,
	2016/17:1937, 2016/17:2113, 2016/17:2123, 2016/17:2576,
	2017/18:247, 2017/18:1438, 2017/18:2170, 2017/18:2236,
	2017/18:2831, 2017/18:3214 yrkande 3, 2017/18:3476, 2017/18:3575,
	2017/18:2314, bet. 2017/18:CU2
	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 93), 2018/19:75 (Ju 45),
	2019/20:75 (Ju 36), 2020/21:75 (Ju 31) och 2021/22:75 (Ju 24).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Om sjöfylleri*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som ut-
	skottet anför om en utvärdering av det utvidgade straffansvaret för
	sjöfylleri som infördes 2010 (bet. 2017/18:CU2 s. 8). Den 30 augusti 2018
	fick en utredare i uppdrag att utreda och utvärdera vissa frågor avseende
	trafikbrott och sjöfylleri (Ju 2018:F). Uppdraget redovisades i november
	2019 genom promemorian Ett stärkt straffrättsligt skydd mot upprepad
	trafikbrottslighet och en utvärdering av den nedre promillegränsen för
	sjöfylleri (Ds 2019:22). I promemorian görs bedömningen att det inte finns
26	behov av att ändra regleringen om sjöfylleri. Promemorian har remitterats

och remisstiden gick ut den 20 mars 2020. I december 2021 remitterades ett utkast till lagrådsremiss med förslag om bl.a. skärpta straff för grov olovlig körning, rattfylleri och grovt rattfylleri. Remisstiden gick ut den 22 februari 2022. Den 9 juni 2022 beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpta straff för olovlig körning och rattfylleribrott. Punkten är inte slutbehandlad.

19. Rskr. 2017/18:65

Skjutvapen och explosiva varor – skärpta straff för de grova brotten Prop. 2017/18:26, mot. 2017/18:3917 yrkande 1 och 2,

bet. 2017/18:JuU8

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 102), 2018/19:75 (Ju 47), 2019/20:75 (Ju 38), 2020/21:75 (Ju 33) och 2021/22:75 (Ju 26). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om kvalifikationsgrunder för grova brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att fler vapenbrott ska anses som grova (bet. 2017/18:JuU8 s. 5 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3917 yrkande 2. Propositionen En strängare syn på hantering av vapen och explosiva varor (prop. 2019/20:200) beslutades den 27 augusti 2020. I propositionen föreslogs att när det gäller vapenbrott och brott mot tillståndsplikten för explosiva varor ska fler enhandsvapen och explosiva varor anses vara av särskilt farlig beskaffenhet och vid bedömningen av om ett brott är grovt ska det särskilt beaktas om vapen eller explosiva varor innehafts eller hanterats i en sådan miljö att de typiskt sett kan befaras komma till brottslig användning. Regeringen föreslog vidare att det inte längre ska behöva vara fråga om ett stort antal vapen eller explosiva varor för att ett brott ska kunna bedömas som synnerligen grovt, om det rör sig om vapen eller varor av särskilt farlig beskaffenhet. Den 5 november 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 900). Tillkänna- givandet redovisades som slutbehandlat i ovan nämnda proposition. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

20. Rskr. 2017/18:92

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Prop. 2017/18:1, mot. 2017/18:3569 m.fl., bet. 2017/18:JuU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 104), 2018/19:75 (Ju 48), 2019/20:75 (Ju 39), 2020/21:75 (Ju 34) och 2021/22:75 (Ju 27). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 36 om en lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela landet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

Skr. 2022/23:75	om en lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela landet (bet.
Justitie-	2017/18:JuU1 s. 89). Ett av syftena med ombildningen av polisen till en
departementet	sammanhållen myndighet 2015 var att säkerställa en lokalt förankrad och
	synlig polis i hela landet. För att följa upp utfallet av polisreformens
	intentioner fick Statskontoret i april 2014 i uppdrag att utvärdera
	ombildningen av polisen. Statskontoret slutrapporterade uppdraget i
	september 2018. Med utgångspunkt i slutrapporten har Polismyndigheten
	fortsatt sitt utvcklingsarbete, ett arbete som regeringen följer noga och får
	löpande information om. Sedan ombildningen har Polismyndigheten
	ålagts att, på olika sätt, redovisa arbetet med att uppnå reformens
	intentioner, innefattande en lokalt förankrad polisverksamhet. De regle-
	ringsbrev som beslutades i direkt anslutning till ombildningen innehöll
	dessutom krav på att Polismyndigheten löpande skulle hålla regeringen
	informerad om det fortsatta arbetet med ombildningen. De årliga kraven i
	regleringsbrev om redovisning från Polismyndigheten har avsett att i olika
	former begära återrapportering om myndighetens arbete med att
	åstadkomma en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Detta
	har innefattat att redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser
	på lokalpolisområdesnivå, hur resurser fördelats så att det ska finnas en
	stark lokal närvaro i utsatta områden, antalet kommunpoliser och att
	redogöra för hur resurser har fördelats för att uppnå en stark lokal närvaro
	i hela landet, med fler poliser i yttre tjänst.
	Enligt regleringsbrevet för 2021 ingick att redovisa omfattningen av
	områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som gjordes för att
	dessa skulle få större möjligheter att arbeta långsiktigt med
	kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete, utan
	att tas i anspråk för annan verksamhet. Enligt regleringsbrevet för 2022
	skulle myndigheten vidare redovisa antalet kommunpoliser per
	polisregion, antalet områdespoliser per polisregion samt antalet anställda
	totalt inom den brottsförebyggande verksamheten och ingripande-
	verksamheten.
	I regleringsbrevet för 2023 har regeringen beslutat att Polismyndigheten
	ska redovisa antalet kommunpoliser, områdespoliser samt antalet anställda
	totalt som arbetar huvudsakligen med brottsförebyggande arbete och
	ingripandeverksamhet per polisregion. Polismyndigheten ska också
	redovisa antalet poliser i yttre tjänst, dels i absoluta tal, dels som andel av
	det totala antalet poliser. Vidare har regeringen gett myndigheten i
	uppdrag att lämna en redovisning av de medel som tillförs verksamheten
	för att öka antalet anställda t.o.m. 2024. Redovisningen ska avse var och
	enligt vilka kriterier de ökade resurserna har fördelats, respektive avses
	fördelas, i verksamheten.
	Polismyndigheten har i en rad budgetar tillförts mer resurser för att till
	och med 2024 ha ökat antalet anställda med sammantaget 10 000 jämfört
	med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016.
	Polismyndigheten	har	haft	i	uppdrag	att	redovisa	hur
	resursförstärkningarna används för att på bästa sätt stärka och utveckla

polisverksamheten. Vidare har det skapats förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att antalet lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning har blivit fler. Från och med 2019 finns det fem sådana lärosäten.

Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 52–53), i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 40–41) och i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr.

4avsnitt 2.7 s. 43–44). Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 67 om polisens förmåga att bekämpa och utreda narkotikabrott*:

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att stärka polisens förmåga att bekämpa och utreda narkotikabrott (bet. 2017/18:JuU1 s. 135). Polismyndigheten har har tillförts mer resurser i en rad budgetar för att utöka antalet anställda och därmed höja förmågan och öka effektiviteten i arbetet. Åtgärder för att både förstärka och utveckla polisverksamheten har bidragit i arbetet mot narkotikabrottsligheten.

Polismyndigheten har vidare haft i uppdrag att förstärka och utveckla bekämpningen av illegal handel med och produktion av narkotika, inklusive narkotikaklassade läkemedel. I uppdraget har ingått att utveckla åtgärderna för att minska förekomsten av narkotikahandel på offentliga platser, utveckla arbetsmetoderna och samverkan med andra berörda myndigheter för att öka upptäcktsrisken och lagföringen gällande illegal handel med narkotika samt analysera och vid behov föreslå åtgärder som kan vidtas för att ytterligare bekämpa den illegala handeln med narkotika. Uppdraget redovisades den 11 januari 2022. Av redovisningen framgår bl.a. att myndigheten har tagit fram en strategi för narkotikabekämpning, förstärkt narkotikautbildningen och förstärkt samverkan med andra myndigheter och inom EU-samarbetet. Det framgår också att Polismyndigheten har ambitionen att inrätta fler s.k. lokala fokusgrupper med särskild kompetens att arbeta uthålligt och systematiskt mot narkotika-, vapen- och våldsbrottslighet, vilket redan i dag finns i enskilda lokalpolisområden.

Under 2019 fick Brottsförebyggande rådet (Brå) ett uppdrag att genomföra en studie av narkotikamarknader i Sverige, inbegripet illegal handel med narkotikaklassade läkemedel. I uppdraget ingick att Brå även skulle redovisa hur rättsväsendets och samhällets motåtgärder skulle kunna stärkas för att minska tillgången till narkotika. Uppdraget redovisades den 1 september 2021.

I maj 2020 tillsattes en utredning för att se över postlagens (2010:1045) bestämmelser om tystnadsplikt i syfte att underlätta de brottsbekämpande myndigheternas arbete med att förhindra illegal handel via post med bl.a. narkotika. Uppdraget redovisades den 21 april 2021. Den 16 juni 2022 beslutades propositionen Åtgärder för att förhindra illegal handel via post (prop. 2021/22:259) med förslag att ändra postlagen. Syftet med förslagen var att begränsa tillgången till narkotika i samhället samt bekämpa kriminalitet och organiserad brottslighet. Lagändringarna trädde i kraft den 2 januari 2023.

I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7

s.40–41) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 73 om polisens återkoppling till brottsutsatta*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att förbättra polisens återkoppling till brottsutsatta (bet. 2017/18:JuU1 s. 136). Som ett led i arbetet med att genomföra EU:s brottsofferdirektiv beslutades hösten 2015 om vissa ändringar i förundersökningskungörelsen (1947:948).

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

Skr. 2022/23:75	Ändringarna innebär bl.a. stärkt informationsskyldighet till målsägande
Justitie-	generellt under förundersökningen, t.ex. med information om den fortsatta
departementet	handläggningen av ärendet. Brottsoffermyndigheten fick 2016 i uppdrag
	att kartlägga brottsutsattas behov av stöd under brottmålsprocessen och
	analysera i vilken utsträckning dessa behov kan tillgodoses genom
	digitaliseringens möjligheter. Uppdraget redovisades under 2017 och fick
	till följd att det i regleringsbreven för 2018 gavs i uppdrag till
	rättsväsendets myndigheter att identifiera vilka relevanta meddelande-
	flöden riktade till brottsutsatta som skulle kunna anslutas till den digitala
	tjänsten Mina meddelanden. Myndigheterna skulle också utreda i vilken
	utsträckning tjänsten kan användas för att brottsutsatta ska kunna följa och
	få fortlöpande statusuppdateringar kring sina ärenden. Myndigheterna
	redovisade uppdraget gemensamt i februari 2019.
	I regleringsbrevet för 2020 fick Polismyndigheten i uppdrag att gå
	vidare i arbetet med att kunna informera brottsutsatta via Mina
	meddelanden. Uppdraget redovisades i februari 2021. För att inhämta mer
	information om vad Polismyndigheten gör för att stärka samverkan med
	andra aktörer i samhället gällande brottsofferarbetet fick myndigheten ett
	uppdrag i regleringsbrevet för 2019. Uppdraget redovisades i årsredovis-
	ningen för 2019. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budget-
	propositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 61).
	Under 2021 granskade Riksrevisionen effektiviteten i Polismyndig-
	hetens arbete med information till brottsutsatta (RiR 2021:20).
	Riksrevisionens slutsats var att det fanns flera effektivitetsbrister i
	Polismyndighetens sätt att arbeta. Den 12 november 2021 överlämnades
	en skrivelse (skr. 2021/22:57) till riksdagen med anledning av
	Riksrevisionens rapport. Ett återrapporteringskrav om hur Polis-
	myndigheten befäster de rutiner som finns för att säkerställa att
	brottsutsatta får den information de behöver under hela ärendets gång
	fanns i regleringsbrevet för 2022. Redovisningen lämnades i års-
	redovisningen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 74 om särskild utbildning för den som hör eller förhör barn*:
	Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att säkerställa
	att den som hör eller förhör barn ska ha särskild utbildning för det och
	tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 107 f.). Regeringen
	beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att
	analysera om bestämmelserna om förhör med barn under 18 år som
	misstänks för brott är ändamålsenliga samt ta ställning till om eventuella
	författningsändringar även bör avse målsägande och vittnen i de fall det
	lämnas förslag på ändringar i bestämmelser som även reglerar förhör med
	målsägande eller vittnen samt utreda behovet av en ökad närvaro av
	socialtjänsten vid inledande förhör med barn som misstänks för brott. En
	lagrådsremiss beslutades i januari 2023 och regeringen avser att
	återkomma till riksdagen med en proposition under mars 2023. En utredare
	har haft i uppdrag att lämna förslag på en strategi för att förebygga och
	bekämpa våld mot barn, inkluderat hedersrelaterat våld och förtryck (dir.
	2021:29). I utredarens uppdrag ingick att lämna förslag på praktiska
	åtgärder för ett stärkt barnrättsperspektiv i brottmålsprocessen, exempelvis
	vad gäller bemötande av barnet, barnanpassad information och stöd till
	barnet under processen, metodutveckling, erfarenhetsutbyte och andra
30

liknande åtgärder. Utredningen har överlämnats och bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 36, 73 och 74.

21. Rskr. 2017/18:123

Associationsrätt

Mot. 2017/18:3344, bet. 2017/18:CU7

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 107), 2018/19:75 (Ju 50), 2019/20:75 (Ju 41), 2020/21:75 (Ju 36) och 2021/22:75 (Ju 29). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om hållbarhetsrapportering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma med lagförslag som innebär minskade krav på hållbarhetsrapportering för företag (bet. 2017/18:CU7 s. 6 f.). Ett nytt ändringsdirektiv antogs i december 2022. En utredning har i uppgift att föreslå hur ändringsdirektivet ska genomföras i svensk rätt. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i samband med att regeringen lämnar förslag på genomförandet. Punkten är inte slutbehandlad.

22. Rskr. 2017/18:145

Renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter när länsstyrelserna tar över uppgifter på djurområdet

Prop. 2016/17:224, mot. 2017/18:2480 yrkande 1, 2017/18:3576 yrkandena 10 och 12, 2017/18:3739 yrkande 16, 2017/18:3899 yrkande 8 och delvis motion 2017/18:2480 yrkandena 2 och 3, bet. 2017/18:JuU6 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 57), 2019/20:75 (Ju 43), 2020/21:75 (Ju 37) och 2021/22:75 (Ju 30).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 ytterligare renodling av polisens verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att ytterligare renodla polisens verksamhet och att regeringen senast den 1 mars 2018 ska återuppta Utredningen om renodling av polisens arbetsuppgifter (Ju 2014:07) och därmed bifallit motionerna 2017/18:2480 yrkande 1, 2017/18:3576 yrkandena 10 och 12, 2017/18:3739 yrkande 16, 2017/18:3899 yrkande 8 och delvis motion 2017/18:2480 yrkandena 2 och

3.Under rskr. 2014/15:152 (Ju 3) punkt 20 har regeringen redogjort för vad man har gjort för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Regeringen har påbörjat en analys av ytterligare frågor om renodling. Punkten är inte slutbehandlad.

23. Rskr. 2017/18:175

Unga lagöverträdare Bet. 2017/18:JuU18

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 64) och 2019/20:75 (Ju 44), 2020/21:75 (Ju 38) och 2021/22:75 (Ju 31).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

Skr. 2022/23:75	Punkt 8 om drogtester av barn under 15 år*: Riksdagen har tillkännagett
Justitie-	för regeringen vad utskottet anför om att möjligheterna att drogtesta barn
departementet	under 15 år bör utvärderas i syfte att säkerställa att sådana tester kan
	genomföras i tillräcklig omfattning (bet. 2017/18:JuU18 s. 8). Regeringen
	beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att
	utvärdera bestämmelserna om drogtester av barn under 15 år som
	misstänks för brott och bedöma om de är ändamålsenligt utformade, och
	lämna förslag på de författningsändringar och andra åtgärder som bedöms
	nödvändiga för att säkerställa att drogtester kan genomföras i tillräcklig
	omfattning (dir. 2019:103). I samband med att uppdraget beslutades skrevs
	tillkännagivandet av. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning
	att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU2, rskr.
	2020/21:35). Punkten står därför åter som öppen. Uppdraget redovisades i
	januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för
	brott (SOU 2022:1). En lagrådsremiss beslutades i januari 2023 och
	regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under
	mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 10 om snabbare lagföring*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen vad utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör
	återkomma med förslag på åtgärder för snabbare lagföring av brott som
	begås av ungdomar (bet. 2017/18:JuU18 s. 28). En utredare har haft i
	uppdrag att utreda och föreslå åtgärder som leder till en snabbare lagföring
	av brott, med särskilt fokus på bl.a. unga som begår brott. Uppdraget
	delredovisades i promemorian En snabbare lagföring – Försöksprojekt
	med ett snabbförfarande i brottmål (Ds 2017:36). Utifrån förslag i
	promemorian inleddes en försöksverksamhet med ett snabbförfarande i
	brottmål i januari 2018. Uppdraget slutredovisades i april 2018 i
	promemorian Snabbare lagföring (Ds 2018:9). Där behandlas bl.a. frågan
	om en snabbare lagföring för unga. I promemorian föreslås att det inom
	ramen för den pågående försöksverksamheten införs en särskild
	försöksverksamhet med ett snabbförfarande för unga lagöverträdare.
	Promemorian har remissbehandlats. Regeringen beslutade den 14 februari
	2019 ett uppdrag om försöksverksamhet med ett snabbförfarande i
	brottmål för unga lagöverträdare under 18 år. Försöksverksamheten
	bygger på utredningsåtgärder hos Polismyndigheten och på en ökad
	samverkan mellan polisen och socialtjänsten. Brottsförebyggande rådet
	redovisade den 1 april 2020 en utvärdering av försöksverksamheten. Den
	sammanfattande slutsatsen är att försöket har fallit väl ut och att det finns
	goda skäl att fortsätta med och även utvidga verksamheten. Regeringen
	beslutade den 25 juni 2020 att förlänga försöksverksamheten för
	lagöverträdare under 18 år. Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att
	ge en utredare i uppdrag att bl.a. utreda ett permanentande av
	snabbförfarandet (dir. 2020:6). Uppdraget skulle redovisas senast den
	29 april 2021. Enligt tilläggsdirektiv beslutat den 4 februari 2021
	förlängdes utredningstiden till den 15 juni 2021 (dir. 2021:6). Uppdraget
	redovisades den 17 juni 2021 genom betänkandet Snabbare lagföring – ett
	snabbförfarande i brottmål (SOU 2021:46). I betänkandet föreslås att
	försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för unga
	lagöverträdare under 18 år byggs ut och förlängs. Det föreslås också att
	misstanke mot den som inte har fyllt 18 år ska delges så snart som möjligt.
32	Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 30 september

2021. Regeringen beslutade den 3 februari 2022 att bygga ut och förlänga försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för lagöverträdare under 18 år. Den 14 juli 2022 beslutade regeringen propositionen Snabbare lagföring av brott (prop. 2021/22:279). I propositionen bedömde regeringen att de förslag som behandlas i propositionen tillgodoser tillkännagivandet. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2022/23:JuU2, rskr. 2022/23:16). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2023. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 13 om utredning av brott som begåtts av personer under 15 år*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör vidta åtgärder för att fler brott som begåtts av personer under 15 år ska utredas (bet. 2017/18:JuU18 s. 18). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera om de särskilda bestämmelser som rör utredningar om brott som barn under 15 år misstänks ha begått är ändamålsenliga och om de tillämpas på avsett sätt. Likaså skulle utredaren lämna förslag på de författ- ningsändringar eller andra åtgärder som bedöms nödvändiga i syfte att brott som barn under 15 år misstänks för ska utredas i större utsträckning (dir. 2019:103). Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). En lagrådsremiss beslutades i januari 2023 och regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 16 om strafföreläggande om ungdomstjänst*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att åklagare bör kunna besluta om kortare ungdomstjänst för ringa brott genom strafföreläggande (bet. 2017/18:JuU18 s. 18). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till om det bör införas en möjlighet för åklagare att genom strafföreläggande besluta om ung- domstjänst och i vilka situationer det i så fall bör vara möjligt samt lämna förslag på de författningsändringar som bedöms nödvändiga (dir. 2019:103). Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). En lagrådsremiss beslutades i januari 2023 och regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 8, 13 och 16.

24. Rskr. 2017/18:188

Socialtjänstfrågor

Mot. 2017/18:3191 yrkande 3, bet. 2017/18:SoU13

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 67), 2019/20:75 (Ju 46), 2020/21:75 (Ju 40) och 2021/22:75 (Ju 33).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 24 om socialtjänstens yttrande i förundersökningar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att vidta åtgärder för att säkerställa att socialtjänstens yttranden i förundersökningar håller hög kvalitet och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:SoU13 s. 38).

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

Skr. 2022/23:75	Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i
Justitie-	uppdrag att ta ställning till om bestämmelserna om socialtjänstens
departementet	yttranden om unga lagöverträdare är ändamålsenligt utformade och, vid
	behov, föreslå åtgärder för att säkerställa att yttrandena håller hög kvalitet
	samt lämna förslag på de författningsändringar och andra åtgärder som
	bedöms nödvändiga (dir. 2019:103). Uppdraget redovisades i januari 2022
	i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU
	2022:1). En lagrådsremiss beslutades i januari 2023 och regeringen avser
	att återkomma till riksdagen med en proposition under mars 2023. Punkten
	är inte slutbehandlad.
	25. Rskr. 2017/18:213
	Kommunala och regionala frågor
	Mot. 2017/18:3576 yrkande 20, delvis mot. 2016/17:2659 yrkande 6 och
	2017/18:3125, bet. 2017/18:KU33
	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 74), skr. 2019/20:75 (Ju 49),
	skr. 2020/21:75 (Ju 42) och skr. 2021/22:75 (Ju 34).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 17 om lokalt brottsförebyggande arbete*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kommunernas roll
	i det brottsförebyggande arbetet (bet. 2017/18:KU33 s. 38 f.). Utskottet
	anser att lagen behöver förtydligas så att kommunerna får en uttalad
	uppgift att arbeta brottsförebyggande inom ramen för sina ansvars-
	områden. Regeringen fattade i november 2019 beslut om att ge en särskild
	utredare i uppdrag att bl.a. lämna förslag om hur ett lagstadgat ansvar för
	kommunerna att arbeta brottsförebyggande kan utformas. I juni 2021
	överlämnade Utredningen om kommunernas brottsförebyggande ansvar
	betänkandet Kommuner mot brott (SOU 2021:49) till regeringen. Den 22
	december 2022 beslutade regeringen propositionen Kommuners ansvar för
	brottsförebyggande arbete (prop. 2022/23:43). Regeringen föreslår i den
	att det införs en ny lag, lagen om kommuners ansvar för brottsföre-
	byggande arbete. Enligt lagförslaget ska kommunerna ta fram en lägesbild
	över brottsligheten i kommunen och utifrån denna ta ställning till behovet
	av åtgärder och besluta om en åtgärdsplan. Den föreslagna lagen innebär
	också bl.a. att kommunerna ska ta visst ansvar för samordningen av det
	lokala brottsförebyggande arbetet och inrätta en samordningsfunktion.
	Finansiering till arbetet tillkom i budgetpropositionen för 2022 (prop.
	2021/22:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.8 s. 29 och utg.omr. 4 avsnitt 2.9 s. 67, 74
	och 75) och i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/2023:1 utg.omr. 4
	avsnitt 3.10 s. 79 och 87). Lagen föreslås att träda i kraft den 1 juli 2023.
	Punkten är slutbehandlad.
	26. Rskr. 2017/18:229
	Offentlig förvaltning
	Mot. 2017/18:3119 m.fl., bet. 2017/18:KU37
	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 81), 2019/20:75 (Ju 52),
	2020/21:75 (Ju 44) och 2021/22:75 (Ju 35).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
34

Punkt 8 om tjänstemannaansvar*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om ett modernare och tydligare tjänste- mannaansvar genom ett utvidgat straffansvar för tjänstefel (bet. 2017/18:KU37 s. 33 f.). Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommitté- direktiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. överväga och ta ställning till om det straffrättsliga ansvaret för tjänstefel bör utvidgas och vid behov lämna nödvändiga författningsförslag. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Utredningen bedömde att straffbestämmelsen om tjänstefel inte bör ändras. Utredningen lämnde därför inte något förslag om ändring av straffbestämmelsen. Som framgår av Tidöavtalet är samarbetspartierna överens om att en särskild utredare ska få i uppdrag att lägga fram förslag för hur ett återinfört tjänstemannaansvar skulle kunna se ut. Arbetet med att ta fram kommittédirektiv pågår. Punkten är inte slutbehandlad.

27. Rskr. 2017/18:240

Straffrättsliga frågor

Mot. 2017/18:9 m.fl., bet. 2017/18:JuU14

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 84), 2019/20:75 (Ju 53), 2020/21:75 (Ju 45) och 2021/22:75 (Ju 36).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om skärpta straff för angrepp mot väsentliga samhällsfunktioner såsom akutmottagningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett stärkt straffrättsligt skydd för personal inom hälso- och sjukvården och om att våld mot personal inom hälso- och sjukvården och andra vitala samhällsfunktioner ska ha ett minimistraff om sex månaders fängelse (bet. 2017/18:JuU14 s. 45 f.). Riksdagen har där- med bifallit motionerna 2017/18:9, 2017/18:3192 yrkande 3, 2017/18:3421 yrkande 37, 2017/18:3568 yrkande 30, 2017/18:3569 yrkande 25, 2017/18:3867 yrkande 10 och 2017/18:3899 yrkande 4. Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 18 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 20 om rattfylleri och grov olovlig körning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpta straff för rattfylleri och grov olovlig körning (bet. 2017/18:JuU14 s. 55 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2017/18:19, 2017/18:863,

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

Skr. 2022/23:75	2017/18:3090, 2017/18:3569 yrkande 53, 2017/18:3581, 2017/18:3766
Justitie-	yrkande 10 och 2017/18:3867 yrkande 2. Den 30 augusti 2018 fick en
departementet	utredare i uppdrag att utreda och utvärdera vissa frågor avseende trafik-
	brott och sjöfylleri (Ju 2018:F). Uppdraget redovisades i november 2019
	genom promemorian Ett stärkt straffrättsligt skydd mot upprepad
	trafikbrottslighet och en utvärdering av den nedre promillegränsen för
	sjöfylleri (Ds 2019:22). I promemorian föreslås bl.a. att maximistraffet för
	olovlig körning, grovt brott, och rattfylleri höjs från fängelse i sex månader
	till fängelse i ett år samt att maximistraffet för grovt rattfylleri höjs från
	fängelse i två år till fängelse i tre år. Vidare görs i promemorian
	bedömningen att det saknas skäl att ändra regelverket om tillfälligt
	omhändertagande av fordonsnycklar m.m. Promemorian har remitterats
	och remisstiden gick ut den 20 mars 2020. I december 2021 remitterades
	ett utkast till lagrådsremiss med förslag om bl.a. skärpta straff för grov
	olovlig körning, rattfylleri och grovt rattfylleri. Remisstiden gick ut den
	22 februari 2022. Den 9 juni 2022 beslutade regeringen lagrådsremissen
	Skärpta straff för olovlig körning och rattfylleribrott. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	28. Rskr. 2017/18:254
	Polisfrågor
	Mot. 2017/18:709, 2017/18:3190 yrkande 1, 2017/18:3192 yrkande 7,
	2017/18:3685 yrkande 24, 2017/18:3867 yrkande 11, bet. 2017/18:JuU13
	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 89), 2019/20:75 (Ju 54),
	2020/21:75 (Ju 46) och 2021/22:75 (Ju 37).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 14 om informationsutbyte mellan Polismyndigheten och Krono-
	fogdemyndigheten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som
	utskottet anför om åtgärder för att underlätta informationsutbyte mellan
	Polismyndigheten och Kronofogdemyndigheten (bet. 2017/18:JuU13
	s. 44 f.). Den 24 mars 2022 beslutade regeringen propositionen Effektivare
	verktyg i utsökningsförfarandet (prop. 2021/22:197). Genom den
	bedömning som görs i propositionen slutbehandlades tillkännagivandet.
	Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 18 om säkerhet på sjukhus*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om att öka säkerheten på sjukhus (bet.
	2017/18:JuU13 s. 48) och därmed bifallit motion 2017/18:3867 yrkande
	11. Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt
	straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra
	straffrättsliga frågor (dir. 2020:54) som bl.a. omfattar uppdraget att
	överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i
	behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan
	uppnås. I propositionen Ett förstärkt medarbetarskydd för polisanställda
	(prop. 2019/20:186), som beslutades den 25 juni 2020, redovisades
	tillkännagivandet som slutbehandlat. Riksdagen delade dock inte
	regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet.
	2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen.
	Den 2 februari 2022 redovisade utredningen betänkandet En skärpt syn på
36	brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner
36

(SOU 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 18 maj 2022. Mot denna bakgrund bedömde regeringen i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s.

41)att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 33 om tillgången till id-handlingar*: Riksdagen har tillkännagett

för regeringen det som utskottet anför om en skyndsam uppstramning av tillgången till id-handlingar i syfte att minska id-stölder och bedrägerier (bet. 2017/18:JuU13 s. 79 f.) och därmed bifallit motionerna 2017/18:3190 yrkande 1, motion 2017/18:3685 yrkande 24 och delvis motion 2017/18:709. Regeringen gav den 17 augusti 2017 en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag till förändringar av de krav och rutiner som gäller för svenska identitetshandlingar (dir. 2017:90). Syftet var att minska det ökade antalet bedrägerier som begås med hjälp av förfalskade identitetshandlingar. Utredningen överlämnade i mars 2019 betänkandet Ett säkert statligt ID-kort – med e-legitimation (SOU 2019:14). I betänkandet föreslås bl.a. en ny lag om statliga identitets- handlingar. Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 30 augusti 2019. Arbete med en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slut- behandlad.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 33.

29. Rskr. 2017/18:289

Ett modernt och stärkt skydd för Sveriges säkerhet – ny säkerhetsskydds- lag

Prop. 2017/18:89, mot. 2017/18:3999, bet. 2017/18:JuU21

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 102), 2019/20:75 (Ju 81), 2020/21:75 (Ju 49) och 2021/22:75 (Ju 39).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 4 om tillsynsmyndigheternas ansvar, organisation och resurs- fördelning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av tillsynsmyndigheternas ansvar, organisation och resursfördelning (bet. 2017/18:JuU21 s. 20) och därmed bifallit motion 2017/18:3999 yrkande 2. Utredningen om vissa säkerhetsskyddsfrågor (Ju 2017:08) har bl.a. haft i uppdrag att utreda och föreslå hur en ändamålsenlig tillsyn enligt säkerhetsskyddslagstiftningen ska vara utformad. I betänkandet (SOU 2018:82) föreslog utredningen en delvis ny tillsynsstruktur. I propositionen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet (prop. 2020/21:194) föreslog regeringen ändringar för att tydliggöra tillsynsmyndigheternas ansvar. Regeringen bedömde att tillkännagivandet delvis tillgodosågs genom den föreslagna regleringen om tillsyn. Lagändringarna trädde i kraft den 1 december 2021 (SFS 2021:952). Den 28 oktober 2021 beslutade regeringen en ny säkerhetsskyddsförordning (SFS 2021:955) som bl.a. innebär en delvis ny tillsynsstruktur genom att ett antal myndigheter blir nya tillsynsmyndigheter, att vissa tillsynsmyndigheter får ändrade tillsynsområden samt att Säkerhetspolisen och Försvarsmakten ska vara tillsynsmyndigheter för de allra mest skyddsvärda verksamheterna och utses till samordningsmyndigheter. Den nya säkerhetsskyddsförordningen trädde i kraft den 1 december 2021. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

Skr. 2022/23:75	i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7
Justitie-	s. 41 och 42). Punkten är slutbehandlad.
departementet	Punkt 5 om säkerhetsskyddet i Regeringskansliet*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda om
	säkerhetsskyddslagen i större	omfattning bör	gälla	för Regerings-
	kansliet (bet. 2017/18:JuU21	s. 20 f.) och	därmed	bifallit motion

2017/18:3999 yrkande 3. Den 9 maj 2019 fick en utredare i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att analysera regleringen om säkerhets- skydd i bl.a. Regeringskansliet och ta ställning till om det finns behov av att ytterligare bestämmelser i säkerhetsskyddslagen (2018:585) och säkerhetsskyddsförordningen (2018:658) ska omfatta myndigheten (Ju 2019:B). Utredningen överlämnade sitt förslag den 13 maj 2020 genom promemorian Säkerhetsskyddsreglering för Regeringskansliet, utlands- myndigheterna och kommittéväsendet (Ds 2020:11). Den 23 oktober 2021 beslutade regeringen en ny säkerhetsskyddsförordning (SFS 2021:955) som bland annat innebär att Regeringskansliet omfattas av fler be- stämmelser i säkerhetsskyddslagen och säkerhetsskyddsförordningen. Den nya säkerhetsskyddsförordningen trädde i kraft den 1 december 2021. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 42). Punkten är slutbehandlad.

30. Rskr. 2017/18:302

En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet

Prop. 2017/18:177, mot. 2017/18:4125 m.fl., bet. 2017/18:JuU29 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 105), 2019/20:75 (Ju 59), 2020/21:75 (Ju 50) och 2021/22:75 (Ju 40).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 4 om skärpt straff för våldtäkt m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att höja straffminimum för våldtäkt av normalgraden från fängelse i två år till fängelse i tre år (bet. 2017/18:JuU29 s. 8 f.). Riksdagen har därmed bifallit motion 2017/18:4125 och delvis bifallit motionerna 2017/18:170, 2017/18:1130, 2017/18:2986 yrkande 2, 2017/18:3438, 2017/18:3685 yrkande 18 och 2017/18:4115 yrkande 1. Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för sexualbrotten i 6 kap. brottsbalken och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar (dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Den 13 april 2022 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). Genom förslaget om skärpt straff för våldtäkt ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 8 om köp av sexuell handling av barn*: Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om att straffskalan för köp av sexuell handling av barn bör skärpas dels genom att minimistraffet höjs från böter till fängelse i lägst sex månader, dels genom att maximistraffet höjs från

fängelse i två år till fängelse i fyra år (bet. 2017/18:JuU29 s. 21 f.). Riksdagen har därmed bifallit motion 2017/18:278 yrkande 4 och delvis bifallit motionerna 2017/18:880 yrkande 16, 2017/18:2358 yrkande 2 och 2017/18:3867 yrkande 9. Den 11 juli 2019 beslutade regeringen proposi- tionen Straffrättsliga åtgärder mot utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling (prop. 2018/19:157) och föreslog bl.a. att straffskalan för köp av sexuell handling av barn skulle skärpas genom att maximistraffet höjs till fängelse i fyra år. I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet när det gäller maximistraffet för köp av sexuell handling av barn var tillgodosett. Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalan för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling (dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Den 13 april 2022 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). Genom förslaget om skärpt straff för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling, där minimistraffet höjdes till sex månader, ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022. Punkten är slutbehandlad.

31. Rskr. 2017/18:404

Skriftlighetskrav vid telefonförsäljning

Prop. 2017/18:129, mot. 2017/18:4024 yrkande 1, bet. 2017/18:CU36 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 126), 2019/20:75 (Ju 64), 2020/21:75 (Ju 51) och 2021/22:75 (Ju 41).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om skriftlighetskravets omfattning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör påbörja ett arbete med att utreda om ett skriftlighetskrav vid telefonförsäljning till konsumenter bör gälla för ytterligare varor och tjänster, som bl.a. lotterier och paketresor, och återkomma med förslag (bet. 2017/18:CU36 s. 9 f.). Regeringen gav den 13 februari 2020 en särskild utredare i uppdrag att bl.a. följa upp tillämpningen av skriftlighetskravet vid telefonförsäljning och ta ställning till om kravet bör utvidgas till att omfatta fler varor och tjänster (dir. 2020:13). Uppdraget redovisades i oktober 2021 genom betänkandet En uppföljning av skriftlighetskravet vid telefonförsäljning (SOU 2021:79). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 25 maj 2022. I Regeringskansliet pågår ett arbete med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. För närvarande bereds betänkandet. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2018/19

32.Rskr. 2018/19:73 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

Skr. 2022/23:75	Prop. 2018/19:1, mot. 2018/19:2936 yrkande 12, bet. 2018/19:JuU1
Justitie-	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 148), 2019/20:75 (Ju 65),
departementet	2020/21:75 (Ju 52) och 2021/22:75 (Ju 42).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 2 om fördubblad kränkningsersättning*: Riksdagen har tillkänna-
	gett för regeringen det som utskottet anför om fördubblad kränknings-
	ersättning till brottsoffer (bet. 2018/19:JuU1 s. 46). Regeringen redovisade
	i budgetpropositionen för 2020 att regeringen avser att se över nivån på
	kränkningsersättning till brottsoffer, att Brottsoffermyndighetens ersätt-
	ningsanslag minskas tills vidare eftersom befintlig ersättningsnivå innebär
	att anslaget inte tas i anspråk i sin helhet och att anslagsnivån återställs
	från och med 2022 för att möjliggöra en översyn av nivån på kränknings-
	ersättningen (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.8). Riksdagen har inte
	haft några synpunkter på redovisningen och har bifallit regeringens förslag
	till anslagsfördelning (bet. 2019/20:JuU1, rskr. 2019/20:103). Regeringen
	gav den 19 december 2019 en särskild utredare i uppdrag att se över vissa
	regler som gäller brottsoffers rätt till skadestånd och möjlighet att få ut
	sådan ersättning (dir. 2019:104). I uppdraget ingick bl.a. att ta ställning till
	i vilken utsträckning nivåerna på kränkningsersättning bör höjas. Upp-
	draget redovisades i juli 2021 genom betänkandet Ersättning till brotts-
	offer (SOU 2021:64). Betänkandet har remissbehandlats. Den 24 mars
	2022 beslutade regeringen propositionen Stärkt rätt till skadestånd för
	brottsoffer (prop. 2021/22:198). Genom	förslagen i propositionen
	bedömdes tillkännagivandet tillgodosett och därigenom slutbehandlat.
	Punkten är slutbehandlad.
	33. Rskr. 2018/19:169
	Processrättsliga frågor
	Mot. 2018/19:132 yrkande 17, 2018/19:133 yrkande 5–7, 2018/19:933,
	2018/19:1568, 2018/19:2463 yrkande 11, 2018/19:2596 yrkande 15, 17–
	19, 2018/19:2642, 2018/19:2819 yrkande 25 och 38, 2018/19:2861
	yrkande 3, 2018/19:2868 yrkande 2, 2018/19:2871 yrkande 10, 11 och 13
	och bet. 2018/19:JuU12
	Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 73), 2020/21:75 (Ju 54) och
	2021/22:75 (43).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 28 om vittnesskydd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det
	som utskottet anför om att ytterligare åtgärder bör vidtas för att stärka
	skyddet för vittnen (bet. 2018/19:JuU12 s. 59). Utredningen om en stärkt
	rättsprocess och en ökad lagföring (Ju 2019:11), som redovisade sitt
	betänkande 2021 (SOU 2021:35), har haft i uppdrag att bland annat se över
	stödet till och skyddet av vittnen och deras anhöriga. Utredningen
	bedömde att det behöver finnas ett väl utvecklat skydd för personer som
	bevittnar brott för att allmänheten ska vara villig att medverka i
	utredningar om allvarliga brott. Detta gäller i synnerhet om den som väljer
	att samarbeta med de rättsvårdande myndigheterna själv ingår i, eller har
	koppling till, ett kriminellt nätverk. Utredningens bedömning var dock att
40	de regelverk som ger Polismyndigheten	förutsättningar att skydda

förhörspersoner är utformade på ett ändamålsenligt sätt. Utredningen såg inte behov av att göra några förändringar eller kompletteringar av dessa regelverk.

Utifrån propositionen En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (prop. 2021/22:186, bet. 2021/22:JuU35, rskr. 2021/22:347 och bet. 2021/22:JuU46, rskr. 2021/22:454) har det genomförts en rad straffskärpningar som är avsedda att utgöra en kraftfull reaktion mot brott som innebär att respekten för rättsprocessen åsidosätts och som påverkar möjligheterna att upprätthålla straffsystemets effektivitet. Med grund i samma proposition har det också beslutats att sekretess ska gälla för kontaktuppgifter till enskilda i allmän domstol samt att sekretess ska gälla för uppgift om var den befinner sig som deltar i ett sammanträde inför rätten genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring. Punkten är inte slutbehandlad.

34. Rskr. 2018/19:170

Unga lagöverträdare

Mot. 2018/19:2592 yrkande 12 och bet. 2018/19:JuU15

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 74), 2020/21:75 (Ju 55) och 2021/22:75 (Ju 44).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om bevistalan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att systemet med bevistalan bör ses över (bet. 2018/19:JuU15 s. 17). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över systemet med bevistalan och lämna förslag på de författningsändringar som bedöms nödvändiga (dir. 2019:103). I samband med att uppdraget beslutades skrevs tillkännagivandet av. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU2, rskr. 2020/21:35). Punkten står därför åter som öppen. Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). En lagrådsremiss beslutades i januari 2023 och regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

35. Rskr. 2018/19:177

Utvisning på grund av brott

Mot. 2018/19:2819, 2018/19:2870, 2018/19:2921, 2018/19:1898 2018/19:2861, 2018/19:2469 2018/19:2765 och 2018/19:2596, bet. 2018/19:SfU16

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 75), 2020/21:75 (Ju 56) och 2021/22:75 (Ju 45).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 19 om att utvisning på grund av brott bör användas i fler fall*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska se över lagstiftningen och återkomma med förslag som möjliggör utvisning av icke svenska medborgare som begår brott i fler fall än i dag (bet. 2018/19:SfU16 s. 77–79). Regeringen tillsatte i april 2020 en utredning

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

Skr. 2022/23:75	som gjorde en översyn av lagstiftningen gällande utvisning på grund av
Justitie-	brott (dir. 2020:44). Utredningen redovisade sitt uppdrag i betänkandet
departementet	Utvisning på grund av brott – ett skärpt regelverk (SOU 2021:61) den 30
	juni 2021. Regeringen beslutade den 10 februari 2022 lagrådsremissen
	Utvisning på grund av brott – ett skärpt regelverk. Den 7 april 2022
	beslutade regeringen propositionen Utvisning på grund av brott – ett skärpt
	regelverk (prop. 2021/22:224). Genom förslagen i propositionen
	bedömdes tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	36. Rskr. 2018/19:180
	Familjerätt
	Mot. 2018/19:1119 yrkande 3 och 26, 2018/19:1639 yrkande 17,
	2018/19:2591 yrkande 6 och 16, 2018/19:2828 yrkande 4 och 8,
	2018/19:2838 yrkande 3, 2018/19:2914 yrkande 58 och 59,
	2018/19:2989 yrkande 82, 2018/19:2997 yrkande 45, bet. 2018/19:CU7
	Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 77), 2020/21:75 (Ju 58) och
	2021/22:75 (Ju 46).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 26 om testamentsregister*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om ett testamentsregister (bet.
	2018/19:CU7 s. 86 f.). Regeringen beslutade den 2 september 2021 om ett
	uppdrag till Skatteverket att överväga förutsättningarna att inrätta ett
	testamentsregister i offentlig regi (Fi2021/02888). Uppdraget har
	redovisats till Justitiedepartementet den 24 februari 2022. Det pågår ett
	arbete med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av
	tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.
	37. Rskr. 2018/19:181
	Straffrättsliga frågor
	Mot. 2018/19:132 m.fl., bet. 2018/19:JuU11
	Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 78), 2020/21:75 (Ju 59) och
	2021/22:75 (Ju 47).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 12 om översyn av straffskalorna för sexualbrott*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen att regeringen bör göra en översyn av
	straffskalorna för brott enligt 6 kap. brottsbalken i syfte att skärpa straffen
	(bet. 2018/19:JuU11 s. 42 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en
	särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för sexualbrotten
	i 6 kap. brottsbalken och lämna förslag på de förändringar som kan
	behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar (dir.
	2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt
	skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Den 13 april 2022
	beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på våldtäkt och andra
	sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). Genom förslagen om skärpt
	straff för ett flertal sexualbrott ansåg regeringen att tillkännagivandet var
	tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den
	1 augusti 2022. Punkten är slutbehandlad.
42

Punkt 13 om skärpt straff för våldtäkt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att minimistraffet för våldtäkt av normalgraden höjs till fängelse i tre år (bet. 2018/19:JuU11 s. 42 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för sexualbrotten i 6 kap. brottsbalken och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar (dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Den 13 april 2022 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). Genom förslaget om skärpt straff för våldtäkt ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 14 om skärpt straff för sexuellt övergrepp*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att straffminimum för sexuellt övergrepp bör höjas från fängelse i 14 dagar till fängelse i minst sex månader (bet. 2018/19:JuU11 s. 42 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för sexualbrotten i 6 kap. brottsbalken och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar (dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Den 13 april 2022 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). Genom förslagen om skärpt straff för sexuellt övergrepp ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 15 om grovt sexuellt ofredande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt bör återkomma med ett lagförslag om grovt sexuellt ofredande (bet. 2018/19:JuU11 s. 42 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över bestämmelsen om sexuellt ofredande och överväga om ett grovt brott bör införas (dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Den 13 april 2022 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). Genom förslagen om grovt sexuellt ofredande ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 42 om skärpt straff för övergrepp i rättssak*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpt straff för övergrepp i rättssak (bet. 2018/19:JuU11 s. 90 f.). Regeringen beslutade den 17 mars 2022 propositionen En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (prop. 2021/22:186). Genom förslaget om skärpt straff för övergrepp i rättssak ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2022. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 48 om skärpta straff för brott kopplade till kriminella uppgörelser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att straffen bör skärpas avsevärt för brott kopplade till kriminella

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

Skr. 2022/23:75	uppgörelser (bet. 2018/19:JuU11 s. 94 f.). Regeringen beslutade den
Justitie-	11 juni 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. överväga och
departementet	lämna förslag till ändringar i lagstiftningen som innebär en skärpt och mer
	effektiv straffrättslig reglering mot brott i kriminella nätverk, särskilt brott
	med kopplingar till kriminella uppgörelser (dir. 2020:62). Den 24 augusti
	2021 överlämnades betänkandet Skärpta straff för brott i kriminella
	nätverk (SOU 2021:68). Den 11 augusti 2022 beslutade regeringen
	lagrådsremissen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk. Regeringen
	beslutade den 26 januari 2023 propositionen Skärpta straff för brott i
	kriminella nätverk (prop. 2022/23:53). Genom propositionens förslag är
	tillkännagivandet tillgodosett och därigenom slutbehandlat. Punkten är
	slutbehandlad.
	Punkt 52 om skärpt straff för den som överlåter narkotika till andra*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om
	skärpt straff för den som överlåter narkotika till andra (bet. 2018/19:JuU11
	s. 103 f.). Regeringen beslutade den 11 juni 2020 att ge en särskild utredare
	i uppdrag att bl.a. överväga och lämna förslag till ändringar i lagstiftningen
	som innebär en skärpt straffrättslig reaktion mot narkotikaförsäljning (dir.
	2020:62). Den 24 augusti 2021 överlämnades betänkandet Skärpta straff
	för brott i kriminella nätverk (SOU 2021:68). Den 11 augusti 2022
	beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpta straff för brott i kriminella
	nätverk. Regeringen beslutade den 26 januari 2023 propositionen Skärpta
	straff för brott i kriminella nätverk (prop. 2022/23:53). Genom
	propositionens förslag om narkotikabrott är tillkännagivandet tillgodosett
	och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 59 om preskription*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen
	att preskriptionen av vissa sexualbrott bör avskaffas respektive förlängas
	(bet. 2018/19:JuU11 s. 116 f.). Regeringen beslutade den 23 januari 2020
	propositionen Barnpornografibrottet och preskription av brott mot barn
	(prop. 2019/20:69). I propositionen föreslogs att preskription ska
	avskaffas för bl.a. våldtäktsbrott som begåtts mot barn. När det gäller de
	övriga, mindre allvarliga, brotten i 6 kap. brottsbalken anförde regeringen
	att skälen för preskription väger över och att någon förändring avseende
	dem därför inte bör göras. Genom ställningstagandena i propositionen
	ansåg regeringen att tillkännagivandet när det gäller avskaffad preskrip-
	tion är tillgodosett. Lagändringarna trädde i kraft den 1 maj 2020. Den
	10 september 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att
	genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i
	brottsbalken (dir. 2020:91). Uppdraget redovisades i december 2021 i
	betänkandet En översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription
	(SOU 2021:90). Utredningen föreslår bl.a. förlängda preskriptionstider för
	allvarliga brott, såsom våldtäkt och grov våldtäkt. Betänkandet har
	remitterats och remisstiden gick ut den 15 mars 2022. Den fortsatta
	beredningen av utredningens förslag pågår inom Regeringskansliet.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 64 om straffmätning vid flerfaldig brottslighet*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen att regeringen bör föreslå ändringar i
	strafflagstiftningen i syfte att åstadkomma en skärpt straffmätning vid
	flerfaldig brottslighet (bet. 2018/19:JuU11 s. 126 f.). Under sommaren
	2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid
44	flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Under sommaren 2021 tillsattes en

utredning för att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren fick i uppdrag att överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Enligt utredningens direktiv ska det säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget redovisades den 24 januari 2023. Betänkandet (SOU 2023:1) har remitterats i mars 2023. Remisstiden går ut den 5 juni. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 59 och 64.

38. Rskr. 2018/19:191

Polisfrågor

Mot. 2018/19:132 yrkande 33, 2018/19:2596 yrkande 9, 2018/19:2819 yrkande 52, 2018/19:2868 yrkande 18, bet. 2018/19:JuU10 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 81), 2020/21:75 (Ju 61) och 2021/22:75 (Ju 49).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 38 om färre godkända id-handlingar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skyndsamma åtgärder för att begränsa antalet godkända id-handlingar (bet. 2018/19:JuU10 s. 130 f.) och därmed bifallit motion 2018/19:2819 yrkande 52. Regeringen gav den 17 augusti 2017 en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag till förändringar av de krav och rutiner som gäller för svenska identitetshandlingar (dir. 2017:90). Syftet var att minska det ökade antalet bedrägerier som begås med hjälp av förfalskade identitetshandlingar. Utredningen överlämnade i mars 2019 betänkandet Ett säkert statligt ID- kort – med e-legitimation (SOU 2019:14). I betänkandet föreslås bl.a. en ny lag om statliga identitetshandlingar. Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 30 augusti 2019. Arbete med en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 52 om kränkningsersättning till poliser*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om en utvidgad rätt till kränk- ningsersättning till poliser (bet. 2018/19:JuU10 s. 164 f.). Regeringen gav den 19 december 2019 en särskild utredare i uppdrag att se över vissa regler som gäller brottsoffers rätt till skadestånd och möjlighet att få ut sådan ersättning (dir. 2019:104). I uppdraget ingick bl.a. att ta ställning till i vilken utsträckning polisers rätt till kränkningsersättning bör utvidgas. Uppdraget redovisades i juli 2021 genom betänkandet Ersättning till brottsoffer (SOU 2021:64). Betänkandet har remissbehandlats. Den

24mars 2022 beslutade regeringen propositionen Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer (prop. 2021/22:198). Genom förslagen i propositionen bedömdes tillkännagivandet tillgodosett och därigenom slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

39. Rskr. 2018/19:192

Kriminalvårdsfrågor

Mot. 2018/19:2791 yrkande 10 m.fl., bet. 2018/19:JuU13

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 82), 2020/21:75 (Ju 62) och 2021/22:75 (Ju 50).

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

Skr. 2022/23:75	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Justitie-
departementet	Punkt 2 om kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att
	Kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall bör förstärkas (bet.
	2018/19:JuU13 s. 11). Riksdagen har därmed bifallit motion 2018/19:2819
	yrkande 28. Regeringen beslutade den 28 oktober 2021 att ge
	Kriminalvården i uppdrag att vidareutveckla sitt återfallsförebyggande
	arbete (Ju2021/03732). Kriminalvården ska analysera hur arbetet i högre
	grad kan anpassas till samtliga dömdas olika behov och förutsättningar
	med särskilt beaktande av unga dömdas behov. Utifrån analysen ska
	Kriminalvården redogöra för hur de identifierade behoven kan omhänder-
	tas i verksamheten. Kriminalvården lämnade en delredovisning den
	15 september 2022. Av delredovisningen framgår att myndigheten har
	identifierat att det finns möjligheter att utveckla det återfallsförebyggande
	arbetet genom att anpassa insatserna i verkställighetsplaneringen i större
	utsträckning till den dömdes förutsättningar och mottaglighet. Vidare ska
	Kriminalvården arbeta med att förstärka både det externa och interna
	samarbetet kring den dömde. Myndigheten ska slutredovisa uppdraget den
	15 september 2023 och denna redovisning kommer att innehålla förslag på
	utveckling inklusive utmaningar, hinder och möjligheter för att kunna
	realisera förslagen.
	Kriminalvården redovisade den 10 september 2021 ett regeringsuppdrag
	om att förbereda för att från och med verksamhetsåret 2022 kunna
	genomföra systematiska uppföljningar av bakgrundsfaktorer och
	behovsområden av betydelse för risken att återfalla i brott bland klienter
	som verkställer påföljd (Ju2021/03205). Syftet är att myndigheten löpande
	ska kunna få ett bra underlag för att utveckla verksamheten efter behoven.
	Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i
	uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder
	för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir.
	2021:99). Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023.
	Den 2 januari 2022 trädde nya regler i kraft som bl.a. innebär att den
	tidigare ordningen för straffrättslig särbehandling av lagöverträdare i
	åldersgruppen 18–20 år förändrats (prop. 2021/22:17, bet. 2021/22:JuU5,
	rskr. 2021/22:36, SFS 2021:1103). Det innebär bl.a. att den dömdes
	ungdom inte beaktas särskilt vid straffmätningen vid allvarlig brottslighet
	vilket får som följdeffekt att Kriminalvården kan arbeta med
	återfallsförebyggande åtgärder under längre tid än i dag. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 3 om nationellt exitprogram*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om att införa ett nationellt exitprogram
	(bet. 2018/19:JuU13 s. 11 f.). Regeringen gav i december 2019
	Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelsen och
	Socialstyrelsen gemensamt i uppdrag att ta fram ett nationellt
	avhopparprogram. Myndigheterna slutredovisade uppdraget den 1 mars
	2021. Mot bakgrund av de behov som myndigheterna redovisade
	beslutades den 23 september 2021 om ett uppdrag till Polismyndigheten,
	Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen om att
	vidta åtgärder för att förstärka och utveckla stödet till avhoppare i landet
46	(Ju2021/03331). Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 februari 2024.

Regeringskansliet beslutade samma dag att tillsätta en bokstavsutredare i syfte att stödja och koordinera myndigheternas arbete under ett år (Ju2021/03348). Riksdagen biföll därefter, den 8 december 2021, Justitie- utskottets ställningstagande kring avhopparverksamhet (rskr. 2021/22:89, 2021/22:JuU1). Enligt utskottet bör bl.a. ett nationellt exitprogram inrättas och Polismyndighetens anslag ökas med ytterligare 50 miljoner kronor fr.o.m. 2022 för att möjliggöra ökad avhopparverksamhet. Mot bakgrund av riksdagens beslut utvidgades bokstavsutredarens uppdrag den 22 december 2021 till att även omfatta att analysera och lämna förslag på hantering av Justitieutskottets ställningstagande.

Den 28 april 2022 delredovisade Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen vilka åtgärder de genomfört och planerar att genomföra i det pågående avhopparuppdraget (Ju2021/03331). Samma dag delredovisade även bokstavsutredaren sitt uppdrag (Ju2021/03348). Enligt utredarens redovisning är någon förändring av rollerna mellan stat och kommun i arbetet med stöd till avhoppare inte rimlig, effektiv eller möjlig. Sociala stöd- eller hjälpinsatser för avhoppare, som för att vara framgångsrika förutsätter individens frivillighet och motivation, ligger utanför myndigheternas roller och kunskapsområden. Det är enligt utredaren heller inte motiverat att avveckla fungerande avhopparverksamheter som redan etablerats vid socialtjänsterna. Utredaren anser däremot att ett nationellt exitprogram kan skapas som innebär att avhoppare i landet ska få mer enhetliga och likvärdiga bedömningar och insatser, med utgångspunkt i den nuvarande rollfördelningen mellan stat och kommun. Detta kan enligt utredaren uppnås med ett arbete som bygger på att utveckla och sprida bästa tillgängliga kunskap och stödja och utveckla socialtjänsternas och myndigheternas verksamheter. En förutsättning för detta är enligt utredaren att öka den nationella samordningen och skapa en struktur för arbetet på nationell nivå. De statliga myndigheterna kan därefter lämna det stöd som behövs till kommunerna, exempelvis metod- och kunskapsstöd, utveckling av behandlingsmetoder och verktyg för uppföljning. Bokstavs- utredaren lämnade ytterligare förslag, bl.a. om att Polismyndigheten ska ha ett nationellt samordnande ansvar för arbetet med stöd till avhoppare samt att Polismyndigheten, Kriminalvården och Statens institutions- styrelse ska utveckla sitt arbete för att identifiera potentiella avhoppare, i syfte att fler individer ska kunna komma ifråga för stödinsatser.

I enlighet med bokstavsutredarens förslag beslutades ett ändrings- uppdrag den 30 juni 2022 som ger Polismyndigheten det nationellt samordnande ansvaret för det pågående myndighetsgemensamma arbetet med avhopparverksamhet från och med den 1 oktober 2022. Uppdraget innebär att Polismyndigheten ska leda, driva och vara sammankallande för och rapportera om det myndighetsgemensamma arbetet. Polismyndig- heten ska vidare förvalta den nationella webbplats om avhoppar- verksamhet som myndigheterna har i uppdrag att skapa samt, liksom tidigare, ansvara för att fördela medel till stödinsatser för avhoppare. Uppdraget till Polismyndigheten innebär inte några förändringar i myndigheternas roller när det gäller det operativa arbetet och inte heller mellan statliga myndigheter och kommunernas socialtjänster. Polis- myndigheten, Kriminalvården och Statens institutionsstyrelser ska enligt ändringsuppdraget också utveckla arbetet med att identifiera avhoppare.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

Syftet är att förstärka det uppsökande arbetet, så att fler individer ska komma i fråga för stödinsatser för att lämna kriminaliteten bakom sig. Myndigheterna ska vidare emellan sig fördela övriga eventuella uppgifter kring avhopparverksamhet som kan finnas på nationell nivå. En sådan fördelning ska utgå från respektive myndighets kompetens- och ansvarsområden. Övriga delar av det pågående myndighetsgemensamma uppdraget och uppdragstiden ligger fast. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 28 om särskild enhet för unga som begått grova brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att en särskild enhet inom Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga som begått grova brott. Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2018/19:2791 yrkande 10, 2018/19:2819 yrkande 37, 2018/19:2861 yrkande 6.2 och 2018/19:2867 yrkande 6. Regeringen beslutade den 12 mars 2020 propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118). I propositionen föreslogs att det skulle införas en ny påföljd för unga lagöverträdare, ungdomsövervakning. Förslaget syftar till att skapa en ordning som gör det möjligt för domstolen att vid allvarlig brottslighet och i graverande återfallssituationer välja ett påföljdsalternativ som är lämpligt och trovärdigt både i fråga om innehåll och ingripande- grad. Kriminalvården föreslogs ansvara för verkställigheten av påföljden. Förslagen trädde i kraft den 1 januari 2021. Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingår att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 3 och 28.

40. Rskr. 2018/19:281

Fri- och rättigheter, m.m.

Mot. 2018/19:2819 yrkande 112, 2018/19:1328 yrkande 1, 2018/19:1842 och 2018/19:2694 yrkande 13, bet. 2018/19:KU27

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 100), 2020/21:75 (Ju 67) och 2021/22:75 (Ju 54).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om stärkt äganderätt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att se över och stärka det grundlagsreglerade egendomsskyddet (bet. 2018/19:KU27 s. 54–58). Riksdagen har därmed bifallit motion 2018/19:2819 yrkande 112 och delvis bifallit motionerna 2018/19:1328 yrkande 1, 2018/19:1842 och 2018/19:2694 yrkande 13. Regeringen har som ambition att tillsätta en utredning som får i uppdrag att överväga frågor som rör det grundlagsreglerade egendomsskyddet. Punkten är inte slutbehandlad.

41. Rskr. 2018/19:296

Datalagring vid brottsbekämpning – anpassningar till EU-rätten Mot. 2018/19:3079 yrkande 1 och 2 och bet. 2018/19:JuU27

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 103), 2020/21:75 (Ju 68) och 2021/22:75 (Ju 55).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om en mer omfattande lagringsskyldighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en mer omfattande lagringsskyldighet (bet. 2018/19:JuU27 s. 6). I oktober 2020 meddelade EU-domstolen domar i mål om lagring av och tillgång till elektronisk kommunikation till skydd för nationell säkerhet, försvar, allmän säkerhet och effektiv brottsbekämpning (mål C-623/17 och förenade målen C511/18, C 512/18 och C-520/18). Sverige hade, tillsammans med en rad andra medlemsstater, yttrat sig i målen och argumenterat för att utrymmet för datalagring bör kunna utvidgas i förhållande till den s.k. Tele2-domen (förenade målen C-203/15 och C-698/15) samt att nationell säkerhet och försvar är frågor som faller utanför EU-rättens tillämpningsområde. EU- domstolen upprepade sina ställningstaganden från Tele2-domen, dvs. att en generell och odifferentierad lagring av samtliga trafikuppgifter och lokaliseringsuppgifter om alla abonnenter och registrerade användare avseende samtliga elektroniska kommunikationsmedel inte var förenlig med EU-rätten (bl.a. p. 141 i förenade målen C-511/18 och C 512/18). Samtidigt gav domstolen exempel på när denna huvudregel bör kunna frångås och under vilka förutsättningar som det kan ske. Domstolen konstaterade även att direktivet 2002/58 om dataskydd i elektroniska kommunikationer är tillämpligt också när det gäller lagring av eller tillgång till uppgifter i elektroniska kommunikationer som syftar till att skydda den nationella säkerheten. I augusti 2021 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att bl.a. analysera förutsättningarna för att nya kommunikationstjänster ska kunna omfattas av lagringsskyldigheten och överväga vilka möjligheter det finns att förändra reglerna i syfte att tillgodose de brottsbekämpande myndigheternas möjligheter att upprätthålla och stärka sin förmåga samt göra en översyn i förhållande till EU-domstolens senaste praxis (dir. 2021:58). Samtidigt fortsatte handläggningen av ett antal mål angående datalagring vid EU-domstolen. Regeringen har yttrat sig och deltagit vid muntlig förhandling i målen C- 793/19, C-794/19 och C-140/20, som gäller de tyska och irländska datalagringsregleringarna. Under november 2021 yttrade sig regeringen i ett mål som gäller den franska regleringen om en viss myndighets åtkomst till uppgift om innehavare av ip-adress (C-470/21). Under 2022 meddelade EU-domstolen avgöranden i flera mål som regeringen deltagit i (C-793/19, C-794/19 och C-140/20). Regeringen deltog vidare i ett flertal mål vid domstolen, genom ingivande av yttranden och deltagande vid muntlig förhandling (C-470/21, C-548/21 och C-241/22). Datalagringsutredningen skulle enligt ursprungsdirektiven redovisa sitt uppdrag i februari 2023, men ska efter beslut om förlängning redovisa senast i juni 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

42.Rskr. 2018/19:298 Vapenfrågor

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

Skr. 2022/23:75	Mot. 2018/19:137 yrkande 3 och 8, 2018/19:1350, 2018/19:2606 yrkande
Justitie-	15 och 18, 2018/19:2769, 2018/19:2772 yrkande 1, 6, 9 och 17,
departementet	2018/19:2890 yrkande 11, 12 och 14 , bet. 2018/19:JuU29
	Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 105), 2020/21:75 (Ju 69) och
	2021/22:75 (Ju 56).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 9 om översyn av vapenlagstiftningen*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen det som utskottet anför om en översyn av vapen-
	lagstiftningen (bet. 2018/19:JuU29 s. 26 f.) och därmed bifallit motionerna
	2018/19:2772 yrkande 1 och 2018/19:2890 yrkande 11. Den 12 maj 2022
	gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över
	vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i
	regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på
	vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av
	vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023.
	Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är
	inte slutbehandlad.
	Punkt 15 om tidsbegränsade licenser*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om tidsbegränsade licenser (bet.
	2018/19:JuU29 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2018/19:2606
	yrkande 15, 2018/19:137 yrkande 3, 2018/19:2769 och 2018/19:2772
	yrkande 9. Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i proposi-
	tionen Genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapen-
	direktiv (prop. 2020/21:42), som beslutades den 22 oktober 2020.
	Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet
	är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står
	därför åter som öppen. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild
	utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till
	vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden
	från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget
	avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den
	10 november 2023. Regeringen avser att	besluta	tilläggsdirektiv till
	utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 20 om utökad vapengarderob*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om en utökad vapengarderob (bet.
	2018/19:JuU29 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2018/19:1350,
	2018/19:2606 yrkande 18, 2018/19:2890 yrkande 14, 2018/19:137
	yrkande 8 och 2018/19:2772 yrkande 6. En utredare har haft i uppdrag att
	biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapen-
	lagstiftningens område, bl.a. frågan om en utökad vapengarderob. Ut-
	redaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillstånds-
	prövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remiss-
	behandlats. Med anledning av bl.a. vissa remissinstansers synpunkter har
	en ny promemoria med ett nytt förslag på reglering tagits fram.
	Promemorian har remitterats och remisstiden löpte ut den 28 januari 2022.
	Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se
	över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras
	i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på
	vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av
50	vapenlagstiftningen ska redovisas senast	den 10	november 2023.

Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 25 om införande av vapen till Sverige m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av reglerna för europeiskt skjutvapenpass (bet. 2018/19:JuU29 s. 44 f.) och därmed bifallit motionerna 2018/19:2772 yrkande 17 och 2018/19:2890 yrkande 12. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 9, 15, 20 och 25.

Riksmötet 2019/20

43. Rskr. 2019/20:36

Straffrättsliga åtgärder mot utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling

Prop. 2018/19:157, mot. 2019/20:264 m.fl., bet. 2019/20:JuU7 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 111), 2020/21:75 (Ju 71) och 2021/22:75 (Ju 58).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om straffskalan för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att höja straffminimum för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling från fängelse till fängelse i lägst sex månader (bet. 2019/20:JuU7 s. 5 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalan för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling (dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Den 13 april 2022 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). Genom förslaget om skärpt straff för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022. Punkten är slutbehandlad.

44. Rskr. 2019/20:42

Brott mot förtroendevalda

Prop. 2018/19:154, mot. 2019/20:318 m.fl., bet. 2019/20:JuU6 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 113), 2020/21:75 (Ju 72) och 2021/22:75 (Ju 59).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 3 om ett mer heltäckande straffrättsligt skydd mot system- och demokratihotande brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda frågan om ett förstärkt straffrättsligt skydd för yrkesgrupper som är särskilt betydelsefulla för det demokratiska

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

Skr. 2022/23:75	systemet (bet. 2019/20:JuU6 s. 5 f.). Den 14 maj 2020 beslutade
Justitie-	regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa
departementet	samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir.
	2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. ta ställning till om det finns
	behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd mot brott som riktar sig mot
	någon som utövar sin yttrandefrihet. Uppdraget skulle redovisas senast
	den 12 november 2021. Genom direktiven ansågs tillkännagivandet slut-
	behandlat. Riksdagen delade dock inte regeringens bedömning att
	tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21,	rskr.
	2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Genom tilläggsdirektiv
	som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget
	redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott
	mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU
	2022:2). Tillkännagivandet förklarades slutbehandlat i budgetproposi-
	tionen för 2023 (se prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 44). Punkten
	är slutbehandlad.
	45. Rskr. 2019/20:43
	Ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighets-
	utövning
	Prop. 2018/19:155, mot. 2019/20:263 m.fl., bet. 2019/20:JuU8
	Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 114), 2020/21:75 (Ju 73) och
	2021/22:75 (Ju 60).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 5 om straffrättsligt skydd för Tullverkets och Kustbevakningens
	personal*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att Tullverkets och
	Kustbevakningens personal bör omfattas av samma straffrättsliga skydd
	som poliser (bet. 2019/20:JuU8 s. 8 f.) och därmed bifallit motionerna
	2019/20:263 yrkande 1 och 2019/20:288 yrkande 1. Den 14 maj 2020
	beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd
	för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor
	(dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. överväga och ta ställning
	till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt
	straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. Genom
	tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes
	utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom
	betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa
	samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Frågan om straffrättsligt skydd
	för Tullverkets och Kustbevakningens personal analyseras i Regerings-
	kansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 6 om straffrättsligt skydd för samhällsviktiga yrkesfunktioner*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett
	utvidgat straffrättsligt skydd för samhällsviktiga yrkesfunktioner (bet.
	2019/20:JuU8 s. 8 f.). Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommitté-
	direktiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga
	funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren
	fick i uppdrag att bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga
	funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett
52	sådant skydd kan uppnås. Uppdraget skulle redovisas senast	den

12 november 2021. Genom direktiven ansågs tillkännagivandet slutbehandlat. Riksdagen delade dock inte regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Tillkännagivandet förklarades slutbehandlat i budgetproposi- tionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 44). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 7 om en särskild straffskärpningsgrund*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en särskild straffskärpningsgrund för angrepp mot viktiga samhällsfunktioner (bet. 2019/20:JuU8 s. 8 f.) och därmed bifallit motionerna 2019/20:263 yrkande 2, 2019/20:300 yrkande 3, 2019/20:316 yrkande 1 och 2019/20:2728 yrkande 25. Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. Uppdraget skulle redovisas senast den 12 november 2021. Genom direktiven ansågs tillkännagivandet slutbehandlat. Riksdagen delade dock inte regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Tillkännagivandet förklarades slutbehandlat i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 44). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 8 om en särskild brottsrubricering för brottet våld mot tjänsteman med en skärpt straffskala*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att våld mot tjänsteman bör få en egen brottsrubricering där straffet ska vara minst sex månaders fängelse (bet. 2019/20:JuU8 s. 8 f.) Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. analysera behovet och lämpligheten av en lagändring som innebär att brottet våld eller hot mot tjänsteman delas upp och att straffskalan för våld mot tjänsteman skärps. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Den 21 april 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet (dir. 2022:31). Utredaren ska bl.a. göra en språklig och saklig översyn av straffbestämmelsen om våld eller hot mot tjänsteman och ta ställning till om skyddet behöver förstärkas. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 2 februari 2023 fick utredaren även i uppdrag att bl.a., oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som innebär att straffet för våld eller hot mot tjänsteman skärps. Utredningstiden

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

Skr. 2022/23:75	förlängdes. Uppdraget i sin helhet ska redovisas samlat senast	den
Justitie-	1 januari 2024 (dir. 2023:16). Punkten är inte slutbehandlad.
departementet	Punkt 12 om kränkningsersättning till poliser*: Riksdagen har tillkänna-
	gett för regeringen det som utskottet anför om en utvidgad rätt till
	kränkningsersättning för poliser (bet. 2019/20:JuU8 s. 19 f.). Regeringen
	gav den 19 december 2019 en särskild utredare i uppdrag att se över vissa
	regler som gäller brottsoffers rätt till skadestånd och möjlighet att få ut
	sådan ersättning (dir. 2019:104). I uppdraget ingick bl.a. att ta ställning till
	i vilken utsträckning polisers rätt till kränkningsersättning bör utvidgas.
	Uppdraget redovisades i juli 2021 genom betänkandet Ersättning till
	brottsoffer (SOU 2021:64). Betänkandet har remissbehandlats. Den
	24 mars 2022 beslutade regeringen propositionen Stärkt rätt till skadestånd
	för brottsoffer (prop. 2021/22:198). Genom förslagen i propositionen
	bedömdes tillkännagivandet tillgodosett och därigenom slutbehandlat.
	Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 13 om säkerhet på sjukhus*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om att ökad säkerhet på sjukhus (bet.
	2019/20:JuU8 s. 22 f.). Därmed har riksdagen bifallit motionerna
	2019/20:316 yrkande 2 och 2019/20:2728 yrkande 26. Den 14 maj 2020
	beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd
	för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor
	(dir. 2020:54) som bl.a. omfattar uppdraget att överväga och ta ställning
	till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt
	straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. I propositionen
	Ett förstärkt medarbetarskydd för polisanställda (prop. 2019/20:186), som
	beslutades den 25 juni 2020, redovisades tillkännagivandet som
	slutbehandlat. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att
	tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21,	rskr.
	2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Den 2 februari 2022

redovisade utredningen betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 18 maj 2022. Mot denna bakgrund bedömde regeringen i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 41) att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 5 och 8.

46. Rskr. 2019/20:146

Riksrevisionens rapport om myndighetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet.

Skr. 2019/20:3, bet. 2019/20:JuU12

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 75) och 2021/22:75 (Ju 61). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om styrning, samordning och uppföljning av det myndighets- gemensamma arbetet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen på ett tydligare sätt än i dag ska säkerställa att styrningen av det myndighetsgemensamma arbetet samordnas regelbundet och att regeringen regelbundet ska följa upp den myndighetsgemensamma verksamheten (bet. 2019/20:JuU12 s. 7 f.).

Efter beslut den 3 mars 2020 har de tolv myndigheter som sedan 2009 deltar i den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet denna uppgift inskriven i sina respektive instruktioner. Ändringen trädde i kraft den 31 mars 2020. Avsikten med instruktionsändringen var att vidareutveckla, tydliggöra och konkretisera styrningen av arbetet. Genom instruktionsändringen fick dessutom samtliga tolv myndigheter ett brottsbekämpande uppdrag.

Den 25 juni 2020 fattades beslut om två uppdrag till de tolv myndigheter som deltar i det myndighetsgemensamma arbetet mot grov och organiserad brottslighet om att inrätta pilotprojekt som riktar sig mot dels näringsverksamhet kopplad till organiserad brottslighet, dels felaktig folkbokföring med koppling till organiserad brottslighet. Pilotprojektet om näringsverksamhet skulle bedrivas i eller i anslutning till något eller några av de utsatta områden som Polismyndigheten har pekat ut. Pilotprojektet mot felaktig folkbokföring skulle bedrivas i sådana områden där myndigheterna bedömer att sådan brottslighet är eller kan antas vara särskilt förekommande. Till pilotprojekten skulle de tolv myndigheterna identifiera ytterligare samarbetspartners där såväl myndigheter som kommuner kan bli involverade.

Uppdragen redovisades till den 1 oktober 2021. Av redovisningen framgår att uppdragen bl.a. resulterade i en rad operativa kontrollåtgärder, en utökad samverkan och nya arbetssätt och metoder för att komma åt både näringsverksamhet och felaktig folkbokföring kopplat till organiserad brottslighet. Pilotprojekten bidrog till att samordna myndigheternas arbete ytterligare genom att de tillsammans utvecklat sina kunskaper, metoder och arbetssätt för att komma åt organiserad brottslighet.

I februari 2022 beslutades att ytterligare stärka insatserna för att bekämpa arbetslivskriminalitet genom ett uppdrag till flera myndigheter om varaktig samverkan mot arbetslivskriminalitet (A2022/00333). I uppdraget ingår att Arbetsmiljöverket, Polismyndigheten och Skatteverket ska påbörja inrättandet av regionala center mot arbetslivskriminalitet. Arbetet i centren ska utgå ifrån gemensamma fysiska kontor som samlokaliseras med de regionala underrättelsecenter som redan finns inom ramen för myndighetssamverkan mot organiserad brottslighet. Syftet med samlokaliseringen är att befintliga resurser ska nyttjas effektivt och samverkan mellan myndigheterna underlättas.

Lagen (2016:774) om uppgiftsskyldighet vid samverkan mot viss organiserad brottslighet möjliggör att myndigheterna på ett effektivt sätt kan utbyta sekretessbelagda uppgifter med varandra och med vissa andra utpekade myndigheter för att effektivt kunna arbeta inom ramen för samverkan mot organiserad brottslighet. På begäran från berörda myndigheter har kretsen av vilka som omfattas av lagen vidgats genom åren. Kretsen myndigheter som omfattas av lagen utvidgades fr.o.m. den 1 maj 2022 med Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Centrala studiestödsnämnden och Inspektionen för vård och omsorg samt fr.o.m. den 20 juni 2022 med Fondtorgsnämnden.

I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7

s.42–43) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

47. Rskr. 2019/20:169

Hyresrätt m.m.

Mot. 2019/20:329 m.fl., bet. 2019/20:CU9

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 79) och 2021/22:75 (Ju 62). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 4 om stärkt skydd för bostadsrättsinnehavare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma med förslag som stärker konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden (bet. 2019/20:CU9 s. 14 f.). Samband finns med tillkännagivandena i rskr. 2020/21:50. Våren 2022 beslutade regeringen propositionen Tryggare bostadsrätt (prop. 2021/22:171) med förslag som stärker konsumentskyddet på bostads- rättsmarknaden. Med de förslag som lämnades i propositionen ansåg regeringen riksdagens tillkännagivande som slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

48. Rskr. 2019/20:177

Unga lagöverträdare

Mot. 2019/20:142 m.fl., bet. 2019/20:JuU30

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 81) och 2021/22:75 (Ju 63). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om målsägandebiträde vid brott som begåtts av ett barn under 15 år*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det ska införas en möjlighet att förordna ett målsägandebiträde vid brott som begåtts av barn under 15 år (bet. 2019/20:JuU30 s. 20 f.). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till om det bör vara möjligt att förordna juridiskt biträde för målsäganden när en § 31-utredning inleds (dir. 2019:103). Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). En lagrådsremiss beslutades i januari 2023 och regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om ungdomsdomstolar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att inrätta särskilda ungdoms- domstolar (bet. 2019/20:JuU30 s. 20 f.).

I ovan nämnda utredning (dir. 2019:103) gavs utredaren också i uppdrag att utreda förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott. Syftet med översynen var att förbättra regelverket och säkerställa en hög grad av rättssäkerhet och effektivitet i utredningar där barn är misstänkta för brott. Utredaren skulle bl.a. se över hur samverkan mellan myndigheterna kan stärkas när det gäller barn som misstänks för brott. Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). En lagrådsremiss beslutades i januari 2023 och regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under mars 2023.

Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att ge en utredare i uppdrag att bl.a. utreda ett permanentande av ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år (dir. 2020:6). Utredningen har haft sin grund i de förslag som lämnades i promemorian Snabbare lagföring (Ds

2018:9) och den försöksverksamhet med ett snabbförfarande för ungdomar som pågått sedan februari 2019. Uppdraget redovisades den 17 juni 2021 genom betänkandet Snabbare lagföring – ett snabbförfarande i brottmål (SOU 2021:46). I betänkandet föreslås att försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år byggs ut och förlängs. Det föreslås också att misstanke mot den som inte har fyllt 18 år ska delges så snart som möjligt. Regeringen beslutade den 3 februari 2022 att bygga ut och förlänga försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för lagöverträdare under 18 år. Den 14 juli 2022 beslutade regeringen propositionen Snabbare lagföring av brott (prop. 2021/22:279). Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2022/23:JuU2, rskr. 2022/23:16). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2023.

Den 24 september 2021 beslutade regeringen propositionen Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet (prop. 2021/22:17). Propositionen behandlar bl.a. förslagen i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85) och promemorian Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) som rör särbehandling av lagöverträdare under 21 år i rättegången. Genom beslut den 17 november 2021 antog riksdagen regeringens förslag till lagändringar (bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36). Lagändringarna trädde i kraft den 2 januari 2022.

Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera och föreslå införandet av en ordning med ungdomskriminalitetsnämnder (dir. 2022:106). Förslagen ska syfta till att åstadkomma tydligare åtgärder från samhället när barn och unga har hamnat i en kriminell bana samtidigt som de ska möjliggöra tidigare, tillräckliga och mer samordnade insatser för att förebygga fortsatt kriminalitet. Uppdraget ska redovisas senast den 30 augusti 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om straffrabatten för unga lagöverträdare mellan 18 och 21 år*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att avskaffa straffrabatten för unga lagöverträdare mellan 18 och 21 år vid återfall i brott (bet. 2019/20:JuU30 s. 30 f.). En särskild utredare har haft i uppdrag att överväga och föreslå ändringar beträffande den straffrättsliga särbehandlingen av lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år (dir. 2017:122). I uppdraget har ingått att lämna förslag som innebär att den åldersgruppen behandlas som andra myndiga lagöverträdare vid straffmätningen och när det gäller val av påföljd. Uppdraget redovisades den 18 december 2018 i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85). Bland annat föreslogs att den s.k. straffrabatten slopas för lagöverträdare i åldern 18–20 år. Ett utkast till lagrådsremiss har remitterats och remisstiden gick ut den 10 november 2020. Utkastet till lagrådsremiss behandlade bl.a. förslagen i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85) som rör straffmätning och påföljdsval. I utkastet föreslogs bl.a. att om någon som är 18–20 år har begått ett brott, och det för brottet är föreskrivet fängelse i lägst ett år eller mer, ska hans eller hennes ungdom inte beaktas särskilt vid straffmätningen. Det ska inte heller krävas särskilda skäl för att döma lagöverträdare i den åldersgruppen till fängelse, och samma straff ska kunna dömas ut som för andra myndiga lagöverträdare, t.ex. fängelse på livstid. Den 23 september 2021 beslutade

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

Skr. 2022/23:75	regeringen propositionen Slopad straffrabatt för unga myndiga vid
Justitie-	allvarlig brottslighet (prop. 2021/22:17). I propositionen bedömde
departementet	regeringen att det inte fanns skäl att avskaffa straffrabatten vid återfall i
	brott och att tillkännagivandet fick anses slutbehandlat. Riksdagen har
	antagit regeringens lagförslag (bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36).
	Lagändringarna trädde i kraft den 2 januari 2022. Riksdagen delade dock
	inte regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet.
	2021/22:KU21, rskr. 2021/22:391). Punkten står därför åter som öppen.
	Regeringen avser att under våren 2023 tillsätta en utredning som bl.a. ska
	omfatta den fråga som tillkännagivandet avser. Punkten är inte slut-
	behandlad.
	Punkt 16 om organisatoriskt ansvar för unga lagöverträdare*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att
	en särskild enhet inom Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga som
	begått grova brott (bet. 2019/20:JuU30 s. 36 f.). Regeringen beslutade den
	12 mars 2020 propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118). I
	propositionen föreslogs att det skulle införas en ny påföljd för unga
	lagöverträdare, ungdomsövervakning. Förslaget syftar till att skapa en
	ordning som gör det möjligt för domstolen att vid allvarlig brottslighet och
	i graverande återfallssituationer välja ett påföljdsalternativ som är lämpligt
	och trovärdigt både i fråga om innehåll och ingripandegrad.
	Kriminalvården föreslogs ansvara för verkställigheten av påföljden.
	Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2021. Regeringen beslutade
	den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en
	översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare
	under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget
	ingår att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att
	ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som
	föreslås användas. Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 8, 10, 14 och 16.
	49. Rskr. 2019/20:178
	Terrorism
	Mot. 2019/20:553 yrkande 23, 2019/20:555 yrkande 22, 2019/20:3067
	yrkandena 15 och 16, 2019/20:3366 yrkande 7, bet. 2019/20:JuU32
	Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 82) och 2021/22:75 (Ju 64).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 7 om översyn av sekretesslagstiftningen*: Riksdagen har till-
	kännagett för regeringen det som utskottet anför om att ta initiativ till en
	översyn av sekretesslagstiftningen för att dels säkerställa att Säkerhets-
	polisen i tillräcklig omfattning har direktåtkomst till Migrationsverkets
	asylsystem, dels öka möjligheterna till informationsutbyte mellan
	myndigheter i syfte att förebygga och förhindra brott (bet. 2019/20:JuU32
	s. 26 f.). Den 26 mars 2020 beslutade regeringen propositionen Ett
	effektivare informationsutbyte mellan polis och socialtjänst vid samverkan
	mot terrorism (prop. 2019/20:123). I propositionen föreslogs att Polis-
	myndigheten skulle få förenklade och utökade möjligheter att lämna ut
58	uppgifter till den kommunala socialtjänsten i syfte att förebygga
58

terroristbrottslighet. Regeringen föreslog också att myndigheter inom socialtjänsten skulle få utökade möjligheter att dela med sig av uppgifter till Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Utlämnande skulle i större utsträckning kunna ske vid misstankar om att terroristbrottslighet har begåtts, men också när det krävs för att förebygga sådan brottslighet. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2020. Den 20 maj 2020 beslutade regeringen vidare om en ändring i utlänningsdataförordningen (2016:30) som medförde en utökad direktåtkomst till Migrationsverkets personuppgifter för Säkerhetspolisen. Genom ändringen fick Säkerhets- polisen medges direktåtkomst till sådana uppgifter hos Migrationsverket som myndigheten behöver bl.a. i sin brottsbekämpande verksamhet. Ändringen trädde i kraft den 1 juli 2020.

Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av möjligheterna att stärka arbetet med att bekämpa bidragsbrott mot Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen (dir. 2021:39). I uppdraget ingår en översyn av möjligheter och behov till samverkan och informationsdelning mellan myndigheter. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2023.

För att säkerställa att myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor har tillgång till den information om enskilda personer och företag som de behöver för att fatta korrekta beslut i fråga om ersättningar från välfärdssystemen, och för att motverka arbetslivskriminalitet, fick vidare en bokstavsutredare i uppdrag att kartlägga möjligheterna till informationsutbyte mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshets- kassor (Fi2021/02442). I uppdraget ingick att utifrån översynen bedöma om det finns behov av ändrade regler för att få till stånd ett mer ändamålsenligt och effektivt informationsutbyte och i så fall föreslå nödvändiga författningsändringar. Uppdraget redovisades i juni 2022 (Ds 2022:13). Remisstiden gick ut i november 2022. Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

Regeringen gav den 28 april 2022 en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på hur informationsutbytet med brottsbekämpande myndigheter ska kunna förbättras. Uppdraget omfattar brottsbekämpande myndigheters informationsutbyte med statliga och kommunala myndigheter, huvudmän för privata skolor samt – vid behov – andra aktörer. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023.

Genom tilläggsdirektiv (dir. 2023:11) som beslutades den 26 januari 2023 fick utredaren även i uppdrag att bl.a. ta ställning till hur det kan inrättas en huvudregel i sekretesslagstiftningen som innebär att de myndigheter och andra aktörer som omfattas av uppdraget ska kunna utbyta information med brottsbekämpande myndigheter när det behövs för att förebygga och bekämpa brott och, oavsett bedömning i sak, lämna författningsförslag som innebär en sådan ny huvudregel. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om omhändertagande av återvändare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ta fram nationella riktlinjer för att hantera s.k. återvändare och också återkomma med förslag som säkerställer att återvändare kan kallas till förhör (bet. 2019/20:JuU32 s. 38 f.). I syfte att förbättra stödet till individer i riskzonen och till dem som redan är involverade i våldsbejakande extremism har

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

Skr. 2022/23:75	Statens institutionsstyrelse utvecklat utbildningsmaterial och samtalsstöd
Justitie-	för personalen som arbetar inom de särskilda ungdomshemmen och
departementet	missbruksvården (Ju2018/02957). Socialstyrelsen har tagit fram stöd för
	socialtjänstens insatser till barn och unga som riskerar att involveras i eller
	redan är involverade i våldsbejakande extremism samt ett kunskapsstöd
	till socialtjänsten för insatser till män och kvinnor som återvänt från Syrien
	och Irak och deras familjer (Ju2018/01244). Kriminalvården har utvecklat
	vägledning, utbildning och stöd för sina personalgrupper i deras arbete
	med klienter samt ett särskilt stöd för anlitande av trosföreträdare vid
	själavård. Myndigheten har också fått i uppdrag att långsiktigt förankra det
	förebyggande arbetet inom myndigheten (Ju2016/06988, Ju2017/08663).
	I syfte att ytterligare förstärka olika myndigheters insatser inom detta
	område beslutades den 19 december 2019 att ge Kriminalvården,
	Polismyndigheten, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen i
	uppdrag att ta fram ett gemensamt nationellt avhopparprogram som ska
	bidra till att förstärka samhällets stöd till individer som vill lämna
	kriminella och våldsbejakande extremistiska miljöer och grupperingar
	(Ju2019/02027). Uppdraget redovisades den 1 mars 2021 (Ju2020/02903).
	Med utgångspunkt i myndigheternas redovisning av uppdraget att ta fram
	ett nationellt avhopparprogram och de förslag som lämnades i rapporten
	beslutades den 23 september 2021 att ge Polismyndigheten, Kriminal-
	vården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen ett nytt gemensamt
	uppdrag. Myndigheterna ska enligt uppdraget förstärka och utveckla
	arbetet med stöd till avhoppare från kriminella, våldsbejakande
	extremistiska och hedersrelaterade miljöer i landet. Syftet är att skapa
	långsiktigt hållbara förutsättningar för att fler individer ska få tillgång till
	sådant stöd. Samma dag fick en bokstavsutredare i uppdrag att under ett år
	bistå och stödja myndigheterna i deras arbete med detta uppdrag
	(Ju2021/03348). Myndigheterna ska i arbetet med sitt uppdrag samverka
	med utredaren. Myndigheterna ålades att delredovisa vidtagna och
	planerade åtgärder senast den 2 maj 2022 och den 2 maj 2023, och
	slutredovisning ska ske senast den 1 februari 2024.
	Vid ankomst till Sverige bedöms varje återvändare individuellt av
	Säkerhetspolisen utifrån personens eventuella avsikt och förmåga att begå
	terroristbrott eller grova våldsbrott, såväl vid återvändandet som efteråt.
	Om det finns misstanke om brott inleds en förundersökning av antingen
	Säkerhetspolisen, Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten, beroende
	på brottsrubricering. Alla dessa myndigheter har en väl utvecklad
	utredningsförmåga i de nu aktuella ärendetyperna. Individer som
	misstänks för brott kan komma att anhållas direkt vid ankomst. Beslut om
	att en person ska anhållas eller häktas fattas av åklagare respektive domstol
	utifrån den lagstiftning som gäller i Sverige. En bedömning att det utifrån
	denna lagstiftning inte finns grund att anhålla eller häkta en person innebär
	inte med nödvändighet att det inte kvarstår några brottsmisstankar eller att
	någon utredning inte längre pågår. Svensk domstol har en vidsträckt
	behörighet att döma över såväl terrorismrelaterade brott som folkmord,
	brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, även om brotten har begåtts
	utomlands. Detta gäller oavsett var brotten har begåtts och vem som har
	begått dem. Eftersom flera av brotten inte heller preskriberas är det vidare
	möjligt att utreda och lagföra dem även om en lång tid förflutit.
60

I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7

s.44-45) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

50. Rskr. 2019/20:233

Våldsbrott och brottsoffer

Mot. 2019/20:142 m.fl., bet. 2019/20:JuU29

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 91) och 2021/22:75 (Ju 65). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om brott mot äldre*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att rättsväsendet ska se särskilt allvarligt på brott mot äldre och andra särskilt utsatta personer (bet. 2019/20:JuU29 s. 12 f.). Regeringen beslutade den 24 februari 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. ta ställning till om det straffrättsliga skyddet för äldre och andra särskilt utsatta behöver förstärkas (dir. 2022:7). Uppdraget ska redovisas senast den 24 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 34 om barnahus*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ta fram en nationell plan för barnahusens verksamhet i syfte att förbättra likvärdigheten och tillgången till insatser för alla barn oavsett var i landet man bor (bet. 2019/20:JuU29 s. 56 f.). En utredare har haft i uppdrag att lämna förslag på en strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inkluderat hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2021:29). I uppdraget ingick att lämna förslag på hur barnahus- verksamheten kan utvecklas, exempelvis vad gäller att ge likvärdig tillgång till stöd till barn under hela brottmålsprocessen och genom nationell samordning. Utredningen överlämnades den 18 januari 2023 och bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

51. Rskr. 2019/20:235

Familjerätt

Mot. 2019/20:607 yrkande 25, delvis motion 2019/20:1806 yrkande 1 och 2, delvis motion 2019/20:2606 yrkande 1 och 2, 2019/20:2795 yrkande 14, 2019/20:3118 yrkande 13 och 14, bet. 2019/20:CU17 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 93) och 2021/22:75 (Ju 66). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om utländska polygama äktenskap*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen snarast möjligt bör återkomma till riksdagen med ett förslag till skärpt lagstiftning mot utländska polygama äktenskap. Regeringen beslutade den 23 mars 2021 propositionen Förbud mot erkännande av utländska månggiften (prop. 2020/21:149). I propositionen föreslog regeringen bl.a. ett förbud mot att erkänna utländska månggiften, Riks- dagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2020/21:CU18, rskr. 2020/21:317) och lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2021. Regeringen gjorde i propositionen bedömningen att tillkännagivandet var tillgodosett genom förslaget. Riksdagen delade inte den bedömningen (bet. 2020/21:CU18, rskr. 2020/21:317). Punkten står därför åter som öppen. Frågan bereds inom Regeringskansliet, se vidare punkt Ju 83. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

52. Rskr. 2019/20:255

2019 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlännings- kontroll

Skr. 2019/20:62, bet. 2019/20:JuU16

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 95) och 2021/22:75 (Ju 67). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om en effektivare lag om särskild utlänningskontroll*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör tillsätta en ny utredning som ska se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot (bet. 2019/20:JuU16 s. 10). I betänkandet Ett effektivare regelverk för utlänningsärenden med säkerhetsaspekter (SOU 2020:16) föreslås ett flertal åtgärder som innebär att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot, såsom att kraven för att utvisa personer enligt den nya lagen sänks. Utredaren har också bl.a. föreslagit utökade möjligheter att använda tvångsmedel för att få större kontroll över dessa personer och skärpta straff för överträdelser av beslutad anmälningsskyldighet. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen har den 9 december 2021 beslutat lagrådsremissen Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden och därefter den 24 februari 2022 beslutat propositionen Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden (prop. 2021/22:131). Riksdagen biföll den 31 maj 2022 regeringens proposition (bet. 2021/22:JuU30, rskr. 2021/22:323). Lagen om särskild utlänningskontroll har därmed ersatts av en ny lag, benämnd lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar (2022:700) som trädde i kraft den 1 juli 2022. I propositionen bedömde regeringen att bestämmelserna i lagen delvis tillgodoser tillkännagivandet. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över delar av regelverket kopplat till återvändande och föreslå åtgärder i syfte att stärka återvändandeverksamheten för den som har ett verkställbart beslut om avvisning eller utvisning (dir. 2022:91). Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Regeringens avsikt är att därutöver tillsätta en ny utredning på området. Punkten är inte slutbehandlad.

53. Rskr. 2019/20:256

Polisfrågor

Mot. 2019/20:379 yrkande 3, 2019/20:550 yrkande 4, 2019/20:1776 yrkande 4, 2019/20:2016 yrkandena 2–54, 2019/20:2524, 2019/20:2832 yrkande 5, 2019/20:3069 yrkande 11 och 2019/20:2218, bet. 2019/20:JuU25

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 96) och 2021/22:75 (Ju 68). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om renodling av polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om renodling av polisens arbetsuppgifter (bet. 2019/20:JuU25 s. 24 f.). Under rskr. 2014/15:152 (Ju 3) punkt 20 har regeringen redogjort för vad man har gjort för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Regeringen har

påbörjat en analys av ytterligare frågor om renodling. Punkten är inte slut- behandlad.

Punkt 4 om danstillstånd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om avskaffande av danstillstånd (bet. 2019/20:JuU25 s. 32). En s.k. bokstavsutredare har haft i uppdrag att analysera regleringen om tillståndskrav för att anordna danstillställning och ta ställning till om kravet på tillstånd bör tas bort eller förändras i något avseende. Departementspromemorian Tillstånd till offentlig danstill- ställning (Ds 2018:20) överlämnades den 15 juni 2018 och har remiss- behandlats. I april 2020 fick en annan utredare i uppdrag att föreslå förenklade regelverk för mikroföretagande. Uppdraget redovisades i juni 2021 (SOU 2021:60). Utredaren föreslog bland annat att regeringen bör låta utreda och lämna förslag med innebörden att kravet på danstillstånd ska upphävas i dess helhet. Förslagen har remitterats. Regeringen beslutade den 12 januari 2023 lagrådsremissen Avskaffat tillståndskrav för offentlig danstillställning. Regeringen avser att under våren 2023 överlämna en proposition till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 37 om brott av s.k. djurrättsaktivister*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om brottskoder och brott begångna av s.k. djurrättsaktivister (bet. 2019/20:JuU25 s. 103 f.). Den 17 mars 2022 beslutade regeringen propositionen Ett modernare straffrättsligt skydd mot hemfridsbrott och olaga intrång (prop. 2021/22:194). Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen tillkännagivandet tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2022. Punkten är slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 3 och 4.

54. Rskr. 2019/20:258

Straffrättsliga frågor

Mot. 2019/20:541 m.fl., bet. 2019/20:JuU26

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 97) och 2021/22:75 (Ju 69). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om våldtäkt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att minimistraffet för våldtäkt av normalgraden ska höjas till fängelse i tre år (bet. 2019/20:JuU26 s. 31 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för sexualbrotten i 6 kap. brottsbalken och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar (dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Den 13 april 2022 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). Genom förslaget om skärpt straff för våldtäkt ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 15 om grov stöld*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skärpa minimistraffet för grov stöld till fängelse i ett år (bet. 2019/20:JuU26 s. 38 f.). Regeringen avser att under våren

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

Skr. 2022/23:75	2023 tillsätta en utredning som ur ett brett perspektiv ska se över
Justitie-	straffskalorna. Punkten är inte slutbehandlad.
departementet	Punkt 24 om övergrepp i rättssak*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma till
	riksdagen med ett förslag om skärpt straff för övergrepp i rättssak (bet.
	2019/20:JuU26 s. 56 f.). Regeringen beslutade den 17 mars 2022
	propositionen En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (prop.
	2021/22:186). Genom förslaget om skärpt straff för övergrepp i rättssak
	ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed
	slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2022. Punkten är
	slutbehandlad.
	Punkt 29 om vistelseförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen
	det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma med ett förslag
	om vistelseförbud (bet. 2019/20:JuU26 s. 60 f.). Regeringen beslutade den
	30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en
	minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. omfattar den fråga
	som tillkännagivandet avser. Uppdraget ska redovisas senast den
	29 december 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 15 och 29.
	55. Rskr. 2019/20:304
	Vapenfrågor
	Mot. 2019/20:542 yrkande 1, 2, 3 och 4, 2019/20:2220, 2019/20:2245,
	2019/20:2668 yrkande 16, 17, 19, 20, 21 och 22, 2019/20:2774 yrkande
	22 och 25, 2019/20:3191 yrkande 6, 2019/20:3257 yrkande 2, 15, 16 och
	17, bet. 2019/20:JuU33
	Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 108) och 2021/22:75 (Ju 70).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 5 om ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden*: Riksdagen
	har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att överföra
	prövningen av vapenlicensfrågor till en ny tillståndsmyndighet (bet.
	2019/20:JuU33 s. 19 f.). Regeringskansliet arbetar med att ta fram
	utredningsdirektiv. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 6 om handläggningstider i vapenlicensärenden*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kortare hand-
	läggningstider i vapenlicensärenden (bet. 2019/20:JuU33 s. 21 f.).
	Regeringen har tidigare gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och
	utveckla arbetet med hanteringen av vapentillstånd. I Polismyndighetens
	regleringsbrev för 2022 har myndigheten fått ett nytt återrapporteringskrav
	om att redovisa hur handläggningstiderna i vapentillståndsärenden har
	utvecklats och hur utvecklings- och effektiviseringsarbetet inom
	vapentillståndsprocessen fortskrider. Den 12 maj 2022 gav regeringen en
	särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta
	ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de
	tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir.
	2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska
	redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta
	tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.
64

Punkt 8 om översyn av vapenlagstiftningen*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av vapen- lagstiftningen (bet. 2019/20:JuU33 s. 25 f.).

Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om EU:s vapendirektiv*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska tillse att genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv i svensk rätt inte går längre än vad direktivet kräver (bet. 2019/20:JuU33 s. 25 f.). Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv (prop. 2020/21:42). Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. lämna förslag till de författningsändringar som krävs i svensk rätt för att genomföra 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv på miniminivå (dir. 2022:40). Utredningen lämnade den 14 november 2022 delbetänkandet EU:s vapendirektiv – genomförande av 2017 års ändringsdirektiv på miniminivå till regeringen (SOU 2022:62). Betänkandet har remissbehandlats och en lagrådsremiss beslutades den 16 februari 2023. Regeringen avser att överlämna en proposition med lagförslag till riksdagen under våren 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om tidsbegränsade licenser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidsbegränsade licenser (bet. 2019/20:JuU33 s. 30 f.). Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv (prop. 2020/21:42). Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 13 om synnerliga skäl i vapenlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om synnerliga skäl (bet. 2019/20:JuU33 s. 30 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om synnerliga skäl. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om licenshantering vid vapenbyte*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om licenshantering vid byte av vapen (bet. 2019/20:JuU33 s. 30 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapen- lagstiftningens område, bl.a. frågan om utökning av vapenhandlares uppgifter. Utredaren gjorde bedömningen att en överföring av till- ståndsprövning i vapenärenden till vapenhandlare inte kan ske med bibehållen säkerhet. Utredaren föreslog i stället en effektivisering av till- ståndsprövningen. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 5, 6, 8, 10 och 12–14.

56. Rskr. 2019/20:312

Skärpta straff för de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång Prop. 2019/20:149, bet. 2019/20:NU18

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 110) och 2021/22:75 (Ju 71). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om revidering av EU:s nya upphovsrättsdirektiv*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör verka inom ramen för EU- samarbetet för att EU:s nya upphovsrättsdirektiv revideras (bet. 2019/20:NU18 s. 11 f.). Regeringen har i rådets arbetsgrupp för upp- hovsrätt vid flera tillfällen lyft frågan om en revidering av direktivet, utan att få stöd för detta av EU-kommissionen eller andra medlemsstater. Direktivet har nu genomförts i svensk rätt och i en majoritet av medlemsstaterna. I direktivet anges att EU-kommissionen ska göra en översyn av direktivet tidigast den 7 juni 2026. Det saknas alltså förutsättningar för att få till stånd en revidering av direktivet och några ytterligare åtgärder planeras därför inte att vidtas. Punkten är inte slutbehandlad.

57. Rskr. 2019/20:332

Åtgärder för att möjliggöra granskning av utländska direktinvesteringar Utskottsinitiativ, bet. 2019/20:UU18

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 117) och 2021/22:75 (Ju 72). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om åtgärder för att möjliggöra granskning av utländska direkt- investeringar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen

snarast ska genomföra åtgärder för att möjliggöra granskning av utländska investeringar inom skyddsvärda områden, däribland återkomma till riksdagen med förslag till ändringar i säkerhetsskyddslagen vad gäller överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet samt snarast utse den myndighet som ska vara kontaktpunkt enligt EU-förordningen (2019/452) om utländska direktinvesteringar (bet. 2019/20/UU18 s. 5). Regeringen beslutade den 24 september 2020 propositionen Åtgärder till skydd för Sveriges säkerhet vid överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet (prop. 2020/21:13). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2021. Regeringen beslutade vidare den 1 oktober 2020 förordningen (2020:827) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar, varpå Inspektionen för strategiska produkter pekas ut som kontaktpunkt. Förordningen trädde i kraft den 1 november 2020. Genom dessa åtgärder är tillkännagivandet delvis tillgodosett. Regeringen tillsatte den 22 augusti 2019 en utredning med syfte att lämna förslag på hur ett svenskt system för granskning av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden kan utformas. Utredningen slutredovisade sitt uppdrag den 1 november 2021 genom betänkandet Granskning av utländska direktinvesteringar (SOU 2021:87). Betänkandet remitterades och remisstiden gick ut den 22 februari 2022. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

58. Rskr. 2019/20:333

Ungdomsövervakning

Prop. 2019/20:118, bet. 2019/20:JuU34

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 118) och 2021/22:75 (Ju 73). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om omfattningen av helghemarrest*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om möjligheten att öka omfattningen av en helghemarrest (bet. 2019/20:JuU34 s. 15 f.). Regeringen behandlade frågan om helghemarrestens omfattning i propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118 s. 68 f.). I propositionen uttalas även att det kan finnas skäl att utvärdera reformen när regleringen varit i kraft en tid (samma prop. s. 116). Lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2021. Regeringen avser att under våren 2023 tillsätta en utredning som bl.a. ska omfatta den fråga som tillkännagivandet avser. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om åtgärder vid misskötsamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att misskötsamhet i högre grad bör leda till att en ungdomsövervakning undanröjs (bet. 2019/20:JuU34 s. 17 f.). Regeringen behandlade frågan om åtgärder vid misskötsamhet i propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118 s. 90 f.). I propositionen uttalas även att det kan finnas skäl att utvärdera reformen när regleringen varit i kraft en tid (samma prop. s. 116). Lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2021. Regeringen avser att under våren 2023 tillsätta en utredning som bl.a. ska omfatta den fråga som tillkännagivandet avser. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

Nyare riksmöten

Riksmötet 2020/21

59. Rskr. 2020/21:29

Omständigheter som särskilt ska beaktas som skäl för livstids fängelse för mord

Mot. 2019/20:50 yrkande 1, bet. 2020/21:JuU31

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 123) och 2021/22:75 (Ju 74). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om omständigheter som särskilt ska beaktas som skäl för livstids fängelse för mord*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om livstids fängelse för mord (bet. 2020/21:JuU31 s. 5 f.). Straffet för mord skärptes den 1 januari 2020. Regeringen avser att låta genomföra en utvärdering av lagstiftningens genomslag när tillräckligt lång tid har förflutit sedan regleringen trädde i kraft. Punkten är inte slutbehandlad.

60. Rskr. 2020/21:31

En strängare syn på hantering av vapen och explosiva varor Prop. 2019/20:200, bet. 2020/21:JuU5

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 125) och 2021/22:75 (Ju 75). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om översyn av vapenlagstiftningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av vapen- lagstiftningen (bet. 2020/21:JuU5 s. 7 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om kriminalisering av försök, förberedelse och stämpling till brott mot tillståndsplikten för explosiva varor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kriminalisering av försök m.m. till brott mot tillståndsplikten för explosiva varor (bet. 2020/21:JuU5 s. 7). Analysarbete ska påbörjas under våren 2023.

Punkten är inte slutbehandlad.

61. Rskr. 2020/21:49

Direktåtkomst för Migrationsverket Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SfU8

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 131) och skr. 2021/22:75 (Ju 77).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om direktåtkomst för Migrationsverket*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om en analys av hur direktåtkomst för Migrationsverket förhåller sig till dataskyddsförord- ningen (bet. 2020/21:SfU8 s. 6 f.). Regeringen har i propositionen Skärpta

och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring (prop. 2021/22:134) meddelat en avsikt att återkomma till tillkännagivandet i ett annat sammanhang. Punkten är inte slutbehandlad.

62. Rskr. 2020/21:50

Riksrevisionens rapport om konsumentskydd vid köp av nyproducerade bostadsrätter

Skr. 2019/20:171, bet. 2020/21:CU2

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 132) och 2021/22:75 (Ju 78). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om konsumentskyddet vid förseningar*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen att regeringen bör återkomma med förslag som stärker konsumentskyddet vid förseningar av nyproducerade bostadsrätter (bet. 2020/21:CU2 s. 13 f.). Samband finns med tillkännagivandet i rskr. 2019/20:169. Våren 2022 beslutade regeringen propositionen Tryggare bostadsrätt (prop. 2021/22:171) med förslag som stärker konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden. Med de förslag som lämnades i propositionen ansåg regeringen tillkännagivandet som slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om information till konsumenter och förtydligat ansvar för fastighetsmäklare m.fl.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma med förslag som förbättrar informationen till konsumenterna och förtydligar ansvaret för fastighetsmäklare m.fl. (bet. 2020/21:CU2 s. 14 f.). Samband finns med tillkännagivandet i rskr. 2019/20:169. Våren 2022 beslutade regeringen propositionen Tryggare bostadsrätt (prop. 2021/22:171) med förslag som stärker konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden. Med de förslag som lämnades i propositionen ansåg regeringen tillkännagivandet som slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

63. Rskr. 2020/21:57

Ett förstärkt medarbetarskydd för polisanställda Prop. 2019/20:157, bet. 2020/21:JuU3

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 137) och 2021/22:75 (Ju 79). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om ytterligare åtgärder för att göra polisens arbetsmiljö säkrare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ytterligare åtgärder för att göra polisens arbetsmiljö säkrare (bet. 2020/21:JuU3 s. 5). Regeringen gav den 19 december 2019 en särskild utredare i uppdrag att se över vissa regler som gäller brottsoffers rätt till skadestånd och möjlighet att få ut sådan ersättning, Stärkt rätt till skade- stånd för brottsoffer (dir. 2019:104). I uppdraget ingick bl.a. att inhämta det faktaunderlag som bedöms nödvändigt om hur poliser och andra särskilt utsatta yrkesgrupper typiskt sett kan antas reagera vid och påverkas av olika brottsliga angrepp i sin yrkesutövning jämfört med när motsvarande angrepp drabbar en privatperson. Uppdraget redovisades i juli 2021 genom betänkandet Ersättning till brottsoffer (SOU 2021:64). Betänkandet har remissbehandlats. Propositionen Stärkt rätt till

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

Skr. 2022/23:75	skadestånd för brottsoffer (prop. 2021/22:198) beslutades den 24 mars
Justitie-	2022. Riksdagen biföll den 31 maj 2022 propositionen (bet.
departementet	2021/22:CU20, rskr. 2021/22:326). Regeringen gav den 21 april 2022 en
	särskild utredare i uppdrag att överväga olika författningsändringar för att
	minska offentliganställdas utsatthet för våld, hot och trakasserier (dir.
	2022:31). Uppdraget skulle enligt ursprungsdirektiven ha redovisas senast
	den 1 augusti 2023. Regeringen beslutade den 2 februari 2023 att ge
	tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2023:16) som bl.a. innebär att
	utredaren nu även har fått i uppdrag att, oavsett ställningstagande i sak,
	lämna författningsförslag som stärker skyddet för offentliganställda.
	Utredningstiden har förlängts och uppdraget ska nu redovisas senast den
	1 januari 2024. Punkten är inte slutbehandlad.
	64. Rskr. 2020/21:79
	Åtgärder till skydd för Sveriges säkerhet vid överlåtelser av
	säkerhetskänslig verksamhet
	Prop. 2020/21:13, bet. 2020/21:JuU10
	Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 140) och 2021/22:75 (Ju 80).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om samrådsmyndighetens handläggningstid*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidsbegränsning av
	samrådsmyndighetens handläggningstid (bet. 2020/21:JuU10 s. 14). Den
	1 november 2021 överlämnade Direktinvesteringsutredningen sitt
	slutbetänkande Granskning av utländska direktinvesteringar (SOU
	2021:87). I betänkandet föreslås att investeringar inom vissa skyddsvärda
	områden ska kunna granskas av en särskild granskningsmyndighet. Det
	granskningsförfarande som föreslås har vissa likheter med den granskning
	som avses i tillkännagivandet och innehåller även bestämmelser om
	tidsbegränsning. Regeringen har därför avsett att återkomma till frågan i
	samband med beredningen av Direktinvesteringsutredningens betänkande.
	I samband med att arbetet med Direktinvesteringsutredningens betänkande
	nu har kommit relativt långt har regeringen bedömt att det inte finns
	förutsättningar att hantera frågan om tidsbegränsningar av handlägg-
	ningstider i säkerhetsskyddslagen i samband med införandet av ett nytt
	system för granskning av utländska direktinvesteringar. Inom
	Regeringskansliet pågår en analys av om ytterligare åtgärder behöver
	vidtas för att tillmötesgå tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 4 om stöd och vägledning till verksamhetsutövare*: Riksdagen
	har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om bättre
	möjligheter till stöd och vägledning till verksamhetsutövare (bet.
	2020/21:JuU10 s. 14 f.). Den 20 maj 2021 beslutades propositionen Ett
	starkare skydd för Sveriges säkerhet (prop. 2020/21:194), i vilken
	regeringen föreslog nya regler om samråd vid avtal och andra samarbeten
	som innebär att en utomstående aktör kan få tillgång till särskilt känsliga
	delar av en säkerhetskänslig verksamhet. Samrådsförfarandet innebär bl.a.
	en möjlighet för verksamhetsutövare att föra en dialog med tillsyns-
	myndigheten om hur en ett visst förfarande ska kunna genomföras.
	Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2021/22:JuU3, rskr.
70	2021/22:19). Lagändringarna trädde i kraft den 1 december 2021. Den
70

28 oktober 2021 beslutade regeringen dessutom en ny säkerhets- skyddsförordning (SFS 2021:955) som innehåller krav på att tillsyns- myndigheterna inom sina respektive tillsynsområden ska ge vägledning om säkerhetsskydd, till skillnad från tidigare när bara de tillsyns- myndigheter som utövade tillsyn över enskilda verksamhetsutövare behövde ge sådant stöd. Vidare innebär den nya säkerhetsskydds- förordningen att Säkerhetspolisen och Försvarsmakten utses till samordningsmyndigheter, bl.a. för att öka kompetensen hos övriga tillsynsmyndigheter och därigenom öka deras förmåga att vägleda verksamhetsutövare. Den nya säkerhetsskyddsförordningen trädde i kraft den 1 december 2021. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkänna- givandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 46). Punkten är slutbehandlad.

65. Rskr. 2020/21:166

En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder

Prop. 2020/21:18, bet. 2020/21:JuU8

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 84). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om presumtionen för villkorlig frigivning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att reglerna bör skärpas ytterligare så att presumtionen för villkorlig frigivning tas bort och ersätts med ett system där större hänsyn tas till hur den intagne skött sig under verkställigheten av ett fängelsestraff (bet. 2020/21:JuU8 s. 7 f.). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. omfattar den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget ska redovisas senast den 29 december 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

66. Rskr. 2020/21:167

Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv Prop. 2020/21:42, bet. 2020/21:JuU11

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 85). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om genomförande på miniminivå*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska se till att genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv i svensk rätt inte går längre än vad direktivet kräver (bet. 2020/21: JuU11 s. 6 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. lämna förslag till de författningsändringar som krävs i svensk rätt för att genomföra 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv på miniminivå (dir. 2022:40). Utredningen lämnade den 14 november 2022 delbetänkandet EU:s vapendirektiv – genomförande av 2017 års ändringsdirektiv på miniminivå till regeringen (SOU 2022:62). Betänkandet har remissbehandlats och en lagrådsremiss beslutades den 16 februari 2023. Regeringen avser att överlämna en proposition med lagförslag till riksdagen under våren 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

Punkt 4 om tidsbegränsade licenser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen under 2021 ska återkomma till riksdagen med ett förslag om att avskaffa tidsbegränsade licenser för automatvapen och enhandsvapen (bet. 2020/21: JuU11 s. 6 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

67. Rskr. 2020/21:169

Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet

Prop. 2020/21:52, bet. 2020/21:JuU13 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 87). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 4 om tillträdesförbud till simhallar och bibliotek*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen under 2021 ska återkomma till riksdagen med ett förslag om tillträdesförbud till simhallar och bibliotek (bet. 2020/21:JuU13 s. 7 f.). Den 3 februari 2022 beslutade regeringen propositionen Tillträdesförbud till badanläggningar och bibliotek (prop. 2021/22:108). I propositionen föreslås att det införs en möjlighet att besluta om tillträdesförbud till badanläggningar och bibliotek. Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen att riksdagens tillkännagivande är tillgodosett. Riksdagen delade inte regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat genom propositionen och anförde att förslaget bygger på ordningen för tillträdesförbud till butiker och eftersom denna visat sig inte fungera i den utsträckning som var avsedd kan tillkännagivandet inte anses fullt ut tillgodosett (bet. 2021/22:KU21, rskr. 2021/22:391). Regeringen vidhöll sin uppfattning att tillkännagivandet ska anses slutbehandlat. Tillkännagivandet är formulerat så att regeringen ska återkomma med ett lagförslag om tillträdesförbud till simhallar och bibliotek och motiverat av att det enligt riksdagen finns ett behov av att kunna besluta om tillträdesförbud till sådana platser. Någon ytterligare åtgärd efterfrågas inte i tillkännagivandet och det preciseras inte heller hur lagförslaget ska vara utformat. I prop. 2021/22:108 har föreslagits att det införs en möjlighet att besluta om tillträdesförbud till badanläggningar och bibliotek och riksdagen har också bifallit propositionen (se bet. 2021/22:JuU18 och rskr. 2021/22:272). De åtgärder som efterfrågas i tillkännagivandet har alltså vidtagits. Tillkännagivandet förklarades därför slutbehandlat i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 46 och 47). Punkten är slutbehandlad.

68. Rskr. 2020/21:185

Ökad ordning och säkerhet i frivården Prop. 2020/21:54, bet. 2020/21:JuU15 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 89).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om förutsättningar för säkerhetskontroller i frivården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att säkerhetskontroller alltid ska kunna genomföras inom frivården (bet. 2020/21:JuU15 s. 5 f.). Regeringen har i regleringsbrevet för 2022 gett Kriminalvården i uppdrag att redovisa hur den nya lagen om säkerhets- kontroll på frivårdskontor har tillämpats samt vilka erfarenheter myndig- heten har gjort av tillämpningen. Uppdraget har redovisats i Kriminalvårdens årsredovisning för 2022. Av redovisningen framgår bl.a. att lagen har tillämpats under mycket kort tid och att myndigheten därför kommer återkomma med ytterligare redovisning när lagen hunnit tillämpas ytterligare. Punkten är inte slutbehandlad.

69. Rskr. 2020/21:193

Hyresrätt m.m.

Mot. 2020/21:2689 m.fl., bet. 2020/21:CU7

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 90).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 22 om främjande av ägarlägenheter m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma med förslag som gör det möjligt att omvandla befintliga bostäder till ägarlägenheter (bet. 2020/21:CU7 s. 64). Tillkännagivandet motsvarar tidigare tillkänna- givande på området, se rskr. 2015/16:187 och bet. 2015/16:CU14. I betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) lämnades förslag som skulle göra det möjligt att omvandla hyreslägenheter till ägar- lägenheter. Betänkandet har remissbehandlats. Justitiedepartementet har tagit fram ytterligare beredningsunderlag, bl.a. genom samrådsmöten med berörda myndigheter och organisationer under 2017 och 2020. Det pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att analysera hur de frågor som omfattas av tillkännagivandena ska tas om hand. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i ett lämpligt sammanhang. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 23 om hyrköpssystem*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör utreda ett hyrköpsystem (bet. 2020/21:CU7 s. 69). Tillkännagivandet motsvarar tidigare tillkännagivande på området, se rskr. 2015/16:187 och bet. 2015/16:CU14. Justitiedepartementet har tagit fram beredningsunderlag genom samrådsmöten med berörda myndigheter och organisationer under 2017 och 2020. Det pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att analysera hur de frågor som omfattas av tillkännagivandena ska tas om hand. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i ett lämpligt sammanhang. Punkten är inte slutbehandlad.

70. Rskr. 2020/21:194

Associationsrätt

Mot. 2020/21:3100 m.fl., bet. 2020/21:CU8

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 91).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

Punkt 2 om bolagsmålvakter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ta initiativ till en översyn av gällande lagstiftning för att motverka förekomsten av bolagsmålvakter (bet. 2020/21:CU8 s. 9). Tillkännagivandet innefattar även att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som på ett effektivt sätt motverkar förekomsten av bolagsmålvakter. Regeringen har under december 2021 beslutat om kommittédirektiven Bolaget som brottsverktyg (dir. 2021:115). I utredningsuppdraget ingår bl.a. att göra en sådan översyn som anges i tillkännagivandet. Uppdraget i den delen ska redovisas senast den 22 juni 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

71. Rskr. 2020/21:220

2020 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

Skr. 2020/21:69, bet. 2020/21:JuU19

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 94). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om ytterligare åtgärder vid verkställighetshinder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen inom tre månader bör tillsätta den utredning som enligt ett tidigare tillkännagivande ska se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot (bet. 2020/21:JuU19 s. 14). I betänkandet Ett effektivare regelverk för utlänningsärenden med säkerhetsaspekter (SOU 2020:16) föreslås ett flertal åtgärder som innebär att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot, såsom att kraven för att utvisa personer enligt den nya lagen sänks. Utredaren har också bl.a. föreslagit utökade möjligheter att använda tvångsmedel för att få större kontroll över dessa personer och skärpta straff för överträdelser av beslutad anmälningsskyldighet. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen har den 9 december 2021 beslutat lagrådsremissen Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden och därefter den 24 februari 2022 beslutat propositionen Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden (prop. 2021/22:131). Riksdagen biföll den 31 maj 2022 regeringens proposition (bet. 2021/22:JuU30, rskr. 2021/22:323). Lagen om särskild utlänningskontroll har därmed ersatts av en ny lag, benämnd lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar (2022:700) som trädde i kraft den 1 juli 2022. I propositionen bedömde regeringen att bestämmelserna i lagen delvis tillgodoser tillkännagivandet. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över delar av regelverket kopplat till återvändande och föreslå åtgärder i syfte att stärka återvändandeverksamheten för den som har ett verkställbart beslut om avvisning eller utvisning (dir. 2022:91). Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Regeringens avsikt är att därutöver tillsätta en ny utredning på området. Punkten är inte slutbehandlad.

72. Rskr. 2020/21:223

Familjerätt

Mot. 2020/21:67 m.fl., bet. 2020/21:CU6

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 97).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 13 om vårdnadsöverflyttning och adoption vid familjehems- placeringar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vårdnadsöverflyttning och adoption vid familjehemsplaceringar (bet. 2020/21:CU6 s. 36 f.). Regeringen gav den 16 september 2021 en särskild utredare i uppdrag att se över regler i föräldrabalken om vårdnads- överflyttning, adoption och umgänge (dir. 2021:70). Uppdraget har redovisats den 20 januari 2023 genom överlämnande av betänkandet Tryggare hem för barn (SOU 2022:71). Betänkandet remitterades den 7 februari 2023 och remisstiden går ut den 8 maj 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 25 om testamentsregister*: Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om ett testamentsregister (bet. 2020/21:CU6 s. 75 f.). Regeringen beslutade den 2 september 2021 om ett uppdrag till Skatteverket att överväga förutsättningarna att inrätta ett testaments- register i offentlig regi (Fi2021/02888). Uppdraget har redovisats till Justitiedepartementet den 24 februari 2022. Det pågår ett arbete med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet och Skatteverkets redovisning. Punkten är inte slutbehandlad.

73. Rskr. 2020/21:235

Utökade kontroll- och stödmöjligheter avseende skyddstillsynsdömda Prop. 2020/21:185, bet. 2020/21:JuU22

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 99). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om undanröjande av skyddstillsyn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökade möjligheter att undanröja en skyddstillsyn till följd av misskötsamhet (bet. 2020/21:JuU22 s. 6 f.). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. omfattar den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget ska redovisas senast den 29 december 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om vistelseförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vistelseförbud (bet. 2020/21:JuU22 s. 6 f.). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. omfattar den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget ska redo- visas senast den 29 december 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

74. Rskr. 2020/21:240

Redovisning av åtgärder i enlighet med målsättningarna i det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott

Skr. 2020/21:63, bet. 2020/21:JuU17 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (100). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

Skr. 2022/23:75
Justitie-	Punkt 2 om brottsförebyggande arbete för lands- och glesbygd*:
departementet	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att
	utveckla ett särskilt brottsförebyggande arbete för lands- och glesbygden
	(bet. 2020/21:JuU17 s. 7 f.). I samband med att regeringen 2017 gav
	Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att utveckla det nationella stödet
	och samordningen för brottsförebyggande arbete (Ju2017/01526) angavs
	att det är centralt att insatserna anpassas efter att förutsättningarna för det
	brottsförebyggande arbetet skiljer sig åt över landet. Vidare fick Brå i
	regleringsbrevet för 2020 i uppdrag att redovisa hur myndigheten har
	arbetat med att ge särskilt anpassat kunskapsstöd till brottsförebyggande
	arbete i mindre städer, tätorter och landsbygdskommuner. Sedan 2017
	finns också uppgifter om bl.a. utsatthet för brott och otrygghet från
	Nationella Trygghetsundersökningen på lokalpolisområdesnivå vilket ger
	bättre analysmöjligheter utifrån den lokala kontexten.
	En särskild utredare fick 2019 i uppdrag att utreda och lämna förslag om
	hur kommunerna kan få ett lagstadgat ansvar för brottsförebyggande
	arbete (dir. 2019:94). Av utredningsdirektiven framgår att utmaningar
	relaterade till brott finns i hela samhället, såväl i glesbygd och mindre orter
	som i storstadsområden. Utredningen slutredovisade sitt uppdrag i juni
	2021 (SOU 2021:49). Den 22 december 2022 beslutade regeringen
	propositionen Kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete (prop.
	2022/23:43). I propositionen föreslår regeringen att kommunernas ansvar
	för brottsförebyggande arbete regleras i lag. Enligt den nya lagen ska
	kommunerna ta fram en lägesbild över brottsligheten och utifrån denna ta
	ställning till behovet av åtgärder och besluta om en åtgärdsplan.
	Kommunerna ska också ta visst ansvar för samordningen av det lokala
	brottsförebyggande arbetet och inrätta en samordningsfunktion. I
	propositionen anges att eftersom det brottsförebyggande arbetet ska utgå
	från de problem med brottslighet som finns lokalt och kommunens
	förutsättningar i övrigt kommer även det lands- och glesbygdsspecifika
	brottsförebyggande arbetet att utvecklas. Genom förslagen i propositionen
	ansåg regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och därmed
	slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 14 om åtgärder för unga kriminella*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen det som utskottet anför om att det förekommer en ny grupp
	av unga vuxna på fängelserna i Sverige som innebär nya utmaningar för
	Kriminalvården och att en utredning bör tillsättas med uppdrag att, bl.a.
	utifrån erfarenheter i andra länder, ta ett samlat grepp om denna grupp
	individer och lämna förslag om såväl lämpliga brottsförebyggande
	åtgärder som verkställighetens innehåll särskilt anpassat för denna grupp
	(bet. 2020/21:JuU17 s. 18).
	Regeringen beslutade den 23 juni 2021 (Ju2021/02430) att myndigheten
	skulle fortsätta utveckla arbetet med inslussning inför en bredare spridning
	av modellen. Inom ramen för det utvecklingsarbetet skulle särskilt fokus
	riktas mot insatser för unga dömda. Den 16 maj 2022 redovisade
	Kriminalvården regeringsuppdraget (Ju2022/01742). Kriminalvården har
	under arbetet med uppdraget vidtagit ett antal utvecklingsåtgärder och
	fortsätter att utveckla sin samverkan med andra aktörer.
	Regeringen beslutade den 28 oktober 2021 att ge Kriminalvården i upp-
76	drag att vidareutveckla sitt återfallsförebyggande arbete (Ju2021/03732).

Kriminalvården ska analysera hur arbetet i högre grad kan anpassas till samtliga dömdas olika behov och förutsättningar med särskilt beaktande av unga dömdas behov. Utifrån analysen ska Kriminalvården redogöra för hur de identifierade behoven kan omhändertas i verksamheten. Den 15 september 2022 lämnade Kriminalvården en delredovisning (Ju2022/02872) som omfattar en kartläggning av myndighetens arbete på området samt en redovisning av vilka områden som behöver utvecklas. Slutredovisning ska lämnas den 15 september 2023.

Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023.

Regeringen beslutade den 16 december 2021 att ge Kriminalvården och Polismyndigheten i uppdrag att utveckla informationsutbytet avseende bl.a. unga dömda i syfte att få bättre underlag för utformningen av verkställigheten och övervakningen av klienterna samt bidra till förbättrade förutsättningar för Polismyndigheten att arbeta brottsförebyggande (Ju2021/04139). Uppdraget ska redovisas senast den 25 maj 2023. Regeringen beslutade samma dag att ge Kriminalvården och Arbetsförmedlingen i uppdrag att utveckla sin samverkan i syfte att nå flera av Kriminalvårdens klienter och att stärka klienternas möjligheter på arbetsmarknaden som ett led i det återfallsförebyggande arbetet. Uppdraget redovisades den 15 september 2022 (A2022/01216).

Den 1 januari 2022 började ny lagstiftning att gälla som bl.a. innebär att den dömdes ungdom inte ska beaktas särskilt vid straffmätningen (SFS 2021:1103), vilket bl.a. får som följdeffekt att Kriminalvården kan arbeta med återfallsförebyggande åtgärder under längre tid än i dag. Punkten är inte slutbehandlad.

75. Rskr. 2020/21:255

Översyn av regleringen om sluten ungdomsvård Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:JuU39 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 103). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om översyn av regleringen om sluten ungdomsvård*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om sluten ungdomsvård (bet. 2020/21:JuU39 s. 9). Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingår att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställig- heten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Om utredaren anser att sluten ungdomsvård ska behållas som påföljd med bibehållet tillämpningsområde ska utredaren lämna förslag som innebär att den föreskrivna maximitiden för den påföljden höjs. Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

76. Rskr. 2020/21:262

En ny straffbestämmelse som skyddar betalningsverktyg

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

Skr. 2022/23:75	Prop. 2020/21:73, bet. 2020/21:JuU14
Justitie-	Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 104).
departementet	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om e-legitimationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen
	det som utskottet anför om att även e-legitimationer ska kunna definieras
	som betalningsverktyg (bet. 2020/21:JuU14 s. 6 f.). Frågan analyseras i
	Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 3 om brottsofferportal*: Riksdagen har ställt sig bakom det som
	utskottet anför om att en brottsofferportal ska inrättas och tillkännagett
	detta för regeringen (bet. 2020/21:JuU14 s. 6 f.). Brottsoffermyndigheten
	har fått i uppdrag (Ju2022/01343) att utreda förutsättningarna för ett
	kostnadseffektivt inrättande av en nationell s.k. brottsofferportal.
	Uppdraget ska redovisas senast den 26 maj 2023. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	77. Rskr. 2020/21:265
	Ersättningsrätt och insolvensrätt
	Mot. 2020/21:2957 m.fl., bet. 2020/21:CU10
	Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 105).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 13 om distansutmätning*: Riksdagen har tillkännagett för rege-
	ringen det som utskottet anför om utökade möjligheter till distans-
	utmätning för Kronofogdemyndigheten (bet. 2020/21:CU10 s. 37 f.).
	Frågan behandlas i Utsökningsutredningens betänkande Ett modernare
	utsökningsförfarande (SOU 2016:81). Den 24 mars 2022 beslutade
	regeringen propositionen Effektivare verktyg i utsökningsförfarandet
	(prop. 2021/22:197). Genom de förslag som lämnas i propositionen ansåg
	regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat.
	Punkten är slutbehandlad.
	78. Rskr. 2020/21:266
	Konsumenträtt
	Mot. 2020/21:1617 m.fl., bet. 2020/21:CU12
	Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 106).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om telefonförsäljning av lotter och andra spel*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utvidgning av
	skriftlighetskravet vid telefonförsäljning till konsumenter (bet.
	2020/21:CU12 s. 14 f.). Regeringen gav den 13 februari 2020 en särskild
	utredare i uppdrag att bl.a. följa upp tillämpningen av skriftlighetskravet
	vid telefonförsäljning och ta ställning till om kravet bör utvidgas till att
	omfatta fler varor och tjänster (dir. 2020:13). Uppdraget redovisades i
	oktober 2021 genom betänkandet En uppföljning av skriftlighetskravet vid
	telefonförsäljning (SOU 2021:79). Betänkandet har remitterats och
	remisstiden gick ut den 25 maj 2022. I Regeringskansliet pågår ett arbete
	med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av
78

tillkännagivandet. För närvarande bereds betänkandet. Punkten är inte slutbehandlad.

79. Rskr. 2020/21:289

Processrättsliga frågor

Mot. 2020/21:2957 m.fl., bet. 2020/21:JuU25

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 108).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 26 om utökade möjligheter till husrannsakan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökade möjligheter till husrannsakan (bet. 2020/21:JuU25 s. 57). Regeringen gav den 2 november 2021 en särskild utredare i uppdrag att överväga flera frågor kopplade till möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel i preventivt syfte utanför en förundersökning, Preventiva tvångsmedel för att förhindra allvarlig brottslighet (dir. 2021:102). I uppdraget ingår att överväga i vilken utsträckning det ska införas nya möjligheter för de brottsbekämpande myndigheterna att använda husrannsakan för att förhindra allvarlig brottslighet och vid behov lämna författningsförslag. Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 26 januari 2023 ska utredningen redovisa uppdraget att se över utrymmet för preventiv husrannsakan senast den 13 oktober 2023 (dir. 2023:9). Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 32 om ett system med kronvittnen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa ett system med kronvittnen (bet. 2020/21:JuU25 s. 77 f.). Den 22 mars 2022 beslutade regeringen propositionen En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (prop. 2021/22:186). I propositionen föreslås att den som medverkar i utredningen om någon annans brott ska kunna få ett lindrigare straff. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 34 om vittnesskydd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ytterligare åtgärder ska vidtas för att stärka skyddet av vittnen (bet. 2020/21:JuU25 s. 68 f.). Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ytterligare åtgärder ska vidtas för att stärka skyddet av vittnen (bet. 2020/21:JuU25 s. 68 f.). Utredningen om en stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (Ju 2019:11), som redovisade sitt betänkande 2021 (SOU 2021:35), har haft i uppdrag att bland annat se över stödet till och skyddet av vittnen och deras anhöriga. Utredningen bedömde att det behöver finnas ett väl utvecklat skydd för personer som bevittnar brott för att allmänheten ska vara villig att medverka i utredningar om allvarliga brott. Detta gäller i synnerhet om den som väljer att samarbeta med de rättsvårdande myndigheterna själv ingår i, eller har koppling till, ett kriminellt nätverk. Utredningens bedömning var dock att de regelverk som ger Polismyndigheten förutsättningar att skydda förhörspersoner är utformade på ett ändamålsenligt sätt. Utredningen såg inte behov av att göra några förändringar eller kompletteringar av dessa regelverk.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

Skr. 2022/23:75	som innebär att respekten för rättsprocessen åsidosätts och som påverkar
Justitie-	möjligheterna att upprätthålla straffsystemets effektivitet. Med grund i
departementet	samma proposition har det också beslutats att sekretess ska gälla för
	kontaktuppgifter till enskilda i allmän domstol samt att sekretess ska gälla
	för uppgift om var den befinner sig som deltar i ett sammanträde inför
	rätten genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 36 om utvärdering av rätten till målsägandebiträde*: Riksdagen
	har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utvärdering
	av rätten till målsägandebiträde (bet.	2020/21:JuU25 s. 80).	Den
	16 september 2021 uppdrog regeringen åt Domstolsverket att göra en
	utvärdering av den lagändring som gjordes 2018 och som innebär att ett
	målsägandebiträdes förordnande inte automatiskt kvarstår i överrätt (prop.
	2017/18:86, bet. 2017/18:JuU24, rskr. 2017/18:288). Uppdraget gavs mot
	bakgrund av tillkännagivandet. Domstolsverket skulle utvärdera om
	lagändringen hade uppnått sitt syfte och andra eventuella konsekvenser av
	lagändringen. Domstolsverket skulle under arbetets gång samråda med
	Åklagarmyndigheten och Sveriges advokatsamfund. Uppdraget skulle
	redovisas till regeringen senast den 1 april 2022. Regeringen avsåg att
	därefter återkomma till riksdagen med en redovisning av utvärderingen.
	Sedan uppragstiden förlängts redovisade Domstolsverket uppdraget den
	11 maj 2022 (Ju2022/01692). Domstolsverkets utvärdering redovisades
	och tillkännagivandet ansågs tillgodosett och slutbehandlat i
	budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7
	s. 47). Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 39 om konsekvenser vid utevaro*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om konsekvenser vid utevaro (bet.
	2020/21:JuU25 s. 88 f.). Domstolsverket har den 31 maj 2022 gett in en
	hemställan med förslag om att utöka möjligheterna att avgöra brottmål i
	den tilltalades utevaro. Hemställan har remitterats och remisstiden går ut
	den 13 mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 44 om avtal om rättslig hjälp i brottmål*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att avsluta Sveriges
	rättshjälpsavtal med Hongkong (bet. 2020/21:JuU25 s. 95 f.). Regeringen
	har inhämtat upplysningar från de myndigheter som särskilt berörs,
	Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten,	Ekobrottsmyndigheten	och
	Domstolsverket, för att klarlägga konsekvenserna av att Sverige säger upp
	avtalet om rättslig hjälp med Hongkong. Frågan analyseras nu i
	Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 26, 34, 39 och 44.

80. Rskr. 2020/21:304

Kriminalvårdsfrågor

Mot. 2020/21:2957 m.fl., bet. 2020/21:JuU26

Tidigare redovisad se skr. 2021/22:75 (Ju 111)

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om utvärdering och vidareutveckling av straffens innehåll*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det finns skäl att utvärdera och vidareutveckla verkställighetsinnehållet, inte minst mot bakgrund av

den växande grupp unga vuxna som har ett stort våldskapital och ett lågt förtroende för samhället och dess myndigheter och som inte har något egentligt intresse av att lämna kriminaliteten bakom sig (bet. 2020/21:JuU26 s. 23).

Regeringen beslutade den 23 juni 2021 (Ju2021/02430) att myndigheten skulle fortsätta utveckla arbetet med inslussning inför en bredare spridning av modellen. Inom ramen för det utvecklingsarbetet skulle särskilt fokus riktas mot insatser för unga dömda. Den 16 maj 2022 redovisade Kriminalvården uppdraget (Ju2022/01742). Kriminalvården har under arbetet med uppdraget vidtagit ett antal utvecklingsåtgärder och fortsätter att utveckla sin samverkan med andra aktörer. Regeringen beslutade den 24 september 2021 att ge Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla stödet till avhoppare för att fler individer ska få hjälp att lämna kriminella gäng och andra destruktiva miljöer (Ju2021/03331). En utredare fick samtidigt i uppdrag att bistå och stödja myndigheterna i deras arbete med uppdraget (Ju2021/03348). Den 28 april 2022 delredovisade Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen vilka åtgärder de genomfört och planerar att genomföra i det pågående avhopparuppdraget (Ju2021/03331). Uppdraget ska slutredovisas den 1 februari 2024. Utredaren slutredovisade sitt uppdrag den 29 september 2022 (Ju2021/03348). Regeringen beslutade den 28 oktober 2021 att ge Kriminalvården i uppdrag att vidareutveckla sitt återfallsförebyggande arbete (Ju2021/03732). Kriminalvården ska analysera hur arbetet i högre grad kan anpassas till samtliga dömdas olika behov och förutsättningar med särskilt beaktande av unga dömdas behov. Utifrån analysen ska Kriminalvården redogöra för hur de identifierade behoven kan omhändertas i verksamheten. Den 15 september 2022 lämnade Kriminalvården en delredovisning som omfattar en kartläggning av myndighetens arbete på området samt en redovisning av vilka områden som behöver utvecklas. Slutredovisning ska lämnas den 15 september 2023.

Regeringen beslutade den 16 december 2021 att ge Kriminalvården och Polismyndigheten i uppdrag att utveckla informationsutbytet avseende bl.a. unga dömda i syfte att få bättre underlag för utformningen av verkställigheten och övervakningen av klienterna samt bidra till för- bättrade förutsättningar för Polismyndigheten att arbeta brottsföre- byggande. Uppdraget ska redovisas senast den 25 maj 2023. Regeringen beslutade samma dag att ge Kriminalvården och Arbetsförmedlingen i uppdrag att utveckla sin samverkan i syfte att nå flera av Kriminalvårdens klienter och att stärka klienternas möjligheter på arbetsmarknaden som ett led i det återfallsförebyggande arbetet (Ju2021/04139). Uppdraget redovisades den 15 september 2022 (A2022/01216).

Den 2 januari 2022 trädde ny lagstiftning i kraft som bl.a. innebär att den tidigare ordningen för straffrättslig särbehandling av lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år förändrats (prop. 2021/22:17, bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36, SFS 2021:1103). Det innebär bl.a. att den dömdes

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

Skr. 2022/23:75	ungdom inte beaktas särskilt vid straffmätningen vid allvarlig brottslighet
Justitie-	vilket får som följdeffekt att Kriminalvården kan arbeta med återfalls-
departementet	förebyggande åtgärder under längre tid än i dag. Punkten är inte slut-
	behandlad.
	Punkt 19 om nya behandlingsprogram för personer som begår sexuella
	övergrepp mot barn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att
	behandlingsprogrammen för sexualförbrytare mot barn behöver utvecklas
	och intensifieras och att regeringen därför bör ge Kriminalvården i
	uppdrag att inventera forskning på området samt utforma lämpliga
	program för farmakologisk och annan medicinsk behandling av pedofiler
	(bet. 2020/21:JuU26 s. 39).
	Regeringen har i Kriminalvårdens regleringsbrev för budgetåret 2023
	gett myndigheten i uppdrag att redovisa en sammanfattning av
	forskningsläget avseende farmakologiskt och annan medicinsk behandling
	för klienter som är dömda för sexualbrott. Myndigheten ska vidare
	redovisa vilka insatser som kan erbjudas dessa klienter under
	verkställigheten samt vilket utvecklingsarbete som bedrivs inom
	myndigheten när det gäller målgruppen. I redovisningen ska särskilt fokus
	riktas mot klienter som är dömda för sexualbrott mot barn.Kriminalvården
	har sedan tidigare i uppdrag att tillsammans med Polismyndigheten
	utveckla informationsutbytet mellan myndigheterna avseende bl.a.
	personer som har dömts för sexualbrott (Ju2021/04139). Syftet är bl.a. att
	ge Kriminalvården ett bättre underlag för utformningen av verkställig-
	heten och övervakningen av klienterna. Uppdraget ska redovisas senast
	den 25 maj 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 28 om fler anstaltsplatser*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om fler anstaltsplatser (bet.
	2020/21:JuU26 s. 56).
	Kriminalvården har vid tre tillfällen, i enlighet med uppdrag i myndig-
	hetens regleringsbrev för budgetåren 2020, 2021 och 2022, redovisat en
	plan för ökad platskapacitet (Ju2020/00799, Ju2021/00955 och
	Ju2022/00818). Av den senast inlämnade utbyggnadsplanen framgår att
	myndigheten planerar ett tillskott om cirka 4 700 platser under perioden.
	Regeringen har i Kriminalvårdens regleringsbrev för budgetåret 2023 gett
	myndigheten i uppdrag att den 1 mars 2023 inkomma med en uppdatering
	av utbyggnadsplanen. Myndigheten har också i uppdrag att därutöver
	beräkna vilken ytterligare kapacitet som kommer behövas i häkte, anstalt
	och frivård för att kunna hantera de förslag som lämnats i Tidöavtalet.
	Kriminalvården redovisade i juni 2022 ett regeringsuppdrag om att ta fram
	en plan för en strategisk kompetensförsörjning (Ju2022/02133).
	Regeringen har i Kriminalvårdens regleringsbrev för budgetåret 2023 gett
	myndigheten i uppdrag att inkomma med en genomförandeplan för
	kompetensförsörjningen för åren 2023–2032. Kriminalvårdens anslag har
	stärkts kraftigt de senaste budgetåren (bl.a. prop. 2019/20:1, prop.
	2020/21:1). I budgetpropositionen för 2023 föreslog regeringen att
	Kriminalvårdens anslag skulle stärkas med ytterligare drygt 2,4 miljarder
	kronor fr.o.m. 2025 i syfte att kunna fortsätta öka kapaciteten (prop.
	2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.10 s. 76 ). Kriminalvårdens anslag har
	stärkts sedan 2019 bl.a. i syfte att ge myndigheten förutsättningar att kunna
	tillskapa fler tillfälliga och permanenta platser (prop. 2019/20:2, prop.
82	2019/20:1, prop. 2020/21:1, prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:JuU1, rskr.

2021/22:89). Antalet tillgängliga platser i Kriminalvården har ökat kontinuerligt de senaste åren. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 33 om åtgärder för att öka antalet överföranden av dömda utländska medborgare till deras respektive hemländer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att Sverige bör prioritera arbetet med att skriva avtal med andra länder om överförande av verkställighet samt att Kriminalvården ges i uppdrag att påtagligt öka antalet överföranden av fångar med utländskt medborgarskap i svenska fängelser till sina respektive hemländer och att Kriminalvården bör fördjupa samarbetet med kriminalvården i de länder vars medborgare är överrepresenterade i de svenska anstalterna för att överföring ska bli möjligt i fler fall (bet. 2020/21:JuU26 s. 53). Punkten motsvarar punkt 24 bet. 2021/22:JuU25, rskr. 2021/22:246.

Bilaterala och multilaterala kontakter har genomförts med relevanta länder i syfte att utöka möjligheterna till överföranden. Regeringen avser fortsätta detta arbete. Inriktningen på arbetet är också att bilaterala avtal övervägs i de fall där det anses möjligt, lämpligt och resurseffektivt.

Den 1 december 2022 trädde ny lagstiftning i kraft som syftar till en förbättrad hantering av ärenden om överförande av straffverkställighet (SFS 2022:1459). Beredning av ytterligare lagändringar pågår inom Regeringskansliet.

I regleringsbrevet för 2021 fick Kriminalvården i uppdrag att redovisa åtgärder som syftar till att öka antalet överföranden och hur myndigheten har bidragit till ett effektivt förfarande avseende överförande av straffverkställighet, bland annat mot bakgrund av det skyndsamhetskrav som genom lagändring (SFS 2020:384) gäller sedan den 1 juli 2020. I regleringsbrevet för 2022 hade Kriminalvården i uppdrag att redovisa en rad statistiska uppgifter avseende handläggning och beslut om överföranden av straffverkställighet. Samtidigt fick Kriminalvården i uppdrag att informera Regeringskansliet när myndigheten identifierar återkommande svårigheter i samband med ärendehanteringen i förhållande till specifika länder. I regleringsbrevet för budgetåret 2023 har regeringen gett Kriminalvården i uppdrag att fortsätta med denna redovisning. Härutöver har myndigheten fått i uppdrag att redovisa åtgärder som vidtagits i syfte att ytterligare öka antalet överföranden av straff- verkställighet samt vilka hinder myndigheten möter på området. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 5, 19, 28 och 33.

81. Rskr. 2020/21:314

Barn som bevittnar brott

Prop. 2020/21:170, bet. 2020/21:JuU35

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 114)

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om höjd straffskala*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om höjd straffskala för barnfridsbrott (bet. 2020/21:JuU35 s. 6). Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbuds- lagstiftningen (dir. 2022:114). I uppdraget ingår att ta ställning till om

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

Skr. 2022/23:75	straffskalan för barnfridsbrottet bör skärpas, särskilt när det gäller
Justitie-	minimistraffet, och oavsett bedömning i sak lämna nödvändiga
departementet	författningsförslag. Uppdraget ska redovisas senast den 7 augusti 2023.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	82. Rskr. 2020/21:315
	Ett stärkt barnrättsperspektiv i vårdnadstvister
	Prop. 2020/21:150, bet. 2020/21:CU17
	Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 115).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 10 om kompetensfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om kompetensfrågor (bet.
	2020/21:CU17 s. 45 och 47 f.). I betänkandet Tryggare hem för barn (SOU
	2022:71) som överlämnades till regeringen den 20 januari 2023 behandlas
	frågor om kompetenshöjande insatser. I Regeringskansliet pågår ett arbete
	med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av till-
	kännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 12 om andra frågor om kvalitetssäkring och domstolens
	beslutsunderlag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som
	utskottet anför om kvalitetssäkring och domstolens beslutsunderlag i
	övrigt (bet. 2020/21:CU17 s. 51 och 56 f.). I Regeringskansliet pågår ett
	arbete med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av
	tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.
	83. Rskr. 2020/21:317
	Förbud mot erkännande av utländska månggiften m.m.
	Prop. 2020/21:149, bet. 2020/21:CU18
	Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 116).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om ventilen i fråga om månggiften*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen det som utskottet anför om ventilen i fråga om månggiften
	(bet. 2020/21:CU19 s. 15). Genom de lagändringar riksdagen antagit
	gäller sedan den 1 juli 2021 ett generellt förbud mot att erkänna mång-
	giften som ingåtts enligt utländsk lag. Undantag från förbudet ska kunna
	göras endast om det finns synnerliga skäl för det. Ett arbete pågår i
	Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med
	anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.
	84. Rskr. 2020/21:320
	Verkställighet av förvaltningsmyndighetens beslut om återkrav
	Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:CU25
	Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 119).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Om verkställighet av förvaltningsmyndigheters beslut om återkrav*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om
	verkställighet av förvaltningsmyndigheters beslut om återkrav (bet.
84	2020/21:CU25 s. 5). Enligt tillkännagivandet bör regeringen prioritera

beredningen av utredningsförslag som gäller verkställighet av förvalt- ningsmyndigheters beslut om återkrav och så snart som möjligt åter- komma till riksdagen med lagförslag som ger myndigheterna effektivare och snabbare möjligheter att driva in beslutade återkrav. Frågan behandlas i Utsökningsutredningens betänkande Ett modernare utsökningsförfarande (SOU 2016:81). Den 31 mars 2022 beslutade regeringen propositionen Snabbare och enklare verkställighet av myndighetsbeslut (prop. 2021/22:206). Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

85. Rskr. 2020/21:344

Straffrättsliga frågor

Mot. 2020/21:644 m.fl., bet. 2020/21:JuU24

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 122).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om kriminalisering av så kallade illegala vägspärrar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda kriminalisering av s.k. illegala vägspärrar (bet. 2020/21:JuU24 s. 20 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om skärpt straff för våldtäkt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att minimistraffet för våldtäkt av normalgraden ska höjas till fängelse i tre år (bet. 2020/21:JuU24 s. 30 f.). Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att en särskild utredare skulle överväga ytterligare åtgärder i skärpande och förtydligande riktning när det gäller sexuella kränkningar (dir. 2020:5). I uppdraget ingick bl.a. att se över straffskalorna för sexualbrotten och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar. Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Den 13 april 2022 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). Genom förslagen om skärpt straff för våldtäkt ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 8 om skärpta straff för sexualbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om skärpta straffskalor för sexualbrotten i 6 kap. brottsbalken (bet. 2020/21:JuU24 s. 30 f.). Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att en särskild utredare skulle överväga ytterligare åtgärder i skärpande och förtydligande riktning när det gäller sexuella kränkningar (dir. 2020:5). I uppdraget ingick bl.a. att se över straffskalorna för sexualbrotten och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar. Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Den 13 april 2022 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). Genom förslagen om skärpt straff för ett flertal sexualbrott ansåg regeringen att

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

Skr. 2022/23:75	tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagänd-
Justitie-	ringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022. Punkten är slutbehandlad.
departementet	Punkt 9 om grovt sexuellt ofredande*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen att regeringen ska återkomma med ett förslag om en ny
	brottsrubricering om grovt sexuellt ofredande (bet. 2020/21:JuU24 s.
	30 f.). Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att en särskild utredare
	skulle överväga ytterligare åtgärder i skärpande och förtydligande riktning
	när det gäller sexuella kränkningar (dir. 2020:5). I uppdraget ingick bl.a.
	att se över bestämmelsen om sexuellt ofredande och överväga om ett grovt
	brott bör införas Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett
	förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Den 13 april
	2022 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på våldtäkt och andra
	sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). Genom förslagen om grovt
	sexuellt ofredande ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett
	och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti
	2022. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 18 om skärpt straff för angrepp på jägare*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpta straff för
	angrepp på jägare som bedriver eftersök och skyddsjakt (bet.
	2020/21:JuU24 s. 46 f.). Den 17 mars 2022 beslutade regeringen
	propositionen Ett modernare straffrättsligt skydd mot hemfridsbrott och
	olaga intrång (prop. 2021/22:194). Genom förslagen i propositionen ansåg
	regeringen tillkännagivandet tillgodosett och därmed slutbehandlat.
	Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2022. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 25 om hot och våld mot sjukvårdspersonal m.fl.*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om stärkt straffrättsligt
	skydd för vård- och omsorgspersonal (bet. 2020/21:JuU24 s. 56 f.). Den
	14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt
	straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra
	straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a.
	överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i
	behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan
	uppnås. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet
	En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhälls-
	nyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har remitterats och
	remisstiden gick ut den 18 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 32 om skärpta straff m.m. för brott kopplade till grov organiserad
	brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska
	återkomma till riksdagen med ett förslag om avsevärt skärpta straff för
	brott som är kopplade till kriminella uppgörelser (bet. 2020/21:JuU24 s.
	68 f.). Den 24 augusti 2021 överlämnades betänkandet Skärpta straff för
	brott i kriminella nätverk (SOU 2021:68) som bl.a. behandlar dessa frågor.
	Den 11 augusti 2022 beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpta straff
	för brott i kriminella nätverk. Regeringen beslutade den 26 januari 2023
	propositionen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (prop.
	2022/23:53). Genom propositionens förslag är tillkännagivandet
	tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 33 om rekrytering av barn*: Riksdagen har tillkänngagett för
	regeringen det som utskottet anför om skärpt straff för den som rekryterar
	barn och	unga in i kriminalitet (bet. 2020/21:JuU24 s. 68 f.). Den
86	24 augusti	2021 överlämnades betänkandet Skärpta straff för brott i

kriminella nätverk (SOU 2021:68) som bl.a. behandlar dessa frågor. Den 11 augusti 2022 beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk. Regeringen beslutade den 26 januari 2023 propositionen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (prop. 2022/23:53). Genom propositionens förslag är tillkännagivandet tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 38 om skärpt straff för överlåtelse av narkotika*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med ett lagförslag om skärpt straff för överlåtelse av narkotika och tillkännager detta för regeringen (bet. 2020/21:JuU24 s. 77 f.). Regeringen beslutade den 11 juni 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. överväga och lämna förslag till ändringar i lagstiftningen som innebär en skärpt straffrättslig reaktion mot narkotikaförsäljning (dir. 2020:62). Den 24 augusti 2021 överlämnades betänkandet Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (SOU 2021:68). Den 11 augusti 2022 beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk. Regeringen beslutade den 26 januari 2023 propositionen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (prop. 2022/23:53). Genom propositionens förslag om narkotikabrott är tillkännagivandet tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 39 om knivlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpt straff för brott mot knivlagen (bet. 2020/21:JuU24 s. 79 f.). En promemoria som innehåller förslag som innebär en skärpt syn på allvarligare brott mot lagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål remitterades den 17 maj 2021. Den 17 mars 2022 beslutade regeringen propositionen Skärpta straff för knivbrott (prop. 2021/22:192). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2022. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 40 om skärpta straff för olovlig körning och rattfylleri*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med förslag om skärpta straff för rattfylleri och grov olovlig körning (bet. 2020/21:JuU24 s. 81 f.). I december 2021 remitterades ett utkast till lagrådsremiss med förslag om bl.a. skärpta straff för grov olovlig körning, rattfylleri och grovt rattfylleri. Remisstiden gick ut den 22 februari 2022. Den 9 juni 2022 beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpta straff för olovlig körning och rattfylleribrott. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 45 om översyn av bestämmelserna om preskription*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av preskriptionsbestämmelserna (bet. 2020/21:JuU24 s. 89 f.). Regeringen beslutade den 10 september 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i brottsbalken (dir. 2020:91). Uppdraget redovisades i december 2021 i betänkandet En översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription (SOU 2021:90). Utredningen föreslår bland annat generellt förlängda preskriptionstider för allvarliga brott. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 15 mars 2022. Den fortsatta beredningen av utredningens förslag pågår inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

Skr. 2022/23:75	Punkt 46 om preskription av verkställighet av fängelsestraff*:
Justitie-	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om
departementet	avskaffad påföljdspreskription (bet. 2020/21:JuU24 s. 89 f.). Regeringen
	beslutade den 10 september 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att
	genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i
	brottsbalken (dir. 2020:91). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den
	1 juli 2021 skulle utredaren, utöver vad som framgick av de ursprungliga
	direktiven, särskilt överväga om reglerna om preskription av utdömda
	fängelsestraff skulle avskaffas oberoende av strafflängd och, oavsett
	ställningstagande i sak, lämna förslag om det (dir. 2021:52). Uppdraget
	redovisades i december 2021 i betänkandet En översyn av den
	straffrättsliga regleringen om preskription (SOU 2021:90). Utredningen
	föreslår bland annat att utdömda fängelsestraff aldrig ska preskriberas.
	Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 15 mars 2022. Den
	fortsatta beredningen av utredningens förslag pågår inom Regerings-
	kansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 49 om preskriptionstid för sexualbrott mot barn*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om avskaffad
	preskriptionstid för sexualbrott mot barn (bet. 2020/21:JuU24 s. 89 f.).
	Regeringen beslutade den 10 september 2020 att ge en särskild utredare i
	uppdrag att genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om
	preskription i brottsbalken (dir. 2020:91). Uppdraget redovisades i
	december 2021 i betänkandet En översyn av den straffrättsliga regleringen
	om preskription (SOU 2021:90). Utredningen föreslår bland annat
	generellt förlängda preskriptionstider för allvarliga brott. Betänkandet har
	remitterats och remisstiden gick ut den 15 mars 2022. Den fortsatta
	beredningen av utredningens förslag pågår inom Regeringskansliet.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 51 om förmildrande omständigheter*: Riksdagen har tillkänna-
	gett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av de s.k. billig-
	hetsskälen i 29 kap. 5 § brottsbalken (bet. 2020/21:JuU24 s. 98 f.).
	Regeringen avser att under våren 2023 tillsätta en utredning som bl.a. ska
	få i uppdrag att se över bestämmelserna om billighetsskäl. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 54 om straffmätning vid flerfaldig brottslighet*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt ska återkomma med
	ett förslag om ändringar i strafflagstiftningen i syfte att åstadkomma en
	skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet (bet. 2020/21:JuU24 s. 103
	f.). Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna
	om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren fick
	i uppdrag att överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som
	ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Enligt utredningens
	direktiv ska det säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens
	allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget redovisades den
	24 januari 2023. Betänkandet (SOU 2023:1) har remitterats i mars 2023.
	Remisstiden går ut den 5 juni. Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 25, 40, 45, 46, 49, 51 och 54.
	86. Rskr. 2020/21:345
88	Våldsbrott och brottsoffer
88

Mot. 2020/21:2958 m.fl., bet. 2020/21:JuU27

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 123).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om det brottsutredande arbetet kring våld i nära relationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om det brottsutredande arbetet kring våld i nära relationer (bet. 2020/21:JuU:27 s. 13 f.). Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om det brottsutredande arbetet kring våld i nära relationer (bet. 2020/21:JuU:27 s. 13 f.). Polismyndigheten har enligt regleringsbrevet för 2022 i uppdrag att redovisa hur utredningsresultatet har utvecklats gällande bl.a. brott i parrelation och brott mot barn samt vilka eventuella regionala skillnader som finns i utredningsresultat över tid. Polismyndig- heten ska vidare redovisa det utvecklingsarbete som bedrivs i organisationen i syfte att förbättra förmågan att utreda och förebygga dessa brott. Polismyndigheten ska även redovisa hur myndigheten följer upp och säkerställer att aktuella metodstöd och riktlinjer för utredningsarbetet tillämpas. Regeringen har också efterfrågat en redovisning från Åklagar- myndigheten av hur det brottsutredande arbetet har utvecklats gällande brott i parrelation och brott mot barn. Detta görs i Åklagarmyndighetens regleringsbrev för 2022. Myndigheterna lämnade sina redovisningar i årsredovisningarna för 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om kartläggning av dödligt våld i nära relationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det bör tillsättas en kartläggning av dödligt våld i nära relationer. Av tillkännagivandet följer att många av de personer som mördas av närstående har varit i kontakt med polisen, socialtjänsten eller vården före mordet, att detta är en tydlig fingervisning om att de inte har fått den hjälp de har behövt och att utskottet därför anser att det bör tillsättas en utredning som tittar närmare på varför dessa hjälpsökande och sedermera våldsdödade har fallit genom samhällets skyddsnät trots kontakter med myndigheter och vården (bet. 2020/21:Ju27 s. 27). I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg. omr. 9 avsnitt

6.3s. 148) redogjorde regeringen för att enligt förordningen (2007:748) om utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall bedrivs utredningar enligt lagen (2007:606) med samma namn av Socialstyrelsen. Dessa utredningar är sektorsövergripande och rör inte endast social- tjänsten utan samtliga berörda myndigheters arbete. I februari 2022 redovisade Socialstyrelsen resultatet av sådana utredningar 2018–2021 inbegripet den typ av uppgifter som riksdagen efterlyser. I budgetproposi- tionen för 2023 bedömde regeringen att tillkännagivandet genom insatserna är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 19 om kriminalisering av underlåtenhet att anmäla eller annars avslöja äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kriminalisering av underlåtenhet att anmäla eller annars avslöja äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott (bet. 2020/21:JuU27 s. 28). Den 3 november 2021 gavs en särskild utredare i uppdrag att analysera och ta ställning till om underlåtenhet att anmäla eller på annat sätt avslöja äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott bör kriminaliseras, och, oavsett ställningstagande i sak, lämna förslag som innebär en sådan kriminalisering (dir. 2021:98).

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

Skr. 2022/23:75	Efter att regeringen beslutat om tilläggsdirektiv den 24 november 2022 ska
Justitie-	uppdraget nu redovisas senast den 1 juli 2023. Punkten är inte
departementet	slutbehandlad.
	Punkt 38 om barnahus*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det
	som utskottet anför om barnahus (bet. 2020/21:JuU27 s. 72). En utredare
	har haft i uppdrag att lämna förslag på en strategi för att förebygga och
	bekämpa våld mot barn, inkluderat hedersrelaterat våld och förtryck (dir.
	2021:29). I uppdraget ingick att lämna förslag på hur barnahusverksam-
	heten kan utvecklas, exempelvis vad gäller att ge likvärdig tillgång till stöd
	till barn under hela brottmålsprocessen och genom nationell samordning.
	Utredningen överlämnades den 18 januari 2023 och bereds i Regerings-
	kansliet. Tillkännagivandet motsvarar tillkännagivandet om barnahus (bet.
	2021/22:JuU26 punkt 34). Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 40 om effektivare hantering av ersättning till brottsoffer*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om
	effektivare hantering av ersättning till brottsoffer (bet. 2020/21:JuU27
	s. 73 f.). I Regeringskansliet pågår ett arbete med att överväga vilka
	åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är
	inte slutbehandlad.
	Punkt 45 om uppdrag att kartlägga sambandet mellan hedersvåld,
	gängkriminalitet och religiös extremism*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om att kartlägga sambandet mellan
	hedersvåld, gängkriminalitet och religiös extremism (bet. 2020/21:JuU27
	s. 80 f.). Brå har under 2021 och 2022 haft ett återrapporteringskrav om
	att undersöka eventuella samband mellan våldsbejakande extremism och
	hedersrelaterat våld och förtryck.
	Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har, på uppdrag av Center mot
	våldsbejakande extremism (CVE) vid Brå, gjort en förstudie om
	skärningspunkten mellan våldsbejakande islamistisk extremism och
	hedersrelaterat våld och förtryck (FOI-rapport 5143). Rapporten har varit
	en grund för det fortsatta arbetet inom CVE. Bland annat i form av
	föreläsningar på temat gender och våldsbejakande extremism, bl.a. hos
	Säkerhetspolisen och hos Skolinspektionen. Temat har även behandlats
	inom CVE:s myndighetsnätverk. I december 2022 publicerade CVE, i
	samverkan med Jämställdhetsmyndigheten och forskare från Stockholms
	universitet, en rapport som undersöker sambandet mellan maskulinitet,
	våldsbejakande extremism och hedersförtryck (Gottzén 2022). Forsk-
	ningsöversikten redogör för forskning kring maskulinitet och
	våldsbejakande högerextremism, våldsbejakande vänsterextremism och
	våldsbejakande islamistisk extremism samt våldsbejakande misogyni,
	vilket inkluderar grupperingar där kvinnohat är drivande i det politiska
	våldet. Utöver rapporten har CVE publicerat en broschyr och två poddar
	om ämnet, som tillsammans utgör ett kunskapspaket. I Regeringskansliet
	pågår fortsatt ett arbete med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas
	med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 19, 38, 40 och 45.
	87. Rskr. 2020/21:363
	Terrorism
90	Mot. 2020/21:3030 m.fl., bet. 2020/21:JuU29
90

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 126).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om samverkan mellan myndigheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om samverkan mellan myndigheter (bet. 2020/21:JuU29 s. 10 f.). Av tillkännagivandet följer att Polis- myndigheten, Tullverket och Kronofogdemyndigheten ska få ett tydligt uppdrag att löpande samverka och genomföra gemensamma kontroller för att bekämpa terrorism och kriminalitet samt att det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet ska göras mer effektivt genom att den nationella samverkan stärks, såväl nationellt som lokalt, mellan socialtjänst, skola, polis och andra relevanta myndigheter (bet. 2020/21:JuU29 s. 10).

Det ankommer på regeringen att följa hur samverkan mellan berörda myndigheter kontinuerligt utvecklas inom ramen för befintliga samarbetsforum. Som exempel kan nämnas Samverkansrådet mot terrorism som är ett samarbete mellan svenska myndigheter som syftar till att stärka Sveriges förmåga att motverka och hantera terrorism. Ett annat exempel på myndighetsöverskridande samverkan är Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT). Det är en permanent arbetsgrupp med personal från Säkerhetspolisen, Försvarets radioanstalt (FRA) och den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must). NCT:s uppgift är att göra strategiska bedömningar av terrorhotet mot Sverige och svenska intressen på kort och lång sikt. Polismyndigheten och Säkerhetspolisen har också ökat sitt samarbete och samverkan i arbetet med att begränsa tongivande aktörers handlingsfrihet. Samarbetet sker främst inom Redex som är namnet på den samverkansmodell som tillämpas i det förebyggande och reducerande arbetet inom våldsbejakande extremism. Center mot våldsbejakande extremism (CVE) vid Brottsförebyggande rådet (Brå) har ansvaret för att utveckla det förebyggande arbetet på nationell, regional och lokal nivå och arbetar aktivt med kommuner och med att ge stöd till yrkesverksamma.

I den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet ingår såväl Kronofogdemyndigheten som Tullverket. Inom ramen för satsningen genomförs också myndighetsgemensamma kontroller löpande. Under 2021 genomfördes också ändringar i smugglingslagen (2000:1225) som ger Tullverket möjlighet att ingripa och bistå Polismyndigheten vid misstanke om brott som Tullverket inte har befogenhet att utreda, t.ex. utförsel av misstänkt stöldgods, människohandel och brott mot knivlagen. Arbetet inom ramen för den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet har, enligt den årliga rapporteringen till regeringen, under 2021 bidragit till 448 utdömda fängelseår, vilket är det högsta antalet sedan satsningen inleddes.

Den 22 juni 2022 beslutades direktiv till en utredning om förbättrad säkerhet inom skolväsendet (dir. 2022:86). Utredaren ska lämna förslag till åtgärder för att förbättra arbetet med säkerhet i skolväsendet. Våld i skolmiljö är ett brett problem och berör flera aktörer. Flera myndigheter och instanser har en roll och ett ansvar för att upptäcka, förebygga och förhindra att det begås brott inom skolväsendet. Utredaren ska därför bl.a. lämna förslag på en lämplig organisering av lokala eller regionala operativa samverkansorgan.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

Skr. 2022/23:75	Den 11 augusti 2022 beslutades ett uppdrag till Polismyndigheten,
Justitie-	Tullverket och Åklagarmyndigheten att stärka arbetet för att minska
departementet	tillgången till illegala vapen och motverka vapensmugglingen till Sverige
	(Ju2022/02633). Polismyndigheten och Tullverket har startat ett
	gemensamt nationellt skjutvapencenter, med vilket också Åklagar-
	myndigheten samarbetar. Inom ramen för uppdraget ska myndigheterna
	bl.a. redogöra för hur det myndighetsgemensamma arbetet för att minska
	tillgången på illegala skjutvapen i Sverige kan utvecklas ytterligare.
	I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7
	s. 47–48) gjorde regeringen bedömningen att befintligt myndighets-
	gemensamt arbete och de samverkansforum som redan finns utgör en bra
	utgångspunkt för fördjupade samarbeten och att några särskilda uppdrag i
	nuläget inte är nödvändiga. Tillkännagivandet ansågs därmed
	slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 8 om kriminalisering av deltagande i en terroristorganisation*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska återkomma
	till riksdagen med förslag på kriminalisering av deltagande i
	terroristorganisationers verksamhet (bet. 2020/21:JuU29 s.	19 f.).
	Regeringskansliet beslutade den 12 april 2021 att ge en utredare i uppdrag
	att biträda Justitiedepartementet med att föreslå ett särskilt straffansvar för
	deltagande i en terroristorganisation (Ju 2021:B). Uppdraget redovisades
	den 12 april 2022. Promemorian har remissbehandlats. Regeringen
	beslutade den 2 februari 2023 lagrådsremissen En särskild straff-
	bestämmelse för deltagande i en terroristorganisation. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 13 om sanktionsbestämmelser i säkerhetsskyddslagen*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen snarast ska
	återkomma till riksdagen med ett förslag om sanktionsavgifter kopplade
	till säkerhetsskyddslagen (bet. 2020/21:JuU29 s. 33). Den 20 maj 2021
	beslutade regeringen propositionen Ett starkare skydd för Sveriges
	säkerhet (prop. 2020/21:194) som innehåller förslag om sanktionsavgifter
	för överträdelser av säkerhetsskyddslagen. Riksdagen har antagit
	regeringens lagförslag (bet. 2021/22:JuU3, rskr. 2021/22:19). Lagänd-
	ringarna trädde i kraft den 1 december 2021. Vidtagna	åtgärder
	redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetproposi-

tionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 48). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 22 om skärpta straff för terroristbrott*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag till skärpta straff för terroristbrott (bet. 2020/21:JuU29 s. 45 f.). Regeringen avser att under våren 2023 tillsätta en utredning som ur ett brett perspektiv ska se över straffskalorna. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 8 och 22.

88. Rskr. 2020/21:389

Åtgärder för att förbättra polisens effektivitet Mot. 2020/21:639 m.fl., bet. 2020/21:JuU41 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 128) Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om renodling av polisens verksamhet*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om renodling av polisens verksamhet (bet. 2020/21:JuU41 s. 15–16). Under rskr. 2014/15:152 (Ju

3)punkt 20 har regeringen redogjort för vad man har gjort för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Regeringen har påbörjat en analys av ytterligare frågor om renodling. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om genomlysning av kapaciteten inom rättsväsendets myndig- heter m.fl.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en bred genomlysning av kapaciteten hos rättsväsendets myndigheter samt övriga myndigheter som samverkar med polisen (bet. 2020/21:JuU41 s. 18).

Genom riksdagens beslut om budget för 2023 ökar anslagen till rättsväsendets myndigheter med drygt 3 miljarder kronor, vilket innebär en kraftfull satsning på att utveckla hela rättsväsendets kapacitet och förmåga från 2023 och framåt. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om polisers anställningsvillkor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder för att förbättra polisernas anställningsvillkor (bet. 2020/21:JuU41 s. 25 f.). Polismyndighete har i regleringsbrevet för 2022 fått i uppdrag att redovisa de särskilda åtgärder som i samråd med berörda parter har vidtagits för att öka attraktiviteten i polisyrket genom bättre villkor. Av redovisningen ska också framgå hur de budgetförstärkande medlen använts till åtgärder för att göra Polismyndigheten än mer attraktiv som arbetsgivare i syfte att nå målet om 10 000 fler anställda till och med 2024. Redovisningen lämnades i årsredovisningen för 2022.

Villkoren för poliser anställda vid Polismyndigheten har förbättrats sedan 2015. Den genomsnittliga grundlönen har ökat, ingångslönen för nya poliser har också ökat, ersättningen för arbete på obekväm arbetstid har höjts och ersättningen för poliser som ingår i stora polisinsatser har ökat. Genom riksdagens beslut om budget för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4, bet. 2021/22:JuU1, rskr. 2021/22:89) anges, i regleringsbrev för 2022 och 2023, att Polismyndigheten ska använda minst 400 miljoner kronor för höjda löner och annan ersättning i syfte att stärka polisyrkets attraktivitet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om skyddet för polisers personuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder för att förstärka skyddet för polisers personuppgifter (bet. 2020/21:JuU41 s. 32–

33). Regeringen gav den 21 april 2022 en särskild utredare i uppdrag att överväga olika författningsändringar för att minska offentliganställdas utsatthet för våld, hot och trakasserier (dir. 2022:31). Uppdraget omfattar bl.a. att analysera behovet av ett starkare skydd för uppgifter om offentlig- anställda och ta ställning till om behovet motiverar författningsändringar som stärker skyddet för uppgifterna. Uppdraget skulle enligt ursprungsdirektiven ha redovisats senast den 1 augusti 2023. Regeringen beslutade den 2 februari 2023 att ge tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2023:16) som bl.a. innebär att utredaren nu även har fått i uppdrag att, oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som stärker skyddet för offentliganställda. Utredningstiden har förlängts och uppdraget ska nu redovisas senast den 1 januari 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

Skr. 2022/23:75	Punkt 7 om polisens tekniska inhämtningsförmåga*: Riksdagen har
Justitie-	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utveckla
departementet	polisens tekniska inhämtningsförmåga (bet. 2020/21:JuU41 s. 33 f.). I
	budgetpropositionen för 2022 föreslogs en satsning på att utveckla
	Polismyndighetens tekniska förmåga genom en permanent anslagsökning
	med 400 miljoner kronor per år fr.o.m. 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr.
	4 avsnitt 2.9.1 s. 58). Medlen ska bland annat användas för investeringar i
	utvecklad förmåga att ta sig in i krypterad kommunikation, en satsning på
	både fasta och kroppsburna kameror samt stärkt kapacitet inom
	avdelningen Nationellt forensiskt centrum (NFC) vid Polismyndigheten
	för att snabbare än i dag hantera digitala bevis och dna. Utöver tillskottet i
	budgetpropositionen beslutade riksdagen att engångsvis, för 2022 tillföra
	ytterligare 300 miljoner kronor för att stärka polisens tekniska förmåga
	(bet. 2021/22:JuU1, rskr. 2021/22:89). Dessutom beslutade riksdagen bl.a.
	att öka anslaget till Polismyndigheten med 50 miljoner kronor fr.o.m. 2022
	för att förstärka verksamheten vid NFC.
	I regleringsbrevet för 2022 beslutades att Polismyndigheten ska redovisa
	hur det ekonomiska tillskottet för att utveckla myndighetens tekniska
	förmåga har använts i verksamheten och hur det bidrar till att utveckla den
	tekniska förmågan i den brottsbekämpande verksamheten. Av redo-
	visningen ska framgå vilka insatser som har genomförts och hur medlen
	har fördelats under året. Särskild vikt ska läggas vid att redovisa hur
	kapaciteten har stärkts avseende förmåga att komma åt krypterad
	information, i verksamheten vid avdelningen Nationellt forensiskt
	centrum och för ökad kamerabevakning. Redovisningen lämnades i
	årsredovisningen för 2022.
	I regleringsbrevet för 2023 har regeringen beslutat att Polismyndigheten
	ska redovisa hur tilldelade medel har använts och vilka resultat som har
	uppnåtts. Av redovisningen ska också framgå hur resursförstärkningarna
	fortsatt avses användas och vilka resultat som framledes kan förväntas.
	Redovisningen ska lämnas i årsredovisningen för 2023. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 8 om ökad samverkan i syfte att förhindra bedrägerier mot
	välfärdssystemen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som
	utskottet anför om ökad samverkan i syfte att förhindra bedrägerier mot
	välfärdssystemen (bet. 2020/21:JuU41 s. 35 f.).
	Sedan 2009 samverkar tolv myndigheter med underrättelser och
	operativa insatser mot kriminella individer, nätverk och fenomen i en
	myndighetsgemensam satsning mot den organiserade brottsligheten.
	Brottslighet kopplat till bedrägerier och till utnyttjande av och brott mot
	välfärdsystemen är en viktig del av det myndighetsgemensamma arbetet.
	I den inriktning som myndigheterna gemensamt beslutar framgår att
	förebygga, förhindra samt upptäcka brott mot välfärdssystemet särskilt ska
	beaktas. Till arbetet inom den myndighetsgemensamma satsningen har ett
	antal så kallade närverksmyndigheter knutits. De nio nätverksmyndig-
	heterna är Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Centrala studiestödsnämnden,
	Finansinspektionen, Inspektionen för vård och omsorg, Pensions-
	myndigheten, Statens Institutionsstyrelse, Transportstyrelsen samt Läns-
	styrelsen i Stockholms län (som samordnar övriga länsstyrelser).
	Nätverksmyndigheterna kan delta i den strategiska och operativa
94

samverkan inom de områden som de berörs av, exempelvis bedrägeribrott eller utnyttjande av och brott mot väldfärdssystemen.

Under 2021 fattades beslut om ett stort antal åtgärder för att stärka arbetet mot bl.a. bidrags- och skattefusk samt felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 2 avsnitt 2.3 s. 9) föreslogs följande mål: Det övergripande målet för att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen är att utbetalningarna från välfärdssystemen ska vara korrekta, andelen felaktiga utbetalningar ska minska och fel ska motverkas. Riksdagen godkände målet (prop. 2020/21:1 utg.omr. 2, bet. 2020/21:FiU2, rskr. 2020/21:150). I propositionen föreslogs också att för 2021 sammanlagt tillföra 189 miljoner kronor till Arbetsförmedlingen, Centrala studiestöds- nämnden, Ekonomistyrningsverket, Försäkringskassan, Pensionsmyndig- heten och Skatteverket för att intensifiera arbetet mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, motverka skattefusk och missbruk och upprätthålla förtroendet för välfärdssystemen.

Den 17 juni 2021 beslutades förordningen (2021:663) om arbetet med att säkerställa korrekta utbetalningar från välfärdssystemen. Enligt förordningen ska Ekonomistyrningsverket (ESV) bl.a. förse regeringen med underlag som möjliggör en samlad och effektiv styrning och uppföljning av arbetet med att säkerställa korrekta utbetalningar från välfärdssystemen. I enlighet med förordningen har ett råd inrättats för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen vid ESV.

För att stärka regeringens arbete med att motverka felaktiga ut- betalningar från välfärdsystemen, bidragsbrott och arbetslivskriminalitet gavs den 20 juni 2021 ett uppdrag till en s.k. bokstavsutredare att utvärdera möjligheten till stärkt informationsutbyte mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor (Fi2021/02442). Uppdraget redovisades den 30 juni 2022. Promemorian har remitterats och ärendet bereds inom Regeringskansliet.

I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1) föreslogs att för 2022 sammanlagt tillföra 195 miljoner kronor till Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Inspektio- nen för vård och omsorg, Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Finansinspek- tionen, Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götaland, Polismyndigheten, Spelinspektionen, Fastighetsmäklarinspektionen och Transportstyrelsen för myndigheternas arbete med att bl.a. motverka felaktiga utbetalningar, skattebrott, bidragsbrott, arbetslivskriminalitet, penningtvätt och finansiering av terrorism. I budgetpropositionen angavs också att en ny myndighet för systemövergripande kontroller av utbetalningar från välfärdssystemen bör bildas. Myndigheten ska inleda sin verksamhet under 2024.

Den 15 oktober 2021 gavs Skatteverket i uppdrag att utreda och vid behov lämna förslag på åtgärder som krävs för att göra det möjligt att hindra felaktiga utbetalningar som upptäcks i samband med handläggning och kontroll av lönegarantiärenden (Fi2021/03377). Lönegarantin är den ersättning som anställda kan få när ett företag försätts i konkurs eller genomgår en rekonstruktion. Uppdraget redovisades i juni 2022.

Den 3 juni 2021 beslutades att en särskild utredare ska göra en översyn av möjligheterna att stärka arbetet med att bekämpa bidragsbrott mot Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden,

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

Skr. 2022/23:75	Migrationsverket och Arbetsförmedlingen (dir. 2021:39). Syftet var att
Justitie-	säkerställa en ändamålsenlig och effektiv hantering för att därigenom
departementet	minska antalet felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i de ekonomiska
	förmåner och stöd som hanteras av myndigheterna. Uppdraget ska
	slutredovisas senast den 31 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 2–8.
	89. Rskr. 2020/21:395
	Polisfrågor
	Mot. 2021/22:639 m.fl., bet. 2020/21:JuU23
	Tidigare redovisade skr. 2021/22:75 (Ju 129).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 7 om beredskapspolis*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen
	det som utskottet anför om att inrätta en beredskapspolis (bet.
	2020/21:JuU23 s. 30 f.). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
	(MSB) har fått i uppdrag att översiktligt bedöma och redovisa behovet av
	personalförstärkningar inom bevakningsansvariga myndigheter, kom-
	muner, regioner och näringslivet för att nödvändig verksamhet ska kunna
	upprätthållas vid höjd beredskap och krig. MSB ska bedöma var det finns
	behov av särskilda åtgärder för att säkra personalbehoven inom de
	verksamhetsområden som är av central betydelse för att uppnå målet med
	det civila försvaret. Uppdraget redovisades den 29 april 2022. Frågan
	bereds i Regeringskansliet och behöver kopplas samman med det uppdrag
	som MSB fick den 31 mars 2022 gällande ett uppdrag att bl.a. ta fram
	underlag rörande det civila försvaret på längre sikt, dvs. för 2024 och
	framåt (Ju2022/01209). I uppdraget framgår att MSB:s analys bör
	användas som ett underlag för Försvarsberedningens kommande arbete,
	vilket var en del av den överenskommelse som gjordes mellan dåvarande
	regering och riksdagens partier den 16 mars 2022. MSB har genomfört
	uppdraget med stöd av ett sjuttiotal myndigheter, däribland samtliga
	beredskapsmyndigheter, och rapporteringen som har lämnats bygger på de
	underlag som myndigheterna har inkommit med till MSB. En del i
	redovisningen handlar om personalförsörjning. Personalförsörjning
	handlar i detta sammanhang om att säkerställa att personal finns tillgänglig
	inför och under höjd beredskap och krig med särskilt fokus på åtgärder
	kopplade till civilplikt och frivilliga försvarsorganisationer.
	Regeringen aviserade i den totalförsvarspolitiska inriktnings-
	propositionen (prop. 2020/21:30) att en sådan översyn bör påbörjas snarast
	då det i dagsläget finns flera oklarheter, bl.a. hur näringslivets
	personalförsörjning ska organiseras och Arbetsförmedlingens roll i
	systemet. Frågan kommmer övervägas inom ramen för det fortsatta arbetet
	kring personalförsörjning vid höjd beredskap och krig. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 20 om spårsäkringssatser vid sexualbrott*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om hantering av
	spårsäkringssatser vid sexualbrottsutredningar (bet. 2020/21:JuU23 s. 46).
	I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 gavs myndigheten i uppdrag
	att redovisa det utvecklingsarbete som bedrivs i organisationen i syfte att
96	förbättra förmågan att utreda bl.a. våldtäkt samt hur hur myndigheten
96

följer upp och säkerställer att aktuella metodstöd och riktlinjer för utredningsarbetet tillämpas. Redovisningen lämnades i årsredovisningen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

90. Rskr. 2020/21:396

Unga lagöverträdare

Mot. 2020/21:3294 yrkande 19, bet. 2020/21:JuU28

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 130).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om lättade sekretessregler*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det utskottet anför om att det ska införas en ny huvudregel i OSL som innebär att myndigheter ska dela alla relevanta uppgifter i sin verksamhet med polisen och andra brottsbekämpande myndigheter om det behövs för att förhindra eller utreda brott som kan leda till fängelse (bet. 2020/21:JuU28 s. 33). Regeringen gav den 28 april 2022 en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på hur informationsutbytet med brottsbekämpande myndigheter ska kunna förbättras. Uppdraget omfattar brottsbekämpande myndigheters informationsutbyte med statliga och kommunala myndigheter, huvudmän för privata skolor samt – vid behov

–andra aktörer. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023.

Punkt 9 om kartläggning och analys av ungdomsrån*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en kartläggning och analys av ungdomsrån (bet. 2020/21:JuU28 s. 16 f.). Av tillkännagivandet följer att en sådan kartläggning bör undersöka brottslighetens karaktär, vilka som begår brotten, vilka som är brottsoffer och vad brotten får för konsekvenser för dem som drabbas. Av tillkännagivandet följer även att förekomsten av och orsaken till förnedrande behandling av brottsoffret i samband med rånen också bör granskas och analyseras inom ramen för kartläggningen (bet. 2020/21:JuU28 s. 33). Brottsförebyggande rådet har studerat ungdomsrån och publicerade den 15 december 2021 sin kartläggning. I rapporten redovisas bl.a. utvecklingen av rån mot unga personer under 18 år och vilka platser ungdomsrånen begås på. Rapporten redogör även för vilka som misstänks för respektive utsätts för rån, karaktären på brotten, motiven bakom ungdomsrånen och hur vanligt det är med förnedringsinslag. Studien beskriver även ungdomars erfarenheter och konsekvenser av att ha blivit utsatt för personrån. Ovanstående vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s.48). Punkten är slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

Skr. 2022/23:75	Punkt 14 om bevistalan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det
Justitie-	som utskottet anför om bevistalan (bet. 2020/21:JuU28 s. 41). Regeringen
departementet	beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att
	se över systemet med bevistalan och lämna förslag på de författ-
	ningsändringar som bedöms nödvändiga (dir. 2019:103). Uppdraget
	redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn
	misstänks för brott (SOU 2022:1). En lagrådsremiss beslutades i januari
	2023 och regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition
	under mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 16 om jourdomstolar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen
	det som utskottet anför om jourdomstolar (bet. 2020/21:JuU28 s. 41 f.).
	Regeringen beslutade den 19 december 2019 att tillsätta en utredning om
	förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (dir. 2019:103). Syftet
	med översynen var att förbättra regelverket och säkerställa en hög grad av
	rättssäkerhet och effektivitet i utredningar där barn är misstänkta för brott.
	Utredaren skulle bl.a. se över hur samverkan mellan myndigheterna kan
	stärkas när det gäller barn som misstänks för brott. Uppdraget redovisades
	i januari 2022. En lagrådsremiss beslutades i januari 2023 och regeringen
	avser att återkomma till riksdagen med en proposition under mars 2023.
	Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att ge en utredare i uppdrag
	att bl.a. utreda ett permanentande av ett snabbförfarande i brottmål för
	unga lagöverträdare under 18 år (dir. 2020:6). Utredningen har sin grund i
	de förslag som lämnades i promemorian Snabbare lagföring (Ds 2018:9)
	och den försöksverksamhet med ett snabbförfarande för ungdomar som
	pågått sedan februari 2019. Uppdraget redovisades den 17 juni 2021
	genom betänkandet Snabbare lagföring – ett snabbförfarande i brottmål
	(SOU 2021:46). I betänkandet föreslås att försöksverksamheten med ett
	snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år byggs ut
	och förlängs. Det föreslås också att misstanke mot den som inte har fyllt
	18 år ska delges så snart som möjligt. Regeringen beslutade den 3 februari
	2022 att bygga ut och förlänga försöksverksamheten med ett
	snabbförfarande i brottmål för lagöverträdare under 18 år. Den 14 juli 2022
	beslutade regeringen propositionen Snabbare lagföring av brott (prop.
	2021/22:279). Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet.
	2022/23:JuU2, rskr. 2022/23:16). Lagändringarna trädde i kraft den
	1 januari 2023.
	Den 24 september 2021 beslutade regeringen propositionen Slopad
	straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet (prop. 2021/22:17).
	Propositionen behandlar bl.a. förslagen i betänkandet Slopad straffrabatt
	för unga myndiga (SOU 2018:85) och promemorian Processrättsliga
	konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) som rör
	särbehandling av lagöverträdare under 21 år i rättegången. Genom beslut
	den 17 november 2021 antog riksdagen regeringens förslag till
	lagändringar (bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36). Lagändringarna
	trädde i kraft den 2 januari 2022.
	Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i
	uppdrag att analysera och föreslå införandet av en ordning med
	ungdomskriminalitetsnämnder (dir. 2022:106). Förslagen ska syfta till att
	åstadkomma tydligare åtgärder från samhället när barn och unga har
	hamnat i en kriminell bana samtidigt som de ska möjliggöra tidigare,
98	tillräckliga och mer samordnade insatser för att förebygga fortsatt

kriminalitet. Uppdraget ska redovisas senast den 30 augusti 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 17 om snabbare lagföring*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om snabbare lagföring (bet. 2020/21:JuU28 s. 42). Utredningen om snabbare lagföring överlämnade den 17 juni 2021 betänkandet Snabbare lagföring – ett snabbförfarande i brottmål (SOU 2021:46). I betänkandet föreslås att försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år byggs ut och förlängs. Det föreslås också att misstanke mot den som inte har fyllt 18 år ska delges så snart som möjligt. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 30 september 2021. Regeringen beslutade den 3 februari 2022 att bygga ut och förlänga försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för lagöverträdare under 18 år. Den 14 juli 2022 beslutade regeringen propositionen Snabbare lagföring av brott (prop. 2021/22:279). I propositionen bedömde regeringen att de förslag som behandlas i propositionen tillgodoser tillkännagivandet. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2022/23:JuU2, rskr. 2022/23:16). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2023. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 21 om en särskild enhet inom Kriminalvården för unga som begår grova brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en särskild enhet inom Kriminalvården för unga som begår grova brott (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingår att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 23 om skärpning av påföljden ungdomsövervakning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en skärpning av påföljden ungdomsövervakning (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen behandlade frågan om helghemarrestens omfattning och åtgärder vid misskötsamhet i propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118 s. 68 f. och s. 90 f.). I propositionen uttalas även att det kan finnas skäl att utvärdera reformen när regleringen varit i kraft en tid (samma prop. s. 116). Lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2021. Regeringen avser att under våren 2023 tillsätta en utredning som bl.a. ska omfatta den fråga som tillkännagivandet avser. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 27 om begränsningar i möjligheten till permission*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om begränsningar i möjligheten till permission (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 28 om utslussning från sluten ungdomsvård*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utslussning från

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

Skr. 2022/23:75	sluten ungdomsvård (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen beslutade
Justitie-	den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en
departementet	översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare
	under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). Uppdraget
	ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 29 om ungdomshäkten och ungdomsfängelser*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ungdomshäkten
	och ungdomsfängelser (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen har i
	regleringsbrevet för 2022 gett Kriminalvården i uppdrag att uppdatera den
	utbyggnadsplan som redovisades i mars 2020 och därefter i mars 2021.
	Enligt myndighetens redovisningar framgår bl.a. att arbetet är komplext
	och behöver ske utifrån en långsiktig inriktning och med flexibilitet att
	möta variationer i klientinflödet att Kriminalvårdens planering primärt
	utgår från verksamhetens samt behov. Kriminalvårdens anslag har de
	senaste åren stärkts för kapacitetsutökning samt för att myndigheten ska
	kunna upprätthålla en god säkerhet och verksamhet (prop. 2019/20:1,
	prop. 2020/21:1, prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:JuU1, rskr. 2021/22:89).
	Den 1 juli 2021 trädde nya regler i kraft som bl.a. innebär att den som är
	under 18 år och som är häktad eller anhållen och intagen i häkte har rätt
	att vistas med personal eller någon annan minst fyra timmar varje dag
	(prop. 2019/20:129, bet. 2020/21:JuU43, rskr. 2020/21:244). Regeringen
	har därför i regleringsbrevet för 2022 gett Kriminalvården i uppdrag att
	återrapportera vidtagna åtgärder för att minska isoleringen av intagna i
	häkte, särskilt med beaktande av den nya lagstiftningen. Regeringen gav i
	oktober 2020 Statens institutionsstyrelse i uppdrag att planera för
	inrättandet av olika säkerhetsklasser inom myndighetens särskilda
	ungdomshem och att vidta säkerhetshöjande insatser vid de avdelningar
	inom den slutna ungdomsvården där dömda högriskungdomar vårdas.
	Vidare beslutade regeringen den 3 november 2021 att ge en särskild
	utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande
	påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar
	(dir. 2021:99). I uppdraget ingår att särskilt överväga vilken myndighet
	som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de
	frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Uppdraget ska
	redovisas senast den 3 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 30 om nya ungdomspåföljder*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om nya ungdomspåföljder (bet.
	2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen avser att under våren 2023 tillsätta en
	utredning som bl.a. ska omfatta den fråga som tillkännagivandet avser.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 8, 14, 16, 21, 23 och 27–30.
	91. Rskr. 2020/21:398
	Vapenfrågor
	Mot. 2020/21:644 m.fl., bet. 2020/21:JuU30
	Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 131).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 5 om ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden*: Riksdagen
100	har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en ny
100

tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden (bet. 2020/21:Ju30 s. 14 f.). Regeringskansliet arbetar med att ta fram utredningsdirektiv. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om handläggning av vapenlicensärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kortare handläggningstider i vapenlicensärenden. (bet. 2020/21:Ju30 s. 17 f.). Regeringen har tidigare gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och utveckla arbetet med hanteringen av vapentillstånd. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 har myndigheten fått ett nytt återrapporteringskrav om att redovisa hur handläggningstiderna i vapentillståndsärenden har utvecklats och hur utvecklings- och effektiviseringsarbetet inom vapen- tillståndsprocessen fortskrider. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om översyn av vapenlagstiftningen m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av vapenlagstiftningen (bet. 2020/21:Ju30 s. 21 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om synnerliga skäl i vapenlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om synnerliga skäl i vapenlagen (bet. 2020/21:Ju30 s. 24 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om synnerliga skäl. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats.

Punkt 9 om licenshantering vid vapenbyte*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om licenshantering vid vapenbyte (bet. 2020/21:Ju30 s. 24 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om utökning av vapenhandlares uppgifter. Utredaren gjorde bedömningen att en överföring av tillståndsprövning i vapen- ärenden till vapenhandlare inte kan ske med bibehållen säkerhet. Utredaren föreslog i stället en effektivisering av tillståndsprövningen. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Till-

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

101

Skr. 2022/23:75	ståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har
Justitie-	remissbehandlats. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i
departementet	uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka
	ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från
	riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende
	en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november
	2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 10 om krav för vapenlicens*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om ett förtydligande av bestämmelserna
	om tillstånd till vapeninnehav (bet. 2020/21:Ju30 s. 24 f.). Den 12 maj
	2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över
	vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i
	regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på
	vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av
	vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023.
	Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är
	inte slutbehandlad.
	Punkt 13 om utökad vapengarderob*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om att utöka den s.k. vapengarderoben
	(bet. 2020/21:Ju30 s. 24 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda
	Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens
	område, bl.a. frågan om en utökad vapengarderob. Utredaren har i juni
	2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av
	vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Med
	anledning av bl.a. vissa remissinstansers synpunkter har en ny promemoria
	med ett nytt förslag på reglering tagits fram. Promemorian har remitterats
	och remisstiden löpte ut den 28 januari 2022. Den 12 maj 2022 gav
	regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över
	vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i
	regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på
	vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av
	vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023.
	Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är
	inte slutbehandlad.
	Punkt 16 om europeiskt skjutvapenpass*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen det som utskottet anför om att skyndsamt genomföra en
	översyn av bestämmelserna om europeiskt skjutvapenpass (bet.
	2020/21:Ju30 s. 35 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild
	utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till
	vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden
	från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget
	avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10
	november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till
	utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 17 om handel med vapen*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om en översyn av kraven för att få
	bedriva handel med skjutvapen (bet. 2020/21:Ju30 s. 37 f.). Den 12 maj
	2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över
	vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i
102	regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på

Punkt 18 om tillsyn av skjutbanor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att låta utreda tillsynsansvaret för skjutbanor (bet. 2020/21:Ju30 s. 38 f.). Regeringskansliet arbetar med att ta fram utredningsdirektiv. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 5–10, 13 och 16–18.

92. Rskr. 2020/21:404

Modernare regler för bekräftelse av föräldraskap, faderskapsunder- sökningar och för att åstadkomma könsneutral föräldraskapspresumtion Prop. 2020/21:176, bet. 2020/21:CU16

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 133). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om digital bekräftelse av föräldraskap före barnets födelse*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om digi- tal bekräftelse av föräldraskap före barnets födelse (bet. 2020/21:CU16 s. 18 f.). Genom de lagändringar som riksdagen antagit kan föräldraskap sedan den 1 januari 2022 under vissa förutsättningar bekräftas digitalt utan socialnämndens medverkan. En sådan bekräftelse görs via en e-tjänst som Skatteverket tillhandahåller, och möjligheten finns under 14 dagarna efter barnets födelse. Ett arbete pågår i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet, med beaktande av det genomslag som den nya lagstiftningen får. Punkten är inte slutbehandlad.

93. Rskr. 2020/21:412

Ändrade regler i utlänningslagen

Prop. 2020/21:191, bet. 2020/21:SfU28 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 135). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2–9 om lagförslag: Den 1 juli 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 765–772). Punkterna är slutbehandlade.

Punkt 14 om återvändande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett sammanhållet och effektivt återvändande (bet. 2020/21:SfU28 s. 53 f.). Den 16 september 2021 beslutade regeringen kommittédirektiven Ett ordnat initialt mottagande av asylsökande (dir. 2021:71), som bl.a. innefattar ett uppdrag att utvärdera konsekvenserna av de förändringar som gjordes 2016 i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Denna del av uppdraget ska redovisas i ett slutbetänkande senast den 31 augusti 2023 (dir. 2022:16). Den 30 juni 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Åtgärder för att stärka återvändandeverksamheten (dir. 2022:91). Utredaren ska bl.a. ta ställning till om preskriptionstiden för avlägsnandebeslut ska förlängas och i så fall lämna förslag på lämplig tid samt överväga om och i så fall hur det kan säkerställas att personer som medverkar till ett återvändande inte drabbas

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

103

Skr. 2022/23:75	på ett oskäligt sätt av en förlängd preskriptionstid. Uppdraget ska
Justitie-	redovisas senast den 31 oktober 2023. Den 30 juni 2022 beslutade
departementet	regeringen också ett uppdrag till Migrationsverket, där myndigheten ska
	redovisa hur särskilda boenden för asylsökande som fått avslag på sin
	ansökan om uppehållstillstånd, så kallade återvändandecenter, skulle
	kunna införas. Uppdraget redovisades i januari 2023. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 19 om motioner om krav på kunskaper i svenska och
	samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om krav på kunskaper
	i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd (bet.
	2020/21:SfU28 s. 69 f.). Den 22 juni 2022 beslutade regeringen
	kommittédirektiven Språk- och samhällskunskapskrav för permanent
	uppehållstillstånd (dir. 2022:79). I uppdraget ingår bl.a. att föreslå hur
	språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd ska
	utformas och kontrolleras på ett sätt som är ändamålsenligt, rättssäkert och
	effektivt och att föreslå vilka undantag som ska kunna göras från kraven.
	Uppdraget ska redovisas senast den 22 maj 2023. Regeringen delar
	utskottets bedömning att krav på språk- och samhällskunskap för
	permanent uppehållstillstånd bör införas och att sådana krav på sikt kan
	förväntas leda till en förbättrad integration och att färre asylsökande väljer
	att söka asyl just i Sverige. Regeringen anser vidare att det är viktigt att
	kraven kan införas så snart som möjligt, men att det finns skäl att invänta
	förslagen från den utredning som redan tillsatts. Eftersom den tidpunkt för
	ikraftträdandet som anges i tillkännagivandet redan är passerad kommer
	tillkännagivandet inte att kunna tillgodoses i den delen. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 27 om motioner om möjligheten att vägra uppehållstillstånd vid
	anknytning på grund av ålder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen
	det som utskottet anför om möjligheten att vägra uppehållstillstånd vid
	anknytning på grund av ålder (bet. 2020/21:SfU28 s. 89 f.). I
	Justitiedepartementet har ett utkast till lagrådsremiss upprättats som bl.a.
	innehåller lagförslag enligt tillkännagivandet. Utkastet till lagrådsremiss
	har remitterats och remisstiden löper ut den 31 mars 2023. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 14, 19 och 27.
	94. Rskr. 2020/21:413
	Testning vid verkställighet av utvisningsbeslut
	Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SfU29
	Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 136).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 1 om testning vid verkställighet av beslut om avvisning eller
	utvisning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet
	anför om möjlighet att testa en utlänning för att kunna verkställa ett beslut
	om avvisning eller utvisning (bet. 2020/21:SfU29 s. 5 f.). Den 30 juni 2022
	beslutade regeringen kommittédirektiven Åtgärder för att stärka
	återvändandeverksamheten (dir. 2022:91). Utredaren ska bl.a. ta ställning
104	till om det ska införas en möjlighet att med hjälp av tvång testa en person
104

för covid-19 och för allmänfarliga eller samhällsfarliga sjukdomar i syfte att kunna verkställa ett avlägsnandebeslut. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om förutsättningar att verkställa beslut om avvisning eller utvisning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om nödvändiga lagändringar för att säkerställa att polisen ges förutsättningar att verkställa beslut om avvisning eller utvisning (bet. 2020/21:SfU29 s. 5 f.). Den 30 juni 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Åtgärder för att stärka återvändandeverksamheten (dir. 2022:91). Utredaren ska bl.a. ta ställning till om Polismyndigheten och Säkerhetspolisen är i behov av ytterligare befogenheter i arbetet med att verkställa avlägsnandebeslut. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2021/22

95. Rskr. 2021/22:18

Nya regler om husrannsakan för att söka efter vapen och andra farliga föremål

Prop. 2020/21:216, bet. 2021/22:JuU2

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 139). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om husrannsakan i lägenhetsförråd m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om husrannsakan i enskilda lägenhetsförråd (bet. 2021/22:JuU2 s. 11). Regeringen gav den 2 november 2021 en särskild utredare i uppdrag att överväga flera frågor kopplade till möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel i preventivt syfte utanför en förundersökning, Preventiva tvångsmedel för att förhindra allvarlig brottslighet (dir. 2021:102). I uppdraget ingår att överväga i vilken utsträckning det ska införas nya möjligheter för de brottsbekämpande myndigheterna att använda husrannsakan för att förhindra allvarlig brottslighet och vid behov lämna författningsförslag. Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 26 januari 2023 ska utredningen redovisa uppdraget att se över utrymmet för preventiv husrannsakan senast den 13 oktober 2023 (dir. 2023:9). Punkten är inte slutbehandlad.

96. Rskr. 2021/22:36

Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet Prop. 2021/22:17, bet. 2021/22:JuU5

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 144). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om slopad straffrabatt för unga myndiga i ytterligare fall*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma med ett lagförslag som innebär att straffrabatten för unga myndiga lagöverträdare slopas för samtliga brott (bet. 2021/22:JuU5 s. 6 f.). Regeringen avser att under våren 2023 tillsätta en utredning som bl.a. ska omfatta den fråga som tillkännagivandet avser. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

105

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

106

97. Rskr. 2021/22:37

Utökade möjligheter att använda tidiga förhör

Prop. 2020/21:209, bet. 2021/22:JuU6

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 145).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om vittnesattester*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökade möjligheter att använda vittnesattester som bevis (bet. 2021/22:JuU6 s. 7 f.). Regeringen beslutade den 19 december 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera tillämpningen av regleringen om tidiga förhör och ta ställning till om reglerna behöver ändras i något avseende. Utredaren ska bl.a. bedöma om möjligheterna att åberopa vittnesattester som bevis i domstol bör utökas ytterligare och, oavsett ställningstagande, lämna ett förslag på hur en sådan reglering kan utformas (dir. 2022:141). Uppdraget ska redovisas senast den 28 april 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om berättelser som lämnats utom rätta*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökade möjligheter att åberopa berättelser från förhör inför en brottsbekämpande myndighet som bevis (bet. 2021/22:JuU6 s. 7 f.). Regeringen beslutade den 19 december 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera tillämpningen av regleringen om tidiga förhör och ta ställning till om reglerna behöver ändras i något avseende. Utredaren ska bl.a. bedöma om möjligheterna att åberopa tidiga förhör inför en brottsbekämpande myndighet som bevis i domstol bör utökas ytterligare och, oavsett ställningstagande, lämna ett förslag på hur en sådan reglering kan utformas (dir. 2022:141). Uppdraget ska redovisades senast den 28 april 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

98. Rskr. 2021/22:39

Skärpta straff för våld och andra kränkningar i nära relationer Prop. 2020/21:217, bet. 2021/22:JuU8

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 Ju147. Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om straffet för grov fridskränkning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpta straff för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning (bet. 2021/22:JuU8 s. 22 f.). Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). I uppdraget ingår att ta ställning till om straffskalorna för grov fridskränkning respektive grov kvinnofridskränkning bör skärpas och oavsett bedömning i sak lämna nödvändiga författningsförslag. Uppdraget ska redovisas senast den 7 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om elektronisk övervakning av kontaktförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om elektronisk övervakning av kontaktförbud (bet. 2021/22:JuU8 s. 24). Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). I uppdraget ingår att ta ställning till behov, lämplighet och förutsättningar för att utöka

möjligheterna att förena samtliga former av kontaktförbud med villkor om elektronisk övervakning och om lämpligt lämna författningsförslag. Uppdraget ska redovisas senast den 7 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 11 om utökat geografiskt område för kontaktförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om särskilt utvidgat kontaktförbud (bet. 2021/22:JuU8 s. 24 f.). Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). I uppdraget ingår att ta ställning till om särskilt utvidgade kontaktförbud ska kunna användas oftare, även som en förstahandsåtgärd, och om det geografiska området för sådana kontaktförbud bör utvidgas, och oavsett ställningstagande i sak lämna nödvändiga författningsförslag som medger detta. Uppdraget ska redovisas senast den 7 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om översyn av lagen om kontaktförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av lagen om kontaktförbud (bet. 2021/22:JuU8 s. 25). Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). I uppdraget ingår att utvärdera tillämpningen av lagen om kontaktförbud och ta ställning till om lagen är modernt och ändamålsenligt utformad och om möjligheterna till att meddela kontaktförbud bör utvidgas, och lämna nödvändiga författningsförslag. Uppdraget ska redovisas senast den 7 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 4 och 10–12.

99. Rskr. 2021/22:114

Förstärkt skydd för väljare vid röstmottagning

Prop. 2021/22:52, bet. 2021/22:KU6

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju155)

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om biträde åt väljare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om biträde åt väljare (bet. 2021/22:KU6 s. 23–25). Regeringen beslutade den 3 mars 2022 om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Valmyndigheten och gav myndigheten i uppdrag att senast den 1 mars 2023 lämna en erfarenhetsrapport från 2022 års val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige. Enligt uppdraget ska rapporten bl.a. innefatta en enkätundersökning till kommunerna där deras erfarenheter av tillämpningen av reformen med avskärmningar av valsedelsställ ska ingå. Genom beslut den 19 maj 2022 kompletterades uppdraget med att rapporten även ska innefatta en väljarundersökning rörande väljarnas erfarenheter av reformen. Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

100. Rskr. 2021/22:144

Riksrevisionens rapport om effektiviteten i Polismyndighetens arbete med information till brottsutsatta

Skr. 2021/22:57, bet. 2021/22:JuU12 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

107

Skr. 2022/23:75
Justitie-	Punkt 1 om Polismyndigheten information till brottsutsatta*: Riksdagen
departementet	har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att förbättra
	Polismyndighetens arbete med information till brottsutsatta (bet.
	2020/21:JuU12 s. 5 f.). Som ett led i arbetet med att genomföra EU:s
	brottsofferdirektiv beslutades hösten 2015 om vissa ändringar i
	förundersökningskungörelsen (1947:948). Ändringarna innebär bl.a.
	stärkt informationsskyldighet till målsägande generellt under
	förundersökningen, t.ex. med information om	den	fortsatta
	handläggningen av ärendet. Brottsoffermyndigheten fick 2016 i uppdrag
	av regeringen att kartlägga brottsutsattas behov av stöd under
	brottmålsprocessen och analysera i vilken utsträckning dessa behov kan
	tillgodoses genom digitaliseringens möjligheter. Uppdraget redovisades
	under 2017 och fick till följd att regeringen i regleringsbreven för 2018
	gav rättsväsendets myndigheter i uppdrag att identifiera vilka relevanta
	meddelandeflöden riktade till brottsutsatta som skulle kunna anslutas till
	Mina meddelanden. Myndigheterna skulle också utreda i vilken mån
	tjänsten kan användas för att brottsutsatta ska kunna följa och få
	fortlöpande statusuppdateringar kring sina ärenden. Myndigheterna
	redovisade uppdraget gemensamt i februari 2019.
	För att inhämta mer information om vad Polismyndigheten gör för att
	stärka samverkan med andra aktörer i samhället gällande brottsofferarbetet
	gavs Polismyndigheten ett uppdrag i regleringsbrevet för 2019. Uppdraget
	redovisades i årsredovisningen för 2019. Vidtagna åtgärder redovisades
	för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr.
	4 avsnitt 2.6 s. 61 och 62). I regleringsbrevet för 2020 fick
	Polismyndigheten i uppdrag att gå vidare i arbetet med att kunna informera
	brottsutsatta via Mina meddelanden. Uppdraget redovisades i februari
	2021.
	Under 2021 granskade Riksrevisionen effektiviteten i Polismyndig-
	hetens arbete med information till brottsutsatta (RiR 2021:20).
	Riksrevisionens slutsats var att det fanns flera effektivitetsbrister i
	Polismyndighetens sätt att arbeta. Den 12 november 2021 överlämnades
	en skrivelse (skr. 2021/22:57) till riksdagen med anledning av
	Riksrevisionens rapport. Enligt regleringsbrevet	för	2022 ska

108

Polismyndigheten redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att förbättra informationen till brottsutsatta under ett ärendes gång och för att säkerställa efterlevnaden av myndighetens rutiner för den fortlöpande informationsförsörjningen till brottsutsatta. Redovisningen ska omfatta vilka åtgärder som har vidtagits för att tydliggöra ansvarsfördelningen inom myndigheten för informationsförsörjningen till brottsutsatta Redovisningen lämnades i årsredovisningen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om skrivelsen: Den 31 mars 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

Punkten är slutbehandlad.

101. Rskr. 2021/22:148

Lättnader i tillståndsplikten för ljuddämpare

Prop. 2021/22:46, bet. 2021/22:JuU11

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 24 februari 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 132 och 136).

Punkt 2 om tillstånd att inneha ljuddämpare vid vapenbyte m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att den som gör sig av med ett vapen bör ha rätt att behålla tillhörande ljuddämpare (bet. 2021/22:JuU11 s. 5). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

102. Rskr. 2021/22:153

Att komma till Sverige som anhörig

Mot. 2021/22:4272 m.fl., bet. 2021/22:SfU8

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om identitetsfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet har anfört om identitetsfrågor (bet. 2021/22:SfU8 s. 13). Regeringen gav i regleringsbrevet för 2022 Migrationsverket i uppdrag att redovisa den de vidtagna åtgärder som myndigheten genomfört med anledning av de brister som Riksrevisionen (RiR2021:9) påtalat. Migrationsverket har i sin redovisning från den 1 september 2022 uppgett att de har utvecklat en stärkt ID-kontroll inom tillståndsområdet på Migrationsverket. De planerar att ha ett fortsatt utbyte med Norge och Nederländerna, särskilt avseende Norges arbete med ansiktsigenkänning och ID-sambandsmän och Nederländernas arbete med dokumentkontroll via artificiell intelligens. ID-sambandsmän har tillsatts på utvalda utlandsmyndigheter. En arbetsgrupp bestående av medarbetare från utlandsenheten, Migrationsverkets ID-enhet samt Migrationsverkets Digitaliserings- och Utvecklingsavdelning har arbetat med att säkerställa att utlandsmyndigheterna som handlägger migration samt enheterna i Sverige har tillgång till teknisk utrustning för granskning av pass och andra handlingar. Därtill har rättsligt ställningstagande RS/009/2022 angående Uppvisande av pass i original i ärenden om uppehållstillstånd publicerats och införts. Avsikten är att tillkännagivandet kommer att behandlas i budgetproposition för 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om rättslig kvalitet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om rättslig kvalitet (bet. 2021/22:SfU8 s. 14). Migrationsverket har tagit fram en åtgärdsplan med anledning av de brister som Riksrevisionen (RiR2021:9) påtalat. Som nämnts ovan har rättsligt ställningstagande RS/009/2022 angående kontroll av passhandlingar i original införts vilket säkerställer den rättsliga kvaliteten i form av dokumentgranskning. Migrationsverket har därtill i sin redovisning från den 1 september 2022 uppgett att det har genomförts en inventering av befintliga utbildningar och utbildningsmaterial för att säkerställa att detta motsvarar personalens behov av kompetensutveckling. Med utgångspunkt

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

109

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

110

i analysen har utbildningsmaterialet uppdaterats. De arbetar även med en plan för hur Migrationsverkets rättsavdelning kan bistå i form av

kvalitetsgranskning av utbildningsmaterial. Enhetschefer på Migrationsverket och ansvariga på utlandsmyndigheterna har fått i uppdrag att säkerställa att alla medarbetare som arbetar med anknytningsärenden har genomgått relevanta utbildningar och har den kompetens som krävs för att utföra arbetsuppgifterna på ett rättssäkert sätt utifrån framtagen kompetensutveckling. Avsikten är att tillkännagivandet kommer att behandlas i budgetproposition för 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om informationsinhämtning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om informationsinhämtning (bet. 2021/22:SfU8 s. 14). Riksdagens tillkännagivande är generellt gällande informationsutbyte mellan berörda myndigheter. Riksdagen anser inte att regeringen gått fram med något författningsförslag av betydelse gällande informationsutbyte. Migrationsverkets rättsenhet arbetar med att skriva en hemställan om förordningsändring avseende direktåtkomst till Skatteverkets beskattningsregister. Någon sådan har ännu inte inkommit till Regeringskansliet. Regeringen gav den 20 juni 2021 en utredare i uppdrag att utvärdera möjligheterna till informationsutbyte mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor, i syfte att säkerställa korrekta beslut om ersättningar från välfärdssystemet och för att mer effektivt samverka och kontrollera arbetsplatser i syfte att motverka arbetslivskriminalitet. Utredaren föreslog dock bland annat att en generell sekretessbrytande bestämmelse införs, en utökad uppgiftsskyldighet i vissa fall samt ett utökat elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheter (Ds 2022:13). Promemorian har remitterats och remisstiden löper ut den 24 november 2022. Frågan bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

103. Rskr. 2021/22:158

Ersättningsrätt och insolvensrätt

Mot. 2021/22:2527 m.fl., bet. 2021/22:CU7

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om utmätningsförbudet i förhållande till brottsoffer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utmätningsförbudet i förhållande till brottsoffer (bet. 2021/22:CU7 s. 16 f.). Ett arbete har inletts i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.

104. Rskr. 2021/22:159

Associationsrätt

Mot. 2021/22:2020 m.fl. bet. 2021/22:CU11

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om företag som brottsverktyg*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen, när det pågående utredningsuppdraget om bolaget som brottsverktyg har redovisats, ska prioritera arbetet med

beredningen av förslagen och återkomma till riksdagen med lagförslag (bet. 2021/22:CU11 s. 9). Utredningen Bolaget som brottsverktyg (dir. 2021:115) ska lämna sitt slutbetänkande senast den 22 juni 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

105. Rskr. 2021/22:162

Återinförande av tillfälliga åtgärder för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor

Prop. 2021/22:112, bet. 2021/22:CU15 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 24 februari 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 121).

106. Rskr. 2021/22:164

Vissa frågor om sekretess när Justitiekanslern bevakar statens rätt Prop. 2021/22:68, bet. 2021/22:KU18

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 3 mars 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 142 och 143).

107. Rskr. 2021/22:165

2021 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

Skr. 2021/22:73, bet. 2021/22:JuU13 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om 2021 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll: Den 31 mars 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 3 om utredning om ytterligare åtgärder vid verkställighets- hinder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen senast den 31 mars 2022 ska tillsätta den utredning som enligt två tidigare tillkännagivanden ska se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot (bet. 2021/22:JuU13 s. 8). Riksdagen biföll den 31 maj 2022 regeringens proposition Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden (prop. 2021/22:131, bet. 2021/22:JuU30, rskr. 2021/22:323). Lagen om särskild utlänningskontroll har därmed ersatts av en ny lag, benämnd lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar (2022:700) som trädde i kraft den 1 juli 2022. I propositionen bedömde regeringen att bestämmelserna i lagen delvis tillgodoser de två tidigare tillkännagivandena. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över delar av regelverket kopplat till återvändande och föreslå åtgärder i syfte att stärka återvändande- verksamheten för den som har ett verkställbart beslut om avvisning eller utvisning (dir. 2022:91). Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Regeringens avsikt är att därutöver tillsätta en ny utredning på området. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

111

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

112

108. Rskr. 2021/22:166

Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2020 Skr. 2021/22:79, bet. 2021/22:JuU14

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 17 mars 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

109. Rskr. 2021/22:168

Medborgarskap

Mot. 2021/22:2551 m.fl., bet. 2021/22:SfU13

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om barns rättigheter i befrielseärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om domstolsprövning av barns befrielse från medborgarskap (bet. 2021/22:SfU13 s. 6 f.). Regeringen avser att under 2023 tillsätta en utredning som bl.a. ska omfatta den fråga som tillkännagivandet avser. Punkten är inte slutbehandlad.

110. Rskr. 2021/22:195

Anpassning av svensk rätt till EU:s nya in- och utresesystem Prop. 2021/22:81, bet. 2021/22:SfU14

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 31 mars 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 242–244).

111. Rskr. 2021/22:196

Utlänningar i Sverige utan tillstånd

Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:SfU16

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om åtgärder mot skuggsamhället*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder mot skuggsamhället (bet. 2021/22:SfU16 s. 7 f.). Enligt utskottet bör regeringen återkomma med förslag i enlighet med vad utskottet anger i fråga om effektivare informationsutbyte mellan myndigheter, utökad informationsplikt för myndigheter och kommuner, DNA-analys som huvudregel vid viss anhöriginvandring, anmälningsplikt för asylsökande, boendeskyldighet och elektronisk övervakning, förlängd preskriptionstid för avvisnings- och utvisningsbeslut samt fler återtagandeavtal och överenskommelser med ursprungsländer. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen kommittédirek- tiven Åtgärder för att stärka återvändandeverksamheten (dir. 2022:91). I uppdraget ingår bl.a. att överväga och ta ställning till om, och i så fall hur, informationsutbyte kan ske i större utsträckning och på ett mer ändamålsenligt sätt i syfte att stärka arbetet med verkställighet. Utredaren ska även ta ställning till om preskriptionstiden för avlägsnandebeslut ska förlängas och i så fall lämna förslag på lämplig tid. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Det pågår ett arbete inom

Regeringskansliet med att analysera hur övriga frågor som omfattas av tillkännagivandet ska tas om hand. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om ekonomiskt stöd till utlänningar som vistas i Sverige utan tillstånd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ekonomiskt stöd till utlänningar som vistas i Sverige utan tillstånd (bet. 2021/22:SfU16 s. 7 f.). Utskottet har anfört att den som vistas olovligen i landet inte ska ha rätt till ekonomiskt bistånd och att det därför genom lagstiftning bör införas ett förbud mot att kommuner ger ekonomiskt stöd i dessa situationer. Socialutskottet har yttrat sig över förslaget till initiativ i den del som gäller ekonomiskt stöd till utlänningar som vistas i Sverige utan tillstånd och i yttrandet anfört bl.a. följande: Ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen är det yttersta skyddsnätet i det sociala trygghetssystemet och fyller en mycket viktig funktion i ett välfärdssamhälle. Det kan emellertid inte accepteras att personer som vistas olovligen i landet uppbär sådant bistånd. Den som vistas olovligen i landet ska enligt utskottets uppfattning inte ha rätt till ekonomiskt bistånd. Detta bör framgå av lag. Regeringen har den 14 juli 2022 gett en särskild utredare i uppdrag att analysera frågan om förbud för ekonomiskt stöd till utlänningar som olovligen visats i landet, och lämna förslag på åtgärder, inklusive nödvändiga författningsförslag (dir. 2022:124). Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

112. Rskr. 2021/22:212

En ny konsumentköplag

Prop. 2021/22:85, bet. 2021/22:CU3

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 7 april 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 260–265).

Punkt 6 om köp av levande djur*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att köp av dyrare djur bör undantas från konsumentköplagens tillämpningsområde (bet. 2021/22:CU3 s. 19 f.). Frågan bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

113. Rskr. 2021/22:216

Processrättsliga frågor

Mot 2021/22:2556 m.fl., bet. 2021/22:JuU24

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om kamerabevakning i sjukvården m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kamerabevakning i sjukvården (bet. 2021/22:JuU24 s. 23). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2021/22:2556 yrkande 18 och 2021/22:3579 yrkande 71 samt delvis bifallit motion 2021/22:1446 yrkande 1. Regeringen har som ambition att tillsätta en utredning som får i uppdrag att bl.a. överväga en förenkling av möjligheterna för sjukhus att kamerabevaka. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om tillståndsplikten för kommuner och regioner*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att kravet på tillstånd till kamerabevakning bör tas bort för kommuner och regioner (bet.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

113

Skr. 2022/23:75	2021/22:JuU24 s. 23 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna
Justitie-	2021/22:1497, 2021/22:3965 yrkande 67, 2021/22:3974 yrkande 24 och
departementet	2021/22:4032 yrkande 36.2. Regeringen har som ambition att tillsätta en
	utredning som får i uppdrag att bl.a. se över kravet på tillstånd till
	kamerabevakning för kommuner och regioner. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 14 om att knyta tillstånd till hemliga tvångsmedel till en person*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att
	ett tillstånd till hemlig avlyssning eller övervakning av elektronisk
	kommunikation bör kunna knytas till person (bet. 2021/22:JuU24 s. 43).
	Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 17 om platskrav vid hemlig dataavläsning*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ett tillstånd till
	hemlig dataavläsning som gäller kameraövervaknings- eller rums-
	avlyssningsuppgifter bör kunna knytas till en person (bet. 2021/22:JuU24
	s. 43 och 44). Utredningen om utökade möjligheter att använda hemliga
	tvångsmedel har i ett delbetänkande som överlämnades i april 2022 lämnat
	förslag på en sådan reglering som riksdagen efterfrågar (SOU 2022:19).
	Betänkandet har remitterats och bereds i Regeringskansliet. Punkten är
	inte slutbehandlad.
	Punkt 22 om datalagring*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen
	det som utskottet anför om datalagring (bet. 2021/22:JuU24 s. 44). I
	augusti 2021 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att bl.a.
	analysera förutsättningarna för att nya kommunikationstjänster ska kunna
	omfattas av lagringsskyldigheten och överväga vilka möjligheter det finns
	att förändra reglerna i syfte att tillgodose de brottsbekämpande
	myndigheternas möjligheter att upprätthålla och stärka sin förmåga samt
	göra en översyn i förhållande till EU-domstolens senaste praxis (dir.
	2021:58). Datalagringsutredningen skulle enligt ursprungsdirektiven
	redovisa sitt uppdrag i februari 2023, men ska efter beslut om förlängning
	redovisa senast i juni 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 23 om förundersökning*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om att begränsa möjligheterna till
	förundersökningsbegränsning,		direktavskrivning	och	åtalsunderlåtelse
	(bet.	2021/22:JuU24 s. 49).	I januari 2022	beslutade		regeringen
	tilläggsdirektiv till Flerbrottsutredningen som även fick i uppdrag att se
	över regelverket för förundersökningsbegränsning, åtalsunderlåtelse och
	direktavskrivning (dir. 2022:1). I uppdraget ingick bl.a. att analysera om
	regelverket är effektivt och ändamålsenligt och att vid behov lämna förslag
	på författningsändringar eller andra åtgärder som bedöms nödvändiga.
	Uppdraget redovisades i januari 2023 genom betänkandet Skärpta straff
	för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). Betänkandet remitterades i mars
	2023. Remisstiden går ut den 5 juni 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 29 om ett system med kronvittnen*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen det som utskottet anför om att införa ett system med
	kronvittnen och tillkännager detta för regeringen (bet. 2021/22:JuU24
	s. 70). Den 22 mars 2022 beslutade regeringen propositionen En stärkt
	rättsprocess och en ökad lagföring (prop. 2021/22:186). I propositionen
	föreslås att den som medverkar i utredningen om någon annans brott ska
	kunna	få ett lindrigare straff. Justitieutskottet			har	angett att

114

tillkännagivandet får anses tillgodosett genom förslagen i propositionen (bet. 2021/22:JuU35 s. 30). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 31 om vittnesskydd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ytterligare åtgärder ska vidtas för att stärka skyddet av vittnen och tillkännager detta för regeringen (bet. 2020/21:JuU24 s. 58 f.). Utredningen om en stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (Ju 2019:11), som redovisade sitt betänkande 2021 (SOU 2021:35), har haft i uppdrag att bland annat se över stödet till och skyddet av vittnen och deras anhöriga. Utredningen bedömde att det behöver finnas ett väl utvecklat skydd för personer som bevittnar brott för att allmänheten ska vara villig att medverka i utredningar om allvarliga brott. Detta gäller i synnerhet om den som väljer att samarbeta med de rättsvårdande myndigheterna själv ingår i, eller har koppling till, ett kriminellt nätverk. Utredningens bedömning var dock att de regelverk som ger Polismyndigheten förutsättningar att skydda förhörspersoner är utformade på ett ändamålsenligt sätt. Utredningen såg inte behov av att göra några förändringar eller kompletteringar av dessa regelverk.

Punkt 35 om konsekvenser vid utevaro*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om konsekvenser för den som inte infinner sig till rättegång (bet. 2021/22:JuU24 s. 74). Domstolsverket har den 31 maj 2022 gett in en hemställan med förslag om att utöka möjligheterna att avgöra brottmål i den tilltalades utevaro. Hemställan har remitterats och remisstiden går ut den 13 mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 36 om rätten till målsägandebiträde*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att stärka rätten till målsägandebiträde i överrätt. Enligt tillkännagivandet är det angeläget att utvärderingen av den lagändring som gjordes 2018 och som innebär att ett målsägandebiträdes förordnande inte per automatik ska kvarstå i överrätt genomförs skyndsamt. Det är också angeläget att regeringen så snart som möjligt därefter vidtar åtgärder för att stärka rätten till målsägandebiträde i överrätt (bet. 2021/22:JuU24 s. 80). Den 16 september 2021 uppdrog regeringen åt Domstolsverket att göra en utvärdering av den aktuella lagändringen. Domstolsverket redovisade uppdraget den 11 maj 2022 (Ju2022/01692). Domstolsverkets utvärdering redovisades i budget- propositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 47). Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 42 om avtal om rättslig hjälp i brottmål*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att avsluta Sveriges rättshjälpsavtal med Hongkong (bet. 2021/22:JuU24 s. 86). Regeringen

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

115

Skr. 2022/23:75	har inhämtat upplysningar från de myndigheter som särskilt berörs,
Justitie-	Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och
departementet	Domstolsverket, för att klarlägga konsekvenserna av att Sverige säger upp
	avtalet om rättslig hjälp med Hongkong. Frågan analyseras nu i
	Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 14, 17, 22, 23, 31, 35, 36 och
	42.
	114. Rskr. 2021/22:220
	Ett teknikneutralt krav på underskrift av regeringsbeslut
	Prop. 2021/22:40, bet. 2021/22:KU12
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	För vidtagna åtgärder se redovisningen avseende rskr. 2022/23:25 (Jfr Ju
	189).
	115. Rskr. 2021/22:221
	Föreningsfrihet och terroristorganisationer
	Prop. 2021/22:42, bet. 2021/22:KU13
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	För vidtagna åtgärder se redovisningen avseende rskr. 2022/23:9 (Jfr Ju
	181).
	116. Rskr. 2021/22:222
	Utlandsspioneri
	Prop. 2021/22:55, bet. 2021/22:KU16
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 24 november 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit
	(SFS 1517–1522).
	117. Rskr: 2021/22:224
	Riksrevisionens rapport om neddragningarna hos Migrationsverket
	2017–2020.
	Skr. 2021/22:82, bet. 2021/22:SfU15.
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 26 januari 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
	118. Rskr. 2021/22:232
	Ändringar i ersättningslagen
	Framst. 2021/22:RS2, bet. 2021/22:KU22
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 28 april 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS
	342 och 345–347).
116

119. Rskr. 2021/22:238

Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring Prop. 2021/22:134, bet. 2021/22:SfU22

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 april 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 303–305).

120. Rskr. 2021/22:240

Skärpta straff för grova trafikbrott

Mot. 2021/22:3502 m.fl., bet. 2021/22:JuU10

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om skärpta straff för grova trafikbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om skärpta straff för grova trafikbrott (bet. 2021/22:JuU10 s. 6 f.). Den 9 juni 2022 beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpta straff för olovlig körning och rattfylleribrott. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om eftersupning*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om förbud mot s.k. eftersupning och tillkännager detta för regeringen (bet. 2021/22:JuU10 s. 14 f.) Frågan analyseras i Regerings- kansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

121. Rskr. 2021/22:243

Modernare regler för användningen av tvångsmedel

Prop. 2021/22:119, bet. 2021/22:JuU15

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 april 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 316–329).

122. Rskr. 2021/22:244

Riksrevisionens rapport om polisens och åklagarnas arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn

Mot. 2021/22:4414 m.fl., bet. 2020/21:JuU16 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om polisens och åklagarnas arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn*: Riksdagen tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om polisens och åklagarnas arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn (bet. 2020/21:JuU16 s. 6 f.). Polismyndighetens prioritering av bekämpningen av internetrelaterade sexualbrott mot barn framgår bland annat i Polismyndighetens strategiska verksamhetsplan 2020–2024 samt i den strategiska inriktningen för nationella operativa avdelningen.

För att underlätta utredningsarbetet har ett nationellt it-stöd för hantering av övergreppsmaterial implementerats i samtliga polisregioner under 2022. Ett it-stöd för automatiserad hantering av tips rörande internetrelaterade sexualbrott mot barn är under införande. Arbete pågår

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

117

Skr. 2022/23:75	också i myndigheten med att ta fram uppdaterade utbildningar på området.
Justitie-	Punkten är inte slutbehandlad.
departementet	Punkt 2 om barnahus*: Riksdagen tillkännagett för regeringen det som
	utskottet anför om barnahus (bet. 2020/21:JuU16 s. 6 f.). En särskild
	utredare har haft i uppdrag att lämna ett förslag till en samlad nationell
	strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inklusive
	hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2021:29 och dir. 2022:17). Strategin
	ska anlägga ett helhetsperspektiv och möjliggöra en sammanhållen
	inriktning för arbetet med att förebygga och bekämpa våld mot barn under
	den närmaste tioårsperioden. Uppdraget redovisades den 18 januari 2023
	i betänkandet En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot
	barn (SOU 2022:70) och förslagen bereds i Regeringskansliet. Punkten är
	inte slutbehandlad.
	Punkt 3 om barnförhörsledare*: Riksdagen tillkännagett för regeringen
	det som utskottet anför om barnförhörsledare (bet. 2020/21:JuU16 s. 6 f.).
	I regleringsbrevet för 2020 gavs Polismyndighetens i uppdrag att redovisa
	vilket arbete som bedrevs för att säkerställa att personal som förhör barn i
	så stor utsträckning som möjligt har särskild utbildning för uppgiften. För
	att öka andelen utredare med rätt kompetens för att hålla förhör med barn
	har Polismyndigheten tagit fram en ny utbildning som ersätter den tidigare
	barnförhörsledarutbildningen och utbildningen för ungdomsbrotts-
	utredare. Den nya utbildningen riktar sig till alla utredare som utreder brott
	där barn, dvs. personer i ålder upp till 18 år, förekommer som målsägande,
	vittne eller misstänkt. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 4 om översyn av sekretesslagstiftningen*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om översyn av
	sekretesslagstiftningen. Regeringen gav den 28 april 2022 en särskild
	utredare i uppdrag att lämna förslag på hur informationsutbytet med
	brottsbekämpande myndigheter ska kunna förbättras. Uppdraget omfattar
	brottsbekämpande myndigheters informationsutbyte med statliga och
	kommunala myndigheter, huvudmän för privata skolor samt – vid behov
	– andra aktörer. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023.
	Genom tilläggsdirektiv (dir. 2023:11) som beslutades den 26 januari
	2023 fick utredaren även i uppdrag att bl.a. ta ställning till hur det kan
	inrättas en huvudregel i sekretesslagstiftningen som innebär att de
	myndigheter och andra aktörer som omfattas av uppdraget ska kunna
	utbyta information med brottsbekämpande myndigheter när det behövs för
	att förebygga och bekämpa brott och, oavsett bedömning i sak, lämna
	författningsförslag som innebär en sådan ny huvudregel. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 5 om skrivelsen: Den 22 december 2022 beslutade regeringen att
	skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 1–4.
	123. Rskr. 2021/22:245
	Straffrättsliga frågor
	Mot. 2021/22:3579 m.fl., bet. 2021/22:JuU23
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
118

Punkt 9 om skärpta straff för sexualbrott m.m. (reservation 9)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförts i reservationen om skärpta straff för sexualbrott (bet. 2021/22:JuU23 s. 102 f.). Den 13 april 2022 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). I propositionen föreslogs bl.a. att straffskalorna för flertalet sexualbrott ska skärpas. Genom förslagen ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett. Då tillkänna- givandet beslutades i tiden efter propositionen kunde tillkännagivandet inte förklaras slutbehandlati propositionen. Tillkännagivandet förklarades i stället slutbehandlat i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 49). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 10 om skärpt straff för våldtäkt m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om skärpt straff för våldtäkt (bet. 2021/22:JuU23 s. 29 f.). Den 13 april 2022 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). I propositionen föreslogs bl.a. att straffet för våldtäkt ska skärpas. Genom förslaget ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett. Då tillkännagivandet beslutades i tiden efter propositionen kunde tillkännagivandet inte förklaras slutbehandlati propositionen. Tillkännagivandet förklarades i stället slutbehandlat i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 49). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 11 om grovt sexuellt ofredande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om grovt sexuellt ofredande och tillkännager detta för regeringen (bet. 2021/22:JuU23 s. 29 f.). Den 13 april 2022 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). I propositionen lämnades bl.a. förslag om grovt sexuellt ofredande. Genom förslagen ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett. Då tillkänna- givandet beslutades i tiden efter propositionen kunde tillkännagivandet inte förklaras slutbehandlati propositionen. Tillkännagivandet förklarades i stället slutbehandlat i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 49). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 13 om köp av sexuell handling av barn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om köp av sexuell handling av barn (bet. 2021/22:JuU23 s. 29 f.). Den 13 april 2022 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). I propositionen föreslogs bl.a. att straffet för utnyttjande av barn genom köp av sexuellhandling ska skärpas. Genom förslaget ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett.

Då tillkännagivandet beslutades i tiden efter propositionen kunde till- kännagivandet inte förklaras slutbehandlat i propositionen. Tillkänna- givandet förklarades i stället slutbehandlat i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 49). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 21 om grov stöld*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om skärpt minimistraff för grov stöld (bet. 2021/22:JuU23 s. 40 f.). Regeringen avser att under våren 2023 tillsätta en utredning som ur ett brett perspektiv ska se över straffskalorna. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

119

Skr. 2022/23:75	Punkt 29 om straffrättsligt skydd för skolpersonal*: Riksdagen har
Justitie-	tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om straffrättsligt
departementet	skydd för skolpersonal (bet. 2021/22:JuU23 s. 48 f.). I maj 2020 beslutade
	regeringen kommittédirektiven Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa
	samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir.
	2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. överväga och ta ställning till
	vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt
	straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. Uppdraget
	redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott
	mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU
	2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 18 maj
	2022. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 34 om skärpta straff m.m. för brott kopplade till grov organiserad
	brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet
	anfört om skärpta straff för grov organiserad brottslighet (bet.
	2021/22:JuU23 s. 59 f.). Regeringen beslutade den 11 juni 2020 att ge en
	särskild utredare i uppdrag att bl.a. överväga och lämna förslag till
	ändringar i lagstiftningen som innebär en skärpt och mer effektiv
	straffrättslig reglering mot brott i kriminella nätverk, särskilt brott med
	kopplingar till kriminella uppgörelser (dir. 2020:62). Den 24 augusti 2021
	överlämnades betänkandet Skärpta straff för brott i kriminella nätverk
	(SOU 2021:68). Den 11 augusti 2022 beslutade regeringen lagråds-
	remissen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk. Regeringen beslutade
	den 26 januari 2023 propositionen Skärpta straff för brott i kriminella
	nätverk (prop. 2022/23:53). Genom propositionens förslag bedömde
	regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och därmed slutbehandlat.
	Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 40 om narkotikabrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen
	det som utskottet anfört om strängare straff för narkotikaförsäljning (bet.
	2021/22:JuU23 s. 59 f.). Regeringen beslutade den 11 juni 2020 att ge en
	särskild utredare i uppdrag att bl.a. överväga och lämna förslag till
	ändringar i lagstiftningen som innebär en skärpt och mer effektiv
	straffrättslig reglering mot brott i kriminella nätverk, särskilt brott med
	kopplingar till kriminella uppgörelser (dir. 2020:62). Den 24 augusti 2021
	överlämnades betänkandet Skärpta straff för brott i kriminella nätverk
	(SOU 2021:68). Den 11 augusti 2022 beslutade regeringen lagråds-
	remissen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk. Regeringen beslutade
	den 26 januari 2023 propositionen Skärpta straff för brott i kriminella
	nätverk (prop. 2022/23:53). Genom			propositionens	förslag	om
	narkotikabrott bedömde regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett
	och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 43 om översyn av bestämmelserna om preskription*: Riksdagen
	har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av
	bestämmelserna	om preskription	(bet.	2021/22:JuU23 s. 73		f.).
	Regeringen beslutade den 10 september 2020 att ge en särskild utredare i
	uppdrag att genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om
	preskription i brottsbalken (dir. 2020:91). Uppdraget redovisades i
	december 2021 i betänkandet En översyn av den straffrättsliga regleringen
	om preskription (SOU 2021:90). Utredningen föreslår bland annat
	generellt förlängda preskriptionstider för allvarliga brott. Betänkandet har
120	remitterats och	remisstiden gick ut	den	15 mars 2022.	Den fortsatta

beredningen av utredningens förslag pågår inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 52 om straffmätning vid flerfaldig brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet (bet. 2021/22:JuU23 s. 87 f.). Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren fick i uppdrag att överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Enligt utredningens direktiv ska det säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget redovisades den 24 januari 2023. Betänkandet (SOU 2023:1) har remitterats i mars 2023. Remisstiden går ut den 5 juni. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 21, 29, 43 och 52.

124. Rskr. 2021/22:246

Kriminalvårdsfrågor

Mot. 2021/22:3779 m.fl., bet. 2021/22:JuU25

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om nationellt avhopparprogram*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa ett nationellt avhopparprogram (bet. 2021/22:JuU25). Regeringen gav i december 2019 Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelsen och Socialstyrelsen gemensamt i uppdrag att ta fram ett nationellt av- hopparprogram. Myndigheterna slutredovisade uppdraget den 1 mars 2021. Mot bakgrund av de behov som myndigheterna redovisade beslutades den 23 september 2021 om ett uppdrag till Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen om att vidta åtgärder för att förstärka och utveckla stödet till avhoppare i landet (Ju2021/03331). Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 februari 2024. Regeringskansliet beslutade samma dag att tillsätta en bokstavsutredare i syfte att stödja och koordinera myndigheternas arbete under ett år (Ju2021/03348). Riksdagen biföll därefter, den 8 december 2021, Justitie- utskottets ställningstagande kring avhopparverksamhet (rskr. 2021/22:89, bet. 2021/22:JuU1). Enligt utskottet bör bl.a. ett nationellt exitprogram inrättas och Polismyndighetens anslag ökas med ytterligare 50 miljoner kronor fr.o.m. 2022 för att möjliggöra ökad avhopparverksamhet. Mot bakgrund av riksdagens beslut utvidgades bokstavsutredarens uppdrag den 22 december 2021 till att även omfatta att analysera och lämna förslag på hantering av Justitieutskottets ställningstagande.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

121

Skr. 2022/23:75	Det är enligt utredaren heller inte motiverat att avveckla fungerande
Justitie-	avhopparverksamheter som redan etablerats vid socialtjänsterna.
departementet	Utredaren anser däremot att ett nationellt exitprogram kan skapas som
	innebär att avhoppare i landet ska få mer enhetliga och likvärdiga
	bedömningar och insatser, med utgångspunkt i den nuvarande
	rollfördelningen mellan stat och kommun. Detta kan enligt utredaren
	uppnås med ett arbete som bygger på att utveckla och sprida bästa
	tillgängliga kunskap och stödja och utveckla socialtjänsternas och
	myndigheternas verksamheter. En förutsättning för detta är enligt
	utredaren att öka den nationella samordningen och skapa en struktur för
	arbetet på nationell nivå. De statliga myndigheterna kan därefter lämna det
	stöd som behövs till kommunerna, exempelvis metod- och kunskapsstöd,
	utveckling av behandlingsmetoder och verktyg för uppföljning.
	Bokstavsutredaren lämnade även flera förslag, bl.a. om att Polismyndig-
	heten ska ha ett nationellt samordnande ansvar för arbetet med stöd till
	avhoppare samt att Polismyndigheten, Kriminalvården och Statens
	institutionsstyrelse ska utveckla sitt arbete för att identifiera potentiella
	avhoppare, i syfte att fler individer ska kunna komma ifråga för
	stödinsatser.
	I enlighet med bokstavsutredarens förslag beslutades ett ändrings-
	uppdrag den 30 juni 2022 som ger Polismyndigheten det nationellt
	samordnande ansvaret för det pågående myndighetsgemensamma arbetet
	med avhopparverksamhet från och med den 1 oktober 2022. Uppdraget
	innebär att Polismyndigheten ska leda, driva och vara sammankallande för
	och rapportera om det myndighetsgemensamma arbetet. Polismyndig-
	heten ska vidare förvalta den nationella webbplats om avhoppar-
	verksamhet som myndigheterna har i uppdrag att skapa samt, liksom
	tidigare, ansvara för att fördela medel till stödinsatser för avhoppare.
	Uppdraget till Polismyndigheten innebär inte några förändringar i
	myndigheternas roller när det gäller det operativa arbetet och inte heller
	mellan statliga myndigheter och kommunernas socialtjänster. Polis-
	myndigheten, Kriminalvården och Statens institutionsstyrelser ska enligt
	ändringsuppdraget också utveckla arbetet med att identifiera avhoppare.
	Syftet är att förstärka det uppsökande arbetet, så att fler individer ska
	komma i fråga för stödinsatser för att lämna kriminaliteten bakom sig.
	Myndigheterna ska vidare emellan sig fördela övriga eventuella uppgifter
	kring avhopparverksamhet som kan finnas på nationell nivå. En sådan
	fördelning ska utgå från respektive myndighets kompetens- och
	ansvarsområden. Övriga delar av det pågående myndighetsgemensamma
	uppdraget och uppdragstiden ligger fast. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 14 om påföljd och behandling för personer som begår
	sexualbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet
	anför om att Kriminalvården bör få i uppdrag att inventera forskning på
	området samt utforma lämpliga program för farmakologisk och annan
	medicinsk behandling av pedofiler. Utskottet anför också att möjligheterna
	att införa vård som påföljd vid sidan av fängelse bör utredas. I en utredning
	om en utvidgad påföljdsbestämning vid sexualbrott mot barn bör det
	övervägas i vilken utsträckning regler om tvångsvård ska vara tillämpliga
	vid påföljdsbestämningen (bet. 2021/22:JuU25 s. 32).
	Regeringen har i Kriminalvårdens regleringsbrev för budgetåret 2023
122	gett myndigheten i uppdrag att redovisa en sammanfattning av

forskningsläget avseende farmakologiskt och annan medicinsk behandling för klienter som är dömda för sexualbrott. Myndigheten ska vidare redovisa vilka insatser som kan erbjudas dessa klienter under verkställigheten samt vilket utvecklingsarbete som bedrivs inom myndigheten när det gäller målgruppen. I redovisningen ska särskilt fokus riktas mot klienter som är dömda för sexualbrott mot barn. Redovisning ska lämnas i Kriminalvårdens årsredovisning den 22 februari 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 17 om kriminalisering av rymningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kriminalisering av rymningar och avvikelser (bet. 2021/22:JuU25 s. 41). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. kommer att behandla den fråga tillkännagivandet avser. Uppdraget ska redovisas senast den 29 december 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 18 om fler anstalts- och häktesplatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om fler anstalts- och häktesplatser (bet. 2021/22:JuU25 s. 42).

Kriminalvården har vid tre tillfällen, i enlighet med uppdrag i myndighetens regleringsbrev för budgetåren 2020, 2021 och 2022, redovisat en plan för ökad platskapacitet (Ju2020/00799, Ju2021/00955 och Ju2022/00818). Av den senast inlämnade utbyggnadsplanen framgår att myndigheten planerar ett tillskott om cirka 4 700 platser under perioden. Regeringen har i Kriminalvårdens regleringsbrev för budgetåret 2023 gett myndigheten i uppdrag att den 1 mars 2023 inkomma med en uppdatering av utbyggnadsplanen. Myndigheten har också i uppdrag att därutöver beräkna vilken ytterligare kapacitet som kommer behövas i häkte, anstalt och frivård för att kunna hantera de förslag som lämnats i Tidöavtalet. Kriminalvården redovisade i juni 2022 ett regeringsuppdrag om att ta fram en plan för en strategisk kompetensförsörjning (Ju2022/02133). Regeringen har i Kriminalvårdens regleringsbrev för budgetåret 2023 gett myndigheten i uppdrag att inkomma med en genomförandeplan för kompetensförsörjningen för åren 2023–2032. Kriminalvårdens anslag har stärkts kraftigt de senaste budgetåren (bl.a. prop. 2019/20:1, prop. 2020/21:1). I budgetpropositionen för 2023 före- slog regeringen att Kriminalvårdens anslag skulle stärkas med ytterligare drygt 2,4 miljarder kronor fr.o.m. 2025 i syfte att kunna fortsätta öka kapaciteten (prop. 2022/23:1 utg. omr. 4 avsnitt 3.10 s. 76). Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 23 om biträdande övervakare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en total översyn av systemet med biträdande övervakare inom Kriminalvården (bet. 2021/22:JuU25 s. 43). Riksdagen har därmed bifallit motion 2021/22:3779 yrkande 36. Regeringen beslutade den 22 december 2022 att ge Kriminalvården ett återrapporteringskrav i regleringsbrevet för 2023 att redovisa hur myndigheten arbetar för att säkerställa att personer som förordnas som biträdande övervakare är lämpliga för uppgiften. Kriminalvården ska återrapportera sin redovisning i årsredovisningen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 24 om åtgärder för att öka antalet överföringar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att Sverige bör

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

123

Skr. 2022/23:75	prioritera arbetet med att skriva avtal med andra länder om överförande av
Justitie-	verkställighet, att Kriminalvården ges i uppdrag att påtagligt öka antalet
departementet	överföranden av fångar med utländskt medborgarskap i svenska fängelser
	till sina respektive hemländer och att Kriminalvården bör fördjupa
	samarbetet med kriminalvården i de länder vars medborgare är
	överrepresenterade i de svenska anstalterna för att överföring ska bli
	möjligt i fler fall (bet. 2021/22:JuU25 s. 53). Tillkännagivandet motsvarar
	tillkännagivandet om åtgärder för att öka antalet överföranden av dömda
	utländska medborgare till deras respektive hemländer (bet. 2020/21:JuU26
	punkt 33, rskr. 2020/21:304).
	Bilaterala och multilaterala kontakter har genomförts med relevanta
	länder i syfte att utöka möjligheterna till överföranden. Regeringen avser
	fortsätta detta arbete. Inriktningen på arbetet är också att bilaterala avtal
	övervägs i de fall där det anses möjligt, lämpligt och resurseffektivt.
	Den 1 december 2022 trädde ny lagstiftning i kraft som syftar till en
	förbättrad hantering av ärenden om överförande av straffverkställighet
	(SFS 2022:1459). Beredning av ytterligare lagändringar pågår inom
	Regeringskansliet.
	I regleringsbrevet för budgetåret 2022 fick myndigheten i uppdrag att
	två gånger per år redovisa en rad statistiska uppgifter avseende
	handläggning och beslut om överföranden av straffverkställighet.
	Samtidigt fick Kriminalvården i uppdrag att informera Regeringskansliet
	när myndigheten identifierar återkommande svårigheter i samband med
	ärendehanteringen i förhållande till specifika länder. I regleringsbrevet för
	budgetåret 2023 har regeringen gett Kriminalvården i uppdrag att fortsätta
	med denna redovisning. Uppdraget ska redovisas den 15 augusti 2023 och
	den 15 februari 2024. Härutöver har myndigheten fått i uppdrag att i
	årsredovisningen för 2023 redovisa åtgärder som vidtagits i syfte att
	ytterligare öka antalet överföranden av straffverkställighet samt vilka
	hinder myndigheten möter på området. Punkten är inte slutbehandlad.
	125. Rskr. 2021/22:251
	Ett särskilt brott för hedersförtryck
	Prop. 2021/22:138, bet. 2021/22:JuU17
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 1 om ett särskilt brott för hedersförtryck: Den 28 april 2022
	utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 310).
	Punkt 4 om preskription*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen
	det som utskottet anför om preskription (bet. 2021/22:JuU17 s. 6 f.).
	Regeringen beslutade den 10 september 2020 att ge en särskild utredare i
	uppdrag att genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om
	preskription i brottsbalken (dir. 2020:91). Uppdraget redovisades i
	december 2021 i betänkandet En översyn av den straffrättsliga regleringen
	om preskription (SOU 2021:90). Utredningen har övervägt om
	preskriptionsbestämmelserna för grov fridskränkning mot en person som
	inte fyllt 18 år bör ändras och i det sammahanget även berört det vid den
	tidpunkten föreslagna hedersbrottet. Betänkandet har remitterats och
	remisstiden gick ut den 15 mars 2022. Den fortsatta beredningen av
124

utredningens förslag pågår inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

126. Rskr. 2021/22:252

Nya verktyg mot gängkriminaliteten

Mot 2021/22:1501 m.fl., bet. 2021/22:JuU44

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om beslag och förverkande av brottsvinster*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förbättrade möjligheter att förverka tillgångar från kriminella (bet. 2021/22:JuU44 s. 6). Frågan analyseras i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om vistelseförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa vistelseförbud (bet. 2021/22:JuU44 s. 20). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. kommer att behandla den fråga tillkännagivandet avser. Uppdraget ska redovisas senast den 29 december 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om effektivare användning av biometrisk information*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om effektivare användning av biometrisk information (bet. 2021/22:JuU44 s. 23 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om informationsutbyte mellan myndigheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om bättre informationsutbyte mellan myndigheter (bet. 2021/22:JuU44 s. 29). Regeringen gav den 28 april 2022 en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på hur informationsutbytet med brottsbekämpande myndigheter ska kunna förbättras. Uppdraget omfattar brottsbekämpande myndigheters informationsutbyte med statliga och kommunala myndigheter, huvudmän för privata skolor samt – vid behov – andra aktörer. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 4–6.

127. Rskr. 2021/22:257

Återkallelse av uppehållstillstånd som har meddelats av Regeringskansliet i vissa fall

Prop. 2021/22:121, bet. 2021/22:SfU23 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 maj 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 456).

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

125

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

126

128. Rskr. 2021/22:258

Ändring av andelstal i gemensamhetsanläggningar Prop. 2021/22:122, bet. 2021/22:CU16 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 5 maj 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 362 och 363).

129. Rskr. 2021/22:260

Hyresrätt m.m.

Mot. 2021/22:1710 m.fl., bet. 2021/22:CU5

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om främjande av ägarlägenheter m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att främja ägarlägenheter (bet. 2021/22:CU5 s. 35 f.). I tillkännagivandet anges bl.a. att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag som gör det möjligt att omvandla befintliga bostäder till ägarlägenheter. Tillkännagivandet har samband med tidigare tillkännagivande i frågan, se rskr. 2020/21:193, bet. 2020/21:CU7 (Ju 69 punkt 22). I betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) lämnades förslag som skulle göra det möjligt att omvandla hyreslägenheter till ägarlägenheter. Betänkandet har remissbehandlats. Justitiedepartementet har tagit fram berednings- underlag, bl.a. genom samrådsmöten med berörda myndigheter och organisationer under 2017 och 2020. Det pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att analysera hur de frågor som omfattas av tillkännagivandena ska tas om hand. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i ett lämpligt sammanhang. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om hyrköpsystem m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om hyrköpssystem (bet. 2021/22:CU5 s. 38 f.). I tillkännagivandet anges bl.a. att regeringen skyndsamt bör tillsätta en utredning med syfte att utreda ett hyrköpsystem. Tillkännagivandet har samband med tidigare tillkännagivande i frågan, se rskr. 2020/21:193, bet. 2020/21:CU7 (Ju 69 punkt 23). Justitie- departementet har tagit fram beredningsunderlag genom samrådsmöten med berörda myndigheter och organisationer under 2017 och 2020. Det pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att analysera hur de frågor som omfattas av tillkännagivandena ska tas om hand. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i ett lämpligt sammanhang. Punkten är inte slutbehandlad.

130. Rskr. 2021/22:261

Familjerätt

Mot. 2021/22:2611 m.fl., bet. 2021/22:CU6

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om kompetens hos yrkesverksamma i mål om vårdnad*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kompetens hos yrkesverksamma i mål om vårdnad (bet. 2021/22:CU6 s. 21 f.). I betänkandet Tryggare hem för barn (SOU 2022:71) som

överlämnades till regeringen den 20 januari 2023 behandlas frågor om kompetenshöjande insatser. I Regeringskansliet pågår ett arbete med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkänna- givandet (se även rskr. 2020/21:315 punkt 10). Punkten är inte slut- behandlad.

131. Rskr. 2021/22:270

Polisfrågor

Mot. 2021/22:2528 m.fl., bet. 2021/22:JuU22

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om antalet poliser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om antalet poliser (bet. 2020/21:JuU22 s. 22 f.). Regeringen har den 22 december 2022 gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som behöver vidtas för att nå målet om en polistäthet som åtminstone motsvarar genomsnittet i Europeiska unionen. Av redovisningen ska framgå vilka åtgärder som behöver vidtas, av vem och vid vilken tidpunkt samt vilka förutsättningar som måste finnas på plats för att nå målet så snart som möjligt. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 11 om forensisk verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om forensisk verksamhet (bet. 2020/21:JuU22 s. 27 f.). Den forensiska verksamheten har stor betydelse för rättsväsendets möjligheter att utreda och lagföra brott. I samband med polisens ombildning bedömde regering och riksdag att dåvarande Statens kriminaltekniska laboratorium skulle införlivas i den nya Polismyndigheten i syfte att stärka och utveckla en sammanhållen forensisk process, från brottsplats till laboratorium. Polismyndighetens forensiska process omfattar kriminaltekniskt fältarbete, arbete på forensiska stationer och it-brottscentrum samt laborativ forensik.

Nationellt forensiskt centrum (NFC) har processansvar för den forensiska processen och ägarskap för den laborativa verksamheten i myndigheten. Polismyndigheten och NFC har bedrivit ett kontinuerligt arbete för att effektivisera ärendehanteringen och förstärka den forensiska förmågan i myndigheten. NFC har byggt ut sin verksamhet till fler platser i landet och finns nu på tolv orter. I polisregionerna har forensiska stationer etablerats på 33 platser, som bemannas med kriminalteknisk kompetens.

Genom de senaste årens resursförstärkningar av Polismyndigheten har NFC kunnat utöka sin bemanning, vilket har varit nödvändigt för att möta den ökade efterfrågan på forensiska analyser. I budgeten för 2022 har det också gjorts en långsiktig satsning på att utveckla Polismyndighetens tekniska förmåga. Resurstillskottet inkluderar medel till NFC för en snabbare hantering av digitala bevis och dna.

Genom regleringsbrev följer regeringen hur Polismyndigheten arbetar för att säkerställa kapacitet och effektivitet i den forensiska processen. Därtill finns återrapporteringskrav som innebär att myndigheten ska redovisa hur tillskottet för att utveckla myndighetens tekniska förmåga har använts. Av redovisningen ska bl.a. framgå hur kapaciteten vid NFC har förstärkts.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

127

Skr. 2022/23:75	I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7
Justitie-	s. 49 och 50) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs
departementet	därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 13 om beredskapspolis*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om att inrätta en beredskapspolis (bet.
	2020/21:JuU22 s. 27 f.). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
	(MSB) har fått i uppdrag att översiktligt bedöma och redovisa behovet av
	personalförstärkningar inom bevakningsansvariga myndigheter, kom-
	muner, regioner och näringslivet för att nödvändig verksamhet ska kunna
	upprätthållas vid höjd beredskap och krig. MSB ska bedöma var det finns
	behov av särskilda åtgärder för att säkra personalbehoven inom de
	verksamhetsområden som är av central betydelse för att uppnå målet med
	det civila försvaret. Uppdraget redovisades den 29 april 2022. Frågan
	bereds i Regeringskansliet och behöver kopplas samman med det uppdrag
	som MSB fick den 31 mars 2022 gällande ett uppdrag att bl.a. ta fram
	underlag rörande det civila försvaret på längre sikt, dvs. för 2024 och
	framåt (Ju2022/01209). I uppdraget framgår att MSB:s analys bör
	användas som ett underlag för Försvarsberedningens kommande arbete,
	vilket var en del av den överenskommelse som gjordes mellan dåvarande
	regering och riksdagens partier den 16 mars 2022.
	MSB har genomfört uppdraget med stöd av ett sjuttiotal myndigheter,
	däribland samtliga beredskapsmyndigheter, och rapporteringen som har
	lämnats bygger på de underlag som myndigheterna har inkommit med till
	MSB. En del i redovisningen handlar om personalförsörjning.
	Personalförsörjning handlar i detta sammanhang om att säkerställa att
	personal finns tillgänglig inför och under höjd beredskap och krig med
	särskilt fokus på åtgärder kopplade till civilplikt och frivilliga
	försvarsorganisationer.
	Regeringen aviserade i den totalförsvarspolitiska inriktnings-
	propositionen (prop. 2020/21:30) att en sådan översyn bör påbörjas snarast
	då det i dagsläget finns flera oklarheter, bl.a. hur näringslivets
	personalförsörjning ska organiseras och Arbetsförmedlingens roll i
	systemet. Frågan kommer övervägas inom ramen för det fortsatta arbetet
	kring personalförsörjning vid höjd beredskap och krig. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 20 om renodling av polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om renodling av
	polisens arbetsuppgifter	(bet. 2021/22:JuU22	s. 47 f.).	Under	rskr.
	2014/15:152 (Ju 3) punkt 20 redogör regeringen för vad man har gjort för
	att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Regeringen har påbörjat en
	analys av ytterligare frågor om renodling. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 22 om förhör av misstänkta för sexualbrott*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förhör av
	misstänkta för sexualbrott (bet. 2020/21:JuU22 s. 49 f.). Polismyndigheten
	har ett metodstöd med tillhörande checklistor som ska användas vid
	utredningar av sexualbrott, Ett utvecklat bästa arbetssätt. I metodstödet
	finns bl.a. avsnitt som behandlar förhör med misstänkt. Av metodstödet
	framgår att personer som är misstänkta för sexualbrott ska höras
	skyndsamt. Polismyndigheten arbetar för närvarande med att uppdatera
	metodstödet för att det	i större utsträckning	ska beröra	förhör	med

128

misstänkta i sexualbrottsärenden. Användningen av metodstödet följs upp genom egenkontroller i samtliga polisområden.

I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 begärs en redovisning av hur Polismyndigheten följer upp och säkerställer att aktuella metodstöd och riktlinjer för utredningsarbetet tillämpas. Redovisning lämnades i års- redovisningen för 2022. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 50) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 27 om skydd av identitetsuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skydd av identitetsuppgifter (bet. 2021/22:JuU22 s. 9 och 55 f.). Regeringen gav den 21 april 2022 en särskild utredare i uppdrag att överväga olika författningsändringar för att minska offentliganställdas utsatthet för våld, hot och trakasserier (dir. 2022:31). Uppdraget omfattar bl.a. att analysera behovet av en minskad exponering av offentliganställdas namn och ta ställning till om behovet motiverar författningsändringar som minskar kraven på användning av namn i beslut och andra handlingar som dokumenterar åtgärder samt att analysera behovet av ett starkare skydd för uppgifter om offentliganställda och ta ställning till om behovet motiverar författningsändringar som stärker skyddet för uppgifterna. Uppdraget skulle enligt ursprungsdirektiven ha redovisats senast den 1 augusti 2023. Regeringen gav den 2 februari 2023 tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2023:16) som bl.a. innebär att utredaren nu även har fått i uppdrag att, oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som stärker skyddet för offentliganställda. Utredningstiden har förlängts och uppdraget ska nu redovisas senast den 1 januari 2024. Tillkännagivandet bedömdes tillgodosett och slutbehandlat i och med beslutet om tilläggsdirektiv. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 53 om ordningsvakter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ordningsvakter (bet. 2021/22:JuU22 s. 13 och 95 f.). I november 2019 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regelverket för ordningsvakter. Ordnings- vaktsutredningen överlämnade i maj 2021 betänkandet En ny lag om ordningsvakter m.m. (SOU 2021:38). Betänkandet har remitterats. Regeringen har i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1) föreslagit att Polismyndigheten tillförs medel för att ge myndigheten förutsättningar att bedriva verksamheten i enlighet med de planerade lagändringarna. Regeringen har för avsikt att under våren 2023 överlämna en proposition om en ny lag om ordningsvakter till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 8, 13, 20 och 53.

132. Rskr. 2021/22:272

Tillträdesförbud till badanläggningar och bibliotek

Prop. 2021/22:108, bet. 2021/22:JuU18

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om tillträdesförbud till badanläggningar och bibliotek: Den 12 maj 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 406– 409).

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

129

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

130

133. Rskr. 2021/22:273

Unga lagöverträdare

Mot. 2021/22:2508 m.fl., bet. 2021/22:JuU27

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om åtgärder mot ungdomsrånen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder mot ungdomsrånen (bet. 2021/22:JuU27 s.29 f.). Av tillkännagivandet framgår bland annat att utskottet efterfrågar en bredare utredning som tydligare analyserar orsaker till ökningen av ungdomsrånen.

I frågan om utskottets uttalande om en utredning som tydligare analyserar orsakerna till ökningen av ungdomsrån bör framhållas att Brå i december 2021 publicerade en kartläggning av ungdomsrån, vars fokus var den period då ungdomsrånen ökade (Brå 2021:19). Brå ger i studien en samlad bild av utvecklingen av ungdomsrån, brottens karaktär, vilka som misstänks och vilka som utsätts samt ungdomars erfarenheter av personrån. Myndigheten redovisar i studien vilka bakomliggande orsaker som finns till rånen. Brås studie visar att det som driver unga att råna framför allt är att få pengar, spänning och status vilket också framkommit i tidigare forskning på området (se Brå 2019:19 s. 80–82). Studien visar även att konflikter eller kränkningar kan vara bakomliggande motiv till att ungdomar rånar. Vidare konstaterar Brå att ökningen i både antalet anmälda brott och ungdomars självrapporterade utsatthet för rån under perioden 2015–2019 talar för att det i huvudsak handlar om en faktisk ökning av ungdomsrånen och inte en förändring i anmälnings- benägenheten. Brå konstaterar även att de anmälda ungdomsrånen liksom den självrapporterade utsattheten minskade 2020, men att det är osäkert om det är starten på en nedåtgående trend eller en tillfällig avvikelse till följd av covid 19-pandemin. Minskningarna har därefter fortsatt (se statistik från den Nationella trygghetsundersökningen respektive anmälda rån mot person under 18 år). Brås studie om ungdomsrån utgår från en bred ansats och baseras på tillgänglig statistik, intervjuer med gärningspersoner, brottutsatta och föräldrar till brottsutsatta samt en genomgång av drygt 700 förundersökningar.

Regeringen har i propostionen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (prop. 2022/23:53) framfört att det mot bakgrund av den breda genomlysning av ungdomsrån som Brå gjort, och de svårigheter som finns med att göra en mer fördjupad analys av de bakomliggande orsakerna till förändringarna i antalet ungdomsrån, inte vore meningsfullt att ge Brå eller någon annan myndighet i uppdrag att ytterligare studera ökningen av ungdomsrån. Därutöver kan nämnas att Brå i regleringsbrevet för 2022 fick i uppdrag att genomföra en kunskapssammanställning av svensk och internationell forskning om socioekonomiska faktorer och brott (Ju2022/04139). Brå har även i uppdrag att studera hur barn och unga involveras i kriminella nätverk (Ju2022/01405). Uppdragen redovisas senast den 1 mars 2023 respektive 1 november 2023. Denna del av tillkännagivandet redovisades i propostionen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk och bedömdes därmed vara tillgodosedd (prop. 2022/23:53).

Av tillkännagivandet framgår vidare att minimistraffet för rån ska skärpas till fängelse ett år och sex månader. Denna del av tillkännagivandet har tillgodosetts genom förslag i propositionen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (prop. 2022/23:53). Enligt tillkännagivandet ska alla rån med förnedrande inslag bedömas som grova rån och leda till minst fem års fängelse. Den fortsatta hanteringen av denna del av tillkännagivandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om utredning av brott som begås av barn under 15 år*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utredning av brott som begås av barn under 15 år (bet. 2021/22:JuU27 s. 30 f.). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera om de särskilda bestämmelser som rör utredningar om brott som barn under 15 år misstänks ha begått är ändamålsenliga och om de tillämpas på avsett sätt. Likaså skulle utredaren lämna förslag på de författningsändringar eller andra åtgärder som bedöms nödvändiga i syfte att brott som barn under 15 år misstänks för ska utredas i större utsträckning (dir. 2019:103). Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). En lagrådsremiss beslutades i januari 2023 och regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 11 om bevistalan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om bevistalan (bet. 2021/22:JuU27 s. 30 f.). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över systemet med bevistalan och lämna förslag på de författningsändringar som bedöms nödvändiga (dir. 2019:103). Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). En lagrådsremiss beslutades i januari 2023 och regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 17 om straffrabatten för unga myndiga*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma med ett lagförslag som innebär att straffrabatten för unga myndiga lagöverträdare slopas för samtliga brott (bet. 2021/22:JuU27 s. 40 f.). Regeringen avser att under våren 2023 tillsätta en utredning som bl.a. ska omfatta den fråga som tillkännagivandet avser. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 24 om ansvar för sluten ungdomsvård*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om ansvaret för sluten ungdomsvård (bet. 2021/22:JuU27 s. 44 f.). Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingår att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 10, 11, 17 och 24.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

131

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

132

134. Rskr. 2021/22:275

Vapenfrågor

Mot. 2021/22:2509 m.fl., bet. 2021/22:JuU28

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om EU:s vapendirektiv (reservation 1)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om EU:s vapendirektiv. Enligt tillkännagivandet ska regeringen skyndsamt tillsätta en ny utredning som tar fram ett förslag som både uppfyller de krav som direktivet ställer och kan få stöd i riksdagen (bet. 2021/22:JuU28 s. 44). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. lämna förslag till de författningsändringar som krävs i svensk rätt för att genomföra 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv på miniminivå (dir. 2022:40). Utredningen lämnade den 14 november 2022 delbetänkandet EU:s vapendirektiv – genomförande av 2017 års ändringsdirektiv på miniminivå till regeringen (SOU 2022:62). Betänkandet har remissbehandlats och en lagrådsremiss beslutades den 16 februari 2023. Regeringen avser att överlämna en proposition med lagförslag till riksdagen under våren 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om översyn av vapenlagstiftningen (reservation 2)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om en översyn av vapenlagstiftningen (bet. 2021/22:JuU28 s. 45). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om ny tillståndsmyndighet för vapenärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden (bet. 2021/22:JuU28 s. 15 f.). Regeringskansliet arbetar med att ta fram utredningsdirektiv. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om handläggning av vapenlicensärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om handläggningen av vapenlicensärenden (bet. 2021/22:JuU28 s. 18 f.). Regeringen har tidigare gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och utveckla arbetet med hanteringen av vapentillstånd. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 har myndigheten fått ett nytt återrapporteringskrav om att redovisa hur handläggningstiderna i vapentillståndsärenden har utvecklats och hur utvecklings- och effektiviseringsarbetet inom vapentillståndsprocessen fortskrider. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om tidsbegränsade licenser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidsbegränsade licenser (bet. 2021/22:JuU28 s. 21 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om synnerliga skäl i vapenlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om synnerliga skäl i vapenlagen (bet. 2021/22:JuU28 s. 24 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om synnerliga skäl. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar

m.m.(Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om licenshantering vid vapenbyte*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om licenshantering vid vapenbyte (bet. 2021/22:JuU28 s. 26 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om utökning av vapenhandlares uppgifter. Utredaren gjorde bedömningen att en överföring av tillståndsprövning i vapen- ärenden till vapenhandlare inte kan ske med bibehållen säkerhet. Utredaren föreslog i stället en effektivisering av tillståndsprövningen. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Till- ståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om krav för vapenlicens*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kraven för vapenlicens (bet. 2021/22:JuU28 s. 28 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om utökad vapengarderob*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökad vapengarderob (bet.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

133

Skr. 2022/23:75	2021/22:JuU28 s. 29 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda
Justitie-	Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens
departementet	område, bl.a. frågan om en utökad vapengarderob. Utredaren har i juni
	2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av
	vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Med
	anledning av bl.a. vissa remissinstansers synpunkter har en ny promemoria
	med ett nytt förslag på reglering tagits fram. Promemorian har remitterats
	och remisstiden löpte ut den 28 januari 2022. Den 12 maj 2022 gav
	regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över
	vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i
	regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på
	vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av
	vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023.
	Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är
	inte slutbehandlad.
	Punkt 10 om europeiskt skjutvapenpass*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen det som utskottet anför om europeiskt skjutvapenpass (bet.
	2021/22:JuU28 s. 32 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild
	utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till
	vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden
	från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget
	avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den
	10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till
	utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 11 om handel med vapen*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om handel med vapen (bet.
	2021/22:JuU28 s. 34 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild
	utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till
	vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden
	från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget
	avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den
	10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till
	utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 12 om tillsyn av skjutbanor*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om tillsyn av skjutbanor (bet.
	2021/22:JuU28 s. 36 f.). Regeringskansliet arbetar med att ta fram
	utredningsdirektiv. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 17 om regelverket för vapensamlare*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om regelverket för
	vapensamlare (bet. 2021/22:JuU28 s. 42 f.). Den 12 maj 2022 gav
	regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över
	vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i
	regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på
	vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av
	vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023.
	Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är
	inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 1–12 och 17.
134

135. Rskr. 2021/22:283

Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten Prop. 2021/22:59, bet. 2022/23:KU14

Skrivelsen är slutbehandlad.

För vidtagna åtgärder se riksdagens skrivelse 2022/23:10 (jfr Ju 182).

136. Rskr. 2021/22:285

Kompletteringar till regelverket om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter

Framst. 2021/22:RS5, bet. 2021/22:KU19 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 maj 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 442–444).

137. Rskr. 2021/22:293

Våldsbrott och brottsoffer

Mot. 2021/22:2561 m.fl., bet. 2021/22:JuU26

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om utredning vid dödligt våld i nära relationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utredning vid dödligt våld i nära relationer (bet. 2021/22:JuU26 s. 32 f.). I början av 2022 har Socialstyrelsen inkommit med en rapport utifrån deras permanenta uppdrag att bedriva utredningar enligt lagen (2007:606) om utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 16 om brott mot äldre*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om brott mot äldre (bet. 2021/22:JuU26 s. 13 f.). Regeringen beslutade den 24 februari 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. ta ställning till om det straffrättsliga skyddet för äldre och andra särskilt utsatta behöver förstärkas (dir. 2022:7). Uppdraget ska redovisas senast den 24 augusti 2023. Den 7 april 2022 gav regeringen Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i uppdrag att genomföra en informationskampanj till allmänhet och företag om informations- och cybersäkerhet (Ju2022/01292). Syftet med kampanjen har varit att öka medvetenheten och kunskapen om informations- och cybersäkerhet samt förstärka förmågan att skydda sig mot brott. MSB har överlämnat en skriftlig redovisning över uppdraget i december 2022. Därutöver arbetar Polismyndighetens nationella bedrägericentrum i brottsförebyggande syfte med informationsinsatser om bedrägerier. Insatserna görs för att öka kunskapen och medvetenheten, inte minst hos äldre personer, om hur man skyddar sig mot brott och manipulation samt ta bort känslan av skam som ofta finns hos dem som blivit utsatta. Information förmedlas via olika kanaler, såsom TV, radio och tidningar nationellt och lokalt, sociala medier och annonsplatser på nätet. Dessutom ges direkt information till olika föreningar, t.ex. pensionärsföreningarna PRO och SPF organisationer som ger stöd till brottsoffer, t.ex. Brottsofferjour samt en. Nationellt bedrägericentrum har i samarbete med

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

135

Skr. 2022/23:75	pensionärsföreningarna	och	Brottsofferjouren	utformat	ett
Justitie-	utbildningsmaterial, Försök inte lura mig, som särskilt riktar sig till äldre
departementet	i syfte att öka kunskapen om hur man kan skydda sig mot bedrägerier.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 25 om ökad användning av kontaktförbud för brottsmisstänkta
	och deras närstående*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som
	utskottet anför om ökad användning av kontaktförbud för brottsmisstänkta
	och deras närstående (bet. 2021/22:JuU26 s. 47). Frågan analyseras inom
	Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 34 om barnahus*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det
	som utskottet anför om vikten av att ta fram en nationell plan för
	barnahusens verksamhet genom ytterligare ett tillkännagivande i frågan
	(bet. 2021/22:JuU26 s. 69 f.). En utredare har haft i uppdrag att lämna
	förslag på en strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn,
	inkluderat hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2021:29). I uppdraget
	ingick att lämna förslag på hur barnahusverksamheten kan utvecklas,
	exempelvis vad gäller att ge likvärdig tillgång till stöd till barn under hela
	brottmålsprocessen och genom nationell samordning. Utredningen
	överlämnades den 18 januari 2023 och bereds i Regeringskansliet.
	Tillkännagivandet motsvarar tillkännagivandet om barnahus (bet.
	2020/21:JuU27 punkt 38). Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 43 om handläggningen av utredningar vid brott mot barn*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om
	handläggningen av utredningar vid brott mot barn (bet. 2021/22:JuU26 s.
	70). I regleringsbrevet för 2020 gavs Polismyndigheten i uppdrag att
	redovisa vilket arbete som bedrevs för att säkerställa att personal som
	förhör barn i så stor utsträckning som möjligt har särskild utbildning för
	uppgiften. För att öka andelen utredare med rätt kompetens för att hålla
	förhör med barn har Polismyndigheten tagit fram en ny utbildning som
	ersätter den tidigare barnförhörsledarutbildningen och utbildningen för
	ungdomsbrottsutredare. Den nya utbildningen riktar sig till alla utredare
	som utreder brott där barn, dvs. personer i ålder upp till 18 år, förekommer
	som målsägande, vittne eller misstänkt. En särskild utredare har haft i
	uppdrag att lämna ett förslag till en samlad nationell strategi för att
	förebygga och bekämpa våld mot barn, inklusive hedersrelaterat våld och
	förtryck (dir. 2021:29 och dir. 2022:17). Strategin ska anlägga ett
	helhetsperspektiv och möjliggöra en sammanhållen inriktning för arbetet
	med att förebygga och bekämpa våld mot barn under den närmaste
	tioårsperioden. Uppdraget redovisades den 18 januari 2023 i betänkandet
	En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU
	2022:70) och förslagen bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 48 om statistik*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det
	som utskottet anför om statistik om orsakerna som ligger till grund för
	anmälningar till socialtjänsten eller till att barn omhändertas,
	kriminalstatistik som visar om brott mot barn begåtts inom familjen eller
	av en annan omsorgsperson samt statistik gällande brott med hedersmotiv
	(bet. 2021/22:JuU26 s. 78 f.).
	Den 1 juni 2022 trädde lagändringar i kraft som innebär att ett särskilt
	brott för hedersförtryck infördes i brottsbalken. Införandet av ett särskilt
136	brott för hedersförtryck innebär att statistik om anmälda, handlagda och

uppklarade brott samt misstänkta och lagförda personer finns respektive kommer att finnas tillgänglig inom ramen för den officiella kriminalstatistiken. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 10, 16, 25, 34, 43 och 48.

138. Rskr. 2021/22:294

Riksrevisionens rapport om ersättning till rättsliga biträden i brottmål Skr. 2021/22:109, bet. 2021/22:JuU19

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om en översyn av regelverket för ersättning till rättsliga biträden i brottmål*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av hela regelverket för ersättning till rättsliga biträden i brottmål. Enligt tillkännagivandet bör dessutom ett nytt system för ersättningsanspråken införas och utformas på ett sätt som gör att kontroll och granskning sker rutinmässigt och att det är enkelt att upptäcka fusk och dubbeldebitering (bet. 2021/22:JuU19 s. 10).

Domstolsverket har på regeringens uppdrag analyserat varför ersätt- ningarna från anslaget 1:11 Rättsliga biträden har ökat. Uppdraget slutredovisades den 1 mars 2022 (Ju2021/03425). I slutredovisningen lämnar Domstolsverket förslag till olika åtgärder som kan övervägas för att öka kostnadskontrollen och minska kostnaderna för rättsliga biträden. Vissa åtgärder avser Domstolsverket att arbeta vidare med självständigt och vissa åtgärdsförslag har lämnats till regeringen för en bedömning av ett eventuellt genomförande. Domstolsverkets förslag bereds i Regerings- kansliet.

Regeringen beslutade den 30 juni 2022 om ett återrapporteringskrav i Sveriges Domstolars regleringsbrev för budgetår 2022. Återrapporte- ringskravet innebär att Domstolsverket ska redovisa de åtgärder myndig- heten vidtagit i syfte att skapa en bättre kostnadskontroll.

Regeringen beslutade den 24 november 2022 förordningsändringar som innebär att de allmänna domstolarna, Rättshjälpsmyndigheten och Rätts- hjälpsnämnden ska få tillgång till inkomstuppgifter från Skatteverkets beskattningsdatabas, se 8 m § förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Det handlar bl.a. om uppgifter som behövs för beräkning och kontroll av återbetalnings- skyldighet, avgift eller ersättning, t.ex. rättshjälpsavgift eller åter- betalningsskyldighet i brottmål för offentlig försvarare. Förordnings- ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2023.

Domstolsverket arbetar med att ta fram en föreskrift om en taxa (schablonersättning) i förordnandemål, dvs. mål där ett rättsligt biträde förordnas under förundersökningen men där förundersökningen inte leder till åtal. För att taxan ska kunna tillämpas på ett effektivt sätt har Domstolsverket föreslagit att det ska införas en uppgiftsskyldighet för åklagare och polis. Domstolsverkets förslag har remitterats. Förslaget bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

139. Rskr. 2021/22:305

Effektivare bevisupptagning inom EU

Prop. 2021/22:142, bet. 2021/22:JuU36

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

137

Skr. 2022/23:75 Skrivelsen är slutbehandlad. Justitie-

departementet Den 25 maj 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 622–624).

140. Rskr. 2021/22:306

Skärpta straff för knivbrott

Prop. 2021/22:192, bet. 2021/22:JuU38

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 25 maj 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 608).

141. Rskr. 2021/22:307

Ändringar i lagar som genomför internationella bestämmelser om radiologiska skador vid sjötransporter

Prop. 2021/22:117, bet. 2021/22:CU18 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 25 maj 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 602–606).

142. Rskr. 2021/22:317

Bättre tillgång till finansiell information i brottsbekämpningen

Prop. 2021/22:127, bet. 2021/22:JuU39

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 25 maj 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 613–619).

143. Rskr. 2021/22:318

Skärpt straff för gravfridsbrott

Prop. 2021/22:195, bet. 2021/22:JuU43

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om skärpt straff för gravfridsbrott: Den 25 maj 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 607).

Punkt 2 om straffskalan för grovt gravfridsbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om straffskalan för grovt gravfridsbrott (bet. 2021/22:JuU43 s. 9). Regeringen avser att under våren 2023 tillsätta en utredning som ur ett brett perspektiv ska se över straffskalorna. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om försvårande av utredning som kvalifikationsgrund för grovt brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om försvårande av utredning som kvalifikationsgrund för grovt gravfridsbrott (bet. 2021/22:JuU43 s. 9–10). Regeringen avser att under våren 2023 tillsätta en utredning som ur ett brett perspektiv ska se över straffskalorna. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 3.

138

144. Rskr. 2021/22:319

Sekretess för ljuddämpare

Prop. 2021/22:185, bet. 2021/22:JuU32

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 25 maj 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 610).

145. Rskr. 2021/22:323

Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden

Prop. 2021/22:131, bet. 2021/22:JuU30

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om ny förvarsgrund*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa en ny förvarsgrund (bet. 2021/22:JuU30 s. 24). Tillkännagivandet bereds i Regeringskansliet. Regeringens avsikt är att tillsätta en ny utredning på området. Punkten är inte slutbehandlad.

146. Rskr. 2021/22:324

En samlad straffrättslig terrorismlagstiftning

Prop. 2021/22:133, bet. 2021/22:JuU31

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 2 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 666– 693).

147. Rskr. 2021/22:325

Ett modernare straffrättsligt skydd mot hemfridsbrott och olaga intrång Prop. 2021/22:194, bet. 2021/22:JuU40

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om ett modernare straffrättsligt skydd mot hemfridsbrott och olaga intrång: Den 8 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 661).

Punkt 5 om särskild brottskod och ökad kartläggning av djurrättsrelaterad brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om att dels vidta åtgärder för att förbättra det statistiska underlaget samt kunskapsunderlaget om brott begångna av djurrättsaktivister, dels säkerställas att landsbygdsbor och lantbrukare omfattas av de trygghetsundersökningar som genomförs på årlig basis av Brottsförebyggande rådet (bet. 2021/22:JuU40 s. 17). Tillkännagivandet motsvarar delar av ett tidigare tillkännagivande på området, se rskr. 2019/20:256 och bet. 2019/20:JuU25 s. 103 och skr. 2021/22:75 (Ju 53). I propositionen Ett modernare straffrättsligt skydd mot hemfridsbrott och olaga intrång (prop. 2021/22:194) angavs bl.a. att någon klassificering utifrån motivet för brottet inte görs i brottskodsystemet och att systemet med brottskoder är utformat så att det skulle behöva införas en större mängd brottskoder för brott som utförs av djurrättsaktivister, vilket skulle

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

139

Skr. 2022/23:75	riskera att göra systemet svåröverblickbart och öka risken för felkodning
Justitie-	och kvalitetsbrister. Vidare angavs att systemet med brottskoder har
departementet	skapats och förvaltas av myndigheterna själva och att myndigheterna inte
	har ansett att det finns skäl att införa särskilda brottskoder för brott
	begångna av djurrättsaktivister. Genom förslagen i propositionen ansåg
	regeringen det tidigare tillkännagivandet tillgodosett. Riksdagen antog
	lagen den 31 maj 2022. I betänkandet avseende propositionen föreslog
	utskottet det nu aktuella tillkännagivandet. Brottsförebyggande rådet
	genomför årligen Nationella trygghetsundersökningen (NTU), i vilken ca
	65 000 personer svarar på frågor om utsatthet för brott, otrygghet och oro
	för brott, förtroende för rättsväsendet och erfarenheter av kontakter med
	rättsväsendet. Resultaten redovisas bl.a. uppdelat på boendeort, där
	boende i mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner utgör en grupp.
	Möjligheterna att öka kunskapen om djurrättsrelaterad brottslighet
	analyseras i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 6 om stärkt skydd för eftersöksjägare m.fl.*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om stärkt skydd för
	eftersöksjägare m.fl., (bet. 2021/22:JuU40 s. 6 f.). Ärendet bereds i
	Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 5 och 6.
	148. Rskr. 2021/22:326
	Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer
	Prop. 2021/22:198, bet. 2021/22:CU20
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 2 juni 2022 utfärdade regeringen
	de lagar riksdagen antagit (SFS 753–755).
	Punkt 6 om utbetalning av skadestånd till brottsoffer*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om effektivare
	utbetalning av skadestånd till brottsoffer (bet. 2021/22:CU20 s. 19 f.). Ett
	arbete har inletts i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som
	bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	149. Rskr. 2021/22:327
	Hittegods i kollektivtrafiken
	Prop. 2021/22:218, bet. 2021/22:CU21
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 25 maj 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS
	798).
	150. Rskr. 2021/22:328
	Effektivare verktyg i utsökningsförfarandet
	Prop. 2021/22:197, bet. 2021/22:CU23
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 7 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 799).
140

151. Rskr. 2021/22:338

Nya regler om informationsutbyte om brottmålsdomar i EU Prop. 2021/22:172, bet. 2021/22:JuU37

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 2 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 733– 738).

152. Rskr. 2021/22:347

En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring

Prop. 2021/22:186, bet. 2021/22:JuU35

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om strafflindring vid medverkan i utredningen av någon annans brott: Den 7 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 791 och 792).

Punkt 2 om rättens möjlighet att förelägga åklagaren att komplettera förundersökningen: Den 7 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 791).

Punkt 3 om övriga ändringar i rättegångsbalken och brottsbalken: Den

7 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 791 och 792).

Punkt 4 om skydd för vittnen: Den 7 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 793).

Punkt 11 om bindande erbjudande om straffreduktion*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att det ska införas ett kronvittnessystem som innebär att en misstänkt som bistår de brottsbekämpande myndigheterna med värdefull information kan garanteras den straffreduktion som åklagaren erbjuder i utbyte mot samarbetet (bet. 2021/22:JuU35 s. 30). Regeringen beslutade den 19 december 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. ta ställning till om åklagarens förslag till strafflindring bör bli bindande för domstolen och, oavsett ställningstagande, lämna ett förslag på hur en sådan reglering kan utformas (dir. 2022:141). Uppdraget ska redovisas senast den 28 april 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 15 om falska uppgifter under en förundersökning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det bör utredas om brottet skyddande av brottsling ska kunna omfatta fler situationer än i dag. Brottet bör t.ex. omfatta sådana situationer där någon, till förmån för den som är misstänkt eller dömd för ett brott, under polisförhör eller på något annat sätt under en brottsutredning, lämnar falska uppgifter som kan påverka bevisläget. (bet. 2021/22:JuU35 s. 35 f.). Frågan analyseras inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 11 och 15.

153. Rskr. 2021/22:351

Sekretess hos två kommissioner

Prop. 2021/22:235, bet. 2021/22:KU24

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

141

Skr. 2022/23:75 Den 9 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 874). Justitie-

departementet 154. Rskr. 2021/22:361

Utvecklingen på it-området när det gäller integritet och ny teknik

Skr. 2021/22:203, bet. 2021/22:KU43

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 12 januari 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

155. Rskr. 2021/22:370

Tillfälligt omhändertagande av villkorligt frigivna och skyddstillsynsdömda

Prop. 2021/22:193, bet. 2021/22:JuU21 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 16 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 930-933).

156. Rskr. 2021/22:375

En ny lag om företagsrekonstruktion

Prop. 2021/22:215, bet. 2021/22:CU22

Skrivelsen är slutbehandlad

Den 16 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 964–1000).

157. Rskr. 2021/22:376

Tryggare bostadsrätt

Mot. 2021/22:4520 m.fl., bet. 2021/22:CU24

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 b om andra föravtal än förhandsavtal*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utreda hur reglerna om andra föravtal än förhandsavtal kan tydliggöras och skärpas (bet. 2021/22:CU24 s. 7 f.). Tillkännagivandet beslutades av riksdagen i juni 2022 i samband med att riksdagen antog flertalet av lagförslagen i propositionen Tryggare bostadsrätt (prop. 2021/22:171). Tillkännagivandet analyseras inom Justitiedepartementet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om lagförslaget om intygsgivares oberoende: Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1026).

Punkt 3 om lagförslagen i övrigt: Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1026–1030).

Punkt 4 om den framtida regleringen av förhandsavtal*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utreda hur regleringen kring förhandsavtal kan skärpas (bet. 2021/22:CU24 s. 13 f.). Tillkännagivandet beslutades av riksdagen i juni 2022 i samband med att riksdagen antog flertalet av lagförslagen i

142

propositionen Tryggare bostadsrätt (prop. 2021/22:171). Tillkännagivan- det analyseras inom Justitiedepartementet. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 b och 4.

158. Rskr. 2021/22:378

Ökad rättssäkerhet och snabbare verkställighet i internationella familjemål Prop. 2021/22:189, bet. 2021/22:CU26

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 16 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 948–954, 957 och 958).

159. Rskr. 2021/22:380

Stärkt integritet i idrottens antidopningsarbete

Prop. 2021/22:139, bet. 2021/22:KrU10

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 16 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 926).

160. Rskr. 2021/22:387

Utvisning på grund av brott – ett skärpt regelverk

Prop. 2021/22:224, bet. 2021/22:SfU28

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om skydd mot utvisning för brottsoffer: Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1015).

Punkt 3 om lagförslagen i övrigt: Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1015–1017).

Punkt 7 om återfallsbrottslighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om återfallsbrottslighet (bet. 2021/22:SfU28 s. 38). Regeringen avser att tillsätta en utredning där bl.a. denna fråga ska ingå. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om inhibition*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om inhibition (bet. 2021/22:SfU28 s. 39). Regeringen avser att tillsätta en utredning där bl.a. denna fråga ska ingå. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 16 om uppehållstillstånd på grund av anknytning efter brott mot familjemedlem*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om återvändande för den som utvisats på grund av brott mot familjemedlem (bet. 2021/22:SfU28 s. 42). Regeringen avser att tillsätta en utredning där bl.a. denna fråga ska ingå. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 7, 10 och 16.

161. Rskr. 2021/22:393

Ett modernt offentligt belöningssystem och de allmänna flaggdagarna Prop. 2021/22:232, bet. 2021/22:KU39

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

143

Skr. 2022/23:75
Justitie-	Den 15 december 2022 utfärdade regeringen förordning om Sveriges
departementet	främsta utmärkelser (SFS 1800). Bestämmelserna i förordningen om
	allmänna flaggdagar ska ändras i linje med godkända riktlinjer inför
	kommande tronskifte respektive kommande val till Europaparlamentet.
	Skrivelsen bedöms därmed slutbehandlad.
	162. Rskr. 2021/22:409
	Riksrevisionens rapport om Ekobrottsmyndighetens arbete mot den
	organiserade brottsligheten
	Mot. 2021/22:4654 m.fl., bet. 2021/22:JuU45
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om översyn av Ekobrottsmyndighetens uppdrag och
	konstruktion*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som ut-
	skottet anför om en översyn av Ekobrottsmyndighetens uppdrag och
	konstruktion (bet. 2021/22:JuU45 s. 12). Frågan bereds inom Regerings-
	kansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 3 om direktåtkomst för Ekobrottsmyndigheten till vissa register*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om
	direktåtkomst för Ekobrottsmyndigheten till vissa register (bet.
	2021/22:JuU45 s. 13). Den 1 juli 2022 trädde en ändring i lagen
	(2020:272) om konto- och värdefackssystem i kraft. Ändringarna
	möjliggör för underrättelseverksamheten vid Ekobrottsmyndigheten att få
	del av uppgifter genom konto- och värdefackssystemen. Vidare gav
	regeringen den 16 juni 2022 en särskild utredare i uppdrag att bl.a. ta
	ställning till om tillgången till uppgifter i penningtvättsregistret för
	brottsbekämpande myndigheter bör utökas och lämna förslag till de
	författningsändringar eller andra åtgärder som behövs (dir. 2022:76).
	Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2024. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 4 om Ekobrottsmyndighetens underrättelseverksamhet*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om
	Ekobrottsmyndighetens underrättelseverksamhet (bet. 2021/22:JuU45 s.
	13). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 2–4.
	163. Rskr. 2021/22:410
	Kompletteringar till EU:s nya gräns- och kustbevakningsförordning och
	förtydliganden i regler om unga lagöverträdare
	Prop. 2021/22:227, bet. 2021/22:JuU47
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 1 augusti 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS
	1057, 1062 och 1096).
	164. Rskr. 2021/22:417
	Vård av unga vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem
	Skr. 2021/22:230, bet. 2021/22:SoU37
144	Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om en särskild enhet inom Kriminalvården*: Åtgärder med anledning av riksdagens beslut redovisas under rskr. 2021/22:418, se S 88.

165. Rskr. 2021/22:422

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken samt spel om pengar 2022–2025

Mot. 2021/22:4631 yrkande 19, bet. 2021/22:SoU25 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 16 om vård och behandling av skadligt bruk och beroendesjukdom inom kriminalvården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att vård och behandling av skadligt bruk och beroendesjukdom erbjuds och tillgängliggörs även inom kriminalvården (bet. 2021/22:SoU25 s. 62). Riksdagen har därmed bifallit motion 2021/22:4631 yrkande 19. Regeringen beslutade den 24 mars 2022 att ge särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör den svenska narkotikapolitiken (dir. 2022:24). Avsikten är att denna fråga ska beaktas inom ramen för utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

166. Rskr. 2021/22:431

Nya uppgifter om den tilltalades ålder i straffprocessen

Prop. 2021/22:233, bet. 2021/22:JuU33

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1082 och 1083).

167. Rskr. 2021/22:433

Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar

Prop. 2021/22:231, bet. 2021/22:JuU41

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar: Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1043 och 1044).

Punkt 9 om grovt brott vid köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa ett grovt brott för köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling (bet. 2021/22:JuU41 s. 22 och 23). Frågan analyseras inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

168. Rskr. 2021/22:434

Ökad kontroll vid verkställighet av fängelsestraff med fotboja Prop. 2021/22:196, bet. 2021/22:JuU42

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

145

Skr. 2022/23:75	Punkt 1 om ökad kontroll vid verkställighet av fängelsestraff med fotboja:
Justitie-	Den 29 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS
departementet	1097).
	Punkt 2 om brottsoffers samtycke vid verkställighet med fotboja*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om
	samtycke som krav för verkställighet av fängelsestraff med fotboja i de
	fall där den dömda personen dömts för våld och hot mellan närstående som
	inte delar bostad eller som inte har en parrelation, t.ex. vid hedersrelaterade
	brott (bet. 2021/22:JuU42 s. 11 och 12). Frågan analyseras inom
	Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 3 om vistelseförbud m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om att de områden som beläggs med
	vistelseförbud bör vara större än den omedelbara närheten kring ett
	brottsoffers bostad (bet. 2021/22:JuU42 s. 11 och 12). Regeringen
	beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt
	samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som
	bl.a. överväger ändringar inom ramen för påföljdssystemet som innebär
	utökade eller nya möjligheter att besluta var en dömd person ska vistas
	eller inte får vistas. Uppdraget ska redovisas senast den 29 december 2023.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 3.
	169. Rskr. 2021/22:435
	Åtgärder för en jämnare fördelning av boende för vissa skyddsbehövande
	Prop. 2021/22:250, bet. 2021/22:SfU31
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 1 om åtgärder för en jämnare fördelning av boende för vissa
	skyddsbehövande: Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar
	riksdagen antagit (SFS 1006 och 1007).
	Punkt 2 om flytt mellan kommuner*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om flytt mellan kommuner (bet.
	2021/22:SfU31 s. 18). Enligt tillkännagivandet är det, vid övergången till
	den nya regleringen, av yttersta vikt att de skyddsbehövande så långt det
	är möjligt inte rycks upp från sin invanda miljö. Föreskrifterna bör därför
	utformas så att det i det enskilda fallet i möjligaste mån kan undvikas att
	enskilda ska behöva ryckas upp och flytta i onödan. Regeringen beslutade
	den 22 juni 2022 förordningen (2022:1008) om anvisning av en kommun
	som ska ordna boende för vissa utlänningar. Av förordningen framgår bl.a.
	att Migrationsverket ska ta fram en beräkning av antalet anvisningar per
	kommun (fördelningstal) och att Migrationsverket inom ramen för dessa
	tal får besluta om att i det enskilda fallet anvisa en kommun som ska ordna
	boendet. Enligt förordningen ska bl.a. utlänningar som har varit
	ensamkommande barn ha förtur vid anvisningar när de fyller 18 år och en
	sådan anvisning ska i första hand ske till den kommun som utlänningen
	vistats i. Av förordningen framgår vidare att om det med hänsyn till
	behovet av att kunna beakta barnets bästa finns synnerliga skäl, får
	Migrationsverket revidera fördelningstalen till enskilda kommuner under
	den aktuella perioden. Av uppgifter från Migrationsverket framgår att
146	utlänningar med tillfälligt skydd anvisades till den tidigare
146

vistelsekommunen i över hälften av fallen, och till en annan kommun i samma län i ca en fjärdedel av fallen, under de första månaderna (Ju2022/03734). Regeringen avser att återkomma till riksdagen i lämpligt sammanhang och då slutbehandla tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om ersättning till kommuner*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ersättning till kommuner (bet. 2021/22:SfU31 s. 18–19). Regeringen beslutade den 22 juni 2022 förordning (2022:1009) om ändring i förordningen (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. Genom ändringarna ges kommunerna rätt till ersättning för kostnader för anordnande av boenden. Ersättningen betalas ut genom schablonbelopp, där kommunerna ges såväl ersättning för kostnader för beredskap att tillhandahålla och avveckla boenden utifrån fördelningstalen, som ersättning för kostnader för boende för de utlänningar som sedan anvisas till kommunen. Kommunerna tillförsäkras således viss ersättning även om någon anvisning sedan inte skulle ske. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 3.

170. Rskr. 2021/22:440

Immaterialrätt

Mot. 2021/22:2435 m.fl., bet. 2021/22:NU22

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om kostnader i mål om patent*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kostnader i mål om patent (bet. 2021/22:NU22 s. 3). I tillkännagivandet anges att regeringen bör se över handläggningstider och kostnader i civilrättsliga mål om patent med inriktningen att dessa ska hållas nere (bet. 2021/22:NU22 s. 22). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

171. Rskr. 2021/22:445

Nya regler om föräldraskap i internationella situationer

Prop. 2021/22:188, bet. 2021/22:CU28

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 30 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1322–1324).

172. Rskr. 2021/22:447

Snabbare och enklare verkställighet av myndighetsbeslut Prop. 2021/22:206, bet. 2021/22:CU30

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 30 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1320 och 1321).

173. Rskr. 2021/22:448

Grundlagsskadestånd – ett rättighetsskydd för enskilda

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

147

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

148

Prop. 2021/22:229, bet. 2021/22:CU31

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 30 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1368).

174. Rskr. 2021/22:454

Stärkt sekretess i domstol för kontaktuppgifter till enskilda Prop. 2021/22:186, bet. 2021/22:JuU46

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om stärkt sekretess i domstol för kontaktuppgifter till enskilda: Den 30 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1314).

Punkt 2 om kostnader med anledning av ändringar i offentlighets- och sekretesslagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en bedömning av kostnaderna med anledning av ändringar i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (bet. 2021/22:JuU46 s. 9). Den 25 augusti 2022 beslutade regeringen att ge Domstolsverket i uppdrag att redovisa Sveriges Domstolars kostnader med anledning av ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen. Uppdraget ska redovisas den 1 mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

175. Rskr. 2021/22:455

En oberoende utredning av de s.k. påskupploppen

Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:JuU51

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om en oberoende utredning av de s.k. påskupploppen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om de s.k. påskupploppen (bet. 2021/22:JuU51 s. 3). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

176. Rskr. 2021/22:456

Rättelse i rättegångsbalken

Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:JuU52

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 30 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1215).

177. Rskr. 2021/22:460

Extra ändringsbudget för 2022 – vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina

Prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49 Skrivelsen är slutbehandlad.

Om godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 22 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av

regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Migrationsverket. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar, Justitiekanslern, Delegationen mot segregation, etableringsåtgärder inom utgiftsområde 13, anslag 2:5, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Myndigheten för psykologiskt försvar. Den 1 september 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Kriminalvården. Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2022/23

178. Rskr. 2022/23:3

Förbättrad hantering av ärenden om överförande av straffverkställighet Prop. 2021/22:273, bet. 2022/23:JuU4

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 3 november 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1459).

179. Rskr. 2022/23:6

Protokoll om privilegier och immunitet för den enhetliga patentdomstolen

Prop. 2021/22:274, bet. 2022/23:NU5 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 17 november 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1475) och den 1 december 2022 beslutade regeringen att ratificera det protokoll om privilegier och immunitet för den enhetliga patentdomstolen som riksdagen godkänt.

180. Rskr. 2022/23:8

2019 års riksdagsöversyn (vilande grundlagsförslag m.m.) Framst. 2020/21:RS5 punkt 5, bet. 2022/23:KU3 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 24 november 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1529–1531).

181. Rskr. 2022/23:9

Föreningsfrihet och terroristorganisationer

Prop. 2021/22:42, bet. 2021/22:KU13, bet. 2022/23:KU4 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 24 november 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1565).

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

149

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

150

182. Rskr. 2022/23:10

Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten (vilande grundlagsförslag m.m.)

Prop. 2021/22:59, bet. 2021/22: KU14, bet. 2022/23:KU6 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 24 november 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1524–1526).

183. Rskr. 2022/23:11

Utlandsspioneri (vilande grundlagsförslag m.m.)

Prop. 2021/22:55, bet. 2022/23:KU7

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 24 november 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1517–1522).

184. Rskr. 2022/23:13

En fortsatt anpassning till riksdagens pensionssystem till höjd pensionsålder m.m.

Framst. 2021/22:21:RS7, bet. 2022/23:KU12 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 24 november 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1563 och 1564).

185. Rskr. 2022/23:16

Snabbare lagföring av brott

Prop. 2021/22:279, bet. 2022/23:JuU2

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 24 november 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1532–1536).

186. Rskr. 2022/23:17

Arrestantvakter och transportuppdrag

Prop. 2021/22:275, bet. 2022/23:JuU3

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 1 december 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1596).

187. Rskr. 2022/23:22

En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning (vilande grundlagsförslag)

Prop. 2018/19:162, bet. 2019/20:KU3, bet. 2022/23:KU2 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 16 november 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1523).

188. Rskr. 2022/23:23

En ny riksbankslag (vilande grundlagsförslag m.m.) Prop. 2021/22:41, bet. 2021/22:KU15, bet. 2022/23:KU8 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 16 november 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1566, 1567, 1569 och 1579).

189. Rskr. 2022/23:25

Ett teknikneutralt krav på underskrift av regeringsbeslut (vilande grundlagsförslag)

Prop. 2021/22:42, bet. 2021/22:KU12, bet. 2022/23:KU9 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 24 november 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1600).

190. Rskr. 2022/23:28

Anmälan av föreskrifter om att ytterligare kategorier av fördrivna personer ska ges tillfälligt skydd

Skr. 2021/22:271, bet. 2022/23:SfU6 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 januari 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

191. Rskr. 2022/23:36

Ett oberoende tvistlösningsförfarande för kollektiva hyrestvister Prop. 2021/22:277, bet. 2022/23:CU2

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 1 december 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1657–1659).

192. Rskr. 2022/23:37

Bolags rörlighet över gränserna inom EU

Prop. 2021/22:286, bet. 2022/23:CU3

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 1 december 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1647–1656).

193. Rskr. 2022/23:41

Upphovsrätten på den digitala inre marknaden

Prop. 2021/22:278, bet. 2022/23:NU6

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

151

Skr. 2022/23:75 Justitie- departementet

152

Den 8 december 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1712–1714).

194. Rskr. 2022/23:42

Ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare

Prop. 2021/22:284, bet. 2022/23:SfU9

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 22 december 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1847).

195. Rskr. 2022/23:44

Riksrevisionens rapport om migrationsdomstolarnas handläggningstider i asylmål

Skr. 2021/22:282, bet. 2022/23:SfU8 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 22 december 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

196. Rskr. 2022/23:53

Höständringsbudget för 2022

Prop. 2022/23:2, bet. 2022/23:FiU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 15 december 2022 beslutade regeringen om ändring av regle- ringsbrev för budgetåret 2022 avseende Polismyndigheten, Åklagar- myndigheten samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Punkten är slutbehandlad.

197. Rskr. 2022/23:61

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:KU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, a) anslagen för 2023: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende anslag 6:2 Justitiekanslern och anslag 6:3 Integritets- skyddsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad.

198. Rskr. 2022/23:74

Utgiftsområde 8 Migration

Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:SfU4

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 a) om statens budget inom utgiftsområde 8, a) anslagen för 2023: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev och i förekommande fall ytterligare riktlinjer för de anvisade anslagen. Punkten är slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Utrikes- departementet

154

2.3 Utrikesdepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2019/20

1. Rskr. 2019/20:104

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:UU2

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (UD 19), skr. 2020/21:75 (UD 2) och skr. 2021/22:75 (UD 1).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 7, c) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 4: Den 12 mars 2020 och den 1 april 2021 beslutade regeringen att ikläda staten betalningsansvar i form av statliga garantier till Afrikanska utvecklingsbanken. Regeringen avser inte ikläda staten ytterligare betalningsansvar.

Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i budgetpropositionen för 2024.

Punkten är inte slutbehandlad.

2. Rskr. 2019/20:123

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Prop. 2019/20:1, mot. 2018/19:3115 yrkande 1, bet. 2019/20:NU1 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (UD 22), skr. 2020/21:75 (UD 4) och skr. 2021/22:75 (UD 2).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om målet och resultatredovisningens utformning för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande (bet. 2019/20:NU1 s. 13–16) och därmed bifallit motionen 2018/19:3115 yrkande 1. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1, utg.omr. 24 s. 129–130) föreslog regeringen att målet för utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande ska vara en fri, hållbar och rättvis internationell handel, en välfungerande inre marknad, växande export och internationella investeringar i Sverige. Vidare redogjorde regeringen för arbetet med resultatredovisningens utformning för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande. Arbetet med att utveckla resultatredovisningen har pågått parallellt med att ta fram ett förslag till ett nytt mål för området. Syftet med arbetet har varit att göra sambanden mellan mål, gjorda insatser, uppnådda resultat och regeringens budgetförslag tydligare. För att tydliggöra sambanden och öka möjlig- heterna att följa resultat har området delats upp i delmål. Utvecklingen av resultatredovisningen är ett pågående arbete. Målsättningen är att resultatredovisningen efter en fortsatt dialog med näringsutskottet ska ge en tydligare redogörelse för hur regeringen anser att insatserna inom området relaterar och bidrar till områdets mål i stort. Regeringen ansåg att tillkännagivandet var tillgodosett i den del som avser ett mål för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande. Regeringen uppgav att

den avsåg att återkomma till riksdagen i den del som avser	Skr. 2022/23:75
resultatredovisningens utformning senast i budgetpropositionen för 2022.	Utrikes-
I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1, utg.omr. 24 s. 77)	departementet
uppgav regeringen att utvecklingen av resultatredovisningen är ett
pågående arbete. Under en fortsatt dialog med näringsutskottet var
målsättningen att resultatredovisningen skulle ge en tydligare redogörelse
för hur regeringen anser att insatserna inom området relaterar och bidrar
till områdets mål i stort. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1,
utg.omr. 24 s. 75) uppgav regeringen att texterna i resultatredovisningen
utvecklats ytterligare för att ännu tydligare redogöra för relationen mellan
insatser, resultat och mål på området. Regeringen ansåg därmed att även
det som utskottet anför om resultatredovisningens utformning är
tillgodosett och att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Punkten är
slutbehandlad.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2020/21

3. Rskr. 2020/21:133

Säkerhetspolitisk inriktning – Totalförsvaret 2021–2025 Prop. 2020/21:20 avsnitt 5, bet. 2020/21:UFöU4

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (UD 22) och skr. 2021/22:75 (UD 3).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 4 om Natooption*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Natooption (bet. 2020/21:UFöU4 s. 17). I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg.omr. 5 s. 10) uppgav regeringen att regeringen den 16 maj 2022 beslutade att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato. Den 5 juli fick Sverige ställning som inbjudet land i Nato under tiden som respektive Natolands parlament ratificerar Sveriges ansökningsprotokoll. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

4. Rskr. 2020/21:134

Säkerhetspolitisk inriktning – Totalförsvaret 2021–2025 Prop. 2020/21:20 avsnitt 5, bet. 2020/21:UFöU4

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (UD 23) och skr. 2021/22:75 (UD 4).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 4 om Natooption*: Se redovisning avseende rskr. 2020/21:133.
5. Rskr. 2020/21:160
Yttrandefrihet
Bet. 2020/21:UU7
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (UD 5).
Skrivelsen är slutbehandlad.	155
	155

Skr. 2022/23:75 Utrikes- departementet

156

Punkt 2 om oberoende undersökningskommission*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör tillsätta en oberoende undersökningskommission (bet. 2020/21:UU7 s. 9). Den 10 juni 2021 beslutade regeringen att, med hänvisning till tillkännagivandet, tillsätta en kommitté i form av en kommission med uppdrag att granska regeringens, Utrikesdepartementets och utlands- myndigheternas arbete med att uppnå frigivning av Dawit Isaak och Gui Minhai. Kommissionen överlämnade sitt betänkande till regeringen den 28 oktober 2022. Regeringen bedömde därmed att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

6. Rskr. 2020/21:172

Riksrevisionens rapport om Kommerskollegiums arbete mot handelshinder

Skr. 2020/21:3, bet. 2020/21:NU11

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (UD 6). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om uppföljning av Riksrevisionens rekommendationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om uppföljning av Riksrevisionens rekommendationer (bet. 2020/21:NU11 s. 12–13). I regleringsbrevet för budgetåret 2022 avseende Kommers- kollegium beslutade regeringen att Kommerskollegium skulle utveckla formerna för arbetet med näringslivet som målgrupp med beaktande av Riksrevisionens rekommendationer om Kommerskollegiums arbete med handelshinder. Myndigheten skulle redovisa vilka åtgärder som hade eller planerades vidtas till Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) senast den 31 oktober 2022. Kommerskollegium skulle samtidigt även redovisa vilka övriga åtgärder som hade vidtagits och påbörjats för att hantera Riksrevisionens rekommendationer. Vid rapportering om Solvit- centret enligt 15 § förordningen (2012:990) med instruktion om Kommerskollegium skulle relevanta jämförelser göras med Europeiska kommissionens resultatrapportering i bedömningen av verksamheten. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg.omr. 24 s. 85) uppgav regeringen att regeringen den 1 september 2022 beslutat en åtgärdsplan för att tillvarata Riksrevisionens rekommendationer till regeringen om Kommerskollegiums arbete mot handelshinder. Med hänsyn till att såväl regeringen som Kommerskollegium redan har initierat ett stort antal åtgärder för att tillvarata Riksrevisionens rekommendationer ansåg regeringen att det i dagsläget inte finns behov av en närmare tidsplan för ytterligare åtgärder. Riksdagen har fått del av den beslutade åtgärdsplanen och en dialog förs med näringsutskottet om formerna för och behovet av ytterligare information. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

7. Rskr. 2020/21:252

Internationella försvarssamarbeten

Skr. 2020/21:56, bet. 2020/21:UFöU5

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (UD 8).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om förtydligande av Sveriges säkerhetspolitiska linje*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Sveriges säkerhetspolitiska linje (bet. 2020/21:UFöU5 s. 7–9). Den 16 maj 2022 beslutade regeringen att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato. Den 5 juli fick Sverige ställning som inbjudet land i Nato under tiden som respektive Natolands parlament ratificerar Sveriges ansökningsprotokoll. Sveriges säkerhetspolitiska linje förändras genom kommande Nato- medlemskap och en ny linje kan inte fastställas förrän Sverige blivit medlem. Frågan bereds inom Regeringskansliet och kommer att vara föremål för behandling inom ramen för den nu tillträdda Försvars- beredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

8. Rskr. 2020/21:253

Internationella försvarssamarbeten

Skr. 2020/21:56, bet. 2020/21:UFöU5

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (UD 9).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om förtydligande av Sveriges säkerhetspolitiska linje*: Se redovisning avseende rskr. 2020/21:252.

9. Rskr. 2020/21:338

Nordiskt samarbete

Skr. 2020/21:90, bet. 2020/21:UU4

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (UD 12).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om ministerråd för infrastruktur- och transportfrågor (reservation 6)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om behovet av ett ministerråd för trafik-, transport- och infrastrukturfrågor. Av tillkännagivandet följer att regeringen bör verka för ett ministerråd för trafik-, transport- och infrastrukturfrågor (bet. 2020/21:UU4 s. 29). Den 15 oktober 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Utrikesutskottet påpekade att regeringen i skr. 2021/22:75 inte hänvisat till tillkännagivandet (bet. 2021/22:UU5 s. 11–12). Eftersom riksdagens beslut innebar att ett tillkännagivande riktades till regeringen skulle ärendet inte ha skrivits av. Punkten står därför åter som öppen. Regeringen avser behandla tillkännagivandet i den skrivelse om Nordiskt samarbete som ska lämnas till riksdagen våren 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

10. Rskr. 2020/21:358

Verksamheten i Europeiska unionen under 2020

Skr. 2020/21:115, bet. 2020/21:UU10

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (UD 14).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Utrikes- departementet

157

Skr. 2022/23:75	Punkt 4 om EU:s sanktionslagstiftning mot allvarliga kränkningar av och
Utrikes-	brott mot de mänskliga rättigheterna*: Riksdagen har tillkännagett för
departementet	regeringen det som utskottet anför om en breddning av EU:s
	sanktionslagstiftning mot allvarliga kränkningar av och brott mot de
	mänskliga rättigheterna (bet. 2020/21:UU10 s. 33–34). Sverige har vid
	flera tillfällen och på olika nivåer inom EU lyft frågan om sanktioner mot
	korruption. Tillsammans med sex andra EU-länder ställde sig Sverige i
	januari 2022 bakom ett brev till unionens höga representant för utrikes
	frågor och säkerhetspolitik, Borrell och Frankrikes utrikesminister Le
	Drian om behovet av att EU inför ytterligare en möjlighet att vidta
	sanktioner mot allvarlig korruption utomlands. I juli 2022 publicerade
	Europeiska utrikestjänsten (EEAS) ett icke-papper som berörde centrala
	frågeställningar i förhållande till eventuella EU-sanktioner mot
	korruption, såsom hur man kan definiera korruption samt vilka bevis som
	skulle krävas i samband med listningar. En första diskussion hölls i
	Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) den 25 augusti där
	Sverige tillsammans med likasinnade uttryckte stöd för ett sådant verktyg.
	Kusp-slutsatserna gav arbetsgruppen med råd för yttre förbindelser
	(Relex) i uppdrag att ge råd om användningen av sanktioner mot
	korruption. Relex har tagit fram ett dokument med rekommendationer som
	ska diskuteras i Kusp under januari 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 5 om en nationell sanktionslagstiftning för mänskliga
	rättigheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet
	anför om om en nationell sanktionslagstiftning för mänskliga rättigheter
	(bet. 2020/21:UU10 s. 34). Frågan bereds fortsatt inom Regeringskansliet.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Riksmötet 2021/22
	11. Rskr. 2021/22:112
	Utgiftsområde 24 Näringsliv
	Prop. 2021/22:1, mot. 2021/22:4012 yrkande 1 och 2021/22:4217
	yrkande 1, bet. 2021/22:NU1
	Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (UD 23).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 24, b) bemyndiganden om
	ekonomiska åtaganden, 2: Behov av kapitaltillskott till Instrument in
	Support of Trade Exchanges (Instex) har inte aktualiserats under 2022.
	Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i
	budgetpropositionen för 2024. Punkten är inte slutbehandlad.
	12. Rskr. 2021/22:174
	Ändringar i statens budget för 2022 – Ekonomiskt stöd och utrustning till
	Ukraina
	Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:FiU40
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Om ändringar i statens budget för 2022, b och c): Den 28 februari 2022
158	beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022
158

avseende anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet inom utgiftsområde 5. Punkterna är slutbehandlade.

13. Rskr. 2021/22:187

Vissa säkerhetspolitiska frågor

Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, 2019/20, 2020/21 och 2021/22, bet. 2021/22:UU11

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om den europeiska säkerhetsordningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om relationerna med Ryssland (bet. 2021/22:UU11 s. 17–19). Förutsättningarna för svensk politik gentemot Ryssland förändrades med den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina. Frågan om ett nytt svenskt förhållningssätt till Ryssland bereds inom Regeringskansliet och kommer att vara föremål för behandling inom ramen för den nu tillträdda Försvarsberedningen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om Natooption*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Natooption (bet. 2021/22:UU11 s. 16-17). I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg.omr. 5 s. 10) uppgav regeringen att regeringen den 16 maj 2022 beslutade att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato. Den 5 juli fick Sverige ställning som inbjudet land i Nato under tiden som respektive Natolands parlament ratificerar Sveriges ansökningsprotokoll. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slut- behandlad.

Punkt 5 om tydliggörande av svensk säkerhetspolitik*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tydliggörande av svensk säkerhetspolitik (bet. 2021/22:UU11 s. 16–17). Den 16 maj 2022 beslutade regeringen att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato. Den 5 juli fick Sverige ställning som inbjudet land i Nato under tiden som respektive Natolands parlament ratificerar Sveriges ansökningsprotokoll. Sveriges säkerhetspolitiska linje förändras genom kommande Nato- medlemskap och en ny linje kan inte fastställas förrän Sverige blivit medlem. Frågan bereds inom Regeringskansliet och kommer att vara föremål för behandling inom ramen för den nu tillträdda Försvarsbered- ningen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om FN:s konvention om förbud mot kärnvapen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om FN:s konvention om förbud mot kärnvapen (bet. 2021/22:UU11 s. 24–26). Sverige deltog som observatör vid det första statspartsmötet för konventionen om förbud mot kärnvapen (TPNW). Mötet ägde rum i Wien den 21–23 juni 2022. Vid statspartsmötet höll Sverige ett anförande i vilket regeringen bl.a. lyfte fram Sveriges engagemang för nedrustning och icke-spridning inom ramen för Icke-spridningsfördraget (NPT) samt upprepade sin syn på förbudskonventionen som man inte avsåg underteckna eller ratificera. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 13 om utredning om Sveriges insats i Afghanistan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utredning om Sveriges insats i Afghanistan (bet. 2021/22:UU11 s. 27). Den 9 juni

Skr. 2022/23:75 Utrikes- departementet

159

Skr. 2022/23:75	2022 beslutade regeringen att tillsätta en parlamentariskt sammansatt
Utrikes-	kommitté som ska utvärdera Sveriges engagemang i Afghanistan mellan
departementet	åren 2001–2021. Regeringen bedömde därmed att tillkännagivandet är
	tillgodosett och slutbehandlat. Uppdraget ska redovisas senast den 9 juni
	2024. Punkten är slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 5 och 9.
	14. Rskr. 2021/22:256
	Mänskliga rättigheter i länder och regioner m.m.
	Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, 2019/20, 2020/21 och
	2021/22, bet. 2021/22:UU15
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 3 om House of Sweden i Taipei*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om att förstärka svensk närvaro genom
	ett "House of Sweden" i Taipei (bet. 2021/22:UU15 s. 17). Frågan bereds
	inom Regerinskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	15. Rskr. 2021/22:301
	Värdlandsavtal mellan Sverige och Internationella vaccininstitutet
	Prop. 2021/22:145, bet. 2021/22:SoU29
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 25 maj 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS
	609).
	16. Rskr. 2021/22:333
	Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa under 2021
	Skr. 2021/22:170, bet. 2021/22:UU12
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 30 juni 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
	17. Rskr. 2021/22:366
	Nordiskt samarbete inklusive Arktis
	Skr. 2021/22:90, bet. 2021/22:UU5
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 1 september 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
	18. Rskr. 2021/22:398
	Strategisk exportkontroll 2021 – krigsmateriel och produkter med dubbla
	användningsområden
	Skr. 2021/22:114, bet. 2021/22:UU9
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 22 september 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
160

19. Rskr. 2021/22:399

Förstärkt kontroll av produkter med dubbla användningsområden Prop. 2021/22:209, bet. 2021/22:UU18

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1074).

20. Rskr. 2021/22:414

Översyn av vissa bestämmelser om tullfrihet Prop. 2021/22:210, bet. 2021/22:SkU31 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1002).

21. Rskr. 2021/22:419

Riksrevisionens rapport om svenskt bistånd till multilaterala organisationer

Skr. 2021/22:144, bet. 2021/22:UU8 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 29 september 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

22. Rskr. 2021/22:420

Värdlandsavtal mellan Sverige och Förenta nationernas barnfond Unicef Prop. 2021/22:212, bet. 2021/22:UU16

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1213).

23. Rskr. 2021/22:441

Anpassningar till EU:s marknadskontrollförordning – del 2 Prop. 2021/22:213, bet. 2021/22:NU26

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1107–1146).

24. Rskr. 2021/22:461

Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina

Prop. 2021/22:214, bet. 2021/22:FiU49 Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, ändrade och nya anslag samt ändrade beställningsbemyndiganden, b): Den 14 juli 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022

Skr. 2022/23:75 Utrikes- departementet

161

Skr. 2022/23:75	avseende Sida. Den 22 december 2022 beslutade regeringen om ändring
Utrikes-	av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslagsposten 2:3 inom
departementet	utgiftsområde 24. Punkten är slutbehandlad.
	Om utgiftsområde 7: Regeringen beslutade den 14 juli 2022 att Sverige
	ska delta i det gemensamma företaget EDCTP och uppdrog åt Sida att
	företräda Sverige inom initiativet. Punkten är slutbehandlad.
	Riksmötet 2022/23
	25. Rskr. 2022/23:50
	Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali
	Prop. 2022/23:3, bet. 2022/23:UFöU1
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 15 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för
	budgetåret 2023 avseende Försvarsmakten.
	26. Rskr. 2022/23:54
	Höständringsbudget för 2022
	Prop. 2022/23:2, bet. 2022/23:FiU11
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag: Den
	15 december beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för
	budgetåret 2022 avseende anslag 1:1 inom utgiftsområde 5 samt avseende
	Inspektionen för strategiska produkter, Folke Bernadotteakademin och,
	inom ramen för utgiftsområde 7, avseende Styrelsen för internationellt
	utvecklingssamarbete (Sida). Punkten är slutbehandlad.
	27. Rskr. 2022/23:68
	Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
	Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:UU1
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Om statens budget inom utgiftsområde 5, a) anslagen för 2023 och b)
	bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 21 december 2022
	beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende
	anslagen 1:1, 1:2, 1:3, 1:4, 1:6, 1:7, 1:8 och 1:11 inom utgiftsområde 5
	samt avseende Inspektionen för strategiska produkter. Den 22 december
	2022 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2023
	avseende anslag 1:10 inom utgiftsområde 5 samt avseende Svenska
	institutet och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida).
	Punkterna är slutbehandlade.
	28. Rskr. 2022/23:94
	Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
	Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:UU2
	Skrivelsen är slutbehandlad.
162

Skr. 2022/23:75 Försvars- departementet

164

2.4 Försvarsdepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2016/17

1. Rskr. 2016/17:175

Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Skr. 2016/17:70, bet. 2016/17:FöU5

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fö 10), skr. 2018/19:75 (Fö 6), skr. 2019/20:75 (Fö 6), skr. 2020/21:75 (Fö 4) och skr. 2021/22:75 (Fö 1).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen (bet. 2016/17:FöU5 s. 17 f.).

Den 23 mars 2017 beslutade regeringen att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppgift att se över hur skyddet för totalförsvarsverksamheten kan förbättras (Fö 2017:02, dir. 2017:31). Kommittén redovisade i juni 2019 betänkandet Förbättrat skydd för totalförsvaret (SOU 2019:34). Betänkandet har remissbehandlats.

I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 6 avsnitt 2.3.2 s. 14) redovisade regeringen vad som gäller till dess att förslag om permanenta lösningar om särskilt skydd för totalförsvarets intressen kan presenteras för riksdagen och att den bedömde att tillkännagivandet var tillgodosett i den delen. Regeringen beslutade den 14 juli 2022 kommittédirektiv Kontroll vid överlåtelse och upplåtelse av egendom av väsentlig betydelse för totalförsvaret (dir. 2022:121). Utredaren ska, med beaktande av såväl remissutfallet av SOU 2019:34 som den utveckling som har skett när det gäller lagstiftningen i övrigt, analysera om och i så fall hur kommitténs förslag till kontrollsystem bör genomföras. Uppdraget ska redovisas senast den 1 februari 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2017/18

2. Rskr. 2017/18:178

Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Mot. 2017/18:3222, bet. 2017/18:FöU5

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fö 10), skr. 2019/20:75 (Fö 10), skr. 2020/21:75 (Fö 6) och skr. 2021/22:75 (Fö 2).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om signalspaning och massförstörelsevapen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör se över möjligheten att ge Inspektionen för strategiska produkter rätt att inrikta signalspaning från Försvarets radioanstalt (bet. 2017/18:FöU5 s. 11 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3222 avseende yrkande 52.

I linje med vad som aviserats i propositionen Totalförsvaret 2021–2025 (prop. 2020/21:30) beslutade regeringen den 14 juli 2022 kommitté- direktiv om en översyn av lagen (2008:717) om signalspaning i försvars-

underrättelseverksamhet (dir. 2022:120). I översynen ingår bl.a. frågan om	Skr. 2022/23:75
rätten att inrikta signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Upp-	Försvars-
draget ska delredovisas senast den 1 september 2024 och slutredovisas	departementet
senast den 1 april 2024. Punkten är inte slutbehandlad.
3. Rskr. 2017/18:179
Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet
Mot. 2017/18:3222, bet. 2017/18:FöU5
Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fö 11), skr. 2019/20:75 (Fö 11),
skr. 2020/21:75 (Fö 7) och skr. 2021/22:75 (Fö 3).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Åtgärder med anledning av riksdagens beslut redovisas under rskr.
2017/18:178.
Riksmötet 2018/19
4. Rskr. 2018/19:214
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Mot. 2018/19:2817 yrkande 1, 2018/19:2821 yrkande 5, 2018/19:2840
yrkande 9, bet. 2018/19:KU28
Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 89), 2020/21:75 (Ju 64) och
2021/22:75 (Ju 52).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om ett nationellt säkerhetsråd för krisledning*: Riksdagen har
tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av den
centrala krisledningsorganisationen med inriktningen att inrätta ett
nationellt säkerhetsråd för krisledning vid Statsrådsberedningen (bet.
2018/19:Ku28 s. 14 f.). Regeringen beslutade den 30 november 2021 om
vissa undantag från förordningen (1996:1515) med instruktion för
Regeringskansliet. Beslutet innebär att den särskilda chefstjänstemannen
för krishantering i Justitiedepartementet placeras i Statsrådsberedningen
samt att gruppen för strategisk samordning leds av en statssekreterare i
Statsrådsberedningen. Statsministern beslutade samma datum att den
statssekreterare som leder gruppen för strategisk samordning ska vara
statsministerns statssekreterare. Den 2 december 2021 beslutade
regeringen att statsministerns statssekreterare även ska vara ordförande i
krishanteringsrådet. Den 1 februari 2022 flyttades även kansliet för
krishantering från Justitiedepartementet till Statsrådsberedningen.
Regeringen utsåg den 10 november 2022 en nationell säkerhetsrådgivare
och lämnade samma dag säkerhetsrådgivaren i uppdrag att lämna förslag
till hur en funktion som ska stödja ett nationellt säkerhetsråd ska byggas
upp. Säkerhetsrådgivaren ska vara placerad direkt under statsministerns
statssekreterare och leda den nya funktionen.
Regeringen inrättade den 1 januari 2023 i Regeringskansliet ett
nationellt säkerhetsråd för informationsutbyte och strategisk samordning i
frågor som rör nationell säkerhet samt krishantering. Rådet leds av
statsministern och består förutom av statsministern, av justitieministern,
utrikesministern, försvarsministern, ministern för civilt försvar,	165
	165

Skr. 2022/23:75	finansministern samt övriga partiledare som ingår i regeringen. Vid behov
Försvars-	ska även andra statsråd kunna delta i rådet.
departementet	Regeringen beslutade vissa ändringar i förordningen (1996:1515) med
	instruktion för Regeringskansliet vilka trädde i kraft den 1 januari 2023.
	Av instruktionens nya lydelse framgår att den nationella säkerhets-
	rådgivaren biträder det nationella säkerhetsrådet och ansvarar för analys,
	samordning och inriktning av frågor som rör nationell säkerhet. Den
	nationella säkerhetsrådgivaren ska även leda gruppen för strategisk
	samordning i frågor som rör nationell säkerhet.
	Det pågår för närvarande en uppbyggnad av en funktion under den
	nationella säkerhetsrådgivaren. Punkten är inte slutbehandlad.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2020/21

5. Rskr. 2020/21:121

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:FöU1

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fö 12) och skr. 2021/22:75 (Fö 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om överlåtelse och upplåtelse av JAS 39 C/D: Riksdagen har bemyndigat regeringen att besluta om export av JAS 39 C/D genom upplåtelse eller överlåtelse av viss materiel, under förutsättning att exporten bidrar till den operativa tillgängligheten inom stridsflygssystemet och att exporten sker till förmån för den operativa tillgängligheten till JAS 39 C/D. Export av stridsflygsystem är ett långsiktigt arbete och regeringen har ännu inte omsatt detta till något beslut om att upplåta eller överlåta materiel. Punkten är inte slutbehandlad.

6. Rskr. 2020/21:135

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Prop. 2020/21:30, bet. 2020/21:FöU4

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 148) och 2021/22:75 (Ju 83).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om civilplikt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda den moderna civilpliktens utformning. Enligt tillkännagivandet ska regeringen tillsätta en utredning som får i uppgift att lämna förslag om hur en modern civilplikt ska se ut (bet. 2020/21:FöU4 s. 35 f.). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har på regeringens uppdrag i april 2022 översiktligt bedömt behovet av personal- förstärkningar inom myndigheter, kommuner, regioner och näringsliv vid höjd beredskap och krig. Regeringen har den 12 januari 2023 gett myndigheten ett ytterligare uppdrag där de ska genomföra de åtgärder som behövs för att förbereda en aktivering av civilplikten inom kommunal räddningstjänst. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 16 om mål för det civila försvaret*: Riksdagen godkände

regeringens förslag om det mål för det civila försvaret som skulle gälla

166

fr.o.m. 2021. Regeringen ansåg därmed att punkten var slutbehandlad. Försvarsutskottet har dock i ett yttrande i samband med behandlingen av regeringens skrivelse Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2020 (skr. 2020/21:75 samt skr. 2021/22:75) gjort en annan bedömning än regeringen av huruvida punkten avseende målet för det civila försvaret ska anses vara slutbehandlad. Utskottet har bl.a. anfört att riksdagen inte fått någon redovisning av vilka åtgärder regeringen vidtagit med anledning av riksdagens beslut och att många åtgärder krävs för att öka möjligheten att följa upp och uttala sig om måluppfyllelse för det civila försvaret. I budgetpropositionen för 2023 (utgiftsområde 6 s. 85) konstaterar regeringen att riksdagen har beslutet om målet för det civila försvaret i enlighet med regeringens förslag och att regeringen i budgetpropositionen för 2023 redovisar en rad åtgärder under de utgifts- områden som behandlar frågor om det civila försvaret. Mot denna bakgrund ansåg regeringen i budgetpropositionen att punkten är slut- behandlad, men att arbetet med måluppfyllelse på området kontinuerligt kommer att utvecklas och redovisas för riksdagen. Punkten är slut- behandlad.

7. Rskr. 2020/21:136

Totalförsvaret 2021–2025

Prop. 2020/21:30, bet. 2020/21:FöU4

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fö 13) och skr. 2021/22:75 (Fö 5). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 26 om en utökad grundorganisation: Regeringen beslutade den 17 juni 2021 om en ändring av förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten. Ändringen, som trädde i kraft den 1 september 2021, innebär att Norrlands dragonregemente (K 4) i Arvidsjaur, Älvsborgs amfibieregemente (Amf 4) i Göteborg, Upplands flygflottilj (F 16) i Uppsala, Dalregementet (I 13) i Falun och Västernorrlands regemente (I

21)i Sollefteå med utbildningsdetachement (Jämtlands fältjägarkår) i Östersundåterinrättas som egna organisationsenheter. Regeringen beslutade den 30 juni 2022 om en ändring av förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten. Ändringen, som trädde i kraft den 1 oktober 2022, innebär att Bergslagens artilleriregemente (A9) i Kristinehamn återinrättades som egen organisationsenhet. Punkten är slutbehandlad.

8. Rskr. 2020/21:195

Militära frågor och frågor om Försvarsmaktens personal Mot. 2020/21:3443, bet. 2020/21:FöU8

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fö 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om reservofficerares rätt till tjänstledighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om reservofficerares rätt till tjänstledighet (bet. 2020/21:FöU8 s. 7). Ärendet bereds inom

Skr. 2022/23:75 Försvars- departementet

167

Skr. 2022/23:75 Försvars- departementet

168

Regeringskansliet. Ärendet beräknas kunna slutbehandlas tidigast under 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

9. Rskr. 2020/21:390

Åtgärder för att förbättra polisens effektivitet Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:JuU41 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fö 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om översyn av Försvarets radioanstalts förmåga att bistå Polismyndigheten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om en översyn av Försvarets radioanstalts förmåga att bistå Polismyndigheten (bet. 2020/21:JuU41 s. 16 f.). Regeringen har i budget- propositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 6 avsnitt 4.6.8) föreslagit att öka Försvarets radioanstalts anslag i syfte att ytterligare ge stöd till Polismyndighetens arbete med att bekämpa grov gräns- överskridande brottslighet. Riksdagen beslutade den 20 december 2022 om anslagsökning i budgetpropositionen för 2023. Regeringen beslutade den 21 december 2022 regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Försvarets radioanstalt. Regeringen avser att informera riksdagen slutligt i budgetpropositionen för 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2021/22

10. Rskr. 2021/22:32

Riksrevisionens rapport om projektbidrag från anslag 2:4 Krisberedskap Skr. 2021/22:6, bet. 2021/22:FöU3

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 142). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om en oberoende översyn av processen med projektbidrag från anslag 2:4 Krisberedskap*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet att en oberoende översyn av processen med projektbidrag från anslag 2:4 Krisberedskap (bet. 2021/22:FöU3 s. 6 f). Frågan analyseras i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

11. Rskr. 2021/22:94

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:FöU1

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fö 12).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 3 b) om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden m.m.:

–om bemyndigande till regeringen att för 2022 utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret i händelse av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden som uppgår till högst 40 000 000 000 kronor. Regeringen avslutade ärendet genom beslut den 19 januari 2023. Punkten är slut- behandlad.

Punkt 4 om objektsramar för stridsflygs- och undervattensförmåga*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om

objektsramar (bet. 2021/22:FöU1 s. 52 f.). Objektsramar för stridsflygs- och undervattensförmåga för perioden 2023–2034 redovisades i budgetpropositionen för 2023. I budgetpropositionen bedömde regeringen därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

12. Rskr. 2021/22:138

Extra ändringsbudget för 2022 – Ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, medel för testning och smittspårning

Prop. 2021/22:86, bet. 2021/22: FiU16 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkten 1 om ändringar i statens budget för 2022:

b)Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den

17februari 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Punkten är slutbehandlad.

13.Rskr. 2021/22:175

Ändringar i statens budget för 2022 – Ekonomiskt stöd och utrustning till Ukraina

Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:FiU40 Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändringar i statens budget för 2022 – Ekonomiskt stöd och utrustning till Ukraina, a: Den 28 februari 2022 beslutade regeringen att till Ukraina skänka försvarsmateriel i form hjälmar, skyddsvästar, dygnsportioner av hållbara livsmedel och pansarskott till ett värde av 413 500 000 kronor. Punkten är slutbehandlad.

Om ändringar i statens budget för 2022 – Ekonomiskt stöd och utrustning till Ukraina, b: Den 28 februari 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Försvarsmakten samt avseende andra berörda anslag. Punkten är slutbehandlad.

Om ändringar i statens budget för 2022 – Ekonomiskt stöd och utrust- ning till Ukraina, c: Den 17 mars 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Försvarsmakten samt avseende andra berörda anslag. Punkten är slutbehandlad.

14. Rskr. 2021/22:181

Riksrevisionens rapport om att bygga nationell försvarsförmåga – statens arbete med att stärka arméstridskrafterna

Skr. 2021/22:63, bet. 2021/22:FöU4 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 15 december 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

15. Rskr. 2021/22:182

Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Skr. 2021/22:70, bet. 2021/22:FöU5

Skr. 2022/23:75 Försvars- departementet

169

Skr. 2022/23:75	Skrivelsen är slutbehandlad.
Försvars-
departementet	Den 15 december 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
	16. Rskr. 2021/22:204
	Ändringar i statens budget för 2022 – Stöd till Ukraina med efterfrågad
	försvarsmateriel
	Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:FiU46
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Om ändringar i statens budget för 2022 – Stöd till Ukraina med efter-
	frågad försvarsmateriel, a): Den 25 mars 2022 beslutade regeringen att till
	Ukraina skänka försvarsmateriel i form av fältarbetsmateriel inom
	området minröjning och pansarskott till ett värde av 205 000 000 kronor.
	Punkten är slutbehandlad.
	Om ändringar i statens budget för 2022 – Stöd till Ukraina med efter-
	frågad försvarsmateriel, b): Den 13 april 2022 beslutade regeringen om
	ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Försvarsmakten
	samt avseende andra berörda anslag. Punkten är slutbehandlad.
	17. Rskr. 2021/22:218
	Försvarsmaktens personal
	Mot. 2021/22:450, bet. 2021/22: FöU8
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 6 om medinflytande för totalförsvarspliktiga*: Riksdagen har till-
	kännagett för regeringen det som utskottet anför om Pliktrådets oberoende
	från Försvarsmakten (bet. 2021/22:FöU8 s. 17). Ärendet bereds inom
	Regeringskansliet och inkluderar frågor om författningsändringar.
	Ärendet beräknas kunna slutbehandlas tidigast under 2023. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	18. Rskr. 2021/22:219
	Militära frågor
	Mot. 2021/22:199 yrkande 12, mot. 2021/22:3233 yrkandena 8 och 9 samt
	delvis mot. 2021/22:1207, bet. 2021/22:FöU9
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 6 om samexistens (reservation 7)*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som anförs i reservationen om att regeringen ska vidta fler
	åtgärder för att uppnå en god samexistens mellan försvarets intressen och
	övriga samhällsintressen (bet. 2021/22:FöU9 s. 34). Regeringen har
	redovisat redan vidtagna åtgärder för att främja samexistens och bedömt
	att det inte finns något behov av att ge Försvarsmakten ytterligare
	uppgifter eller vidta några andra åtgärder. Regeringens ställningstagande
	har redovisats och tillkännagivande ansetts slutbehandlat i budget-
170

propositionen för 2023 (se prop. 2021/22:1 utg.omr. 6 avsnitt 4.3.11). Skr. 2022/23:75

Punkten är slutbehandlad.Försvars- departementet

19. Rskr. 2021/22:227

Extra ändringsbudget för 2022 – Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser

Prop. 2021/22:199, bet. 2021/22:FiU47 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2022 – Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser, a): Den 13 april 2022 beslutade regeringen om ändring i regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2022 – Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser, c): Den 13 april 2022 beslutade regeringen om ändring i regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Försvarsmakten, Försvarets materielverk och Försvarets radioanstalt. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2022 – Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser, d): Den 13 april 2022 beslutade regeringen om ändring i regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Punkten är slutbehandlad.

20. Rskr. 2021/22:242

Riksrevisionens rapport om statens suicidpreventiva arbete.

Mot. 2021/22:4409 m.fl., bet. 2021/22:SoU23

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om inkommande samtal till nödnumret 112 som rör hot om suicid*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en nationell enhetlig hantering av inkommande samtal till nödnumret 112 som rör hot om suicid (bet. 2021/22: SoU23 s.15). Regeringen avser återkomma med sin bedömning i budgetpropositionen för 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

21. Rskr. 2021/22:298

Förbättrade rättsliga förutsättningar för att kunna ta emot militärt stöd från andra stater

Prop. 2021/22:246, bet. 2021/22:UU19 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 18 maj 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 430–432).

22. Rskr. 2021/22:462

Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till

Ukraina

171

Skr. 2022/23:75 Prop. 2021/22:269, utskottsinitiativ, bet. 2021/22:FiU49

Försvars-Skrivelsen är slutbehandlad. departementet

Om ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, ändrade och nya anslag samt ändrade beställningsbemyndiganden: Den 8 september 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Försvarsmakten samt avseende andra berörda anslag. Punkten är slutbehandlad.

Om utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, a): Den 22 juni 2022 beslutade regeringen att till Ukraina skänka försvarsmateriel i form av sjömålsrobot 17, pansarskott och automatgevär med ammunition till ett värde om 262 300 000 kronor. Punkten är slutbehandlad.

Om utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, b): Den 30 juni 2022 beslutade regeringen att till Ukraina skänka försvarsmateriel i form av pansarvärnsvapen, understödsvapen och minröjningsutrustning till ett värde om 500 000 000 kronor. Punkten är slutbehandlad.

Om utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, c): Den

1 september 2022 beslutade regeringen att till Ukraina skänka försvars- materiel i form artilleriammunition till ett värde om 500 000 000 kronor. Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2022/23

23. Rskr. 2022/23:14

Ändringar i statens budget för 2022 – Försvarsmateriel till Ukraina Utskottsinitiativ, bet. 2022/23:FiU27

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om försvarsmateriel till Ukraina: Den 18 november 2022 beslutade regeringen att till Ukraina skänka försvarsmateriel i form av luftförsvars- system, kvalificerad ammunition, personterrängbilar, vinterutrustning, tiktmedel, kroppsskydd, tält och maskeringsnät till ett värde av 3 007 800 000 kronor. Punkten är slutbehandlad.

24. Rskr. 2022/23:79

Utgiftsområde 6 Försvar och krisberedskap

Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:FöU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om anslag inom utgiftsområde 6, a) Anslagen för 2023: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 (regleringsbrev för Kustbevakningen, anslaget 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Statens haverikommission, och Myndig- heten för psykologiskt försvar) avseende myndigheternas verksamhet och tilldelning av anslagsmedel m.m. enligt riksdagens beslut. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om anslag inom utgiftsområde 6, b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 3 och 4: Regeringen har genom beslut den 22

december 2022 om regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och

172

beredskap för 2023 medgett myndigheten att disponera en låneram enligt	Skr. 2022/23:75
riksdagens beslut. Regeringen har genom beslut den 22 december 2022 om	Försvars-
regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för	departementet
2023 fastställt bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget 2:2
Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor samt för
anslaget 2:4 Krisberedskap enligt riksdagens beslut. Punkten är slut-
behandlad.
Punkt 2 om anslag inom utgiftsområde 6, c) Investeringsplaner, 3:
Regeringen har genom beslut den 22 december 2022 om regleringsbrev
för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för 2023 fastställt en
investeringsplan enligt riksdagens beslut. Punkten är slutbehandlad.
25. Rskr. 2022/23:80
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:FöU1
Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 a) om anslagen för 2023: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Försvarsmakten, Försvarsunder- rättelsedomstolen, Myndigheten för totalförsvarsanalys, Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Totalförsvarets forsk- ningsinstitut, Totalförsvarets plikt- och prövningsverk, anslaget 1:7 Officersutbildning m.m. och anslaget 1:10 Nämnder m.m. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 b) om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden:

–om bemyndigande till regeringen att för 2023 utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret i händelse av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden som uppgår till högst 40 000 000 000 kronor. Punkten är inte slutbehandlad.

–om bemyndigande till regeringen att för 2023 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för Försvarets materielverk: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende För- svarets materielverk. Punkten är slutbehandlad.

–om bemyndigande till regeringen att under 2023 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 c) om investeringsplaner: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Försvarsmakten. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 4 om bemyndigande till regeringen att lokalisera Försvars- maktens logistik med ledning och stab i Arboga och besluta att organisationsenheten i samband med det byter namn till Försvarsmaktens logistikregemente. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 b och 4.

173

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

174

2.5 Socialdepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2016/17

1. Rskr. 2016/17:144

Riksrevisionens rapport om felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen

Skr. 2016/17:51, bet. 2016/17:SfU10

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 15), skr. 2018/19:75 (S 9), skr. 2019/20:75 (S 4), skr. 2020/21:75 (S 3) och skr. 2021/22:75 (S 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör se till att Försäkringskassan regelbundet mäter storleken på felaktiga utbetalningar och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SfU10 s. 5 f.). Regeringen beslutade den 30 juni 2016 att tillkalla en delegation med uppdrag att motverka överutnyttjande av och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (Fi 2016:07, dir. 2016:60). Delegationen fick bl.a. i uppdrag att genomföra omfattningsstudier avseende felaktiga utbetal- ningar och redovisa orsakerna. Enligt direktiven skulle delegationen pröva om det är möjligt och lämpligt att använda sig av tidigare tillämpade metoder eller om nya metoder behövs för att bedöma omfattningen. Uppdraget slutredovisades den 12 december 2019 genom betänkandet Samlade åtgärder för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen (SOU 2019:59).

I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 2, avsnitt

2.3.3s. 9, bet. 2020/21:FiU2, rskr. 2020/21:150) föreslog regeringen ett åtgärdspaket för att motverka fusk och missbruk inom välfärdssystemen. Försäkringskassan får från och med 2021 medel för att intensifiera arbetet.

Genom förordningen (2021:663) om arbetet med att säkerställa korrekta utbetalningar från välfärdssystemen, som trädde i kraft i juni 2021, säkerställs att Försäkringskassan och vissa andra myndigheter regelbundet ska genomföra omfattningsstudier. Ekonomistyrningsverket ska senast den 31 mars 2023 lämna en första samlad redovisning enligt förordningen. Regeringen avser därefter att återkomma till riksdagen i frågan. Målet är att kunna slutbehandla tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

2. Rskr. 2016/17:156

Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet

Prop. 2016/17:59, bet. 2016/17:SoU11

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 17), skr. 2018/19:75 (S 10), skr. 2019/20:75 (S 5), skr. 2020/21:75 (S 4) och skr. 2021/22:75 (S 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om generell tillståndsplikt*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med

förslag som innebär att samma krav på tillstånd som gäller för enskilda för att yrkesmässigt bedriva verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU11 s. 7 f.).

I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.4.2 s. 108) redovisade regeringen tillkännagivandet om generell tillståndsplikt för socialtjänstverksamhet som slutbehandlat och gjorde bedömningen att tillståndsplikt för socialtjänstverksamhet inte behöver utredas ytterligare. Regeringen anförde i huvudsak att kommunerna har ett lagstadgat ansvar att tillhandahålla socialtjänst åt medborgarna och är huvudmän för socialtjänstverksamhet och har det yttersta ansvaret för den individuella insatsen vid köp av enstaka platser. Kvalitetskraven som regleras i författningar är desamma oavsett regi. Inspektionen för vård och omsorg utövar tillsyn över både offentlig och enskild verksamhet. En tillståndsprövning säkerställer att grundläggande krav är uppfyllda och syftar även till att förhindra oseriösa aktörer. På grund av kommunernas lagstadgade skyldighet och yttersta ansvar att tillhandahålla välfärdstjänster föreligger inte samma behov av tillståndsprövning för kommunla verksamhet som för enskild verksamhet. Ett tillståndskrav på kommunal verksamhet skulle innebära en inskränkning i den kommunala självstyrelsen och inte vara förenligt med den grundlagsfästa proportionalitetsprincipen i regeringsformen (14 kap. 3 § RF).

Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2017/18:SoU1, rskr. 2017/18:121).

I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 160) anförde regeringen att frågan bereds inom ramen för den sakpolitiska

överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna (Januariavtalet, punkt 61). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.3 s. 155) gjorde regeringen bedömningen att det inte framstod som genomförbart att tillmötesgå riksdagen i denna fråga och uppgav att tillkännagivandet fick anses slutbehandlat.

Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123). Punkten står därför åter öppen. Regeringen överväger fortsatt vilka eventuella åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.

3. Rskr. 2016/17:225

Samhällets krisberedskap

Motioner under allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:FöU7 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 24), skr. 2018/19:75 (S 12), skr. 2019/20:75 (S 6), skr. 2020/21:75 (S 5) och skr. 2021/22:75 (S 4). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 27 om krisberedskapen inom sjukvården*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör göra en översyn av de konsekvenser som den resursbrist som lett till stabsläge vid flera sjukhus de senaste åren skulle få vid en extraordinär händelse med stor

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

175

Skr. 2022/23:75	belastning på samhällets vårdresurser och tillkännagett detta för
Social-	regeringen (bet. 2016/17:FöU7 s. 84 f.).
departementet	Regeringen beslutade i regleringsbrev för budgetåret 2018 att ge
	Socialstyrelsen i uppdrag att analysera vilken kapacitet svensk sjukvård
	har vid överbeläggningar eller akut personalbrist samt vilka konsekvenser
	sådan resursbrist skulle få vid en extraordinär händelse. Uppdraget
	redovisades den 19 december 2018.
	Regeringen beslutade den 8 augusti 2018 att ge en särskild utredare i
	uppdrag att göra en översyn av hälso- och sjukvårdens beredskap inför och
	vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap samt lämna förslag
	på hur hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera denna typ av händelser
	långsiktigt bör utvecklas (S 2018:09, dir. 2018:77). I uppdraget ingick att,
	utifrån kartläggning och analys, utarbeta en nationell färdplan för hur
	beredskapen inom hälso- och sjukvården ska kunna utvecklas avseende
	allvarliga händelser i fredstid. Regeringen har vid tre tillfällen beslutat om
	tilläggsdirektiv till Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap.
	Den 14 november 2019 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv (dir.
	2019:83) med uppdrag att utreda åtgärder för att förebygga och hantera
	situationer med brist på hälso- och sjukvårdsmaterial och läkemedel även
	om det inte föreligger någon allvarlig händelse som påverkar
	försörjningen. Bakgrunden var de allvarliga problem med material-
	försörjningen som hade drabbat några regioner.
	Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap (S 2018:09) lämnade
	den 2 april 2020 delbetänkandet Hälso- och sjukvård i det civila försvaret
	– underlag till försvarspolitisk inriktning (SOU 2020:23). Delbetänkandet
	utgjorde underlag för arbetet med regeringens försvarspolitiska
	proposition Totalförsvaret 2021–2025 (prop. 2020/21:30). Den 31 mars
	2021	lämnade	utredningen		delbetänkandet		En	stärkt
	försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården (SOU 2021:19).
	Delbetänkandet innehåller förslag för att säkerställa hälso- och
	sjukvårdens försörjning av läkemedel och sjukvårdsmateriel i vardagen,
	vid allvarliga händelser i fredstid och vid höjd beredskap och krig. Den
	23 februari 2022 lämnade utredningen sitt slutbetänkande Hälso- och
	sjukvårdens beredskap – struktur för ökad förmåga (SOU 2022:6).
	Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag tagit fram ett underlag för att
	förstärka den nationella förmågan vid masskadehändelser (S2021/02921).
	Socialstyrelsen redovisade			uppdraget	den	1 september	2022	med
	rapporten Förstärkning av nationell förmåga vid masskadehändelser.
	Regeringen har den 10 november 2022 gett Socialstyrelsen i uppdrag att
	ta fram nyckeltalsberäkningar och dimensionerande målbilder för hälso-
	och sjukvårdens planering för civilt försvar (S2022/04257). Regeringen
	har i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 6 s. 79 f.,
	bet.	2022/23:FöU1,	rskr.	2022/23:75)		gjort bedömningen att

tillkännagivandet om en översyn är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

4. Rskr. 2016/17:254

Hälso- och sjukvårdsfrågor

Motioner under allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:SoU10

176

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 25), skr. 2018/19:75 (S 13), skr. 2019/20:75 (S 7), skr. 2020/21:75 (S 6) och skr. 2021/22:75 (S 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 15 om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU10 s. 47 f.). Utredningen Styrning för en mer jämlik vård (S 2017:08) har haft i uppdrag att utreda hur styrningen av hälso- och sjukvården bättre kan främja en jämlik och behovsbaserad vård (dir. 2017:128). Med utgångspunkt i tillitsbaserad styrning skulle utredaren bl.a. analysera och överväga olika alternativ när det gäller vilka styrsystem för hälso- och sjukvården som bäst överensstämmer med målsättningarna i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och principen om vård efter behov på lika villkor till hela befolkningen. Uppdraget innefattade att med en sådan utgångspunkt även se över lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Utredningen överlämnade sitt slutbetänkande Digifysiskt vårdval – Tillgänglig primärvård baserad på behov och kontinuitet (SOU 2019:42) den 1 oktober 2019. I propositionen Ökad kontinuitet och effektivitet i vården – en primärvårdsreform, (prop. 2021/22:72, bet. 2021/22:SoU22, rskr. 2021/22:225), behandlas betänkandets lagförslag om möjligheten att få tillgång till en fast läkarkontakt och få välja utförare i primärvården.

Vidare har utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) haft ett tilläggsuppdrag att analysera ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen och sluten vård i relation till utredningens övriga förslag samt redogöra för vilka konsekvenser en förändring respektive borttagning av dessa begrepp skulle kunna få (dir. 2017:97). Utredningen lämnade sitt slutbetänkande God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till regeringen i mars 2020. Utredningen valde att inte föreslå några ändringar i fråga om indelningen av öppen och sluten vård.

Regeringen gav den 2 april 2020 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att analysera patientlagens (2014:821) efterlevnad, analysera patienters inställning till de valmöjligheter som följer av lagen samt analysera vad individers möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård har inneburit för hälso- och sjukvården i stort. Den 27 oktober 2021 redovisade myndigheten sitt uppdrag i slutrapporten En lag som kräver omtag. I rapporten beskrivs bl.a. att dagens lagstiftning i sig inte är tillräcklig för att stärka patientens ställning. Myndigheten konstaterar i sin sammantagna slutsats att patienter uppskattar att kunna välja vårdgivare men att valfriheten riskerar att leda till en mer ojämlik vård, eftersom den ökade tillgängligheten främst tycks gynna socioekonomiskt starka grupper med relativt lättare hälsobesvär.

En särskild utredare fick den 4 maj 2022 i uppdrag att utreda och ge förslag på hur småskalig hälso- och sjukvårdsverksamhet kan anslutas till offentligt finansierad öppen vård i syfte att skapa långsiktighet och bättre förutsättningar för regionerna att säkerställa tillgång till en jämlik vård i hela landet. Förslaget ska omfatta läkare med olika specialistkompetenser. Utredningen ska redovisa sina förslag senast den 15 maj 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

177

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

178

5. Rskr. 2016/17:326

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Prop. 2016/17:106, bet. 2016/17:SoU18

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 35), skr. 2018/19:75 (S 14), skr. 2019/20:75 (S 8), skr. 2020/21:75 (S 7) och skr. 2021/22:75 (S 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om samlat omhändertagande av de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka patienterna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag om det samlade omhändertagandet i vården och omsorgen av de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka patienterna (bet. 2016/17:SoU18 s. 5). Regeringen beslutade den 21 september 2017 att ge utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård ett tilläggsdirektiv (S 2017:01, dir. 2017:97). Tilläggsdirektivet innehöll ett uppdrag om att utreda och lämna förslag på hur samverkan mellan primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården och omsorgen kan underlättas och hur gränssnittet mellan dessa verksamheter bör se ut. Ytterligare ett tilläggsdirektiv (dir. 2018:90) till utredningen beslutades av regeringen den 23 augusti 2018. I tilläggsdirektivet ingick att undersöka hur samordningen av vårdinsatser för patienter och brukare med omfattande och komplexa vårdbehov kan förbättras och att se över befintlig lagstiftning när det gäller krav på vårdplaner. I utredningens ursprungliga uppdrag låg också att ta fram ett nationellt uppdrag för primärvården, vilket är av stor vikt för det samlade omhändertagandet för äldre. Utredningen lämnade ett delbetänkande 2017. Ett ytterligare delbetänkande God och nära vård – En primärvårdsreform (SOU 2018:39) lämnades den 1 juni 2018. I mars 2020 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till regeringen. Utredningen föreslår bl.a. en lagreglerad skyldighet för regionen och kommunen att samverka kring primärvården. Betänkandet har remissbehandlats och förslagen bereds i Regeringskansliet.

Regeringen har vidare i skrivelsen Framtidens äldreomsorg – en nationell kvalitetsplan (skr. 2017/18:280) behandlat frågor som rör sjuka äldre. Skrivelsen överlämnades till riksdagen den 25 juni 2018.

I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.7.5, s. 152) beslutade regeringen att avsätta 12 miljoner kronor per år under 2018–2020 till Sveriges Kommuner och Regioner för samverkan vid utskrivning från sjukhus. Regeringen avsatte även 10 miljoner kronor i vårändringsbudgeten för 2018 (prop. 2017/18:99 avsnitt 5.9 s. 59) för att bidra till ökad kunskap om lagstiftningen och de verktyg som finns för en välfungerande samverkan.

Socialstyrelsen har tagit initiativ till en förstudie för att kartlägga och analysera hur myndigheten kan utöka och förbättra stödet till kommunal hälso- och sjukvård. Regeringen har med anledning av förstudien gett Socialstyrelsen i uppdrag att stärka stödet till den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården. Regeringen beslutade den 16 april 2020 om ett nytt samlat uppdrag till Socialstyrelsen att genomföra insatser för att stödja omställningen i hälso- och sjukvården till en god och nära vård. Det nya

uppdraget ersatte uppdraget att stödja kommunal hälso- och sjukvård och kompletterar tidigare beslutade uppdrag att följa upp omställningen till god och nära vård. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 30 augusti 2023.

Den 14 juni 2022 beslutade riksdagen om regeringens proposition Sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation (prop. 2021/22:177) med förslag till en ny lag om sammanhållen vård- och omsorgs- dokumentation som ersätter patientdatalagens (2008:355) bestämmelser om sammanhållen journalföring, (bet. 2021/22:SoU30, rskr. 2021/22:381). Den nya lagen (2022:913) om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation trädde i kraft den 1 januari 2023. Lagen ger verksamheter inom socialtjänsten som avser äldre personer eller personer med funktionsnedsättning och hälso- och sjukvården möjlighet att få tillgång till varandras vård- och omsorgsdokumentation genom direktåtkomst eller annat elektroniskt utlämnande. Punkten är inte slutbehandlad.

6. Rskr. 2016/17:346

Riksrevisionens rapport om statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården

Skr. 2016/17:110, bet. 2016/17:SoU19

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 38), skr. 2018/19:75 (S 15), skr. 2019/20:75 (S 9), skr. 2020/21:75 (S 8) och skr. 2021/22:75 (S 7). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om bortre tidsgräns*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen i fortsättningen bör fastställa en bortre tidsgräns för nya riktade statsbidrag (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.).

Regeringen har behandlat tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 s. 28) och gjort bedömningen att det inte är lämpligt att generellt införa en bortre gräns för samtliga nya riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården, bl.a. för att det i vissa fall inte finns några andra fungerande lösningar. Genom bedömningen ansågs tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om uppföljning och effektutvärdering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen i fortsättningen bör utforma riktade statsbidrag på ett sätt som underlättar uppföljning och effektutvärdering (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.).

Regeringen har i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 s. 28) behandlat tillkännagivandet och gjort bedömningen att genom de uppföljningar och utvärderingar som olika myndigheter gör med anledning av de överenskommelser som slutits mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har tillkännagivandet blivit tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 3 om översyn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör göra en översyn av befintliga riktade statsbidrag som saknar en tidsgräns (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.).

Regeringen har i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 s. 28) behandlat tillkännagivandet och gjort bedömningen att de nuvarande riktade statsbidragen utan slutår i dagsläget bör kvarstå i sin

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

179

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

180

befintliga form bl.a. med hänsyn till att vissa av bidragen endast går till vissa regioner och hanteras som riktade statsbidrag utan tidsgräns. I propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 4 om systematisk process*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att staten bör ta fram en nationell övergripande plan för att få till stånd en systematisk process vid beslut om införande av nya riktade statsbidrag (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.).

Regeringen har i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 s. 28) behandlat tillkännagivandet och konstaterat att regeringen i budgetprocessen måste förhålla sig till de lagar och regler som finns på det ekonomiadministrativa området och att varaktigheten på de riktade statsbidragen fastställs genom denna process. I propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 5 om prestationsbaserade statsbidrag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om prestations- baserade statsbidrag (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.).

Regeringen har i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 s. 28) behandlat tillkännagivandet och gjort bedömningen att de

prestationsbaserade riktade statsbidragen inom ramen för överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner har uppföljningsuppdrag kopplade till sig, de ska vara så ändamålsenliga och kostnadseffektiva som möjligt, bl.a. avseende antal och detaljeringsgrad. Utvärdering och analys av vilka styrmedel som är mest ändamålsenliga beroende på insatsens karaktär sker löpande. Regeringen gjorde bedömningen att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2017/18

7. Rskr. 2017/18:86

Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken Prop. 2016/17:188, bet. 2017/18:SoU5

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 49), skr. 2018/19:75 (S 17), skr. 2019/20:75 (S 10), skr. 2020/21:75 (S 9) och skr.2021/22:75 (S 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om samlat helhetsgrepp om funktionshinderspolitiken*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att det behöver tas ett samlat helhetsgrepp om funktionshinderspolitiken (bet. 2017/18:SoU5 s. 10). Regeringen beslutade den 21 december 2017 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över styrningen inom funktionshinderspolitiken (S 2017:09, dir. 2017:133). I kommittédirek- tivet omnämndes riksdagens tillkännagivande. Den 7 maj 2019 lämnade utredningen sitt slutbetänkande Styrkraft i funktionshinderspolitiken (SOU 2019:23). Med anledning av betänkandet beslutade regeringen den 23 september 2021 en strategi för systematisk uppföljning av funktions- hinderspolitiken. Beslutet innebär att 28 myndigheter som omfattas av beslutet får i uppdrag att följa upp funktionshinderspolitiken under 2021– 2031 utifrån det nationella målet för funktionshinderspolitiken (prop.

2016/17:188, bet. 2017/18:SoU5, rskr. 2017/18:86). Resultaten av upp-					Skr. 2022/23:75
följningen ska årligen lämnas till		Regeringskansliet i respektive			Social-
myndighets årsredovisning.					departementet
Den 23 september 2021 gav regeringen även Myndigheten för
delaktighet i uppdrag att ge stöd till de myndigheter som omfattas av
beslutet om en strategi för systematisk uppföljning av funktionshinders-
politiken. Uppdraget ska pågå så länge som uppdraget till myndigheterna
pågår.
Av budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 5.3
s. 113) framgår att strategin omfattar hela funktionshinderspolitiken, såväl
generella insatser som individuella stöd. Tillkännagivandet är inte slut-
behandlat. Regeringen avser återkomma till riksdagen. Punkten är inte
slutbehandlad.
Punkt 12 om valfrihet*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag som innebär att alla personer med
funktionsnedsättning som har beviljats en insats ska få möjlighet att välja
utförare enligt ett tillkännagivande som riksdagen gjorde våren 2017
(bet. 2017/18:SoU5 s. 23 f.).
LSS-utredningen (S 2016:03) har haft i uppdrag att se över
assistansersättningen i socialförsäkringsbalken och delar av lagen
(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (dir. 2016:40).
Utredningens slutbetänkande Översyn av insatser enligt LSS och
assistansersättningen	(SOU 2018:88)	har	remissbehandlats.	Ärendet
bereds inom Regeringskansliet.
Huvudmannaskapsutredningen (S 2021:05) har haft i uppdrag att
analysera och lämna förslag på hur insatsen personlig assistans kan
organiseras i ett statligt huvudmannaskap (dir. 2021:76). I uppdraget
ingick bl.a. att lämna förslag på hur kommunala beslut om personlig
assistans kan överföras och anpassas till socialförsäkringsbalkens
regelverk för statlig assistansersättning. Den 1 mars 2023 överlämnade
utredningen sitt slutbetänkande Ett statligt huvudmannaskap för personlig
assistans – Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet. Punkten är inte
slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 12.
8. Rskr. 2017/18:121
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SoU1
Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 54), skr. 2018/19:75 (S 18),
skr. 2019/20:75 (S 11), skr. 2020/21:75 (S 10) och skr. 2021/22:75 (S 9).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om generell	tillståndsplikt*: Riksdagen har tillkännagett att
regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag som
innebär att samma krav på tillstånd		som	gäller för enskilda	för att

yrkesmässigt bedriva verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet enligt ett tillkännagivande som riksdagen gjorde 2017 (bet. 2017/18:SoU1 s. 37 f.). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 160) angavs att frågan bereds inom ramen för den

181

Skr. 2022/23:75	sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Center-
Social-	partiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna (Januariavtalet, punkt 61).
departementet	Regeringen angav i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1
	utg.omr. 9 avsnitt 7.3 s. 155) att det vid en samlad bedömning inte
	framstod som genomförbart att tillmötesgå riksdagen i denna fråga och
	redovisade att tillkännagivandet fick anses slutbehandlat. Riksdagen ansåg
	dock att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de
	redovisade åtgärderna (bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123).
	Punktenstår därför åter som öppen. Regeringen överväger fortsatt vilka
	eventuella åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	9. Rskr. 2017/18:176
	En ny beslutsprocess för den högspecialiserade vården
	Prop. 2017/18:40, bet. 2017/18:SoU18
	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 24), skr. 2019/20:75 (S 13),
	skr. 2020/21:75 (S 12) och skr.2021/22:75 (S 11).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 6 om parlamentarisk utredning (reservation 5)*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen (bet.
	2017/18:SoU18 s. 22). Enligt tillkännagivandet bör regeringen tillsätta en
	parlamentarisk utredning för att klarlägga förutsättningarna för en
	ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan staten och nuvarande huvudmän
	när det gäller sjukvården. Vad gäller ansvarsfördelningen mellan staten
	och de nuvarande huvudmännen konstaterade regeringen i
	budgetpropositionen för	2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 9 avsnitt	3.5
	s. 44) att en utredning om statens kontra läns och regioners ansvar nyligen
	hade avslutats av den s.k. Indelningskommittén, som lämnade betänkandet
	Myndighetsgemensam	indelning – samverkan på regional	nivå
	(SOU 2018:10).
	I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 36 och
	37) angavs att regeringen bedömde att frågan behöver analyseras vidare i
	ljuset av de nya situationer och de behov som uppstått under hanteringen

182

av covid-19.

I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 s. 45) angavs följande. För att klarlägga förutsättningarna för en ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan staten och nuvarande huvudmän när det gäller sjukvården bör Coronakommissionens slutsatser inväntas.

Coronakommissionen (S 2020:09) lämnade sitt andra delbetänkande den 29 oktober 2021 Sverige under pandemin del 1 (SOU 2021:89) och sitt slutbetänkande den 25 februari 2022 Sverige under pandemin del 2 (SOU 2022:10). Utredningen om ökade förutsättningar för hållbara investeringsprojekt i framtidens hälso- och sjukvård (S 2019:03) lämnade den 31 augusti 2021 sitt slutbetänkande Riksintressen i hälso- och sjukvården – stärkt statlig styrning för hållbar vårdinfrastruktur (SOU 2021:71). Betänkandet har remissbehandlats. Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 48) angavs följande. Regeringen avser att tillsätta en utredning under

2023 med uppdrag att analysera och belysa för- och nackdelar samt lämna	Skr. 2022/23:75
förslag beträffande möjligheten att långsiktigt införa ett delvis eller helt	Social-
statligt huvudmannaskap. Utredningen ska även beakta för- och nackdelar	departementet
med regionala organisationer baserade på exempelvis dagens sex
sjukvårdsregioner. Syftet är att hälso- och sjukvården ska ha bättre
förutsättningar att erbjuda en god och jämlik vård som utgår från
behovsprincipen. Punkten är inte slutbehandlad.
10. Rskr. 2017/18:237
Landsbygdspolitik
Mot. 2017/18:3855 yrkande 21, bet. 2017/18:MJU18
Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ku 23), 2019/20:75 (Ku 18),
2020/21:75 (Ku 13) och 2021/22:75 (Ku 11).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 12 om föreningslivet på landsbygden*: Riksdagen har tillkännagett
för regeringen det som utskottet anför om förenklingar i administrationen
av stöd till föreningslivet på landsbygden (bet. 2017/18:MJU18 s. 35).
Många av föreningslivets insatser på landsbygden har skett inom ramen
för Sveriges landsbygdsprogram 2014–2020 där det har pågått ett
kontinuerligt förenklingsarbete under hela programperioden. Regeringen
gav i november 2020 Statens jordbruksverk i uppdrag att utarbeta förslag
till åtgärder i den strategiska planen för den gemensamma
jordbrukspolitiken åren 2023–2027 (N2020/02625). I uppdraget ingick att
redovisa administrativa kostnader och konsekvenser för stödmottagare och
vilka överväganden som gjorts för att åstadkomma förenklingar. Statens
jordbruksverk redovisade i huvudsak uppdraget i december 2021. Den
16 december 2021 beslutade regeringen en strategisk plan för
genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken för åren 2023–
2027 som då även lämnades över till Europeiska kommissionen. Den
31 mars 2022 tog Sverige emot kommissionens observationsbrev med 262
observationer gällande den strategiska planen, vilket resulterade i att
justeringar har gjorts i fråga om vissa åtgärder. Regeringen beslutade den
22 september 2022 på nytt en strategisk plan för genomförandet av den
gemensamma jordbrukspolitiken för åren 2023–2027 (N2022/01849) som
innehöll revideringar. Totalt omfattar den strategiska planen drygt 60
miljarder kronor, där en del (45 miljarder kronor) utgör medel från EU och
en del (15 miljarder kronor) är svensk finansiering. Utöver dessa medel
satsas ca. 4,3 miljarder kronor på nationella insatser för jordbruket, miljön
och utvecklingen i Sveriges landsbygder under samma period.
Kommissionen godkände den strategiska planen den 28 oktober 2022
(N2022/01849). En tydlig förenkling inom den gemensamma
jordbrukspolitiken för föreningslivet på landsbygden är att metoden
Leader från 2023 finansieras enbart genom en fond, Europeiska
jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) i stället för genom
fyra olika fonder (EJFLU, Europeiska Havs- och fiskerifonden,
Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden).
Förändringen förväntas bidra till förenklingar för alla som berörs av
Leader, inbegripet föreningar på landsbygden. Regeringen har också
vidtagit en rad åtgärder i styrningen av Statens jordbruksverk som syftar	183
	183

Skr. 2022/23:75	till att minska administrationen, korta handläggningstiderna och
Social-	effektivisera myndigheten. I det arbetet har bland annat
departementet	Ekonomistyrningsverket,	Statskontoret	och	Myndigheten	för
	digitalisering bidragit.
	Regeringen bedömer att tillkännagivandet bör kunna avslutas under
	2023. Punkten är inte slutbehandlad.

184

11. Rskr. 2017/18:242

Civila samhället inklusive trossamfund

Mot. 2017/18:3189 yrkande 5, delvis mot. 2017/18:1737, 1916, 2273, 2815 yrkande 28, 3586 yrkande 13, 3685 yrkandena 41 och 48 samt 3735 yrkandena 6 och 7, bet. 2017/18:KrU3

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ku 24), 2019/20:75 (Ku 19), 2020/21:75 (Ku 14) och 2021/22:75 (Ku 12).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om hedersrelaterade brott (reservation 2)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad som anförs i reservationen om att lika viktigt som det är att stödja organisationer som motverkar hedersrelaterade brott, är det att dra en tydlig gräns mot föreningar och organisationer som accepterar eller i vissa fall rentav legitimerar hedersrelaterat förtryck och hederstraditioner. Hedersstrukturer har ingen plats i ett jämställt och demokratiskt samhälle och offentliga bidrag ska därför inte ges till organisationer som accepterar hedersrelaterad brottslighet.

I mars 2018 överlämnade Utredningen om översyn av statens stöd till trossamfund (Ku 2016:01) betänkandet Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18). Utredningen föreslår en ny lag om stöd till trossamfund. Enligt förslaget ska trossamfund inte kunna få stöd om de inom ramen för sin verksamhet exempelvis utövar våld, tvång eller hot mot person, kränker ett barns rättigheter på sådant sätt att det finns påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas eller rättfärdigar, främjar eller uppmanar till sådana typer av kränkningar. Den föreslagna lagen innehåller även bestämmelser om återkallelse av stödberättigande, om ett trossamfund inte längre uppfyller villkoren för stöd. Betänkandet har remissbehandlats.

I september 2018 överlämnade 2017 års arvsfondsutredning (S 2017:06) betänkandet En arvsfond i takt med tiden (SOU 2018:70). I betänkandet föreslås bl.a. att det i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ska införas ett demokrativillkor som föreskriver att stöd inte ska få lämnas till en organisation om den eller någon av dess företrädare främjar, uppmanar till eller försvarar terrorism, eller i övrigt inte respekterar mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats.

I juni 2019 överlämnade Demokrativillkorsutredningen (Ku 2018:01) betänkandet Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället (SOU 2019:35). I betänkandet lämnas förslag som syftar till att säkerställa att statliga bidrag går till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar såsom de formuleras i regeringsformen och i de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats. Under beredningen av Trossamfundsutredningens, Arvsfondsutredningens och Demokrativillkorsutredningens betänkanden

konstaterades behov av att analysera frågor om personuppgiftsbehandling och sekretess i ärenden om stöd till det civila samhället, inbegripet trossamfunden samt frågan om det bör inrättas en stödfunktion som ska kunna bistå med samråd för fördjupade granskningar vid bidragsgivning.

I juli 2021 överlämnade Utredningen om granskning av stöd till civilsamhället (Ku 2020:02) delbetänkandet Rätt mottagare – Demokrati- villkor och integritet (SOU 2021:66) angående personuppgiftbehandling och sekretess till regeringen. Delbetänkandet har remissbehandlats. Ett sakråd som kompletterar remissbehandlingen genomfördes i oktober 2021 med civilsamhällets organisationer. Den 21 december 2021 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande Rätt mottagare – Granskning och integritet (SOU 2021:99) till regeringen. Betänkandet har remissbehandlats. Den 2 augusti 2022 lämnade regeringen propositionen Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället (prop. 2021/22:272) till riksdagen. Den 10 november 2022 beslutade regeringen att återkalla propositionen genom skrivelsen Återkallelse av regeringens proposition 2021/22:272 Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället (skr. 2022/23:14). Ett sakråd (Ku2022/01808) genomfördes den 13 december 2022 med civil- samhällesorganisationer och trossamfund i syfte att ge inbjudna organisationer tillfälle att framföra synpunkter avseende förslag till demokrativillkor som fanns i propositionen inför att regeringen bereder frågan vidare. Frågan bereds nu vidare i Regeringskansliet.

Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) har enligt myndighetens regleringsbrev för 2020, 2021 och 2022 utifrån vad som har framkommit under den fortlöpande dialogen med de bidragsberättigade trossamfunden om förutsättningarna för stödet, särskilt redovisat (Ku2021/00720) hur de bidragsberättigade trossamfunden arbetar för att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. SST ska enligt myndighetens regleringsbrev för 2023 (Ku2022/01929) utifrån vad som har framkommit under den fortlöpande dialogen med de bidragsberättigade trossamfunden om förutsättningarna för stödet, särskilt redovisa hur de bidragsberättigade trossamfunden arbetar för att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har enligt myndighetens regleringsbrev för 2021 redovisat (Ku2022/00385) hur den säkerställer att de statsbidrag myndigheten utbetalar går till verksamheter som uppfyller demokrativillkoren i statsbidragsförord- ningarna. MUCF ska enligt myndighetens regleringsbrev för 2023 (Ku2022/01930) återigen redovisa hur myndigheten säkerställer att de statsbidrag myndigheten utbetalar går till verksamheter som uppfyller demokrativillkoren i statsbidragsförordningarna.

Efter förslag i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 13 avsnitt 5.6.1 s. 83) tillfördes medel till anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder som bl.a. har möjliggjort en permanentning av Länsstyrelsen i Östergötlands läns uppdrag att bidra till att stärka statliga och kommunala verksamheters förmåga att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. I december 2020 gav regeringen Länsstyrelsen i Östergötlands län i uppdrag att förbereda inrättandet av ett nationellt kompetenscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck vid myndigheten (A2020/02708). Genom förordningen (2022:1345) om

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

185

Skr. 2022/23:75	nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck, som trädde i kraft
Social-	den 1 oktober 2022, beslutade regeringen att det nationella centrumet ska
departementet	finnas vid Länsstyrelsen i Östergötlands län och om centrumets uppgifter.
	Centrumet ska bl.a. stödja och bidra till ett strategiskt, förebyggande och
	kunskapsbaserat arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck på nationell,
	regional och lokal nivå. Ökningen av anslaget i budgetpropositionen för
	2021 har även möjliggjort en permanentning av samtliga länsstyrelsers
	uppdrag att inom sina län motverka bland annat hedersrelaterat våld och
	förtryck.
	Den 3 november 2021	beslutade	regeringen om	förordningen
	(2021:995) om länsstyrelsernas regionala arbete mot mäns våld mot
	kvinnor som ska styra länsstyrelsernas arbete på området mäns våld mot
	kvinnor långsiktigt. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1
	utg.omr. 13 avsnitt 5.6 s. 66) har regeringen föreslagit att arbetet mot
	hedersrelaterat våld och förtryck intensifieras genom en kraftigt förstärkt
	långsiktig satsning. Det förebyggande arbetet mot hedersrelaterat våld och
	förtryck förstärks permanent med 50 miljoner kronor			per år. Flera
	myndigheter får förstärkta	uppdrag,	till exempel Länsstyrelsen i

Östergötlands län som får ett förstärkt uppdrag att stödja utvecklingen av regionala resurscentra för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck (A2022/01652). Även MUCF får ett förstärkt uppdrag (Ku2022/01930) om att genomföra informationsinsatser till yrkesverksamma och andra vuxna som möter unga nyanlända och unga asylsökande i sitt arbete eller inom ideella engagemang.

Under mandatperioden bör vidare skyddet mot hedersrelaterat våld och förtryck stärkas. Punkten är inte slutbehandlad.

12. Rskr. 2017/18:260

Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:SoU8

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 30), skr. 2019/20:75 (S 16), skr. 2020/21:75 (S 14) och skr. 2021/22:75 (S 12).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om gårdsförsäljning inom ramen för Systembolagets detalj- handelsmonopol*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen, under förutsättning att Systembolagets detaljhandelsmonopol kan upprätthållas, bör verka för en lagstiftning som möjliggör gårdsförsäljning i begränsad utsträckning (bet. 2017/18:SoU8 s. 12 f). Gårdsföräljningsutredningen (S 2020:15) har sett över frågan om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker (dir. 2020:118). Utredningen skulle bland annat att göra en EU- rättslig analys av om och i sådant fall föreslå hur gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker kan införas i hela landet under förutsättning att detaljhandelsmonopolet säkras. Gårdsföräljningsutredningen redovisade sitt uppdrag den 8 december 2021 i betänkandet En möjlighet till småskalig gårdsförsäljning av alkoholdrycker (SOU 2021:95). Betänkandet har remissbehandlats. Punkten är inte slutbehandlad.

186

13. Rskr. 2017/18:293

Hälso- och sjukvårdsfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:SoU9

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 34), skr. 2019/20:75 (S 17), skr. 2020/21:75 (S 15) och skr. 2021/22:75 (S 13).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om kvalitetsskillnader hos vårdmottagningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att ta fram förslag på hur de nationella kvalitetsregistren kan bli tillgängliga för den enskilde så att kvaliteten mellan olika vårdmottagningar kan jämföras (bet. 2017/18:SoU9 s. 45 f.). Regeringen beslutade den 28 juni 2018 att ge Socialstyrelsen respektive Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att lämna förslag på hur uppföljningen av vården kan utvecklas med avseende på kvalitet och omotiverade skillnader. Särskild vikt skulle fästas på användande av patientrapporterade utfalls- och upplevelsemått. Uppdragen redovisades av myndigheterna i varsin rapport i mars 2019.

I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.4.4 s. 51) redovisade regeringen att regeringen under 2019 har ingått en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner om stöd till kvalitetsregister där en central del är att ytterligare stärka och utveckla registren för att skapa förutsättningar till jämförelser och tillgängliggörande av vårdens kvalitet.

Socialstyrelsen har haft ett uppdrag att analysera förutsättningarna för ett primärvårdsregister, vilket också är en grundförutsättning för att kunna jämföra kvaliteten mellan olika vårdmottagningar. Socialstyrelsen redovisade uppdraget till regeringen den 25 februari 2021 i rapporten Nationell insamling av registeruppgifter från primärvården. Rapporten innehåller förslag till hur uppgifter från primärvården kan komplettera patientregistret. Rapporten har remissbehandlats.

Regeringen har även gett E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen ett flertal uppdrag inom området för att skapa bättre förutsättningar för tillgängliggörande av hälsodata (bl.a. S2020/04093, S2021/00581 och S2021/00823). Uppdrag att genomföra en förstudie om digital nationell infrastruktur (S2021/06170), Uppdrag att kartlägga datamängder av nationellt intresse på hälsodataområdet (S2021/05369) och Uppdrag att genomföra en förstudie om ett statligt, nationellt datautrymme för bilddiagnostik (S2021/05259).

E-hälsomyndigheten lämnade den 1 juni 2022 en delredovisning och har den 1 februari 2023 lämnat en slutredovisning av uppdraget att genomföra en förstudie om digital nationell infrastruktur för kvalitetsregister (S2021/06170). Socialstyrelsen slutredovisade uppdraget att kartlägga datamängder av nationellt intresse på hälsodataområdet (S2021/05369) den 1 oktober 2022. E-hälsomyndigheten har lämnat redovisningar av uppdraget att genomföra en förstudie om ett statligt, nationellt datautrymme för bilddiagnostik (S2021/05259) och myndigheten har lämnat en slutrapport den 1 december 2022. E-hälsomyndigheten har också haft ett uppdrag att kartlägga, analysera och ge förslag på hur en

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

187

Skr. 2022/23:75	nationell listningstjänst ska kunna inrättas i statlig regi (S2022/01375) och
Social-	Socialstyrelsen har haft i uppdrag att förbereda arbetet med att meddela
departementet	föreskrifter om listningstjänst för vårdval (S2022/01374). Båda dessa
	uppdrag har redovisats i januari 2023. E-hälsomyndigheten har dessutom
	uppdrag att genomföra en förstudie om hur ett nationellt vårdsöksystem
	kan utvecklas, organiseras och förvaltas (S2022/01372), som ska
	slutredovisas senast den 31 augusti 2023. Regeringen anser att det finns
	skäl att avvakta resultaten av uppdragen och avser att återkomma till
	riksdagen därefter. Punkten är inte slutbehandlad.
	14. Rskr. 2017/18:329
	Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd
	Prop. 2017/18:150, bet. 2017/18:SfU27
	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 39), skr. 2019/20:75 (S 19),
	skr. 2020/21:75 (S 17) och skr. 2021/22:75 (S 14).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 2 om retroaktiv utbetalning m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om att skärpa regelverket för
	efterlevandestöd (bet. 2017/18:SfU27 s. 5 f.). Enligt tillkännagivandet bör
	regeringen dels återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att
	efterlevandestöd som kräver ansökan ska kunna lämnas för högst en
	månad före ansökningstillfället, dels utreda om efterlevandestöd ska få
	lämnas till barn som bor i HVB-hem eller liknande.
	I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 12 avsnitt 3.8)
	lämnade regeringen förslag om att efterlevandestöd inte ska få lämnas för
	längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden. Genom förslaget
	om begränsning till en månads retroaktivitet för efterlevandestöd ansåg
	regeringen att tillkännagivandet i den del som avser retroaktiviteten var
	tillgodosett (s. 28 f.).
	Regeringen angav i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1,
	utg.omr. 12 s. 21) att en arbetsgrupp i Socialdepartementet såg över
	regelverket för efterlevandestöd för barn som är omhändertagna för vård
	på eller boende i verksamhet som bekostas av det allmänna.
	Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har haft i uppdrag att granska
	hur socialförsäkringsförmåner påverkas när det allmänna placerar barn.
	Uppdraget slutredovisades den 30 september 2021 i rapporten Placerade
	barn och socialförsäkringen (rapport 2021:8). I delrapporten Placerade
	barn och socialförsäkringen (rapport 2021:6) pekar ISF på brister i såväl
	tillämpning som utformning av socialförsäkringsförmånernas regelverk
	relaterat till placeringsprocessen, men dessa brister gäller främst andra
	förmåner än efterlevandestödet. Regeringen har den 22 juni 2022 gett
	Försäkringskassan och Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram stöd- och
	informationsmaterial om hur socialförsäkringar påverkas när barn placeras
	utanför det egna hemmet för att skapa bättre förutsättningar för
	kommunernas arbete.
	Regeringen har i propositionen Efterlevandestöd för barn som får vård
	eller boende bekostat av det allmänna (prop. 2021/22:182,
	bet. 2021/22:SfU27, rskr. 2021/22:385) redovisat tillkännagivandet som
188	slutbehandlat (s. 7). Regeringen gjorde i budgetpropositionen för 2020
188

bedömningen att lagförslagen i propositionen tillsammans med ändringen		Skr. 2022/23:75
av bestämmelserna om utbetalning av efterlevandestöd som trädde i kraft		Social-
den 1 januari 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 12 avsnitt 3.8) tillgodosåg		departementet
tillkännagivandet och att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat.
Punkten är slutbehandlad.
15. Rskr. 2017/18:353
Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden
Prop. 2017/18:157, bet. 2017/18:SoU24
Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 43), skr. 2019/20:75 (S 20),
skr. 2020/21:75 (S 18) och skr. 2021/22:75 (S 15).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om returrätten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det
som utskottet anför om att returrätten även bör omfatta läkemedel som
kräver kyl- eller frysförvaring (bet. 2017/18:SoU24 s. 8 f.). Regeringen
beslutade den 30 april 2020 att ge Läkemedelsverket i uppdrag att utreda
om en rätt till retur av läkemedel som förvaras i kyl- eller frysförhållanden
bör införas. Läkemedelsverket redovisade sitt uppdrag den 31 maj 2021.
Av redovisningen framgår att myndigheten föreslår att även läkemedel
som kräver kyl- eller frysförvaring ska kunna omfattas av returrätten,
under vissa förutsättningar. För närvarande övervägs hur
Läkemedelsverkets rapport ska tas om hand. Det övervägs att ta fram en
kompletterande promemoria som ska remissbehandlas under andra
halvåret 2023. Regeringen avser att därefter återkomma till riksdagen.
Punkten är inte slutbehandlad.
16. Rskr. 2017/18:354
Klassificering av nya psykoaktiva substanser
Prop. 2017/18:221, bet. 2017/18:SoU27
Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 44), skr. 2019/20:75 (S 21),
skr. 2020/21:75 (S 19) och skr. 2021/22:75 (S 16).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om generisk klassificering*: Riksdagen	har tillkännagett för
regeringen att den bör låta göra en analys av erfarenheterna från länder
som redan har infört systemet med generisk klassificering av nya
psykoaktiva substanser (bet. 2017/18:SoU27	s. 5 f.). Narkotika-
utredningen (S 2022:01) har i uppdrag att föreslå hur en fortsatt restriktiv
narkotikapolitik kan kombineras med ett effektivt narkotikaförebyggande
arbete, en god missbruks- och beroendevård som innehåller insatser för
skademinimering samt insatser för att ingen ska dö till följd av läkemedels-
och narkotikaförgiftningar (dir. 2022:24). I utredningens uppdrag ingår att
undersöka erfarenheter från länder som har infört systemet med generisk
klassificering av nya psykoaktiva substanser. Regeringen avser att
återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet i samband

med budgetpropositionen för 2024. Punkten är inte slutbehandlad.
17. Rskr. 2017/18:389
Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter	189

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

190

Prop. 2017/18:186, bet. 2017/18:SoU25

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 49), skr. 2019/20:75 (A 11), skr. 2020/21:75 (A 6) och skr. 2021/22:75 (A 6).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om uppföljning och fortsatt arbete efter inkorporeringen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör följa upp och vid behov vidta åtgärder som syftar till att säkerställa att de grundläggande principerna i barnkonventionen efterlevs och tillämpas i enlighet med svensk rätt. Lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter trädde i kraft den 1 januari 2020. Promemorian Vägledning vid tolkning och tillämpning av FN:s konvention om barnets rättigheter (Ds 2019:23) har publicerats och den 14 november 2019 gav regeringen Barnombudsmannen ett uppdrag att genomföra utbildnings- och spridningsinsatser om vägledningen. Uppdraget redovisades den 31 mars 2021. Barnombudsmannen har därefter i myndighetens regleringsbrev för 2021, 2022 och 2023 fått fortsatt uppdrag att genomföra insatser utifrån bl.a. vägledningen. Uppdragen ska redovisas den 31 mars 2023 respektive den 1 mars 2024. Den 30 juni 2022 fick Statskontoret i uppdrag att följa upp och analysera kunskapslyftet för barnets rättigheter i statliga myndigheter, kommuner och regioner (S2022/03183). Mot bakgrund av resultatet ska Statskontoret lämna förslag på hur strukturen för ett långsiktigt kunskapsstöd till statliga myndigheter, kommuner och regioner i frågor som rör barnets rättigheter kan utvecklas. Uppdraget ska delredovisas senast den 15 maj 2023 och slutredovisas senast den 15 oktober 2023. Barnkonventionsutredningen (S 2018:03), som har haft i uppdrag att genomföra en kartläggning för att belysa hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen, överlämnade sitt betänkande Barnkonventionen och svensk rätt (SOU 2020:63) den 12 november 2020.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan under 2024 när resultaten av pågående uppdrag har redovisats. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2018/19

18. Rskr. 2018/19:61

Ny lag om tobak och liknande produkter Prop. 2017/18:156, bet. 2018/19:SoU3

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 63), skr. 2019/20:75 (S 24), skr. 2020/21:75 (S 22) och skr. 2021/22:75 (S 19).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 4 om marknadsföring och handel, c)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den senast den 19 mars 2019 bör återkomma till riksdagen med lagförslag om marknadsföring av tobaksvaror på internet, omnumreringar i lagtexten och eventuella ytterligare följdändringar (bet. 2018/19:SoU3 s. 15 f.). Regeringen beslutade den 14 mars 2019 propositionen Reglering av alkoglass m.fl. produkter (prop. 2018/19:59, bet. 2018/19:SoU18, rskr. 2018/19:239). I propositionen anges bland annat följande. Enligt utskottet ska det vara tillåtet att visa bilder på

tobaksförpackningar på en webbsida för handel på internet, trots att det inte har utfärdats något utgivningsbevis. De formella kraven kring beredning av nya lagförslag innebär att regeringen inte hinner lämna några lagförslag till den 19 mars 2019. Regeringen avser i stället att återkomma till riksdagen gällande tillkännagivandet. Tillkännagivandet är alltså inte slutbehandlat. Vad gäller frågan om marknadsföring av tobaksvaror finns det anledning att tydliggöra att det även framöver är tillåtet att tillhandahålla tobaksvaror för försäljning på internet. Till följd av riksdagens beslut att behålla tobakslagens reglering kring marknadsföring är rättsläget kring vad som är tillåten marknadsföring på internet fortfarande oklart. Det får fram till att regeringen återkommit gällande tillkännagivandet ankomma på rättstillämpningen att pröva vilken typ av marknadsföring som är tillåten vid internetförsäljning av tobaksvaror (prop. s. 117).

Utredningen om översyn av vissa frågor på tobaksområdet (S 2020:02) har haft i uppdrag att göra en översyn av vissa frågor på tobaksområdet (dir. 2020:9). I uppdraget ingick bl.a. att analysera de svenska reglerna om marknadsföring och sponsring av tobak, e-cigaretter och påfyllnings- behållare. Utredningen lämnade sitt betänkande Hårdare regler för nya nikotinprodukter (SOU 2021:22) den 29 mars 2021. I betänkandet föreslogs bland annat särskilda marknadsföringsbestämmelser för tobaksvaror, e-cigaretter och påfyllningsbehållare. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen beslutade den 31 mars 2022 propositionen Hårdare regler för nya nikotinprodukter (prop. 2021/22:200) och lämnade lagförslag om marknadsföring av tobaksvaror på internet samt omnumrering i lagtexten. Genom förslagen i propositionen ansågs tillkännagivandet slutbehandlat (bet. 2021/22:SoU31, rskr. 2021/22:443).

Punkten är slutbehandlad.

19. Rskr. 2018/19:193

Frågor om psykisk ohälsa

Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:SoU15 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (S 35), skr. 2020/21:75 (S 27) och skr. 2021/22:75 (S 21).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 18 om ansvar för vård vid samsjuklighet i form av psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ansvar för vård vid samsjuklighet i form av psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom m.m. (bet. 2018/19:SoU15 s. 32 f.). Enligt tillkännagivandet bör regeringen se över frågan om hur ansvaret för vård vid samsjuklighet i form av psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom kan samlas hos en huvudman. Regeringen bör efter det att översynen har gjorts utreda möjligheterna till en gemensam tvångslagstiftning för personer med psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom. Därutöver bör regeringen enligt tillkännagivandet se över hur det ska kunna finnas tillgång till farmakologisk behandling i hela landet för personer med beroende- sjukdom.

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

191

Skr. 2022/23:75	Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen kartlagt förekomsten av
Social-	samsjuklighet i form av psykisk ohälsa och beroendeproblematik samt
departementet	föreslagit hur vården kan förbättras. Uppdraget redovisades till regeringen
	den 30 november 2019.
	Samsjuklighetsutredningen (S 2020:08) har haft i uppdrag att föreslå hur
	samordnade insatser när det gäller vård, behandling och stöd kan
	säkerställas för barn, unga och vuxna personer med samsjuklighet i form
	av missbruk och beroende och annan psykiatrisk diagnos eller närliggande
	tillstånd. Syftet med uppdraget var att analysera och lämna förslag på hur
	samverkan för personer med samsjuklighet kan förbättras mellan
	huvudmännen och mellan verksamheter med samma huvudman och se
	över ansvarsfördelningen mellan huvudmännen och lämna förslag på hur
	ansvaret för personer med samsjuklighet kan samlas hos en huvudman.
	Utredningen skulle också analysera för- och nackdelar med en gemensam
	lagstiftning för personer som vårdas utan samtycke enligt lagen
	(1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) eller lagen
	(1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och om möjligt föreslå hur
	frågan kan hanteras vidare.
	Den 28 oktober 2021 beslutade regeringen ett tilläggsdirektiv till
	utredningen. Tilläggsuppdraget innefattade bland annat att utredaren
	skulle lämna förslag på en gemensam lagstiftning för personer som vårdas
	utan samtycke enligt LVM eller LPT. Utredningstiden förlängdes
	samtidigt.
	I november 2021 redovisade Samsjuklighetsutredningen uppdraget
	enligt de ursprungliga direktiven i delbetänkandet Från delar till helhet –
	En reform för samordnade, behovsanpassade och personcentrerade
	insatser till personer med samsjuklighet (SOU 2021:93). Betänkandet har
	remissbehandlats. Samsjuklighetsutredningens slutbetänkande Från delar
	till helhet – Tvångsvård som en del av en sammanhållen och person-
	centrerad vårdkedja (SOU 2023:5) lämnades den 31 januari 2023. Remiss-
	behandling av betänkandet pågår. Punkten är inte slutbehandlad.
	20. Rskr. 2018/19:233
	Hälso- och sjukvårdsfrågor
	Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:SoU8
	Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (S 36), skr. 2020/21:75 (S 28) och
	skr. 2021/22:75 (S 22).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 4 om årlig rapport om konsekvenser för akutsjukvården*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en
	årlig rapport om konsekvenserna för akutsjukvården (bet. 2018/19:SoU8
	s. 26 f.). Enligt tillkännagivandet bör regeringen i lämpligt sammanhang
	årligen till riksdagen rapportera om konsekvenserna för akutsjukvården
	vid regionsjukhusen med anledning av den högspecialiserade vårdens kon-
	centration. Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att löpande
	rapportera om arbetet med omställningen av den högspecialiserade vården
	och i det ingår att rapportera om konsekvenserna för akutsjukvården.
	I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.3
192	s. 22) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och
192

angav följande. Socialstyrelsen lämnade sin senaste lägesrapport den 8 december 2020. I rapporten beskrivs bl.a. hur flera perspektiv, däribland akutsjukvårdsperspektivet genomsyrar konsekvensanalyserna som görs löpande inför beslut om nationell högspecialiserad vård. Konsekvens- analysen görs tillsammans med beredningsgrupperna med professions- företrädarna som är knutna till arbetet med högspecialiserad vård. Socialstyrelsen presenterade sitt arbete för Socialutskottet 12 mars 2021. Socialstyrelsen fortsätter att följa frågan noggrant.

Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123).

Regeringen har i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg) slutbehandlat tillkännagivandet genom att anföra följande. Socialstyrelsen har också påbörjat arbetet med att på systemnivå följa hur t.ex. universitets- och akutsjukvården påverkas av koncentrationen. En baslinjemätning som utgör grunden för framtida utvärderingar av bl.a. akutsjukvården genomfördes under 2022. Regeringen avser att i varje års resultat- redovisning i budgetpropositionen redogöra för eventuella konsekvenser för akutsjukvården. (Prop. s. 19). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 19 om vårdvalssystem – LOV*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården (bet. 2018/19:SoU8 s. 73 f.). Utredningen Styrning för en mer jämlik vård (S 2017:08) har haft i uppdrag att utreda hur styrningen av hälso- och sjukvården bättre kan främja en jämlik och behovsbaserad vård (dir. 2017:128). Med utgångspunkt i tillitsbaserad styrning skulle utredaren bl.a. analysera och överväga olika alternativ när det gäller vilka styrsystem för hälso- och sjukvården som bäst överensstämmer med målsättningarna i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och principen om vård efter behov på lika villkor till hela befolkningen. Uppdraget innefattade att med en sådan utgångspunkt även se över lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Utredningen överlämnade sitt slutbetänkande Digifysiskt vårdval – Tillgänglig primärvård baserad på behov och kontinuitet (SOU 2019:42) den 1 oktober 2019.

Vidare har utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) haft i uppdrag att analysera ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen och sluten vård i relation till utredningens övriga förslag samt redogöra för vilka konsekvenser en förändring respektive borttagning av dessa begrepp skulle kunna få (dir. 2017:97). Utredningen lämnade sitt huvudbetänkande God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till regeringen i mars 2020. Utredningen valde att inte föreslå några ändringar i indelningen av öppen och sluten vård.

Regeringen gav den 2 april 2020 Myndigheten för vård- och omsorgs- analys i uppdrag att analysera patientlagens (2014:821) efterlevnad, analysera patienters inställning till de valmöjligheter som följer av patientlagen samt analysera vad individers möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård har inneburit för hälso- och sjukvården i stort. Den 27 oktober 2021 redovisade myndigheten sitt uppdrag i slutrapporten En lag som kräver omtag. I sin sammantagna slutsats konstaterar myndigheten att patienter uppskattar att kunna välja

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

193

Skr. 2022/23:75	vårdgivare men att valfriheten riskerar att leda till en mer ojämlik vård,
Social-	eftersom den ökade tillgängligheten främst tycks gynna socioekonomiskt
departementet	starka grupper med relativt lättare hälsobesvär. Även Delegationen för
	ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården (S 2020:12) har i sitt
	slutbetänkande översiktligt undersökt frågan om valfrihet och övervägt
	möjligheterna att utreda och lämna förslag som syftar till valfrihet för
	patienter även i offentligt finansierad sluten vård (SOU 2022:22).
	Delegationen lämnar inte några förslag i frågan men konstaterar att
	regionerna redan i dag kan erbjuda valfrihet i sluten vård genom
	rekommendationen om valfrihet i sluten vård i riksavtalet för
	utomlänsvård. Riksavtalet är en rekommendation till regionerna från
	Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om vad som gäller när en person
	får vård utanför sin egen region. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 20 om valfrihet i slutenvården – patientlagen*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utöka
	möjligheten till valfrihet inom slutenvården (bet. 2018/19:SoU8 s. 73 f.).
	Regeringen beslutade den 2 april 2020 att ge Myndigheten för vård och
	omsorgsanalys i uppdrag att följa upp patientlagens (2014:821)
	genomslag. Uppdraget innebar att myndigheten skulle analysera
	patientlagens efterlevnad, analysera patienters inställning till de
	valmöjligheter som följer av patientlagen samt analysera vad individers
	möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård har
	inneburit för hälso- och sjukvården. I uppdraget ingick det även att
	redogöra för exempel på andra pågående insatser som myndigheter,
	huvudmän och vårdgivare har tagit initiativ till och som syftar till att stärka
	patientens ställning i svensk hälso- och sjukvård. Myndigheten skulle
	dessutom ge förslag på hur patientens ställning kan stärkas ytterligare, med
	utgångspunkt i principen vård efter behov. Myndigheten redovisade den
	27 oktober 2021 sitt uppdrag i slutrapporten En lag som kräver omtag. I
	rapporten beskrivs bland annat att dagens lagstiftning i sig inte är
	tillräcklig för att stärka patientens ställning. I sin sammantagna slutsats
	konstaterar myndigheten att patienter uppskattar att kunna välja
	vårdgivare men att valfriheten riskerar att leda till en mer ojämlik vård,
	eftersom den ökade tillgängligheten främst tycks gynna socioekonomiskt
	starka grupper med relativt lättare hälsobesvär. Även Delegationen för
	ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården (S 2020:12) har i sitt
	slutbetänkande översiktligt undersökt frågan om valfrihet och övervägt
	möjligheterna att utreda och lämna förslag som syftar till valfrihet för
	patienter även i offentligt finansierad sluten vård (SOU 2022:22).
	Delegationen lämnar inte några förslag i frågan men konstaterar att
	regionerna redan i dag kan erbjuda valfrihet i sluten vård genom
	rekommendationen om valfrihet i sluten vård i riksavtalet för
	utomlänsvård. Riksavtalet är en rekommendation till regionerna från
	Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om vad som gäller när en person
	får vård utanför sin egen region.
	Vidare har utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård
	(S 2017:01) haft i uppdrag att analysera ändamålsenligheten med
	uppdelningen i öppen och sluten vård (dir. 2017:97). Utredningen lämnade
	sitt slutbetänkande God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso-
	och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till regeringen i mars 2020.
194

Utredningen valde att inte föreslå några ändringar i indelningen av öppen och sluten vård. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 57 om gemensamma standarder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att på lämpligt sätt se till att gemensamma standarder tas fram för journalsystem och kvalitetsregister (bet. 2018/19:SoU8 s. 145 f.). Regeringen beslutade i mars 2019 att ge E-hälsomyndigheten i uppdrag att sammanställa och tillgängliggöra gemensamma nationella specifikationer, dvs. överenskommelser om hur standarder ska tillämpas i olika situationer för att underlätta informationsutbyte, inom och mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst. I uppdraget ingick att inrätta en funktion dit berörda målgrupper kan vända sig för att få information om vilka gemensamma specifikationer som finns samt vägledning i hur de kan tillämpas. E-hälsomyndigheten redovisade sitt uppdrag den 30 september 2021. Av redovisningen framgår bland annat att funktionen för att sammanställa och tillgängliggöra specifikationer nu är i drift och att en webbaserad tjänst har lanserats.

Förordningen (2013:1031) med instruktion för E-hälsomyndigheten har ändrats för att formalisera myndighetens arbete med specifikationer. Enligt ändringen, som trädde i kraft den 2 januari 2022, ska myndigheten ansvara för att fastställa vilka e-hälsospecifikationer som ska vara nationella och gemensamma och tillgängliggöra information om dessa samt samordna och stödja berörda aktörers arbete med att ta fram och använda sådana specifikationer. Vidare gör Socialstyrelsen ett stort antal insatser för att standardisera dokumentationen i vården. Inom ramen för myndighetens instruktionsenliga uppdrag att tillhandahålla ändamålsenlig informationsstruktur och enhetliga begrepp ger myndigheten användarstöd genom bl.a. regionala utbildningar och webbinarier riktade till verksamhets- och systemutvecklare. Socialstyrelsen tar vidare fram specifikationer som beskriver hur information ska struktureras och kodas på detaljerad nivå inom specifika områden, för att underlätta för kommuner och regioner i deras arbete med att anpassa och utveckla sina informationssystem. Myndigheten hade också under 2020 i uppdrag att bistå Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i arbetet med att utveckla vårdförlopp. I uppdraget ingick bl.a. att identifiera och beskriva information som kan struktureras och uttryckas på ett enhetligt sätt och det framgår uttryckligen att myndigheten bör föra dialog med standardiseringsorganisationerna och samordna arbetet med det standardiseringsarbete som bedrivs inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen redovisade uppdraget i mars 2021 i rapporten Bistå arbetet med att utveckla personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp.

Staten och SKR har sedan flera år årliga överenskommelser avseende nationella kvalitetsregister, inom vilka Nationella programmet för datainsamling, NPDi, är en del. Centralt för NPDi är användning av standarder både avseende informatik och teknik. Standardiseringsarbete pågår på många olika nivåer, och mycket görs inom EU. Bland annat har Europeiska kommissionens förslag till förordning om ett europeiskt hälsodatautrymme som lämnades i maj 2022 och andra pågående EU- initiativ stor påverkan på området. Inom ramen för Vision e-hälsa 2025 deltar bland annat E-hälsomyndigheten, Läkemedelsverket, Myndigheten för digital förvaltning, SKR, Statens institutionsstyrelse och Inera AB i en samverkansgrupp för standarder. Samverkansgruppen kommer under

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

195

Skr. 2022/23:75	2023 att redovisa ett första förslag till nationell strategi för enhetlig
Social-	tillämpning av internationella standarder inom e-hälsa. Punkten är inte
departementet	slutbehandlad.
	Punkt 58 om översyn av patientdatalagen*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen det som utskottet anför om att överväga om det finns
	anledning att göra en översyn av patientdatalagen och annan relevant
	lagstiftning (bet. 2018/19:SoU8 s. 145 f.). Utredningen om sammanhållen
	information inom vård och omsorg (S 2019:01) har haft i uppdrag att
	utreda och lämna förslag som rör personuppgiftshantering inom och
	mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård (dir. 2019:37). Utredningen
	skulle bl.a. se över möjligheterna att införa direktåtkomst inom och mellan
	vissa verksamheter i socialtjänst och hälso- och sjukvård samt utvidgad
	informationsöverföring för kvalitetsutveckling mellan vårdgivare i hälso-
	och	sjukvården.	Den	18 januari 2021	lämnades	delbetänkandet
	Informationsöverföring inom vård och omsorg (SOU 2021:4). I
	betänkandet föreslås en ny lag om sammanhållen vård- och omsorgs-
	dokumentation och kvalitetsuppföljning. Delbetänkandets lagförslag
	avseende sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation behandlades i
	propositionen Sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation (prop.
	2021/22:177, bet. 2021/22:SoU30, rskr. 2021/22:381). Den nya lagen
	(2022:913) om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation trädde i
	kraft den 1 januari 2023 och innebär att vårdgivare får tillgång till
	personuppgifter direkt eller på annat sätt elektroniskt hos andra vård- och
	omsorgsgivare. Delbetänkandet i den del som avser kvalitetsuppföljning
	bereds fortsatt inom Regeringskansliet.
	Den 31 maj 2021 lämnade utredningen om sammanhållen information
	inom vård och omsorg sitt slutbetänkande Ombuds tillgång till vård- och
	omsorgsuppgifter och förenklad behörighetskontroll inom vården (SOU
	2021:39). Betänkandet har remissbehandlats och bereds inom
	Regeringskansliet.
	Utredningen om sekundäranvändning av hälsodata (S 2022:04) tillsattes
	den 12 maj 2022. I direktiven till utredningen (dir. 2022:41) anförs att det
	finns skäl att se över gällande lagstiftning för att anpassa den till
	teknikutvecklingen och samhällets digitala omställning och att lagstift-
	ningen ska ses över för att undersöka vilka legala förutsättningar som
	krävs för att kunna möjliggöra utveckling av mer individanpassad vård och
	behandling. Utredningen ska, bl.a. analysera vilka möjligheter som finns
	för sekundäranvändningen av hälsodata från flera individer för vård och
	behandling av andra enskilda individer samt analysera möjligheterna till
	sekundäranvändning av hälsodata från hälso- och sjukvården för vissa
	andra närliggande ändamål, inklusive forskning, utveckling och
	innovation. Utredningen ska även, om det behövs, lämna nödvändiga
	författningsförslag för att utöka möjligheterna till sekundäranvändning av
	hälsodata. Av direktiven till utredningen framgår också att det i
	sammanhanget är av stor vikt att skyddet för den personliga integriteten
	respekteras och att informationssäkerheten säkras. Uppdraget ska
	redovisas senast den 23 september 2023.
	Utredningen om hälsodata som nationellt intresse – en lagstiftning för
	interoperabilitet tillsattes den 30 juni 2022 och ska analysera och föreslå
	ändamålsenliga och samhällsekonomiskt effektiva åtgärder som bedöms
196	vara	motiverade	för	att åstadkomma	en bättre	och säkrare

informationsförsörjning av hälsodata mellan system och aktörer (dir. Skr. 2022/23:75 2022:98). I utredningens uppdrag ingår bl.a. att på samtliga områden Social-

lämna de författningsförslag som utredningen anser motiverade för att departementet åstadkomma bättre informationsförsörjning av hälsodata. Uppdraget ska

redovisas senast den 30 april 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 19, 20, 57 och 58.

Riksmötet 2019/20

21. Rskr. 2019/20:171

Riksrevisionens rapport om jämställd sjukfrånvaro Skr. 2019/20:50, bet. 2019/20:SfU13

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 30) och skr. 2021/22:75 (S 23). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om jämställd sjukfrånvaro*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen dels bör ge Försäkringskassan i uppdrag att följa upp läkarintygsskrivande, dels bör tillsätta en utredning i syfte att motverka osakliga könsskillnader i sjukfrånvaro (bet. 2019/20:SfU13 s. 6 f.).

I budgetpropositionen för 2022 redovisades vidtagna åtgärder för riksdagen (prop. 2021/22:1 utg.omr. 10 avsnitt 3.6 s. 31 f.). I propositionen anfördes följande. Regeringen har, i ett första steg, i regleringsbrevet för 2021 gett Försäkringskassan i uppdrag att skapa förutsättningar för systematiska uppföljningar av läkarintyg på vårdenhetsnivå. Försäkringskassan redovisade uppdraget den 29 juni 2021. Vid genomförandet av uppdraget har Försäkringskassan haft dialoger med Socialstyrelsen och hälso- och sjukvården och deras gemensamma bild är att uppföljningar kan ge nytta inom samverkansarbetet.

Regeringen har därefter i myndigheternas regleringsbrev för 2022 lämnat fortsatta uppdrag till Försäkringskassan respektive Socialstyrelsen att skapa förutsättningar för uppföljningar av läkarintyg.

Uppdragen har genomförts i dialog med företrädare för hälso- och sjukvården. Myndigheterna redovisade uppdragen i oktober 2022. Deras slutsats är att det för närvarande inte finns någon möjlighet att följa upp läkarintyg på vårdgivarnivå. Myndigheternas utredning har visat att det system som initialt bedömdes kunna användas för ändamålet inte går att använda för att följa läkarintyg på vårdgivarnivå då varje region äger och driftar sina egna it-system.

Utredningen Sjukförsäkringen i förändring – en utvärdering (S 2022:07, dir. 2022:64) ska slutredovisa sitt arbete senast den 1 mars 2024. Vidare ska Utredningen om läkarintygets betydelse i sjukpenningärenden (S 2022:06, dir. 2022:63) slutredovisa sitt arbete senast den 7 juni 2023. Inspektionen för socialförsäkringen har fått ett uppdrag att analysera Försäkringskassans handläggning utifrån ett likabehandlingsperspektiv. Uppdraget ska slutredovisas den 31 oktober 2024. Dessutom har Försäkringskassan i myndighetens regleringsbrev fått ett uppdrag att analysera skillnader i nyttjande av sjukförsäkringen, som ska slutredovisas den 1 april 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

197

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

198

22. Rskr. 2019/20:173

Folkhälsofrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:SoU5 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 32) och skr. 2021/22:75 (S 24). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om förebyggande insatser för att främja hbtq-personers psykiska hälsa*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förebyggande insatser för att främja hbtq-personers psykiska hälsa (bet. 2019/20:SoU5 s. 21 f.). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 5.3 s. 81) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav följande. Regeringen har gett Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen ett uppdrag att till- sammans med ett tjugotal berörda myndigheter inkomma med underlag inför en kommande nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention (S2020/06171). I arbetet ska bl.a. hbtq-personer särskilt lyftas. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 september 2023. Rege- ringen har också gett Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och Folkhälsomyndigheten i uppdrag att genomföra en kartläggning av ungdomars upplevda psykiska hälsa och ohälsa (S2021/01354). Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 juni 2023.

Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slut- behandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123). Punkten står därför åter som öppen. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om informationsplikten för hivpositiva*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av smittskyddslagen (bet. 2019/20:SoU5 s. 26 f.).

Regeringen beslutade den 30 juni 2022 om ett uppdrag till Folk- hälsomyndigheten att ta fram underlag till en uppdaterad nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar, specifikt med sikte på sexuellt överförda infektioner (S2022/02972). I uppdraget ingår att peka ut eventuella förändringar som skett sedan den senaste nationella strategin och lämna förslag på uppdateringar. Underlaget ska verka för att insatserna ska nå samtliga målgrupper som är särskilt viktiga att nå i det hivpreventiva arbetet och att de insatser som genomförs är i enlighet med aktuellt kunskapsläge och anpassat utefter den nuvarande epidemiologiska situationen. Den nuvarande nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar gäller sedan 2017 och är i många delar fortfarande aktuell men det finns behov av uppdateringar. Det gäller exempelvis en aktuell beskrivning av hur hiv-epidemin har utvecklats samt förnyade epidemiologiska bedömningar. Utveckling har även skett vad gäller tillgången till enkla och effektiva läkemedelsbehandlingar och kunskapsläget om att välinställd hiv inte överförs vid sex har förändrats sedan förra strategin beslutades. Folkhälsomyndigheten ska redovisa uppdraget senast den 30 april 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 4 och 6.

23. Rskr. 2019/20:174

Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:SoU7 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 33) och skr. 2021/22:75 (S 25). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om utvärdering av narkotikapolitiken m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om dels en nollvison när det gäller narkotikarelaterade dödsfall, dels en utvärdering av narkotikapolitiken (bet. 2019/20:SoU7 s. 22 f). I propositionen En förnyad strategi för politiken avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar 2021–2025 (prop. 2020/21:132 s. 65, bet. 2020/21:SoU25, rskr. 2020/21:375) behandlades tillkännagivandet och bedömdes slutbehandlat i den del som avser en nollvision för narkotikarelaterade dödsfall, genom att regeringen fastställde ett mål om en nollvision avseende dödsfall till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar ska inkluderas i ANDTS-strategin. I propositionen anfördes att tillkännagivandet i denna del därmed skulle anses slutbehandlat (prop. 2020/21:132 s. 65, bet. 2020/21:SoU25, rskr. 2020/21:375).

Riksdagen har i tillkännagivandet vidare uppmanat regeringen att utvärdera den nuvarande narkotikapolitiken. Regeringen angav i samma proposition att denna del av tillkännagivandet alltjämt bereds i Regeringskansliet och inte är slutbehandlad (prop. 2020/21:132 s. 65 f., bet. 2020/21:SoU25, rskr. 2020/21:375).

Riksdagen beslutade att avslå regeringens proposition och riktade ett tillkännagivande till regeringen om en ny ANDTS-strategi (bet. 2020/21:SoU25, rskr. 2020/21:375), se vidare rskr. 2020/21:375 punkt 2.

I mars 2022 överlämnade regeringen skrivelsen En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken samt spel om pengar 2022–2025 (skr. 2021/22:213) till riksdagen. Regeringen bedömde i skrivelsen att den del av tillkännagivandet som avser en nollvision när det gäller narkotikarelaterade dödsfall är tillgodosett samt att regeringen avser att återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet i sin helhet och att detta är inte slutbehandlat (skr. 2021/22:213 s. 66). Narkotikautredningen (S 2022:01) har fått i uppdrag att föreslå hur en fortsatt restriktiv narkotikapolitik kan kombineras med ett effektivt narkotikaförebyggande arbete, en god missbruks- och beroendevård som innehåller insatser för skademinimering samt insatser för att ingen ska dö till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar (dir. 2022:24). Punkten är inte slutbehandlad.

24. Rskr. 2019/20:275

Hälso- och sjukvårdens organisation m.m.

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:SoU11 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 42) och skr. 2021/22:75 (S 27). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 18 om digitalisering i vården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om digitalisering i vården (bet.

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

199

Skr. 2022/23:75	2019/20:SoU11 s. 75 f.). Utredningen om samanhållen information inom
Social-	vård och omsorg (S 2019:019) har haft i uppdrag att utreda och lämna
departementet	förslag som rör personuppgiftshantering inom och mellan socialtjänst och
	hälso- och sjukvård	(dir. 2019:37). Utredningens	delbetänkande
	Informationsöverföring inom vård och omsorg (SOU 2021:4) berör delar
	av tillkännagivandet. I betänkandet föreslås en ny lag om sammanhållen
	vård- och omsorgsdokumentation och kvalitetsuppföljning. I maj 2021
	lämnade utredningen sitt slutbetänkande Ombuds tillgång till vård- och
	omsorgsuppgifter och	förenklad behörighetskontroll	inom vården

200

(SOU 2021:39). De båda betänkandena har remissbehandlats. Regeringen behandlade tillkännagivandet i propositionen Sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation (prop. 2021/22:177, bet. 2021/22:SoU30, rskr. 2021/22:381). Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen att den del av tillkännagivandet har tillgodosetts som rör att skapa goda möjligheter till sammanhållen journalföring och informationsdelning mellan hälso- och sjukvård och vissa delar av socialtjänsten, och att tillkännagivnadet var slutbehandlat.

I fråga om den del av tillkännagivandet som avser patientens samtycke till att uppgifter om patienten görs tillgängliga för andra vårdgivare, har förslag till reglering lämnats i betänkandet Ombuds tillgång till vård- och omsorgsuppgifter och förenklad behörighetskontroll inom vården (SOU 2021:39). Ärendet bereds i Regeringskansliet.

Utredningen om sekundäranvändning av hälsodata (S 2022:04) ska bl.a. analysera vilka möjligheter som, utifrån befintlig lagstiftning kring offentlighet och sekretess, tystnadsplikt samt dataskydd, finns för att möjliggöra sekundäranvändning av hälsodata från hälso- och sjukvården för ändamålen forskning, utvecklings- och innovationsverksamhet, undervisning på akademisk nivå samt statliga och regionala och kommunala myndigheters beslutsfattande. Analysen ska även innefatta en analys av den enskildes behov av skydd för den personliga integriteten. För att möjliggöra en sådan sekundäranvändning ska utredningen bedöma om det behövs författningsändringar och då särskilt redogöra för hur författningsförslagen förhåller sig till regleringar om offentlighet och sekretess, tystnadsplikt och dataskydd, och till den enskildes behov av skydd för den personliga integriteten. Uppdraget ska redovisas senast den 21 september 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

25. Rskr. 2019/20:291

Vistelsekommuners ansvar för socialtjänstinsatser Utskottsinitiativ, bet. 2019/20:SoU24

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 47) och skr. 2021/22:75 (S 28). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om vistelsekommuners ansvar för socialtjänstinsatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vistelsekommuners ansvar för socialtjänstinsatser (bet. 2019/20:SoU24 s. 5 f.). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 135 och 136) behandlade regeringen tillkännagivandet och anförde att tillkännagivandet innebär att regeringen ska skyndsamt bereda ett lagförslag som innebär en tidsbegränsad möjlighet för en vistelsekommun att neka hemtjänst för

personer med en annan bosättningskommun och återkomma till riksdagen. Den lagändring som riksdagen anfört är komplicerad och förutsätter en grundlig juridisk analys. Givet att lagändringen skulle vara tillfällig och gälla under sommaren 2020 bedömer regeringen att detta inte är möjligt att hinna genomföra. Frågan om behovet av ändringar i socialtjänstlagen har varit aktuell under våren men de signaler regeringen hittills har fått tyder på att kommunerna själva har lyckats lösa detta genom dialog. Regeringen avser inte att gå riksdagen till mötes i denna fråga. I budgetpropositionen ansåg regeringen i och med detta att tillkännagivandet var slutbehandlat.

I sitt yttrande över regeringens skrivelse Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2020 (skr. 2020/21:75) anför socialutskottet att utskottet inte delar regeringens bedömning att tillkännagivandet om vistelsekommuners ansvar för socialtjänstinsatser ska bedömas som slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21 s. 105).

Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen kartlagt hur utbrottet av covid-19 påverkade tillämpningen av ansvarsbestämmelserna i 2 a kap. socialtjänstlagen (2001:453) vad gäller enskildas rätt till hemtjänstinsatser från vistelsekommun vid tillfällig semestervistelse och s.k. delårsboende.

Regeringen behandlade tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.3 s. 155) och anförde att det vid en samlad bedömning inte framstod som genomförbart att tillmötesgå riksdagen i denna fråga.

Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123). Punkten står därför åter som öppen.

Regeringen överväger fortsatt vilka eventuella åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet och avser återkomma i budgetpropositionen för 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

26. Rskr. 2019/20:309

Socialtjänst- och barnfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:SoU9 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 49) och skr.2021/22:75 (S 29). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 22 om expertgrupp för att vidareutveckla metoden Bostad först*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en expertgrupp för att vidareutveckla metoden Bostad Först (bet. 2019/20:SoU9 s. 39 f.). Den 26 november 2020 beslutade regeringen att ge Socialstyrelsen ett uppdrag att bl.a. analysera och ge förslag på åtgärder för att stödja kommunernas införande av, den i de nationella riktlinjerna för missbruk och beroende, föreslagna insatsen Bostad först, i syfte att öka antalet inskrivna och öka följsamheten.

I september 2021 redovisade Socialstyrelsen uppdraget i rapporten Förebygga och motverka hemlöshet. Myndigheten föreslår bl.a. att ett flerårigt riktat statsbidrag till kommunerna för att utöka eller starta Bostad först-verksamheter och att regeringen utser en lämplig myndighet som får nationellt ansvar för metodstöd, utbildning och uppföljning av Bostad först.

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

201

Skr. 2022/23:75	I juli 2022 beslutade regeringen en nationell hemlöshetsstrategi för
Social-	perioden 2022–2026. Inom ramen för strategin beslutade regeringen att ge
departementet	flera uppdrag till Socialstyrelsen och länsstyrelserna. Ett av uppdragen
	innebär att Socialstyrelsen ska utgöra ett nationellt stöd vid
	implementering av metoden Bostad först. I uppdraget ingår att samverka
	och kontinuerligt inhämta kunskap och erfarenhet från Sveriges
	Kommuner och Regioner (SKR), berörda delar av forskarsamhället,
	civilsamhället, Sveriges Allmännytta och relevanta myndigheter.
	Socialstyrelsen ska samverka med civilsamhällets organisationer samt
	även fungera som ett nationellt nätverk för informations- och
	erfarenhetsutbyte. I budgetpropositionen för 2023 ansåg regeringen att
	tillkännagivandet genom detta uppdrag var tillgodosett och slutbehandlat
	(prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 s. 146). Punkten är slutbehandlad.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2020/21

27. Rskr. 2020/21:61

Inriktningen för en nära och tillgänglig vård – en primärvårdsreform

Prop. 2019/220:164, bet. 2020/21:SoU2

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 58) och 2021/22:75 (S 30).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

	Punkt 3 om primärvårdens grunduppdrag*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen det som utskottet anför om primärvårdens grunduppdrag
	(bet. 2020/21:SoU2 s. 14). Utskottet anför i betänkandet att hälso-
	främjande insatser bör inkluderas i primärvårdens grunduppdrag. Enligt
	utskottet bör även rehabilitering ingå i primärvårdens grunduppdrag.
	Avslutningsvis anser utskottet att primärvården bör få ansvar för
	uppsökande arbete, bl.a. för dem som inte själva söker sig till hälso- och
	sjukvården. Enligt tillkännagivandet bör regeringen återkomma till
	riksdagen med förslag i enlighet med vad utskottet anfört.
	I det nationella grunduppdraget för primärvården, som regleras i hälso-
	och sjukvårdslagen (2017:30) och trädde i kraft den 1 juli 2021, ingår att
	regioner och kommuner inom ramen för verksamhet som utgör primärvård
	särskilt ska bl.a. tillhandahålla förebyggande insatser utifrån såväl
	befolkningens behov som patientens individuella behov och förut-
	sättningar. I propositionen Inriktning för nära och tillgänglig vård – en
	primärvårdsreform (prop. 2019/20:164 s. 81, bet. 2020/21:SoU2, rskr.
	2020/21:61) beskrivs arbetet med att genomföra Socialstyrelsens
	nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Riktlinjerna
	omfattar levnadsvanorna matvanor, fysisk aktivitet, tobak och alkohol.
	Den 9 juni 2022 beslutade regeringen propositionen Ökad kontroll i
	hälso- och sjukvården (prop. 2021/22:260, bet. 2022/23:SoU5, rskr.
	2022/23:116). I propositionen föreslås bl.a. att primärvårdens
	grunduppdrag ska omfatta rehabiliterande insatser (avsnitt 7).
	I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.5
	s. 99), avsätter regeringen 145 miljoner kronor för hälsosamtal riktade till
	äldre personer, genom vilka kommuner och regioner söker upp äldre
202	personer för att diskutera den enskildes livssituation.

Från och med 2024 beräknas 100 miljoner kronor avsättas årligen. I budgetpropositionen för 2023 avsätter regeringen 50 miljoner kronor 2023 och beräknar att avsätta 100 miljoner kronor 2024 samt 200 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2025 för att stödja kommuner och regioner för att stärka och vidareutveckla det förebyggande arbete för barn och unga genom t.ex. hembesöksprogram inom barnhälsovården (BVC). Punkten är inte slutbehandlad.

28. Rskr. 2020/21:80

Huvudmannaskap för personlig assistans Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SoU10

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 61) och skr. 2021/22:75 (S 31). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om huvudmannaskap för personlig assistans*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om huvudmannaskap för personlig assistans (bet. 2020/21:SoU10 s. 5 f.). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.3 s. 151 f.) gjorde regeringen bedömningen att det mot bakgrund av frågans komplexitet inte är möjligt att presentera ett lagförslag vid den tidpunkt som riksdagen tillkännagett för regeringen. Huvudmannaskapsutredningen (S 2021:05) har haft i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör statligt huvudmannaskap för personlig assistans (dir. 2021:76). Utredningen skulle bl.a. lämna förslag på hur kommunala beslut om personlig assistans kan överföras och anpassas till socialförsäkringsbalkens regelverk för statlig assistansersättning. Den 1 mars 2023 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans – Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet. Regeringen avser att återkomma i frågan. Punkten är inte slutbehandlad.

29. Rskr. 2020/21:81

Avgiftsfritt pneumokockvaccin för vissa grupper Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SoU11

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 62) och skr. 2021/22:75 (S 32). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om avgiftsfritt pneumokockvaccin för vissa grupper*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om avgiftsfritt pneumokockvaccin för vissa grupper (bet. 2020/21:SoU11 s. 5 f.). År 2016 lämnade Folkhälsomyndigheten beslutsunderlaget Pneumokock- vaccination som särskilt vaccinationsprogram till regeringen. Myndigheten föreslog att pneumokockvaccination till medicinska riskgrupper skulle ingå i ett nationellt särskilt vaccinationsprogram. När det särskilt gällde personer över 65 år gjorde myndigheten bedömningen att dessa personer inte skulle omfattas av vaccinationsprogrammet om de inte ingår i en medicinsk riskgrupp. Mot bakgrund av att det saknades underlag för att inkludera personer som är 75 år fick Folkhälsomyndigheten i uppdrag (S2021/02890) att uppdatera tidigare underlag och specifikt titta på denna grupp. Uppdraget redovisades den 8 april 2021 i beslutsunderlaget Pneumokockvaccination som ett särskilt

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

203

Skr. 2022/23:75	vaccinationsprogram för personer 75 år och äldre. Myndigheten gör där
Social-	bedömningen att även personer som är 75 år bör omfattas av ett
departementet	vaccinationsprogram mot pneumokocker. Det underlaget som
	myndigheten presenterade har remissbehandlats.
	I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 5.5
	s. 99) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och
	angav följande. Utifrån befintlig lagreglering	av nationella
	vaccinationsprogram i smittskyddslagen (2004:168) samt de underlag som
	Folkhälsomyndigheten presenterat så gör regeringen bedömningen att de
	nationella vaccinationsprogrammen ska utökas med vaccinationsprogram
	för pneumokockvaccin till personer i medicinska riskgrupper och personer
	som är 75 år. Finansiering sker via det generella statsbidraget inom
	utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner med 40 miljoner kronor
	per år fr.o.m. 2022. Socialutskottet delade regeringens bedömning att
	tillkännagivandet skulle anses slutbehandlat (bet. 2021/22:SoU1 s. 44,
	rskr. 2021/22:123).
	Riksdagen ansåg dock, i samband med behandlingen av regeringens
	skrivelse Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2021 (skr.
	2021/22:75), att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom
	de redovisade åtgärderna (bet. 2021/22:KU21, rskr.	2021/22:391).

204

Punkten står därför åter som öppen. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

30. Rskr. 2020/21:128

Övervägande av vårdnadsöverflyttning, revidering av vårdplan för placerade barn och särskilda lämplighetskrav för offentliga biträden Prop. 2020/21:35, bet. 2020/21:SoU5

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 68) och skr. 2021/22:75 (S 34). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om tidpunkten för övervägande av ansökan om vårdnadsöverflytt- ning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidpunkten för övervägande av ansökan om vårdnadsöverflyttning (bet. 2020/21:SoU5 s. 27 och 28). Regeringskansliet beslutade den 29 april 2020 att uppdra åt en utredare att utreda hur principen om barnets bästa kan stärkas i samband med bedömning av om vården enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, ska upphöra (S 2020:A). I uppdraget ingick att utreda om det finns behov av att tidigarelägga socialnämndens skyldighet att överväga om vårdnadsöverflyttning enligt 6 kap. 8 § föräldrabalken. Utredaren slutredovisade sitt uppdrag den 10 mars 2021 i promemorian Barnets bästa när vård enligt LVU upphör (Ds 2021:7). Regeringen beslutade den 17 mars 2022 om propositionen Barnets bästa när vård enligt LVU upphör

– lex lilla hjärtat (prop. 2021/22:178), där bl.a. tiden för övervägande av vården ändras till att det ska göras senast efter det att barnet eller den unge varit placerad i samma familjehem i två år vilket tillkännagivandet även anger (s. 14). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 3 om övervägande av vården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om övervägande av vården (bet. 2020/21:SoU5 s. 29). I propositionen Regelbundna överväganden av

vårdnadsöverflyttning och särskilda lämplighetskrav för offentliga biträden (prop. 2020/21:35) anges, i fråga om socialnämndens skyldighet att regelbundet överväga om vården behövs och hur vården bör inriktas och utformas, att regeringen avser följa frågan och överväga ytterligare åtgärder (s. 21). Utredningen om barn och unga i samhållets vård (S 2021:06) har i uppdrag att utreda och lämna förslag på hur kvaliteten i vården av barn och unga som placeras utanför det egna hemmet kan säkerställas (dir. 2021:84). Utredningen har fått förlängd utredningstid och ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 oktober 2023. Tillkännagivandet kommer att beaktas inom ramen för utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om utvärdering av de särskilda lämplighetskraven för offentliga biträden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utvärdering av de särskilda lämplighetskraven för offentliga biträden (bet. 2020/21:SoU5 s. 31). Frågan bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 3 och 4.

31. Rskr. 2020/21:187

Frågor om placerade barn och unga

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU19 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 38).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om ny LVU*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en ny LVU (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Beredningen av Utredningen om tvångsvård för barn och ungas (S 2012:07) slutbetänkande Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU 2015:71) pågår fortfarande. Regeringen har avvaktat Högsta förvaltningsdomstolens bedömning av vissa rättsliga frågor. En analys av vilka delar av slutbetänkandet som fortfarande är aktuella har genomförts. Planen är att omhänderta aktuella delar tillsammans med en redaktionell översyn av lagen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om riktlinjer för övervägande av adoption*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om riktlinjer för övervägande av adoption (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Utredningen om vikten av trygghet och kontinuitet för barn i utsatta situationer – en översyn av regleringa i föräldrabalken (Ju 2021:11) har haft i uppdrag att se över reglerna i föräldrabalken om vårdnadsöverflyttning, adoption och umgänge (dir. 2021:70). Inom ramen för uppdraget skulle utredaren bl.a. överväga och bedöma om förutsättningarna för adoption bör justeras för att tillgodose familjehemsplacerade barns rätt till trygghet och stabilitet och hur övriga intressen – inte minst rätten till privat- och familjeliv – samtidigt kan tillgodoses. Utredningen har den 20 december 2022 lämnat sitt slutbetänkande Tryggare hem för barn (SOU 2022:71).

I slutbetänkandet gör utredningen bedömningen att föräldrabalkens regler om adoption tillgodoser familjehemsplacerade barns behov av trygghet och stabilitet. Utredningen gör vidare bedömningen att socialnämnden inte ska åläggas någon skyldighet att överväga om

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

205

Skr. 2022/23:75	adoption i	vissa fall		(SOU		2022:71	s. 268 f.). Remissbehandling				av
Social-	betänkandet pågår. Punkten är inte slutbehandlad.
departementet	Punkt 8 om omplacering av barn*: Riksdagen							har	tillkännagett		för
	regeringen det som utskottet anför om omplacering av barn (bet.
	2020/21:SoU19 s. 8 f.). Utredningen om barn och unga i samhållets vård
	(S 2021:06) har i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör kvaliteten
	i vården av barn och unga som placeras utanför det egna hemmet (dir.
	2021:84). Utredningen ska bl.a. se över och föreslå åtgärder för hur
	kvaliteten i vården kan öka när barn och unga placeras utanför det egna
	hemmet. Tillkännagivandet kommer att beaktas inom ramen för
	utredningen. Utredningstiden har förlängts och uppdraget ska redovisas
	senast den 31 oktober 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 12 om drogtester*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det
	som utskottet		anför	om		drogtester	(bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.).
	Regeringen behandlade tillkännagivandet i propositionen Barnets bästa
	när vård enligt LVU upphör – lex lilla hjärtat (prop. 2021/22:178 s. 14,
	bet. 2021/22:SoU33, rskr. 2021/22:322) och gjorde bedömningen att
	förslagen i propositionen tillgodosåg tillkännagivandet om drogtester
	(avsnitt 9) och att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är
	slutbehandlad.
	Punkt 13 om uppföljning och stöd efter en placering utanför hemmet*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om
	uppföljning och stöd efter en placering utanför hemmet (bet.
	2020/21:SoU19		s. 8 f.).		Regeringen		beslutade	den	17 mars	2022
	propositionen Barnets bästa när vård enligt LVU upphör – lex lilla hjärtat
	(prop. 2021/22:178, bet. 2021/22:SoU33, rskr. 2021/22:322). I
	propositionen bedömer regeringen att tillkännagivandet har delvis tagits
	omhand genom bestämmelsen om att socialnämnden ska följa upp
	situationen för den som är under 18 år när vården enligt LVU upphör
	(s. 14). Vad gäller tillkännagivandet i den del som avser socialnämndens
	skyldighet till uppföljning och stöd efter en placering utanför hemmet
	avvaktar regeringen Utredningen om barn och unga i samhällets vårds
	(S 2021:06) betänkande som ska lämnas senast den 31 oktober 2023 (dir.
	2021:84 och dir. 2023:13). Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 14 om skriftliga uppföljningar*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om skriftliga uppföljningar (bet.
	2020/21:SoU19		s. 8 f.).		Regeringen		beslutade	den	22 mars	2022
	propositionen Barnets bästa när vård enligt LVU upphör – lex lilla hjärtat
	(prop. 2021/22:178, bet. 2021/22:SoU33, rskr. 2021/22:322). Regeringen
	gjorde bedömingen att förslagen i propositionen tillgodosåg
	tillkännagivandet om krav på dokumentation (avsnitt 8) och att
	tillkännagivandet är slutbehandlat (s. 15). Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 15	om	förlängd			familjehemsplacering*:			Riksdagen		har

tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förlängd familjehemsplacering (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Utredningen om barn och unga i samhällets vård (S 2021:06) har i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör kvaliteten i vården av barn och unga som placeras utanför det egna hemmet (dir. 2021:84). Tillkännagivandet kommer att beaktas inom ramen för utredningen. Utredningstiden har förlängts och uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

206

Punkt 18 om nationellt register över familjehem*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett nationellt register över familjehem (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Utredningen om barn och unga i samhällets vård (S 2021:06) har i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör kvaliteten i vården av barn och unga som placeras utanför det egna hemmet (dir. 2021:84). Tillkännagivandet kommer att beaktas inom ramen för utredningen. Utredningstiden har förlängts och uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 6, 8, 13, 15 och 18.

32. Rskr. 2020/21:191

Apoteks- och läkemedelsfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU8 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 39).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om jämlikt införande av nya behandlingsmetoder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om jämlikt införande av nya behandlingsmetoder (bet. 2020/21:SoU8 s. 8 f.). Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har under några år haft uppdrag att utveckla hälsoekonomiska bedömningar för precisionsmedicin och att utreda möjliga betalningsmodeller för gen- och cellterapier (ATMP). Det senaste uppdraget till TLV, enligt vilket myndigheten ska utgå från de förslag som den har lämnat i tidgare uppdrag, gavs i juni 2022 och sträcker sig till september 2023.

Regeringen avvaktar redovisningen av uppdraget och kommer därefter ta ställning till den fortsatta hanteringen av ärendet. Punkten är inte slutbehandlad.

33. Rskr. 2020/21:210

Uppföljning och utvärdering av ekonomiskt stöd till äldreomsorgen Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SoU28

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 41). Skrivelsen är slutbehandlad.

Om uppföljning och utvärdering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om uppföljning och utvärdering av ekonomiskt stöd till äldreomsorgen (bet. 2020/21:SoU28 s. 8 f.). Socialstyrelsen ska enligt myndighetens regleringsbrev för budgetåret 2022 fördela statsbidrag till kommuner i syfte att säkerställa en god vård och omsorg av äldre personer. Regeringen har i regleringsbrevet beslutat att ge Socialstyrelsen i uppdrag att, i linje med tillkännagivandet, ställa krav på återbetalning av de medel som rekvirerats av kommunerna, men som inte använts till äldreomsorg.

Regeringen har vidare den 5 maj 2022 gett Socialstyrelsen i uppdrag att i enlighet med tillkännagivandet genomföra en uppföljning och utvärdering av det s.k. Äldreomsorgslyftet samt det årliga resurstillskottet på 4 miljarder kronor som kommunerna tilldelats via Socialstyrelsen sedan 2021. Utvärderingen ska redovisa hur kommunerna använt de extra medel

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

207

Skr. 2022/23:75	som tilldelats i enlighet med satsningarna och vilka resultat de gett.
Social-	Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2023. Regeringen behandlade
departementet	tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2023, (prop. 2022/23:1
	utg.omr. 9 avsnitt 6.3 s. 124). Regeringen gjorde bedömningen att de
	åtgärder som består i att fördela stadsbidrag, ställa krav på återbetalning
	som medel inte använts för älderomsorgen, att följa upp och utvärdera
	Älderomssorgslyftet och det årliga resurstillskottet tillgodoser
	tillkännagivandet och att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat.
	Punkten är slutbehandlad.
	34. Rskr. 2020/21:216
	Äldrefrågor
	Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU9
	Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 44).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 11 om kunskapskrav i det svenska språket*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kunskapskrav i det
	svenska språket (bet. 2020/21:SoU9 s. 30 f.). Regeringen tillsatte i
	november 2019 en nationell samordnare med uppdrag att främja en hållbar
	kompetensförsörjning inom kommunalt finansierad vård och omsorg. I
	juni 2021 överlämnade den nationella samordnaren sitt betänkande Vilja
	välja vård och omsorg – En hållbar kompetensförsörjning inom vård och
	omsorg om äldre (SOU 2021:52) med rekommendationer främst riktade
	till huvudmän och arbetsgivare. Samordnaren uppmärksammade bland
	annat bristande språkkunskaper i svenska språket och menade att
	arbetsgivarna bör ta ett större ansvar för att utbildningsnivån höjs i inom
	vården och omsorgen. För att stödja den fortsatta utvecklingen av
	äldreomsorgen föreslog samordnaren att regeringen skulle inrätta ett
	nationellt kompetenscentrum för äldreomsorg. Regeringen beslutade i
	december 2021 att ge Socialstyrelsen ett uppdrag att föreslå hur ett sådant
	nationellt kompetenscentrum för äldreomsorg kan inrättas och organiseras
	vid myndigheten. Kompetenscentrumet inrättades i augusti 2022. Den
	7 april 2022 gav regeringen Socialstyrelsen ett uppdrag att ta fram ett stöd
	för att underlätta för verksamheterna att bedöma vilka kunskaper i svenska
	språket som personalen behöver för arbetsuppgifter inom den del av
	äldreomsorgen som avser kommunernas socialtjänst. Genom stödet ska
	verksamheterna få vägledning i bedömningen av om personalen har
	tillräckliga kunskaper i det svenska språket för aktuella arbetsuppgifter.
	Stödet ska vara frivilligt för verksamheterna att använda och är främst
	tänkt att användas vid nyrekrytering av personal men ska också kunna
	användas vid bedömning av om befintlig personal har behov av att stärka
	sina kunskaper i det svenska språket. I budgetpropositionen för 2023
	(prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 s. 168) aviserar regeringen ett förslag om en
	utredning om språkkrav.
	Regeringen avser återkomma i frågan i budgetpropositionen för 2024.
	Punkten är inte slutbehandlad.
208

35. Rskr. 2020/21:237

Ändringar i statens budget för 2021 – Stöd till äldreomsorgen med anledning av coronaviruset

Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:FiU46 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 46). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om ändringar i statens budget för 2021 – Stöd till äldreomsorgen med anledning av coronaviruset a): Den 27 maj 2021 beslutade regeringen att ge Socialstyrelsen följande uppdrag. Uppdrag att fördela statsbidrag till regionerna för utökad läkarkompetens i äldreomsorgen, fördela och betala ut prestationsbaserade medel i syfte att minska andelen timanställningar inom kommunalt finansierad vård och omsorg om äldre. Uppdrag att fördela och betala ut prestationsbaserade medel till kommuner som utökat bemanningen av sjuksköterskor på särskilda boenden. Uppdrag att administrera och betala ut statsbidrag till kommunerna för att öka specialistundersköterske-kompetens om vård och omsorg om äldre och vård och omsorg om personer med demenssjukdom. Uppdragen redovisades den 31 oktober 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

36. Rskr. 2020/21:241

Redovisning av åtgärder i enlighet med målsättningarna i det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott

Skr. 2020/21:63, bet. 2020/21:JuU17 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 47). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om nationellt kunskapscentrum och no entry-program*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av möjligheterna att inrätta ett nationellt kunskapscentrum för brottsförebyggande arbete samt ett no entry-program för unga (bet. 2020/21:JuU17 s. 7 f.). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.3 s. 138) redogjorde regeringen för tillkännagivandet. Flera insatser har redan genomförts för att främja brottsförebyggande arbete med liknande syfte som tillkännagivandet. Exempelvis har Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd tagit fram en handlingsplan för brottsförebyggande föräldraskapsstöd (S2020/09554). Myndigheten har i uppdrag att under 2022–2023 genomföra handlingsplanen (S2020/09554). Vidare ska Statens beredning för medicinsk och social utvärdering göra en systematisk översikt av brottsförebyggande insatser, med fokus på gängkriminalitet och för användning i socialtjänstens arbete med barn och unga upp till 30 år (S2022/03243). Socialstyrelsen har under perioden 2020–2022 stött huvudmän samt yrkesverksamma inom den sociala barn- och ungdomsvården genom insatser för att främja kompetens och stabilitet samt kvalitetsutveckling inom området. Uppdraget omfattar även att vidta åtgärder för att stärka samverkan mellan socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer i det brottsförebyggande arbetet (S2019/05315) Regeringen ser behov av att ytterligare stärka socialtjänstens arbete inom ramen för det brottsförebyggande arbete och har i budgetpropositionen för

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

209

Skr. 2022/23:75	2023 avsatt 10 miljoner för ändamålet och beräknar därefter att avsätta
Social-	20 miljoner kronor årligen för att bland annat förmedla beprövade metoder
departementet	för att förebygga brott och hantera unga som begår eller är i riskzonen för
	att begå brott. Regeringen avser att vidta lämpliga åtgärder för att inrätta
	en krissocialjour som ska ge stöd till socialtjänsten i arbetet för att
	motverka brottslighet som begås av unga personer. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 13 om fler socialarbetare utanför kontorstid*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att fler
	socialarbetare och andra yrkeskategorier bör vara tillgängliga utanför
	kontorstid och träffa unga (bet.	2020/21:JuU17 s. 7 f.). I budget-
	propositionen för 2021 aviserade regeringen en treårig satsning på sociala
	insatser för barn och unga i utsatta områden 2021–2023 (prop.
	2020/2021:1 utg.omr. 13 s. 94–96). Satsningen syftar till att komplettera
	och förstärka kommuners verksamheter inom det brottsförebyggande
	området, t.ex. genom fler fältarbetare eller motsvarande på kvällar och
	helger. Regeringen gav Socialstyrelsen ett uppdrag att administrera och
	fördela medel samt följa upp satsningen (A2020/02651, A2021/01981).
	Uppdraget ska slutredovisas den 2 mars 2024. I enlighet med vad som
	aviserats budgetpropositionen för 2023 har regeringen påbörjat ett arbete
	för att ta fram satsningar på en 24-timmars garanti och en krissocialjour
	(prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 s. 169, bet. 2020/21:JuU17, rskr. 2020:21:241
	samt Tidöavtalet s. 27). Den 24-timmarsgaranti som regeringen vill införa
	innebär en skyldighet för socialtjänsten att inom 24 timmar efter att ett
	barn gripits för ett brott, kalla föräldrarna till ett samtal så att socialtjänsten
	ska kunna få föräldrarna att medverka till insatser till stöd för den unga.
	Krissocialjouren ska ge stöd till socialtjänsten i arbetet för att motverka
	brottslighet som begås av unga personer. Föreslagna satsningar bereds i
	Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 12 och 13.
	37. Rskr. 2020/21:245
	Alkohol-, narkotika-, dopnings-, tobaks- och spelfrågor
	Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU20
	Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 48).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 4 om naloxonläkemedel*:	Riksdagen har	tillkännagett	för
	regeringen det som utskottet anför om naloxonläkemedel (bet.
	2020/21:SoU20 s. 15 f.). Utskottet anför i betänkandet att det bör utredas
	om fler grupper utanför hälso- och sjukvården ska kunna ge naloxon mot
	opioidöverdoser samt att regeringen bör ge i uppdrag åt en lämplig
	myndighet att vidta åtgärder i enlighet med detta. I budgetpropositionen
	för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 5.5 s. 101) redogjorde
	regeringen för tillkännagivandet och anförde att regeringen den 10 juni
	2021 hade beslutat att ge Socialstyrelsen i uppdrag att aktivt stödja ett ökat
	tillgängliggörande av naloxon.
	I Socialstyrelsens regleringsbrev för budgetåret 2022 förlängde
	regeringen uppdraget att aktivt stödja ett ökat tillgängliggörande av
210	naloxon. Socialstyrelsen ska lämna	delredovisningar	av uppdraget	till

Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 31 mars 2022 och den	Skr. 2022/23:75
31 mars 2023 samt en slutredovisning senast den 31 mars 2024.	Social-
Narkotikautredningen (S 2022:01) har i uppdrag att föreslå hur en	departementet
fortsatt restriktiv narkotikapolitik kan kombineras med ett effektivt
narkotikaförebyggande arbete, en god missbruks- och beroendevård som
innehåller insatser för skademinimering samt insatser för att ingen ska dö
till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar (dir. 2022:24). I
utredningens uppdrag ingår att analysera om andra yrkesgrupper än hälso-
och sjukvårdspersonal, och i så fall vilka, ska kunna ge naloxon mot
opioidöverdoser samt vid behov lämna författningsförslag för hur det bör
regleras. Vidare ingår det i uppdraget att föreslå en modell för en
ändamålsenlig uppföljning av missbruks- och beroendevården, vilken
även ska inkludera uppföljning av användningen av naloxonläkemedel
samt hur uppföljningen ska utvecklas över tid. Regeringen avser att
återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet. Punkten är
inte slutbehandlad.
38. Rskr. 2020/21:246
Livmoderhalscancer
Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SoU36
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 49).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Om livmoderhalscancer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det
som utskottet anför om livmoderhalscancer (bet. 2020/21:SoU36 s. 5 f.).
Enligt utskottet ska regeringen inom ramen för en ny uppdaterad nationell
cancerstrategi genomföra en systematisk, långsiktig och nationell satsning
i form av en handlingsplan för att inom fem–sju år totalt eliminera
livmoderhalscancer i Sverige.
Socialstyrelsen slutrapporterade den 1 juni 2022 regeringens uppdrag att
utveckla ett mer samordnat arbete om cancerscreening (dnr S2021/04605).
I uppraget ingick att följa regionernas åtgärder för att utrota liv-
moderhalscancer. I slutrapporten lyftes bl.a. fram att samtliga regioner
genomför eller planerar för att genomföra s.k. catch-up-vaccinering av
kvinnor födda mellan 1994–1999 som inte har erbjudits vaccin i skol-
vaccinationsprogrammet för att påskynda utrotningen. I samband med
riksdagens beslut om statens budget för 2022 tillfördes 25 miljoner kronor
för att utrota livmoderhalscancer. För 2023 ökas anslaget med
motsvarande belopp. För 2024 t.o.m. 2027 beräknas motsvarande nivå.
I statens överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner om
en jämlik och effektiv cancervård 2023 har regeringen avsatt 25 miljoner
kronor för att utrota livmoderhalscancer. Punkten är inte slutbehandlad.
39. Rskr. 2020/21:261
Vaccininköp och vaccinleveranser
Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SoU37
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 52).
Skrivelsen är slutbehandlad.
	211

Skr. 2022/23:75	Om vaccininköp och vaccinleveranser*: Riksdagen har tillkännagett för
Social-	regeringen det som utskottet anför om vaccininköp och vaccinleveranser
departementet	(bet. 2020/21:SoU37 s. 5 f.). Av tillkännagivandet följer att regeringen ska
	pröva alla möjligheter för att se till att avtalade leveranser av vaccin mot
	sjukdomen covid-19 genomförs och att nya avtal ingås där så är möjligt
	oavsett om det är med stöd av EU, i samverkan med exempelvis nordiska
	länder eller helt på egen hand. Regeringen bör också undersöka
	möjligheterna till omfördelning av vaccin inom EU för att Sverige ska få
	tillgång till ökade och snabbare leveranser. Regeringen har i
	budgetpropositionen för 2023 behandlat tillkännagivandet (prop.
	2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.3 s. 94). Processer och arbete med att säkra
	vaccininköp och leveranser pågår kontinuerligt. Sverige har i samverkan
	med andra nordiska länder och genom omfördelning av vaccin inom EU
	säkrat tillgången till vaccin från flera vaccintillverkare för att få tillgång
	till ökade och snabbare leveranser. Sverige har deltagit i EU-gemensamma
	upphandlingar från olika vaccinleverantörer. Regeringen gjorde i proposi-
	tionen bedömningen att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehand-
	lat. Punkten är slutbehandlad.
	40. Rskr. 2020/21:327
	Hälso- och sjukvårdens organisation m.m.
	Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU16
	Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 57).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 3 om smittskyddsläkare*:	Riksdagen		har	tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om smittskyddsläkare (bet.
	2020/21:SoU16 s. 11 f.). Regeringen har den 2 september 2021 beslutat att
	ge Socialstyrelsen i uppdrag att göra en översyn av smittskyddsenheternas
	och smittskyddsläkarnas förutsättningar (S2021/06173). Uppdraget redo-
	visades den 28 november 2022 och bereds nu inom Regeringskansliet.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 4 om medicinskt ansvarig för rehabilitering*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om medicinskt
	ansvarig för rehabilitering (bet. 2020/21:SoU16 s. 11 f.). Utredningen om
	en äldreomsorgslag och stärkt	medicinsk	kompetens i kommuner
	(S 2020:16) har i uppdrag att föreslå en äldreomsorgslag (dir. 2020:142).
	Utredningen lämnade sitt betänkande Nästa steg, ökad kvalitet och
	jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer (SOU 2022:41) till
	regeringen den 28 juni 2022. Betänkandet har remissbehandlats. Förslagen
	bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 12 om vårdgaranti för	personer	med		beroendeproblem*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om
	vårdgaranti för personer med beroendeproblem			(bet. 2020/21:SoU16
	s. 37 f.). Narkotikautredningen (S 2022:01) har i uppdrag att föreslå hur en

212

fortsatt restriktiv narkotikapolitik kan kombineras med ett effektivt narkotikaförebyggande arbete, en god missbruks- och beroendevård som innehåller insatser för skademinimering samt insatser för att ingen ska dö till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar (dir. 2022:24). I utredningens uppdrag ingår att föreslå vilka insatser som bör genomföras

för att få en god tillgänglighet till vård och stöd. I denna del ingår att analysera om en förstärkt vårdgaranti, som ger personer med beroendeproblematik rätt till vård och stöd betydligt snabbare än i dag, bör införas samt vid behov lämna nödvändiga författningsförslag. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 3, 4 och 12.

41. Rskr. 2020/21:348

Riksrevisionens rapport om granskning av statens styrning av äldre- omsorgen.

Skr. 2020/21:89, bet. 2020/21:SoU27 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 59). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 4 om samordnade digitala system*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om samordnade digitala system för journalföring och dokumentation (bet. 2020/21:SoU27 s. 5 f.). Enligt utskottet bör regeringen ta fram lagförslag för att säkerställa att personal inom äldreomsorgen får tillgång till samordnade digitala system för journalföring och dokumentation för de insatser en patient får utifrån såväl hälso- och sjukvårdslagen som socialtjänstlagen och återkomma till riksdagen (bet. 2020/21:SoU27 s. 14 och 15). Regeringen behandlade tillkännagivandet i propositionen Sammanhållen vård- och omsorgs- dokumentation (prop. 2021/22:177, bet. 2021/22:SoU30, rskr. 2021/22:381) och gjorde bedömningen att lagförslaget om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation tillgodosåg riksdagens tillkännagivande och att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

42. Rskr. 2020/21:349

Kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården m.m.

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU17 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 60).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården (bet. 2020/21:SoU17 s. 10 f.).

Av budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.5 s. 49) framgår att regeringen har inrättat det Nationella vårdkompetensrådet, och att regeringen fortsätter att avsätta närmare tre miljarder kronor för att stödja regioner och kommuner i deras arbete med kompetensutveckling och kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården.

Vidare framgår av samma proposition att regeringen gör en permanent satsning på vidareutbildning för sjuksköterskor som omfattar 400 miljoner kronor per år. Satsningen har en tillfällig förstärkning omfattande 100 miljoner kronor 2020–2023. Regeringen har vidare en pågående

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

213

Skr. 2022/23:75	satsning för att möjliggöra utvecklings- och karriärmöjligheter, däribland
Social-	karriärtjänster om 100 miljoner kronor per år.
departementet	Regeringen har den 23 september 2021 gett Socialstyrelsen i uppdrag
	att, tillsammans med Nationella vårdkompetensrådet och i dialog med
	övriga berörda aktörer, ta fram förslag som syftar till att stärka
	medarbetarna och säkra den framtida kompetensförsörjningen inom
	primärvården.	Uppdraget	har delredovisats	den 1 maj	2022 och
	slutredovisats den 30 november 2022. Ärendet bereds i Regeringskansliet.
	Den 7 juli 2022 beslutade den regeringen att ge Socialstyrelsen i
	uppdrag att betala ut ytterligare 500 miljoner kronor till regionerna bl.a.
	för att öka antalet vårdplatser (S2022/01057). Medlen ska användas för att
	öka kapaciteten i vården genom att bl.a. anställa fler sjuksköterskor,
	förbättra arbetsmiljön inom vården och utöka antalet vårdplatser inklusive
	intensivvårdsplatser.
	I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5
	s. 48) anför regeringen att den avser att kartlägga och ta fram en nationell
	strategi för hur bristen på vårdplatser ska kunna åtgärdas. Regeringen
	avsätter 2 miljarder kronor		2023 och har	beräknat att	det behövs
	2 miljarder kronor 2024 respektive 2025 för att det totala antalet
	vårdplatser ska öka i hela landet.
	I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5
	s. 49) anför regeringen att den avser att ta fram en nationell plan för att
	förbättra kompetensförsörjningen. Av kartläggningen ska framgå vilka
	insatser för befintlig och ny vårdpersonal som kan behövas för att förbättra
	personalförsörjningen inom hälso- och sjukvården. Regeringen avsätter
	3,2 miljarder kronor under 2023 och ca 1,2 miljarder kronor för 2024 och
	2025 för att stödja regioner och kommuner i deras arbete med
	kompetensutveckling och kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården.
	Fler sjuksköterskor behöver vidareutbilda sig till specialistsjuksköterska.
	Regeringen avsätter 500 miljoner kronor 2023 och beräknar 400 miljoner
	kronor årligen fr.o.m. 2024 för att öka vidareutbildning för sjuksköterskor.
	Regeringen avsätter 100 miljoner kronor per år fr.o.m. 2023 för att
	möjliggöra utvecklings- och karriärmöjligheter. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 4 om administration i vården och omsorgen*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att minska
	administrationen i vården och omsorgen (bet. 2020/21:SoU17 s. 10 f.).
	Ärendet bereds i Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2023 (prop.
	2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 49) anges att regeringen avser att ta
	fram en nationell plan för att förbättra kompetensförsörjningen. Av
	kartläggningen ska framgå vilka insatser för befintlig och ny vårdpersonal
	som kan behövas för att förbättra personalförsörjningen inom hälso- och
	sjukvården. Regeringen avsätter 3,2 miljarder kronor under 2023 och cirka
	1,2 miljarder kronor för 2024 och 2025 för att stödja regioner och
	kommuner	i deras arbete med kompetensutveckling och
	kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården. Regeringen avser
	återkomma till riksdagen i samband med budgetpropositionen för 2024.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 5 om tillfällig återkallelse av legitimation och begränsning av
	förskrivningsrätt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som
214	utskottet anför om tillfällig återkallelse av legitimation och begränsning av

förskrivningsrätt (bet. 2020/21:SoU17 s. 10 f.). Regeringen har tidigare, i regleringsbrevet för budgetåret 2021, beslutat att ge Inspektionen för vård och omsorg i uppdrag att inkomma med underlag som innehåller förslag vad gäller utvecklingen av myndighetens förebyggande tillsyn avseende patientsäkerhetsrisker inom hälso- och sjukvården. Uppdraget slut- redovisades den 1 december 2022 och resultatet av redovisningen analyseras för närvarande. Av Inspektionen för vård och omsorgs regleringsbrev för 2021 framgår även att myndigheten ska ha en väl fungerande datainfrastruktur som främjar en strategisk och effektiv tillsyns- och tillståndsverksamhet. Frågan bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 4 och 5.

43. Rskr. 2020/21:368

Socialtjänst- och barnfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20 och 2020/21, bet. 2020/21:SoU24

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 61). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om samarbetsmodell vid våldshändelser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om samarbetsmodell vid våldshändelser (bet. 2020/21:SoU24 s. 35). Regeringen avser att under våren 2023 återkomma med ett förslag till insats för att främja den typ av samarbete vid våldshändelser som riksdagen efterlyser med finansiering av medel inom utgiftsområde 13, anslag 3:1 Särskilda jämställdhets- åtgärder. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om kompetenskrav för socialtjänstens personal*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kompetenskrav för socialtjänstens personal (bet. 2020/21:SoU24 s. 35 f.). Ett arbete har inletts i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Socialstyrelsen fick i regleringsbrevet för 2020 ett uppdrag om kompetens- och kvalitetsutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården som har betydelse för tillkännagivandet. Uppdraget ska slutredovisas den 31 mars 2023. Genom den s.k. Yrkesresan som är ett samarbete mellan Sveriges Kommuner och Regioner, Socialstyrelsen och Regionala samverkans- och stödstrukturer (RSS) kommer utbildningar för socialtjänstens personal att ges på tre olika nivåer utifrån yrkeserfarenhet. Området Barn och unga är först ut. Regeringen avser att därefter återkomma. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om handledarstöd och introduktionsutbildningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om handledarstöd och introduktionsutbildningar (bet. 2020/21:SoU24 s. 36 f.). Ett arbete har inletts i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Myndigheten för vård och omsorgsanalys påtalade i sin rapport: 2019:7 Social kompetens behovet av strukturer för introduktion, fort- och vidareutbildning. Socialstyrelsen fick i regleringsbrevet för 2020 ett uppdrag om kompetens- och kvalitets- utveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården med innehåll som

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

215

Skr. 2022/23:75	har betydelse för tillkännagivandet. Uppdraget ska slutredovisas den
Social-	31 mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
departementet	Punkt 13 om evidensbaserade metoder för socialtjänstens barn-
	utredningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet
	anför om evidensbaserade metoder för socialtjänstens barnutredningar
	(bet. 2020/21:SoU24 s. 37 f.). Av tillkännagivandet följer att regeringen
	bör tillsätta en utredning med uppdrag att se över frågan om
	evidensbaserade metoder för socialtjänstens barnutredningar. Statens
	beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har fått i uppdrag
	att bidra med stöd och handledning för att systematiskt söka, värdera och
	använda kunskap inom socialtjänsten och den sociala barn- och
	ungdomsvården. SBU ska inom ramen för uppdraget utbilda och sprida
	kunskap om vetenskapliga kunskapssammanställningar till strategiskt
	viktiga målgrupper som stöd till fortsatt utveckling av ett kunskapsbaserat
	arbete inom socialtjänsten. I uppdraget ingår också att sammanställa det
	vetenskapliga underlaget avseende bedömningsmetoder för barn och
	ungdomar som utreds inom socialtjänsten. Uppdraget redovisades den
	25 februari 2022 (Redovisning av regeringsuppdrag om att utbilda och
	sprida kunskap om vetenskapliga kunskapssammanställningar inom
	socialtjänsten och Standardiserade bedömningsmetoder i utredningar av
	barn och unga inom socialtjänsten, 2022, SBU). Av redovisningen framgår
	att det finns begränsat med systematiska översikter med låg eller måttlig
	risk för bias, som utvärderar olika bedömningsmetoders psykometriska
	egenskaper för barn och unga och som skulle kunna användas inom
	socialtjänstens barn och ungdomsvård. Det framgår också av rapporten att
	SBU ska genomföra omfattande aktiviteter för att sprida resultatet på ett
	sätt som underlättar för socialtjänsten att ta till sig kunskapen och lära sig
	mer om systematiska översikter. Genom uppdraget till SBU bedömde
	regeringen i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9
	s. 162) att tillkännagivandet var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 15 om översyn av anhörigstödet*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om översyn av anhörigstödet (bet.
	2020/21:SoU24 s. 44 f.). Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag, tagit
	fram underlaget Anhöriga som vårdar eller stöder någon de står nära. I
	uppdraget ingick att göra en analys av vad ett anhörigperspektiv innebär
	för den anhöriga och för personalen, en kartläggning och analys av i vilken
	utsträckning ett anhörigperspektiv finns med i tillämpningen av befintligt
	regelverk samt en redovisning av eventuella brister.
	Regeringen beslutade den 13 april 2022 om en nationell strategi för
	anhöriga inom hälso- och sjukvård och omsorg. Syftet är att stärka
	anhörigperspektivet inom hälso- och sjukvård och omsorg samt att utifrån
	bästa tillgängliga kunskap bidra till att stödet till anhöriga, som vårdar eller
	stöder en närstående som är långvarig sjuk eller äldre eller har en
	funktionsnedsättning, är tillgängligt och utformat efter behov. En
	grundläggande princip för strategin är att anhörigas insatser och
	delaktighet alltid ska bygga på frivillighet. Inom ramen för strategin har
	Socialstyrelsen fått i uppdrag att ta fram stöd för att stärka anhörig-
	perspektivet inom hälso- och sjukvård och omsorg och att ta fram stöd till
	kommunerna för ett mer individanpassat och likvärdigt stöd till anhöriga.
	Uppdragen ska redovisas senast den 1 november 2023. Därutöver har
216	Socialstyrelsen fått i uppdrag att följa upp anhörigperspektivet och stödet

till anhöriga. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2023. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2023 och regeringen bedömde att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.3 s. 161). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 25 om sökbara orosanmälningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om sökbara orosanmälningar (bet. 2020/21:SoU24 s. 69). Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag analyserat de rättsliga förutsättningarna för socialtjänstens behandling av personuppgifter vid anmälningar avseende barn som inte leder till utredning samt inkommit med författningsförslag i rapporten Att göra anmälningar som gäller barn sökbara. Författningsförslagen i rapporten har remissbehandlats. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 27 om studier i fråga om våld m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om studier av förekomsten av hot om våld, våld och sexuella övergrepp mot placerade barn (bet. 2020/21:SoU24 s. 69 f.). Utredningen en uppväxt fri från våld (A 2021:02) har haft i uppdrag att lämna ett förslag till en samlad nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (dir. 2021:29). Utredningen skulle bland annat föreslå åtgärder inom områdena förebyggande arbete mot våld mot barn samt upptäckt av våld mot barn. Uppdraget redovisades den 18 januari 2023 i betänkandet En uppväxt fri från våld – En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70) och förslagen bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 29 om placerade barns skolgång och hälsa*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om placerade barns skolgång och hälsa (bet. 2020/21:SoU24 s. 70 f.). Ett arbete har inletts i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Statskontoret har nyligen redovisat ett regeringsuppdrag som bl.a. behandlar frågan om skolgången för barn som är placerade hos Statens institutionsstyrelse. Planen är att invänta betänkandet från Utredningen om barn och unga i samhällets vård (S 2021:06) som har fått i uppdrag att se bredare på frågan inom familjehemsvården. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Först därefter bedöms det möjligt att ta ställning till om det finns behov av ytterligare åtgärder. Därutöver har Socialstyrelsen ett pågående uppdrag som syftar till att genomföra utvecklingsinsatser för att se till att placerade barn och unga får tillgång till god hälso- och sjukvård (S2020/07505). Uppdraget ska slutredovisas den 30 april 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 32 om samarbete mellan vården, elevhälsan och socialtjänsten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om samarbete mellan vården, elevhälsan och socialtjänsten (bet. 2020/21:SoU24 s. 71 f.). Socialstyrelsen och Statens skolverk har fått regeringens uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för att barn och unga ska få stöd i ett tidigt skede av en ogynnsam utveckling (U2017/01236). För det krävs en förbättrad och utvecklad samverkan mellan skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst. Uppdraget ska slutredovisas den 16 juni 2023.

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

217

Skr. 2022/23:75	Regeringen har även gett Socialstyrelsen i uppdrag att under 2021–2024
Social-	genomföra utvecklingsinsatser för att långsiktigt stärka förutsättningarna
departementet	för att placerade barn och unga ska få tillgång till en god hälso- och
	sjukvård och en obruten skolgång (S2020/07505). Uppdraget har delredo-
	visats den 27 april 2021 och den 26 april 2022 och ska slutredovisas den
	30 april 2024.
	Utredningen om barn och unga i samhällets vård (S 2021:06) har i
	uppdrag att se över och föreslå åtgärder för hur kvaliteten i vården kan öka
	när barn och unga placeras i familjehem, jourhem, stödboende och hem
	för vård eller boende (HVB), inklusive Statens institutionsstyrelses
	särskilda ungdomshem. I uppdraget ingår bl.a. att analysera vad som krävs
	för att placerade barn och unga ska få en väl fungerande skolgång.
	Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023.
	Regeringen avser att återkomma när båda uppdragen har slutredovisats
	och utredningen har lämnat sitt betänkande. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 34 om riktlinjer för myndigheters bemötande av våldsutsatta barn
	och unga*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet
	anför om riktlinjer för myndigheters bemötande av våldsutsatta barn och
	unga (bet. 2020/21:SoU24 s. 93 f.). Utredningen En uppväxt fri från våld
	(A 2021:02) har haft i uppdrag att lämna ett förslag till en samlad nationell
	strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (dir. 2021:29).
	Uppdraget redovisades den 18 januari 2023 i betänkandet En uppväxt fri
	från våld – En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot
	barn (SOU 2022:70). Regeringen avser att ta ställning till vilka eventuella
	ytterligare åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 40 om barnperspektiv på skyddade boenden*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om barnperspektiv på
	skyddade boenden (bet. 2020/21:SoU24 s. 94 f.). Regeringen avser att
	föreslå att det införs bestämmelser om skyddat boende som en ny
	placeringsform enligt socialtjänstlagen (2001:453) med tillståndsplikt och
	höjda kvalitetskrav. Regeringen avser även att i samband med det lägga
	fram förslag för att stärka barnrättsperspektivet i verksamheten. Arbete
	pågår med att ta fram en proposition utifrån förslagen som har lämnats i
	dels Utredningen om ett stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat
	boende (S 2016:08) betänkande Ett fönster av möjligheter – stärkt
	barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende (SOU 2017:112), dels
	promemorian Stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende –
	förslag till bestämmelser rörande bl.a. omedelbar placering, sekretess och
	skolgång (Ds 2020:16) och dels promemorian Utkast till lagrådsremiss Ett
	fönster av möjligheter – Stärkta rättigheter för vuxna och barn i skyddat
	boende (S2022/03649). Betänkandet och promemoriorna har
	remissbehandlats och bedömningen är att en proposition kan lämnas till
	riksdagen under 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 43 om nationella adoptioner och vårdnadsöverflyttningar*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om
	nationella adoptioner och vårdnadsöverflyttning (bet. 2020/21:SoU24
	s. 104). Socialstyrelsen har ett pågående uppdrag att under perioden 2020–
	2022 genomföra kunskapshöjande insatser inom familjehemsvården om
	bl.a. nationella adoptioner, för att stärka tryggheten och stabiliteten för
218	familjehemsplacerade barn. Uppdraget syftar bl.a. till att öka kunskapen

om nationella adoptioner, men även frågan om vårdnadsöverflyttning ingår i uppdraget. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 6, 9, 25, 27, 29, 32, 34, 40 och 43.

44. Rskr. 2020/21:370

Internationella adoptioner

Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SoU12

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 62).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om internationella adoptioner*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om internationella adoptioner (bet. 2020/21:SoU12 s. 12). Enligt utskottet bör regeringen snarast tillsätta en utredning med syftet att klarlägga hur svenska myndigheter och adoptionsorganisationer hanterat internationella adoptioner till Sverige från 1900-talets mitt och fram till i dag.

Adoptionskommissionen (S 2021:08) har i uppdrag att kartlägga och analysera hur regelverk, organisering och processer inom Sveriges internationella adoptionsverksamhet har fungerat tillbaka i tiden fram till i dag (dir. 2021:95). Utredningen ska omfatta perioden från mitten av 1900-talet till nutid. Syftet med uppdraget är att klargöra förekomsten av

eventuella oegentligheter inom Sveriges internationella adoptionsverksamhet. Uppdraget ska redovisas senast den 7 november 2023. Tillkännagivandet har beaktats inom ramen för utredningen. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat i regeringens budget- proposition för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 s. 150). Punkten är slutbehandlad.

45. Rskr. 2020/21:375

En förnyad strategi för politiken avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar 2021–2025

Prop. 2020/21:132, bet. 2020/21:SoU25 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 63). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om ett förslag till ny ANDTS-strategi*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ny ANDTS-strategi (bet. 2020/21:SoU25 s. 17 f.). Regeringen överlämnade i mars 2022 skrivelsen En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken samt spel om pengar 2022–2025 (skr. 2021/22:213) till riksdagen. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat (skrivelsen s. 25 f.). Riksdagen ansåg dock, i samband med behandlingen av regeringens skrivelse att tillkännagivandet inte kunde anses tillgodosett och slutbehandlat genom den redovisade åtgärden (bet. 2021/22:SoU25, rskr. 2021/22:423 s. 24 f.). Punkten står därför åter som öppen. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

219

Skr. 2022/23:75	Punkt 3	om övergripande		mål*:	Riksdagen har			tillkännagett för
Social-	regeringen det som utskottet anför om ett förslag till nytt övergripande mål
departementet	som tar hänsyn till de varierande skadeverkningarna som olika tobaks- och
	nikotinprodukter kan orsaka (bet. 2020/21: SoU25 s. 18). Regeringen gav
	i april 2022 Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Statens beredning
	för medicinsk och social utvärdering i uppdrag att sammanställa och
	tillgängliggöra kunskap om olika tobaks- och nikotinprodukters
	skadeverkningar (S2022/01825). Uppdraget ska redovisas senast den
	30 juni 2023. Därutöver har utredningen om lustgas och vissa frågor inom
	alkohol- och tobaksområdet (S 2022:14), som beslutades den 7 juli 2022,
	fått i uppdrag att analysera konsekvenserna bl.a. i förhållande till Sveriges
	internationella åtaganden och EU-rätten av en eventuell förändring av det
	övergripande målet för ANDT-politiken som tar hänsyn till de varierande
	skadeverkningar som olika tobaks- och nikotinprodukter kan orsaka, (dir.
	2022:11). Uppdraget ska redovisas senast den							31 oktober 2023.
	Uppdragen syftar till att inhämta beredningsunderlag för att kunna ta
	ställning till ett ändrat övergripande mål. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 4	om	vetenskaplig	riskbedömning			av	skadeverkningar*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en
	vetenskaplig riskbedömning av ANDT-produkters skadeverkningar (bet.
	2020/21:SoU17		s. 18). Regeringen gav			i	april	2022	Folkhälso-
	myndigheten, Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och
	social utvärdering i uppdrag att sammanställa och tillgängliggöra kunskap
	om olika tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar (S2022/01825).
	Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2023. I regeringens skrivelse
	En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken
	samt spel om pengar 2022–2025 (skr. 2021/22:213) bedömde regeringen
	att detta svarade mot tillkännagivandet och ansåg därmed att
	tillkännagivandet		var slutbehandlat (s. 6). Riksdagen ansåg dock, i
	samband med behandlingen av regeringens skrivelse att tillkännagivandet
	inte kunde anses tillgodosett och slutbehandlat genom den redovisade
	åtgärden (bet. 2021/22:SoU25, rskr. 2021/22:423, s. 24 f.). Punkten står
	därför åter som öppen. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 22 om kartläggning av beroendevård m.m.*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kartläggning i syfte
	att förbättra		beroendevården		(bet.	2020/21:SoU17			s. 53 f.).

Narkotikautredningen (S 2022:01) har i uppdrag att föreslå hur en fortsatt restriktiv narkotikapolitik kan kombineras med ett effektivt narkotikaförebyggande arbete, en god missbruks- och beroendevård som innehåller insatser för skademinimering samt insatser för att ingen ska dö till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar (dir. 2022:24). I utredningens uppdrag ingår bl.a. att föreslå en modell för en ändamålsenlig uppföljning av missbruks- och beroendevården, vilken även ska inkludera uppföljning av användningen av naloxonläkemedel samt hur uppföljningen ska utvecklas över tid. Därutöver har Socialstyrelsen fått i uppdrag av regeringen att stödja genomförandet av ANDTS-strategin (S2021/03341). I uppdraget ingår bl.a. att kartlägga insatser och att stärka uppföljningen. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

220

Punkt 28 om kompetenscentrum för ANDTS-prevention m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett kompetenscentrum för ANDTS-prevention m.m. (bet. 2020/21:SoU17 s. 70 f.). Regeringen gav den 9 april 2021 Folkhälsomyndigheten i uppdrag att stödja genomförandet av politiken avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar (S2021/03343). I uppdraget ingår att lämna förslag på hur en långsiktigt hållbar utveckling, förvaltning och spridning av kunskapsbaserade arbetssätt och metoder bör organiseras för att stödja det lokala och regionala ANDTS-förebyggande arbetet. Uppdraget redovisades den 1 maj 2022. Frågan bereds för närvarande i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 3, 22 och 28.

46. Rskr. 2020/21:378

Frågor om tvångsvård

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20 och 2020/21, bet. 2020/21:SoU38

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 66). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om frågor om tvångsvård*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en bred översyn av tvångsvården (bet. 2020/21:SoU24 s. 23 f.). Regeringen avser att i ett första steg ta hand om det tidigare lämnade tillkännagivandet om ansvar för vård vid sam- sjuklighet i form av psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom

m.m.(bet. 2018/19:SoU15 punkt 18, rskr. 2018/19:193, se punkt S 21). Frågan samordnas med övrigt pågående lagstiftningsarbete som rör

lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT).

Samsjuklighetsutredningen (S 2020:08) har bl.a. haft i uppdrag att analysera för- och nackdelar med en gemensam lagstiftning för personer som vårdas utan samtycke enligt LVM eller LPT, och om möjligt föreslå hur frågan kan hanteras vidare. Den 28 oktober 2021 beslutade regeringen ett tilläggsdirektiv till utredningen. Tilläggsuppdraget innefattade bland annat att utredaren skulle lämna förslag på en gemensam lagstiftning för personer som vårdas utan samtycke enligt LVM eller LPT. Utredningstiden förlängdes samtidigt. I november 2021 redovisade Samsjuklighetsutredningen uppdraget enligt de ursprunliga direktiven i delbetänkandet Från delar till helhet – En reform för samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet (SOU 2021:93). Delbetänkandet har remissbehandlats. Samsjuklighetsutredningens slutbetänkande Från delar till helhet – Tvångsvården som en del av en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja (SOU 2023:5) överlämnade den 31 januari 2023. Remissbehandling pågår av slutbetänkandet.

Utredningen om vissa tvångsvårdsfrågor (S 2021:02) har haft i uppdrag att göra en översyn av vissa frågor gällande den psykiatriska tvångsvården och den rättspsykiatriska vården (dir. 2021:36).

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

221

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

222

Utredningens slutbetänkande God tvångsvård – trygghet. Säkerhet och rättssäkerhet i psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård (SOU 2022:40) har remissbehandlats. Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

Flera lagändringar har genomförts i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga och förslag till fler lagändringar bereds för att ytterligare stärka barnrättsperspektivet i lagen. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2021/22

47. Rskr. 2021/22:1

Fortsatt giltighet av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen

Prop. 2020/21:219, bet. 2021/22:SoU3 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 68). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om vaccinationstäckning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vaccinationstäckning (bet. 2021/22:SoU3 s. 15). Utskottet anser att det behövs ökade insatser på såväl statlig som regional nivå för att nå personer och grupper som ännu inte har vaccinerat sig. Utskottet vill särskilt framhålla vikten av fördjupad information och ökad tillgänglighet till vaccination. Regeringen och SKR har presenterat en tilläggsöverenskommelse om insatser för ökad vaccinationstäckning. Utskottet ser positivt på överenskommelsen, men vill samtidigt framhålla vikten av en beredskap för att ytterligare åtgärder kan komma att behövas. Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med detta.

I överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om vaccin mot covid-19 för 2022 är en viktig utgångspunkt att öka vaccinationstäckningen nationellt och mer specifikt i fråga om ovaccinerade personer och grupper. I regeringens uppdrag till Folkhälsomyndigheten om att genomföra och redovisa arbetet med vaccin mot covid-19 (S2021/08239) ingår att myndigheten ska bistå regionerna i arbetet med att nå en högre vaccinationstäckning genom att förse regionerna med analysunderlag över vilka grupper i samhället där vaccinationstäckningen är lägre. Regeringen har också gett länsstyrelserna i uppdrag att i samarbete med regionerna bistå i arbetet att nå en högre vaccinationstäckning mot covid-19 (S2021/06455). I det arbetet ska länsstyrelserna särskilt rikta in sig på de grupper inom vilken vaccinationstäckningen är lägre. Regeringen har också gett Folkhälsomyndigheten, Läkemedelverket, Myndigheten för samhälls- skydd och beredskap och Socialstyrelsen ett uppdrag att genomföra samordnade nationella informationsinsatser riktade främst till allmänheten om vaccination mot covid-19 (S2020/09553). Inom ramen för uppdraget ska myndigheterna särskilt beakta behovet av informationsinsatser riktade till de grupper där vaccinationstäckningen är låg. Regeringen gav Folkhälsomyndigheten i uppdrag att i mars 2022 genomföra en nationell temavecka för att få fler att vaccinera sig mot covid-19 (S2021/08237). Syftet var bland annat att nå så många som möjligt av de som ännu inte är vaccinerade. Punkten är inte slutbehandlad.

48. Rskr. 2021/22:29

Statlig ersättning för personskada orsakad av vaccin mot sjukdomen covid-19

Prop. 2020/21:221, bet. 2021/22: SoU5 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 73). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om översyn av ersättning till barn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om översyn av ersättning till barn (bet. 2021/22:SoU5 s. 11 f.). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

49. Rskr. 2021/22:64

Vård av unga vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem Skr. 2020/21:215, bet. 2021/22:SoU6

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 77). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om skrivelse till riksdagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att regeringen senast den 19 april 2022 ska återkomma till riksdagen med en skrivelse (bet. 2021/22:SoU6 s. 12). Enligt tillkännagivandet ska regeringen återkomma med en ny skrivelse om på vilket sätt bristerna vid Statens institutionsstyrelses (SiS) särskilda ungdomshem ska åtgärdas. Regeringen har till riksdagen överlämnat skrivelsen Vård av unga vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem (skr. 2020/21:230) och i den slutbehandlade till- kännagivandet. I skrivelsen redogjorde regeringen för vilka fortsatta insatser som krävs för att vården inom Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem ska vara säker och för att de placerade ska få den vård och behandling som krävs. Regeringen ansåg därmed att tillkänna- givandet var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 6 om alternativa placeringsformer för flickor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om alternativa placeringsformer för flickor (rskr. 2021/22:64 och bet. 2021/22:SoU6 s. 18).

Regeringens uppdrag till Statskontoret om Statens institutionsstyrelses förutsättningar att bedriva ändamålsenlig vård med särskilt fokus på vård av flickor redovisades den 31 mars 2022. Regeringen överväger att ge Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, som följer upp och analyserar hälso- och sjukvården och omsorgen ur ett patient- och brukarperspektiv, ett uppdrag att analysera och utreda möjligheten till alternativa placeringsformer som är särskilt anpassade till flickors behov. Resultatet av Statskontorets analys samt uppdraget att analysera och utreda möjligheten till alternativa placeringsformer som är särskilt anpassade till flickors behov, bereds i Regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma i frågan. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om avskiljningar (reservation 9)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om att regeringen bör vidta lämpliga åtgärder för att användningen av tvångsåtgärder ska upphöra (rskr. 2021/22:64 och bet. 2021/22:SoU6 s. 35 f.).

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

223

Skr. 2022/23:75	Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att komma till rätta med
Social-	antalet avskiljningar på Statens institutionsstyrelses (SiS) särskilda
departementet	ungdomshem och för att uppnå en trygg och säker boende- och arbetsmiljö
	(skr. 2021/22:230). SiS har i uppdrag att utveckla sitt våldsförebyggande
	arbete, som har särskilt fokus på de barn och unga som har en hög risk att
	bli föremål för fysiska ingripanden från medarbetare. Uppdraget har
	delredovisats i februari 2023 och ska slutredovisas i mars 2024.
	Regeringen har i SiS regleringsbrev för 2023 gett SiS ett antal
	återrapporteringskrav avseende säkerhet och trygghet för såväl barn och
	unga som personal, kompetens och kvalitet respektive dokumentation och
	uppföljning. Myndigheten ska särskilt analysera utvecklingen av antalet
	avskiljningar och övriga särskilda befogenheter de senaste tio åren.
	Regeringen har gett Statens beredning för medicinsk och social
	utvärdering (SBU) i uppdrag att genomföra en förstudie i syfte att
	utvärdera alternativa metoder och arbetssätt till tvångsåtgärder inom SiS
	verksamhet samt inom den psykiatriska tvångsvården och den
	rättspsykiatriska vården. Uppdraget innebär en bred översyn av alternativa
	metoder till fysiska tvångsåtgärder såsom avskiljningar, och är ett led i
	regeringens arbete med att stärka rättssäkerheten för dem som vårdas med
	tvång. SBU ska återrapportera förstudien senast den 5 maj 2023.
	Redovisningen ska kunna ligga till grund för vidare regeringsuppdrag.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 6 och 10.
	50. Rskr. 2021/22:123
	Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
	Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:SoU1
	Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 82).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 3 om årlig rapport om konsekvenser för akutsjukvården*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om årlig
	rapport om konsekvenser för akutsjukvården (bet. 2021/22:SoU1 s. 45).
	Regeringen har i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1
	utg.omr. 9 s. 18) behandlat tillkännagivandet och gjort bedömningen att
	tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat genom att
	konsekvenserna för akutsjukvården hädanefter kommer att redovisas i
	varje års resultatredovisning i budgetpropositionen. Punkten är
	slutbehandlad.
	Punkt 4 om insatser för att främja hbtq-personers psykiska hälsa*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om
	insatser för att främja hbtq-personers psykiska hälsa (bet. 2021/22:SoU1
	s. 45).
	Regeringen har gett Folkhälsomyndigheten ett uppdrag att stödja,
	samordna och följa upp de hbtqi-strategiska myndigheternas arbete inom
	ramen för regeringens strategi för lika rättigheter och möjligheter oavsett
	sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck och handlingsplanen för
	hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Folkhälsomyndigheten
	ska stödja de hbtqi-strategiska myndigheterna i deras arbete med att
224	integrera hbtqi-perspektivet i sin verksamhet och bistå myndigheterna med
224

att utveckla ett långsiktigt kunskapsbaserat arbete för att främja hbtqi- personers lika rättigheter och möjligheter. Folkhälsomyndigheten ska sammanställa och sprida kunskap om hbtqi-personers levnadsvillkor samt förmedla lärande exempel. Myndigheten ska senast den 1 mars 2025 lämna en samlad rapport om arbetet (A2021/01855).

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har fått ett uppdrag av regeringen att utreda unga hbtq-personers utsatthet för så kallad omvändelseterapi. Uppdraget har redovisats i rapporten, Unga hbtq- personers utsatthet för omvändelseförsök i Sverige (A2020/01669).

Regeringen har gett flera uppdrag till Folkhälsomyndigheten som syftar till att utveckla och stärka arbetet med psykisk hälsa och suicidprevention, däribland uppdraget att inrätta en funktion för psykisk hälsa och suicidprevention vid myndigheten (S2020/05464). Funktionens roll är att vara att sprida kunskap om psykisk hälsa och suicid till allmänheten samt föra dialog med allmänheten inom området, däribland hbtqi-personer och organisationer som arbetar förbyggande och främjande för hbtqi-personers psykiska hälsa. Arbetet vid funktionen inleddes den 1 januari 2021.

Regeringen fördelar även årliga medel i verksamhetsbidrag till föreningar som arbetar med att främja psykisk hälsa förebygga psykisk ohälsa och suicid, däribland föreningar som arbetar med att främja psykisk hälsa förebygga psykisk ohälsa och suicid i hbtqi-gruppen. Under 2022 uppgår verksamhetsbidragen till 60 miljoner kronor.

Regeringen har även gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att under perioden 2020–2022 fördela projektbidrag till ideella organisationer som bedriver arbete inom området suicidprevention inbegripet ideella organisationer som arbetar med suicidpreventiva insatser riktade till hbtqi- personer. Under 2022 uppgår projektbidragen till 13 miljoner kronor. Regeringen ingår också för statens räkning årliga överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner inom området psykisk hälsa och suicid- prevention. Inom ramen för överenskommelsen för 2022 fördelas över 1,6 miljarder kronor till kommuner och regioner för att främja psykisk hälsa, förebygga psykisk ohälsa och suicid och skapa förutsättningar för en god vård och omsorg, däribland riktat till hbtqi-personer.

Regeringen har även beslutat om inrättandet av ett tioårigt nationellt forskningsprogram om psykisk hälsa (prop. 2020/21:60, bet. 2020/21:UbU16, rskr. 2020/21:254). Forskningsprogrammet ska bl.a. inkludera barns och ungdomars psykiska hälsa, förebyggande och tidiga insatser vid psykisk ohälsa, suicidprevention samt samordnade insatser för personer med svår psykiatrisk problematik. Det handlar bl.a. om satsningar på intervention och införande av insatser för att främja psykisk hälsa i barn och ungdomsgruppen, att utveckla effektiva behandlingsmetoder för stressrelaterad psykisk ohälsa och utvärdera metoder för förebyggande och tidiga insatser på grupp- och befolkningsnivå, exempelvis i skolan, på arbetsplatser eller mot definierade målgrupper såsom hbtqi-personer. Punkten är inte slut- behandlad.

Punkt 5 om generell tillståndsplikt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med förslag som innebär att samma krav på tillstånd som gäller för enskilda för att yrkesmässigt bedriva verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet enligt de

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

225

Skr. 2022/23:75	tillkännagivanden som lämnades under 2017 (bet. 2021/22:SoU1 s. 46).
Social-	Regeringen överväger fortsatt vilka eventuella åtgärder som bör vidtas
departementet	med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 4 och 5.
	51. Rskr. 2021/22:128
	Fortsatt beredskap genom förlängd giltighet av covid-19-lagen och lagen
	om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen
	Prop. 2021/22:69, bet. 2021/22:SoU9
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om regeringens lagförslag: Den	20 januari 2022 utfärdade
	regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 29–31).
	Punkt 3 om lagarnas giltighetstid*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen att den ska återkomma till riksdagen med ett lagförslag som
	innebär att lagarna ska fortsätta gälla endast till utgången av mars 2022
	(bet. 2021/22:SuU9 s. 17). Regeringen lämnade lagförslag i propositionen
	Upphävande av covid-19 lagen och lagen om tillfälliga
	smittskyddsåtgärder (prop. 2021/22:137,	bet. 2021/22:SoU27, rskr.
	2021/22:197) och bedömde att tillkännagivandet var tillgodosett genom
	lagförslagen och att tillkänagivandet därmed var slutbehandlat. Punkten är
	slutbehandlad.
	Punkt 9 om testning och smittspårning*: Riksdagen har tillkännagett för

regeringen att regeringen i lämpligt sammanhang senast under mars 2022 ska redovisa en uppföljning av resultaten av regionernas arbete med testning och smittspårning (bet. 2021/22:SoU9). Utskottet noterar och ser positivt på regeringens uppdrag till Folkhälsomyndigheten om stöd till genomförande av överenskommelsen om nationell testning och smittspårning för covid-19 som ska slutredovisas den 31 mars 2023. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

52. Rskr. 2021/22:139

Extra ändringsbudget för 2022 – Ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, medel för testning och smittspårning

Prop. 2021/22:86, bet. 2021/22: FiU16 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkten 1 om ändringar i statens budget för 2022:

b)Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 24 februari 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Folkhälsomyndigheten och Försäkringskassan samt för berörda särskilda anslag. Punkten är slutbehandlad.

c)Om att bemyndiga regeringen att under 2022 besluta om att till andra stater eller internationella organisationer skänka överskott av skyddsutrustning, som inte behövs för att säkerställa det nationella behovet och som inte kan avräknas som bistånd: Den 24 februari 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Socialstyrelsen. Punkten är slutbehandlad.

226

Om lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget: Den

3 februari 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 74 och 75).

53. Rskr. 2021/22:150

Alkohol-, narkotika-, dopnings-, tobaks- och spelfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SoU10 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om utvärdering av alkoholpolitiken*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utvärdering av alkohol- politiken (bet. 2021/22:SoU10 s. 13 f.). Utskottet anser att regeringen bör genomföra en bred utvärdering av alkoholpolitiken. Enligt utskottet behövs en bred och gedigen utvärdering för att söka svar på hur effektiva politikens olika styrmedel är och hur dessa sammantaget fungerar samt i vilken utsträckning de alkoholpolitiska målen nås. Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om serveringstillstånd (reservation 7)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om serveringstillstånd (bet. 2021/22:SoU10 s. 34). I reservationen anförs att regeringen bör se över frågan om serveringstillstånd i alkohollagen i syfte att skapa ett enklare och mindre godtyckligt regelverk. Utskottet anser att ett slopande av dagens krav för att få ett serveringstillstånd som innebär att serveringsställen måste ha eget kök i anslutning till serveringslokalen bör utredas. Även kravet att tillhandahålla lagad eller tillredd mat bör ses över.

Utredningen om lustgas och vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet (S 2022:14) har i uppdrag att se över vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet och därtill närliggande frågor samt analysera behovet av förändringar och förtydliganden av regelverken (dir. 2022:111). Syftet med uppdraget är att säkerställa en sammanhållen och systematisk reglering inom området för att uppnå en effektiv och rättssäker tillämpning till skydd för folkhälsan, med särskilt fokus på att uppnå en hög skyddsnivå för barn och unga. Utredningen har bl.a. i uppdrag att bedöma utrymmet för och behovet av lättnader i regelverket för att få serveringstillstånd samt överväga om kraven kan moderniseras, förenklas och förtydligas utan att göra avkall på skyddsintresset. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om den kommande utvärderingen av narkotikapolitiken*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen, i den kommande utvärderingen av narkotikapolitiken, bör låta analysera utfallet av insatser som i ett internationellt perspektiv har vidtagits i syfte att minska narkotikadödligheten (bet. 2021/22:SoU10 s. 25).

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

227

Skr. 2022/23:75	narkotikadödligheten, i enlighet med riksdagens tillkännagivande.
Social-	Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Regeringen avser att
departementet	återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet i samband
	med budgetpropositionen för 2024. Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 5 och 9.
	54. Rskr. 2021/22:154
	Riksrevisionens rapport om Försäkringskassans arbete med att förebygga
	sjukskrivning
	Skr. 2021/22:60, bet. 2021/22:SfU9
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 1 om Försäkringskassans ansvar och uppdrag*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen att regeringen ska förtydliga Försäkrings-
	kassans ansvar och uppdrag att förebygga sjukfrånvaro (bet. 2021/22:SfU9
	s. 7 f.). Utskottet har anfört att regeringen måste säkerställa att åtgärder
	vidtas som rättar till de brister i regeringens styrning av Försäkrings-
	kassans arbete som framkommer i Riksrevisionens granskning och att de
	åtgärder som har vidtagits inte är tillräckliga. Frågan bereds i
	Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om utvärdering av de förebyggande insatserna*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen att regeringen ska säkerställa att effekterna av
	de förebyggande insatserna som ges med ersättningar från Försäk-
	ringskassan utvärderas (bet. 2021/22:SfU9 s. 7 f.). Försäkringskassan har
	i myndighetens regleringsbrev för 2023 fått ett uppdrag att sammanställa
	statistik om förbyggande insatser samt analysera vilka av insatserna som
	bedöms ha betydelse för att förbygga sjukfrånvaro. Uppdraget ska
	rapporteras senast den 26 april 2024. Regeringen avser att därefter
	återkomma till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 3 om aktörernas kunskap*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om ökad kunskap hos aktörerna (bet.
	2021/22:SfU9 s. 7 f.). Utskottet har anfört att det anser att regeringen ska
	vidta åtgärder för att öka aktörernas kunskap om förebyggande insatser
	och ersättningar inom sjukförsäkringen.
	Försäkringskassan har i myndighetens regleringsbrev för 2023 fått ett
	uppdrag att se till att relevanta aktörer får nödvändig information om de
	förebyggande ersättningarna och dess preventiva syfte. Uppdraget ska
	rapporteras senast den 26 april 2024. Regeringen avser att därefter
	återkomma till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 1–3.
	55. Rskr. 2021/22:155
	Deltagande på distans i styrelsesammanträden
	Prop. 2021/22:67, bet. 2021/22:SfU10
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 24 februari 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit
	(SFS 131).
228

56. Rskr. 2021/22:167

Pensioner

Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SfU12 Skrivelsen är slutbehandlad.

Om garantipension till skyddsbehövande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör avskaffa det undantag från kvalificeringsregeln för garantipension som gäller för flyktingar och andra skyddsbehövande (bet. 2021/22:SfU12). Tillkännagivandet har behandlats i regeringens proposition Borttagande av regler för tillgodoräknande av försäkringstid i vissa situationer (prop. 2021/22:237, bet. 2021/22:SfU30, rskr. 2021/22:425) I propositionen (s. 7) gjorde regeringen bedömningen att förslagen i propositionen tillgodosåg tillkännagivandet och att tillkännagivandet var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

57. Rskr. 2021/22:173

Extra ändringsbudget för 2022 – Slopad karenstid för stöd vid korttids- arbete, förstärkt evenemangsstöd och andra åtgärder med anledning av coronaviruset samt kompensation till hushållen för höga elpriser

Prop. 2021/22:113, bet. 2921/22:FiU44 Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändringar i statens budget för 2022: Den 3 mars 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslaget 13:1 Stöd till idrotten under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Punkten är slutbehandlad.

58. Rskr. 2021/22:188

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SoU12 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om tilläggsdirektiv till Huvudmannaskapsutredningen*: Riks- dagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tilläggsdirektiv till Huvudmannaskapsutredningen för personlig assistans i syfte att samtliga grundläggande behov ska vara assistansgrundande i sin helhet (bet. 2021/22:SoU12 s. 28).

Den 1 mars 2023 överlämnade Huvudmannaskapsutredningen (S 2021:05) sitt slutbetänkande Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans – Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet. Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om personligt ombud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om personligt ombud. Av tillkännagivandet följer att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att se över dagens system med personligt ombud för att utröna om det säkerställer jämlika och rättssäkra villkor för målgruppen i hela landet, om tröskeln för att ingå i målgruppen är för hög och om det finns behov av en tydligare reglering i socialtjänstlagen (bet. 2021/22:SoU12 s. 30). Regeringen beslutade den 22 juni 2022 att ge ett uppdrag till

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

229

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

230

Socialstyrelsen (S2022/03075) att kartlägga och analysera nuvarande system med personligt ombud till vissa personer med psykiska funktionsnedsättningar. Kartläggningen ska omfatta för- och nackdelar med nuvarande system, bland annat lämpligheten i att verksamheten regleras genom en förordning och ett statsbidrag. I uppdraget ingår att analysera om dagens system med personligt ombud säkerställer jämlika, jämställda och rättssäkra villkor för målgruppen. Regeringen har i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 s. 158) redovisat tillkännagivandet som slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 10 om nationella riktlinjer för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om nationella riktlinjer för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Av tillkännagivandet följer att regeringen bör vidta de lagstiftningsmässiga och andra åtgärder som behövs för att det ska kunna utarbetas nationella riktlinjer för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel (bet. 2021/22:SoU12 s. 35). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 att ge Socialstyrelsen i uppdrag att analysera förutsättningarna för att ta fram sådana nationella riktlinjer (S2022/03182). Socialstyrelsen redovisade uppdraget den 12 februari 2023. Regeringen avser återkomma till riksdagen under 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 3 och 10.

59. Rskr. 2021/22:197

Upphävande av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen

Prop. 2021/22:137, bet. 2021/22:SoU27 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 24 mars 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 214–217).

60. Rskr. 2021/22:198

Riksrevisionens rapport om öppna jämförelser i socialtjänsten Skr. 2021/22:38, bet. 2021/22:SoU20

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 april 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

61. Rskr. 2021/22:199

Riksrevisionens rapport om statens subventionering av läkemedel Skr. 2021/22:43, bet. 2021/22:SoU21

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om strategi och finansiering rörande läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en särskild nationell strategi och en särskild finansiering rörande läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser (bet. 2021/22:SoU21 s. 6 f.). Utskottet har anfört att patienter i hela landet behöver få tillgång till bästa tillgängliga vård på ett jämlikt sätt. När det gäller sådana läkemedel som generellt sett når mycket små patientgrupper

och produceras i mindre mängder vill utskottet understryka att det är av stor vikt att de aktuella patienterna får tillgång till dessa läkemedel. Konkreta åtgärder behövs på området. Enligt utskottet behövs en särskild nationell strategi och en särskild finansiering för att patienter i hela landet ska få tillgång till läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser. Regeringen bör vidta åtgärder för att åstadkomma detta.

Regeringen har gett Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) i uppdrag att analysera och föreslå hur patienternas tillgång till läkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar kan stärkas (S2022/03077). Enligt uppdraget ska TLV att analysera olika handlingsvägar som utvecklar tillgången till läkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar samt utreda och identifiera eventuella områden inom vilka det finns behov av författningsändringar. Uppdraget ska delredovisas senast den 31 mars 2023 och slutredovisas senast den 29 september 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

62. Rskr. 2021/22:200

Vårdfrågor

Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:SoU36

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om vårdfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vårdfrågor (bet. 2021/22:SoU36 s. 5 f.). Utskottet har anfört att regeringen skyndsamt ska vidta åtgärder som kan sammanfattas enligt följande:

1.Regeringens övergripande målsättning bör vara att antalet vårdplatser ska öka. Regeringen ska därför ta fram en nationell plan för hur bristen på vårdplatser ska åtgärdas.

2.Regeringen ska se över frågan om samordning av vårdköerna. Onödig administration bör undvikas, och enkel lättillgänglig

information till patienter och deras anhöriga bör prioriteras för att utnyttja ledig kapacitet i vården.

3.Regeringen ska se över frågan om att i hälso- och sjukvårdslagen och patientlagen införa en rätt för patienten att fritt söka såväl öppen som sluten specialistvård i hela landet.

4.Regeringen ska ge Nationella vårdkompetensrådet i uppdrag att ta fram en plan med förslag på åtgärder för att dimensionera antalet utbildningsplatser till behovet av personal.

5.Regeringen ska se över frågan om att införa fler möjligheter för vårdens medarbetare att arbeta för olika huvudmän. Regeringen ska även se över frågan om att förbättra möjligheterna för privata vårdgivare att använda ledig operations- och behandlingskapacitet vid sjukhus och andra vårdinrättningar.

6.Regeringen ska se över frågan om arbetsmiljön inom vården. En lämplig myndighet bör få i uppdrag att genomföra en tillsyn över arbetsmiljön inom vården. Regeringen bör därefter vidta åtgärder. Arbetsskadeutredningen (S 2021:11) bör i ett tilläggsdirektiv få i uppdrag att utreda bl.a. hur utsatta yrkesgruppers försäkringsskydd kan stärkas genom arbetsskadeförsäkringen för den som i sitt arbete smittas av en sjukdom.

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

231

Skr. 2022/23:75	7. Regeringen ska se över frågan om att stärka företagshälsovården i
Social-	syfte att förebygga och åtgärda fysisk och psykisk ohälsa.
departementet	8. Regeringen ska återkomma till riksdagen med skrivelser som
	innehåller återrapporter om hur arbetet bedrivs med att genomföra
	ovanstående åtgärder. Skrivelserna ska lämnas till riksdagen senast den
	31 maj 2022, den 31 augusti 2022 och den 30 november 2022.
	Regeringen har den 3 mars 2022 gett Socialstyrelsen i uppdrag att stödja
	och stärka regionernas produktions- och kapacitetsplanering samt lämna
	förslag på målvärden för antalet vårdplatser (S2022/01373). I huvudsak
	handlar det om att skapa balans mellan inflödet av patienter och den
	kapacitet som hälso- och sjukvårdsystemet har att erbjuda patienter vård.
	Inom ramen för uppdraget ska Socialstyrelsen analysera och lämna förslag
	på ändamålsenliga målvärden för antalet vårdplatser och genomsnittlig
	beläggningsgrad, inbegripet separata målvärden för antalet intensivvårds-
	platser. Förslagen ska gälla målvärden på klinik- och enhetsnivå.
	Socialstyrelsen ska även analysera om det är lämpligt med regionala och
	nationella målvärden för antalet vårdplatser och genomsnittlig
	beläggningsgrad, inbegripet separata målvärden för antalet intensivvårds-
	platser, och i sådana fall ge förslag på sådana.
	Regeringen har, i tre skrivelser återrapporterat till riksdagen hur arbetet
	bedrivs med att genomföra de åtgärder som tillkännagivandet avser. Den
	första återrapporteringen gjordes i skrivelsen Vissa frågor inom hälso- och
	sjukvårdsområdet (skr. 2021/22:249) som överlämnades till riksdagen den
	31 maj 2022. Den andra återrapporteringen gjordes i skrivelsen Vissa
	frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet (skr. 2021/22:281) som
	överlämnades till riksdagen den 31 augusti 2022. Den tredje och sista
	återrapporteringen gjordes i skrivelsen Vissa frågor inom hälso- och
	sjukvårdsområdet (skr. 2022/23:27) som överlämnades till riksdagen den
	30 november 2022.
	I den tredje skrivelsen bedömde regeringen att tillkännagivandet i och
	med vidtagna åtgärder och slutförd återrapportering var tillgodosett och
	därmed slutbehandlat.
	Regeringen har därefter beslutat att ge Socialstyrelsen i uppdrag att,
	tillsammans med Nationella vårdkompetensrådet, ta fram förslag till en
	nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning
	S2023/00256 (delvis). Punkten är slutbehandlad.
	63. Rskr. 2021/22:215
	Äldrefrågor
	Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SoU13
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 9 om nationell strategi för demens och andra kognitiva sjukdomar*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen att en ny nationell strategi för
	demens och andra kognitiva sjukdomar bör tas fram (2021/22:SoU13 s. 38
	och 39). Ärendet bereds och regeringen avser återkomma under 2023.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 11 om nationell strategi för att motverka ofrivillig ensamhet
	bland äldre*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att en lämplig
232	myndighet bör få i uppdrag att ta fram ett förslag till en nationell strategi
232

för att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre (2021/22:SoU13 s. 43). I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2023/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.5 s. 99) aviserar regeringen flera förslag för att motverka ensamhet bland äldre. Bland annat har medel avsatts till Folkhälsomyndigheten för att kartlägga området och därefter ta fram en nationell strategi som ska syfta till att förstärka arbetet för att bryta och förebygga ofrivillig ensamhet och isolering i flera samhällsgrupper. För 2023 avsätts 5 miljoner kronor för ändamålet. För 2024 och 2025 beräknas 25 miljoner kronor årligen avsättas för ändamålet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om våld i nära relationer bland äldre*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den i samråd med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och relevanta myndigheter bör se över hur socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården kan stärka det förebyggande arbetet mot våld i nära relationer bland äldre. Regeringen bör även se över hur kunskapen om våld i nära relationer bland äldre kan öka även hos andra yrkesgrupper som har kontakt med äldre (bet. 2021/22:SoU13 s. 50). Ärendet bereds och regeringen avser att återkomma under 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 15 om fallpreventivt arbete*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att Socialstyrelsen och Livsmedelsverkets tidigare åtgärder och uppdrag behöver följas upp och utvärderas. För att minska antalet fallolyckor bör nya metoder och åtgärder övervägas. Ett exempel kan vara att vården och omsorgerna arbetar mer aktivt med att identifiera personer med osteoporos och förhöjd risk att falla (2021/22:SoU13 s. 54). Ärendet bereds och regeringen avser att återkomma under 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 16 om nollvision när det gäller undernäring bland äldre*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om nollvision när det gäller undernäring bland äldre (bet. 2021/22:SoU13 s. 54). Utskottet har anfört att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att ta fram underlag för en nollvision när det gäller undernäring bland äldre. Ärendet bereds inom Regeringskansliet och regeringen avser att återkomma under 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 9, 11 och 14–16.

64. Rskr. 2021/22:225

Ökad kontinuitet och effektivitet i vården – en primärvårdsreform Prop. 2021/22:72, bet. 2021/22:SoU22

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om bestämmelse om listning, punkt 3 om bestämmelse om antal listade och punkt 4 om lagförslaget i övrigt: Den 13 april 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 272 och 273).

Punkt 16 om nationella principer för ersättningssystem*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om nationella principer för ersättningssystem (bet. 2021/22:SoU22 s. 29 f.). Utskottet har anfört att regeringen bör ta fram nationella principer för ersättningar och avgifter som bygger på behovsprincipen. Den 22 juni 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag, (S 2022:H) att utreda hur digitala vårdgivare ska kunna bli en del av en mer sammanhållen och kontinuitetsbaserad

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

233

Skr. 2022/23:75	digifysisk primärvård med god tillgänglighet där samtliga aktörer arbetar
Social-	tillsammans för att tillgodose patienternas behov av en god och nära vård.
departementet	Utredningen ska bl.a. genomföra en översyn av de ersättningsprinciper
	som tillämpas för vårdval och föreslå åtgärder för ett mer sammanhåller
	system som ger förutsättningar för att samhällets resurser ska användas på
	ett så ändamålsenligt, effektiv och jämlikt sätt som möjligt. Utredningen
	ska redovisa sitt uppdrag senast den 15 augusti 2023.	Regeringen
	överväger fortsatt vilka eventuella åtgärder som bör vidtas med anledning
	av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 17 om ersättningssystem för digital vård*: Riksdagen		har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ersättningssystem
	för digital vård (bet. 2021/22:SoU22 s. 29 f.). Utskottet har anfört att
	regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att ta fram förslag till
	nationella ersättningssystem för digital vård.
	Den 22 juni 2022 gav regeringen en särskild utredare	ett uppdrag
	(S 2022:H) att utreda hur digitala vårdgivare ska kunna bli en del av en
	mer sammanhållen och kontinuitetsbaserad digifysisk primärvård med god
	tillgänglighet där samtliga aktörer arbetar tillsammans för att tillgodose
	patienternas behov av en god och nära vård. Utredningen ska bl.a.
	genomföra en översyn av de ersättningsprinciper som tillämpas för vårdval
	och föreslå åtgärder för ett mer sammanhåller system som ger
	förutsättningar för att samhällets resurser ska användas på ett så
	ändamålsenligt, effektiv och jämlikt sätt som möjligt. Utredningen ska
	redovisa sitt uppdrag senast den 15 augusti 2023. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 16 och 17.
	65. Rskr. 2021/22:241
	Kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården m.m.
	Motioner från allmänna motionstiden 2021/2, bet. 2021/22:SoU14
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om nationell kartläggning av kompetensförsörjningen inom
	hälso- och sjukvården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det
	som utskottet anför om nationell kartläggning av kompetensförsörjningen
	inom hälso- och sjukvården (bet. 2021/22:SoU14	s. 19).	I
	budgetpropositionen för 2023 (prop. 20212/223:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5
	s. 49) anger regeringen följande. För att långsiktigt klara vårdens behov i
	hela landet behöver det nationella åtagandet för kompetensförsörjningen
	stärkas. Bristen på personal med rätt kompetens kan få allvarliga
	konsekvenser för patienter. Det kan resultera i felbehandlingar, brist på

vårdplatser, felplaceringar och långa väntetider. Regeringen har därför beslutat att ge Socialstyrelsen i uppdrag att, tillsammans med Nationella vårdkompetensrådet, ta fram förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning (S2023/00256). Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om kontinuerlig fortbildning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kontinuerlig fortbildning (bet. 2021/22:SoU14 s. 19). Utskottet har anfört att regeringen bör se över

234

frågan om ett införande av krav på och rätt till kontinuerlig fortbildning av god kvalitet för personal inom hälso- och sjukvården.

För att stödja vårdgivarna i arbetet med fortbildning av hälso- och sjukvårdspersonal har regeringen prioriterat vissa satsningar. Regeringen har inom ramen för överenskommelsen God och nära vård 2022, en omställning av hälso- och sjukvården med primärvården som nav mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, (S2022/00607) avsatt cirka 3 miljarder kronor för utvecklingsområdet Goda förutsättningar för vårdens medarbetare. Medlen ska t.ex. användas för att stärka kompetensutvecklingen för medarbetarna utifrån verksamhetens behov.

I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 49) avsätter regeringen 3,2 miljarder kronor under 2023 och cirka 1,2 miljarder kronor för 2024 och 2025 för att stödja regioner och kommuner i deras arbete med kompetensutveckling och kompetens- försörjning i hälso- och sjukvården. Fler sjuksköterskor behöver vidareutbilda sig till specialistsjuksköterska. Regeringen avsätter 500 miljoner kronor 2023 och beräknar 400 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2024 för att öka vidareutbildning för sjuksköterskor. Regeringen avsätter 100 miljoner kronor per år fr.o.m. 2023 för att möjliggöra utvecklings- och karriärmöjligheter.

Planen är att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2024 och där slutbehandla tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om vissa övergripande frågor om mödrahälso- och förlossningsvård*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vissa övergripande frågor om mödrahälso- och förlossningsvård (bet. 2021/22:SoU14 s. 20 f.). Utskottet anser att regeringen bör se över vissa övergripande frågor om mödrahälso- och förlossningsvård. Utskottet anser inledningsvis att regeringen bör se över hur tillgängligheten i förlossnings- och eftervården kan förbättras inklusive vård och behandling av förlossningsskador. Vidare anser utskottet att regeringen bör stärka möjligheterna till kontinuitet, jämlik vård och uppföljning av förlossningsvården samt se över frågan om att tidig och kontinuerlig uppföljning av komplikationer efter födsel ska standardiseras inom svensk förlossningsvård. Regeringen bör också se över frågan om att utöka mödrahälsovårdens ansvar för eftervården samt frågan om att införa tydliga riktlinjer för eftervårdsbesöket. Avslutningsvis bör regeringen ge lämplig myndighet i uppdrag att utreda ett krav på fysioterapeutisk kompetens om kvinnors hälsa vid eftervård efter förlossningen.

I budgetpropositionen för 2023 har regeringen aviserat en nationell plan för förlossningsvården som ska bidra till ökad tillgänglighet och minskade regionala skillnader (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 s. 49, bet. 2022/23:SoU1, rskr. 2022/23:75). Regeringen har den 26 januari 2023 beslutat att ge ett uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram ett förslag till en nationell plan för förlossningsvården. Planen ska ange en tydlig inriktning för utvecklingen av förlossningsvården och utgöra ett stöd för ett mer strategiskt och systematiskt förbättringsarbete i regionerna med syfte att bl.a. öka tillgängligheten och minska regionala skillnader i vården.

Regeringen har vidare för statens räkning ingått en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner om en personcentrerad, tillgänglig och jämlik hälso- och sjukvård. Inom ramen för överenskommelsen ska

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

235

Skr. 2022/23:75	regionerna genomföra insatser för en samordnad graviditetsvårdkedja med
Social-	god personalkontinuitet. Regionerna ska även se till att alla kvinnor
departementet	erbjuds ett eftervårdsbesök och att det finns tydliga remissvägar vid
	fysiska och psykiska besvär. Vid behov ska kvinnor också erbjudas
	rehabilitering med stöd av fysioterapeut. Regionerna ska dessutom skapa
	förutsättningar för nya arbetssätt och stärka kompetensen i vården.
	Regeringen har vidare utvidgat uppdraget till Socialstyrelsen att ta fram
	nationella	riktlinjer	och	kompletterande	kunskapsstöd	för
	förlossningsvården (S2021/05135). I det utvidgade uppdraget ingår även
	att ta fram ett medicinskt basprogram för mödrahälsovården och ett
	kunskapsstöd för normalförlossning. Socialstyrelsen och det nationella
	vårdkompetensrådet har också i uppdrag att föreslå insatser för att stärka
	attraktiviteten och kompetensförsörjningen av barnmorskor i
	förlossningsvården (S2022/00902). Uppdraget ska slutredovisas senast
	den 1 juni 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 18 om medicinsk abort i hemmet (reservation 43)*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om medicinsk
	abort i hemmet (bet. 2021/22:SoU14 s. 67).
	I reservationen anförs att regeringen bör se över frågan om att
	modernisera abortlagstiftningen i syfte att stärka kvinnors själv-
	bestämmande. Abortlagen bör ändras så att kvinnor som vill, efter
	konsultation, ska kunna hämta ut sin abortmedicin på apotek. Hela den
	medicinska aborten kan därmed genomföras i hemmet.
	Regeringen beslutade den 20 december 2021 att ge Statens beredning
	för medicinsk och social utvärdering (SBU) i uppdrag att utvärdera det
	vetenskapliga stödet avseende positiva och negativa effekter av
	medicinska aborter utförda i hemmet (S2021/08111). I utvärderingen ska
	t.ex. aspekter som rör kvalitet, kontinuitet och patientsäkerhet samt
	effekter för patienter och profession lyftas och överförbarheten till en
	svensk kontext beaktas. I arbetet ska SBU beakta synpunkter från
	Socialstyrelsen och andra berörda aktörer. Regeringen avser att
	återkomma i frågan efter myndighetens redovisning av uppdraget den
	31 maj 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 20	om könsstympning*: Riksdagen			har tillkännagett	för
	regeringen det som utskottet anför om könsstympning (bet.
	2021/22:SoU14 s. 36 f.). Utskottet anser att regeringen bör se över frågan
	om könsstympning. Utskottet anser att flickor och kvinnor som har besvär
	kopplade till könsstympning måste få tillgång till behövlig vård, och
	regeringen bör därför se över frågan om en kunskapshöjning när det gäller
	könsstympning. Vidare bör regeringen se över frågan om rättsintyg vid
	misstanke om könsstympning. Vid behov ska specialister kunna utföra
	bedömningen för rättsintyg.
	Inom ramen för regeringens satsning på förlossningsvård och kvinnors
	hälsa har regeringen för statens räkning ingått en överenskommelse med
	Sveriges Kommuner och Regioner om en personcentrerad, tillgänglig och
	jämlik mödrahälsovård och förlossningsvård samt förstärkta insatser för
	kvinnors hälsa (S2022/00371) I överenskommelsen avsätts medel för att
	stimulera stärkt och långsiktigt hållbar kompetens samt likvärdig vård över
	hela landet för personer som blivit utsatta för sexuellt våld eller
	könsstympning. I överenskommelsen ingår att regionerna ska se till att det
236	finns en tydlig vårdkedja för personer som blivit utsatta för sexuellt våld

eller könsstympning. Vidare ska regionerna arbeta för att kunskapen hos vårdens medarbetare ökar i syfte att bättre kunna upptäcka sexuellt våld och könsstympning hos vårdsökande kvinnor samt för ett förbättrat bemötande av kvinnor och flickor som utsatts för sexuellt våld och könsstympning.

I maj 2021 beslutade regeringen om ett omfattande myndighets- gemensamt uppdrag om insatser för att förebygga och bekämpa könsstympning av flickor och kvinnor (A2021/01029). Beslutet byggde på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

I syfte att öka kvaliteten i rättsintygen i anledning av brott har förordningen (2005:1063) om rättsintyg i anledning av brott ändrats på så sätt att Rättsmedicinalverket får meddela föreskrifter om ett rättsintygs utformning och innehåll. Förordningsändringen trädde i kraft den 1 mars 2022.

I en delredovisning av det myndighetsgemensamma uppdraget (A2021/01029) framgår dessutom att Rättsmedicinalverket ska arbeta för att alla rättsläkare har goda kunskaper om könsstympning, kan undersöka och utfärda rättsintyg som ligger inom vetenskapligt kunskapsområde. Rättsmedicinalverket ska också presentera för polis och åklagare vad myndigheten kan bistå med och hur de berörda aktörerna bör samarbeta för att förbättra brottsutredningarna. Uppdraget ska slutredovisas den 28 september 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 3, 12, 18 och 20.

66. Rskr. 2021/22:249

Extra ändringsbudget för 2022 – Tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel samt hantering av överskott av vaccindoser

Prop. 2021/22:221, bet. 2021/22:FiU39 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om ändring av statens budget, a) – c): Regeringen har den 5 maj 2022 beslutat om en ändring av regleringsbrev 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård. Punkterna är slutbehandlade.

67. Rskr. 2021/22:250

Ökat stöd till civilsamhället Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:FiU39 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 3 om ökat stöd till civilsamhället*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ytterligare stöd till civilsamhället för stöd till nyanlända ukrainare (bet. 2021/22 FiU39 s. 13 f.). Efter förslag i Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina tillfördes 100 miljoner kronor till anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (prop. 2021/22:99 s. 183) för humanitära insatser via organisationer inom det civila samhället i samband med mottagande av skyddsbehövande med anledning av Rysslands invasion av Ukraina. Av medlen har 30 miljoner kronor använts för att återställa en tidigare omfördelning från arbete med covid-19-pandemin till insatser för

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

237

Skr. 2022/23:75	flyktingmottagande. Efter förslag i samma proposition (s. 178) tillfördes
Social-	även 30 miljoner kronor till anslaget 1:1 Etableringsåtgärder inom
departementet	utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering.
	Medlen har använts för bidrag till kommuner för att i samarbete med
	civilsamhället kunna erbjuda lokala insatser kopplade till arbetsmarknaden
	och samhällslivet till personer på flykt från Ukraina som har beviljats
	tillfälligt skydd i Sverige. Efter förslag i Extra ändringsbudget för 2022 –
	Stöd till jordbruket och fiskerinäringen samt kompensation för höga
	energipriser (prop. 2021/22:252 s. 27, bet.	2021/22:FiU48, rskr.
	2021/22:437) har därutöver 50 miljoner kronor tillförts anslaget 14:3
	Särskilda insatser inom folkbildningen inom utgiftsområde 17 Kultur,
	medier, trossamfund och fritid för att stärka nyanländas möjligheter att
	stärka sina kunskaper i svenska och om samhället samt för att främja deras
	deltagande i samhällslivet. I budgetpropositionen för 2023 (prop.
	2022/23:1, utg.omr. 17 avsnitt 17.5 s. 180–183) lämnade regeringen
	förslag om ytterligare stöd till anslag 14:3 Särskilda insatser inom
	folkbildningen för 2023. I budgetpropositionen för 2023 bedömde
	regeringen att tidigare beslutade åtgärder tillsammans med föreslagna
	åtgärder i propositionen tillgodoser riksdagens tillkännagivande och ansåg
	att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	68. Rskr. 2021/22:264
	Socialtjänstens arbete m.m
	Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SoU19
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 3 om koordinatorstöd och fast myndighetskontakt*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör
	ge en lämplig myndighet i uppdrag att se över förutsättningarna för att
	erbjuda koordinatorstöd och en fast myndighetskontakt till familjer och
	andra anhöriga till barn med funktionsnedsättning (bet. 2021/22:SoU19
	s. 24 f.). Regeringen avser att genomföra en anhörigsatsning där frågor om
	koordinatorstöd och fast myndighetskontakt kan behandlas. Punkten är
	inte slutbehandlad.
	Punkt 5 om vanvård och övergrepp som skett vid statliga inrättningar*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om
	vanvård och övergrepp som skett vid statliga inrättningar. Utskottet har
	anfört att regeringen bör överväga om och i så fall hur staten kan agera för
	att få tillstånd en granskning av hur verksamheten vid olika inrättningar i
	statlig regi bedrevs under 1900-talet i syfte att bringa klarhet i frågor om
	vanvård och övergrepp, (bet. 2021/22:SoU19 s. 25). I budgetpropositionen
	för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9, s. 170)	behandlade regeringen
	tillkännagivandet genom att redovisa att regeringen avser att ge lämplig

myndighet i uppdrag att vidta kunskapshöjande åtgärder för att bringa klarhet om den period där stora institutioner ansågs vara det mest lämpliga sätt att bo och leva för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Regeringen gjorde bedömningen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

238

Punkt 10 om barn i skyddat boende*: Riksdagen har tillkännagett för		Skr. 2022/23:75
regeringen det som utskottet anför om barn i skyddat boende (bet. Social-
2021/22:SoU19 s. 47 f.).		departementet
Socialdepartementet har den 31 augusti 2022 remissbehandlat ett utkast
till lagrådsremiss Ett fönster av möjligheter – stärkta rättigheter för barn
och vuxna i skyddat boenden. Remisstiden gick ut den 1 december 2022.
Planen är att gå vidare med en lagrådsremiss och efterföljande proposition
under våren 2023. I utkastet till lagrådsremiss finns förslag bl.a. med det
innehåll som efterfrågas i tillkännagivandet om att reglera insatsen skyddat
boende som en insats till barn, att ett barns vistelse på skyddat boende
omfattas av ett separat beslut och att en handläggare tilldelas för barnet.
Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 3 och 10.
69. Rskr. 2021/22:269
En fast omsorgskontakt i hemtjänsten
Prop. 2021/22:116, bet. 2021/22:SoU24
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 12 maj 2022 utfärdade regeringen	den lag riksdagen antagit
(SFS 388).
70. Rskr. 2021/22:274
Unga lagöverträdare
Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2021/22:JuU27
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 25 om placering av ungdomar på SiS-hem*: Riksdagen har
tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om placering av
ungdomar på SiS-hem (bet. 2021/22:JuU27 s. 44 f.).
Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga (Ju 2021:17) har i
uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder
för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir.
2021:99). Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023.
Punkten är inte slutbehandlad.
71. Rskr. 2021/22:282
Ekonomisk familjepolitik
Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2021/22:SfU18
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om reserverade dagar med föräldrapenning på grundnivå*:
Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om
reserverade dagar med föräldrapenning på grundnivå (bet. 2021/22:SfU18
s. 21). Utskottet anser att regeln om reserverade dagar även bör gälla i
fråga om föräldrapenning på grundnivå.
Regeringen har i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1
utg.omr. 12 s. 20) behandlat tillkännagivandet och anfört följande.
Regeringen har lämnat en proposition med lagförslag om att 90 dagar på
grundnivå ska reserveras för respektive	förälder (Genomförande av	239

Skr. 2022/23:75	balansdirektivet, prop. 2021/22:175). Riksdagen har beslutat i enlighet
Social-	med regeringens förslag (bet. 2021/22:AU14, rskr. 2021/22:427). Genom
departementet	förslagen i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet är
	tillgodosett och slutbehandlat.
	Punkt 4 om överlåtelse av föräldrapenning till andra närstående*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om
	överlåtelse av föräldrapenning till andra närstående (bet. 2021/22:SfU18
	s. 21). Utskottet anför att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag
	att lämna förslag om att överföra föräldrapenning till andra närstående.
	I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 12 s. 20)
	redovisade regeringen exempel på åtgärder som gör det möjligt att överlåta
	föräldrapenning till fler personer än vad som för närvarande är fallet. I
	Utredningen om en modern föräldraförsäkrings (S 2016:02) betänkande
	Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny modell för
	föräldraförsäkringen (SOU 2017:101), finns förslag om utökade
	möjligheter att överföra föräldrapenning till någon som inte är förälder
	eller likställd med förälder. Förslaget har remissbehandlats och utgör en
	del av arbetet med ett större förslag till en ny modell för
	föräldraförsäkringen. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 5 om dubbeldagar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen
	det som utskottet anför om dubbeldagar (bet. 2021/22:SfU18 s. 21 f.).
	Utskottet anför att forskning visar att dubbeldagarna ökar sannolikheten
	för att pappor tar ut mer föräldraledighet och har positiva effekter för
	mammors hälsa. Utskottet anför att regeringen bör återkomma med förslag
	om fler dubbeldagar.
	I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 12 s. 20)
	redovisar regeringen exempel på åtgärder att fler dagar med
	föräldrapenning ska kunna användas som dubbeldagar så att föräldrarna
	kan vara lediga längre tillsammans. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 11 om företagare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det
	som utskottet anför om föräldraförsäkringen för företagare (bet.
	2021/22:SfU18 s. 22 f.). Utskottet anser att regelverket bör anpassas så att
	det blir enklare att driva företag när man är förälder. Utskottet anser att det
	t.ex. bör vara möjligt att bedriva viss begränsad administrativ styrande
	verksamhet i sitt företag utan att förlora sin föräldrapenning. Utskottet
	anser även att det behövs regeländringar som gör att det blir enklare för
	företagare att få sin SGI fastställd i samband med föräldraledighet.
	Utskottet anser att regeringen bör återkomma med förslag i enlighet med
	detta.
	Utredningen Ett trygghetssystem för alla – översyn av regelverket för
	sjukpenninggrundande inkomst (S 2021:07) har bl.a. i uppdrag att utreda
	hur regelverket för sjukpenninggrundande inkomst ska ge ökad trygghet
	och förutsebarhet för den försäkrade, däribland företagare (dir. 2021:90).
	Uppdraget ska redovisas senast den 20 april 2023. Regeringen inväntar
	redovisningen för analys och val av åtgärder med anledning av
	tillkännagivandet
	Frågan om den del av tillkännagivandet som tar sikte på att
	föräldrapenning ska kunna lämnas även när föräldern utför visst arbete
	bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 4, 5 och 11.
240

72. Rskr. 2021/22:288

Ändrade övergångsbestämmelser när det gäller medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik

Prop. 2021/22:204, bet. 2021/22:SoU32 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 12 maj 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 391–394).

73. Rskr. 2021/22:313

Folkhälsofrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SoU16 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om hivprevention, testning och kunskapshöjande insatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillgången till hivförebyggande läkemedel och hivtestning samt kunskapshöjande insatser om hiv (bet. 2021/22:SoU16 s. 21 f.). Enligt utskottets mening bör regeringen ge en lämplig myndighet i uppdrag att se över hur tillgången till hivförebyggande läkemedel (s.k. PREP) och hivtestning kan utökas i alla regioner. Utskottet anför även att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att genomföra kunskapshöjande insatser om hiv till allmänheten för att minska stigmatiseringen av hivpositiva i samhället.

Regeringen beslutade den 30 juni 2022 om ett uppdrag till Folkhälso- myndigheten att ta fram underlag till en uppdaterad nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar, specifikt med sikte på sexuellt överförda infektioner (S2022/02972). I uppdraget ingår också att peka ut eventuella förändringar som skett sedan den senaste nationella strategin och lämna förslag på uppdateringar. I uppdraget ingår att Folkhälsomyndigheten ska redovisa hur insatserna ska nå samtliga målgrupper som är särskilt viktiga att nå i det hivpreventiva arbetet och att de insatser som genomförs är i enlighet med aktuellt kunskapsläge och anpassat utefter den nuvarande epidemiologiska situationen. Den nuvarande nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar gäller sedan 2017 och är i många delar fortfarande aktuell men det finns behov av uppdateringar. Det gäller exempelvis en aktuell beskrivning av hur hiv-epidemin har utvecklats samt förnyade epidemiologiska bedömningar. Utveckling har även skett vad gäller tillgången till enkla och effektiva läkemedelsbehandlingar och kunskapsläget om att välinställd hiv inte överförs vid sex har förändrats sedan den förra nationella strategin beslutades. Folkhälsomyndigheten ska redovisa uppdraget senast den 30 april 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om vaccinationsprogram för äldre*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om vaccinationsprogram för äldre (bet. 2021/22:SoU16 s. 29). Utskottet anför att regeringen bör ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram ett underlag till ett nationellt vaccinationsprogram för äldre personer som omfattar såväl pneumo- kockvaccination som vaccination mot andra sjukdomar. Enligt utskottet

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

241

Skr. 2022/23:75	bör myndigheten i underlaget lämna förslag på vilka vaccinationer som
Social-	ska ingå i vaccinationsprogrammet samt vilken åldersgrupp som ska
departementet	omfattas av det.
	Utredningen om en mer ändamålsenlig och effektiv ordning för de
	nationella	vaccinationsprogrammen	och	det	nationella
	vaccinationsregistret (S 2022:13) har i uppdrag att göra en översyn av
	regleringen av de nationella vaccinationsprogrammen och det nationella
	vaccinationsregistret (dir. 2022:109). Syftet med utredningen är att
	säkerställa att de nationella vaccinationsprogrammen och det nationella
	vaccinationsregistret är ändamålsenliga och effektiva, med beaktande av
	erfarenheterna från covid-19-pandemin. I uppdraget ingår att göra en
	bedömning av förutsättningarna och behovet av särskilda
	vaccinationsprogram för vissa grupper i den vuxna befolkningen, t.ex.
	äldre personer. Uppdraget ska redovisas senast den 19 januari 2024.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 14 om förebyggande arbete mot barnfetma*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förebyggande
	arbete mot barnfetma (bet. 2021/22:SoU16 s. 39). Utskottet anser att
	specifika åtgärder behöver vidtas för att motverka fetma bland barn i
	Sverige. Insatser för att främja barns hälsa och rörelse behövs enligt
	utskottet från tidig ålder. Utskottet anser att regeringen i samråd med
	relevanta aktörer och professioner bör se över hur det förebyggande arbetet
	mot barnfetma kan stärkas och utvecklas i hela landet.
	Regeringen har den 30 juni 2022 gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag
	att föreslå hur mål för främjande av ökad fysisk aktivitet i Sverige ska
	utformas (S2022/02970). Syftet är att skapa en struktur för att ge en tydlig
	inriktning för arbetet med ett långsiktigt arbete för ökad fysisk aktivitet
	bland barn och unga. Naturvårdsverket ska, inom sitt ansvarsområde att
	driva och samordna friluftslivspolitiken, bistå Folkhälsomyndigheten i
	arbetet. Folkhälsomyndigheten och Naturvårdsverket ska redovisa
	uppdraget senast den 31 mars 2025.
	Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket har den 16 juni 2022 fått
	i uppdrag att föreslå hur mål för arbetet med att påverka barns och ungas
	livsmedelskonsumtion i en mer hållbar och hälsosam riktning
	(S2022/02969). Fokus ska särskilt vara på grupper med sämre
	socioekonomiska förutsättningar. Myndigheterna ska även utforma
	indikatorer för uppföljning av målen och lämna förslag på relevanta
	insatsområden. Myndigheterna ska särskilt beakta frågor om den
	offentliga måltiden och olika matmiljöer, särskilt skattefinansierade
	sådana som till exempel idrotts- och simhallar och bibliotek. Folk-
	hälsomyndigheten och Livsmedelsverket ska gemensamt redovisa upp-
	draget senast den 31 januari 2025. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 16 om samordning av arbetet inom allergiområdet*: Riksdagen
	har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om samordning av
	arbetet inom allergiområdet (bet. 2021/22:SoU16 s. 42). Utskottet anser
	att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att samordna det
	förebyggande arbetet inom allergiområdet samt verka för att vården av
	personer med allergier ska bli mer jämlik.
	Regeringen	har den 25 augusti 2022	gett	Socialstyrelsen och
	Livsmedelsverket i uppdrag att genomföra en förstudie för att utveckla det
242	förebyggande arbetet och främja en jämlik vård inom allergiområdet. Inom

ramen för uppdraget ska myndigheterna bedöma vilka ytterligare åtgärder								Skr. 2022/23:75
som krävs för att färre personer ska drabbas av allergiska besvär och för								Social-
att fler ska kunna leva ett gott liv trots sjukdomen. Socialstyrelsen och								departementet
Livsmedelsverket ska senast den 1 september 2023 lämna en gemensam
redovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Socialdepartementet och
Klimat- och näringslivsdepartementet). Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 18 om pollenmätningar*:			Riksdagen		har tillkännagett		för
regeringen det som utskottet anför om statligt ansvar för pollenmätningar
(bet. 2021/22:SoU16 s. 42). Enligt utskottet är det av stor vikt att det finns
pollenmätningar i hela landet. För att säkerställa detta anser utskottet att
regeringen bör se över hur staten kan ta över det långsiktiga ansvaret för
pollenmätningar i Sverige.
Regeringen föreslog i budgetpropositionen 2022 nya medel till
Naturhistoriska riksmuseet för att ta ett heltäckande ansvar för
pollenövervakningen i Sverige (prop. 2021/22:1 utg.omr. 17 s. 103, bet.
2021/22:KrU1, rskr. 2021/22:85). Tillförlitliga pollenprognoser är en
samhällsviktig verksamhet.		Sveriges	ca	2,5 miljoner		pollenallergiker
behöver tillförlitliga prognoser för att styra sin medicinering, hantera sin
livssituation och mildra effekterna av sin allergi.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen med anledning av
tillkännagivandet i samband med budgetpropositionen för 2024. Punkten
är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 6, 9, 14, 16 och 18.
74. Rskr. 2021/22:314
E-hälsa m.m
Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2021/22:SoU17
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om en nationell plattform för lättillgänglig information om
kvalitet, väntetider och utbud av vård*: Riksdagen har tillkännagett för
regeringen det som utskottet anför om en nationell plattform för
lättillgänglig information om kvalitet, väntetider och utbud av vård (bet.
2021/22:SoU17 s. 16).
Regeringen har under våren 2022 gett flera uppdrag med närliggande
syften till E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen. Bland annat har E-
hälsomyndigheten i uppdrag att genomföra en förstudie om hur ett
nationellt vårdsöksystem kan utvecklas, organiseras och förvaltas i statlig
regi (S2022/01372), vilket ska möjliggöra för regionerna och vårdpersonal
att se var ledig och tillgänglig vårdkapacitet finns i landet. Socialstyrelsen
har sedan hösten 2021 regeringens uppdrag att utveckla myndighetens
förutsättningar för att samla in väntetidsdata, med syfte att följa upp och
analysera hälso- och sjukvårdens tillgänglighet med fokus på väntetider.
Regeringens proposition Ökad kontinuitet och effektivitet i vården – en
primärvårdsreform	(prop.	2021/22:72,		bet.	2021/22:SoU22,		rskr.
2021/22:225), innehåller ett förslag om att regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om innehållet i en
nationell listningstjänst, kösystem etc.
Socialstyrelsen har fått i uppdrag att bl.a. förbereda för att meddela
sådana föreskrifter	om	innehållet	i	en nationell		listningstjänst

243

Skr. 2022/23:75	(S2022/01374). E-hälsomyndigheten har fått i uppdrag att kartlägga,
Social-	analysera och ge förslag på hur en nationell listningstjänst ska kunna
departementet	inrättas i statlig regi (S2022/01375). Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 11	om	en	långsiktig patientdatareform*:	Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en långsiktig
	patientdatareform (bet. 2021/22:SoU17 s. 27 f.). Utskottet anser att det
	behöver genomföras en långsiktig patientdatareform som tar ett samlat
	grepp om patientdatafrågorna. Grundläggande för en sådan reform bör
	enligt utskottet vara att säkerställa att det är patienten som äger sin
	patientdata men utan att detta förhindrar behandling för ändamål såsom
	forskning och förebyggande hälso- och sjukvård. En del av reformen bör
	enligt utskottet vara att även egeninsamlade hälsodata ska kunna användas
	för sådana ändamål. Det är enligt utskottet väsentligt att utreda
	möjligheten att kunna klassificera olika typer av vårdinformation för att
	kunna bedöma behovet av skydd för patienternas integritet. Utskottet anser
	att regeringen bör utreda frågan.
	Utredningen om sekundäranvändning av hälsodata (S 2022:04) som
	tillsattes den 12 maj 2022 ska bland annat analysera vilka möjligheter som,
	utifrån befintlig lagstiftning kring offentlighet och sekretess, tystnadsplikt
	samt dataskydd, finns för att möjliggöra sekundäranvändning av hälsodata
	från hälso- och sjukvården för ändamålen forskning, utvecklings- och
	innovationsverksamhet, undervisning på akademisk nivå samt statliga och
	regionala och kommunala myndigheters beslutsfattande. Analysen ska
	även innefatta en analys av den enskildes behov av skydd för den
	personliga integriteten. För att möjliggöra en sådan sekundäranvändning
	ska utredningen bedöma om det behövs författningsändringar och då
	särskilt redogöra för hur författningsförslagen förhåller sig till regleringar
	om offentlighet och sekretess, tystnadsplikt och dataskydd, och till den
	enskildes behov av skydd för den personliga integriteten. Uppdraget ska
	redovisas senast den 21 september 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 16	om	ett	brett nationellt kvalitetsregister	för kognitiva
	sjukdomar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet
	anför om ett brett nationellt kvalitetsregister för kognitiva sjukdomar (bet.
	2021/22:SoU17 s. 37). Utskottet har angett att regeringen bör ge lämplig
	myndighet i uppdrag att utreda behov av ett brett nationellt
	kvalitetsregister för kognitiva sjukdomar. Enligt utskottet bör registret
	underlätta information om väntetider och utvärdering av vårdinsatser,
	processer, behandlingar och medicinering till patienter.
	I oktober 2022 redovisade Socialstyrelsen ett regeringsuppdrag att
	kartlägga datamängder av nationellt intresse på hälsodataområdet. I
	kartläggningen framkom behov av att kunna följa barn och ungas allmänna
	utveckling (inbegripet tillväxt, språkutveckling, psykiska och kognitiva
	funktioner) för tidig upptäckt av fysisk och psykisk ohälsa. Socialstyrelsen
	konstaterar att förutsättningarna för att genomföra en bred och omfattande
	datainsamling på nationell nivå behöver utredas vidare. Socialstyrelsen har
	inom ramen för ett annat regeringsuppdrag om data som samlas in till
	Nationellt kvalitetsregister för Elevhälsans medicinska insats (EMQ)
	analyserat om uppgifterna i stället skulle kunna samlas in av
	Socialstyrelsen i ett hälsodataregister. Myndigheten konstaterar i sin
	slutrapport att de juridiska förutsättningarna saknas för att direkt överta
244	uppgifterna från EMQ och föreslår att behovet och ändamålet ses över

nationellt för att möjliggöra en bredare uppföljning inom elevhälsans medicinska insatser. E-hälsomyndigheten har haft ett uppdrag att göra en förstudie om en gemensam digital infrastruktur för nationella kvalitetsregister. Uppdraget slutredovisades den 1 februari 2023. I sin slutredovisning föreslår E-hälsomyndigheten bl.a. att myndigheten får ett uppdrag att inrätta en nationell funktion för interoperabilitet inom hälsa, vård och omsorg samt att en statlig nationell interoperabilitetslösning skapas med syfte att stödja automatiserad informationsförsörjning till kvalitetsregister. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 11 och 16.

75. Rskr. 2021/22:315

Nya regler för organdonation

Prop. 2021/22:128, bet. 2021/22:SoU26

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 25 maj 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 581–583).

Punkt 3 om det nordiska njurbytesprogrammet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om det nordiska njurbytesprogrammet (bet. 2021/22:SoU26 s. 15). Av tillkännagivandet följer att regeringen bör se över hur det nordiska njurbytesprogrammet kan stärkas och utökas. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om stöd till anhöriga*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om stöd till anhöriga (bet. 2021/22:SoU26 s. 16). Utskottet anser att regeringen bör se över frågan om ett uppdaterat kunskapsstöd och andra konkreta insatser för att säkerställa ett systematiskt och jämlikt bemötande samt möjlighet till uppföljningssamtal när det gäller anhöriga till avlidna organdonatorer i hela landet. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 3 och 7.

76. Rskr. 2021/22:320

Socialtjänstfrågor – barn och unga

Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:SoU18

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om tidigare tillkännagivanden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidigare tillkännagivanden (bet. 2021/22:SoU18). Utskottet anser att det är viktigt att kontinuerligt verka för att utsatta barn och unga ska få en bättre och tryggare tillvaro. Som ett led i detta har utskottet och riksdagen beslutat om 27 tillkännagivanden under riksmötet 2020/21 som rör utsatta barn och unga på olika sätt. Enligt utskottets mening har regeringen inte i tillräcklig grad vidtagit åtgärder i enlighet med tillkännagivandena. Utskottet vill därför påminna regeringen om vikten av att snarast vidta dessa åtgärder och genomföra tillkännagivandena. Situationen inom den sociala barn- och

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

245

Skr. 2022/23:75	ungdomsvården kräver enligt utskottet insatser i närtid, (bet.
Social-	2021/22:SoU18 s. 23 f.).
departementet	Regeringen har påbörjat åtgärder för att svara upp mot de 27
	tillkännagivanden som avses i denna punkt. Resultatet av det arbetet
	behöver inväntas. Ärendet bereds och regeringen avser att återkomma till
	riksdagen med ytterligare information om hur arbetet fortskrider under
	2023. Punkten är inte slutbehandlad.
	77. Rskr. 2021/22:322
	Barnets bästa när vård enligt LVU upphör – lex lilla hjärtat
	Prop. 2021/22:178, bet. 2021/22:SoU33
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punk 1 om regeringens lagförslag: Den 2 juni 2022 utfärdade regeringen
	de lagar riksdagen antagit (SFS 664 och 665).
	Punkt 4 om ny LVU*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det
	som utskottet anför om en ny LVU (bet. 2021/22:SoU33 s. 16). Av
	tillkännagivandet följer att det i februari 2021 var mer än fem år sedan
	utredningen föreslog en ny lag om tvångsvård för barn och unga (SOU
	2015:71). Enligt utskottet skulle utredningens förslag innebära ett stärkt
	barnperspektiv och en ökad rättssäkerhet för barn i samhällets vård och
	särskilt för dem som behöver tvångsvård. Utskottet uttalade att det ansåg
	att det var angeläget att förslaget bereddes skyndsamt. Utskottet
	konstaterar att det nu har gått ännu ett år och påminner om det tidigare
	tillkännagivandet. Beredningen av betänkandet Barns och ungas rätt vid
	tvångsvård, Förslag till ny LVU (SOU 2015:71) pågår. Regeringen har
	avvaktat Högsta förvaltningsdomstolens bedömning av vissa rättsliga
	frågor. En analys av vilka delar av slutbetänkandet (SOU 2015:71) som
	fortfarande är aktuella har genomförts. Planen är att omhänderta aktuella
	delar tillsammans med en redaktionell översyn av lagen. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 6 om den framtida utformningen av bestämmelsen om en varaktig
	och genomgripande förändring*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om den framtida utformningen av
	bestämmelsen om en varaktig och genomgripande förändring (bet.
	2021/22:SoU33 s. 17 f.). Av tillkännagivandet följer att det finns ett behov
	av att i lagtext utveckla och förtydliga innebörden av varaktig och
	genomgripande förändring, liksom att förtydliga den information som ges
	till föräldrarna i samband med beslutet om tvångsvård om skälen för
	omhändertagandet och förutsättningarna för att omhändertagandet ska
	kunna upphöra.
	Regeringen avser att tillsätta en utredning om ytterligare stärkt
	barnrättsperspektiv under 2023. Tillkännagivandet kan behandlas inom
	ramen för det arbetet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 14 om uppföljningstidens längd efter avslutad LVU-vård*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om
	uppföljningstidens längd efter avslutad LVU-vård (bet. 2021/22:SoU33
	s. 31). Av tillkännagivandet följer att socialnämndens uppföljning av den
	unges situation bör pågå under minst ett år när vård enligt LVU upphör för
246

den som är under 18 år istället för att som i dag ha en uppföljning som									Skr. 2022/23:75
följer ska avslutas senast efter sex månader.									Social-
Regeringen avser att tillsätta en utredning om ytterligare								stärkt	departementet
barnrättsperspektiv under 2023. Tillkännagivandet kan tas omhand inom
ramen för det arbetet. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 20 om obligatoriska drogtester inför umgänge och LVU-vårdens
upphörande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet
anför om obligatoriska drogtester inför umgänge och LVU-vårdens
upphörande (bet. 2021/22:SoU33 s. 35). Av tillkännagivandet följer att i
de fall det är någon form av skadligt bruk hos föräldrarna som utgör
grunden för tvångsomhändertagandet bör det framgå av lagen att
drogtester ska vara obligatoriska för att bidra till en bedömning av
huruvida omständigheterna har förändrats varaktigt och genomgripande.
Regeringen avser att gå vidare med att utreda frågan om ytterligare stärkt
barnrättsperspektiv under 2023. Tillkännagivandet kan behandlas inom
ramen för det arbetet. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 4, 6, 14 och 20.
78. Rskr. 2021/22:330
Ett bättre premiepensionssystem
Prop. 2021/22:179, bet. 2021/22:SfU24
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den	2 juni	2022	utfärdade	regeringen	de	lagar	riksdagen	antagit
(SFS 759–763).
79. Rskr. 2021/22:331
Justerade åldersgränser i pensionssystemet och i kringliggande system
Prop. 2021/22:181, bet. 2021/22:SfU25
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den	9 juni	2022	utfärdade	regeringen	de	lagar	riksdagen	antagit

(SFS 878–896, 936 och 937).

80. Rskr. 2021/22:352

Fri- och rättigheter m.m.

Mot. 2021/22:80 yrkande 12, 995 yrkandena 1 och 2, 2465 yrkande 5, 2526 yrkande 2, 2980 yrkande 2, 3224 yrkande 20, 3783 yrkande 18, 3789 yrkande 3, 3965 yrkande 56 och 4191 yrkande 6, bet. 2021/22:KU29 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 24 om utländsk finansiering av religiös verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utredning om utländsk finansiering av religiös verksamhet i Sverige (bet. 2021/22:KU29 s. 101 f.). Frågan om direktiv till en utredning bereds inom Regerings- kansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

81. Rskr. 2021/22:381

Sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation

247

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

248

Prop. 2021/22:177, bet. 2021/22:SoU30

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 16 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 913–922).

82. Rskr. 2021/22:382

Borttagande av bosättningsprincipen vid sprututbyte

Prop. 2021/22:129, bet. 2021/22:SoU28

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 16 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 908).

83. Rskr. 2021/22:383

Hälso- och sjukvårdens organisation m.m.

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2021/22:SoU15 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om medicinsk kompetens och personalförsörjning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om medicinsk kompetens och personalförsörjning (bet. 2021/22:SoU15 s. 28).

Utredningen om en äldreomsorgslag och stärkt medicinsk kompetens i kommuner (S 2020:16) har utrett en äldreomsorgslag och har föreslagit hur den medicinska kompetensen kan stärka verksamheten. Utredningens slutbetänkande Nästa steg – Ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer (SOU 2022:41) har remissbehandlats och bereds vidare inom Regeringskansliet. Regeringen avser att tillsätta en utredning om att ge kommuner rätt att anställa läkare i den kommunala vården. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om hälso- och sjukvårdens anhörigstöd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om hälso- och sjukvårdens anhörigstöd (bet. 2021/22:SoU15 s. 28 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om ett nationellt kompetenscentrum för sjukdomen ME*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett nationellt kompetenscentrum för sjukdomen ME (bet. 2021/22:SoU15 s. 29). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 11 om primärvården och psykisk hälsa*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om primärvården och psykisk hälsa (bet. 2021/22:SoU15 s. 35).

Regeringen har under flera år stimulerat utvecklingen mot en god och nära vård genom dels lagstiftning, dels riktade statsbidrag inom vilket arbetet med psykisk hälsa i primärvården ingår. Vad gäller arbetet med psykisk hälsa i primärvården har utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) haft i uppdrag att, utöver tidigare uppdrag, utreda förutsättningarna för att utveckla en ny form av skyndsamma och ändamålsenliga insatser inom primärvården vid lättare psykisk ohälsa. Syftet med uppdraget var bl.a. förebygga svårare ohälsa och sjukskrivningar och vid behov föreslå hur detta kan genomföras på ett

effektivt sätt. Utredningens slutbetänkande God och nära vård – Rätt stöd till psykisk hälsa (SOU 2021:6) har remissbehandlas. Med anledning av betänkandet har flera insatser vidtagits för att stärka primärvårdens arbete med psykisk hälsa i syfte att förstärka det förebyggande och främjande arbetet samt arbetet med tidiga insatser. Under 2021 respektive 2022 har medel för att utveckla primärvårdens arbete, arbetet inom barn- och ungdomspsykiatrin samt för att stärka det förebyggande och främjande arbetet på samhällsnivå fördelats genom överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) inom området psykisk hälsa och suicidprevention, överenskommelsen mellan staten och SKR om en God och nära vård samt överenskommelsen mellan staten och SKR om ökad tillgänglighet i hälso-och sjukvården. SKR har även tilldelats medel för att stärka arbetet med psykisk hälsa inom ramen för omställningen mot en god och nära vård. Därutöver har regeringen gett Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra insatser för att främja, stödja och följa omställningen till en god och nära vård för att förbättra primärvårdens omhändertagande av psykisk ohälsa (S2022/02309). Syftet med uppdraget är att förbättra primärvårdens omhändertagande av psykisk ohälsa och stärka det förebyggande och främjande arbetet inklusive arbetet med suicidprevention. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2025. Regeringen har vidare gett Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla och presentera statistik avseende hälso- och sjukvårdspersonal verksam inom primärvården (S2022/03179). Uppdraget har särskilt fokus på personal som arbetar med psykisk hälsa och psykisk ohälsa inom primärvården. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2026.

Vad gäller målgruppen barn och unga har utredningen En sammanhållen god och nära vård för barn och unga (S 2019:05) haft i uppdrag att föreslå insatser som ska bidra till en mer likvärdig vård som innefattar förebyggande och hälsofrämjande insatser för barn och unga i hela landet. I uppdraget har även ingått att främja utvecklingen av en sammanhållen god och nära vård för barn och unga med bland annat psykisk ohälsa. Utredningens delbetänkande Börja med barnen! Sammanhållen god och nära vård för barn och unga (SOU 2021:34) har remissbehandlats. Med anledning av betänkandet har regeringen, utifrån förslagen i betänkandet, gett Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra en förstudie avseende hur ett nationellt hälsovårdsprogram för barn och unga kan utformas. Uppdraget syftar till att skapa en sammanhållen vård för barn och unga. Hälsovårdsprogrammet ska inkludera primärvården, inklusive mödrahälsovården och barnhälsovården, ungdomsmottagningarna och elevhälsans medicinska insatser. Uppdraget slutredovisades i oktober 2022 och ärendet bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Den 19 januari 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över vissa frågor inom det suicidpreventiva området (dir. 2023:3). Syftet med uppdraget är att stärka det förebyggande arbetet vid självmord genom ett ökat lärande och stärkt samverkan mellan berörda aktörer. I uppdraget ingår bl.a. att föreslå en ordning för breda händelseanalyser vid suicid samt att att analysera regelverken angående hälso- och sjukvårdens patientsäkerhetsarbetelagens och socialtjänstens kvalitetsarbete som rör suicid och suicidförsök och om det finns behov att förändra dessa för att utveckla det suicidförebyggande arbetet. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2024.

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

249

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

250

Regeringen avser att återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet i samband med budgetpropositionen 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om jämställd vård*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om jämställd vård (bet. 2021/22:SoU15 s. 42).

Inom ramen för satsningen på förlossningsvård och kvinnors hälsa har flera insatser genomförts för att stödja utvecklingen av en mer jämställd vård. Staten har bland annat ingått överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner för att skapa en mer tillgänglig, jämlik och personcentrerad förlossningsvård. Inom ramen för satsningen har Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinska och social utvärdering fått flera uppdrag som ska bidra till en mer kunskapsbaserad vård när det gäller sjukdomar och symtom som drabbar kvinnor. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utgiftsområde 9, s. 50) har regeringen aviserat ytterligare satsningar på en jämställd vård och insatser för att stärka kunskapsutveckling när det gäller sjukdomar och symtom som drabbar kvinnor. Inriktningen är att tillgodose tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 16 om brukarinflytande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om brukarinflytande (bet. 2021/22:SoU15 s. 42). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 20 om vårdköer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vårdköer (bet. 2021/22:SoU15 s. 42). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 4–6, 11, 14, 16 och 20.

84. Rskr. 2021/22:385

Efterlevandestöd för barn som får vård eller boende bekostat av det allmänna

Prop. 2021/22:182, bet. 2021/22:SfU27 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 16 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 938 och 939).

85. Rskr. 2021/22:386

Höjt bostadstillägg till pensionärer och höjt minimibelopp vid fastställande av avgifter enligt socialtjänstlagen

Prop. 2021/22:180, bet. 2021/22:SfU26 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 16 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 934–937).

86. Rskr. 2021/22:403

Vårändringsbudget för 2022 samt extra ändringsbudget om stöd till Ukraina

Prop. 2021/22:99 och 255, bet. 2021/22:FiU21 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om införandet av en s.k. gas i pensionssystemet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om den s.k. gasen i pensionssystemet (bet. 2021/22:FiU21 s. 10 f.). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

87. Rskr. 2021/22:416

Stärkt rätt till personlig assistans – grundläggande behov för personer som har en psykisk funktionsnedsättning och ökad rättssäkerhet för barn Prop. 2021/22:214, bet. 2021/22:SoU34

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 30 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1226 och 1227).

Punkt 4 om möjlighet frångå schablonen i vissa fall*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en möjlighet att frångå schablonen i vissa fall (bet. 2021/22:SoU34 s. 15 f.).

I regeringens proposition Stärkt rätt till personlig assistans – grundläggande behov för personer som har en psykisk funktionsnedsättning och ökad rättssäkerhet för barn (prop. 2021/22:214, bet. 2021/22:SoU34, rskr. 2021/22:416) lämnas lagförslag som bl.a. innebär att föräldraansvaret ska beaktas genom ett schabloniserat föräldraavdrag i syfte att öka rättssäkerheten och förutsägbarheten inom den personliga assistansen och assistansersättningen (prop. 2021/22:214 s. 35 f.). Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om barnets bästa*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om barnets bästa (bet. 2021/22:SoU34 s. 16). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om utvärdering av lagstiftningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utvärdering av lagstiftningen (bet. 2021/22:SoU34 s. 19). Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har i myndighetens regleringsbrev för 2023 fått ett uppdrag att analysera konsekvenserna av de lagändringar som riksdagen beslutade med anledning av propositionerna Stärkt rätt till personlig assistans vid behov av egenvård (prop. 2021/22:244, bet. 2021/22:SoU35, rskr. 2021/22:428) och Stärkt rätt till personlig assistans – grundläggande behov för personer som har en psykisk funktionsnedsättning och ökad rättssäkerhet för barn (prop. 2021/22:214, bet. 2021/22:SoU34, rskr. 2021/22:416) och som trädde i kraft 1 januari 2023. I uppdraget ingår bland annat att analysera hur lagändringarna har påverkat rätten till personlig assistans samt konsekvenser för enskilda. En första delredovisning ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast 23 januari 2024. Slutredovisning av uppdraget ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast 21 januari 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 4, 8 och 9.

88. Rskr. 2021/22:418

Vård av unga vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem Skr. 2021/22:230, bet. 2021/22:SoU37

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

251

Skr. 2022/23:75	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Social-
departementet	Punkt 3 om sammanhållna vårdinsatser*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om placerade barns och ungas tillgång
	till psykiatrisk och somatisk vård samt tandvård (bet. 2021/22:SoU37 s. 15
	och 16). Det pågår flera utredningar som tar sikte på tillkännagivandet.
	Utredningen om barn och unga i samhällets vård (S 2021:06) har i uppdrag
	att se över Statens institutionsstyrelses (SiS) möjligheter att initiera SIP
	(Samordnad individuell plan), och att se över om SiS hälso- och
	sjukvårdsuppdrag behöver förtydligas (dir. 2021:84). Uppdraget ska
	redovisas senast den 31 oktober 2023. Ett regeringsuppdrag till SiS och
	Socialstyrelsen om pilotprojektet Integrerad vårdform pågår t.o.m. 2025.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 4 om samverkan med kommunerna*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen det som utskottet anför om samverkan med kommunerna i
	samband med att kommunen avser att avsluta en placering, (bet.
	2021/22:SoU37 s. 16). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten
	är inte slutbehandlad.
	Punkt 8 om en särskild enhet inom Kriminalvården*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en särskild enhet
	inom Kriminalvården som ska överta ansvaret från socialtjänsten och
	Statens institutionsstyrelse för unga som begår grova brott (bet.
	2021/22:SoU37 s. 22 f.). Utredningen om frihetsberövande påföljder för
	unga (Ju 2021:17) har i uppdrag att göra en översyn av regleringen om
	frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå
	lämpliga förändringar (dir. 2021:99). Uppdraget ska redovisas senast den
	3 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 9 om ny skrivelse till riksdagen*: Regeringen ska senast den
	1 februari 2023 återkomma till riksdagen med en skrivelse och redogöra
	för arbetet med att minska användningen av avskiljningar. Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen
	senast den 1 februari 2023 ska återkomma till riksdagen med en skrivelse
	och redogöra för arbetet med att minska användningen av avskiljningar,
	(bet. 2021/22:SoU37 s. 27 och 28).
	Regeringen har den 19 januari 2023 till riksdagen överlämnat skrivelsen
	Avskiljningar vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem (skr.
	2022/23:49). Genom skrielsen ansåg regeringen att tillkännagivandet är
	slutbehandlat (s. 9). Punkten är slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 3, 4 och 8.
	89. Rskr. 2021/22:423
	En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och
	tobakspolitiken samt spel om pengar 2022–2025
	Skr. 2021/22:213, bet. 2021/22:SoU25
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 1 om riksdagens tillkännagivanden om ANDTS-strategin i juni
	2021*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför
	om att regeringen skyndsamt bör genomföra de beslut som riksdagen
252	fattade den 15 juni 2021 om ANDTS-strategin (bet. 2021/22:SoU25 s. 24).
252

Regeringen har gett Folkhälsomyndigheten, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering och Socialstyrelsen i uppdrag att sammanställa och tillgängliggöra kunskap om olika tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2023. Utredningen om lustgas och vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet (S 2022:14) har i uppdrag att se över vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet, och därtill närliggande frågor samt analysera behovet av förändringar och förtydliganden av regelverken (dir. 2022:111). I utredningens uppdrag ingår att analysera konsekvenserna av en eventuell förändring av det övergripande målet för ANDT-politiken som tar hänsyn till de varierande skadeverkningar som olika tobaks- och nikotinprodukter kan orsaka, bl.a. i förhållande till Sveriges internationella åtaganden och EU-rätten. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Därefter avser regeringen att ta ställning till ett möjligt ändrat övergripande mål för ANDTS-politiken inbegripet förslag till ny ANDTS- strategi i enlighet med tillkännagivandena i betänkande 2020/21:SoU25. Folkhälsomyndigheten har haft ett uppdrag att lämna förslag på hur en långsiktigt hållbar utveckling, förvaltning och spridning av kunskapsbaserade arbetssätt och metoder bör organiseras för att stödja det lokala och regionala ANDTS-förebyggande arbetet (S2021/03343). Uppdraget redovisades den 1 maj 2022 och ärendet bereds för närvarande i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 21 om tillgängliggörande av naloxon*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen, utan dröjsmål, bör vidta nödvändiga åtgärder när det gäller ökat tillgänglig- görande av naloxon (bet. 2021/22:SoU25 s. 71).

Narkotikautredningen (S 2022:01, dir. 2022:24) ska bl.a. analysera om andra yrkesgrupper än hälso- och sjukvårdspersonal och i så fall vilka, ska kunna ge naloxon mot opioidöverdoser samt vid behov lämna författningsförslag för hur det bör regleras (dir. 2022:24). I utredningens uppdrag ingår vidare att föreslå en modell för en ändamålsenlig uppföljning av missbruks- och beroendevården, som ska inkludera uppföljning av användningen av naloxonläkemedel samt hur uppföljningen ska utvecklas över tid. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Regeringen har också gett Socialstyrelsen ett uppdrag att aktivt stödja ett ökat tillgängliggörande av naloxon (S2021/04973). I uppdraget ingår bl.a. att bidra till att utveckla och implementera ett systematiskt arbete med att tillhandahålla naloxon för att minska antal dödsfall till följd av opioider. Socialstyrelsen ska även föreslå insatser som kan genomföras för att tillgängliggöra naloxon till fler personer som har behov av läkemedlet och arbeta för att tillgängliggöra naloxon ytterligare i hela landet. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2024. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.

90. Rskr. 2021/22:424

Sjukersättning till äldre i förvärvsarbetande ålder

Prop. 2021/22:220, bet. 2021/22:SfU29

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Social- departementet

253

Skr. 2022/23:75	Den 30 juni 2022 utfärdade	regeringen	den	lag	riksdagen	antagit
Social-	(SFS 1222).
departementet
	91. Rskr. 2021/22:425
	Borttagande av regler för tillgodoräknande av försäkringstid
	Prop. 2021/22:237, bet. 2021/22:SfU30
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 30 juni 2022 utfärdade	regeringen	de	lagar	riksdagen	antagit
	(SFS 1266 och 1267).

92. Rskr. 2021/22:428

Stärkt rätt till personlig assistans vid behov av egenvård

Prop. 2021/22:244, bet. 2021/22:SoU35

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 30 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1250–1255).

93. Rskr. 2021/22:442

Infektion med ett visst orthopoxvirus och ändring i smittskyddslagen

Prop. 2021/22:254, bet. 2021/22:SoU38

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 30 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1224).

94. Rskr. 2021/2022:443

Hårdare regler för nya nikotinprodukter

Prop. 2021/22:200, bet. 2021/22:SoU31

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om produktanmälan, punkt 2 om förbud mot smaksättning b), punkt 3 om marknadsföring av tobaksvaror, elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare och punkt 4 om lagförslaget i övrigt: Den 30 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1257–1262).

Punkt 2 om förbud mot smaksättning b)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om följdändringar (bet. 2021/22:SoU31 s. 9 f.). Regeringen avser att lämna förslag på nödvändiga följdändringar i en proposition under 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 11 om straffansvar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om straffansvar. Utskottet anser att regeringen bör se över frågan om att göra det straffbart för privatpersoner att överlåta eller sälja tobaks- och nikotinprodukter till personer under 18 år (bet. 2021/22:SoU31 s. 17–23 f.).

Utredningen om lustgas och vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet (S 2022:14) har i uppdrag att se över vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet, och därtill närliggande frågor samt analysera

behovet av förändringar och förtydliganden av regelverken (dir.

254

2022:111). Utredningen ska bland annat analysera om förbud och Skr. 2022/23:75 straffbeläggning avseende langning av tobak och nikotinprodukter bör Social- införas och, om det bedöms finnas förutsättningar för detta, lämna departementet nödvändiga författningsförslag. Uppdraget ska redovisas senast den

31 oktober 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 11.

95. Rskr. 2021/22:463

Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina

Prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49 Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, ändrade och nya anslag samt ändrade beställningsbemyndiganden: Den 22 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Socialstyrelsen samt avseende andra berörda anslag. Punkten är slutbehandlad.

Om förslag som väckts i utskottet om grundskydd för pensionärer a–d, utbetalning av garantipension inom EES och i Schweiz samt i Förenade kungariket a–f och tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer inom bostadsbidraget: Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1031–1042).

Riksmötet 2022/23

96. Rskr. 2022/23:34

Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2021

Skr. 2021/22:264, bet. 2022/23:SoU2 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Regeringen avser att inom kort skriva av ärendet. Skrivelsen är inte slutbehandlad.

97. Rskr. 2022/23:35

Vissa frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet

Skr. 2021/22:249 och 281, bet. 2022/23:SoU3

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Regeringen avser att inom kort skriva av ärendet. Skrivelsen är inte slutbehandlad.

98. Rskr. 2022/23:43

Riksrevisionens rapport om digitala läkarbesök och hyrläkare i sjukskrivningsprocessen

Skr. 2021/22:266, bet. 2022/23:SfU7 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

255

Skr. 2022/23:75 Regeringen avser att inom kort skriva av ärendet. Skrivelsen är inte

Social-slutbehandlad. departementet

99. Rskr. 2022/23:55

Höständringsbudget för 2022

Prop. 2022/23:2, bet. 2022/23:FiU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 22 december 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Försäkringskassan samt avseende andra berörda anslag. Punkten är slutbehandlad.

100. Rskr. 2022/23:69

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:KrU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om statens budget inom utgiftsområde 17, a) anslagen för 2023: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende anslaget 13:1 Stöd till idrotten. Punkten är slutbehandlad.

101. Rskr. 2022/23:75

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:SoU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om statens budget inom utgiftsområde 9, a) anslagen för 2023,

b)bemyndiganden och ekonomiska åtaganden, c) godkännande av investeringsplan: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Socialstyrelsen, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, Tandvårds- och läke- medelsförmånsverket, Läkemedelsverket, E-hälsomyndigheten, Inspek- tionen för vård- och omsorg, Folkhälsomyndigheten, Myndigheten för delaktighet, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Statens institutionsstyrelse, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Barn- ombudsmannen, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd och andra särskilda anslag. Punkten är slutbehandlad.

102. Rskr. 2022/23:84

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:SfU3

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om statens budget inom utgiftsområde 12, a) anslagen för 2023: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad.

256

Skr. 2022/23:75 Finans- departementet

258

2.6 Finansdepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2009/10

1. Rskr. 2009/10:144

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:KrU1

Tidigare redovisad, se skr. 2009/10:75 (Fi 89), 2010/11:75 (Fi 19), 2011/12:75 (S 10), 2012/13:75 (S 9), 2013/14:75 (S 8), 2014/15:75 (Fi 5), 2015/16:75 (Fi 5), 2016/17:75 (Fi 3), 2017/18:75 (Fi 2), 2018/19:75 (Fi 2), 2019/20:75 (Fi 2), 2020/21:75 (Fi 2) och 2021/22:75 (Fi 2).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om hyressättningen inom kulturområdet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad kulturutskottet anfört med anledning av utskottets uppföljning av hyressättningen inom kulturområdet (bet. 2009/10:KrU1 s. 17 f.). Regeringen har tidigare svarat på delar av tillkännagivandet och den del som kvarstår är frågan om att regeringen bör överväga de särskilda problem som systemet med ändamålsfastigheter och kostnadshyra har lett till inom kulturområdet. Kostnadshyresmodellen infördes 2001 och gäller för Kungl. Operan, Dramaten, Nationalmuseum, Historiska museet och Naturhistoriska riksmuseet. Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 att tillsätta en utredning (dir. 2018:98) som skulle föreslå nya hållbara alternativa hyresmodeller för de fem kultur- institutionerna. I uppdraget ingick även att värdera och bedöma om de föreslagna alternativa modellerna även kunde tillämpas på andra motsvarande fastigheter som rymmer kulturverksamheter och som förvaltas av Statens fastighetsverk. Av direktiven framgår att det är angeläget att värdefulla verksamheter inom det kulturpolitiska området fortsatt kan bedrivas på sina ursprungsplatser och i lokaler som ursprungligen formats för dessa specifika ändamål. Den 5 juni 2019 beslutade regeringen att utse en särskild utredare (Fi2019/02249). Utredaren redovisade sitt uppdrag den 14 december 2020 i betänkandet Funktionalitet och enhetlighet – hyresmodell för fem kulturinstitutioners huvudbyggnader (SOU 2020:76). Betänkandet, som remitterades fram t.o.m. den 5 maj 2021, bereds i Regeringskansliet. Delvis ny information har tillkommit i ärendet. Avsikten är att under år 2023 komma fram till ett ställningstagande i sakfrågan. Punkten är inte slutbehandlad.

2. Rskr. 2009/10:162

Förändrad ägarstruktur i Aktiebolaget Svensk Bilprovning m.m. Prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10

Tidigare redovisad, se skr. 2009/10:75 (N 73), 2010/11:75 (Fi 20), 2011/12:75 (Fi 12), 2012/13:75 (Fi 5), 2013/14:75 (Fi 4), 2014/15:75 (N 6), 2015/16:75 (N 5), 2016/17:75 (N 5), 2017/18:75 (N 5), 2018/19:75 (N 5), 2019/20:75 (N 3), 2020/21:75 (N 3) och 2021/22:75 (N 3).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om statens ägande i Aktiebolaget Svensk Bilprovning: På extra bolagsstämma i Aktiebolaget Svensk Bilprovning den 4 oktober 2011 beslutades att inleda en process för försäljning av delar av bolagets stationsnät. Den 8 juli 2012 meddelade bolaget att avtal tecknats med Opus Group AB (publ) om försäljning av det nordöstra stationsnätet, som i huvudsak bestod av stationer i Mälardalen och norra Sverige. Köpe- skillingen uppgick till ca 375 miljoner kronor. Den 5 november 2012 med- delades att affären med Opus Group AB (publ) slutförts. Aktiebolaget Svensk Bilprovning tillkännagav den 5 november 2012 att avtal tecknats med Söderport Fastigheter AB gällande försäljning av fastighetsbeståndet. Förvärvet av fastigheterna gjordes till ett underliggande fastighetsvärde om 470 miljoner kronor. Försäljningen omfattade 142 kommersiella fas- tigheter i hela Sverige. Söderport Fastigheter AB tillträdde fastigheterna i slutet av december 2012. Den 25 januari 2013 meddelade Aktiebolaget Svensk Bilprovnings ägare att man avsåg dela bolaget i två delar. Beslutet fattades sedan vid en extra bolagsstämma den 26 februari 2013 och upp- delningen slutfördes den 18 mars 2013. De icke statliga ägarna, som inne- hade 48 procent av aktierna, blev hundraprocentiga ägare till det sydvästra stationsnätet, som varit till försäljning. Aktiebolaget Svensk Bilprovning blev därigenom ett helstatligt bolag med ett rikstäckande stationsnät. Under 2022 har inga ytterligare händelser skett. Punkten är inte slut- behandlad.

3. Rskr. 2009/10:220

Nyemission i SAS AB (publ)

Prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35

Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (Fi 29), 2011/12:75 (Fi 16), 2012/13:75 (Fi 6), 2013/14:75 (Fi 5), 2014/15:75 (N 7), 2015/16:75 (N 6), 2016/17:75 (N 6), 2017/18:75 (N 6), 2018/19:75 (N 6), 2019/20:75 (N 4), 2020/21:75 (N 4) och 2021/22:75 (N 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om svenska statens fortsatta ägande i SAS AB när det gäller a), b) och c): Regeringen har bemyndigande att vid lämplig tidpunkt minska ägandet i SAS AB. Den 13 oktober 2016 sålde svenska staten 13,8 miljo- ner stamaktier i SAS AB för sammanlagt 213,9 miljoner kronor. Genom försäljningen minskade svenska statens ägarandel från ca 21,4 procent till ca 17,2 procent av stamaktierna. Försäljningen genomfördes tillsammans med norska staten. Tillsammans sålde staterna 23 miljoner stamaktier motsvarande ca 7 procent av det totala antalet stamaktier i SAS AB. Efter försäljningen ägde svenska staten 56,7 miljoner stamaktier i SAS AB. SAS AB genomförde under 2017 en företrädesemission där svenska staten inte tecknade aktier. Genom utspädning minskade därmed statens ägar- andel till 14,8 procent av stamaktierna i bolaget. I juni 2020 bemyndigades regeringen att för statens räkning förvärva aktier eller andelar eller vidta andra liknande åtgärder som syftar till att rekapitalisera SAS AB med ett belopp om högst 5 miljarder kronor och inom denna ram öka statens röst och ägarandel i bolaget (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364). Efter det att rekapitaliseringen av SAS AB slutförts under

Skr. 2022/23:75 Finans- departementet

259

Skr. 2022/23:75 Finans- departementet

260

hösten 2020 äger svenska staten 1 584 296 144 stamaktier vilket mot- svarar ca 21,8 procent av totala antalet stamaktier i bolaget. Regeringens ambition är fortsatt att vid lämplig tidpunkt minska ägandet i SAS AB. Se även rskr. 2015/16:90 (jfr Fi 12) och rskr. 2019/20:364 (jfr Fi 28). Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2010/11

4. Rskr. 2010/11:132

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:NU1

Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (N 58), 2011/12:75 (N 14), 2012/13:75 (N 10), 2013/14:75 (N 8), 2014/15:75 (N 10), 2015/16:75 (N 9), 2016/17:75 (N 9), 2017/18:75 (N 9), 2018/19:75 (N 8), 2019/20:75 (N 6), 2020/21:75 (N 6) och 2021/22:75 (N 6). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 3 om anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv när det gäller g): Regeringen uppdrog den 22 december 2010 åt Riksgäldskontoret att ingå avtal med Volvo Personvagnar AB (Volvo) och övriga berörda parter om en statlig garanti på upp till 3,55 miljarder kronor för lån i Europeiska investeringsbanken (EIB). Riksgäldskontoret slutförde förhandlingarna och undertecknade avtalen den 22 december 2010. Fram till den 13 december 2012 hade Riksgäldskontoret ställt ut garantier för låne- trancher på totalt 2,625 miljarder kronor. Den 13 december 2012 betalade Volvo i förtid tillbaka sitt EIB-lån samt avgifter för garantin till Riksgälds- kontoret som samtidigt löstes från sitt garantiåtagande.

Saab Automobile AB (Saab) och Riksgäldskontoret tecknade i februari 2010 avtal om statliga lånegarantier för EIB-lån på upp till 400 miljoner euro. Fram till april 2011 hade 217 miljoner euro av EIB-lånet utbetalats. Saab fick i slutet av mars 2011 problem med sin likviditet. Med anledning av detta fattade regeringen beslut om ändringar i Saabs garantivillkor för att möjliggöra försäljning av Saabs industrifastighet. Den 28 oktober 2011 beslutade regeringen även att Riksgäldskontoret under vissa förutsätt- ningar skulle kunna medge att Saab under kort tid utnyttjade del av Saab Automobile Parts AB:s (Parts) kassa. Saab lyckades trots beslut om rekon- struktion inte lösa sina problem och företaget försattes den 19 december 2011 i konkurs. Med anledning av konkursen fattade regeringen den 22 december 2011 beslut om bemyndigande för Riksgäldskontoret att vidta åtgärder för att effektivt kunna bevaka statens intressen i konkursen. Riksgäldskontoret infriade slutligen före årsskiftet 2011/12 på begäran av EIB det statliga garantiåtagandet och betalade Saabs skulder på strax över 2 miljarder kronor till EIB. Staten hade därmed en motsvarande fordran på konkursboet. Som säkerheter för garantiåtagandet hade staten som pant erhållit aktierna i Saabs dotterbolag Saab Automobile Tools AB (Tools) och Parts. Konkursförvaltaren sålde under sommaren 2012 merparten av konkursboet till National Electric Vehicle Sweden AB. Affären inklude- rade Tools men inte Parts. Den 18 december 2012 genomförde Riksgälds- kontoret en pantrealisation och tog över aktierna i Parts från konkursboet. Regeringen uppdrog den 24 januari 2013 åt Riksgäldskontoret att överföra aktierna i Parts till Regeringskansliet (Finansdepartementet). Detta skedde

den 25 januari 2013. I november 2013 bytte Parts namn till Orio AB. Riks-	Skr. 2022/23:75
gäldskontoret bevakar sedan 2014 statens återstående fordringar i konkur-	Finans-
sen. Saabs konkurs avslutades 2022, efter det att konkursförvaltarna den	departementet
21 december 2021 kommit in med ett utdelningsförslag till Vänersborgs
tingsrätt. Förvaltarna hade också upprättat förvaltningsredogörelse och
slutredovisning. Regeringen beslutade den 7 juni 2022 att sälja Orio AB
till Hedin Mobility Group AB, vilket redovisades i budgetpropositionen
för 2023 (prop. 2022/23:1 utgiftsområde 24 avsnitt 3.5 s. 43). Affärens
totala värde beräknades till 503 miljoner kronor inkl. en
tilläggsköpeskilling motsvarande det belopp som Orio AB förväntades
erhålla från Saabs konkursbo. Försäljningen slutfördes den 9 juni 2022.
Efter avdrag för försäljningskostnader redovisades försäljningslikviden
mot Riksgäldskontorets garantireserv för garantiverksamheten. Den
14 oktober 2022 erhölls tilläggsköpeskillingen varefter det slutliga totala
värdet för affären fastställdes till 508 miljoner kronor. Punkten är
slutbehandlad.
Riksmötet 2011/12
5. Rskr. 2011/12:170
Allmänna motioner om inkomstskatter
Bet. 2011/12:SkU13
Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (Fi 33), 2013/14:75 (Fi 18),
2014/15:75 (Fi 13), 2015/16:75 (Fi 9), 2016/17:75 (Fi 6), 2017/18:75
(Fi 4), 2018/19:75 (Fi 3), 2019/20:75 (Fi 3), 2020/21:75 (Fi 3) och
2021/22:75 (Fi 3).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 16 om Öresundsavtalet (reservation 15)*: Riksdagen har tillkänna-
gett för regeringen vad som anförs i reservationen (bet. 2011/12:SkU13
s. 65). Ett gemensamt arbete med Danmark pågår sedan 2011 i syfte att
utvärdera den utjämningsordning som finns i 2003 års avtal mellan Sverige
och Danmark om vissa skattefrågor (SFS 1996:1512 bilaga 4). Arbetet
sker i linje med de förutsättningar som anges i avtalet. Kontakter har under
åren tagits på såväl politisk nivå som på tjänstemannanivå med avsikten
att slutbehandla tillkännagivandet. I budgetpropositionen för 2023 (prop.
2022/23:1 Förslag till statens budget för 2022, finansplan m.m. avsnitt
12.16) anges att frågan nu ingår som en del i ett förslag om en vidare
översyn av 2003 års avtal. Eftersom en omförhandling av öresundsavtalet
utgör kärnan i tillkännagivandet och också ingår som en del av pågående
förhandling ansåg regeringen i budgetpropositionen därmed att
tillkännagivandet var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Riksmötet 2012/13
6. Rskr. 2012/13:103
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1
Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (Fi 83), 2013/14:75 (Fi 20),
2014/15:75 (N 18), 2015/16:75 (N 15), 2016/17:75 (N 14), 2017/18:75	261
	261


Skr. 2022/23:75	(N 13), 2018/19:75 (N 11), 2019/20:75 (N 9), 2020/21:75 (N 8) och
Finans-	2021/22:75 (N 8).
departementet	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 3 om Aktiebolaget Bostadsgaranti och Lernia AB: Riksdagen be-
	myndigade den 11 december 2012 regeringen att helt eller delvis avyttra
	statens aktier i Lernia AB och i Aktiebolaget Bostadsgaranti (ABO).
	Vidare bemyndigade riksdagen i mars 2014 regeringen att avveckla ABO
	genom	likvidation		(prop. 2013/14:125, bet. 2013/14:CU25, rskr.
	2013/14:212). Med stöd av dessa bemyndiganden röstade staten vid
	bolagsstämma i ABO i maj 2014 för att överlåta aktierna i det helägda
	dotterbolaget Försäkringsaktiebolaget Bostadsgaranti (FABO), vari
	huvuddelen av koncernens verksamhet bedrevs. Överlåtelsen slutfördes i
	november 2014. Sedan ABO:s kvarvarande garantiåtaganden avvecklats
	försattes bolaget i frivillig likvidation genom beslut på bolagsstämma den
	22 februari 2018. Likvidationen avslutades den 19 mars 2019. Den del
	som avser ABO är därmed slutbehandlad. Punkten är inte slutbehandlad.
	7. Rskr. 2012/13:287
	Vårändringsbudget för 2013
	Prop. 2012/13:99, bet. 2012/13:FiU21
	Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Fi 47), 2014/15:75 (Fi 19),
	2015/16:75 (Fi 12), 2016/17:75 (Fi 8), 2017/18:75 (Fi 5), 2018/19:75
	(Fi 4), 2019/20:75 (Fi 4), 2020/21:75 (Fi 4), 2020/21:75 (Fi 4) och
	2021/22:75 (Fi 4).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 29 om bemyndigande för statens aktier i Saab Automobile Parts AB,
	punkt 30 om bemyndigande gällande likvid vid försäljning, punkt 31 om
	bemyndigande att avyttra tillgångar, punkt 32 om godkännande av
	kostnadsavräkningar och punkt 33 om bemyndigande att vidta övriga
	åtgärder vid försäljning: Riksdagen har bemyndigat regeringen att helt
	eller delvis avyttra statens aktier i Saab Automobile Parts AB. Vid en extra
	bolagsstämma den 29 oktober 2013 beslutades att ändra firmanamnet till
	Orio AB. Aktierna i Orio AB förvaltas av Regeringskansliet tills en
	eventuell försäljning sker. I syfte att utöka statens handlingsalternativ har
	riksdagen under 2021 bemyndigat regeringen att vidta de åtgärder som är
	nödvändiga		för	att	avveckla Orio		AB genom		likvidation
	(prop. 2020/21:99,			bet. 2020/21:FiU21,		rskr. 2020/21:385). Regeringen
	beslutade den 7 juni 2022 att sälja Orio AB till Hedin Mobility Group AB,
	vilket	redovisades		i budgetpropositionen			för 2023	(prop. 2022/23:1
	utg.omr. 24		avsnitt 3.5).		Försäljningen	slutfördes		den	9 juni 2022.
	Punkterna är slutbehandlade.

Riksmötet 2013/14

8. Rskr. 2013/14:56

Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna

Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU1

262

Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Fi 60), 2014/15:75 (Fi 20), 2015/16:75 (Fi 13), 2016/17:75 (Fi 9), 2017/18:75 (Fi 6), 2018/19:75 (Fi 5), 2019/20:75 (Fi 5), 2020/21:75 (Fi 5) och 2021/22:75 (Fi 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om uppföljning av förslaget om ändrade 3:12-regler*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om en uppföljning av förslaget om ändrade 3:12-regler (bet. 2013/14:FiU1 s. 166). Regeringen har gett Kommittén om förenklad beskattning av ägare till fåmansföretag (Fi 2022:04) i uppdrag att göra en uppföljning. Kommittén ska redovisa sitt uppdrag senast den 30 november 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

9. Rskr. 2013/14:158

Regionalt utvecklingsansvar i Jönköpings, Örebro och Gävleborgs län Prop. 2013/14:46, bet. 2013/14:KU30

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Fi 22), 2015/16:75 (Fi 15), 2016/17:75 (Fi 10), 2017/18:75 (Fi 7), 2018/19:75 (Fi 6), 2019/20:75 (Fi 6), 2020/21:75 (Fi 6) och 2021/22:75 (Fi 6).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 4 om en helhetslösning av regionfrågan*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen vad som anförs i betänkandet om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om en helhetslösning för den regionala organisationen (bet. 2013/14:KU30 s. 20 f.). Regeringen

behandlade tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 1 avsnitt 9.3.4). I budgetpropositionen anförde regeringen att regeringen den 25 maj 2022 beslutade förordningen (2022:593) om vissa förvaltningsmyndigheters regionala indelning, som innehåller bestämmelser om en regional indelning i sex områden som gäller för de förvaltningsmyndigheter som regeringen bestämmer. Genom detta beslut bedömde regeringen att tillkännagivandet om en helhetslösning för den regionala organisationen var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

10. Rskr. 2013/14:186

Förändrad trängselskatt och infrastruktursatsningar i Stockholm Prop. 2013/14:76, bet. 2013/14:SkU24

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Fi 26), 2015/16:75 (Fi 18), 2016/17:75 (Fi 11), 2017/18:75 (Fi 8), 2018/19:75 (Fi 7), 2019/20:75 (Fi 7), 2020/21:75 (Fi 7) och 2021/22:75 (Fi 7).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om ändring av beställningsbemyndiganden och överlåtelse av fastighet, c): Fortifikationsverket har tidigare tecknat ett intentionsavtal tillsammans med Järfälla kommun och Försvarsmakten gällande en möjlig etablering av ett nytt högkvarter för Försvarsmakten på den aktuella fastigheten. Det har genomförts några mindre fastighetsjusteringar mellan kommunen och staten. Vidare har mark överförts från myndigheten till kommunen i takt med att detaljplaner har beslutats. Fortifikationsverket bedömer att det finns ett fortsatt behov av statlig äganderätt av del av

Skr. 2022/23:75 Finans- departementet

263

Skr. 2022/23:75	fastigheten för att kunna tillgodose totalförsvarets behov. Frågorna rör
Finans-	komplexa förhållanden som berör ett flertal parter. Det förändrade
departementet	omvärldsläget medför behov av fortsatt och fördjupad analys. Punkten är
	inte slutbehandlad.
	Riksmötet 2014/15
	11. Rskr. 2014/15:143
	Spelfrågor
	Motioner från allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:KrU4
	Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 32), 2016/17:75 (Fi 17),
	2017/18:75 (Fi 10), 2018/19:75 (Fi 9), 2019/20:75 (Fi 10),
	2020/21:75 (Fi 10) och 2021/22:75 (Fi 8).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 4 om LAN-spel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att
	tillståndsplikten för LAN-spel ska tas bort, alternativt avgiftsbefrias
	(bet. 2014/15:KrU4 s. 11 f.). I propositionen En förstärkt spelreglering
	(prop. 2021/22:242) föreslogs att lagen om visst automatspel skulle
	upphävas den 1 januari 2023. Tillkännagivandet ansågs därmed slut-
	behandlat.	Riksdagen antog	den	23 november	2022	förslaget
	(bet. 2022/23:KrU2, rskr. 2022/23:29). Punkten är slutbehandlad.
	Riksmötet 2015/16
	12. Rskr. 2015/16:90
	Utgiftsområde 24 Näringsliv
	Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:NU1
	Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 68), 2016/17:75 (N 48),
	2017/18:75 (N 41), 2018/19:75 (N 34), 2019/20:75 (N 14), 2020/21:75
	(N 11) och 2021/22:75 (N 10).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 4 om SAS AB: Svenska staten sålde under 2016 13,8 miljoner stam-
	aktier i SAS AB för sammanlagt 213,9 miljoner kronor. Försäljningskost-
	naderna drogs av mot försäljningslikviden som efter avdrag för försälj-
	ningskostnader uppgick till 203,5 miljoner kronor. SAS AB genomförde
	under 2017 en företrädesemission där svenska staten inte tecknade aktier.
	Genom utspädning minskade därmed statens ägarandel till 14,8 procent av
	stamaktierna i bolaget. I juni 2020 bemyndigades regeringen att för statens
	räkning förvärva aktier eller andelar eller vidta andra liknande åtgärder
	som syftar	till att rekapitalisera	SAS	AB med ett	belopp	om högst
	5 miljarder kronor och inom denna ram öka statens röst och ägarandel i

bolaget (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364). Efter det att rekapitaliseringen av SAS AB slutförts under hösten 2020 äger svenska staten 1 584 296 144 stamaktier vilket motsvarar ca 21,8 procent av det totala antalet stamaktier i bolaget. Regeringens ambition är fortsatt att vid lämplig tidpunkt minska ägandet i SAS AB. Se även rskr. 2009/10:220 (jfr Fi 3). Punkten är inte slutbehandlad.

264

Riksmötet 2016/17

13. Rskr. 2016/17:333

Statligt ägda bolag i omvandling

Prop. 2016/17:181, bet. 2016/17:NU24

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 76), 2018/19:75 (N 53), 2019/20:75 (N 22), 2020/21:75 (N 15) och 2021/22:75 (N 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om omvandling av vissa statligt ägda bolag när det gäller a) 5–8 och b) 2: Riksdagen har bemyndigat regeringen att helt eller delvis avyttra statens aktier i Metria AB. Aktierna i Metria AB förvaltas av Regerings- kansliet till dess att en eventuell försäljning sker. Regeringen beslutade den 31 mars 2022 att sälja Metria AB till Sikri Holding AS, vilket redo- visades i skrivelsen 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande (skr. 2021/22:140). Sikri Holding AS förvärvade 100 procent av aktierna i Metria AB och köpeskillingen för aktierna i bolaget uppgick till drygt 724 miljoner kronor. Försäljningen slutfördes den 1 april 2022. Punkterna är slutbehandlade.

När det gäller a) 14: Riksdagen har bemyndigat regeringen att medge att AB Göta kanalbolag pantsätter, utarrenderar, avstyckar eller helt eller del- vis avyttrar sådan mark inom den s.k. kanalfastigheten som inte behöver ägas av bolaget för att bevara Göta kanals värde som kulturhistoriskt bygg- nadsverk eller turistattraktion. Bolaget hemställde den 18 januari 2018 om regeringens medgivande att få avyttra vissa delar av den s.k. kanalfastig- heten i enlighet med riksdagens bemyndigande. Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 att delvis bifalla bolagets hemställan och medgav att bolaget pantsätter, utarrenderar, avstyckar och helt eller delvis avyttrar de fastigheter och delar av fastigheter som framgår av regeringens beslut. Regeringen beslutade den 20 december 2018 att avslå en ansökan från två privatpersoner att förvärva en fastighet från bolaget med stöd av riks- dagens bemyndigande. Punkten är inte slutbehandlad.

14. Rskr. 2016/17:335

Ny kommunallag

Prop. 2016/17:171, bet. 2016/17:KU30

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fi 60), 2018/19:75 (Fi 28), 2019/20:75 (Fi 25), 2020/21:75 (Fi 20) och 2021/22:75 (Fi 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 13 om styrning och uppföljning av verksamheter i kommunal regi*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebär att skyldigheten för fullmäktige att anta ett program med mål och riktlinjer för privata utförare även ska omfatta verksamhet som bedrivs i egen regi (bet. 2016/17:KU30 s. 40 f.). Regeringen har mottagit betänkandet En god kommunal hushållning (SOU 2021:75), som bl.a. innehåller förslag om skyldighet för fullmäktige att ta fram vissa ekonomiska planer. Betänkandet har beretts inom Regeringskansliet och frågan om styrning och uppföljning av verksamheter i kommunal regi var tänkt att hanteras inom ramen för en kommande lagstiftningsprodukt. Det

Skr. 2022/23:75 Finans- departementet

265

Skr. 2022/23:75	beredningsunderlag som finns tillgängligt i denna fråga, betänkandet En
Finans-	kommunallag för framtiden (SOU 2015:24), är emellertid mer än fem år
departementet	gammalt, vilket medför att förslaget om styrning och uppföljning av
	verksamheter i kommunal regi behöver remitteras på nytt. Detta kommer
	att genomföras under våren 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
	15. Rskr. 2016/17:349
	Riktlinjer för den ekonomiska politiken
	Prop. 2016/17:100, skr. 2015/16:138, bet. 2016/17:FiU20
	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fi 62), 2018/19:75 (Fi 29),
	2019/20:75 (Fi 26), 2020/21:75 (Fi 21) och 2021/22:75 (Fi 16).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 3	om redovisning	av sysselsättningseffekter*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör
	redovisa sysselsättningseffekter av de reformer som föreslås och aviseras
	i budgetpropositionen (bet. 2016/17:FiU20			s. 81). Mot	bakgrund av
	tillkännagivandet redovisades i budgetpropositionen för 2022 (prop.
	2021/22:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.5), på
	samma sätt som i budgetpropositionen för 2020 och budgetpropositionen
	för 2021, en bedömning av riktningen på de långsiktiga effekterna på
	sysselsättning, arbetslöshet och arbetade timmar för de föreslagna och
	aviserade	reformerna.	Tillkännagivandet	behandlades	i 2022 års

ekonomiska vårproposition (prop. 2021/22:100 s. 45 f.). I propositionen anförde regeringen att den, mot bakgrund av den betydande osäkerhet som är förknippad med beräkningar av långsiktiga sysselsättningseffekter, har bedömt att det inte är ändamålsenligt att redovisa siffersatta effektberäkningar av enskilda reformer. Regeringen beskriver i stället i sina propositioner effekterna av enskilda reformer i kvalitativa ordalag och gör i de ekonomiska vårpropositionerna och budgetpropositionerna en samlad bedömning av reformernas långsiktiga effekter på makro- ekonomin. Mot bakgrund av de vidtagna åtgärderna, som innebär att den bedömda riktningen och storleksordningen på effekterna för enskilda reformer redovisas samt regeringens bedömning att det inte är ändamålsenligt att redovisa siffersatta effektberäkningar av enskilda reformer, ansågs tillkännagivandet därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2017/18

16. Rskr. 2017/18:180

Statlig förvaltning och statistikfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:FiU25 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 39), 2019/20:75 (I 24), 2020/21:75 (I 16) och 2021/22:75 (I 15).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om digitalisering och it i den statliga förvaltningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen

bör ge samtliga statliga myndigheter i uppdrag att arbeta strategiskt för att

266

öka utbudet av och tillgängligheten till öppna data och se till att de statliga myndigheterna tillgängliggör offentliga handlingar i maskinavläsbart skick (bet. 2017/18:FiU25 s. 9 f.). Regeringen uppdrog den 11 maj 2017 åt Statskontoret att utreda myndigheternas arbete med vidareutnyttjande av information (S2014/3536) samt hinder för vidareutnyttjande av öppna data från statliga myndigheter (Fi2017/02163). Uppdraget redovisades den 1 mars 2018. Regeringen beslutade den 11 maj 2017 om bidrag till OECD, som organisationen skulle använda för att göra en djupgående översyn av Sveriges digitala förvaltning med fokus på öppna data. Översynen redovisades i oktober 2018. Vidare har regeringen i förordningen (2018:1486) med instruktion för Myndigheten för digital förvaltning gett myndigheten i uppgift att främja öppen och datadriven innovation samt tillgängliggörande av öppna data och vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen.

Lantmäteriet fick den 2 maj 2019 regeringens uppdrag att analysera budgetära konsekvenser av myndigheters tillgängliggörande av s.k. särskilt värdefulla datamängder samt de potentiella samhällsekonomiska nyttor som ett sådant tillgängliggörande kan ge (I2019/01415), med anledning av kommande genomförandeakter inom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn. Lantmäteriet slutredovisade regeringsuppdraget den 8 juni 2020. Rapporten bereds vidare inom Regeringskansliet.

Regeringen uppdrog den 2 maj 2019 åt Myndigheten för digital förvaltning att öka den offentliga förvaltningens förmåga att tillgängliggöra öppna data samt bedriva öppen och datadriven innovation (I2019/01416 och I2019/01020). Den 31 mars 2020 lämnade Myndigheten för digital förvaltning en delrapport med en handlingsplan för tillgängliggörande och vidareutnyttjande av öppna data. En av rekommen- dationerna i handlingsplanen var att ta fram en nationell datastrategi som baseras på öppenhet som standard. Mot denna bakgrund anförde regeringen följande i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 22 Kommunikationer avsnitt 4.5.1, s. 108):

Utvecklingen av AI och användning av digital teknik inom såväl den offentliga förvaltningen som i samhället i stort behöver öka för att Sverige ska vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter. En förutsättning för AI och annan digital teknik är en ökad tillgång till data. Regeringen avser att under 2021 ta fram en strategisk inriktning för data, som bland annat ska bidra till ett ökat utbud av och tillgänglighet till öppna data.

Den 29 januari 2021 slutredovisade Myndigheten för digital förvaltning uppdraget. Slutrapporten innehåller rekommendationer och förslag, där det bl.a. framgår att en av effekterna av uppdraget varit att antalet datamängder på Sveriges dataportal mer än tredubblats.

Regeringen beslutade den 20 oktober 2021 en nationell datastrategi, Data – en underutnyttjad resurs för Sverige (I2021/02739). Strategin sammanfattar ett antal regeringsbeslut som fattades under året med finansiering från bl.a. det nationella innovationsrådet och utgör ett komplement till den nationella digitaliseringsstrategin och AI-inriktningen och syftar till att främja olika former av öppen och kontrollerad

Skr. 2022/23:75 Finans- departementet

267

Skr. 2022/23:75	datadelning för ökad tillgång till data för bl.a. artificiell intelligens och
Finans-	digital innovation.
departementet	Inom ramen för datastrategins genomförande har regeringen uppdragit
	åt flera myndigheter att bidra till tillgången av data inom sina respektive
	verksamhetsområden.
	Rymdstyrelsen fick den 15 oktober 2021 uppdraget att analysera och
	undersöka hur ett utvecklat nationellt rymddatalabb skulle kunna främja
	samhällets digitalisering med särskilt fokus på dess betydelse för
	genomförandet av insatser inom den europeiska datastrategin inklusive
	överväganden i förhållande till utlysningar om europeiska gemensamma
	datautrymmen (I2021/02683). Förutsättningar för ett gemensamt och
	standardiserat gränssnitt för att interagera med data i ett federerat system
	ska ingå i analysen. Uppdraget redovisades den 1 mars 2022.
	Arbetsförmedlingen fick den 17 juni 2021 uppdraget att samordna ett
	myndighetsgemensamt arbete med att utveckla en sammanhållen
	datainfrastruktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande
	(N2021/01915). I uppdraget ingår bl.a. att utveckla säkra metoder för
	hantering av individdata, stärka datainfrastrukturen för livslångt lärande
	genom utveckling av en kvalifikationsdatabas samt att tillgängliggöra,
	dela och nyttiggöra data för kompetensförsörjning och livslångt lärande.
	Uppdraget redovisades den 31 januari 2023.
	Statens väg- och transportforskningsinstitut fick den 26 augusti 2021
	uppdraget att bidra till ökad kunskap om elektrifieringen av transporter
	(I2021/02212). I uppdraget ingår att beskriva hur digitalisering inklusive
	betydelsen av europeiska gemensamma dataområden, uppkoppling och
	innovativa lösningar ytterligare kan påskynda och effektivisera
	elektrifieringen inom transportområdet. Därutöver ska myndigheten
	genomföra pilotprojekt och ta fram modeller för hur data i praktiken på
	bästa sätt kan tillgängliggöras, delas och nyttiggöras. Uppdraget
	redovisades den 1 februari 2022.
	E-hälsomyndigheten fick den 23 juni respektive den 2 september 2021
	uppdragen att skapa en statlig infrastruktur för bilddata för bl.a. förbättrad
	cancerdiagnostik samt att genomföra en förstudie om digital nationell
	infrastruktur för nationella kvalitetsregister (S2021/05259 och
	S2021/06170). Det första uppdraget redovisades den 1 december 2022 och
	det andra uppdraget redovisades den 1 februari 2023.
	Socialstyrelsen fick den 1 juli 2021 i uppdrag att kartlägga datamängder
	av nationellt intresse på hälsodataområdet (S2021/05369). Uppdraget
	redovisades den 1 oktober 2022.
	Statistiska centralbyrån fick den 16 september 2021 uppdraget att främja
	delning och nyttiggörande av data för smart statistik (I2021/02417).
	Myndigheten ska bl.a. främja delning och nyttiggörande av data i syfte att
	skapa förutsättningar för smart statistik samt lämna förslag till ny smart
	statistik baserad på delning av bl.a. mobilitetsdata samt hur smart statistik
	kan visualiseras på ett enkelt vis. Uppdraget redovisades den 23 februari
	2023.
	Myndigheten för digital förvaltning fick den 17 juni 2021 i uppdrag att
	främja offentliga aktörers förmåga att dela och nyttiggöra data så att data
	frigörs för utveckling av bl.a. AI och digital innovation (I2021/01826). I
	uppdraget ingår att etablera en digital arena för att möjliggöra samverkan
268	kring data och innovation baserad på data. Data ska bl.a. kunna nyttjas och

delas inom ramen för de kommande europeiska gemensamma dataområdena. Myndigheten för digital förvaltning ska bl.a. tillhandahålla nationella rekommendationer, riktlinjer och stöd. Genomförandet av uppdraget ska bidra till att skapa en datadriven kultur där data värderas som en strategisk resurs för digital innovation. Uppdraget redovisades den 31 januari 2023.

Därtill gav regeringen den 20 oktober 2021 Verket för innovationssystem (Vinnova) i uppdrag att kartlägga och analysera behov av utvecklingsinsatser för datadelning (I2021/02737). Vinnova ska genomföra en kartläggning och analys av bl.a. behovet av kompetensutvecklingsinsatser och vilka kapacitetshöjande insatser som finns i dag för att underlätta för datahantering och datadelning, aktuell spetsforskning inom områdena datahantering och datadelning, relevanta datamarknader och värderingsmodeller för data samt framgångsrika datadelningsexempel. Uppdraget redovisades den 1 juni 2022.

Myndigheten för digital förvaltning och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har även som återrapporteringskrav i sina respektive regleringsbrev för 2022 att redovisa hur de har tillhandahållit vägledning i frågor som rör tillgängliggörande av information för vidareutnyttjande enligt den lag som i svensk rätt genomför Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn.

Därtill har Vetenskapsrådet sedan 2017 regeringens uppdrag att samordna arbetet med att införa öppen tillgång till forskningsdata. Uppdraget ska redovisas årligen den 10 mars.

Regeringen uppdrog den 7 april 2020 åt Myndigheten för digital förvaltning att vara projektledare för Hack for Sweden (I2020/00911), ett samverkansinitiativ mellan 45 myndigheter som syftar till att öka kunskapen om att vidareutnyttja offentliga öppna data hos deltagarna och demonstrera värdet av tillgängliggörande och vidareutnyttjande av öppna data för behovsägarna.

Regeringen konstaterar i propositionen Den offentliga sektorns tillgängliggörande av data (prop. 2021/22:225 s. 61 f.) att genom förslaget i propositionen om en ny lag om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data, som ur ett rättsligt perspektiv främjar och stöder den offentliga förvaltningens arbete med att tillgängliggöra öppna data, och med de åtgärder som vidtagits så är tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

17. Rskr. 2017/18:356

Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden Prop. 2017/18:158, bet. 2017/18:FiU43

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 67), 2019/20:75 (Fi 36), 2020/21:75 (Fi 28) och 2021/22:75 (Fi 21).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 4 om att värna mångfalden genom att inte försvåra för mindre aktörer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som

Skr. 2022/23:75 Finans- departementet

269


Skr. 2022/23:75	säkerställer att tillståndskrav samt ägar- och ledningsprövning inte medför
Finans-	otillbörliga hinder att etablera sig och verka på							välfärdsområdet, i
departementet	synnerhet när det gäller små aktörers – såsom kooperativ – möjligheter
	(bet. 2017/18:FiU43		s. 28 f.) och		därmed	delvis		bifallit motionerna
	2017/18:4111 yrkande 2 och 2017/18:4119 yrkande 3.
	Regeringen	behandlade		tillkännagivandet			i	budgetpropositionen
	för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.5.5). I								budgetproposi-
	tionen anförde regeringen att Inspektionen för vård och omsorg (IVO)
	2019 fick i uppdrag att analysera nuvarande regelverk för tillstånds-
	prövning inom vård och omsorg samt möjligheten att förenkla ägar- och
	ledningsprövningar och att myndigheten i april 2021 lämnade rapporten
	Analys av regelverket för tillståndsprövning – Slutrapport (IVO 2021–4).
	Vidare redovisade regeringen att IVO i oktober 2021 fick i uppdrag att
	redovisa sitt arbete för att minska handläggningstiderna för tillstånds-
	prövning inom socialtjänsten och att IVO i mars 2022 redovisade
	uppdraget i rapporten Redovisning av arbetet för att minska
	handläggningstider gällande verksamheten för tillståndsprövning inom
	socialtjänsten. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är
	slutbehandlad.
	18. Rskr. 2017/18:357
	Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistans-
	ersättningen och skollagsreglerad verksamhet
	Prop. 2017/18:159, bet. 2017/18:FiU44
	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 68), 2019/20:75 (Fi 37),
	2020/21:75 (Fi 29) och 2021/22:75 (Fi 22).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om nationella kvalitetskrav m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma till
	riksdagen med förslag om att inrätta nationella kvalitetskrav för de
	verksamheter som bedrivs inom välfärdens områden (bet. 2017/18:FiU44
	s. 17 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:4112 yrkande 2.
	Den 28 september 2021 gav regeringen Statens skolverk (Skolverket) i
	uppdrag (U2021/03837) att föreslå nationella målsättningar för de
	skolformer för vilka det i dag inte finns nationella målsättningar och för
	fritidshemmet. Skolverket skulle vid behov föreslå justeringar av
	befintliga nationella målsättningar (U2018/03428). Skolverket skulle
	vidare ta fram och utveckla delmål och indikatorer för uppföljning och
	analys av huvudmännens verksamhet och resultaten av denna verksamhet.
	Skolverket skulle även identifiera, sammanställa och utveckla
	framgångsfaktorer för effektiv				skolutveckling.			Den	30 april 2022
	redovisade Skolverket uppdraget i den del som avsåg de nationella
	målsättningarna (U2022/01893). Den 8 juni 2022 beslutade riksdagen i
	enlighet med propositionen Skolans arbete med trygghet och studiero
	(prop. 2021/22:160)		om	skärpningar		i	skollagens (2010:800)
	bestämmelser om skolornas och huvudmännens ansvar att bedriva
	systematiskt	kvalitetsarbete		(bet. 2021/22:UbU28,				rskr. 2021/22:364).
	Riksdagen beslutade, vid samma tillfälle, om ett bemyndigande i skollagen

270

för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela

föreskrifter om hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas samt om									Skr. 2022/23:75
ändringar i bestämmelsen om hur Skolverket ska formulera sina									Finans-
förelägganden. Dessa åtgärder syftar till att Statens skolinspektion ska									departementet
kunna få vitesförelägganden utdömda i domstol vid brister i det
systematiska kvalitetsarbetet. Ändringarna trädde i kraft den 1 augusti
2022. Den	2 februari 2022			beslutade	riksdagen i enlighet			med
propositionen Ökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister
(prop. 2021/22:45),		som	bl.a. innehåller			bestämmelser	om	att
Skolinspektionen ska få större möjligheter att stänga både kommunala och
fristående	skolor	som	har	allvarliga	och	återkommande	brister

(bet. 2021/22:UbU10, rskr. 2021/22:136).

Regeringen gav den 22 december 2020 en utredare i uppdrag att föreslå en äldreomsorgslag som kompletterar socialtjänstlagen med särskilda bestämmelser om vård och omsorg om äldre och som bl.a. innehåller bestämmelser om en nationell omsorgsplan (dir. 2020:142). Syftet med utredningen var att långsiktigt stärka förutsättningarna för äldreomsorgen samt tydliggöra dess uppdrag och innehåll. Den 28 juni 2022 överlämnades betänkandet Ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer (SOU 2022:41). Betänkandet remitterades den 12 juli 2022 och remisstiden gick ut den 15 november 2022. Ärendet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2018/19

19. Rskr. 2018/19:288

Vårändringsbudget för 2019

Prop. 2018/19:99, bet. 2018/19:FiU21

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 75), 2020/21:75 (Fi 36) och 2021/22:75 (Fi 24).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om lagstiftning och andra förslag som ligger till grund för inkomst- beräkning, g)–j): Ny information har under 2022 tillkommit i beredningen av ärendet i fråga om fastigheten Stockholm Kungliga Myntet. När det gäller fastigheten Stockholm Ladugårdsbron 14 har ett förnyat underlag begärts in från Statens fastighetsverk under 2022. Underlaget ingår i den fortsatta beredningen av ärendet. Följande punkter är inte slutbehandlade: Lagstiftning och andra förslag som ligger tillgrund för inkomstberäkning, g)–j).

Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, e): Den 22 december 2022 beslutade regeringen om regleringsbrev för budget- året 2023 avseende Lunds universitet. Punkten är inte slutbehandlad.

20. Rskr. 2018/19:291

Stärkta åtgärder mot penningtvätt Bet. 2018/19:FiU42

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 77), 2020/21:75 (Fi 37) och 2021/22:75 (Fi 25).

Skrivelsen är slutbehandlad.

271

Skr. 2022/23:75	Om stärkta åtgärder mot penningtvätt*: Riksdagen har tillkännagett för
Finans-	regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast ska utreda
departementet	vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas för att stärka arbetet mot
	penningtvätt (bet. 2018/19:FiU42 s. 9 f.). Den 7 november 2019 beslutade
	regeringen kommittédirektiv Stärkta åtgärder mot penningtvätt och
	finansiering av terrorism (dir. 2019:80). Utredningen lämnade
	betänkandet Stärkta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av
	terrorism den 31 maj 2021 (SOU 2021:42). Betänkandet – som har
	remissbehandlats – ligger till grund för propositionen Samverkan mot
	penningtvätt och finansiering av terrorism (prop. 2021/22:251). I den
	behandlade regeringen tillkännagivandet. För det första gjordes
	bedömningen att Finansinspektionen har goda förutsättningar för att utöva
	effektiv tillsyn över verksamhetsutövare. För det andra gjordes
	bedömningen att myndighetsstrukturen på området inte utgör hinder mot
	en effektiv bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. För
	det tredje gjordes bedömningen att propositionens lagförslag om
	samverkan mot penningtvätt och finansiering av terrorism skapar
	förutsättningar för informationsutbyte mellan myndigheter och banker.
	Tillkännagivandet bedömdes därför vara tillgodosett och därmed
	slutbehandlat (prop. 2021/22:251 avsnitt 3 och 10.1). Punkten är
	slutbehandlad.
	21. Rskr. 2018/19:299
	Beskattning av uthyrning av vårdpersonal
	Bet. 2018/19:SkU25
	Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 80), 2020/21:75 (Fi 39) och
	2021/22:75 (Fi 26).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Om beskattning av uthyrning av vårdpersonal*: Riksdagen har tillkänna-
	gett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt
	ska göra en konsekvensanalys av Skatteverkets tolkning att konsult-
	lösningar i vården är mervärdesskattepliktiga och vid behov återkomma
	med ett förslag som neutraliserar konsekvenserna för vårdgivare och
	patienter snarast möjligt (bet. 2018/19:SkU25 s. 7). Den 27 februari 2020
	beslutade regeringen kommittédirektiv Mervärdesskatt vid inhyrd
	personal för vård och social omsorg (dir. 2020:20). Utredningen lämnade
	sitt betänkande Mervärdesskatt vid inhyrd personal för vård och social
	omsorg (SOU 2021:40) den 1 juni 2021. I budgetpropositionen för 2023
	(prop. 2022/23:1 utg.omr. 3 avsnitt 2.5.1) bedömde regeringen att
	tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat mot bakgrund av
	avsatta statsbidrag under perioden 2020–2022. Punkten är slutbehandlad.
	Riksmötet 2019/20
	22. Rskr. 2019/20:48
	En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om
	regionindelning
	Prop. 2018/19:162, bet. 2019/20:KU3
272

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 96), 2020/21:75 (Fi 43) och 2021/22:75 (Fi 28).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om att inhämta och beakta synpunkter vid ändringlklkar i region- indelningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till bestämmelser om att inhämta och beakta synpunkter vid ändringar i regionindelningen som i allt väsentligt motsvarar de bestämmelser som gäller vid ändringar i kommunindelningen (bet. 2019/20:KU3 s. 14 f.) och därmed delvis bifallit motion 2019/20:363. Regeringen avser att åter- komma till riksdagen i budgetpropositionen för 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

23. Rskr. 2019/20:74

Skydd av Sveriges säkerhet vid radioanvändning

Prop. 2019/20:15, mot. 2019/20:3387 yrkande 3, bet. 2019/20:TU4 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 50), 2020/21:75 (I 26) och 2021/22:75 (I 25).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om instansordning vid överklagan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör se över möjligheten för Säkerhetspolisen och Försvarsmakten att överklaga beviljande eller återkallande av tillstånd till regeringen när det är motiverat utifrån Sveriges säkerhet (bet. 2019/20:TU4 s. 13). Frågan har beretts inom ramen för genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 av den 11 december 2018 om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation. Ytterligare överväganden krävs dock varför frågan inte behandlas i propositionen Genomförande av direktivet om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation (prop. 2021/22:136). Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

24. Rskr. 2019/20:186

Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor Skr. 2019/20:66, bet. 2019/20:FiU22

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 61) och 2021/22:75 (Fi 32). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om amorteringskravet och andra frågor om makrotillsyn och hushållens skuldsättning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen samlat bör utvärdera effekterna av makrotillsynsåtgärder och även återkomma med förslag till åtgärder för att underlätta för förstagångsköpare på bostadsmarknaden (bet. 2019/20:FiU22 s. 24 f.). Regeringen har den 20 december 2020 gett Finansinspektionen i uppdrag att göra en samlad utvärdering av effekterna av vidtagna makrotillsynsåtgärder. Uppdraget redovisades den 30 juni 2021. Utvärderingen visar att de åtgärder som Finansinspektionen vidtagit har bidragit till att bromsa både skuldtillväxten och bostadspris-

Skr. 2022/23:75 Finans- departementet

273

Skr. 2022/23:75 Finans- departementet

274

utvecklingen och att fler hushåll amorterat på sina bolån. Åtgärderna har därutöver motverkat att långivare använder höga belåningsgrader eller låg amortering som konkurrensmedel. Sammantaget har Finansinspektionens åtgärder lett till att hushållen hade större motståndskraft att klara av både effekter till följd av pandemin och ränteuppgångar under 2021 än vad de annars skulle ha haft. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 2) behandlade regeringen tillkännagivandet och instämde i Finansinspektionens bedömning. Tillkännagivandet bedömdes därför vara tillgodosett när det gäller utvärdering av makrotillsynsåtgärder (prop. 2022/23:1 utg.omr. 2 avsnitt 3.3.1). Regeringen beslutade den 3 december 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag på åtgärder för att underlätta för hushåll som för första gången ska köpa en bostad (förstagångsköpare) (dir. 2020:125). Regeringen beslutade den 2 september 2021 att ge utredningen förlängd utredningstid (dir. 2021:66). Utredningen överlämnade den 4 april 2022 sitt betänkande Startlån till förstagångsköpare av bostad (SOU 2022:12). Betänkandet har remitterats och bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

25. Rskr. 2019/20:191

Presentation av betalningssätt vid marknadsföring av betaltjänster online Prop. 2019/20:79, bet. 2019/20:FiU37

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 63) och 2021/22:75 (Fi 33). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 3 om utvärdering av lagstiftningens effekter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utvärdering av den nya lagstiftningen (bet. 2019/20:FiU37 s. 5 f.). Regeringen har den 22 december 2020 gett Finansinspektionen i uppdrag att, i samverkan med Konsumentverket, följa upp och utvärdera lagstiftningen. Uppdraget redovisades den 1 juli 2021. Finansinspektionen konstaterar att kravet har tillämpats under en för kort tid för att en uttömmande utvärdering ska kunna göras. Men enligt myndighetens bedömning har kravet bidragit till att minska riskerna för att konsumenter lockas till oöverlagda krediter vid e-handel. I propositionen Betaltjänster – några förtydliganden (prop. 2021/22:202) behandlade regeringen tillkännagivandet och instämde i Finansinspektionens bedömning. Tillkännagivandet bedömdes därför vara tillgodosett och slutbehandlat (prop. 2021/22:202 avsnitt 3 och 7.1). Punkten är slutbehandlad.

26. Rskr. 2019/20:257

Polisfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:JuU25 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 78) och 2021/22:75 (Fi 36). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 54 om Tullverkets brottsbekämpande verksamhet m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Tullverkets brottsbekämpande verksamhet (bet. 2019/20:JuU25 s. 152 f.). Riksdagen beslutade propositionen Tullverket ges en utökad möjlighet att ingripa mot brott (prop. 2020/21:192) den 23 juni 2021. Genom förslagen i

propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet delvis var tillgodosett. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2021. I budgetpropositionen för 2022 föreslog regeringen att Tullverket skulle tilldelas extra medel för bl.a. brottsbekämpning (prop. 2021/22:1 utg.omr. 3, bet. 2021/22:SkU1, rskr. 2021/22:100). Genom dessa åtgärder ansåg regeringen i budgetpropositionen för 2023 att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7). Punkten är slutbehandlad.

27. Rskr. 2019/20:340

Vårändringsbudget för 2020

Prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 84) och 2021/22:75 (Fi 38). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, c): Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budget- året 2023 avseende Lunds universitet. Punkten är inte slutbehandlad.

28. Rskr. 2019/20:364

Extra ändringsbudget för 2020 – Ersättning till riskgrupper, kapitalinsat- ser i statligt ägda företag och andra åtgärder med anledning av corona- viruset

Prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 46) och 2021/22:75 (N 34). Skrivelsen är slutbehandlad.

Om utgiftsområde 24 Näringsliv:

e)om Arlandas framtid*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Arlandas framtid (bet. 2019/20:FiU62 s. 17). Regeringskansliet har under 2021 gett en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att bl.a. beskriva och redovisa åtgärder för att säkra nödvändig kapacitet vid Arlanda flygplats vid en avveckling av Bromma flygplats. Bokstavs- utredaren redovisade sitt uppdrag i promemorian Bromma flygplats – underlag för avveckling av drift och verksamhet (Ds 2021:25). Promemo- rian remitterades i september 2021 med en remisstid till den 20 december 2021. Vidare har Regeringskansliet den 15 februari 2022 gett en s.k. bok- stavsutredare i uppdrag att ta fram en plan för utveckling och utökning av Arlanda flygplats, inklusive miljötillstånd, för att säkra tillräcklig flyg- kapacitet i Stockholmsområdet baserat på tillförlitliga prognoser. Bok- stavsutredaren redovisade den 14 juni 2022 sitt uppdrag i promemorian Arlanda flygplats – en plan för framtiden (Ds 2022:11). I budgetproposi- tionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.5) återrapporterade regeringen kring hanteringen av tillkännagivandet och konstaterade att tillkännagivandet inte medför något behov av aktiva åtgärder från regeringens sida samt bedömde att tillkännagivandet därmed var slutbe- handlat. Punkten är slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Finans- departementet

275

Skr. 2022/23:75 Finans- departementet

276

Nyare riksmöten

Riksmötet 2020/21

29. Rskr. 2020/21:12

Utvidgad förundersökningsrätt för Tullverket Prop. 2019/20:169, bet. 2020/21:JuU2

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 102) och 2021/22:75 (Fi 41). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om Tullverkets brottsbekämpande verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ytterligare stärka Tullverkets brottsbekämpande verksamhet (bet. 2020/21:JuU2 s. 5 f.) och därmed bifallit motionerna 2019/20:3638 yrkandena 1 och 2 samt 2019/20:3639.

Den 23 juni 2021 beslutade riksdagen propositionen Tullverket ges en utökad möjlighet att ingripa mot brott (prop. 2020/21:192). I propositionen ansåg regeringen att förslagen om att Tullverket ges en möjlighet att ingripa mot brott som inte faller inom myndighetens verksamhetsområde samt genom tillsättandet av Tullbefogenhetsutredningen som bl.a. har till uppgift att lämna förslag om en samlad lagstiftning om Tullverkets befogenheter, att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat.

I justitieutskottets betänkande över propositionen Tullverket ges en utökad möjlighet att ingripa mot brott (prop. 2020/21:192) angav utskottet att utskottet inte hade något att invända mot den redovisning som regeringen lämnat rörande beredningen av utskottets tidigare tillkännagivanden (2020/21:JuU37 s. 17). Detta uppfattade regeringen som att riksdagen accepterade att tillkännagivandet var slutbehandlat. Regeringen redovisade tillkännagivandet som slutbehandlat i föregående års skrivelse 75 (skr. 2021/22:75, Fi 41).

I konstitutionsutskottets betänkande 2021/22:KU21 anför justitie- utskottet att utskottet inte anser att tillkännagivandet är tillgodosett. Skälen för detta är enligt utskottet att den nya regleringen enbart ger Tullverket rätt att agera när den av en slump hittar smuggelgods. Tillkännagivandet innebär enligt utskottet att Tullverket ska kunna vara brottsbekämpande och på egen hand agera för att hindra smuggelgods från att föras ut ur landet, vilket myndigheten i dag fortfarande inte kan. Den omständigheten att regeringen tillsatt en utredning om en samlad lagstiftning om Tullverkets befogenheter ändrar inte utskottets bedömning.

Punkten står därför åter som öppen.

30. Rskr. 2020/21:63

Statens budget 2021 – rambeslutet

Prop. 2019:20:122, prop. 2020/21:1 och prop. 2020/21:14, bet. 2020/21:FiU1

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 115) och 2021/22:75 (Fi 42). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i

statens budget, a) utgiftstak för staten 2020–2023, d) beräkningen av inkomster i statens budget 2021, j) ålderspensionssystemets utgifter 2021 och punkt 7 om bemyndiganden för ramanslag: Skrivelsen har i dessa delar behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2021 (skr. 2021/22:101 avsnitt 2). Punkterna är slutbehandlade.

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, c) övriga utgifter i statens budget 2021: Den 21 januari 2021 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2021 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Samma dag beslutade regeringen att skriva av ärendet i de delar som avser godkännande av beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2021 och beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2021. Skrivelsen har i den del som avser den kassamässiga korrigeringen för 2021 behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2021 (skr. 2021/22:101 avsnitt 2). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, i) övriga förslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster 2021, 1 och 2: Regeringen medgav i beslut den 16 december 2021 Statens fastighetsverk att under 2022 eller 2023 överlåta fastigheterna Stockholm Cepheus 2 och 3 till ett belopp om lägst 120 000 000 kronor (Fi2017/04023). Överlåtelseavtal tecknades den 21 december 2022. Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att slutbehandlas genom att en redovisning lämnas i budgetpropositionen för 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 2 i), 1 och 2.

31. Rskr. 2020/21:116

Ändringar i regelverket om kapitaltäckning Prop. 2020/21:36, bet. 2020/21:FiU37

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 128) och 2021/22:75 (Fi 44). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 3 om särskild hänsyn till offentliga utvecklingskreditinstitut*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen noga bör följa upp hur den nya lagstiftningen fungerar för offentliga utvecklingsinstitut med beaktande av deras särskilda verksam- het, affärsmodell och ändamål med kreditgivningen (bet. 2020/21:FiU37 s. 20 f.) och därmed delvis bifallit motion 2020/21:3751 yrkande 2. Finansinspektionen har fått i uppdrag att redovisa hur tillsynen av de nya kapitaltäckningsreglerna påverkade offentliga utvecklingskreditinstituts affärsmodell och verksamhet. Uppdraget redovisades den 2 mars 2022. Det finns enligt Finansinspektionen bara ett svenskt kreditinstitut som tillämpar bestämmelserna om offentliga utvecklingskreditinstitut i EU:s tillsynsförordning (Kommuninvest i Sverige AB). Finansinspektionen bedömer sammanfattningsvis att ändringarna i regelverket har haft en begränsad påverkan för offentliga utvecklingskreditinstitut. Det beror på att ändringarna i regelverket ligger i linje med hur Finansinspektionen har tillämpat regelverket sedan den 2 augusti 2014. Den ökade kapitaliseringen hos institutet under de senaste åren till följd av ändringar

Skr. 2022/23:75 Finans- departementet

277

Skr. 2022/23:75 Finans- departementet

278

i regelverket bedöms ha ökat institutets förmåga att stå emot finansiella påfrestningar. I vilken mån regelverket har försvårat eller minskat möjligheten för institutet att förse kommuner med stabil och kostnadseffektiv finansiering är svårare att uttala sig om. Såvitt Finansinspektionen kan bedöma tyder dock inget på att ändringarna i regelverket har inneburit någon avgörande begränsning för institutet i detta avseende. I propositionen Betaltjänster – några förtydliganden (prop. 2021/22:202) behandlade regeringen tillkännagivandet och instämde i Finansinspektionens bedömning. Tillkännagivandet bedömdes därför vara tillgodosett och slutbehandlat (prop. 2021/22:202 avsnitt 3 och 7.2). Punkten är slutbehandlad.

32. Rskr. 2020/21:129

Riksrevisionens rapport om tillväxthämmande incitament i den kommunala inkomstutjämningen

Skr. 2020/21:28, bet. 2020/21:FiU15

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 129) och 2021/22:75 (Fi 45). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 3 om översyn och analys av det kommunalekonomiska utjämnings- systemet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över hela det kommunalekonomiska utjämningssystemet med fokus på utveckling, tillväxt och likvärdig service i hela landet (bet. 2020/21:FiU15 s. 5 f.). I budgetpropositionen för 2023 redovisades att regeringen den 28 april 2022 beslutat att tillsätta en parlamentarisk kommitté i syfte att se över hela det kommunalekonomiska utjämningssystemet (Fi2022/02969). Tillkänna- givandet bedömdes därför vara tillgodosett och slutbehandlat (prop. 2022/23:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.5.4). Punkten är slutbehandlad.

33. Rskr. 2020/21:153

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:FiU5

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 134) och 2021/22:75 (Fi 47). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 27, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Skrivelsen har i denna del behandlats i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 27 avsnitt 2.5). Punkten är slutbehandlad.

34. Rskr. 2020/21:163

Mer träffsäkra krisstöd för företag för att möta coronapandemins konsekvenser

Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:FiU38

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 48). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om regelverket för korttidspermitteringar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen

skyndsamt bör se över reglerna om korttidspermittering för att underlätta för företag inom hårt drabbade branscher (bet. 2020/21:FiU38 s. 5 f.). Den 10 juni 2021 beslutade regeringen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:208). I propositionen lämnades bl.a. förslag till lagstiftning som innebar att det förstärkta stödet vid korttidsarbete som gällde under perioden december 2020–juni 2021 förlängdes med ytterligare tre månader t.o.m. september samma år. Med beaktande av bl.a. tillkännagivandet föreslogs en ny s.k. jämförelsemånad under förlängningen av stödet. Genom att bestämma en ny jämförelsemånad har större hänsyn kunnat tas till arbetsgivare med säsongsberoende verksamheter (prop. 2020/21:208 s. 17). Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete (dir. 2021:79). Kommittén ska bl.a. se över om det går att förenkla regelverket och göra det mer flexibelt. Vid kommitténs utvärdering av stödet ska betydelsen för olika branscher och för arbetsgivare som bedriver säsongsberoende verksamhet beaktas. Kommitténs förslag har remitterats och remissvaren ska komma in till Finansdepartementet senast den 24 mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

35. Rskr. 2020/21:175

Extra ändringsbudget för 2021 – Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 50). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2021 – Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset, ändringar i statens budget för 2021, a): Skrivelsen har i denna del behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2021 (skr. 2021/22:101 avsnitt 2). Punkten är slutbehandlad.

36. Rskr. 2020/21:182

Extra ändringsbudget för 2021 – Förstärkta stöd till företag, nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Prop. 2020/21:83, bet. 2020/21:FiU42 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 51). Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändringar i statens budget för 2021, a): Skrivelsen har i denna del behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2021 (skr. 2021/22:101 avsnitt 2). Punkten är slutbehandlad.

37. Rskr. 2020/21:248

Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjuk- försäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Skr. 2022/23:75 Finans- departementet

279

Skr. 2022/23:75 Finans- departementet

280

Prop. 2020/21:166, bet. 2020/21:FiU49

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 69).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändringar i statens budget för 2021, a): Skrivelsen har i denna del behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2021 (skr. 2021/22:101 avsnitt 2). Punkten är slutbehandlad.

38. Rskr. 2020/21:267

Konsumenträtt

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:CU12 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 70).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 25 om konsumentvägledning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör se över hur den kommunala konsumentvägledningen kan stärkas och utvecklas (bet. 2020/21:CU12 s. 99 f.). Regeringen beslutade den 20 februari 2020 att ge Konsumentverket i uppdrag att identifiera och stödja olika samhällsaktörer som har förutsättningar att hjälpa konsumenter i särskilt behov av stöd med att ta till vara sina intressen i samband med köp och med att hantera privatekonomiska problem. Konsumentverket redovisade den 27 februari 2023 genomförandet av uppdraget och det resultat som uppnåtts. En första lägesrapport lämnades i Konsumentverkets årsredovisning för 2020 och ytterligare en lägesrapport lämnades i årsredovisningen för 2021. Ansvarigt statsråd genomförde i oktober 2021 flera möten med representanter från kommuner och civilsamhället för att diskutera konsumentvägledning, inklusive ett seminarium tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner i oktober 2021 riktat till förtroendevalda och förvaltningschefer i samtliga kommuner. Under våren 2022 har ansvarigt statsråd haft ytterligare kontakter med bl.a. Konsumentvägledarnas förening, och inhämtat information om verksamheten och tagit del av föreningens synpunkter på behov av stöd till konsumenter, se också riksdagens skrivelse 2021/22:213 (jfr Fi 69). Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

39. Rskr. 2020/21:302

En utvidgad bidragsbrottslag

Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SfU26

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 79).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om en utvidgad bidragsbrottslag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utvidgning av bidragsbrottslagen (bet. 2020/21:SfU26 s. 5). Den 31 mars 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag (dir. 2022:25). Enligt direktiven ska en särskild utredare undersöka hur ett straffrättsligt skydd, motsvarande det som i bidragsbrottslagen (2007:612) finns för ekonomiska förmåner och stöd till enskilda personer,

kan införas även för statliga stöd till företag och andra juridiska personer. Utredaren ska bl.a. kartlägga och analysera statliga stöd till företag och andra juridiska personer, identifiera vilka stöd som har behov av ett särskilt straffrättsligt skydd i förhållande till vad som gäller i dag samt föreslå hur ett sådant straffrättsligt skydd bör utformas. Utredaren ska samtidigt överväga om tillämpningsområdet för lagen (2008:206) om underrättelse- skyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen bör utvidgas och t.ex. omfatta felaktiga utbetalningar av statliga stöd till företag och andra juridiska personer. Syftet med utredningen är att stärka skyddet för de statliga stödsystemen genom effektiva och ändamålsenliga bestämmel- ser för att motverka och lagföra brott riktade mot dessa system. Uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

40. Rskr. 2020/21:321

Åtgärder avseende stöd vid korttidsarbete Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:NU30 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 82). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om kortare handläggningstider*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kortare handläggningstider (bet. 2020/21:NU30 s. 8 f.). Enligt utskottet bör regeringen säkerställa att handläggningstiderna för stöd vid korttidsarbete förkortas ytterligare. Medel har tillförts Tillväxtverket genom Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av corona- viruset (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:419). I och med anslagsförstärkningen bedömde regeringen att Tillväxtverket fick nödvändiga finansiella förutsättningar för att förkorta handläggnings- tiderna i de fall det var möjligt (prop. 2020/21:208 s. 46). Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete. Bland annat ska kommittén överväga lagändringar som säkerställer en snabb handläggning, exempelvis en tidsgaranti (dir. 2021:79). Kommitténs förslag har remitterats och remissvaren ska komma in till Finansdepartementet senast den 24 mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om särskilda straffbestämmelser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om särskilda straffbestämmelser (bet. 2020/21:NU30 s. 13). Enligt utskottet bör regeringen skyndsamt se över möjligheten att införa särskilda straffbestämmelser för stöd vid korttidsarbete. Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete. Bland annat ska kommittén se över möjligheten att införa särskilda straffbestämmelser (dir. 2021:79). Kommitténs förslag har remitterats och remissvaren ska komma in till Finansdepartementet senast den 24 mars 2023. Punkten är inte slut- behandlad.

Punkt 3 om proportionalitet vid avstämning och återkrav*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ökad proportionalitet vid avstämningar och återkrav (bet. 2020/21:NU30

Skr. 2022/23:75 Finans- departementet

281

Skr. 2022/23:75	s. 16 f.). Enligt utskottet bör regeringen skyndsamt utreda hur proportiona-
Finans-	liteten vid avstämningar och återkrav av preliminärt stöd kan ökas.
departementet	Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över
	stödet vid korttidsarbete. Bland annat ska kommittén se över
	bestämmelserna om återbetalningsskyldighet och återkrav				av	stöd
	(dir. 2021:79). Kommitténs förslag har remitterats och remissvaren ska
	komma in till Finansdepartementet senast den 24 mars 2023.
	Regeringen lämnade vidare den 23 september 2021 propositionen En
	möjlighet till ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete och ett
	nytt förfarande vid sen anmälan om avstämning (prop. 2021/22:14) till
	riksdagen med förslag om att arbetsgivare som har blivit återbetalnings-
	skyldiga för preliminärt stöd, med anledning av att deras anmälan om
	avstämning har kommit in för sent, i vissa fall ska kunna lämna in en ny
	anmälan om avstämning av preliminärt stöd. Därigenom får de
	arbetsgivare som brustit i sin anmälningsskyldighet och blivit
	återbetalningsskyldiga en möjlighet att ändå få slutligt stöd. I
	propositionen föreslås även ett nytt förfarande vid sen anmälan om
	avstämning för att öka förutsebarheten och rättssäkerheten samt säker-
	ställa att kravet på proportionalitet upprätthålls. Riksdagen har antagit
	regeringens förslag (bet. 2021/22:NU6, rskr. 2021/22:16). Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 och 3.
	41. Rskr. 2020/21:385
	Vårändringsbudget för 2021 samt extra ändringsbudget – förstärkt
	nedsättning av arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar under juni–
	augusti 2021
	Prop. 2020/21:99, prop. 2020/21:202, bet. 2020/21:FiU21
	Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 95).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Om utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, b): Riksdagen
	bemyndigade regeringen att under 2021 göra utfästelser om utveckling av
	det svenska Gripensystemet som innebär en harmonisering av det svenska
	stridsflyget med det finländska, under förutsättning att Finland beslutar om
	anskaffning av Jas 39 Gripen som nytt stridsflygsystem. Den 20 september
	2021 beslutade regeringen via budgetpropositionen för 2022 utgifts-
	område 6 Försvar och samhällets krisberedskap om ett ökat bemyndigande
	om ekonomiska åtaganden för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och
	anläggningar. Punkten är inte slutbehandlad.
	Om utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, c):
	Riksdagen godkände som en riktlinje att utgifter hänförliga till
	genomförandet av utvecklingen enligt punkt b) hanteras genom
	anpassningar av Försvarsmaktens verksamhet på stridsflygområdet, med
	inkomster som uppkommer i samband med försäljningen av Jas 39 Gripen
	och med ökade anslag under perioden 2026–2032. Finland aviserade i
	december 2021	att	man inte kommer	att anskaffa Jas 39	Gripen.
	Regeringen har inte fattat något beslut om utgifter hänförliga till
	genomförandet	av	utvecklingen enligt	punkt b). Punkten	är	inte

282

slutbehandlad.

Om utgiftsområde 24 Näringsliv, b): Riksdagen har bemyndigat regeringen att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att avveckla Orio AB genom likvidation. Regeringen beslutade den 7 juni 2022 att sälja Orio AB till Hedin Mobility Group AB, vilket redovisades i budgetpropo- sitionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.5). Försäljningen slutfördes den 9 juni 2022, se även riksdagens skrivelser 2010/11:132 (jfr Fi 4) och 2012/13:287 (jfr Fi 7). Punkten är slutbehandlad.

Om ändrad inkomstberäkning: Skrivelsen har i denna del behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2021 (skr. 2021/22:101 avsnitt 2). Punkten är slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: om utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, b) och c).

42. Rskr. 2020/21:414

Tullverket ges en utökad möjlighet att ingripa mot brott Prop. 2020/21:192, bet. 2020/21:JuU37

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 102). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om en ny samlad lagstiftning om Tullverkets befogenheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utökning av Tullverkets befogenheter (bet. 2020/21:JuU37 s. 16 f.). Den 29 april 2021 beslutade regeringen direktiven En samlad lagstiftning om Tullverkets befogenheter (dir. 2021:28). Uppdraget skulle enligt ursprungsdirektiven redovisas senast den 16 maj 2022. Den 13 april 2022 beslutade regeringen att utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället slutredovisas senast den 14 juli 2023. Tullbefogenhetsutredningen (Fi 2021:04) har den 2 september 2022 lämnat delbetänkandet Tullverkets rättsliga befogenheter i en ny tid (SOU 2022:48). Delbetänkandet har remitterats och ärendet bereds nu inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om Tullverkets uppdrag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett utökat uppdrag för Tullverket att kontrollera utförsel av varor (bet. 2020/21:JuU37 s. 17). Den 13 april 2022 beslutade regeringen att utredningstiden för Tullbefogenhetsutredningen (Fi 2021:04) förlängs. Uppdraget ska i stället slutredovisas senast den 14 juli 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om införande av utförsel av stöldgods som brott enligt smugglingslagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utförsel av stöldgods ska utgöra ett brott enligt smugglingslagen (bet. 2020/21:JuU37 s. 17 f.). Den 13 april 2022 beslu- tade regeringen att utredningstiden för Tullbefogenhetsutredningen (Fi 2021:04) förlängs. Uppdraget ska i stället slutredovisas senast den 14 juli 2023. Enligt tilläggsdirektiven ska utredaren analysera och ta ställning till om Tullverket bör få utökade möjligheter att göra fler kontroller av utförsel av varor, analysera behovet och möjligheterna att göra utförsel av stöldgods till ett brott enligt lagen (2000:1225) om straff för smuggling, och vid behov lämna nödvändiga författningsförslag (dir. 2022:29). Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 5 och 7.

Skr. 2022/23:75 Finans- departementet

283

Skr. 2022/23:75 Finans- departementet

284

43. Rskr. 2020/21:416

Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjuk- försäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder

Prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 103). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om stöd vid korttidsarbete för säsongsvarierande verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om flexibiliteten i regelverket för stöd vid korttidsarbete för säsongs- varierande verksamhet (bet. 2020/21:FiU52 s. 26). Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete. Kommittén ska bl.a. analysera om regelverket kan förenklas och göras mer flexibelt (dir. 2021:79). Kommitténs förslag har remitterats och remissvaren ska komma in till Finansdepartementet senast den 24 mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2021/22

44. Rskr. 2021/22:16

En möjlighet till ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete och ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstämning

Prop. 2021/22:14, bet. 2021/22:NU6

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 109). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om effekter av försenat eller uteblivet stöd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör analysera i vilken utsträckning företag hamnat hos Kronofogden utan egen förskyllan genom att utlovat stöd med anledning av coronaviruset försenats eller uteblivit, och vid behov ta initiativ för att hantera de problem som uppkommit för dessa företag på grund av detta (bet. 2021/22:NU6 s. 5 f.). Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete (dir. 2021:79). Kommittén ska bl.a. utvärdera stödets betydelse för konkurser samt företagens möjligheter att återstarta efter krisen. Kommitténs förslag har remitterats och remissvaren ska komma in till Finansdepartementet senast den 24 mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

45. Rskr. 2021/22:27

Riksrevisionens rapport om administration i statliga myndigheter Skr. 2020/21:218, bet. 2021/22:FiU12

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 111). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om Riksrevisionens rapport om administrationen i statliga myndigheter: Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i samband med att punkten 2 om anslutning till Statens servicecenter slutbehandlas. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om anslutning till Statens servicecenter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör vidta åtgärder för att fler myndigheter ska ansluta sig till Statens servicecenters verksamhet för att på så sätt främja en kostnadseffektiv administration i den statliga förvaltningen. De myndigheter som väljer egna lösningar ska lämna en redogörelse för orsakerna till detta och de faktiska kostnaderna för de egna lösningarna i jämförelse med vad de hade fått betala för de gemensamma lösningar som finns via Statens servicecenter. Därutöver bör regeringen utreda förutsättningarna för att kommuner och regioner ska kunna ansluta sig till Statens servicecenter (bet. 2021/22:FiU12 s. 9 f.). Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret 2023 avseende Statens servicecenter angett att Statens servicecenter ska verka för att antalet myndigheter som är anslutna till myndighetens lönetjänst respektive e-handelstjänst ökar till att omfatta 60 respektive 40 procent av antalet anställda i staten 2025. Den 7 juli 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven En effektivare samordning av administrativa tjänster genom Statens Servicecenter (dir. 2022:107). Enligt direktiven ges en särskild utredare i uppdrag att bl.a. utvärdera hur centraliseringen av administrativa tjänster till Statens servicecenter har påverkat effektiviteten i den statliga administrationen, förutsättningarna för en ökad anslutning till Statens servicecenters tjänster och vilka ytterligare tjänster som kan samordnas genom myndigheten och som leder till en ökad effektivitet i den statliga administrationen. Vidare ska förutsättningarna för att kommuner och regioner ska kunna ansluta sig till Statens servicecenters administrativa tjänster utredas. Utredningen ska lämna sitt betänkande den 15 september 2023. Punkten är inte slut- behandlad.

46. Rskr. 2021/22:31

Ett förenklat upphandlingsregelverk

Prop. 2021/22:5, bet. 2021/22:FiU14

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 113).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om utvärdering av lagstiftningen om offentlig upphandling avseende små företag och idéburna aktörer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utvärdera lagstiftningen om offentlig upphandling och se över möjligheterna att öka förutsättningarna för små företag och ideella aktörer att delta i upphandlingar och vinna upphandlingskontrakt i syfte att säkra deras möjligheter att delta i upphandlingar (bet. 2021/22:FiU14 s. 19 f.). Den lagstiftning som införts efter förslag i propositionen Ett förenklat upphandlingsregelverk (prop. 2021/22:5) trädde i kraft den 1 februari 2022. Upphandlingsmyndigheten har i sitt regleringsbrev för 2023 fått i uppdrag att, mot bakgrund av det förenklade upphandlingsregelverket, följa upp och analysera i vilken utsträckning små företag och idéburna aktörer deltar i offentlig upphandling. Uppföljningen ska belysa utveck- lingen inom olika branscher, med fokus på organisationernas bidrag till offentligt finansierade välfärdstjänster. Myndigheten ska vid behov lämna förslag på ytterligare åtgärder för att underlätta för små företag och

Skr. 2022/23:75 Finans- departementet

285

Skr. 2022/23:75	idéburna aktörer att delta i offentlig upphandling. Uppdraget ska delredo-
Finans-	visas senast den 31 mars 2024 och slutredovisas senast den 31 mars 2025.
departementet	Punkten är inte slutbehandlad.
	47. Rskr. 2021/22:46
	Statens budget 2022 – Rambeslutet
	Prop. 2021/22:1, prop. 2021/22:16, prop. 2021/22:20, prop. 2021/22:25,
	prop. 2021/22:33, prop. 2021/22:34, bet. 2021/22:FiU1
	Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 115).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken,
	punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i
	statens budget, a) utgiftstak för staten, d) avseende punkten a) beräkningen
	av inkomster i statens budget 2022, n) ålderspensionssystemets utgifter
	2022 och punkt 6 om bemyndigande om att överskrida anslag: Avsikten
	är att skrivelsen i dessa delar kommer att behandlas i regeringens skrivelse
	Årsredovisning för staten 2022. Punkterna är inte slutbehandlade.
	Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i
	statens budget, c) övriga utgifter i statens budget 2022: Den 13 januari
	2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet i de delar som avser
	godkännande av beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för
	2022 och beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2022. Den
	25 januari 2022 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende
	beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2022 till Riksgälds-
	kontoret för kännedom och beaktande. Avsikten är att skrivelsen i den del
	som avser den kassamässiga korrigeringen för 2022 ska behandlas i
	regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2022. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i
	statens budget, m) övriga förslag som ligger till grund för beräkningen av
	statens inkomster 2022, 1, 2, 3 och 4: Regeringen medgav i beslut den
	16 december	2021	Statens	fastighetsverk	att under 2022		eller 2023
	överlåta fastigheterna Stockholm Cepheus 2 och 3 till ett belopp om lägst
	120 000 000	kronor (Fi2017/04023). Överlåtelseavtal tecknades den
	21 december	2022. Regeringen medgav vidare genom beslut den
	16 december	2021	Statens	fastighetsverk	att	under 2022	överlåta
	fastigheten på 3900 Nebraska Avenue i Washington D.C. till ett belopp
	om lägst	109 000 000 kronor (Fi2020/00135,				Fi2021/02221 och
	Fi2021/02777). Överlåtelseavtal tecknades den					28 december 2022.
	Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att slutbehandlas genom att
	en redovisning lämnas i budgetpropositionen för 2024. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i
	statens budget, o) preliminära utgiftsramar och beräkningar i statens
	budget 2023	och 2024: Skrivelsen har i denna del slutbehandlats i
	budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 Förslag till statens budget,

286

finansplan m.m. avsnitt 5 och 6). Punkten är slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 a), c), d) avseende punkt a, m) och n) samt 6.

48. Rskr. 2021/22:101

Riskskatt för kreditinstitut

Prop. 2021/22:26, bet. 2021/22:SkU11

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 126).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om undantag för Kommuninvest m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om undantag för Kommuninvest och om kompensation (bet. 2021/22:SkU11 s. 15 f.). Regeringen för en dialog med Europeiska kommissionen om riskskatt för kreditinstitut. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om lokalt förankrad bankverksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om lokalt förankrad bankverksamhet (bet. 2021/22:SkU11 s. 18). Regeringen har för avsikt att analysera frågan. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om skadliga effekter*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om skadliga effekter (bet. 2021/22:SkU11 s. 18 f.). Regeringen har för avsikt att följa frågan. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 3 och 4.

49. Rskr. 2021/22:113

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:NU1

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (N 69).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 24:

c)Specialfastigheter Sverige Aktiebolag: Riksdagen har godkänt att uppdraget för Specialfastigheter Sverige Aktiebolag ändras i enlighet med regeringens förslag (prop. 2021/22:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.5.1 s. 43 f., bet. 2021/22:NU1). Vid bolagsstämma i nämnda bolag den 22 april 2022 ändrades bolagets uppdrag i enlighet med vad riksdagen godkänt. Rege- ringen beslutade därför den 1 september 2022 att skriva av ärendet. Punk- ten är slutbehandlad.

50.Rskr. 2021/22:119

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:FiU2

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 129). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, d) förvärv av fastigheter: Riksdagen har godkänt regeringens förslag om att regeringen under 2022– 2025 får besluta om avsteg från principen om affärsmässighet vid förvärv av fastigheter som ska ingå i det slutna beståndet av försvarsanläggningar även om de har ett betydande värde, under förutsättning att det krävs för genomförandet av beslut om totalförsvaret. Regeringen har en löpande dialog med berörda myndigheter och har kommunicerat möjligheten till avsteg från principen om affärsmässighet med dem. Principen får

Skr. 2022/23:75 Finans- departementet

287

Skr. 2022/23:75 betydelse för tillämpningen när det gäller handläggning och beslut i

Finans-enskilda ärenden framöver. Punkten är inte slutbehandlad. departementet

51. Rskr. 2021/22:122

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22: FiU5

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 132).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 27, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Avsikten är att skrivelsen i denna del ska behandlas i budgetpropositionen för 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

52. Rskr. 2021/22:132

2021 års redogörelse för bolag med statligt ägande

Skr. 2020/21:140 och skr. 2021/22:31, bet. 2021/22:NU4 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om skrivelsen om 2021 års redogörelse för företag med statligt ägande: Regeringen beslutade den 3 mars 2022 att skriva av ärendet.

Punkt 2 om skrivelsen om Riksrevisionens rapport: Regeringen beslutade den 3 mars 2022 att skriva av ärendet.

53. Rskr. 2021/22:134

Riksrevisionens rapport om myndigheters service till enskilda som inte kan eller vill vara digitala

Skr. 2021/22:12, bet. 2021/22:KU7 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 16 februari 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

54. Rskr. 2021/22:135

Rätt till ledighet för politiska uppdrag på lokal och regional nivå i ett annat land

Prop. 2021/22:44, bet. 2021/22:KU9 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 3 februari 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 102).

55. Rskr. 2021/22:137

Extra ändringsbudget 2022 – Ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, medel för testning och smittspårning samt åtgärder på skatteområdet och andra områden med anledning av coronaviruset Prop. 2021/22:86, prop. 2021/22:89, bet. 2021/22:FiU16 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

288

Punkt 1 om ändringar i statens budget för 2022,		a): Avsikten		är att	Skr. 2022/23:75
skrivelsen i denna del ska behandlas i regeringens skrivelse Årsredovis-					Finans-
ning för staten 2022. Punkten är inte slutbehandlad.					departementet
Punkt 1 om ändringar i statens budget för 2022, b): Den 10 februari
2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för
budgetåret 2022 avseende länsstyrelserna	respektive		Boverket.	Den
3 mars 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för
budgetåret 2022 avseende Skatteverket. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 1 om lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens
budget: Den 3 februari 2022 utfärdade regeringen		de	lagar riksdagen
antagit (SFS 72 och 101).
Följande punkt är inte slutbehandlad: 1, a).
56. Rskr. 2021/22:143
Riksrevisionens rapport om Skatteverkets arbete med att beskatta
delningsekonomin
Skr. 2021/22:47, bet. 2021/22:SkU10
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 24 februari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
57. Rskr. 2021/22:151
Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om en gemensam
digital ingång
Prop. 2020/21:66, bet. 2021/22:TU3
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 24 februari 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit
(SFS 126).
58. Rskr. 2021/22:161
Nytt punktskattedirektiv och vissa andra ändringar
Prop. 2021/22:61, bet. 2021/22:SkU9
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 3 mars 2022 utfärdade regeringen	de lagar	riksdagen antagit
(SFS 155–180).

59. Rskr. 2021/22:163

Handläggande myndighet för ärenden om stöd vid korttidsarbete

Prop. 2021/22:77, bet. 2021/22:NU14

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 24 februari 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 138).

60. Rskr. 2021/22:169
Extra ändringsbudget för 2022 – Slopad karenstid för stöd vid
korttidsarbete, förstärkt evenemangsstöd och andra åtgärder med	289
	289

Skr. 2022/23:75	anledning av coronaviruset samt kompensation till hushållen för höga
Finans-	elpriser
departementet	Prop. 2021/ 22:113, utskottsinitiativ, bet. 2021/22:FiU44
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 1 om ändringar i statens budget för 2022, a): Den 3 mars 2022
	beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022
	avseende Skatteverket. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 1 om lagstiftning som ligger till grund för statens budget: Den
	25 februari respektive den 3 mars 2022 utfärdade regeringen de lagar
	riksdagen antagit (SFS 134, 151 och 154).
	61. Rskr. 2021/22:185
	Gränsöverskridande distribution av fonder
	Prop. 2021/22:102, bet. 2021/22:FiU18
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 17 mars 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit
	(SFS 195–201).
	62. Rskr. 2021/22:186
	Nya kapitaltäckningsregler för mycket stora värdepappersbolag
	Prop. 2021/22:88, bet. 2021/22:FiU19
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 17 mars 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit
	(SFS 191–194).
	63. Rskr. 2021/22:190
	Extra ändringsbudget för 2022 – Garanti till Internationella
	återuppbyggnads- och utvecklingsbanken för lån till Ukraina
	Prop. 2021/22:152, bet. 2021/22: FiU45
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Om ändringar i statens budget för 2022, a): Den 17 mars 2022 beslutade
	regeringen om att ingå avtal med Internationella återuppbyggnads- och
	utvecklingsbanken om en garanti för bankens kompletterande lån till
	Ukraina. Punkten är slutbehandlad.
	Om ändringar i statens budget för 2022, b): Den 24 mars 2022
	beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022
	avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Den
	13 april 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
	64. Rskr. 2021/22:194
	Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för 19–23-åringar
	under sommaren 2022
	Prop. 2021/22:97, bet. 2021/22:SfU21
	Skrivelsen är slutbehandlad.
290

Den 31 mars 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 240).

65. Rskr. 2021/22:201

Sänkt energiskatt på bensin och diesel

Prop. 2021/22:84, bet. 2021/22:SkU19

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 31 mars 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 247 och 248).

66. Rskr. 2021/22:202

Tillfällig utvidgning av statligt stöd genom nedsatt energiskatt Prop. 2021/22:71, bet. 2021/22:SkU18

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 13 april 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 284 och 285).

67. Rskr. 2021/22:210

Ändrade regler för att möjliggöra utlämning av uppgifter för inkomst- studier

Prop. 2021/22:92, bet. 2021/22:FiU17 Skrivelsen är slutbehandlad.

Om utlämnande av uppgifter för inkomststudier: Den 31 mars 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 250 och 251).

68. Rskr. 2021/22:211

Begränsning av avdragsrätten för underskott från tidigare år Prop. 2021/22:93, skr. 2020/21:212, bet. 2021/22:SkU21 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 7 april 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 267).

69. Rskr. 2021/22:213

Konsumenträtt

Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:CU8 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om konsumentvägledning (reservation 3)*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som anförs i reservationen om konsument- vägledning. Enligt tillkännagivandet är det angeläget att regeringen skyndar på arbetet med att stärka och utveckla den kommunala konsumentvägledningen. I detta arbete kan det finnas anledning att särskilt uppmärksamma hur samarbetet mellan den kommunala konsumentväg- ledningen och budget- och skuldrådgivningen kan utvecklas samt hur kommuner och statliga aktörer, exempelvis de statliga servicekontoren,

Skr. 2022/23:75 Finans- departementet

291

Skr. 2022/23:75	kan samverka på området. Det kan också finnas anledning att undersöka
Finans-	möjligheten att införa ett bidrag liknande det som ges till den kommunala
departementet	energi- och klimatrådgivningen för att stärka den kommunala konsument-
	verksamheten	(bet. 2021/22:CU8	s. 37 f.). Regeringen	beslutade den
	20 februari 2020 att ge Konsumentverket i uppdrag att identifiera och
	stödja olika samhällsaktörer som har förutsättningar att hjälpa
	konsumenter i särskilt behov av stöd med att ta till vara sina intressen i
	samband med köp och med att hantera privatekonomiska problem.
	Konsumentverket redovisade den 27 februari 2023 genomförandet av
	uppdraget och det resultat som uppnåtts. Ansvarigt statsråd genomförde i
	oktober 2021 flera möten med representanter från kommuner och
	civilsamhället för att diskutera konsumentvägledning, inklusive ett
	seminarium tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner i oktober
	2021 riktat till förtroendevalda och förvaltningschefer i samtliga
	kommuner. Under våren 2022 har ansvarigt statsråd haft ytterligare
	kontakter med bl.a. Konsumentvägledarnas förening, och inhämtat
	information om verksamheten och tagit del av föreningens synpunkter på
	behov av stöd till konsumenter, se också riksdagens skrivelse 2020/21:267
	(jfr Fi 38). Punkten är inte slutbehandlad.
	70. Rskr. 2021/22:226
	Extra ändringsbudget för 2022 – Åtgärder för att stärka rikets militära
	försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser
	Prop. 2021/22:199, bet. 2021/22:FiU47
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 2 om tillfälligt sänkt energiskatt på bensin och diesel*: Riksdagen
	har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen
	snarast bör återkomma med förslag som innebär att energiskatten på
	bensin och diesel sänks till EU:s miniminivå under fem månader (bet.
	2021/22:FiU47 s. 12 f.). Den 14 april 2022 beslutade regeringen proposi-
	tionen Extra ändringsbudget för 2022 – Tillfälligt sänkt skatt på bensin och
	diesel samt hantering av överskott av vaccindoser (prop. 2021/22:221). I
	propositionen föreslås att energiskatten på diesel sänks till EU:s
	minimiskattenivå och energiskatten på bensin sänks lika mycket.
	Regeringen uttalade att skatten för de olika bränsleslagen bör sänkas i lika
	stor utsträckning och att regeringen därför inte hade för avsikt att med
	anledning av detta tillkännagivande lämna några ytterligare förslag.
	Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehand-
	lad.
	Punkt 3 om tillfälligt borttagen energiskatt på bensin och diesel*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att
	regeringen snarast möjligt inom EU bör begära undantag från den EU-
	lagstiftning som krävs för att helt kunna ta bort energiskatten på bensin
	och diesel under tre månader (bet. 2021/22:FiU47 s. 13.). Den 6 maj 2022
	lämnades en ansökan till kommissionen med begäran om tillstånd att ta
	bort energiskatten på bensin och diesel under tre månader. Den 17 juni
	2022 beslutade regeringen propositionen Extra ändringsbudget för 2022 –
	Retroaktivt sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk (prop.
292	2021/22:270).	I propositionen	bedömde regeringen	att riksdagens

tillkännagivande är tillgodosett genom ansökan till Europeiska kommis-						Skr. 2022/23:75
sionen (prop. 2021/22:270 avsnitt 4.2). Tillkännagivandet ansågs därmed						Finans-
slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.						departementet
71. Rskr. 2021/22:235
Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor
Skr. 2021/22:87, bet. 2021/22:FiU22
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om verksamheten i Internationella valutafonden 2021: Den
12 januari 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
72. Rskr. 2021/22:236
Mervärdesskatt
Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SkU16
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3	om	mervärdesskatt	på interna	tjänster*:	Riksdagen har
tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska
utreda hur frågan om intern moms mellan föreningar i samma organisation
kan lösas utan att orsaka snedvridning av konkurrensen i strid med EU-
rätten	och	utan att öka	risken för	fusk med	momssystemet

(bet. 2021/22:SkU16 s. 22 f.). Den 12 januari 2023 beslutade regeringen propositionen Ny mervärdesskattelag (prop. 2022/23:46). I propositionen föreslås att det s.k. konkurrensrekvisitet i nya mervärdesskattelagen får samma lydelse som i motsvarande bestämmelse i mervärdes- skattedirektivet. Tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 5 om omvandling av lokaler och kontor till bostäder*: Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om att skyndsamt se över skattelagstiftningen i syfte att säkerställa att den inte i onödan minskar incitamenten att omvandla lokaler och kontor till bostäder (bet. 2021/22:SkU16 s. 26 f.). Frågan analyseras inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

73. Rskr. 2021/22:237

Skärpt miljöstyrning i bonus malus-systemet

Prop. 2021/22:91, bet. 2021/22:SkU20

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 april 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 349).

74. Rskr. 2021/22:248

Extra ändringsbudget för 2022 – Tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel samt hantering av överskott av vaccindoser

Prop. 2021/22:221, bet. 2021/22:FiU39 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

293

Skr. 2022/23:75	Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2022, ändringar i statens budget för
Finans-	2022, c): Avsikten är att skrivelsen i denna del ska behandlas i regeringens
departementet	skrivelse Årsredovisning för staten 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2022, lagstiftning som ligger till
	grund för ändringar i statens budget: Den 28 april 2022 utfärdade
	regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 294 och 295).
	Punkt 2 om åtgärder för att stärka svensk matberedskap*: Riksdagen
	har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen
	bör stärka den svenska matberedskapen genom ett flertal åtgärder
	(bet. 2021/22:FiU39 s. 11 f.).
	Av tillkännagivandet följer att regeringen föreslås maximera den
	förstärkning av återbetalningen av dieselskatt för jord- och skogsbruket
	som regeringen redan har föreslagit för perioden den 1 juli 2022 t.o.m. den
	30 juni 2023, dvs. att den utökas till det högsta belopp som är förenligt
	med EU-rätten.
	Av tillkännagivandet följer även att regeringen föreslås göra den
	maximala återbetalningen av dieselskatten retroaktiv, dvs. låter den börja
	gälla redan fr.o.m. den 1 januari 2022 – och inte som regeringen föreslår
	fr.o.m. den 1 juli 2022 – samt att detta träder i kraft i samband med den
	första utbetalningen den 1 juli i år.
	I propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för
	2022 och stöd till Ukraina (prop. 2021/22:269 avsnitt 4.2) har regeringen
	lämnat ett förslag om sådan förstärkt återbetalning av dieselskatt som
	efterfrågas. I Extra ändringsbudget för 2022 – Retroaktivt sänkt skatt på
	diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk (prop. 2021/22:270 avsnitt 4.2)
	har regeringen lämnat ett förslag om sådan förstärkt återbetalning med
	retroaktiv tillämpning från 1 januari 2022 som efterfrågas. I Extra
	ändringsbudget för 2022 – Retroaktivt sänkt skatt på diesel inom jord-,
	skogs- och vattenbruk bedömde regeringen att tillkännagivandet var
	tillgodosett i dessa delar genom dessa förslag (se prop. 2021/22:270 avsnitt
	3.2 och 4.2).
	Av tillkännagivandet följer att regeringen föreslås vidta ett flertal
	åtgärder, vilket bl.a. innefattar att kraftigt utöka det befintliga krisstödet
	till gris- och fjäderfäsektorn, införa ytterligare krisstöd till mjölk-,
	nötkötts-, får- och lammföretag inom ramen för befintliga regler, på EU-
	nivå aktivt driva att gruppundantag från statsstödsreglerna införs för
	animaliesektorn, lätta på växtföljdskrav och kräva fler undantag från EU-
	regler på detta område, utnyttja möjlighet att bevilja tillfälliga undantag
	från EU:s statsstödsregler för att stödja svenska veteodlare samt övriga
	växtodlings- och trädgårdsföretag samt att tillfälligt utöka det nationella
	stödet till jordbruket i norra Sverige, det s.k. Norrlandsstödet, maximalt
	under 2022.
	I Extra ändringsbudget för 2022 – Stöd till jordbruket och
	fiskerinäringen samt kompensation för höga energipriser (prop.
	2021/22:252, bet. 2021/22:FiU48, rskr. 2021/22:438) beslutades ett utökat
	åtgärdspaket till jordbruket. Det innebar bl.a. att stödet till gris- och
	fjäderfänäringen utökas till att också inkludera andra delar av
	animaliesektorn t.ex. mjölk- och nötköttssektorerna. Regeringen har även
	gett Statens jordbruksverk i uppdrag att meddela kommissionen om
	Sveriges tillämpning av kommissionens genomförandebeslut (EU)
294	2022/484 rörande undantag från bestämmelser om träda. Detta innebar att

trädor som jordbrukarna i vanliga fall behöver för att få fullt stöd, i stället får användas för bete, skörd eller odling av grödor. Inför att kommissionen skulle besluta om ett tillfälligt statsstödsramverk med anledning av Rysslands invasion av Ukraina förordade Sverige att ett tillfälligt regelverk skulle införas för jordbruket i likhet med de regler som gäller för inkomstbortfall vid allvarliga klimathändelser inom ramen för gruppundantaget för vissa kategorier av stöd inom jordbrukssektorn. Kommissionen valde dock en annan utformning, enligt vilken statsstöd kan ges med upp till 35 000 euro (2022/C 131 I/01). Regeringen anser trots det att lantbrukarna inom animaliesektorn kan kompenseras på ett adekvat och effektivt sätt i enlighet med kommissionens meddelande (2022/C 131 I/01) och kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn. Det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige utökades även med 50 000 000 kronor under 2022.

I Extra ändringsbudget för 2022 – Stöd till jordbruket och fiskerinäringen samt kompensation för höga energipriser (prop. 2021/22:252 avsnitt 6.2) bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett i nämnda delar.

I Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina (prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:466) beslutades om ett tillfälligt stöd riktat till företag som bedriver växthusodling samt till gris- och fjäderfänäringen.

Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är tillgodosett i alla nämnda delar, som meddelats i propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Stöd till jordbruket och fiskerinäringen samt kompensation för höga energipriser (prop. 2021/22:252, bet. 2021/22:FiU48, rskr. 2021/22:438), förutom den del av tillkännagivandet som gäller tillfälliga undantag från EU:s statsstödsregler för att stödja svenska veteodlare samt övriga växtodlings- och trädgårdsföretag. Regeringen avser återkomma till den delen. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 om ändringar i statens budget för 2022, c) och 2.

75. Rskr. 2021/22:255

Skatteförfarande och folkbokföring

Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SkU17 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 16 om folkräkning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att genomföra en folkräkning (bet. 2021/22:SkU17 s. 55 f.). I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 3 avsnitt 2.7.2) bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat mot bakgrund av det förslag som lämnades om ökat anslag till Skatteverket för förbättrad folkbokföring genom folkräkning. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 17 om biometrisk data*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om användandet av biometriska data vid inflyttning till Sverige och vid tilldelning av samordningsnummer

Skr. 2022/23:75 Finans- departementet

295

Skr. 2022/23:75 (bet. 2021/22:SkU17 s. 58 f.). Den 14 juli 2022 beslutade regeringen

Finans-propositionen Stärkt system för samordningsnummer

departementet (prop. 2021/22:276). I propositionen ansåg regeringen att tillkänna- givandet var tillgodosett genom de förslag om användning av biometriska uppgifter som lämnats dels i samma proposition, dels i propositionen Stärkt kontroll och kvalitet i folkbokföringen (prop. 2021/22:217) som regeringen beslutade den 7 april 2022. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

76. Rskr. 2021/22:266

Höjd omsättningsgräns för befrielse från mervärdesskatt

Prop. 2021/22:110, bet. 2021/22:SkU22

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 12 maj 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 404).

77. Rskr. 2021/22:267

Ytterligare sänkt mervärdesskatt på vissa reparationer

Prop. 2021/22:96, bet. 2021/22:SkU23

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 12 maj 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 413).

78. Rskr. 2021/22:268

Företag, kapital och fastighet

Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SkU14

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om avdrag för sponsring av idrott (reservation 23)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om avdrag för sponsring av idrott. Enligt tillkännagivandet ska regeringen göra en översyn av regelverket för sponsring för att säkerställa en jämställd sponsring och för att skapa ett hållbart regelverk (bet. 2021/22:SkU14 s. 73 f.). Frågan har tidigare behandlats i skrivelse 2003/04:175 om avdrag för sponsring med anledning av ett tillkännagivande, och bedömningen var då att det varken skulle vara möjligt eller lämpligt att införa särregler för sponsring. Frågan bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slut- behandlad.

Punkt 12 om tonnageskatt m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om den kustnära sjöfarten och systemet med tonnagebeskattning samt om stämpelskatten på fartygsinteckningar (bet. 2021/22:SkU14 s. 42 f.). Regeringen avser att utvärdera systemet med tonnagebeskattning och se över stämpelskatten på fartygsinteck- ningar. Punkten är inte slutbehandlad.

79.Rskr. 2021/22:271 Polisfrågor

296

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21 och 2021/22, bet. 2021/22:JuU22

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 58 om Tullverkets befogenheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Tullverkets befogenheter (bet. 2021/22:JuU22 s. 110 f.). Den 13 april 2022 beslutade regeringen att utredningstiden för Tullbefogenhetsutredningen (Fi 2021:04) förlängs. Uppdraget ska i stället slutredovisas senast den 14 juli 2023. Tull- befogenhetsutredningen har den 2 september 2022 lämnat delbetänkandet Tullverkets rättsliga befogenheter i en ny tid (SOU 2022:48). Del- betänkandet har remitterats och ärendet bereds nu inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

80. Rskr. 2021/22:291

Skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassa

Prop. 2021/22:126, bet. 2021/22:SkU24

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 maj 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 445 och 446).

81. Rskr: 2021/22:292

Ändrad nedsättning av förmånsvärdet för miljöanpassade bilar Prop. 2021/22:173, bet. 2021/22:SkU25

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 maj 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 479).

82. Rskr. 2021/22:295

Socialförsäkringsfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SfU17 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 27 om informationsutbyte*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett informationsutbyte mellan myndigheter (bet. 2021/22:SfU17 s. 60 f.). Inom Regeringskansliet har promemorian Utökat informationsutbyte (Ds 2022:13) tagits fram. Promemorian innehåller förslag som syftar till att få till stånd ett mer ändamålsenligt och effektivt informationsutbyte mellan berörda myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor för att säkerställa att de kan fatta korrekta beslut i fråga om ersättningar från välfärdssystemen, och för att motverka arbetslivskriminalitet. Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 24 november 2022. Ärendet bereds nu i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

83. Rskr. 2021/22:299

Innebörden av begreppet helt försäkringsbestånd

Skr. 2022/23:75 Finans- departementet

297

Skr. 2022/23:75 Finans- departementet

298

Prop. 2021/22:154, bet. 2021/22:SkU26

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 25 maj 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 639–642).

84. Rskr. 2021/22:300

Ändrade transparensregler inom energibeskattningen Prop. 2021/22:165, bet. 2021/22:SkU27 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om ändrade transparensregler inom energibeskattningen: Den 25 maj 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 650).

Punkt 2 om högre beloppsgräns för krav på uppgifter om

stödmottagare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma med förslag om att beloppsgränsen för krav på uppgifter om stödmottagare inom yrkesmässig

jordbruks- och	skogsbruksverksamhet höjs		till	60 000 euro
(bet. 2021/22:SkU27	s. 7 f.)	och därmed	bifallit	motionerna
2021/22:4577, 2021/22:4625		och 2021/22:4626.	Den	17 juni 2022

beslutade regeringen propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Retroaktivt sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk (prop. 2021/22:270). I propositionen uttalade regeringen att den inte avser att föreslå någon ändring av beloppsgränsen (se prop. 2021/22:270 avsnitt 4.2). Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

85. Rskr. 2021/22:302

Genomförande av direktivet om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation

Prop. 2021/22:136, bet. 2021/22:TU17 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 maj 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 482–510).

86. Rskr. 2021/22:304

En utvidgad rätt till återköp och flytt av fond- och depåförsäkringar Prop. 2021/22:74, bet. 2021/22:FiU36

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 25 maj 2022 utfärdade rege- ringen de lagar riksdagen antagit (SFS 643–646).

Punkt 2 om att utreda hur flytt av tjänstepension kan underlättas*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utreda hur flytt av tjänstepension kan underlättas (bet. 2021/22:FiU36 s. 7) och därmed bifallit motion 2021/22:4366 yrkande 1. Regeringen har i regleringsbrevet för 2023 gett Finans- inspektionen i uppdrag att bl.a. identifiera eventuella legala och praktiska hinder för flytt av individuell tjänstepensionsförsäkring och föreslå åt-

gärder för att	undanröja dem. Uppdraget ska redovisas senast	den	Skr. 2022/23:75
15 september 2023. Punkten är inte slutbehandlad.			Finans-
Punkt 3 om att utreda möjligheten att ta bort kravet på firmatecknares			departementet
underskrift vid flytt av tjänstepension från tidigare arbetsgivare*: Riks-
dagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att rege-
ringen bör utreda om det är möjligt att ta bort kravet på underskrift av
tidigare arbetsgivare vid flytt av tjänstepension (bet. 2021/22:FiU36 s. 8)
och därmed bifallit motion 2021/22:4366 yrkande 2. Ett arbete har inletts
i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med
anledning av tillkännagivandet. Regeringen har också i regleringsbrevet
för 2023 gett Finansinspektionen i uppdrag att bl.a. identifiera eventuella
legala och praktiska hinder för flytt av individuell tjänstepensions-
försäkring och föreslå åtgärder för att undanröja dem. Uppdraget ska redo-
visas senast den 15 september 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 3.
87. Rskr. 2021/22:308
Ett moderniserat konsumentskydd
Prop. 2021/22:174, motioner från allmänna motionstiden 2021/22,
bet. 2021/22:CU19
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om regeringens lagförslag: Den 25 maj 2022 utfärdade regeringen
de lagar riksdagen antagit (SFS 653–656).
Punkt 4 om	informationskravet vid prissänkning*: Riksdagen	har
tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om informationskravet
vid prissänkning (bet. 2021/22:CU19 s. 23 f.) och därmed bifallit motion
2021/22:4530	yrkandena 1 och 2 samt motion 2021/22:4576.	Den
22 december 2022 beslutade regeringen att i regleringsbrevet för
budgetåret 2023 ge Konsumentverket i uppdrag att redovisa vilka
konsekvenser införandet av bestämmelser om information vid
prissänkningar	i 7 a § prisinformationslagen (2004:347) har fått	för

konsumentmarknaderna. Myndigheten ska särskilt redovisa hur den utövat tillsyn över att bestämmelserna följs, de effekter bestämmelserna har fått på marknadsföring med angivande av att priset har sänkts och i vilken utsträckning marknadsföringen har anpassats till bestämmelserna. Myndigheten ska även redovisa hur myndigheten väglett näringsidkare om de nya bestämmelserna, inklusive om vilka produkter som är undantagna från bestämmelserna samt hur myndigheten samarbetat och fört dialog med näringsidkare. Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

88. Rskr. 2021/22:316

Val och beslut i kommuner och regioner

Prop. 2021/22:125, bet. 2021:22:KU36

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 25 maj 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 629–638).

299

Skr. 2022/23:75 Finans- departementet

300

89. Rskr. 2021/22:321

Kompletterande bestämmer till EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala motparter

Prop. 2021/22:169, bet. 2021/22:FiU32 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 2 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 739–746).

90. Rskr. 2021/22:332

Ändrade regler om säkerställda obligationer Prop. 2021/22:76, bet. 2021/22:FiU37 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 9 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 803 och 804).

91. Rskr. 2021/22:341

En ny Riksbankslag

Prop. 2021/22:41, prop. 2021/22:169, bet. 2021/22:KU15 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om grundlagsförslaget: För vidtagna åtgärder, se riksdagens skrivelse 2022/23:23 (jfr Ju 188). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om ändring i riksdagsordningen: För vidtagna åtgärder, se riksdagens skrivelse 2022/23:23 (jfr Ju 188). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 3 om en ny riksbankslag och lagförslagen i övrigt: För vidtagna åtgärder, se riksdagens skrivelser 2022/23:23 (jfr Ju 188) och 2022/23:24 (jfr Fi 119). Punkten är slutbehandlad.

92. Rskr. 2021/22:343

Den offentliga sektorns tillgängliggörande av data

Prop. 2021/22:225, bet. 2021/22:FiU27

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 9 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 818– 820).

93. Rskr. 2021/22:344

En effektivare överprövning av offentliga upphandlingar Prop. 2021/22:120, bet. 2021/22:FiU29

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 2 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 778–781).

94. Rskr. 2021/22:345

Ett nytt mål för Sjätte AP-fondens placeringsverksamhet Prop. 2021/22:146, bet. 2021/22:FiU33

Skrivelsen är slutbehandlad.	Skr. 2022/23:75
	Finans-

Den 2 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 786 departementet och 787).

95. Rskr. 2021/22:346

Betaltjänstfrågor – några förtydliganden

Prop. 2021/22:202, bet. 2021/22:FiU38

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 2 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 723).

96. Rskr. 2021/22:348

Riksrevisionens rapport om AP-fondernas hållbarhetsarbete

Skr. 2021/22:54, bet. 2021/22:FiU43

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 16 juni 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

97. Rskr. 2021/22:349

Idéburen välfärd

Prop. 2021/22:135, bet. 2021/22:FiU28

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 9 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 900–902).

98. Rskr. 2021/22:371

Utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2017–2021

Skr. 2021/22:104, bet. 2021/22:FiU42

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 30 juni 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

99. Rskr. 2021/22:372

Stärkt kontroll och kvalitet i folkbokföringen

Prop. 2021/22:217, bet. 2021/22:SkU28

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om stärkt kontroll och kvalitet i folkbokföringen: Den 30 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1280 och 1281).

Punkt 4 om samordningsnummer m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast bör återkomma med förslag på förändringar och förbättringar avseende lagstiftningen rörande samordningsnummer (bet. 2021/22:SkU28 s. 20 f.). Den 14 juli 2022 beslutade regeringen propositionen Stärkt system för samordningsnummer (prop. 2021/22:276). I propositionen föreslog regeringen att bestämmelser om samordningsnummer ska regleras i en ny

lag om samordningsnummer. Vidare föreslog regeringen bl.a. en stärkt	301

Skr. 2022/23:75	identitetskontroll vid tilldelning av samordningsnummer och att den som
Finans-	tar emot uppgifter om samordningsnummer ska få tydlig information om
departementet	vilken bedömning av identiteten som har gjorts. Genom förslagen om ett
	stärkt system för samordningsnummer ansågs tillkännagivandet
	tillgodosett och slutbehandlat. Riksdagen antog den 30 november 2022
	regeringens förslag (bet. 2022/23:SkU4, rskr. 2022/23:40). Punkten är
	slutbehandlad.
	Punkt 5 om förbättringar av folkbokföringslagstiftningen*: Riksdagen
	har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen
	bör utreda och återkomma med lagförslag som ytterligare skärper och
	förbättrar folkbokföringslagstiftningen (bet. 2021/22:SkU28 s. 21 f.). De
	åtgärder som anges i betänkandet för att skärpa och förbättra folkbok-
	föringslagstiftningen avser ett effektivare och utökat informationsutbyte,
	efterhandskontroller av folkbokförda och möjligheter att avregistrera
	falska identiteter		från folkbokföringen. Den 14 juli 2022			beslutade
	regeringen propositionen Stärkt system för samordningsnummer (prop.
	2021/22:276). I propositionen redovisar regeringen att tillkännagivandet
	får anses tillgodosett och därmed slutbehandlat av sammanfattningsvis
	följande skäl. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen om ändringar på
	förordningsnivå som innebär att sekretessbrytande bestämmelser i form av
	uppgiftsskyldigheter införts gentemot Skatteverket för ett flertal
	myndigheter. En lagändring som ger Skatteverket möjlighet att
	avregistrera falska		identiteter från folkbokföringen trädde i			kraft den
	1 juli 2018 (prop. 2017/18:145, bet. 2017/18:SkU19, rskr. 2017/18:317).
	Vad gäller efterhandskontroller av folkbokförda finns redan i dag
	möjlighet för Skatteverket att ta fram sådan historik. Punkten är
	slutbehandlad.
	Punkt 7 om folkbokföringsbrott m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma med
	förslag på förändringar i fråga om folkbokföringsbrott som är effektiva
	men också ändamålsenliga (bet. 2021/22:SkU28 s. 23 f.). Frågan om en
	översyn av straffbestämmelserna i folkbokföringslagen (1991:481) analy-
	seras inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkt är inte slutbehandlad: 7.
	100. Rskr. 2021/22:373
	Skattelättnad för arbetsresor – ett enklare och färdmedelsneutralt
	regelverk
	Prop. 2021/22:228, bet. 2021/22:SkU29
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 1 om skattelättnad för arbetsresor – ett enklare och färdmedels-
	neutralt regelverk: Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen					de	lagar
	riksdagen antagit (SFS 1071–1073).
	Punkt 2 om höjd övre avståndgräns för arbetsresor*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om höjd övre
	avståndsgräns	för	arbetsresor	(bet. 2021/22:SkU29	s. 20 f.).		Den
	15 november	2022 beslutade		regeringen propositionen		Bibehållet
	reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och
302	hemresor (prop. 2022/23:18). I			propositionen föreslog	regeringen att

reseavdraget i sin nuvarande form ska behållas och att den nya modellen	Skr. 2022/23:75
för skattelättnad för arbetsresor som skulle träda i kraft vid årsskiftet inte	Finans-

införs. Genom förslaget ansågs tillkännagivandet om höjd övre departementet avståndsgräns för arbetsresor slutbehandlat. Riksdagen antog den 13

december 2022 regeringens förslag (bet. 2022/23:FiU1, rskr. 2022/23:51). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 3 om höjd kilometersats*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om höjd kilometersats (bet. 2021/22:SkU29 s. 22). Den 15 november 2022 beslutade regeringen propositionen Bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor (prop. 2022/23:18). I propositionen föreslog regeringen att reseavdraget i sin nuvarande form ska behållas och att den nya modellen för skattelättnad för arbetsresor som skulle träda i kraft vid årsskiftet inte införs. Genom förslaget ansågs tillkännagivandet om höjd kilometersats slutbehandlat. Riksdagen antog den 13 december 2022 regeringens förslag (bet. 2022/23:FiU1, rskr. 2022/23:51). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 4 om höjd milersättning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om höjd milersättning (bet. 2021/22:SkU29 s. 23). Den 15 november 2022 beslutade regeringen propositionen Bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbets- resor, tjänsteresor och hemresor (prop. 2022/23:18). I propositionen föreslog regeringen vissa höjningar av de schablonbelopp som får dras av för kostnader för tjänsteresor och hemresor. Genom förslaget ansågs tillkännagivandet om höjd milersättning slutbehandlat. Riksdagen antog den 13 december 2022 regeringens förslag (bet. 2022/23:FiU1, rskr. 2022/23:51). Punkten är slutbehandlad.

101. Rskr. 2021/22:374

Redovisning av skatteutgifter 2022

Skr. 2021/22:98, bet. 2021/22:SkU30

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 18 augusti 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

102. Rskr. 2021/22:388

Straffbestämmelser till EU:s förordning om fartygsåtervinning och övergripande miljöfrågor

Prop. 2021/22:167, motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:MJU29

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 15 om djurskydds- och miljökrav vid offentlig upphandling av livsmedel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om djurskydds- och miljökrav vid offentlig upphandling av livs- medel (bet. 2021/22:MJU29 s. 54 f.). Frågan om upphandlande myndigheters och enheters möjligheter att ställa höga djurskyddskrav vid offentlig upphandling analyseras inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

303

Skr. 2022/23:75 Finans- departementet

304

103. Rskr. 2021/22:396

Indelning i utgiftsområden

Prop. 2021/22:100, punkt 2 och 3, bet. 2021/22:KU42

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändrad fördelning av ändamål och verksamheter på utgiftsområden: Den 3 november 2022 beslutade regeringen budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20 och 21) i enlighet med de av riksdagen godkända ändringarna av utgiftsområdena.

104. Rskr. 2021/22:401

Riktlinjer för den ekonomiska politiken

Prop. 2021/22:100, punkt 1, skr. 2021/22:141, bet. 2021/22:FiU20 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken: Punkten har behandlats i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m.).

Punkt 2 om Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finans- politiska ramverket: Den 3 november 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

105. Rskr. 2021/22:402

Vårändringsbudget för 2022 samt extra ändringsbudget om stöd till Ukraina

Prop. 2021/22:99, prop. 2021/22:255, utskottsinitiativ, bet. 2021/22:FiU21

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om skatt för pensionärer fr.o.m. den 1 januari 2023*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om sänkt skatt för pensionärer (bet. 2021/22:FiU21 s. 9 f.). Tillkännagivandet innebär att skatten för samtliga pensionärer ska sänkas fr.o.m. den 1 januari 2023 genom en förstärkning av det förhöjda grundavdraget med 6 miljarder kronor. I budgetpropositionen för 2023 lämnade regeringen emellertid inte något sådant förslag. Punkten är inte slutbehandlad.

106. Rskr. 2021/22:404

Årsredovisning för staten 2021

Skr. 2021/22:101, redogörelse 2021/22:RR4, bet. 2021/22:FiU30 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 3 november 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

107. Rskr. 2021/22:432

Registrering av kontantkort – förbättrad tillgång till uppgifter för brottsbekämpande myndigheter

Prop. 2021/22:183, bet. 2021/22:JuU34 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1086).

108. Rskr. 2021/22:436

Extra ändringsbudgetar för 2022 – Stöd till jordbruket och fiskerinäringen, kompensation för höga energipriser samt rekapitalisering av SAS AB

Prop. 2021/22:252, prop. 2021/22:258, utskottsinitiativ, bet. 2021/22:FiU48

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om ändrad inkomstberäkning samt ändrade utgiftsramar och nya och ändrade anslag för 2022, a): Den 14 juli 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Boverket. Punkten är slutbehandlad.

Om ändrad inkomstberäkning samt ändrade utgiftsramar och nya och ändrade anslag för 2022, b): Avsikten är att skrivelsen i denna del ska behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

109. Rskr. 2021/22:438

Extra ändringsbudgetar för 2022 – Stöd till jordbruket och fiskerinäringen, kompensation för höga energipriser samt rekapitalisering av SAS AB Prop. 2021/22:252, prop. 2021/22:258, bet. 2021/22:FiU48

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Ändrad inkomstberäkning samt ändrade utgiftsramar och nya och ändrade anslag för 2022:

a)Den 22 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslagen 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk, 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Punkten är slutbehandlad.

Ändrade anslagsändamål:

b)Den 30 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslaget 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livs- medel. Punkten är slutbehandlad.

c)Den 30 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Punkten är slutbehandlad.

d)Den 30 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslaget 1:18 Från EU-budgeten finan- sierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Skr. 2022/23:75 Finans- departementet

305

Skr. 2022/23:75	Punkten är slutbehandlad.
Finans-	Bemyndiganden i samband med rekapitalisering av SAS:
departementet	SRiksdagen har bemyndigat regeringen att						under 2022 för			statens
	räkning, helt eller delvis, konvertera svenska statens fordringar enligt
	befintliga hybridinstrument i SAS AB (publ), som uppgår till ett belopp
	om 2 500 000 000 kronor plus upplupen ränta, till nya aktier i SAS AB
	(publ), under 2022 för statens räkning, helt eller delvis, konvertera svenska
	statens utestående lånefordringar på konsortiet Scandinavian Airlines
	System Denmark–Norway–Sweden, som uppgår							till ett	belopp om
	1 500 000 000 kronor plus upplupen ränta, till nya aktier i SAS AB (publ)
	samt vidta de åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra konver-
	teringarna. Det har inte varit möjligt att genomföra konverteringarna under
	2022 i enlighet med riksdagens bemyndigande. Bemyndigandet har därför
	förlängts till 2023. Skrivelsen i denna del behandlas i budgetpropositionen
	för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.5.2). Se rskr. 2022/23:99
	(jfr Fi 134). Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkt är inte slutbehandlad: bemyndiganden i samband med
	rekapitalisering av SAS.
	110. Rskr. 2021/22:459
	Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd
	till Ukraina
	Prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Om ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, ändrade och nya
	anslag samt ändrade beställningsbemyndiganden, a): Avsikten är att
	skrivelsen i dessa delar om ändrad beräkning av inkomster i statens budget
	för 2022	ska behandlas i		regeringens		skrivelse		Årsredovisning för
	staten 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
	Om ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, ändrade och nya
	anslag samt ändrade beställningsbemyndiganden, b): Den 30 juni 2022
	beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022
	avseende Kungliga hov- och slottsstaten, länsstyrelserna, Kammar-
	kollegiet, Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån, Finansinspek-
	tionen,	Riksgäldskontoret,		Statens		servicecenter,			Skatteverket,
	anslaget 1:4 inom utgiftsområde 25 respektive anslaget 1:6 inom utgifts-
	område 25. Den 1 september 2022 beslutade regeringen om ändring av
	regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Lantmäteriet. Punkten är
	slutbehandlad.
	Om sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk: Den 22 juni
	2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1045–1047).
	Om utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning: Den
	30 juni 2022		beslutade regeringen		att	medge	att	Fortifikationsverket
	under 2022 genomför förvärv av fastigheterna Solna Ulriksdal 2:1 och
	Sollentuna		Helenelund 7:1	till en	kostnad		om	sammanlagt		högst
	1 810 000 000 kronor. Finansieringen ska ske inom den i regleringsbrevet
	angivna låneramen för samhällsinvesteringar. Punkten har behandlats i
	budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1						utg.omr. 2		avsnitt 5.3).
306	Punkten är slutbehandlad.

Om utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution: Den 30 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Skatteverket. Punkten är slutbehandlad.

Följande punkt är inte slutbehandlad: om ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, ändrade och nya anslag samt ändrade beställnings- bemyndiganden, a).

111. Rskr. 2021/22:466

Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina

Prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, ändrade och nya anslag samt ändrade beställningsbemyndiganden:

b)Den 22 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Bolagsverket samt anslagen 1:16 Omstruk- turering och genomlysning av statligt ägda företag och 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Livsmedelsverket och Statens jordbruksverk samt anslaget 1:22 Främjande av rennäringen m.m. inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Punkten är slutbehandlad.

c)Den 22 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslaget 1:3 Europeiska regionala utveck- lingsfonden perioden 2014–2020 inom utgiftsområde 19 Regional utveck- ling. Den 22 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslaget 1:23 Brexitjusteringsreserven inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Statens jordbruks- verk inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Punkten är slutbehandlad.

Utgiftsområde 19 Regional utveckling:

Den 1 september 2022 beslutade regeringen om medlemskap i European Regional Policy Research Consortium. Punkten är slutbehandlad.

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel:

a)Den 30 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Statens jordbruksverk inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Punkten är slutbehandlad.

b)Den 30 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Statens jordbruksverk inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Punkten är slutbehandlad.

Utgiftsområde 24 Näringsliv:

a)Den 22 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Verket för innovationssystem inom utgifts- område 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad.

b)Den 1 september 2022 beslutade regeringen om utbetalning av kapi- taltillskott till Svenska rymdaktiebolaget om 476 miljoner kronor. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkt är inte slutbehandlad: Utgiftsområde 24 Näringsliv b).

Skr. 2022/23:75 Finans- departementet

307

Skr. 2022/23:75 Finans- departementet

308

112. Rskr. 2021/22:471

Extra ändringsbudget för 2022 – Retroaktivt sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk

Prop. 2021/22:270, bet. 2021/22:FiU50 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om ändrad inkomstberäkning: Avsikten är att skrivelsen i denna del ska behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Om retroaktivt sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk, a)–c): Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1048–1050).

113. Rskr. 2021/22:472

Ändringar i statens budget för 2022 – Statliga kreditgarantier för lån till elproducenter

Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:FiU51 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2022 och 2023 ställa ut kreditgarantier om sammanlagt högst 250 000 000 000 kronor för lån till i första hand elproducenter, men vid behov även andra aktörer, på elderivat- marknaden, i enlighet med vad utskottet anför (bet. 2021/22:FiU51 s. 8– 10). Den 5 september 2022 beslutade regeringen att ge Riksgäldskontoret i uppdrag att ställa ut kreditgarantier för kreditfaciliteter till elproducenter, knutna till elderivatmarknaden i Nasdaq Clearing AB, som bedöms kunna få problem med att hantera marginalsäkerhetskrav. Regeringen har under 2023 möjlighet att besluta om förändringar i uppdraget inom ramen för riksdagens bemyndigande. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2022/23

114. Rskr. 2022/23:2

BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning

Prop. 2021/22:240, bet. 2022/23:SkU2 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 1 december 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

115. Rskr. 2022/23:5

Leveranser av fartygsbränsle till havs i vissa fall

Prop. 2021/22:256, bet. 2022/23:SkU5

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 17 november 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1483–1488).

116. Rskr. 2022/23:15

Riksrevisionens rapport om statens finansiering av kommunerna Skr. 2021/22:248, bet. 2022/23:FiU13

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 8 december 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

117. Rskr. 2022/23:18

Åtgärder för att förhindra illegal handel via post Prop. 2021/22:259, bet. 2022/23:TU2 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 24 november 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1493–1496).

118. Rskr. 2022/23:19

Undantag från lokaliseringsprincipen för kommunal bredbandsutbyggnad Prop. 2021/22:263, bet. 2022/23:TU3

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 24 november 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1491–1492).

119. Rskr. 2022/23:24

En ny riksbankslag (vilande grundlagsförslag m.m.) Prop. 2021/22:41, prop. 2021/22:169, prop. 2021/22:215, bet. 2022/23:KU8

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om en ny riksbankslag: Den 24 november 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1568).

Punkt 4 om övriga lagförslag: Den 24 november 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1570–1578 och 1580–1586).

120. Rskr. 2022/23:27

Förvalsalternativet inom premiepensionen

Prop. 2021/22:280, bet. 2022/23:SfU5

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 24 november 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1546–1548).

121. Rskr. 2022/23:29

En förstärkt spelreglering

Prop. 2021/22:242, bet. 2022/23:KrU2

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om bonuserbjudande: Den 1 december 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1674).

Skr. 2022/23:75 Finans- departementet

309

Skr. 2022/23:75 Finans- departementet

310

Punkt 3 om kassaregister för förströelsespel: Den 1 december 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1673).

Punkt 5 om lagförslaget i övrigt: Den 1 december 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1671, 1672, 1674 och 1675).

122. Rskr. 2022/23:33

Samverkan mot penningtvätt och finansiering av terrorism Prop. 2021/22:251, bet. 2022/23:FiU15

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 24 november 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1537–1539).

123. Rskr. 2022/23:39

Rapportering och utbyte av upplysningar om inkomster genom digitala plattformar

Prop. 2022/23:6, bet. 2022/23:SkU3 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 1 december 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1681–1691).

124. Rskr. 2022/23:40

Stärkt system för samordningsnummer

Prop. 2021/22:276, bet. 2022/23:SkU4

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 1 december 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1697–1701).

125. Rskr. 2022/23:45

En paneuropeisk privat pensionsprodukt

Prop. 2022/23:7, bet. 2022/23:FiU14

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 8 december 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1746–1764).

126. Rskr. 2022/23:46

Rätt till betalkonto i fler banker

Prop. 2022/23:10, bet. 2022/23:FiU16

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 8 december 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1704).

127. Rskr. 2022/23:47

Fondfaktablad och tidsfrist vid delning av en fond

Prop. 2022/23:8, bet. 2022/23:FiU17

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 8 december 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1725–1727).

128. Rskr. 2022/23:48

Stark kundautentisering vid fakturabetalningar online

Prop. 2022/23:9, bet. 2022/23:FiU18

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 8 december 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1728–1730).

129. Rskr. 2022/23:51

Statens budget 2023 – Rambeslutet

Prop. 2022/23:1, prop. 2021/22:245, prop. 2022/23:15, prop. 2022/23:17, prop. 2022/23:18, bet. 2022/23:FiU1

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, a) utgiftstak för staten 2023–2025, d) beräkningen av

inkomster i statens budget 2023, j) ålderspensionssystemets utgifter 2023 och punkt 6 om bemyndiganden om att överskrida anslag: Avsikten är att skrivelsen i dessa delar kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2023. Punkterna är inte slutbehandlade.

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, b) utgiftsramar för utgiftsområdena 2023: Den

19 januari 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet i denna del.

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, c) övriga utgifter i statens budget 2023: Den

19 januari 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet i den del som avser godkännande av beräkningen av förändringen av anslags- behållningar och Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2023. Den 23 januari 2023 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2023 till Riksgälds- kontoret för kännedom och beaktande. Avsikten är att skrivelsen i den del som avser den kassamässiga korrigeringen för 2023 kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, e) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposi-

tion 2022/23:1: Den 15 december 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1772–1774, 1778–1782 och 1807).

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i

statens budget, f) ändringar i			skatte-	och avgiftsregler i propo-
sition 2021/22:245	Höjd	skatt	på	alkohol	och tobak:	Den
15 december 2022	utfärdade	regeringen		de lagar	riksdagen	antagit
(SFS 1783–1793).

Skr. 2022/23:75 Finans- departementet

311


Skr. 2022/23:75	Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i
Finans-	statens	budget, g) ändringar i skatte- och avgiftsregler i						proposi-
departementet	tion 2022/23:15 Förstärkt skattereduktion för installation av solceller:
	Den 15 december 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit
	(SFS 1797).
	Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i
	statens	budget, h) ändringar i skatte- och avgiftsregler i						proposi-
	tion 2022/23:17 Tillfälligt sänkt skatt på drivmedel och sänkt skatt på
	bränslen i		viss värmeproduktion: Den			15 december 2022		utfärdade
	regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1775–1777).
	Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i
	statens	budget, i) ändringar i skatte- och avgiftsregler i						proposi-
	tion 2022/23:18 Bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för
	arbetsresor, tjänsteresor och hemresor: Den 15 december 2022 utfärdade
	regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1803–1806).
	Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i
	statens budget, k) preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster
	i statens budget 2024 och 2025: Avsikten är att skrivelsen i denna del
	kommer att behandlas i budgetpropositionen för 2024. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 3		om bemyndiganden om upplåning: Den				22 december 2022
	beslutade		regeringen regleringsbrev		för	budgetåret 2023		avseende
	Riksgäldskontoret. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 4 om lån för myndigheternas investeringar i anläggning-
	stillgångar		och punkt 5	om myndigheternas räntekontokrediter: Den
	19 januari 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet i dessa delar.
	Den 23 januari 2023 översände Regeringskansliet skrivelsen i dessa delar
	till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Punkten är slut-
	behandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 a), c), d), j) och k) samt 6.
	130. Rskr. 2022/23:52
	Höständringsbudget för 2022
	Prop. 2022/23:2, bet. 2022/23:FiU11
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Om utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning,							a): Den
	15 december 2022 beslutade regeringen att medge att Fortifikationsverket
	förvärvar fastigheten Nytomta 3 i Solna kommun till en kostnad om högst
	2 900 000 000 kronor. Punkten är slutbehandlad.
	Om utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, b): Den
	15 december 2022 beslutade regeringen om att ingå avtal med Europeiska
	kommissionen om en garanti för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina till
	följd av Rysslands invasion av landet. Punkten är slutbehandlad.
	Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag:
	Den	15 december 2022		beslutade	regeringen		om ändring		av
	regleringsbrevet för budgetåret 2022				avseende Riksgäldskontoret.				Den

312

22 december 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2022 avseende anslagen 1:1, 1:2, 1:3 och 1:5 inom utgiftsområde 25. Punkten är slutbehandlad.

Om ändrade beställningsbemyndiganden: Den 22 december 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2022 avseende Konsumentverket. Punkten är slutbehandlad.

131. Rskr. 2022/23:62

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:KU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om Statens budget inom utgiftsområde 1, a) anslagen för 2023: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budget- året 2023 avseende Kungliga hov- och slottsstaten. Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende länsstyrelserna. Punkten är slutbehandlad.

132. Rskr. 2022/23:70

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:KrU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17, a) anslagen för 2023: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Spelinspektionen. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Riksgäldskontoret. Punkten är slutbehandlad.

133. Rskr. 2022/23:82

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:SkU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om statens budget inom utgiftsområde 3: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Skatte- verket, Tullverket respektive Kronofogdemyndigheten. Punkten är slutbehandlad.

134. Rskr. 2022/23:99

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:NU1

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 24

a)Anslagen för 2023: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Bolagsverket, Konkurrens- verket, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Patent- och registreringsverket, Sveriges geologiska undersökning, Till- växtverket, Verket för innovationssystem samt anslagen 1:3 Institutens

Skr. 2022/23:75 Finans- departementet

313

Skr. 2022/23:75	strategiska kompetensmedel, 1:5 Näringslivsutveckling, 1:7 Turistfräm-
Finans-	jande, 1:12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, 1:15
departementet	Upprustning och drift av Göta kanal, 1:16 Omstrukturering och genom-
	lysning av statligt ägda företag, 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag,
	1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer, 1:20 Bidrag till
	företagsutveckling och innovation, 1:22 Stöd vid korttidsarbete, 1:23
	Brexitjusteringsreserven och 1:24 Elstöd inom utgiftsområde 24 Närings-
	liv. Den 22 december 2022 beslutade regeringen även riktlinjer för bud-
	getåret 2023 avseende Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien inom
	utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad.
	b) Telia Company AB: Riksdagen har bemyndigat regeringen att
	godkänna de beslut som fattas för att slutföra det återköpsprogram av
	aktier som beslutats av styrelsen i Telia Company AB, vilket inkluderar
	att Telia Company AB drar in egna aktier som bolaget äger, och att
	därigenom öka statens röst- och ägarandel i Telia Company AB till högst
	43,9 procent av aktierna och rösterna i bolaget samt vidta de åtgärder i
	övrigt som krävs för att genomföra åtgärderna. Ärendet bereds vidare.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	c) SAS AB: Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2023 för
	statens räkning, helt eller delvis, konvertera svenska statens fordringar
	enligt befintliga hybridinstrument i SAS AB (publ), som uppgår till ett
	belopp om 2 500 000 000 kronor plus upplupen ränta, till nya aktier i SAS
	AB (publ), under 2023 för statens räkning, helt eller delvis, konvertera
	svenska statens utestående lånefordringar på konsortiet Scandinavian
	Airlines System Denmark–Norway–Sweden, som uppgår till ett belopp
	om 1 500 000 000 kronor plus upplupen ränta, till nya aktier i SAS AB
	(publ) samt vidta de åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra
	konverteringarna. Se även rskr. 2021/22:438 (Jfr Fi 109). Ärendet bereds
	vidare. Punkten är inte slutbehandlad.
	d) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden
	1. Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för
	budgetåret 2023 avseende Sveriges geologiska undersökning. Punkten är
	slutbehandlad.
	2. Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för
	budgetåret 2023 avseende Riksgäldskontoret. Punkten är slutbehandlad.
	7. Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för
	budgetåret 2023 avseende Konkurrensverket, Sveriges geologiska under-
	sökning, Verket för innovationssystem samt anslagen 1:5 Näringslivsut-
	veckling och 1:23 Brexitjusteringsreserven inom utgiftsområde 24
	Näringsliv. Punkten är slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 b och c.
	135. Rskr. 2022/23:102
	Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
	Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:FiU2
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, a) anslagen för 2023:
	Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budget-
314	året 2023 avseende Statskontoret, anslaget 1:1 Statskontoret, medel för
314

förvaltningspolitisk utveckling, Kammarkollegiet, Finansinspektionen, Arbetsgivarverket, Statens tjänstepensionsverk, Finanspolitiska rådet, Konjunkturinstitutet, Ekonomistyrningsverket, Statistiska centralbyrån,

Statens fastighetsverk, Riksgäldskontoret, Bokföringsnämnden, anslaget 1:14 inom utgiftsområde 2, Statens servicecenter, anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning respektive Upphandlingsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 1 och 2: Den 22 december 2022 beslutade rege- ringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Riksgäldskontoret. Punkterna är slutbehandlade.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 3 och 4: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Kammar- kollegiet. Punkterna är slutbehandlade.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 6: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Statens tjänstepensionsverk. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 7: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Fortifikationsverket. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 8 och 9: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Statens fastighetsverk. Punkterna är slutbehandlade.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, c) godkännande av investeringsplaner, 1: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regle- ringsbrev för budgetåret 2023 avseende Fortifikationsverket. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, c) godkännande av investeringsplaner, 2: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Statens fastighetsverk. Punkten är slutbehandlad.

136. Rskr. 2022/23:103

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:FiU3

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om statens budget inom utgiftsområde 25, anslagen för 2023: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budget- året 2023 avseende anslagen 1:1, 1:2, 1:3 och 1:5 inom utgiftsområde 25 respektive anslaget 1:4 inom utgiftsområde 25. Punkten är slutbehandlad.

137. Rskr. 2022/23:104

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:FiU4

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Finans- departementet

315

Skr. 2022/23:75
Finans-	Om statens	budget	inom utgiftsområde 26: Den		22 december 2022
departementet	beslutade regeringen		regleringsbrev	för budgetåret 2023 avseende
	anslaget 1:2	inom	utgiftsområde 26	respektive	Riksgäldskontoret.

Punkten är slutbehandlad.

138. Rskr. 2022/23:105

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Prop. 2022:23:1, bet. 2022/23:FiU5

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 27, a) anslaget för 2023: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budget- året 2023 avseende anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 27, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Avsikten är att skrivelsen i denna del ska behandlas i budgetpropositionen för 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

139. Rskr. 2022/23:106

Stämpelskatt vid förvärv av fast egendom och tomträtter som görs vid delning av aktiebolag genom separation

Prop. 2022/23:11, bet. 2022/23:SkU6 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 22 december 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1850–1852).

140. Rskr. 2022/23:107

En tillfällig skatt på extraordinära vinster för vissa företag under 2023

Prop. 2022/23:20, bet. 2022/23:SkU9

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 22 december 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1843).

141. Rskr. 2022/23:109

Statens budget för 2023

Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:FiU10

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 januari 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

316

2.7 Utbildningsdepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2015/16

1. Rskr. 2015/16:155

Kvalitetssäkring av högre utbildning Skr. 2015/16:76, bet. 2015/16:UbU9

Motioner från allmänna motionstiderna 2014/15 och 2015/16 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 16), 2017/18:75 (U 11), 2018/19:75 (U 8), 2019/20:75 (U 5), 2020/21:75 (U 3) och 2021/22:75 (U 1).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 6 om jämförelser av utbildningars kvalitet*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska se över hur utbildningars kvalitet ska kunna jämföras mellan olika lärosäten (bet. 2015/16:UbU9 s. 19 f.). Den 17 mars 2016 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Universitetskanslersämbetet. Myndigheten fick då i uppdrag att vidareutveckla och implementera ett nytt system för kvalitets- säkring av högre utbildning i enlighet med de bedömningar som rege- ringen gör i den skrivelse som nu aktuell riksdagsskrivelse avser (Kvali- tetssäkring av högre utbildning [skr. 2015/16:76]). I uppdraget ingick att föreslå hur utbildningars kvalitet ska kunna jämföras mellan olika universitet och högskolor. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet

(Utbildningsdepartementet) i oktober 2016 (U2016/01132, U2016/01349). Sedan dess genomför Universitetskanslersämbetet löpande olika slags kvalitetsgranskningar och informerar om resultaten av granskningarna. Av de europeiska principerna för kvalitetssäkring av högre utbildning (ESG) framgår att lärosätena bör publicera resultaten av de granskningar som de själva genomför, och Universitetskanslersämbetet granskar att så görs inom ramen för granskningarna av lärosätenas kvalitetssäkringssystem. Vidare finns information om lärosätena och olika utbildningar genom både den statistik som Universitetskanslersämbetet publicerar och genom Universitets- och högskolerådets studieinformation. Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg.omr. 16, avsnitt 5.4, s. 115 f) att de vidtagna åtgärderna är de mest ändamålsenliga och att tillkännagivandet därmed får anses slutbehandlat. Riksdagens beslutade i enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen (bet. 2022/23:UbU1, rskr. 2022/23:108). Punkten är slutbehandlad.

2. Rskr. 2015/16:169

Gymnasieskolan

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:UbU13 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 18), 2017/18:75 (U 13), 2018/19:75 (U 10), 2019/20:75 (U 6), 2020/21:75 (U 4) och 2021/22:75 (U 2).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Utbildnings- departementet

317

Skr. 2022/23:75
Utbildnings-	Punkt 6 om breddad och förstärkt gymnasial lärlingsutbildning*: Riks-
departementet	dagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det
	som utskottet anför om att regeringen ska utreda om en breddad och
	förstärkt gymnasial lärlingsutbildning kan införas och vilka konsekvenser
	det skulle medföra (bet. 2015/16:UbU13 s. 13 f.). Den 20 mars 2014 gav
	regeringen	genom	tilläggsdirektiv	Yrkesprogramsutredningen
	(U 2014:01) i uppdrag att analysera om det finns intresse och förut-
	sättningar för en försöksverksamhet med branschlärlingar, dvs. gymnasial
	lärlingsutbildning med större inflytande och ansvar för branscher och
	arbetsgivare (dir. 2014:50). Utredningen slutredovisade sitt uppdrag den
	16 november 2015 i slutbetänkandet Välja yrke (SOU 2015:97). Utred-
	ningen förde i tät kontakt med ett flertal branschorganisationer dis-
	kussioner om hur den gymnasiala lärlingsutbildningen kan utvecklas.
	Utredningen bedömde att det inte fanns något större intresse för att
	utveckla en lärlingsmodell av centraleuropeiskt snitt där lärlingen rekry-
	teras och anställs av arbetsgivaren för att få hela sin utbildning på arbets-
	platsen. Branschorganisationer efterfrågade i stället möjligheter att ta
	större ansvar för vissa yrkesutbildningar med stor betydelse för arbets-
	marknaden som i dag riskerar att nedprioriteras inom utbildningssystemet.
	Detta ledde fram till att utredningen i slutbetänkandet föreslog en
	försöksverksamhet med branschskolor. Betänkandet remitterades och den
	23 mars 2017 beslutade regeringen propositionen En försöksverksamhet
	med branschskolor (prop. 2016/17:161). Regeringen redogjorde där för
	tillkännagivandet och kom till slutsatsen att det inte bör utredas vidare om
	en breddad och förstärkt gymnasial lärlingsutbildning kan införas.
	Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Tillkännagivandet
	nämndes inte särskilt i samband med utbildningsutskottets behandling av
	propositionen (bet. 2016/17:UbU21) och riksdagen beslutade den 14 juni
	2017 i enlighet med förslaget i propositionen (rskr. 2016/17:319). Utbild-
	ningsutskottet har därefter framfört att det alltjämt anser att en lärlingsut-
	bildning är en viktig del i utbildningssystemet och att tillkännagivandet
	inte är	tillgodosett (bet. 2017/18:KU21, yttr. 2017/18:UbU5y,
	rskr. 2017/18:326). Regeringen konstaterade			i budgetpropositionen för

2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 4.3.3 s. 110) att punkten åter är öppen. Regeringen har den 20 februari 2020 uppdragit åt Statens skolverk att redovisa en analys av utvecklingen av den gymnasiala lärlingsutbildningen. Skolverket skulle också, om det bedömdes lämpligt, föreslå hur lärlingsutbildningen kan utvecklas vidare samt lämna förslag på fortsatt hantering (U2020/00527/S). Skolverket redovisade uppdraget den 28 maj 2021 (U2021/02840). Av Skolverkets redovisning framgår att myndigheten anser att nuvarande form av lärlingsutbildningen i huvudsak bör behållas oförändrad, men Skolverket lämnar samtidigt förslag på åtgärder för att utveckla lärlingsutbildningen. Ärendet bereds i Regeringskansliet. I skrivelse 2021/22:75 angav regeringen att avsikten var att frågan skulle behandlas i budgetpropositionen för 2023. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg. omr. 16 avsnitt 3.5.4, s. 64) angav regeringen att den bedömer att ytterligare överväganden behöver göras. Regeringen avser därför att återkomma i frågan så snart som möjligt. Punkten är inte slutbehandlad.

318

3. Rskr. 2015/16:228

Skolväsendet

Motioner från allmänna motionstiden 2014/15 och 2015/16, bet. 2015/16:UbU14

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 20), 2017/18:75 (U 14), 2018/19:75 (U 11), 2019/20:75 (U 7), 2020/21:75 (U 5) och 2021/22:75 (U 3).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om skolavslutningar och andra traditionella högtider*: Riks- dagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att det ska införas ett undantag från 1 kap. 6 § skollagen (2010:800) med innebörden att konfessionella inslag ska få förekomma i offentliga skolor, i annan utbildning än undervisning, vid vissa tillfällen i samband med firandet av skolavslutningar och andra traditionella högtider (bet. 2015/16:UbU14 s. 44 f.). Under hösten 2016 fördes samtal om skolor med konfessionell inriktning m.m. med Modera- terna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. Regeringen bedömde i propositionen En skyldighet att erbjuda lovskola (prop. 2016/17:156) att frågan om konfessionella inslag vid skolavslutningar och andra traditionella högtider måste utredas ytterligare. Bedömningen gjordes bl.a. mot bakgrund av den remisskritik som framfördes när pro- memorian Vissa skollagsfrågor – Del 2 (U2014/05176/S) remitterades 2014. I promemorian fanns ett förslag med innebörden att det, när det gäller verksamhet med offentlig huvudman, ska införas en möjlighet att låta utbildningen innehålla enstaka inslag med konfessionell prägel som syftar till att överföra och utveckla traditioner som är en del av samhällets kulturarv. Den 8 mars 2018 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. undersöka om det finns behov av att ändra i skollagen för att kunna göra undantag från förbudet mot konfessionella inslag, oavsett huvudman och inriktning, i samband med firandet av skolavslut- ningar och andra traditionella högtider och, om så bedöms vara fallet, analysera hur ett förslag till sådan ändring förhåller sig till bestämmelser som ger uttryck för skolans värdegrund (U 2018:02, dir. 2018:15). Upp- draget skulle redovisas senast den 31 maj 2019 (dir. 2018:59). Utred- ningen fick genom dir. 2019:25 ett utvidgat uppdrag och förlängd redovisningstid till den 19 december 2019. Den 8 januari 2020 över- lämnades utredningens betänkande Nya regler för skolor med konfes- sionell inriktning (SOU 2019:64). Betänkandet har remitterats och regeringen beslutade den 17 mars 2022 propositionen Tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning (prop. 2021/22:157). I propositionen redovisas att utredningen bedömt att tillkännagivandet har gjorts mot bakgrund av en relativt bred förståelse av vad som utgör konfessionella inslag, t.ex. att varje besök i en gudstjänst- lokal skulle utgöra ett konfessionellt inslag. I propositionen föreslogs en definition i skollagen av konfessionella inslag som innebär att med sådana inslag avses bekännande eller förkunnande inslag som tillhör en viss religion och som initieras och genomförs av huvudmannen eller på dennes uppdrag. Definitionen tydliggör att förskolor, skolor och fritidshem med offentlig huvudman har möjlighet att genomföra avslutningar och upp-

Skr. 2022/23:75 Utbildnings- departementet

319

Skr. 2022/23:75	märksamma traditionella högtider i gudstjänstlokaler, så länge det inte
Utbildnings-	förekommer konfessionella inslag enligt den nya definitionen. Regeringen
departementet	bedömde i propositionen att det inte behöver göras något undantag från
	förbudet mot konfessionella inslag i utbildning hos en offentlig huvudman
	för att tillgodose gillkännagivandet och att tillkännagivandet därmed får
	anses slutbehandlat. Riksdagen beslutade den 15 juni 2022 i enlighet med
	förslagen i propositionen. Riksdagen har inte haft några synpunkter på
	regeringens hantering av tillkännagivandet (bet. 2021/22:UbU29, rskr.
	2021/22:397). Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 30 om digitaliserade nationella prov med extern rättning*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom
	det som utskottet anför om att digitaliserade nationella prov med extern
	rättning ska införas (bet. 2015/16:UbU14 s. 116 f.). I mars 2016 lämnade
	Utredningen om nationella prov (U 2015:02) betänkandet Likvärdigt,
	rättssäkert och effektivt – ett nytt nationellt system för kunskapsbedöm-
	ning (SOU 2016:25). Utredningen föreslog en stegvis digitalisering av
	nationella prov och en mer likvärdig bedömning av proven. Betänkandet
	remitterades och den 14 september 2017 beslutade	regeringen
	propositionen Nationella prov – rättvisa, likvärdiga, digitala (prop.
	2017/18:14). Regeringen bedömde i propositionen att tillkännagivandet
	om att digitaliserade nationella prov ska införas är slutbehandlat.
	Riksdagen beslutade den 15 november 2017 i enlighet med förslagen i
	propositionen (bet. 2017/18:UbU5, rskr. 2017/18:44).	Utbildning-
	sutskottet har konstaterat att frågan inte har hanterats i enlighet med
	riksdagens tillkännagivande och att det därmed inte är tillgodosett (bet.
	2017/18:KU21, yttr. 2017/18:UbU5y, rskr. 2017/18:326). Regeringen
	konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr.
	16 avsnitt 4.3.3 s. 110 f.) att punkten åter är öppen. Den 7 november 2019
	beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2019
	avseende Statens skolverk (U2019/03690). Myndigheten fick då i uppdrag
	att utreda hur central rättning av nationella prov kan införas samt
	förutsättningar för och konsekvenserna av ett sådant införande. Uppdraget
	redovisades till regeringen den 9 oktober 2020 (U2020/05137). Skolverket
	redovisade den 1 mars 2021 att införandet av digitala nationella prov och
	bedömningsstöd skulle komma att försenas med anledning av den s.k.
	Schrems II-domen (EU-domstolens dom av den 16 juli 2020 i mål C-
	311/18) som är ett förhandsavgörande av EU-domstolen som rör frågor
	om överföring av personuppgifter till tredjeland (U2021/01447). Genom
	en ändring av uppdraget att digitalisera de nationella proven m.m.
	(U2017/03739, U2019/03788) fick Skolverket den 22 juli 2021 i uppdrag
	att föreslå hur central rättning av betygsstödjande nationella prov i ämnena
	svenska, svenska som andraspråk och engelska kan utformas, och att i
	arbetet med uppdraget om digitalisering och automaträttning ta hänsyn till
	att sådan central rättning av nationella prov ska införas (U2021/03346).
	Redovisningstiden för denna del av uppdraget förlängdes genom beslut
	den 3 november 2021 (U2021/03958) och uppdraget redovisades den
	15 februari 2022 (U2022/00771). I redovisningen föreslår Skolverket bl.a.
	att central rättning ska införas våren 2027 avseende prov i gymnasieskolan
	och våren 2029 avseende prov i årskurs 9. Skolverket har den 26 januari
	2023 fått i uppdrag att ansvara för att förbereda införandet av central
320	rättning av digitala nationella prov i uppsatsdelarna i ämnena svenska,

svenska som andraspråk och engelska i årskurs 9 och för de obligatoriskt						Skr. 2022/23:75
avslutande kurserna i svenska, svenska som andraspråk och engelska för						Utbildnings-
de högskoleförberedande programmen i gymnasieskolan. Skolverket ska						departementet
även analysera och redovisa om, och i så fall hur, central rättning bör
införas för ytterligare delar av de nationella proven, t.ex. naturorienterande
och samhällsorienterande ämnen i årskurs 9. Detta nya uppdrag ska
redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den
15 mars 2024. Skolverket ska enligt det nya uppdraget även analysera och
redovisa hur tidpunkten för införandet av central rättning kan tidigare-
läggas. Denna del av uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet
(Utbildningsdepartementet)	senast	den	15	september	2023

(U2023/00237). Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2016/17

4. Rskr. 2016/17:250

Skolväsendet – grundläggande om utbildningen

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:UbU17 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (U 22), 2018/19:75 (U 14), 2019/20:75 (U 10), 2020/21:75 (U 8) och 2021/22:75 (U 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om könsuppdelad undervisning*: Riksdagen har tillkännagett för
regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om ett
tydliggörande av skollagen om att undervisning som huvudregel inte ska
vara könsuppdelad (bet. 2016/17:UbU17 s. 7 f.). Statens skolverk redovi-
sade i juni 2017 ett uppdrag om förslag till ändringar i läroplaner för att
förtydliga skolans jämställdhetsuppdrag (U2017/02659/S). Den 26 april
2018 beslutade regeringen om ett förtydligande av skolans jämställdhets-
uppdrag genom förordningar om ändring i förordningen (SKOLFS
2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet,
förordningen (SKOLFS 2010:255) om läroplan för grundsärskolan,
förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för
förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall samt förordningen
(SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan samt för förskoleklassen
och fritidshemmet i vissa fall (SKOLFS 8–11). Samma dag gav regeringen
genom tilläggsdirektiv Utredningen om elevers möjligheter att nå
kunskapskraven i uppdrag att föreslå nödvändiga ändringar i skollagen
(2010:800) med utgångspunkten att barn och elever som huvudregel inte
ska vara uppdelade efter kön i undervisningen och utbildningen i övrigt
(U 2017:07, dir. 2018:33, dir. 2018:58, dir. 2019:38 och dir. 2020:18).
Utredningen redovisade sitt uppdrag den 26 februari 2021 i betänkandet
Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd- och
elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell
funktionsnedsättning (SOU 2021:11). Utredningens bedömning, som
baseras på bestämmelser i läroplanerna som har ändrats efter det att
riksdagen lämnat sitt tillkännagivande, är att det inte bör införas några
bestämmelser i skollagen som uttryckligen förbjuder könsuppdelad
undervisning och utbildning. Detta eftersom utredningen bedömer att
nuvarande bestämmelser i läroplaner och diskrimineringslagen är till-
räckliga. Betänkandet har remissbehandlats under 2021. I	321

Skr. 2022/23:75	budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg. omr. 16, avsnitt 3.5.3,
Utbildnings-	s. 64) redovisas bl.a. att eftersom syftet med riksdagens tillkännagivande
departementet	om en lagändring har uppnåtts genom de nämnda läroplansändringarna
	och bestämmelserna i diskrimineringslagen bedömer regeringen att det
	arbete som redovisas i budgetpropositionen är det mest ändamålsenliga
	och att tillkännagivandet därmed får anses slutbehandlat. Punkten är
	slutbehandlad.
	Punkt 10 om digitala och centralt rättade nationella prov*: Riksdagen
	har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som
	utskottet anför om att digitala och centralt rättade nationella prov ska
	införas (bet. 2016/17:UbU17 s. 28 f.). Den 14 september 2017 beslutade
	regeringen propositionen Nationella prov – rättvisa, likvärdiga, digitala
	(prop. 2017/18:14). Regeringen bedömde i propositionen att tillkänna-
	givandet om digitala och centralt rättade nationella prov var slutbehandlat.
	Riksdagen beslutade den 15 november 2017 i enlighet med förslagen i
	propositionen (bet. 2017/18:UbU5, rskr. 2017/18:44). Utbildningsut-
	skottet har konstaterat att frågan inte har hanterats i enlighet med riksda-
	gens tillkännagivande och att det därmed inte är tillgodosett (bet.
	2017/18:KU21, yttr. 2017/18:UbU5y, rskr. 2017/18:326). Regeringen
	konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr.
	16 avsnitt 4.3.3 s. 110 f.) att punkten åter är öppen. Den 7 november 2019
	beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2019
	avseende Statens skolverk (U2019/03690/GV). Myndigheten fick då i
	uppdrag att utreda hur central rättning av nationella prov kan införas samt
	förutsättningar för och konsekvenserna av ett sådant införande. Uppdraget
	redovisades till regeringen den 9 oktober 2020 (U2020/05137). Skolverket
	redovisade den 1 mars 2021 att införandet av digitala nationella prov och
	bedömningsstöd skulle komma att försenas med anledning av den s.k.
	Schrems II-domen (EU-domstolens dom av den 16 juli 2020 i mål C-
	311/18) som är ett förhandsavgörande av EU-domstolen som rör frågor
	om överföring av personuppgifter till tredjeland. Genom en ändring av
	uppdraget att digitalisera de nationella proven m.m. (U2017/03739,
	U2019/03788) fick Skolverket den 22 juli 2021 i uppdrag att föreslå hur
	central rättning av betygsstödjande nationella prov i ämnena svenska,
	svenska som andraspråk och engelska kan utformas, och att i arbetet med
	uppdraget om digitalisering och automaträttning ta hänsyn till att sådan
	central rättning av nationella prov ska införas (U2021/03346).
	Redovisningstiden för denna del av uppdraget förlängdes genom beslut
	den 3 november 2021 (U2021/03958) och uppdraget redovisades den
	15 februari 2022 (U2022/00771). I redovisningen föreslår Skolverket bl.a.
	att central rättning ska införas våren 2027 avseende prov i gymnasieskolan
	och våren 2029 avseende prov i årskurs 9. Skolverket har den 26 januari
	2023 fått i uppdrag att ansvara för att förbereda införandet av central
	rättning av digitala nationella prov i uppsatsdelarna i ämnena svenska,
	svenska som andraspråk och engelska i årskurs 9 och för de obligatoriskt
	avslutande kurserna i svenska, svenska som andraspråk och engelska för
	de högskoleförberedande programmen i gymnasieskolan. Skolverket ska
	även analysera och redovisa om, och i så fall hur, central rättning bör
	införas för ytterligare delar av de nationella proven, t.ex. naturorienterande
	och samhällsorienterande ämnen i årskurs 9. Detta nya uppdrag ska
322	redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den

15 mars 2024. Enligt Skolverkets förslag i den tidigare delredovisningen	Skr. 2022/23:75
ska central rättning införas våren 2027 avseende prov i gymnasieskolan	Utbildnings-
och våren 2029 avseende prov i årskurs 9. Skolverket ska enligt det nya	departementet
uppdraget även analysera och redovisa hur tidpunkten för införandet av
central rättning kan tidigareläggas. Denna del av uppdraget ska redovisas
till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 15 september
2023 (U2023/00237). Punkten är inte slutbehandlad.
5. Rskr. 2016/17:251
Skolväsendet – lärare och elever
Motioner från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17, bet.
2016/17:UbU18
Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (U 23), 2018/19:75 (U 15),
2019/20:75 (U 11), 2020/21:75 (U 9) och 2021/22:75 (U 6).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om studie- och yrkesvägledning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska låta ta fram och uppdatera en digital studie- och yrkes- vägledningsplattform och att studie- och yrkesvägledarnas roll i skolan måste stärkas och i högre grad integreras i skolans verksamhet (bet. 2016/17:UbU18 s. 26 f.). Den 30 november 2017 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och föreslå åtgärder för att ge alla elever inom skolväsendet möjlighet att göra väl övervägda utbild- nings- och yrkesval fattade utifrån goda kunskaper om arbetsliv och utbildningsvägar. I uppdraget ingick frågan om hur studie- och yrkesväg- ledarens roll kan stärkas och i högre grad integreras i verksamheten samt hur nätbaserade och interaktiva studie- och yrkesvägledningstjänster används och kan utvecklas (U 2017:10, dir. 2017:116). Uppdraget skulle slutredovisas senast den 31 oktober 2018. Regeringen beslutade den

20juni 2018 om förlängd tid för utredningen (dir. 2018:60). I januari 2019 lämnade utredaren betänkandet Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle (SOU 2019:4). Betänkandet har remitterats.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 avsnitt 3.6 s. 110) föreslagit att medel avsätts för att se över och utveckla befintliga digitala verktyg för studie- och yrkesvägledning.

Riksdagen har beslutat	i enlighet	med	regeringens förslag
(bet. 2019/20:UbU1, rskr.	2019/20:120).	Den	19 december 2019 gav

regeringen Statens skolverk i uppdrag att se över och utveckla befintliga digitala verktyg för studie- och yrkesvägledning. Uppdraget ska redovisas senast den 15 februari 2024. Övriga förslag i betänkande SOU 2019:4 bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2017/18

6. Rskr. 2017/18:221

Lärare och elever

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:UbU19

323

Skr. 2022/23:75	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 19), 2019/20:75 (U 13),
Utbildnings-	2020/21:75 (U 10) och 2021/22:75 (U 7).
departementet	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 17 om trygghet och studiero i skolan*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen att regeringen ska låta utreda regelverket gällande trygghet
	och studiero i skolan med inriktning mot en skärpning av skollagen och se
	till att det informeras om och vidtas lämpliga insatser för att underlätta
	tillämpningen av det aktuella regelverket bland lärare, rektorer och
	huvudmän (bet. 2017/18:UbU19 s. 77 f.). Den 18 december 2017 gav
	regeringen Statens skolverk i uppdrag att kartlägga hur ordningsregler och
	disciplinära åtgärder används inom skolan. Myndigheten skulle vidare
	med utgångspunkt i kartläggningen lämna förslag till åtgärder i syfte att
	uppnå en skolmiljö präglad av trygghet och studiero. Skolverket redo-
	visade uppdraget den		15 oktober 2018. Regeringen beslutade den
	30 augusti 2018 ändringar i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen
	och fritidshemmet, i läroplanen för sameskolan och i läroplanen för
	gymnasieskolan, för att främja trygghet och studiero. I läroplanerna
	förtydligades rektorns ansvar gällande trygghet och studiero. Läroplanerna
	kompletterades också så att de markerar att elever ska visa respekt för, och
	hänsyn mot, skolans personal och andra elever. Ändringarna bygger på
	Skolkommissionens	förslag i betänkandet		Samling	för skolan
	(SOU 2017:35). Ändringarna i läroplanerna trädde i kraft den 1 juli 2019.
	Inom Regeringskansliet togs vidare promemorian Behörighet i ämnet
	samiska samt vissa läroplansändringar för ökad trygghet och studiero fram
	och skickades på remiss (U2020/00232). Promemorian innehåller bl.a.
	förslag om ökad trygghet och studiero i specialskolan, grundsärskolan och
	gymnasiesärskolan. Regeringskansliet beslutade den 26 februari 2020 att
	en utredare ska biträda Utbildningsdepartementet med att ta fram ett
	förslag till en nationell plan för skolans arbete med trygghet och studiero
	och lämna förslag som säkerställer ett fungerande regelverk kring trygghet
	och studiero i skolan (U2020/00707). Uppdraget redovisades den 16
	december 2020. Den 17 mars 2022 beslutade regeringen propositionen
	Skolans arbete med trygghet och studiero (prop. 2021/22:160). I
	propositionen, som senare bifölls av riksdagen (bet. 2021/22:UbU28, rskr.
	2021/22:364), föreslogs bl.a. att all personal ska få vidta de omedelbara
	och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna
	trygghet och studiero. Regeringen beslutade samma dag som
	propositionen beslutades, genom en ändring av Statens skolverks
	regleringsbrev och med förbehåll för riksdagens beslut, att Skolverket med
	utgångspunkt i propositionen bl.a. skulle ta fram stöd för skolans personal
	när det gäller deras befogenhet och ansvar att agera i bl.a. svåra situationer.
	Stödet skulle senast tillhandahållas den 1 januari 2023. Stöd i den del som
	gäller personalens befogenhet att ingripa fysiskt enligt 5 kap. 6 § skollagen
	skulle dock tillhandahållas senast den 15 augusti 2022. Ett sådant material
	finns nu tillgängligt på Skolverkets webbplats. Till uppdraget hör även att
	myndigheten ska informera om lagstiftningen och följa utvecklingen inom
	området, bl.a. vad gäller förekomsten av fysiska ingripanden och andra
	disciplinära och särskilda åtgärder i övrigt. Uppdraget i sin helhet ska
	redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den
324	1 december 2023.	De	förordningsändringar	som avsåg	läroplanerna

specialskolan, grundsärskolan och gymnasiesärskolan och som föreslogs i promemorian om Behörighet i ämnet samiska samt vissa läroplansändringar om trygghet och studiero beslutades den 16 juni 2022 (U2022/02389, SKOLF:S 2022:419, 2022:421 och 2022:422). Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg. omr. 16, avsnitt 3.5.1, s. 62–63) att tillkännagivandet har tillgodosetts och att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 18 om kunskapsunderlag och konsekvensanalys i fråga om användandet av kvalificerade lärare med utländsk utbildning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska ta fram kunskaps- underlag och göra en konsekvensanalys i fråga om användandet av kvalificerade lärare med utländsk lärarutbildning utan lärarlegitimation för viss undervisning i skolan (bet. 2017/18:UbU19 s. 84 f.). Regeringen har tidigare meddelat att regeringen avsåg att påbörja analysen under 2020. Regeringen meddelade 2021 att arbetet inte kunnat prioriteras med anledning av den då pågående pandemin. Regeringen har inte heller därefter haft möjlighet att prioritera arbetet. Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

7. Rskr. 2017/18:333

Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser Prop. 2017/18:195, bet. 2017/18:UbU10

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 27), 2019/20:75 (U 15), 2020/21:75 (U 12) och 2021/22:75 (U 8).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om brister i tillämpningen av skollagens bestämmelser om de stödinsatser som behövs för att elever ska nå kunskapskraven*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör göra en översyn och analys av den lagstiftning som gäller rätten till särskilt stöd och av skolornas praktiska tillämpning av lagstiftningen samt ge Skolinspek- tionen ett uppdrag att under två år särskilt granska skolornas arbete med stöd till elever som inte når kunskapsmålen (bet. 2017/18:UbU10 s. 23 f.). Den 20 juli 2017 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. kartlägga och analysera brister i stödarbetet samt föreslå hur arbetet kan förbättras. Utredaren skulle vidare vid behov föreslå nödvändiga författningsändringar (U 2017:07, dir. 2018:33, dir. 2018:58, dir. 2019:38 och dir. 2020:18). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 26 februari 2021 i betänkandet Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (SOU 2021:11). Betänkandet har remitterats. Regeringen beslutade den 17 mars 2022 propositionen Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd (prop. 2021/22:156), som senare bifölls av riksdagen (bet. 2021/22:UbU31, rskr. 2021/22:340.). I propositionen lämnades förslag med syfte att utveckla och tydliggöra förutsättningarna för s.k. resursskolor. I propositionen föreslogs bl.a. att bemyndigandet i skollagen för regeringen att meddela ytterligare föreskrifter om det tilläggsbelopp som kommunerna ska lämna till enskild verksamhet för barn och elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd, ska förses med en möjlighet för regeringen att delegera denna uppgift

Skr. 2022/23:75 Utbildnings- departementet

325

Skr. 2022/23:75	till den myndighet som regeringen bestämmer. I propositionen anges
Utbildnings-	vidare att syftet är att systemet med tilläggsbelopp för barn och elever som
departementet	har ett omfattande behov av särskilt stöd ska bli mer likvärdigt och rättvist.
	Den 17 mars 2022 beslutades propositionen Elevhälsa och stärkt
	utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (prop.
	2021/22:162), som senare bifölls av riksdagen (bet. 2021/22:UbU27,
	rskr.2021/22:429). I propositionen föreslogs bl.a. att elevhälsans uppdrag
	ska förtydligas och att det ska finnas tillgång till specialpedagog eller
	speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser. Den 12 maj
	2022 fick Statens skolverk, genom en ändring av myndighetens
	regleringsbrev, i uppdrag att med utgångspunkt i propositionen Resurs-
	skolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd – och med förbehåll för
	riksdagens beslut – lämna förslag till dels revidering av föreskrifter på
	förordningsnivå om bestämmandet av tilläggsbelopp för barn och elever
	med ett omfattande behov av särskilt stöd, dels myndighetsföreskrifter om
	tilläggsbelopp. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbild-
	ningsdepartementet) senast den 15 augusti 2023. Den 22 juni 2022 fick
	Skolinspektionen, genom en ändring av myndighetens regleringsbrev, i
	uppdrag att genomföra en granskning av skolornas arbete med extra
	anpassningar och särskilt stöd till elever i de obligatoriska skolformerna
	och i fritidshemmet (U2022/02495). Uppdraget ska redovisas till Rege-
	ringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 12 juni 2024.
	Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1,
	utg. omr. 16, avsnitt 3.5.2) att tillkännagivandet har tillgodosetts och att
	tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	Riksmötet 2018/19
	8. Rskr. 2018/19:44
	Behandling av personuppgifter för forskningsändamål
	Prop. 2017/18:298, bet. 2018/19:UbU5
	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 34), 2019/20:75 (U 16),
	2020/21:75 (U 13) och 2021/22:75 (U 9).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om likställa villkoren för offentliga och privata forskningsutfö-
	rare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör se
	över möjligheterna att återkomma med förslag på en lagstiftning som
	likställer villkoren för offentliga och privata forskningsutförare att bedriva
	forskning som inbegriper personuppgifter på rättslig grund (bet.
	2018/19:UbU5 s. 28 f.). Regeringen beslutade den 26 oktober 2017 att
	tillsätta utredningen Översyn av arkivområdet (dir. 2017:106). Utred-
	ningen behandlar motsvarande fråga om rättslig grund i förhållande till
	EU:s dataskyddsförordning men på arkivområdet, varför resultatet av
	denna utredning har inväntats för att frågan ska kunna beredas vidare inom
	Regeringskansliet. Utredningens slutbetänkande lämnades den 18
	december 2019 (SOU 2019:58). Betänkandet har remissbehandlats. I
	budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg. omr. 16 avsnitt 6.2.2,
	s. 216) angav regeringen att den bedömde att ytterligare överväganden
	behöver göras och därför avser att återkomma i frågan. Regeringens avsikt
326

är att frågan ska behandlas i en proposition som planeras överlämnas till riksdagen under 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

9. Rskr. 2018/19:104

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:UbU1

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 39), 2019/20:75 (U 19), 2020/21:75 (U 16) och 2021/22:75 (U 11).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 16

d)Tioårig grundskola*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör bereda möjligheten att införa en tioårig grundskola och återkomma till riksdagen med ett lagförslag (bet. 2018/19:UbU1 s. 44). Den 5 mars 2020 fattade regeringen beslut om att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur en tioårig grundskola kan införas. Utredningen redovisade sitt uppdrag den 10 maj 2021 i betänkandet En tioårig grundskola – Införandet av en ny årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan (SOU 2021:33). Betänkandet har remitterats och bereds inom Regeringskansliet. Regeringen gav i regleringsbrevet för 2021 Skolverket i uppdrag att inför ett införande av en tioårig grundskola, erbjuda förskollärare verksamma i förskoleklassen fortbildningsinsatser (dnr U2020/06613). Uppdraget har lämnats även i regleringsbreven för 2022 och 2023 (dnr U2021/04941 och U2022/04067). Punkten är inte slutbehandlad.

10.Rskr. 2018/19:171

Gymnasieskolan

Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:UbU11 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (U 21) , 2020/21:75 (U 17) och 2021/22:76 (U 12).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om tvåårig yrkesskola på gymnasial nivå*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska låta utreda inrättandet av en ny tvåårig yrkesskola på gymnasial nivå som är en del av det ordinarie utbildningssystemet (bet. 2018/19:UbU11 s. 14 f.). Regeringen har tidigare meddelat att regeringen avsåg att återkomma i frågan under 2021. Regeringen beslutade den 8 april 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för att fler unga ska nå målen med sin gymnasieutbildning (U 2021:01). I kommittédirektiven (dir. 2021:23) angav regeringen att uppdraget att utreda hur fler elever kan fullfölja sin utbildning inom gymnasieskolan bör ha sin utgångspunkt i riksdagens tillkännagivande. Enligt utredningens direktiv skulle uppdraget redovisas senast den 1 mars 2022. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 10 februari 2022 förlängdes utredningstiden till den 1 juni 2022 (dir. 2022:4). Betänkandet I mål – vägar vidare för att flera unga ska nå målen med sin gymnasieutbildning (SOU 2022:34) har remitterats t.o.m. den 28 oktober 2022 och förslagen bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Utbildnings- departementet

327

Skr. 2022/23:75 Utbildnings- departementet

328

11. Rskr. 2018/19:194

Grundläggande om utbildning

Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:UbU8 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (U 22), 2020/21:75 (U 18) och 2021/22:75 (U 13).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om skriftligt ordningsomdöme i terminsbetyget på högstadiet och gymnasiet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska göra det möjligt för skolor att ge elever på högstadiet och gymnasiet ett skriftligt ordningsomdöme i terminsbetygen. Ordningsomdömet ska inte ingå i slutbetyget (bet. 2018/19:UbU8 s. 58 f.). Regeringen har tidigare meddelat att regeringen avsåg att påbörja analysen under 2021. Regeringen avser nu att tillsätta en utredning om varaktigt stärkt trygghet och studiero och analyserar om frågan bör ingå i utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.

12. Rskr. 2018/19:269

Frågor om otillåten spridning av nationella prov och om att införa särskilda regleringar för idrottsgymnasier

Skr. 2018/19:110, bet. 2018/19:UbU17

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (U 25),2020/21:75 (U 19) och 2021/22:75 (U 14).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om möjligheter att kombinera gymnasieutbildning med elitsatsning i idrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör utreda möjligheterna att införa särskilda regleringar för idrottsgymnasier som möter olika idrotters behov och förutsättningar och som möjliggör kombinationen elitidrott och gymnasiestudier (bet. 2018/19:UbU17 s. 15 f.). Utbildningsdepartementet har den 17 juli 2020 remitterat en promemoria med förslag till ändringar i regelverket avseende de nationellt godkända idrottsutbildningarna och riksidrottsgymnasierna (U2020/04134). Remisstiden gick ut den 15 november 2020. Regeringen har inte haft möjlighet att prioritera arbetet. Avsikten är att återkomma till riksdagen i frågan så snart som möjligt. Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2019/20

13. Rskr. 2019/20:65

Höständringsbudget för 2019

Prop. 2019/20:2, bet. 2019/20:FiU11

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (U 32), 2020/21:75 (U 20) och 2021/22:75 (U 15).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning:

d)Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019–2023 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå

inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om en årlig medlemsavgift för den ideella föreningen Ebrains på högst 1 600 000 kronor: Den 5 december 2018 beslutade regeringen om ändring av regle- ringsbrev för budgetåret 2019 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Den 17 december 2020 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Den 16 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Den 22 december 2022 beslutade regeringen om regle- ringsbrev för budgetåret 2023 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Punkten är slutbehandlad.

e)Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019–2023 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om en årlig medlemsavgift för kunskaps- och innovationsplattformen inom urban mobilitet under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Urban Mobility) på högst 540 000 kronor: Den 5 december 2018 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Den 19 december 2019 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Den 17 december 2020 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2021 Kungl. Tekniska högskolan. Den 16 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Den 22 december 2022 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Punkten är slutbehandlad.

f)Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019–2023 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om en årlig medlemsavgift för organisationen European Research Infrastructure for Imaging Technologies in Biological and Biomedical Sciences (EuroBioimaging-ERIC) på högst 1 000 000 kronor: Den 5 december 2018 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Den 19 december 2019 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Den 17 december 2020 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Den 16 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Den 22 december 2022 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Punkten är slutbehandlad.

14. Rskr. 2019/20:349

Riksrevisionens rapport om resurseffektivitet och produktivitet vid Sveriges lärosäten i nordisk jämförelse

Skr. 2019/20:60, bet. 2019/20:UbU21

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (U 30) och 2021/22:75 (U 16). Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Utbildnings- departementet

329

Skr. 2022/23:75	Punkt 2 om jämförelser av utbildningars kvalitet vid olika lärosäten*:
Utbildnings-	Riksdagen har tillkännagett det som anförs i reservationen om att
departementet	regeringen ska ta initiativ till att ge högskolemyndigheterna i uppdrag att
	samla och tillgängliggöra information om utbildningarnas kvalitet för att
	blivande studenter bättre ska kunna jämföra utbildningar (rskr.
	2019/20:349 och bet. 2019/20:UbU21 s. 13). Den 17 december 2020
	beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende
	Universitets- och högskolerådet. I regleringsbrevet ger regeringen
	Universitets- och högskolerådet i uppdrag att återrapportera hur
	myndigheten samlar in och tillgängliggör information för att underlätta
	välavvägda val av studier. Redovisningen lämnades i myndighetens
	årsredovisning för 2021. Vidare har regeringen genom beslut den 30 juni
	2022 om ändring i regleringsbrevet för 2022 gett Universitets- och
	högskolerådet i uppdrag att vidta åtgärder för att tillgängliggöra
	information om utbildningars kvalitet för att blivande studenter ska kunna
	jämföra utbildningar, bland annat i fråga om behovet av högskoleutbildade
	på arbetsmarknaden, tidigare studenters etablering på arbetsmarkanden
	och löner. Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2023 (prop.
	2022/23:1, utg.omr. 16, avsnitt 5.4, s. 115 f) att de vidtagna åtgärderna är
	de mest ändamålsenliga och att tillkännagivandet därmed får anses
	slutbehandlat. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag i
	budgetpropositionen (bet. 2022/23:UbU1, rskr. 2022/23:108). Punkten är
	slutbehandlad.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2020/21

15. Rskr. 2020/21:14

Riksrevisionens rapport om undantag från skolplikten – regler, tillämpning och tillsyn

Skr. 2019/20:162, bet. 2020/21:UbU3

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (U 32) och 2021/22:75 (U 17). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

	Punkt 2 om Riksrevisionens rekommendation till regeringen om undantag
	från skolplikten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att
	regeringen ska följa den rekommendation som Riksrevisionen lämnar till
	regeringen i granskningsrapporten. Riksrevisionen rekommenderar
	regeringen att ta initiativ till att ändra bestämmelserna i skollagen och då
	beakta dels hur långa ledighetsbeslut en rektor ska kunna ta, dels om det i
	skollagen bör införas en möjlighet till sanktionsavgift, dels om
	bestämmelsen om varaktig vistelse utomlands enbart ska vara tillämplig
	för barn till statligt anställda som är stationerade utomlands. Regeringen
	meddelande 2021 att den avsåg att påbörja en analys av Riksrevisionens
	rekommendationer under 2022. Frågan bereds inom Regeringskansliet.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 3 om nationellt frånvaroregister*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen att regeringen ska se över möjligheten att införa ett nationellt
	frånvaroregister. Regeringen gav den 17 december 2020 Statens skolverk
330	i uppdrag att utreda möjligheten att införa ett nationellt frånvaroregister

och ta fram en genomförandeplan (U2020/06613). Uppdraget redovisades den 16 december 2021 (U2021/04976). Redovisningen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Regeringskansliets analys visar att frågan kräver ändringar i skollagen. Punkten är inte slutbehandlad.

16. Rskr. 2020/21:141

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:UbU1

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (U 37) och 2021/22:75 (U 18). Skrivelsen är slutbehandlad.

Statens budget inom utgiftsområde 16

b)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Riksdagen bemyndigar regeringen att

4.under 2021–2023 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om medlemskap i följande konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur, s.k. Eric-konsortier: Aerosols, Clouds and Trace Gases Research Infrastructure (ACTRIS-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor, European Marine Biological Resource Center (EMBRC-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 000 000 kronor, European Plate Observing System (EPOS-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor, European Solar

Telescope (EST-ERIC) med		en årlig		medlemsavgift	på	högst
6 000 000 kronor och	European		Open	Screen Infrastructure		(EU-
OPENSCREEN-ERIC)	med	en	årlig	medlemsavgift	på	högst

2 000 000 kronor och att under 2021–2023 besluta om finansiering av de årliga medlemsavgifterna i följande konsortier: Council of European Social Science Data Archives (CESSDA-ERIC) med en medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor, Common Language Resources and Technology Infrastructure (CLARIN-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 000 000 kronor, Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe (SHARE-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor, Biobanking and Biomolecular Resources Infrastructure (BBMRI-ERIC) med en medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor, European Social Survey (ESSERIC) med en medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor, Joint Institute for VLBI in Europe (JIVE-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 800 000 kronor, European Advanced Translational Research Infrastructure in Medicine (EATRIS-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 800 000 kronor, European Research Infrastructure for Biomedical Imaging (Euro-BioimagingERIC) med en medlemsavgift på högst 1 000 000 kronor och Integrated Carbon Observation System (ICOS- ERIC) med en medlemsavgift på högst 10 000 000 kronor: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Vetenskapsrådet. Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Vetenskapsrådet. Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Vetenskapsrådet. Punkten är slutbehandlad.

17.Rskr. 2020/21:196 Förskolan

Skr. 2022/23:75 Utbildnings- departementet

331

Skr. 2022/23:75	Bet. 2020/21:UbU7
Utbildnings-	Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (U 20).
departementet	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 1 om kvalitet och förutsättningar i förskolan (reservation 1)*:
	Riksdagen har tillkännagett det som anförs i reservationen om att
	regeringen ska tillsätta en bred utredning om förskolans faktiska
	förutsättningar att erbjuda en likvärdig utbildning (rskr. 2020/21:196 och
	bet. 2020/21:UbU7 s. 28). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten
	är inte slutbehandlad.
	Riksmötet 2021/22
	18. Rskr. 2021/22:33
	Riksrevisionens rapport om riktade utbyggnadsuppdrag till universitet
	och högskolor
	Prop. 2021/22:2, bet. 2021/22:UbU3
	Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (U 31).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om en samlad måluppfyllelseanalys vid utbyggnadsuppdrag*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen i dialog med
	lärosätena ska genomföra en samlad måluppfyllelseanalys av utbyggnads-
	uppdragen (bet. 2021/22:UbU3 s. 20) och därmed bifallit motion
	2021/22:1149 yrkande 1. Av tillkännagivandet följer att regeringen ska
	följa upp de riktade utbyggnadsuppdrag till universitet och högskolor som
	riksdagen och regeringen beslutade 2015–2019 (bet. 2021/22:UbU3 s. 19).
	Regeringen har den 30 juni 2022 gett Universitetskanslersämbetet i
	uppdrag att följa upp utfallet och analysera måluppfyllelsen av de
	utbyggnader av vissa utbildningsprogram som inleddes till följd av rege-
	ringens förslag i vårändringsbudgeten för 2015 och budgetpropositionerna
	för 2016, 2017 respektive 2018. Uppdraget ska genomföras i dialog med
	universitet och högskolor och ska redovisas senast den 31 mars 2023.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	19. Rskr. 2021/22:108
	Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
	Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:UbU1
	Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (U 36).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 16:

c)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Riksdagen bemyndigar regeringen att:

1. under 2022–2024 för anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift på högst 800 000 kronor i Cancer Core Europe: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Karolinska institutet. Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för

332

budgetåret 2023 avseende Karolinska institutet. Punkten är inte	Skr. 2022/23:75
slutbehandlad.	Utbildnings-

3.under 2022 för anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och departementet högskolor besluta om kapitaltillskott på högst 11 000 000 kronor till holdingbolag knutna till universitet för finansiering av idébanksmedel:

Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, Linnéuniversitet, Örebro universitet, Mittuniversitetet och regleringsbrev avseende anslagen 2:63 och 2:65 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Den

29september 2022 beslutade regeringen ändringsbeslut för regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, Linnéuniversitet, Örebro universitet, Mittuniversitetet och regleringsbrev avseende anslagen 2:63 och 2:65 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Punkten är slutbehandlad.

20.Rskr. 2021/22:129

Etisk granskning av forskning – en övergångsbestämmelse som avser kliniska läkemedelsprövningar

Prop. 2021/22:64, bet. 2021/22:UbU11 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 20 januari 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 44 och 45).

21. Rskr. 2021/22:136

Utökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister

Prop. 2021/22:45, bet. 2021/22:UbU10

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om lagförslaget: Den 10 februari 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 115).

Punkt 8 om förtydligande av särskilda skäl när det gäller den s.k. tvåårsregeln*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att de särskilda skälen för att återkalla ett godkännande när det gäller den s.k. tvåårsregeln bör förtydligas (bet. 2021/22:10, s. 38). De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 juli 2022. Den analys som Regeringskansliet har gjort visar att ett ytterligare förtydligande av vad som anses vara sådana särskilda skäl att ett outnyttjat godkännande inte bör återkallas kräver lagändring och att erfarenheter från tillämpningen av de nya bestämmelserna bör avvaktas innan behovet av en lagändring övervägs. Punkten är inte slutbehandlad.

333

Skr. 2022/23:75 Utbildnings- departementet

334

22. Rskr. 2021/22:140

Extra ändringsbudget för 2022 – Ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, medel för testning och smittspårning samt åtgärder på skatteområdet och andra områden med anledning av coronaviruset Prop. 2021/22:86, bet. 2021/22:FiU16

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 b) om extra ändringsbudget för 2022, Ändrade utgiftsramar samt ändrade och nya anslag: Den 3 februari 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Centrala studiestödsnämnden. Punkten är slutbehandlad.

23. Rskr. 2021/22:145

Riksrevisionens rapport om urvalet av elever till Pisaundersökningen Skr. 2021/22:39, bet. 2021/22:UbU5

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om Riksrevisionens rapport om Pisaundersökningen 2018: Den 9 februari 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

Punkt 4 om Pisaundersökningens tillförlitlighet och förtroendet för undersökningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska säkra tillförlitligheten i genomförandet av internationella kunskapsmätningar i den svenska skolan samt genomföra en analys av hur förtroendet för Pisastudien kan återupprättas (bet. 2021/22:UbU5 s. 18). Den 9 juni 2022 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera och föreslå hur uppgifter om exkluderade elever kan särredovisas i Pisaundersökningen. Utredaren ska även analysera och, vid behov, föreslå hur kunskapsresultaten för olika grupper av elever på andra sätt bättre kan följas upp i olika internationella undersökningar samt lämna nödvändiga författningsförslag (U2022:02, dir. 2022:73). Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 29 september 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

24. Rskr. 2021/22:146

En sammanhållen utildning för nyanlända som har utbildningsplikt Prop. 2021/22:51, bet. 2021/22:UbU9

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 10 februari 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 109).

25. Rskr. 2021/22:156

Ämnesbetyg – betygen ska bättre spegla elevers kunskaper. Prop. 2021/22:36, bet. 2021/22:UbU7

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om lagförslaget i fråga om modersmålsundervisning i gymnasiesärskolan: Den 3 mars 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 147).

Punkt 2 om lagförslaget i övrigt: Den 3 mars 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 146–148).

26. Rskr. 2021/22:157

Riksrevisionens rapport om yrkeshögskolan

Skr. 2021/22:53, bet. 2021/22:UbU8

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 22 juni 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

27. Rskr. 2021/22:203

Stärkt kvalitet och likvärdighet i pedagogisk omsorg

Prop. 2021/22:78, bet. 2021/22:UbU21

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 31 mars 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 241).

28. Rskr. 2021/22:205

Övergripande skolfrågor

Motion från allmänna motionstiden 2021/22:3990, bet. 2021/22:UbU14 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 11 om färre riktade statsbidrag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska minska antalet riktade statsbidrag som avser


gymnasieskolan	till	förmån	för	generella		bidrag
(bet. 2021/22:UbU14 s. 20).		Utredningen		En	ändamålsenlig

kommunalekonomisk utjämning (Fi 2022:03) har bl.a. fått i uppdrag att föreslå vilka riktade statsbidrag som skulle kunna inordnas i det generella statsbidraget och vid behov föreslå de följdändringar i kostnadsutjämningen som skulle vara motiverade och analysera vilka konsekvenser ett större sektorsbidrag till skolverksamhet skulle få för det generella statsbidraget, utjämningssystemet och för finansieringen av kommunsektorn i sin helhet. Utredningen ska redovisa sina förslag senast den 3 maj 2024. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg. omr. 16, avsnitt 3.6.5, s. 67) anger regeringen att arbetet med att förenkla statsbidragen fortsätter och att regeringen i syfte att minska antalet och förenkla de riktade statsbidragen avser att genomföra en översyn och anpassning av befintlig anslagsstruktur och anslagsändamål. I propositionen anges också att syftet med det är att minska huvudmännens administrativa börda och antalet riktade statsbidrag. Punkten är inte slutbehandlad.

29. Rskr. 2021/22:223

Ökade möjligheter till grundläggande behörighet för elever på gymnasieskolans yrkesprogram

Prop. 2021/22:94, bet. 2021/22:UbU22 Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Utbildnings- departementet

335

Skr. 2022/23:75	Den 13 april 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit
Utbildnings-	(SFS 275).
departementet
	30. Rskr. 2021/22:231
	Grundläggande om utbildning
	Motion från allmänna motionstiden 2021/22:4178, bet. 2021/22:UbU15
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 18 om tillgången till kvalitetssäkrade läromedel*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som
	utskottet anför om varje skolas skyldighet att säkerställa god tillgång till
	kvalitetssäkrade läromedel (bet. 2021/22:UbU15 s. 41). Utredningen om
	stärkta skolbibliotek och läromedel lämnade i augusti 2021 betänkandet
	Läromedelsutredningen – böckernas betydelse och elevernas tillgång till
	kunskap (SOU 2021:70). Betänkandet har remissbehandlats och frågan
	bereds inom Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2023 (prop.
	2022/23:1, utg. omr. 16, avsnitt 3.6.5., s. 66) framgår att regeringen
	bedömer att det behövs insatser för att bl.a. öka tillgången till läromedel
	av hög kvalitet och föreslår att medel avsätts för detta. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	31. Rskr. 2021/22:339
	Mer tid till lärande, extra studietid och utökad lovskola
	Prop. 2021/22:111, bet. 2021/22:UbU30
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 2 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit
	(SFS 730).
	32. Rskr. 2021/22:340
	Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd
	Prop. 2021/22:156, bet. 2021/22:UbU31
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 1 om lagförslaget. Den 2 juni 2022 utfärdade regeringen den lag
	riksdagen antagit (SFS 724).
	Punkt 2 om utredning om finansiering av resursskolor*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen att den ska återkomma med förslag på en
	förutsägbar och långsiktig finansiering av skolgång för resursskolans
	målgrupp och att det därför snarast bör tillsättas en utredning med detta
	uppdrag (bet. 2021/22:UbU31 s. 35). I regeringens skrivelse Riksrevi-
	sionens rapport om Skolpengen – effektivitet och konsekvenser (skr.
	2022/23:44) aviseras att en utredning ska tillsättas för att se över bl.a. de
	frågor om skolpengen som Riksrevisionen har lyft. Det framgår av
	skrivelsen att den utredningen även bör se över finansieringen av
	resursskolorna. Skrivelsen har lämnats till riksdagen den 28 december
	2022. Regeringen avser att tillsätta nämnda utredning under 2023. Punkten
	är inte slutbehandlad.
336

33. Rskr. 2021/22:362

Ökad likvärdighet för skolhuvudmän Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:UbU32 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om nytt förslag om resursfördelningssystem till skolan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör återkomma med ett förslag på ett resursfördelningssystem till skolan (bet. 2021/22:UbU32 s. 26). I finansplanen i budgetpropositionen för 2023 (proposition 2021/22:1, kapitel 1, s. 24) anges att regeringen avser att påbörja arbetet med att införa en nationellt bindande skolpengsnorm för att öka lik- värdigheten i den svenska skolan. I regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Skolpengen – effektivitet och konsekvenser (skr. 2022/23:44) aviseras att en utredning ska tillsättas för att se över bl.a. de frågor om skolpengen som Riksrevisionen har lyft samt att regeringen vid utform- ningen av kommittédirektiven har för avsikt att beakta vad riksdagen har tillkännagett för regeringen när det gäller finansieringen av svensk skola. Skrivelsen har lämnats till riksdagen den 28 december 2022. Regeringen avser att tillsätta nämnda utredning under 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om utredning om skolpengen*: Riksdagen har tilkännagett för regeringen att den bör utreda vissa frågor om skolpengen, bl.a. inom vilka områden skolpengen används utöver skolverksamhet och på vilka grunder skolpengen ska kunna dras tillbaka om det förekommer brottslighet i huvudmannens verksamhet (bet. 2021/22:UbU32 s. 29). Regeringen avser att under 2023 ge en särskild utredare i uppdrag att utreda frågan. Punkten är inte slutbehandlad.

34. Rskr. 2021/22:363

Förskola för fler barn

Prop. 2021/22:132, bet. 2021/22:UbU24

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om lagförslaget om uppsökande verksamhet: Den 9 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 833).

Punkt 3 om lagförslaget i övrigt: Den 9 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 833).

35. Rskr. 2021/22:364

Skolans arbete med trygghet och studiero

Prop. 2021/22:160, bet. 2021/22:UbU28

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om lagförslaget: Den 16 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 940).

36. Rskr. 2021/22:368

Validering för kompetensförsörning och livslångt lärande Prop. 2021/22:123, bet. 2021/22:UbU23

Skr. 2022/23:75 Utbildnings- departementet

337

Skr. 2022/23:75 Skrivelsen är slutbehandlad. Utbildnings-

departementet Den 16 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 911 och 912).

37. Rskr. 2021/22:397

Tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning

Prop. 2021/22:157, bet. 2021/22:UbU29 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1088).

38. Rskr. 2021/22:406

Ett mer likvärdigt skolval

Prop. 2021/22:158, bet. 2021/22:UbU33

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om lagförslaget i fråga om resursskolor: Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit ( SFS 1104).

Punkt 3 om ett nytt förslag om ett utvecklat skolval*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ska återkomma med förslag på ett utvecklat skolval som baseras på rimliga och förutsägbara kriterier, obligatoriskt skolval, bättre information och där bl.a. kötid finns med som möjlig urvalsgrund (bet. 2021/22:UbU33 s. 32). Regeringen lämnade den 30 juni 2022 ett uppdrag till Skolverket att med utgångspunkt i relevanta analyser, slutsatser och förslag i betänkandet En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning (SOU 2020:28) lämna förslag på hur ett gemensamt skolvalssystem för förskoleklass, grundskola och grundsärskola administrerat av Skolverket kan organiseras och genomföras med utgångspunkt i de principer för urval som gäller i dag (U2022/02561). Skolverket ska analysera de rättsliga och organisatoriska förutsättningarna för ett sådant system. I uppdraget anges att regeringen parallellt med att Skolverket genomför uppdraget har för avsikt att överväga på vilket sätt urvalsgrunderna bör förändras. Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

39. Rskr. 2021/22:411

Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning Prop. 2021/22:159, bet. 2021/22:UbU25

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1089–1091).

40. Rskr. 2021/22:412

In- och utpasseringskontroller vid högskoleprovet

Prop. 2021/22:155, bet. 2021/22:UbU26

338

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om lagförslagen: Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar regeringen antagit (SFS 1011–1013).

Punkt 2 om in- och utpasseringskontroller (reservation 2)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om in- och utpasseringskontroller. Enligt tillkännagivandet bör regeringen överväga nya arbetssätt och andra tekniska lösningar som kan bidra till att motverka fusk vid högskoleprovet (bet. 2021/22:UbU26 s. 41). Lagen (2022:1101) om in- och utpasseringskontroller vid högskoleprovet träder i kraft den 1 juli 2023. Regeringen avser att göra en analys av behovet av ytterligare åtgärder för att motverka fusk på högskoleprovet när lagen har tillämpats under en tid och när de kontroller som framgår av lagen har genomförts vid några provtillfällen. Punkten är inte slutbehandlad.

41. Rskr. 2021/22:429

Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning

Prop. 2021/22:162, bet. 2021/22:UbU27 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om lagförslaget i fråga om möjligheten att överklaga rektors beslut: Den 30 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1315).

Punkt 2 om lagförslaget i övrigt: Den 30 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1315 och 1316).

42. Rskr. 2021/22:437

Extra ändringsbudgetar för 2022 – Stöd till jordbruket och fiskerinäringen, kompensation för höga energipriser samt rekapitalisering av SAS AB

Prop. 2021/22:252, bet. 2021/22:FiU48 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om ändrad inkomstberäkning samt ändrade utgiftsramar och nya och ändrade anslag, a): Den 22 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslagen 14:1, 14:2, 14:3 och 14:4. Punkten är slutbehandlad.

43. Rskr. 2021/22:464

Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina

Prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, ändrade och nya anslag samt ändrade beställningsbemyndiganden

b)Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag: Den 30 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för

Skr. 2022/23:75 Utbildnings- departementet

339

Skr. 2022/23:75 Utbildnings- departementet

340

budgetåret 2022 avseende Myndigheten för yrkeshögskolan, Statens skolverk, Universitets- och högskolerådet och Vetenskapsrådet. Punkten är slutbehandlad.

c)Ändrade beställningsbemyndiganden: Den 30 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Statens skolverk. Punkten är slutbehandlad.

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning: Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om bidrag på högst 1 200 000 000 kronor till European Spallation Source Eric (ESS): Den 30 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Vetenskapsrådet. Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2022/23

44. Rskr. 2022/23:56

Höständringsbudget för 2022

Prop. 2022/23:2, bet. 2022/23:FiU11

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning: Riksdagen godkänner att regeringen under 2022 beslutar om medlemskap i den ideella föreningen Ebrains och bemyndigar regeringen att under 2022– 2025 för anslagen 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om årligamedlemsavgifter på högst 350 000 kronor för respektive universitet och anslag. Den 22 december 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Stockholms universitet respektive Karolinska institutet. Punkten är inte slutbehandlad.

Ändrade beställningsbemyndiganden: Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår. Den 22 december 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Rymdstyrelsen och Vetenskapsrådet. Punkten är slutbehandlad.

45. Rskr. 2022/23:71

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:KrU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17:

a)Anslagen för 2023: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende anslagen. Punkten är slutbehandlad.

b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, punkten 5: Den

22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret

2023 avseende anslag 14:2 Bidrag till tolkutbildning. Punkten är slutbehandlad.

46. Rskr. 2022/23:101

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:UbU2

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 15:

a)Anslagen för 2022: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende anslagen. Punkten är slutbehandlad.

b)Lagförslaget: Den 22 december 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1828).

c)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

Riksdagen bemyndigar regeringen att

1.under 2023 ta upp lån i Riksgäldskontoret för studielån som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 276 000 000 000 kronor: Den

22december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Centrala studiestödsnämnden. Punkten är slutbehandlad.

2.under 2023 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende anslag 1:6. Punkten är slutbehandlad.

d) Godkännanden Riksdagen godkänner

1.att räntan på studielån fr.o.m. den 1 januari 2023 bestäms så att den även omfattar beräknade framtida kreditförluster på studielån finansierade genom upplåning i Riksgäldskontoret och kreditförluster på återkrav hänförliga till sådana lån: Den 22 december 2022 beslutade regeringen om förordning om ränta på studielån för 2023 (SFS 1827). Punkten är slutbehandlad.2. att utöver ränta motsvarande förväntade förluster på nyutlåning fr.o.m. den 1 januari 2023 förs även den del av räntan på studielån som avser beräknade kreditförluster och kreditförluster på återkrav hänförliga till sådana lån beviljade t.o.m. den 31 december 2022 till konto i Riksgäldskontoret och används för finansiering av konstaterade förluster: Den 22 december 2022 beslutade regeringen i regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Centrala studiestödsnämnden om kredit på kreditreserven för Centrala studiestödsnämndens utlåning. Punkten är slutbehandlad.

3.att medel motsvarande de anslagsmedel som under perioden 2014- 2022 förts till ett konto i Riksgäldskontoret för finansiering av konstaterade förluster på studielån inklusive ränta levereras in till inkomsttitel på statens budget: I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 15 avsnitt 3.10.8. s. 41) bedömde regeringen att det inte längre finns något behov av dagens uppbyggda kreditreserv och att den därför bör avvecklas genom att medlen ställs till riksdagens förfogande. Punkten är slutbehandlad.

47.Rskr. 2022/23:108

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:UbU1

Skr. 2022/23:75 Utbildnings- departementet

341

Skr. 2022/23:75	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Utbildnings-
departementet	Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 16:
	a) Anslagen för 2023: Den 22 december 2022 beslutade regeringen
	regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende anslagen. Punkten är
	slutbehandlad.
	b) Godkännanden och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden
	Riksdagen:
	1. bemyndigar regeringen att under 2023–2025 för anslaget 2:4 Uppsala
	universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig
	medlemsavgift till kunskaps- och innovationsplattformen inom råvaror
	under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Raw Materials)
	på högst 350 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade regeringen
	regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Uppsala universitet. Punkten
	är inte slutbehandlad.
	2. bemyndigar regeringen att under 2023 för anslaget 2:4 Uppsala
	universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig
	medlemsavgift till kunskaps- och innovationsplattformen inom hållbar
	energi under Europeiska institutet för innovation och teknik (KIC
	InnoEnergy SE) på högst 500 000 kronor: Den 22 december 2022
	beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Uppsala
	universitet. Punkten är slutbehandlad.
	3. bemyndigar regeringen att under 2023–2025 för anslaget 2:4 Uppsala
	universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig
	medlemsavgift till Centre Européen de Calcul Atomique et Moléculaire
	(CECAM) på högst 350 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade
	regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Uppsala
	universitet. Punkten är inte slutbehandlad.
	4. godkänner att regeringen under 2023 beslutar om medlemskap i den
	ideella föreningen Ebrains och bemyndigar regeringen att under 2023–
	2025 för anslaget 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning
	på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift på högst 350 000 kronor:
	Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret
	2023 avseende Linköpings universitet. Punkten är inte slutbehandlad.
	5. godkänner att regeringen under 2023 beslutar om medlemskap i
	konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur, Infrafrontier ERIC, och
	bemyndigar regeringen att under 2023–2027 för anslaget 2:16 Karolinska
	institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig
	medlemsavgift på högst 600 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade
	regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Karolinska
	institutet. Punkten är inte slutbehandlad.
	6. bemyndigar regeringen att under 2023–2025 för anslaget 2:16
	Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om
	en årlig medlemsavgift till kunskaps- och innovationsplattformen inom
	hälsa under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Health)
	på högst 900 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade regeringen
	regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Karolinska institutet.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	7. bemyndigar regeringen att under 2023–2025 för anslaget 2:18 Kungl.
	Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om
342	en årlig medlemsavgift till kunskaps- och innovationsplattformen inom

råvaror under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Raw Materials) på högst 1 200 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Punkten är inte slutbehandlad.

8.bemyndigar regeringen att under 2023–2025 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till kunskaps- och innovationsplattformen inom hälsa under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Health) på högst 900 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Punkten är inte slutbehandlad.

9.bemyndigar regeringen att under 2023–2025 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till kunskaps- och innovationsplattformen inom it- området under Europeiska institutet för innovation och teknik (KIC Digital) på högst 400 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Punkten är inte slutbehandlad.

10.bemyndigar regeringen att under 2023–2025 för anslaget 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till kunskaps- och innovationsplattformen inom råvaror under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Raw Materials) på högst 1 200 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Luleå tekniska universitet. Punkten är inte slutbehandlad.

11.bemyndigar regeringen att under 2023 för anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor besluta om kapitaltillskott på högst 11 000 000 kronor till holdingbolag knutna till universitet för finansiering av idébanksmedel: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, Linnéuniversitet, Örebro universitet, Mittuniversitetet och regleringsbrev avseende anslagen 2:63 och 2:65 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Punkten är slutbehandlad.

12.bemyndigar regeringen att under 2023 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om bidrag på högst 1 004 000 000 kronor till European Spallation Source ERIC (ESS): Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Vetenskapsrådet. Punkten är slutbehandlad.

13.bemyndigar regeringen att under 2023 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om medlemsavgift till det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (Euro-HPC) på högst 25 000 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Vetenskapsrådet. Punkten är slutbehandlad.

14.bemyndigar regeringen att under 2023 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår. Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret

Skr. 2022/23:75 Utbildnings- departementet

343

2.8 Klimat- och näringslivsdepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2007/08

1. Rskr. 2007/08:24

Tilläggsbudget 2 för 2007

Prop. 2007/08:1, Tilläggsbudget 2, bet. 2007/08:FiU11

Tidigare redovisad, se skr. 2007/08:75 (N 49), 2008/09:75 (N 29), 2009/10:75 (N 24), 2010/11:75 (N 14), 2011/12:75 (N 9), 2012/13:75 (N 7), 2013/14:75 (N 5), 2014/15:75 (N 5), 2015/16:75 (N 4), 2016/17:75 (N 4), 2017/18:75 (N 4), 2018/19:75 (N 4), 2019/20:75 (N 2), 2020/21:75 (N 2) och 2021/22:75 (N 2).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om låneram för civila flygutvecklingsprojekt: Diskussioner har ägt rum sedan 2007 med Saab AB och Volvo Aero Corporation (Volvo Aero) om statlig delfinansiering för utveckling av eventuella ytterligare civila flygindustriprojekt med miljöinriktning, bl.a. inom ramen för Airbussam- arbetet.

Regeringen uppdrog den 3 juli 2008 åt Riksgäldskontoret att förhandla med Volvo Aero i syfte att uppnå förslag till ett avtal med företaget om delfinansiering av företagets utvecklingsinvesteringar i flygmotorprojektet Trent XWB. Sedan Riksgäldskontoret i mars 2009 överlämnat ett sådant förslag, har regeringen den 18 januari 2010 anmält ärendet till Europeiska kommissionen för prövning enligt unionsbestämmelserna om statsstöd. Sedan kommissionen godkänt förslaget uppdrog regeringen den 3 mars 2011 åt Riksgäldskontoret att för statens del teckna avtal med Volvo Aero gällande Trent XWB.

Efter en ansökan från Volvo Aero uppdrog regeringen den 26 maj 2011 åt Riksgäldskontoret att förhandla med Volvo Aero i syfte att uppnå för- slag till ett avtal med företaget om delfinansiering av företagets utveck- lingsinvesteringar i flygmotorprojektet Pratt & Whitney PW1100G, men Volvo Aero drog tillbaka sin ansökan.

Avseende royaltylånet för flygmotorprojektet GEnx angav Riksgälds- kontoret i en skrivelse till regeringen daterad den 23 september 2011 att lånesumman bör återbetalas delvis. Detta sedan Volvo Aero meddelat sin avsikt att ingå avtal med General Electric om förändringar i bolagens ansvarsfördelning i projektet. Europeiska kommissionen har i skrivelse den 21 september 2011 anfört att de föreslagna förändringarna är i linje med villkoren i kommissionens beslut. Regeringen uppdrog åt Riksgälds- kontoret att ingå tilläggsavtal med Volvo Aero i huvudsaklig överenstäm- melse med innehållet i det förslag som Riksgäldskontoret överlämnade den 23 september 2011 vad gällde GEnx. Volvo Aero återbetalde 103,6 miljoner kronor i slutet av oktober 2011. Volvo Aero uppgick hösten 2012 i den brittiska koncernen GKN Aerospace (GKN).

I maj 2018 skickade GKN en förfrågan till Riksgäldskontoret om att lösa avtalet om royaltylånet för GEnx. I en skrivelse till regeringen daterad den 25 juni 2020 hemställde GKN om att regeringen skulle godta en ändring av avtalet om royaltylånet avseende storleken på den royalty som GKN

Skr. 2022/23:75 Klimat- och näringslivs- departementet

345

Skr. 2022/23:75 Klimat- och näringslivs- departementet

346

kvartalsvis erlägger till Riksgäldskontoret. I juni 2021 återkallade GKN skriftligen denna hemställan. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2009/10

2. Rskr. 2009/10:223

Sveriges hantering av utsläppsrätter

Riksrevisionens styrelses redogörelse om utsläppsrätter (2009/10:RRS16), bet. 2009/10:MJU21

Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (M 10), 2011/12:75 (M 2), 2012/13:75 (M 2), 2013/14:75 (M 1), 2014/15:75 (M 2), 2015/16:75 (M 2), 2016/17:75 (M 1), 2017/18:75 (M 1), 2018/19:75 (M 1), 2019/20:75 (M 1), 2020/21:75 (M 1) och 2021/22:75 (M 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Hanteringen av utsläppsrätter*: Riksdagen har tillkännagett för regering- en vad utskottet anför om hantering och redovisning av överskottet av ut- släppsrätter (bet. 2009/10:MJU21 s. 11).

Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 20 s. 90) en beräkning av storleken på det förväntade överskottet av tilldelat utsläppsutrymme från första åtagandeperioden under Kyoto- protokollet till FN:s ramkonvention för klimatförändringar. Regeringen redovisade även sin bedömning att ett värde för överskottet inte kan beräknas. I budgetpropositionen begärde regeringen vidare riksdagens be- myndigande att annullera det överskott av tilldelat utsläppsutrymme som inte behövdes för att uppfylla Sveriges åtagande under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod, vilket bifölls av riksdagen (bet. 2014/15:MJU1, rskr. 2014/15:81). Den tilldelade mängden utsläppsutrymme utgjorde huvuddelen av Sveriges innehav av utsläppsrätter. Vid avräkningen och redovisningen av Sveriges åtagande till FN av första åtagandeperioden annullerades det överskott av tilldelad mängd utsläppsutrymme som Sverige förfogar över och som inte behövs för att uppfylla åtagandet i en- lighet med riksdagens bemyndigande. I propositionen Godkännanden för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod (prop. 2014/15:81) har regeringen redovisat hur Sverige kan fullgöra sitt åtagande under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod och hur huvuddelen av det samlade överskottet av Kyotoenheter hanteras. Riksdagen biföll den 27 maj 2015 regeringens för- slag i propositionen 2014/15:81 (bet. 2014/15:MJU13, rskr. 2014/15:202). Under hösten 2015 utarbetades förslag till regeringsbeslut för uppdrag till Statens energimyndighet att genomföra de förslag i proposition 2014/15:81 som riksdagen har behandlat. Regeringsbeslut togs den 22 ok- tober 2015 och Statens energimyndighet genomförde fullgörande och annullering av alla tilldelade utsläppsenheter den 3 november 2015.

Regeringen begärde i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 20 s. 9 och 96–97) riksdagens bemyndigande att annullera även Sveriges innehav av förvärvade Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Det gäller Kyotoenheter som Sverige har förvärvat från klimatprojekt utomlands genom Programmet för internationella kli- matinsatser som finansieras genom anslag 1:12. Riksdagen biföll rege- ringens begäran.

Regeringen beslutade den 30 mars 2017 att uppdra åt Statens energi-	Skr. 2022/23:75
myndighet att genomföra annulleringen av Sveriges resterande innehav av	Klimat- och
Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Energi-	näringslivs-
myndigheten redovisade uppdraget den 23 maj 2017. Regeringen föreslog	departementet
i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 108) att
annullera de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets
andra åtagandeperiod och som har levererats under 2013–2016. Kyotoen-
heterna har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimat-
insatser.
Regeringen uppdrog den 29 mars 2018 åt Statens energimyndighet att
annullera de utsläppsenheter som har förvärvats under Kyotoprotokollet
genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Beslutet avser
de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets första
åtagandeperiod samt de som genererats under den andra åtagandeperioden
och har levererats till och med 2016.
Statens energimyndighet redovisade den 28 maj 2018 att uppdraget om
att annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoproto-
kollets första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra
åtagandeperioden och har levererats till och med 2016 var genomfört.
Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1
utg.omr. 20 s. 98) att annullera de Kyotoenheter som har genererats under
Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under
2017 och 2018. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag
(bet. 2019/20:MJU1, rskr. 2019/20:122).
Regeringen redovisade samtidigt (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 s. 89) att
Sverige som princip bör fortsätta bidra till en ökad ambitionsnivå genom
att annullera överskott av utsläppsenheter som har utfärdats under Kyoto-
protokollet för att minska utsläppsutrymmet. Regeringen avser att årligen
annullera alla utsläppsenheter som förvärvats under Kyotoprotokollet och
som inte behövs för att uppfylla Sveriges nationella mål till 2020.
Regeringen beslutade den 20 februari 2020 att uppdra åt Statens energi-
myndighet att annullera de utsläppsenheter som har förvärvats under
Kyotoprotokollet genom Sveriges program för internationella klimatin-
satser. Beslutet avser de utsläppsenheter som har genererats under Kyoto-
protokollets första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra
åtagandeperioden och har levererats under 2017 och 2018.
Statens energimyndighet redovisade den 18 maj 2020 att uppdraget om
att annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokol-
lets andra åtagandeperioden och har levererats under 2017 och 2018 var
genomfört. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2021 (prop.
2020/21:1 utg.omr. 20 s. 83–84) att de Kyotoenheter som har genererats
under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats
under 2019 ska annulleras. Riksdagen beslutade i enlighet med regering-
ens förslag (bet. 2020/21:MJU1, rskr. 2020/21:143).
Regeringen beslutade den 25 februari 2021 att uppdra åt Statens energi-
myndighet att annullera de utsläppsenheter som har förvärvats under
Kyotoprotokollet genom Sveriges program för internationella klimat-
insatser. Beslutet avser de utsläppsenheter som har genererats under
Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och har levererats under 2019.
	347

Skr. 2022/23:75 Klimat- och näringslivs- departementet

348

Statens energimyndighet redovisade den 18 maj 2021 att uppdraget om att annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokol- lets andra åtagandeperiod och har levererats under 2019 var genomfört.

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20 s. 77) att annullera Sveriges innehav av utsläppsenheter som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. En andel av de annullerade enheterna används för att bidra till att uppnå etappmålet för begränsad klimatpåverkan till 2020. Resterande andel rapporteras i möjlig mån som klimatfinansiering. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2022/23:MJU1, rskr. 2022/23:97).

Tillkännagivandet bedöms kunna slutbehandlas först efter slutlig av- räkning av Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod som bedöms ske 2023.

Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2014/15

3. Rskr. 2014/15:182

Naturvård och biologisk mångfald

Motioner från allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:MJU12 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 12), 2016/17:75 (M 8), 2017/18:75 (M 6), 2018/19:75 (M 5), 2019/20:75 (M 2), 2020/21:75 (M 2) och 2021/22:75 (M 2).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om viltförvaltningsdelegationerna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att förstärka viltförvaltnings- delegationerna (bet. 2014/15:MJU12 s. 29 f.).

Viltförvaltningsdelegationerna utvärderades under 2016 och synpunkter inhämtades från alla länsstyrelser och en enkät skickades ut till alla dele- gater i viltförvaltningsdelegationerna. Regeringen beslutade den 23 feb- ruari 2017 att ändra i förordningen (2009:1474) om viltförvaltningsdele- gationer (SFS 2017:166). Ändringen innebar att miljö- och naturvårdsor- ganisationerna företräds av ytterligare en ledamot och natur- och eko- turismföretagen av en ledamot.

I skr. 2016/17:75 redovisade regeringen tillkännagivandet som slutbehand- lat. Miljö- och jordbruksutskottet har dock i sitt yttrande över skrivelsen (bet. 2016/17:KU21) anfört att det inte delar regeringens bedömning. Utskottet an- ser att det bör göras en översyn av huruvida det är möjligt att förtydliga viltförvaltningsdelegationernas mandat och beslutanderätt och om möjligt förstärka deras befogenheter. Beredningen av tillkännagivandet fortsätter därför inom Regeringskansliet. Flera förslag till åtgärder som syftar till att tillgodose tillkännagivandet håller på att tas fram. Punkten är inte slut- behandlad.

Punkt 23 om översyn av strandskyddet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att strandskyddet görs mer ändamåls- enligt i hela landet i syfte att förbättra förutsättningarna för byggande, boende och näringsverksamhet i strandlägen (bet. 2014/15:MJU12 s. 60 f.).

Regeringen beslutade den 4 juli 2019 att ge en särskild utredare i upp- drag att se över strandskyddet (dir. 2019:41). Uppdraget innebär att utredaren ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som medför att strandskyddet görs om i grunden genom en ökad differentiering som

tar hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder varierar i landet, liksom	Skr. 2022/23:75
befolkningstäthet och exploateringstryck. I kommittédirektiven anges bl.a.	Klimat- och
att det ska bli betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden. näringslivs-
Vidare anges att de förslag som lämnas ska syfta till att dels förbättra förut-	departementet
sättningar för bostäder och näringsverksamhet främst för småföretagare,
besöksnäring och gröna näringar i områden med lågt exploateringstryck,
dels bibehålla eller om behov finns förstärka strandskyddet för att värna
obrutna strandlinjer, den allemansrättsliga tillgängligheten och miljön i
starkt exploaterade områden. Därutöver framhålls att det lokala inflytandet
ska öka. Uppdraget redovisades den 14 december 2020. Betänkandet
Tillgängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd (SOU 2020:78)
var ute på remiss t.o.m. den 3 maj 2021. Den 10 november 2021 beslutade
regeringen lagrådsremissen En ökad differentiering av strandskyddet. Den
17 mars 2022 beslutade regeringen propositionen En ökad differentiering
av strandskyddet (prop. 2021/22:168) med förslag som syftade till att öka
differentieringen av strandskyddet, bl.a. med hänsyn till olika områdens
varierande skyddsbehov och möjlighet för strandnära bostäder och
näringsverksamheter i områden med lågt bebyggelsetryck. Även ändringar
av strandskyddet vid små insjöar och smala vattendrag föreslogs.
Förslagen syftade också till att strandskyddet ska stärkas och förtydligas i
områden av särskild betydelse för djur- och växtlivet och i områden där
bebyggelsetrycket är högt eller efterfrågan på mark för fritidshus-
bebyggelse är mycket stor. Riksdagen avslog propositionen (bet.
2021/22:MJU27, rskr. 2021/22:337).
Regeringen beslutade den 17 mars 2022 att ge en särskild utredare i upp-
drag att se över ändamålsenliga undantag från strandskyddet för de areella
näringarna (dir. 2022:18). Regeringen beslutade tilläggsdirektiv till ut-
redningen den 1 december 2022 (dir. 2022:138). Utredaren ska föreslå
författningsändringar och andra åtgärder som moderniserar och förtydligar
undantaget från strandskyddet för de areella näringarna (7 kap. 16 § första
stycket 1 miljöbalken). Syftet är att säkerställa att regleringen tar tillräcklig
hänsyn till de varierande förutsättningar som i dag råder för olika närings-
idkare inom de areella näringarna och till behoven av att förbättra
förutsättningarna för näringarnas utveckling, särskilt för småskaliga
lantbrukare. Utredningen ska även bidra till att uppnå livsmedelsstrategins
mål om ökad livsmedelsproduktion och hållbar utveckling i hela landet.
Utredaren ska förhålla sig till strandskyddets syften, berörda miljökvali-
tetsmål samt landsbygdspolitikens mål om en livskraftig landsbygd med
likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som
leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet. Uppdraget ska
redovisas senast den 31 december 2023. Ärendet bereds vidare. Punkten
är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2015/16
4. Rskr. 2015/16:50
Militära frågor
Motioner från allmänna motionstiden 2014 och 2015, bet. 2015/16:FöU3
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 21), 2016/17:75 (M 9),
2017/18:75 (M 7), 2018/19:75 (M 6), 2019/20:75 (M 3), 2020/21:75
(M 3) och 2021/22:75 (M 3).	349

Skr. 2022/23:75	Skrivelsen är slutbehandlad.
Klimat- och
näringslivs-	Punkt 3 om miljöprövning av övnings- och skjutfält*: Riksdagen har till-
departementet	kännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet
	anför om att beslutsprocesserna för miljöprövningen av övnings- och
	skjutfält behöver ses över i syfte att förkorta handläggningstiderna så att
	Försvarsmaktens möjligheter till övning inte allvarligt försvåras
	(bet. 2015/16:FöU3 s. 10).
	Regelverket avseende miljöprövning har de senaste åren reformerats vid
	flera tillfällen i syfte att förenkla och förkorta prövningen. Utgångspunkten
	för Miljödepartementets handläggning av överklagandeärenden är att den
	ska ske snabbt, effektivt och utan att rättssäkerheten eftersätts, vilket bl.a.
	innebär att åldersprincipen är den grundläggande utgångspunkten för
	departementets handläggning, dvs. det äldsta ärendet har högst prioritet.
	Vid miljöprövningen av Försvarsmaktens övnings- och skjutfält ställs
	viktiga samhällsintressen mot varandra vilket kräver en ingående prövning
	ur både rättslig och politisk synpunkt.
	Det rör sig ofta om stora, omfattande och komplexa ärenden och ofta
	med många klaganden att ta hänsyn till i beredningen av ärendena. Vidare
	är det så att verksamheten i många fall ökas vilket även ställer krav på
	noggranna och bitvis komplicerade överväganden i hanteringen av
	ärendena. Regeringen har efter riksdagens tillkännagivande den 17 dec-
	ember 2015 genom slutliga beslut avgjort sju ärenden under 2015, fyra
	ärenden under 2016, två ärenden under 2017 och ett under 2021 där
	Försvarsmakten ansökt om tillstånd enligt miljöbalken för övnings- och
	skjutfält.
	För närvarande handlägger Regeringskansliet ytterligare tre ärenden
	som avser övnings- och skjutfält och som omfattas av riksdagens tillkänna-
	givande. Av dessa inkom ett under 2013, ett under 2014 och ett under
	2015. Handläggning av ärendena pågår och ambitionen är att ärendena ska
	kunna avgöras under året.
	Regeringen tillsatte den 20 augusti 2020 utredningen En modern och
	effektiv miljöprövning (dir. 2020:86, M 2020:06) med uppdraget att se
	över det nuvarande systemet för miljöprövning och lämna förslag på de
	ändringar och åtgärder som krävs för att uppnå en modernare och mer
	effektiv miljöprövning. Huvudsyftet är att underlätta för miljö- och
	klimatförbättrande investeringar, men utredningens fokus på horisontella
	förändringar i miljöprövningen bedöms ha potential att åstadkomma
	snabbare och enklare prövningsprocesser för alla verksamheter som
	prövas enligt miljöbalken. Miljöprövningsutredningen har redovisat sitt
	betänkande som sedan har remitterats. Vidare arbete med utredningens
	betänkande pågår för närvarande i Regeringskansliet. I budgetproposi-
	tionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg. omr. 20, s. 14–16) behandlade
	regeringen tillkännagivandet och frågan om att se över beslutsprocesserna
	för miljöprövningen av övnings- och skjutfält. Regelverket avseende
	miljöprövning har de senaste åren reformerats vid flera tillfällen i syfte att
	förenkla och förkorta prövningen. Som nämnts ovan har Miljöprövnings-
	utredningen redovisat sitt betänkande och det har remitterats. En utredare
	har därutöver fått i uppdrag att lämna förslag som tillmötesgår en
	hemställan från Försvarsmakten om undantag från processuella krav under
350	en femårsperiod (M 2022:B). Uppdraget har redovisats och vidare bered-

ning pågår i Regeringskansliet. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbe- handlat.

Punkten är slutbehandlad.

5. Rskr. 2015/16:103

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:MJU1

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 26), 2016/17:75 (M 10), 2017/18:75 (M 8), 2018/19:75 (M 7), 2019/20:75 (M 4), 2020/21:75 (M 4) och 2021/22:75 (M 4).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20*: Riks- dagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som miljö- och jordbruksutskottet anför om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (bet. 2015/16:MJU1 s. 11 f.).

Ingen övergödning: I frågan om ingen övergödning fortsätter regeringen arbetet med att minska övergödningen, både genom insatser internationellt och genom att fortsatt stärka lokalt åtgärdsarbete. Arbetet med att stärka insatser på lokal nivå ges fortsatt hög prioritet. Stödet till lokala vatten- vårdsprojekt (Lova) är viktigt för åtgärdsarbete lokalt och regionalt. Rege- ringen har också reviderat förordningen om lokala vattenvårdsprojekt (Lova) (SFS 2017:1299) för att fler projekt ska kunna genomföras för att stärka det lokala åtgärdsarbetet. I budgetpropositionen för 2023 aviserades att regeringen satsar ytterligare medel på vattenrelaterade åtgärder inklu- sive åtgärder mot övergödning. Satsningen på återvätning av våtmarker kommer också att leda till minskad övergödning (prop. 2022/23:1, utg.omr. 20, s. 73 och s. 4).

Havs- och vattenmyndigheten fick i regleringsbrevet för 2018 i uppdrag att identifiera kostnadseffektiva åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen i ett antal pilotområden i utvalda län. Upp- draget redovisades den 31 mars 2021.

Regeringen tillsatte 2018 en utredning som skulle föreslå hur över- gödningen effektivt kan minskas genom att stärka drivkrafterna för lokalt åtgärdsarbete (dir. 2018:11). Utredaren skulle föreslå nya eller förstärkta styrmedel som leder till ökad användning av kostnadseffektiva åtgärder. Utredningen (M 2018:02) redovisade sitt betänkande Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet Ingen övergödning (SOU 2020:10) den 28 februari 2020 och betänkandet skickades ut på remiss den 24 april 2020 t.o.m. den 31 augusti 2020. Ärendet bereds vidare.

Riksdagen har i betänkande 2018/19:KU21 angett att riksdagen förvän- tar sig kraftfulla åtgärder på området och en redovisning av effekterna innan tillkännagivandet kan anses vara slutbehandlat. Punkten redovisades därför i skr. 2019/20:75 (M 4) åter som öppen.

För att förbättra möjligheten till uppföljning av bl.a. övergödningens utveckling över tid och för att eventuellt kunna utveckla mer träffsäkra indikatorer fick Havs- och vattenmyndigheten i regleringsbrevet för 2020 i uppdrag att utveckla en metod för uppföljning av miljötillståndet i vatten- förekomster. Uppdraget redovisades den 1 februari 2021.

Skr. 2022/23:75 Klimat- och näringslivs- departementet

351

Skr. 2022/23:75 Klimat- och näringslivs- departementet

352

I regleringsbrevet för 2020 fick Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att i samarbete med Statens jordbruksverk och andra berörda myndigheter utreda förutsättningarna för ett ökat samarbete mellan Östersjöländerna för att minska övergödningen i Östersjön, inklusive möjligheten till ett inter- nationellt handelssystem med utsläppsrätter. Uppdraget redovisades den 30 juni 2021.

Betänkandet Havet och människan (SOU 2020:83) redovisades till regeringen den 15 januari 2021. Det remitterades den 22 februari 2021 t.o.m. den 23 maj 2021. Ärendet bereds.

Den 17 mars 2022 beslutade regeringen propositionen En ökad differen- tiering av strandskyddet (prop. 2021/22:168) med förslag om att reger- ingen skulle få föreskriva att strandskydd inte ska gälla vid insjöar eller vattendrag som har anlagts eller restaurerats i huvudsakligt syfte att minska näringsbelastningen på den lokala vattenmiljön. Riksdagen avslog propositionen (bet. 2021/22:MJU27, rskr. 2021/22:337).

I budgetpropositionen för 2023 aviserades medel för åren 2023–2027 för åtgärder inom den gemensamma jordbrukspolitikens område (prop. 2022/23:1, utg.omr. 23, avsnitt 2.9.17 och 2.9.30). Den 22 september 2022 beslutade regeringen om den strategiska planen för åren 2023–2027. Den godkändes av EU-kommissionen den 28 oktober 2022. Planen innehåller åtgärder inom jordbruket som kommer ha betydelse för att minska växt- näringsförlusterna från jordbruket och för att minska övergödningen.

I regleringsbrevet för 2023 fick de länsstyrelser som är vattenmyndig- heter i uppdrag att vidareutveckla styrmedel för minskad övergödning utifrån förslaget i betänkandet Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet Ingen övergödning (SOU 2020:10). Uppdraget ska redovisas senast den 25 september 2024.

Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2016/17

6. Rskr. 2016/17:116

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:MJU1

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (M 31), 2017/18:75 (M 12), 2018/19:75 (M 11), 2019/20:75 (M 6), 2020/21:75 (M 5) och 2021/22:75 (M 5).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20*: Riks- dagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (bet. 2016/17:MJU1 s. 14).

På klimatområdet anser regeringen att en regelbunden uppföljning kan bidra till tydlighet, kontinuitet och långsiktighet i klimatpolitiken. Inom Regeringskansliet pågår ett ständigt kvalitetssäkringsarbete där utvärde- ringar av tidigare reformer är ett viktigt underlag. Regeringen uppdrog den 18 december 2014 (dir. 2014:165) åt Miljömålsberedningen (M 2010:04) att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk som reglerar mål och uppföljning. Miljömålsberedningen lämnade i mars 2016 ett delbetänkande om ett klimatpolitiskt ramverk (SOU 2016:21). I delbetänkandet föreslår bered-

ningen bl.a. ett planerings- och uppföljningssystem för klimatpolitiken, med klimatårsredovisningar och klimathandlingsplaner. Dessa kommer att utgöra ett oundgängligt underlag för regeringens redovisning av såväl uppnådda resultat som den långsiktiga utvecklingen gentemot riksdagen. Regeringen har remitterat Miljömålsberedningens delbetänkande. Den 9 mars 2017 beslutade regeringen om att överlämna propositionen Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (prop. 2016/17:146) till riksdagen. Propositionen inkluderade förslagen på en klimatlag. Riksdagen antog re- geringens förslag den 15 juni 2017 (bet. 2016/17:MJU24, rskr. 2016/17:320). Klimatlagen trädde i kraft den 1 januari 2018. Enligt 4 § klimatlagen (2017:720) ska regeringen presentera en årlig klimatredovisning. I sam- band med budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 20 Bilaga Klimatredovisning) presenterade regeringen en första klimatredo- visning i enlighet med bestämmelserna i klimatlagen.

Riksdagen har i betänkande 2018/19:KU21 angett att det som riksdagen efterfrågar är en redovisning av resultatet av de statliga insatserna på kli- matområdet och indikatorer som inriktas på resultat innan tillkännagivan- det kan anses vara slutbehandlat.

Under 2018 har regeringen beslutat om ändring i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag som innebär bl.a. att myndigheterna ska redovisa sina resultat i förhållande till de mål som regeringen har angett. Det ändrade kravet gäller från och med den 1 januari 2019 och ska tillämpas första gången på årsredovisningar för 2019. Regeringen bedömer att det kommer att ge bättre underlag för framtida redovisningar av effekterna av regeringens politik.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1, utg.omr. 20, bilaga 1) presenterat en andra klimatredovisning till riks- dagen. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1, utg.omr. 20, bilaga 1) redovisar regeringen mer i detalj än tidigare klimatredovisningar bedömningar av resultaten av statliga insatser på klimatområdet.

Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för Natur- vårdsverket för budgetåret 2020. I regleringsbrevet finns ett återrapporte- ringskrav om att Naturvårdsverket ska redovisa hur verksamheten utveck- lats i syfte att bidra med bra beslutsunderlag, särskilt avseende åtgärder, analysmetoder och beräkning av historiska och prognosticerade effekter samt kostnadseffektivitet, för regeringens arbete med genomförande av det klimatpolitiska ramverket och för att klimatmålen ska nås.

Den 29 oktober 2020 beslutade regeringen om ett uppdrag till Natur- vårdsverket att i tillägg till uppdraget M2019/02015 lämna förslag på hur klimatrapporteringsförordningen (2014:1434) bör utformas för att berörda myndigheter ska redovisa effektbedömningar av de viktigaste besluten med betydelse för utsläpp av växthusgaser och klimatomställningen samt hur dessa beslut förväntas bidra till att de nationella och globala klimat- målen nås.

Den 26 november 2020 beslutade regeringen om ett uppdrag till Natur- vårdsverket att ta fram underlag till 2021 års klimatredovisning. I upp- draget ingår bl.a. att beräkna klimateffekter av styrmedel och åtgärder i regeringens budgetproposition för 2021. Uppdraget redovisades i mars 2021.

I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 20 s. 74) konstaterade regeringen att det behövs förbättrade effektbedömningar i

Skr. 2022/23:75 Klimat- och näringslivs- departementet

353

Skr. 2022/23:75	klimatpolitiken. Av detta skäl föreslog regeringen att anslaget till Natur-
Klimat- och	vårdsverkets ökas med 10 miljoner kronor 2021. Anslaget beräknas ökas
näringslivs-	med 10 miljoner kronor 2022 respektive 3 miljoner kronor 2023. Trafik-
departementet	verket, Konjunkturinstitutet och Statens energimyndighet fick också
	ökade anslag i syfte att förbättra sitt arbete med klimateffektbedömningar.
	I regleringsbreven för 2021 gav regeringen dessa myndigheter i uppdrag
	att utveckla arbetet med klimateffektbedömningar och att tillsammans ta
	fram en myndighetsgemensam nationell vägledning för att beräkna klimat-
	effekter av styrmedel och åtgärder.
	Regeringen bedömer att detta sammantaget innebär bättre förutsätt-
	ningar för framtida redovisningar av effekterna av regeringens politik.
	Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1
	utg.omr. 20 s. 18) att tillkännagivandet	(bet. 2016/17:MJU1 punkt 1,
	rskr. 2016/17:116 och bet. 2018/19:KU21, yttr. 2018/19:MJU5y) om att
	resultatredovisningen på ett tydligare sätt ska redovisa resultaten av de
	statliga insatserna och att det behövs tydligare indikatorer som inriktas på
	resultatet är tillgodosett och därmed kan anses slutbehandlat. Riksdagen
	ansåg dock inte att detta tillkännagivande är slutbehandlat och vill att
	regeringen på ett tydligare sätt ska redovisa resultatet av de statliga
	insatserna på klimatområdet och att det behövs tydligare indikatorer som
	inriktas på klimat (bet. 2021/22:MJU1 s. 13, rskr. 2021/22:110).
	Den 18 januari 2022 trädde den nya klimatrapporteringsförordningen
	(2014:1434) i kraft där ett antal myndigheter fick ett tydligare uppdrag att
	bidra i arbetet med att ta fram underlag till klimatredovisningen enligt
	klimatlagen (2017:720), bl.a. när det gäller beräkningar och bedömningar
	av klimateffekter av beslut under året. Detta har haft effekt för klimat-
	redovisningen i budgetpropositionen för 2023.
	På regeringens uppdrag i regleringsbrevet för 2022 redovisade Natur-
	vårdsverket en metod för att beskriva takten i klimatomställningen för
	olika sektorer och branscher, exempelvis utifrån scenarier och nyckeltal
	baserat på tillgängliga och nya data. Detta utgjorde underlag för klimat-
	redovisningen i budgetpropositionen för 2023.
	Regeringen har i samband med budgetpropositionen för 2023 tagit fram
	en klimatredovisning i enlighet med	klimatlagen (prop. 2022/23:1,
	utg.omr. 20, bilaga 1). Effekten av styrmedelspaketen redovisas, i stället
	för de enskilda styrmedlen, i de fall det finns betydande interaktioner
	mellan styrmedlen. Effekterna beräknas därmed mer konsekvent i
	förhållande till utsläppsscenarier och risken för dubbelräkning minskas.
	Det redovisas även några indikatorer för industrin och transporter, och
	detta arbete kommer fortsätta att utvecklas. Utvecklingsarbete i
	Regeringskansliet och de berörda myndigheterna har lett till en förbättrad
	klimatredovisning. Årets redovisning innehåller klimateffektbedömningar
	på styrmedel, gapanalyser som illustrerar utvecklingen i förhållande till
	etappmålen samt kompletterande indikatorer för utsläppsutvecklingen.
	Regeringen utvecklar klimatredovisningen löpande och avser att åter-
	komma till riksdagen om det fortsatta arbetet.
	I frågan om ingen övergödning fortsätter regeringen arbetet med att min-
	ska övergödningen, både genom insatser internationellt och genom att fort-
	satt stärka lokalt åtgärdsarbete. Arbetet med att stärka insatser på lokal
	nivå ges fortsatt hög prioritet. Stödet till lokala vattenvårdsprojekt (Lova)
354	är viktigt för åtgärdsarbete lokalt och regionalt. Regeringen har också revi-

derat förordningen om lokala vattenvårdsprojekt (Lova) (SFS 2017:1299) för att fler projekt ska kunna genomföras för att stärka det lokala åtgärds- arbetet.

I budgetpropositionen för 2023 aviserades att regeringen satsar ytter- ligare medel på vattenrelaterade åtgärder inklusive åtgärder mot övergöd- ning. Satsningen på återvätning av våtmarker kommer också att leda till minskad övergödning (prop. 2022/23:1, utg.omr. 20, s. 73 och s. 4).

Regeringen tillsatte 2018 en utredning som skulle föreslå hur övergöd- ningen effektivt kan minskas genom att stärka drivkrafterna för lokalt åtgärdsarbete (dir. 2018:11). Utredaren skulle föreslå nya eller förstärkta styrmedel som leder till ökad användning av kostnadseffektiva åtgärder. Utredningen (M 2018:02) redovisade sitt betänkande Stärkt lokalt åtgärds- arbete – att nå målet Ingen övergödning (SOU 2020:10) den 28 februari 2020 och betänkandet skickades ut på remiss den 24 april 2020 t.o.m. den 31 augusti 2020. Betänkandet bereds vidare.

Betänkandet Havet och människan (SOU 2020:83) redovisades till rege- ringen den 15 januari 2021. Det remitterades den 22 februari t.o.m. den 23 maj 2021. Betänkandet bereds.

Skr. 2022/23:75 Klimat- och näringslivs- departementet

355

Skr. 2022/23:75	I regleringsbrevet för 2023 fick de länsstyrelser som är vattenmyndig-
Klimat- och	heter i uppdrag att vidareutveckla styrmedel för minskad övergödning
näringslivs-	utifrån förslaget i betänkandet Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet
departementet	Ingen övergödning (SOU 2020:10). Uppdraget ska redovisas senast den
	25 september 2024.
	I budgetpropositionen gjordes bedömningen att statens insatser har haft
	en viktig, men otillräcklig effekt i relation till behoven. Med de insatser
	som görs och är planerade kommer det fortsatt att ta tid innan positiva
	effekter kan förutses. Arbete med att minska övergödningen fortgår på
	flera områden och det finns ett omfattande beredningsunderlag för att ta
	frågan ett steg framåt. Dessa underlag bereds fortsatt.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	7. Rskr. 2016/17:153
	Giftfri vardag
	Skr. 2015/16:169 och motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet.
	2016/17:MJU7
	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 14), 2018/19:75 (M 12),
	2019/20:75 (M 7), 2020/21:75 (M 6) och 2021/22:75 (M 6).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.

356

Punkt 8 om hantering av grupper av kemiska ämnen*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om hantering av grupper av kemiska ämnen (bet. 2016/17:MJU7

s.32).

Inom ramen för regeringens uppdrag om en handlingsplan för en giftfri

vardag presenterade Kemikalieinspektionen i juli 2016 en strategi för att minska användningen av gruppen högfluorerade ämnen, s.k. PFAS, som omfattar ca 3 000 ämnen. Strategin har bl.a. lett till att Sverige tillsammans med Tyskland tagit fram ett förslag till begränsning av vissa PFAS under Reach. Förslaget till begränsning gäller all användning och omfattar ca 200–400 ämnen inom PFAS-gruppen och överlämnades till EU:s kemika- liemyndighet Echa i mitten av juli 2017. Ett annat exempel på begränsning av en stor grupp av PFAS-ämnen där Sverige varit delaktig är EU:s beslut 2016 att begränsa PFOA och ämnen som bryts ned till PFOA. Kemikalie- inspektionen har vidare 2016 presenterat förslag på nationell begränsning för brandskum som innehåller PFAS och förslaget bereds inom Regerings- kansliet. Det är önskvärt att EU-lagstiftningens processer för hantering av grupper av ämnen förenklas och att metoder för bedömning tas fram. Det finns inga formella hinder för att hantera ämnen gruppvis, men det har i praktiken visat sig vara svårt. Sverige arbetar inom EU för att få till en bättre tillämpning, t.ex. genom det arbete med PFAS respektive PFOA som beskrivs ovan.

Användningen av kemiska växtskyddsmedel i områden som allmän- heten har tillgång till och vistas på är utbredd och kan innebära risker både för människors hälsa och miljön. Regeringen beslutade den 24 mars 2021 om en ändring i förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel (SFS 229). Ändringen innebär ett förbud mot användning av växtskydds- medel i vissa områden som allmänheten har tillträde till. Förbudet började att gälla den 1 oktober 2021.

Den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, har inlett ett arbete med att ta fram en vägledning för riskbedömning av kombinations- effekter från exponering för olika kemiska ämnen.

Kemikalieinspektionen har under 2017 uppdaterat en promemoria ”Gruppering av kemiska ämnen inom Reach och CLP”. Projektet genom- fördes i huvudsak under 2016 som ett led i Kemikalieinspektionens egna åtaganden inom ramen för Miljömålsrådet.

Kemikalieinspektionen överlämnade den 31 augusti 2017 till Rege- ringskansliet (Miljö- och energidepartementet) en redovisning av ett rege- ringsuppdrag om bisfenoler – en kartläggning och analys, som en del- rapport inom Handlingsplanen för en giftfri vardag (M2017/02094). Inom ramen för arbetet med uppdraget om bisfenoler har myndigheten utvecklat en ny metod för att ur ett mycket stort antal ämnen kunna få fram de mest relevanta. Metoden bygger på QSAR, som i sin tur bygger på att vissa delar av en molekyl (vissa strukturelement) kan kopplas ihop med vissa inneboende egenskaper. Metoden är en viktig del i arbetet med att lättare kunna hantera stora grupper av liknande ämnen och hitta dem som har liknande farliga egenskaper. Kemikalieinspektionen har därutöver lämnat in förslag till användningsbegränsning för ”C9-C14 PFCA:s (inkl. deras relaterade ämnen)” till Europeiska kemikaliemyndigheten, Echa. Försla- get omfattar flera hundra ämnen som på detta sätt hanteras i grupp. För- slaget kommer nu att granskas av Echas två vetenskapliga kommittéer, dels den för riskbedömning och dels den för socioekonomisk analys.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 49) gett riksdagen viss information om utvecklingen på om- rådet. Regeringen ansåg att det behövs ett system som tar hänsyn till att kemiska ämnen kan förvärra varandras farliga effekter, så kallade kombinationseffekter eller cocktaileffekter. Regeringen tillsatte därför en utredning om detta (regeringsbeslut den 29 mars 2018, dir. 2018:25) som fick i uppdrag att ta ett helhetsgrepp om risker med grupper och kombina- tioner av kemiska ämnen. I oktober 2019 lämnade utredningen sitt betänk- ande Framtidens kemikaliekontroll – Hantering av kombinationseffekter och gruppvis bedömning av ämnen (SOU 2019:45). Utredningen har remitterats och ärendet bereds vidare i Regeringskansliet.

Kemikalieinspektionen har tillsammans med myndigheter från nio med- lemsstater samt Norge utarbetat ett förslag till EU-strategi för PFAS – ”Elements for an EU-strategy for PFASs”. Strategin omfattar konkreta för- slag till åtgärder. Strategin har överlämnats till EU-kommissionen i december 2019. Vidare har några medlemsstater, inklusive Sverige, vid miljörådet i december 2019 aviserat att man har för avsikt att ta fram be- gränsningsförslag för hela PFAS-gruppen.

Sverige har också genom EU verkat för ett globalt förbud mot använd- ning av en stor grupp PFOA-besläktade ämnen. I april 2019 beslutade parterna till Stockholmskonventionen, efter ett förslag från EU, om en begränsning av användning av PFOA och PFOA-relaterade ämnen på global nivå. Begränsningen omfattar flera hundra ämnen som är besläktade med PFOA. Sverige har genom Kemikalieinspektionen tillsammans med fyra andra europeiska myndigheter lämnat in ett förslag till EU:s kemika- liemyndighet Echa om att förbjuda PFAS-kemikalier inom EU. Den gäller för all användning som inte är nödvändig för samhället. EU-kommissionen har i sin tur under perioden beslutat om att förbjuda 200 PFAS.

Skr. 2022/23:75 Klimat- och näringslivs- departementet

357

Skr. 2022/23:75	Översynen av den EU-gemensamma kemikalielagstiftningen Reach-för-
Klimat- och	ordningen har påbörjats. Regeringen har svarat på EU-kommissionens
näringslivs-	inledande konsekvensanalys om översynen av förordningen. Som under-
departementet	lag till översynen har Kemikalieinspektionen tagit fram en rapport om
	bedömningsfaktorer och behovet av en ytterligare blandningsbedöm-
	ningsfaktor för att ta hänsyn till kombinations- och blandningseffekter
	under utvärderingen av risker för människors hälsa och miljön.
	I regleringsbrevet för 2022 angav regeringen att Kemikalieinspektionen
	ska redovisa vilka insatser som bidragit till genomförandet av EU:s kemi-
	kaliestrategi inklusive hur myndigheten har bidragit till införande av
	bedömningsfaktor/-er för att hantera kombinationseffekter under Europa-
	parlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering,
	utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reachförord-
	ningen) samt till effektivare utfasning av särskilt farliga ämnen i konsu-
	mentprodukter genom bl.a. gruppvisa bedömningar och begränsningar.
	Myndigheten ska vidare redovisa arbetet för att minska spridning och
	risker med PFAS och särskilt hur arbetet med en gruppbegränsning av
	PFAS har fortsatt.
	Sammanfattningsvis har en rad åtgärder vidtagits för att kemiska ämnen
	ska hanteras gruppvis i större utsträckning, med fokus på att utveckla EU-
	reglerna.
	Regeringen och Kemikalieinspektionen har främst genom påverkans-
	arbete inom EU verkat för att likartade kemikalier ska hanteras i grupp.
	Arbetet går framåt i denna riktning vilket redovisats ovan, t.ex. i fråga om
	åtagandet att säkerställa att användningen av PFAS som grupp fasas ut i
	EU om det inte visats att den är nödvändig för samhället. Det är ett
	åtagande som EU-kommissionen gjort i sin Kemikaliestrategi för hållbar-
	het. Strategin innehåller också ett åtagande att bedöma hur man i Reach-
	förordningen bäst inför en eller flera bedömningsfaktorer för blandningar
	när ämnen ska kemikaliesäkerhetsbedömas. Utredningen Framtidens
	kemikaliekontroll (SOU 2019:45) skrevs av 2022 med hänvisning till att
	rekommendationerna hanteras på EU-nivå bl.a genom översynen av Reach-
	förordningen (M2020/00226). Regeringen har redovisat insatser i budget-
	propositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg.omr. 20, s. 35 f.). I proposi-
	tionen bedömde regeringen att tillkännagivandet genom insatserna är
	tillgodosett och slutbehandlat.
	Punkten är slutbehandlad.
	8. Rskr. 2016/17:180
	Naturvård och områdesskydd
	Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:MJU9
	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 18), 2018/19:75 (M 13),
	2019/20:75 (M 8), 2020/21:75 (M 7) och 2021/22:75 (M 7).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 5 om reformering av strandskyddet*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om
	reformering av strandskyddet (bet. 2016/17:MJU9 s. 23 f.).
	Regeringen beslutade den 4 juli 2019 att ge en särskild utredare i upp-
358	drag att se över strandskyddet (dir. 2019:41). Uppdraget innebär att ut-
358

redaren ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som medför att strandskyddet görs om i grunden genom en ökad differentiering som tar hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder varierar i landet, liksom befolkningstäthet och exploateringstryck. I kommittédirektiven anges bl.a. att det ska bli betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden. Vidare anges att de förslag som lämnas ska syfta till att dels förbättra för- utsättningar för bostäder och näringsverksamhet främst för småföretagare, besöksnäring och gröna näringar i områden med lågt exploateringstryck, dels bibehålla eller om behov finns förstärka strandskyddet för att värna obrutna strandlinjer, den allemansrättsliga tillgängligheten och miljön i starkt exploaterade områden. Därutöver framhålls att det lokala inflytandet ska öka. Uppdraget redovisades den 14 december 2020. Betänkandet Till- gängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd (SOU 2020:78) var ute på remiss t.o.m. den 3 maj 2021. Den 10 november 2021 beslutade regeringen lagrådsremissen En ökad differentiering av strandskyddet.

Den 17 mars 2022 beslutade regeringen propositionen En ökad diffe- rentiering av strandskyddet (prop. 2021/22:168) med förslag som syftade till att öka differentieringen av strandskyddet, bl.a. med hänsyn till olika områdens varierande skyddsbehov och möjlighet för strandnära bostäder och näringsverksamheter i områden med lågt bebyggelsetryck. Även ändringar av strandskyddet vid små insjöar och smala vattendrag före- slogs. Förslagen syftade också till att strandskyddet ska stärkas och för- tydligas i områden av särskild betydelse för djur- och växtlivet och i områden där bebyggelsetrycket är högt eller efterfrågan på mark för fritidshusbebyggelse är mycket stor. Riksdagen avslog propositionen (bet. 2021/22:MJU27, rskr. 2021/22:337).

Regeringen beslutade den 17 mars 2022 att ge en särskild utredare i upp- drag att se över ändamålsenliga undantag från strandskyddet för de areella näringarna (dir. 2022:18). Regeringen beslutade tilläggsdirektiv till ut- redningen den 1 december 2022 (dir. 2022:138). Utredaren ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som moderniserar och förtydligar undantaget från strandskyddet för de areella näringarna (7 kap. 16 § första stycket 1 miljöbalken). Syftet är att säkerställa att regleringen tar tillräcklig hänsyn till de varierande förutsättningar som i dag råder för olika närings- idkare inom de areella näringarna och till behoven av att förbättra förutsättningarna för näringarnas utveckling, särskilt för småskaliga lantbrukare. Utredningen ska även bidra till att uppnå livsmedelsstrategins mål om ökad livsmedelsproduktion och hållbar utveckling i hela landet. Utredaren ska förhålla sig till strandskyddets syften, berörda miljökvali- tetsmål samt landsbygdspolitikens mål om en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2023. Ärendet bereds vidare.

Punkten är inte slutbehandlad.

9. Rskr. 2016/17:289

Övergripande miljöfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:MJU22 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 24), 2018/19:75 (M 14), 2019/20:75 (M 9), 2020/21:75 (M 8) och 2021/22:75 (M 8).

Skr. 2022/23:75 Klimat- och näringslivs- departementet

359

Skr. 2022/23:75	Skrivelsen är slutbehandlad.
Klimat- och
näringslivs-	Punkt 2 om tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för regering-
departementet	en att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om förenklade
	och förkortade tillståndsprocesser (bet. 2016/17:MJU22 s. 16). Se även
	punkt KN 13 och KN 22.
	Den 24 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda de aktuella
	frågorna. Uppdraget redovisades i promemorian Anpassad miljöprövning
	för en grön omställning (Ds 2018:38).
	Regeringen har gett i uppdrag till länsstyrelserna och Domstolsverket att
	fr.o.m. 2020 kunna bidra till en sammanhållen statistikredovisning. Natur-
	vårdsverket har fått i uppdrag att förbereda så att myndigheten fr.o.m. 2021
	kan ansvara för att ta emot, sammanställa, analysera och presentera den
	statistik som övriga myndigheter bidragit med.
	Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 om direktiv om En modern
	och effektiv miljöprövning (dir. 2020:86). Utredningen syftar till att
	genom horisontella förändringar i miljöprövningen underlätta för miljö-
	och klimatförbättrande investeringar och åstadkomma snabbare och
	enklare miljöprövningsprocesser med bibehållet miljöskydd. Regeringen
	beslutade den 22 juli 2021 om tilläggsdirektiv till Miljöprövningsutred-
	ningen (dir. 2021:57) som innebar att utredaren ska utreda om det behövs
	ändringar i miljöbalken avseende regleringen av domstolarnas handlägg-
	ning. Vidare skulle det utredas om det bör införas ett begränsat förturs-
	förfarande för mål och ärenden om tillstånd som innebär en omställning
	för en miljöfarlig verksamhet som på ett väsentligt sätt bidrar till att nå
	målen i det klimatpolitiska ramverket för minskade utsläpp av växthus-
	gaser. Utredaren skulle även utreda hur tidsbegränsning av tillstånd och
	omprövning av tillstånd och villkor skulle kunna bli effektiva och verk-
	ningsfulla medel för att säkerställa att verksamheter och åtgärder bedrivs
	med moderna miljövillkor i syfte att nå miljö- och klimatmålen. Utred-
	ningen har redovisat sitt betänkande som sedan har remitterats. Vidare
	arbete pågår för närvarande i Regeringskansliet.
	I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20, s. 49, 64
	och 80) föreslog regeringen att det skulle avsättas mer medel till tillstånds-
	myndigheter för att möta de ökande kraven med anledning av den gröna
	omställningen. De myndigheter som föreslogs få utökade medel var Natur-
	vårdsverket, länsstyrelserna och domstolarna. Riksdagen antog reger-
	ingens förslag (bet. 2021/22:MJU1, rskr. 2021/22:110).
	Regeringen har gett länsstyrelserna i uppdrag att utveckla metoder och
	samverkansformer för att främja en effektiv samrådsprocess enligt miljö-
	balken och därigenom påskynda näringslivets klimatomställning. Vinnova
	ska stödja länsstyrelserna i arbetet med regel- och policyutveckling.
	Regeringen har uppdragit åt länsstyrelserna och Domstolsverket att
	utvärdera om det finns förutsättningar att utveckla en eller flera digitala
	tjänster för någon eller några typer av tillståndsansökningar enligt miljö-
	balken. Myndigheterna har redovisat sina uppdrag och redovisningarna
	analyseras nu av Regeringskansliet.
	Regeringen har efter riksdagens beslut den 26 maj 2021 om proposi-
	tionen Mer ändamålsenliga sammansättningsregler för mark- och miljö-
	domstolarna (prop. 2020/21:104 , bet. 2020/21:JuU33, rskr. 2020/21:312)
360	utfärdat ett antal lagar. Ändringarna syftar till att göra sammansättnings-

reglerna för mark- och miljödomstolarna flexiblare och att rättens sam-	Skr. 2022/23:75
mansättning i större utsträckning bestäms utifrån det enskilda målets eller	Klimat- och
ärendets karaktär. Ändringarna ska möjliggöra för effektivare resursut-	näringslivs-
nyttjande i Mark- och miljööverdomstolen.	departementet
I maj 2021 redovisade Naturvårdsverket sitt uppdrag om insamlande,
sammanställning och analys av statistik för miljöprövningsprocesser.
Regeringen arbetar vidare med Naturvårdsverkets redovisning.
Regeringen arbetar även vidare med identifiering och genomförande av
ytterligare åtgärder som kan bidra till effektivare miljöprövningsprocesser.
I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg. omr. 20, s. 14–16)
behandlade regeringen tillkännagivandet och frågan om förenklade och
förkortade tillståndsprocesser. Regeringen ansåg, mot bakgrund av vid-
tagna och pågående åtgärder, att tillkännagivandet var slutbehandlat.
Punkten är slutbehandlad.
Riksmötet 2017/18
10. Rskr. 2017/18:20
Miljöbedömningar
Prop. 2016/17:200, bet. 2017/18:MJU5
Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 33), 2018/19:75 (M 16),
2019/20:75 (M 10), 2020/21:75 (M 9) och 2021/22:75 (M 9).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om verksamheter som kan antas medföra en betydande miljöpå-
verkan ska miljöbedömas m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regering-
en vad utskottet anför om att det svenska regelverket för vilka verksam-
heter och åtgärder som kan eller inte kan antas ha betydande miljöpåver-
kan ska anpassas till MKB-direktivets bestämmelser i direktivets lydelse
enligt ändringsdirektivet (bet. 2017/18:MJU5 s. 29 f.).
Naturvårdsverket har under 2017 haft i uppdrag av regeringen att se över
förteckningen över verksamheter och åtgärder som enligt vad regeringen
har föreskrivit ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Naturvårds-
verket redovisade uppdraget den 14 december 2017 (M2017/03195). Natur-
vårdsverket har i sitt arbete haft som utgångspunkt att det inte ska ställas
mer långtgående krav på verksamhetsutövare än vad som följer av MKB-
direktivet, om det inte är motiverat för att uppnå ett tillräckligt miljöskydd
och vidare att ett önskvärt resultat är att regelverket ska vara enkelt att
tillämpa. Naturvårdsverkets redovisning har remitterats. Remisstiden löpte
ut den 26 oktober 2018. Remissvar har sammanställts. Frågan hanteras
inom ramen för ett arbete med en formell underrättelse som EU-kom-
missionen lämnade hösten 2019 till Sverige angående det svenska genom-
förandet av direktivet där kritiken bl.a. tangerade kategoriseringen av
verksamheter och åtgärder. Sverige besvarade den formella underrättelsen
i februari 2020. I mars 2021 remitterades departementspromemorian Ett
förbättrat genomförande av MKB-direktivet. Promemorian innehåller
författningsförslag som syftar till ett förbättrat genomförande av direktivet
till följd av överträdelseärendet. Remissen besvarades av ett stort antal
remissinstanser och arbetet med att omhänderta remissvaren pågår. De
förordningsändringar som Naturvårdsverket föreslog i sin redovisning från
2017 kommer att hanteras samlat med detta arbete. Enligt den nuvarande	361

Skr. 2022/23:75	planeringen kommer en ytterligare departementspromemoria med förslag
Klimat- och	till författningsändringar att remitteras under 2023. Arbetet med
näringslivs-	överträdelseärendet är omfattande och komplicerat och tar därför tid att
departementet	genomföra. Punkten är inte slutbehandlad.
	11. Rskr. 2017/18:115
	Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
	Prop. 2017/18:1 och motioner från allmänna motionstiden 2017/18,
	bet. 2017/18:MJU1
	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 41), 2018/19:75 (M 18),
	2019/20:75 (M 11), 2020/21:75 (M 10) och 2021/22:75 (M 10).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om annullering av utsläppsenheter som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser: Regeringen begärde i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 20 s. 9 och 96–

97)riksdagens bemyndigande att annullera Sveriges innehav av förvärva- de Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Det gäller Kyotoenheter som Sverige har förvärvat från klimatprojekt utomlands genom Programmet för internationella klimatinsatser som finansieras genom anslag 1:12. Riksdagen biföll regeringens begäran.

Regeringen beslutade den 30 mars 2017 att uppdra åt Statens energi- myndighet att genomföra annulleringen av Sveriges innehav av förvärvade Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Energimyn- digheten redovisade uppdraget den 23 maj 2017 (M2017/00821). Rege- ringen har föreslagit i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 108) att annullera de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2013–2016. Kyotoenheterna har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Riksdagen biföll regeringens begäran. Re- geringen uppdrog den 29 mars 2018 åt Statens energimyndighet att ge- nomföra annulleringen av de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra åtagandeperioden och har levererats under 2013–2016. Statens energimyndighet redovisade den 28 maj 2018 att uppdraget var genomfört.

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 s. 98) att annullera de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2017 och 2018. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2019/20:MJU1, rskr. 2019/20:122).

Regeringen redovisade samtidigt (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 s. 89) att Sverige som princip bör fortsätta bidra till en ökad ambitionsnivå genom att annullera överskott av utsläppsenheter som har utfärdats under Kyoto- protokollet för att minska utsläppsutrymmet.

Regeringen beslutade den 20 februari 2020 att uppdra åt Statens energi- myndighet att annullera de utsläppsenheter som har förvärvats under Kyotoprotokollet genom Sveriges program för internationella klimat- insatser. Beslutet avser de utsläppsenheter som har genererats under

362

Kyotoprotokollets första åtagandeperiod samt de som genererats under	Skr. 2022/23:75
den andra åtagandeperioden och har levererats under 2017 och 2018.	Klimat- och
Statens energimyndighet redovisade den 18 maj 2020 att uppdraget om	näringslivs-
att annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoproto-	departementet
kollets andra åtagandeperioden och har levererats under 2017 och 2018
var genomfört.
Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1
utg.omr. 20, s. 83–84) att de Kyotoenheter som har genererats under
Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under
2019 ska annulleras. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens för-
slag (bet. 2020/21:MJU1, rskr. 2020/21:143). Regeringen beslutade den
25 februari 2021 att uppdra åt Statens energimyndighet att annullera de
utsläppsenheter som har förvärvats under Kyotoprotokollet genom
Sveriges program för internationella klimatinsatser. Beslutet avser de
utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagan-
deperiod och har levererats under 2019.
Statens energimyndighet redovisade den 18 maj 2021 att uppdraget om
att annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoproto-
kollets andra åtagandeperiod och har levererats under 2019 var genomfört.
Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1
utg.omr. 20 s. 77) att annullera Sveriges innehav av utsläppsenheter som
har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser.
En andel av de annullerade enheterna används för att bidra till att uppnå
etappmålet för begränsad klimatpåverkan till 2020. Resterande andel
rapporteras i möjlig mån som klimatfinansiering. Riksdagen beslutade i
enlighet med regeringens förslag (bet. 2022/23:MJU1, rskr. 2022/23:97).
Punkten bedöms kunna slutbehandlas först efter att alla enheter som
förvärvats under Kyotoprotokollet och som inte behövs för att uppfylla
Sveriges nationella mål till 2020 har annullerats. Detta bedöms ske under
2023.
Punkten är inte slutbehandlad.
12. Rskr. 2017/18:171
Vattenvård
Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU11
Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 19), 2019/20:75 (M 12),
2020/21:75 (M 11) och 2021/22:75 (M 11).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 7 om avancerad vattenrening*: Riksdagen har tillkännagett för re-
geringen det som utskottet anför om att främja utvecklingen av avancerad
vattenrening och om att utreda om det på sikt bör införas krav på avancerad
vattenrening vid de reningsverk där sådana krav ger störst miljönytta (bet.
2017/18:MJU11 s. 30 f.).
Regeringen planerar för närvarande ingen utredning i frågan. Natur-
vårdsverket har i ett regeringsuppdrag som inkom till regeringen i april
2017 gått igenom tillgängliga tekniker för avancerad rening. Installation
av utrustning för avancerad rening är kostsam. Genom att avsätta medel
för att stimulera införandet av dessa tekniker på avloppsreningsverk
bedömer regeringen att utvecklingen kan drivas snabbare än vad som	363
	363

Skr. 2022/23:75	annars skett. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20
Klimat- och	s. 136) har regeringen därför satsat totalt 165 miljoner kronor under 2018–
näringslivs-	2020 (45 mnkr 2018, 50 mnkr 2019 och 70 mnkr 2020) för att minska
departementet	mängden läkemedel som hamnar i miljön. Bland åtgärderna finns nya stöd
	till kommuner och andra aktörer för investeringar i teknik som hindrar att
	miljöfarliga läkemedelsrester sprids till vattendrag, sjöar och hav. Natur-
	vårdsverket har genom en ny förordning om bidrag för rening av avlopps-
	vatten från läkemedelsrester (beslutad den 9 maj 2018, SFS 2018:495) be-
	fogenhet att betala ut medel till sådana investeringar under vissa förutsätt-
	ningar och upp till vissa nivåer.
	Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1,
	utg.omr. 20 s. 43) redovisat hur frågan om avancerad vattenrening har
	hanterats. Genom denna satsning har regeringen ökat takten med vilken
	avancerad reningsteknik kan installeras vid avloppsreningsverk. I budget-
	propositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 20 s. 102) föreslog
	regeringen att satsningen på avancerad vattenrening förstärks med
	75 miljoner kronor 2021 och 75 miljoner kronor 2022. Riksdagen besluta-
	de enligt regeringens förslag (bet. 2020/21:MJU1, rskr. 2020/21:143). I
	budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20 s. 97) redo-
	visade regeringen sin bedömning att det behövs ytterligare insatser för
	avancerad rening av läkemedelsrester och andra svårnedbrytbara förore-
	ningar från avloppsvatten. Regeringen föreslog därför i propositionen att
	anslaget ökas med 75 miljoner kronor år 2022. Regeringen avsätter även
	medel för att främja avancerad rening av läkemedelsrester för 2023, vilket
	också inkluderar medel för utvärdering, undersökning och uppföljning.
	Satsningen på avancerad rening av läkemedelsrester från avloppsvatten
	främjar utvecklingen av avancerad vattenrening. Frågan om krav på
	avancerad vattenrening vid reningsverk bör inte hanteras endast nationellt.
	EU-kommissionen har nyligen lagt fram ett förslag till revidering av EU-
	lagstiftningen på området. Regeringen har därför inte för avsikt att utreda
	denna fråga. Insatserna har redovisats i budgetpropositionen för 2023
	(prop. 2022/23:1, utg.omr. 20, s. 36). I propositionen bedömde regeringen
	att tillkännagivandet genom insatserna är tillgodosett och slutbehandlat.
	Punkten är slutbehandlad.
	13. Rskr. 2017/18:217
	Övergripande miljöfrågor
	Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU19
	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 23), 2019/20:75 (M 15),
	2020/21:75 (M 14) och 2021/22:75 (M 13).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 5 om tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för rege-
	ringen det som utskottet anför om att ytterligare reformera tillståndspro-
	cesserna för miljöpåverkande verksamheter (bet. 2017/18:MJU19 s. 22).
	Se även punkt KN 9 och KN 22.
	Den 24 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda de aktuella
	frågorna. Uppdraget redovisades i promemorian Anpassad miljöprövning
	för en grön omställning (Ds 2018:38).
364

Regeringen har gett i uppdrag till länsstyrelserna och Domstolsverket att	Skr. 2022/23:75
fr.o.m. 2020 kunna bidra till en sammanhållen statistikredovisning. Natur-	Klimat- och
vårdsverket har fått i uppdrag att förbereda så att myndigheten fr.o.m. 2021	näringslivs-
kan ansvara för att ta emot, sammanställa, analysera och presentera den	departementet
statistik som övriga myndigheter bidragit med.
Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 om direktiv om En modern
och effektiv miljöprövning (dir. 2020:86). Utredningen syftade till att
genom horisontella förändringar i miljöprövningen underlätta för miljö-
och klimatförbättrande investeringar och åstadkomma snabbare och
enklare miljöprövningsprocesser med bibehållet miljöskydd. Regeringen
beslutade den 22 juli 2021 om tilläggsdirektiv till Miljöprövningsutred-
ningen (dir. 2021:57) som innebar att utredaren fick i uppdrag att även
utreda om det behövs ändringar i miljöbalken avseende regleringen av
domstolarnas handläggning. Vidare skulle det utredas om det bör införas
ett begränsat förtursförfarande för mål och ärenden om tillstånd som
innebär en omställning för en miljöfarlig verksamhet som på ett väsentligt
sätt bidrar till att nå målen i det klimatpolitiska ramverket för minskade
utsläpp av växthusgaser. Utredaren skulle även utreda hur tidsbegränsning
av tillstånd och omprövning av tillstånd och villkor skulle kunna bli
effektiva och verkningsfulla medel för att säkerställa att verksamheter och
åtgärder bedrivs med moderna miljövillkor i syfte att nå miljö- och
klimatmålen. Utredningens betänkande överlämnades senast i maj 2022
och det remitterades under hösten 2022. Vidare arbete pågår för närvar-
ande i Regerlingskansliet.
I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20 s. 49, 64
och 80) föreslog regeringen att det skulle avsättas mer medel till tillstånds-
myndigheter för att möta de ökande kraven med anledning av den gröna
omställningen. De myndigheter som föreslogs få utökade medel var Natur-
vårdsverket, länsstyrelserna och domstolarna. Riksdagen antog rege-
ringens förslag (bet. 2021/22:MJU1, rskr. 2021/22:110).
Regeringen har gett länsstyrelserna i uppdrag att utveckla metoder och
samverkansformer för att främja en effektiv samrådsprocess enligt miljö-
balken och därigenom påskynda näringslivets klimatomställning. Vinnova
ska stödja länsstyrelserna i arbetet med regel- och policyutveckling.
Regeringen har beslutat om uppdrag till länsstyrelserna och till Dom-
stolsverket att utvärdera om det finns förutsättningar att utveckla en eller
flera digitala tjänster för någon eller några typer av tillståndsansökningar
enligt miljöbalken. Myndigheterna har redovisat sina uppdrag och redo-
visningarna analyseras nu av Regeringskansliet.
Regeringen har efter riksdagens beslut den 26 maj 2021 om proposi-
tionen Mer ändamålsenliga sammansättningsregler för mark- och miljö-
domstolarna (prop. 2020/21:104, bet. 2020/21:JuU33, rskr. 2020/21:312)
utfärdat ett antal lagar. Ändringarna syftar till att göra sammansättnings-
reglerna för mark- och miljödomstolarna flexiblare och att rättens
sammansättning i större utsträckning bestäms utifrån det enskilda målets
eller ärendets karaktär. Ändringarna ska möjliggöra för effektivare resurs-
utnyttjande i Mark- och miljööverdomstolen.
I maj 2021 redovisade Naturvårdsverket sitt uppdrag om insamlande,
sammanställning och analys av statistik för miljöprövningsprocesser.
Regeringen arbetar vidare med Naturvårdsverkets redovisning.
	365

Skr. 2022/23:75	Regeringen arbetar även vidare med identifiering och genomförande av
Klimat- och	ytterligare åtgärder som kan bidra till effektivare miljöprövningsprocesser.
näringslivs-	I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg. omr. 20, s. 14–16)
departementet	behandlade regeringen tillkännagivandet och frågan om att ytterligare
	reformera tillståndsprocesserna för miljöpåverkande verksamheter. Reger-
	ingen ansåg, mot bakgrund av vidtagna och pågående åtgärder, att till-
	kännagivandet var slutbehandlat.
	Punkten är slutbehandlad.
	14. Rskr. 2017/18:257
	Avfall och kretslopp
	Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU15
	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 27), 2019/20:75 (M 16),
	2020/21:75 (M 15) och 2021/22:75 (M 14).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 5 om utredning om införandet av producentansvar för fler produkt-
	grupper*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet
	anför om att införandet av producentansvar för fler produktgrupper såsom
	möbler och byggmaterial bör utredas (bet. 2017/18:MJU15 s. 24 f.).
	Producentansvar är ett av många styrmedel på miljöområdet. För att
	främja giftfria och resurseffektiva kretslopp finns därutöver annan generell
	avfalls- och kemikalielagstiftning både inom EU och på nationell nivå. På
	avfallsområdet har exempelvis den s.k. avfallshierarkin införts i miljöbal-
	ken för att främja en miljömässig hantering av material och avfall under
	en varas hela livscykel. I hierarkin ingår också att förebygga användningen
	av och minska skadorna från skadliga ämnen. På kemikalieområdet finns
	förutom EU:s byggproduktförordning, Reach och CLP även flera frivilliga
	initiativ för att främja användningen av hållbara byggmaterial, såsom
	BASTA, Sunda Hus och Byggsektorns kretsloppsråd. I den svenska natio-
	nella avfallsplanen som Naturvårdsverket har beslutat om har Hantering
	av avfall inom bygg- och anläggningssektorn ansetts vara ett prioriterat
	område och särskild fokus har därmed lagts på insatser om detta.
	I december 2015 presenterade EU-kommissionen ett paket för att bidra
	till en cirkulär ekonomi. I paketet ingick förslag om att revidera sex direktiv
	på avfallsområdet: ramdirektivet för avfall (2008/98/EG), förpackningsdirek-
	tivet (94/62/EG), deponidirektivet (1999/31/EG), direktivet om uttjänta bilar
	(2000/53/EG), direktivet om avfall från elektriska och elektroniska produk-
	ter (2012/19/EU) samt direktivet för batterier och ackumulatorer (2006/66/EG).
	Den 22 maj 2018 antogs slutligen de färdigförhandlade direktiven.
	Regeringskansliet har tillsatt en utredning (M 2018:B) för att utreda och
	föreslå hur genomförandet av EU:s reviderade avfallsdirektiv ska se ut.
	Arbetet i den interna utredningen ska leda till ett miljömässigt omhänder-
	tagande av avfall och bedöms kunna beröra även de produktgrupper som
	riksdagen anför behöver omfattas av ytterligare krav på utsortering,
	återanvändning och materialåtervinning. I det reviderade avfallsdirektivet
	finns nya krav avseende producentansvar som den interna utredningen har
	att analysera och föreslå nödvändiga åtgärder för. Regeringskansliet
	remitterade under hösten 2019 två promemorior (M2019/01776 och
366

M2019/02091) gällande genomförande av reviderade EU-direktiv på avfallsområdet. Författningsändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2020.

Regeringen beslutade den 5 december 2019 att tillsätta en utredare för att utreda ett producentansvar för textil (dir. 2019:96). Betänkandet Pro- ducentansvar för textil – en del av den cirkulära ekonomin (SOU 2020:72) har remitterats. I mars 2022 presenterade EU-kommissionen emellertid en strategi för hållbara textilier i vilken det anges att kommissionen kommer att föreslå harmoniserade EU-regler om utökat producentansvar för textilier i den kommande översynen av avfallsdirektivet 2023. Den fort- satta hanteringen av förslaget i betänkandet påverkas om kommissionen presenterar ett sådant förslag.

Regeringen beslutade den 23 juli 2020 att tillsätta en utredning om verk- samheters kommunala avfall (dir. 2020:78). Betänkandet Äga avfall – en del av den cirkulära ekonomin (SOU 2021:24) har remitterats och bereds nu i Regeringskansliet.

Regeringen beslutade den 20 maj 2021 propositionen Producentansvar och straffansvar för nedskräpning (prop. 2020/21:198). Förslaget innebar att bemyndigandet i miljöbalken om producentansvar ändras så att före- skrifter får meddelas för att införa system för utökat producentansvar för avfallshantering av engångsplastprodukter i samband med genomförandet av EU:s engångsplastdirektiv. Riksdagen beslutade enligt regeringens förslag (bet. 2021/22:MJU4, rskr. 2021/22:3). Regeringen beslutade sedan den 3 november 2021 om att införa producentansvar för vissa tobaksvaror och filter (SFS 998), ballonger (SFS 999), våtservetter (SFS 1000) samt fiskeredskap (SFS 1001). Förordningarna om producentansvar för vissa tobaksvaror och filter, ballonger och våtservetter trädde med vissa undantag i kraft den 1 januari 2022. Förordningen om producentansvar för fiskeredskap träder i vissa delar i kraft den 1 januari 2023 och i övriga delar den 1 januari 2024.

Regeringen har även utrett och gjort ändringar eller arbetar med ändringar i producentansvaren för förpackningar, bilar, däck, elutrustning

m.m.Regeringen har även beslutat om nya krav på utsortering av bygg- och rivningsavfall. Producentansvar för textil har utretts och EU- kommissionen har i den nya textilstrategin aviserat att det kommer en sådan reglering på EU-nivå. Mot bakgrund av vidtagna och pågående åtgärder bedömde regeringen i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utgiftsområde 20, s. 20 f.) att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat.

Punkten är slutbehandlad.

15. Rskr. 2017/18:359

En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder

Prop. 2017/18:179 och motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:NU19

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 33), 2019/20:75 (M 17), 2020/21:75 (M 16) och 2021/22:75 (M 15).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 15 om reformering av strandskyddet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om reformering av strandskyddet.

Skr. 2022/23:75 Klimat- och näringslivs- departementet

367

Skr. 2022/23:75	Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag om ett
Klimat- och	reformerat strandskydd (bet. 2017/18:NU19 s. 72 f.).
näringslivs-	Regeringen beslutade den 4 juli 2019 att ge en särskild utredare i upp-
departementet	drag att se över strandskyddet (dir. 2019:41). Uppdraget innebär att
	utredaren ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som medför
	att strandskyddet görs om i grunden genom en ökad differentiering som
	tar hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder varierar i landet, liksom
	befolkningstäthet och exploateringstryck. I kommittédirektiven anges bl.a.
	att det ska bli betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden.
	Vidare anges att de förslag som lämnas ska syfta till att dels förbättra för-
	utsättningar för bostäder och näringsverksamhet främst för småföretagare,
	besöksnäring och gröna näringar i områden med lågt exploateringstryck,
	dels bibehålla eller om behov finns förstärka strandskyddet för att värna
	obrutna strandlinjer, den allemansrättsliga tillgängligheten och miljön i
	starkt exploaterade områden. Därutöver framhålls att det lokala inflytandet
	ska öka. Uppdraget redovisades den 14 december 2020. Betänkandet Till-
	gängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd (SOU 2020:78) var
	ute på remiss t.o.m. den 3 maj 2021. Den 10 november 2021 beslutade
	regeringen lagrådsremissen En ökad differentiering av strandskyddet.
	Den 17 mars 2022 beslutade regeringen propositionen En ökad
	differentiering av strandskyddet (prop. 2021/22:168) med förslag som
	syftade till att öka differentieringen av strandskyddet, bl.a. med hänsyn till
	olika områdens varierande skyddsbehov och möjlighet för strandnära
	bostäder och näringsverksamheter i områden med lågt bebyggelsetryck.
	Även ändringar av strandskyddet vid små insjöar och smala vattendrag
	föreslogs. Förslagen syftade också till att strandskyddet ska stärkas och
	förtydligas i områden av särskild betydelse för djur- och växtlivet och i
	områden där bebyggelsetrycket är högt eller efterfrågan på mark för
	fritidshusbebyggelse är mycket stor. Riksdagen avslog propositionen (bet.
	2021/22:MJU27, rskr. 2021/22:337).
	Regeringen beslutade den 17 mars 2022 att ge en särskild utredare i upp-
	drag att se över ändamålsenliga undantag från strandskyddet för de areella
	näringarna (dir. 2022:18). Regeringen beslutade tilläggsdirektiv till ut-
	redningen den 1 december 2022 (dir. 2022:138). Utredaren ska föreslå
	författningsändringar och andra åtgärder som moderniserar och förtydligar
	undantaget från strandskyddet för de areella näringarna (7 kap. 16 § första
	stycket 1 miljöbalken). Syftet är att säkerställa att regleringen tar tillräcklig
	hänsyn till de varierande förutsättningar som i dag råder för olika närings-
	idkare inom de areella näringarna och till behoven av att förbättra
	förutsättningarna för näringarnas utveckling, särskilt för småskaliga
	lantbrukare. Utredningen ska även bidra till att uppnå livsmedelsstrategins
	mål om ökad livsmedelsproduktion och hållbar utveckling i hela landet.
	Utredaren ska förhålla sig till strandskyddets syften, berörda miljökvali-
	tetsmål samt landsbygdspolitikens mål om en livskraftig landsbygd med
	likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som
	leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet. Uppdraget ska
	redovisas senast den 31 december 2023. Ärendet bereds vidare.
	Punkten är inte slutbehandlad.
368

Riksmötet 2018/19

16. Rskr. 2018/19:166

Näringspolitik

Mot. 2018/19:2036 yrkande 7, 2018/19:2819 yrkande 15, 2018/19:1783 yrkande 1, 2018/19:2829 yrkande 2, bet. 2018/19:NU7

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 36), 2020/21:75 (N 24) och 2021/22:75 (N 21).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om genomförande av EU-lagstiftning*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör verka för att EU-direktiv genomförs i nationell rätt på ett sätt som inte missgynnar företagens konkurrenskraft (bet. 2018/19:NU7 s. 61 f.). I budgetproposi- tionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.7 s. 56 f.) anfördes att regeringen kommer att arbeta vidare med frågor rörande implemente- ringen av EU-rätt i nationell rätt på ett sätt som skyddar svenska företags konkurrenskraft. Regeringen beslutade och redovisade nya mål för för- enklingspolitiken i regeringens skrivelse En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innnovationsförmåga (skr. 2021/22:3) som överlämnades till riksdagen den 21 september 2021. En av utgångs- punkterna för de mål som har beslutats är att stärka svensk konkurrens- kraft, och regeringen har angett att den ska verka för att genomföra EU- rätt i nationell rätt på ett sätt som skyddar företagens konkurrenskraft. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.6 s.

46)anför regeringen att EU-reglering behöver implementeras så att svenska företags konkurrenskraft bibehålls samt att regelbördan och admi- nistrationen för företagen minskar, eller åtminstone inte ökar. Implemen- tering i svensk rätt över miniminivån i EU-regleringen ska undvikas, eller motiveras då den bedöms nödvändig för att uppfylla nationella svenska mål. Vidare föreslås i Finansplanen (avsnitt 1.4 s. 21) i samma proposition att ett implementeringsråd inrättas med målet att minska regelbördan för företag. Punkten är inte slutbehandlad.

17. Rskr. 2018/19:172

Naturvård och biologisk mångfald

Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:MJU9 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (M 21), 2020/21:75 (M 18) och 2021/22:75 (M 16).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om översyn av lagstiftningen om genteknik*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om att modernisera lag- stiftningen om genteknik och göra denna teknikneutral (bet. 2018/19:MJU9 s. 20 f.).

En redovisning av regeringens arbete med frågan lämnades i ett svar på interpellation 2018/19:314 av Staffan Eklöf (SD). Av svaret framgår att eftersom lagstiftning om modifierade organismer regleras på EU-nivå bör insatser ske på denna nivå. Regeringen gav sitt stöd till en uppmaning från Europeiska unionens råd till EU-kommissionen att senast den 30 april 2021 lägga fram en studie mot bakgrund av en dom i EU-domstolen om

Skr. 2022/23:75 Klimat- och näringslivs- departementet

369

Skr. 2022/23:75	EU:s lagstiftning avseende genetiskt modifierade organismer. EU-kom-
Klimat- och	missionen har skickat ut en enkät avseende nya gentekniker. Enkätsvaren
näringslivs-	ska utgöra underlag för framtagande av studien om nya genteknikers status
departementet	under unionslagstiftningen. Enkäten besvarades den 30 april 2020.
	EU-kommissionens studie om nya genomiska tekniker publicerades den
	29 april 2021. En redovisning av regeringens ståndpunkt och det fortsatta
	arbetet lämnades i svar på en skriftlig fråga (2020/21:2832) från Betty
	Malmberg (M) den 19 maj 2021. I svaret framgår bl.a. att regeringen
	instämmer i studiens slutsatser och att den sammantagna lagstiftningen för
	genetiskt modifierade organismer (GMO-lagstiftningen) behöver ses över
	när det gäller genomförandet för vissa användningar av nya genomiska
	tekniker. Regeringen ser fram emot den fortsatta processen och konstruk-
	tiva förslag från EU-kommissionen.
	Förberedelserna för en ny lagstiftning inom EU för grödor producerade
	med nya gentekniker har fortsatt. EU-kommissionen har påbörjat samråd
	med allmänheten gällande konsekvensanalysen av en ny lagstiftning.
	Under sommaren 2022 svarade Sverige på EU-kommissionens enkät om
	nya genomiska tekniker. Svaren ska användas av EU-kommissionen för
	konsekvensbeskrivning av kommande förslag om hantering av nya
	genomiska tekniker.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	18. Rskr. 2018/19:202
	Vattenvård
	Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:MJU13
	Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (M 22), 2020/21:75 (M 19) och
	2021/22:75 (M 17).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 19 om internationellt samarbete i havsfrågor*: Riksdagen har till-
	kännagett för regeringen det som utskottet anför om att Sverige bör driva
	på för att öka det internationella samarbetet för att motverka övergödning,
	giftiga utsläpp, nedskräpning i hav, sjöar och vattendrag samt prioritera sam-
	arbetet i havsmiljökonventionerna Ospar och Helcom (bet. 2018/19:MJU13
	s. 41 f.).
	I regleringsbrevet för 2020 fick Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag
	att i samarbete med Statens jordbruksverk och andra berörda myndigheter
	utreda förutsättningarna för ett ökat samarbete mellan Östersjöländerna för
	att minska övergödningen i Östersjön, inklusive möjligheten till ett inter-
	nationellt handelssystem med utsläppsrätter. Uppdraget redovisades den
	30 juni 2021. Havs- och vattenmyndigheten har också i uppdrag att stödja
	Statens jordbruksverk i att utveckla BAT/BEP (bästa möjliga teknik/bästa
	miljöpraxis) för att minska utsläppen av ammoniak och växthusgaser inom
	Helcomarbetet. Uppdraget gäller till den 31 december 2025. I budget-
	propositionen för 2023 aviserades att regeringen satsar ytterligare medel
	på vattenrelaterade åtgärder inklusive åtgärder mot övergödning.
	Ospar beslutade 2021 om en ny miljöstrategi för Nordostatlanten till
	2030. Regeringen har varit aktiv i att driva på för en ambitiös strategi som
	bl.a. innehåller tydliga reduktionskrav för marint skräp. I juni 2022 antog
370	Ospar sin andra regionala aktionsplan för marint skräp. Planen innehåller
370

25 åtgärder varav Sverige leder eller aktivt driver sex åtgärder. Vid Helcoms ministermöte 2021 antogs en uppdaterad aktionsplan för Öster- sjön, Baltic Sea Action Plan. Planen innehåller närmare 200 åtgärder som bl.a. rör farliga ämnen, övergödning, biodiversitet och havsbaserade aktiviteter. Sverige har varit drivande inom flera områden i arbetet med att ta fram planen. I regleringsbrevet för 2021 fick Havs- och vattenmyndig- heten i uppdrag att samordna det nationella genomförandet av Ospars miljöstrategi och Helcoms aktionsplan för Östersjön. Uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2023. Tre nya svenska Helcom- och Ospar- MPA (marina skyddade områden) har beslutats och rapporterats under 2022.

Betänkandet Havet och människan (SOU 2020:83) redovisades den 15 januari 2021. Det remitterades den 22 februari t.o.m. den 23 maj 2021. Beredning pågår.

Regeringen har aktivt arbetat för ett beslut om att inleda formella för- handlingar om ett rättsligt bindande globalt avtal mot plastföroreningar. Det första internationella förhandlingsmötet hölls i november 2022 och arbetet fortgår under 2023. Ett sådant avtal syftar till att bidra till minskad plastnedskräpning i haven.

Enligt Regeringskansliets planering är förhoppningen att i budgetpropo- sitionen för 2024 kunna redovisa tillkännagivandet som slutbehandlat.

Punkten är inte slutbehandlad.

19. Rskr. 2018/19:209

Mineralpolitik

Mot. 2018/19:157 yrkande 4, 2018/19:2783 yrkande 33, bet. 2018/19:NU11

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 40), 2020/21:75 (N 28) och 2021/22:75 (N 25).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om att regeringen snarast bör vidta nödvän- diga åtgärder för att förenkla och förkorta tillståndsprocesserna för gruv- och mineralnäringen (bet. 2018/19:NU11 s. 9 f.). Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 att tillsätta en utredning (Miljöprövningsutredningen) som ska se över det nuvarande systemet för miljöprövning och lämna för- slag på de ändringar och åtgärder som krävs för att uppnå en modernare och mer effektiv miljöprövning (dir. 2020:86). Regeringen beslutade den

22juli 2021 om tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2021:57). Miljöpröv- ningsutredningen (M 2020:06) överlämnade sitt betänkande den 14 juni 2022. Betänkandet har remissbehandlats och förslagen bereds nu inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

20. Rskr. 2018/19:210

Elmarknadsfrågor

Mot. 2018/19:169 yrkande 36, 2018/19:2668, 2018/19:2764 yrkande 3 och 2018/19:2964 yrkande 3, bet. 2018/19:NU12

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 36), 2020/21:75 (I 21) och 2021/22:75 (I 20).

Skr. 2022/23:75 Klimat- och näringslivs- departementet

371

Skr. 2022/23:75 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Klimat- och

näringslivs- Punkt 1 om mål för leveranssäkerheten* (reservation 1): Riksdagen har

departementet tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen (rskr. 2018/19:210 och bet. 2018/19:NU12 s. 37 f.). I reservationen anförs att Sverige behöver ta fram leverenssäkerhetsmål, som beaktar hela samhällets behov och som utgår från elförsörjningens betydelse för Sveriges konkurrenskraft som industrination. Vidare anförs att man bör överväga att sätta detta mål tillsammans med Sveriges grannländer som elmarknaden är sammankopplad med.

372

Enligt Tidöavtalet ska det tas fram ett tydligt mål för leveranssäkerheten där systemoperatören (Affärsverket svenska kraftnät) ansvarar för måluppfyllelsen på lång och kort sikt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen utser kan enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/943 av den 5 juni 2019 om den inre marknaden för el besluta om en nationell tillförlitlighetsnorm. Av förordningen följer att tillförlitlighetsnormen ska ange den nödvändiga nivån för medlemsstatens försörjningstrygghet.

Regeringen uppdrog i regleringsbrevet för 2020 åt Energimarknadsinspektionen att föreslå en tillförlitlighetsnorm i enlighet med den aktuella EU-förordningen. Energimarknadsinspektionen redovisade uppdraget den 28 maj 2021 i rapporten Ei:s förslag till tillförlitlighetsnorm för Sverige – artikel 25 i EU:s elmarknadsförordning (Ei R2021:05). Regeringen fastställde i beslut den 17 november 2022 tillförlitlighetsnormen för Sverige till en timme per år. I samma beslut fick Energimarknadsinspektionen i uppdrag att årligen beräkna tillförlighetsnormen (I2022/02983). I Regeringskansliet pågår en analys av hur den beslutade tillförlitlighetsnormen kan inkluderas i ett mål för leveranssäkerheten och om Affärsverket svenska kraftnät behöver några ändrade instruktioner för kunna ansvara för måluppfyllelsen. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

21. Rskr. 2018/19:253

Energipolitik

Mot. 2018/19:169 yrkande 5, 2018/19:851 yrkande 2, 2018/19:2764 yrkande 7 och 2018/19:2784 yrkande 1, bet. 2018/19:NU14 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 39), 2020/21:75 (I 22) och 2021/22:75 (I 21).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 8 om forskning om kärnkraft* (reservation 16): Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om att sats- ningar på forskning bör ske inom alla relevanta energislag inklusive kärnkraft (bet. 2018/19:NU14 s. 78 f.).

I villkoren för anslaget 1:4 Energiforskning, anslagsposten 11 Forskning, utveckling och innovation har det förtydligats att Statens energimyndighet har ansvar för strategiarbetet och har möjlighet att prioritera insatser kring alla relevanta energislag, inklusive kärnkraft, i den mån detta bedöms rimligt för att bidra till målen för forskning och innovation på energiområdet. Mot denna bakgrund har Statens

energimyndighet fattat beslut om att stödja ett kompetenscentrum på kärnkraftsområdet. Dessutom har Statens energimyndighet beviljat medel till Swedish Modular Reactors AB för demonstration av en blykyld mindre reaktor. Regeringen konstaterar i budgetpropositionen för 2023 att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat (prop. 2022/23:1 utg.omr. 21 Energi avsnitt 2.6.5, s. 27 f.). Punkten är slutbehandlad.

22. Rskr. 2018/19:275

Miljömålen – med sikte på framtiden

Skr. 2017/18:265 samt motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:MJU18

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (M 26), 2020/21:75 (M 20) och 2021/22:75 (M 18).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om förbättrade tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förbättrade tillståndsprocesser (bet. 2018/19:MJU18 s. 18 f.). Se även punkt KN 9 och KN 13.

Den 24 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda de aktuella frågorna. Uppdraget redovisades i promemorian Anpassad miljöprövning för en grön omställning (Ds 2018:38).

Regeringen har gett i uppdrag till länsstyrelserna och Domstolsverket att fr.o.m. 2020 kunna bidra till en sammanhållen statistikredovisning. Natur- vårdsverket har fått i uppdrag att förbereda så att myndigheten fr.o.m. 2021 kan ansvara för att ta emot, sammanställa, analysera och presentera den statistik som övriga myndigheter bidragit med.

Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 om direktiv om En modern och effektiv miljöprövning (dir. 2020:86). Utredningen syftar till att genom horisontella förändringar i miljöprövningen underlätta för miljö- och klimatförbättrande investeringar och åstadkomma snabbare och enklare miljöprövningsprocesser med bibehållet miljöskydd. Regeringen beslutade den 22 juli 2021 om tilläggsdirektiv till Miljöprövningsutred- ningen (dir. 2021:57) som innebär att utredaren får i uppdrag att även utreda om det behövs ändringar i miljöbalken avseende regleringen av domstolarnas handläggning. Vidare ska utredas om det bör införas ett begränsat förtursförfarande för mål och ärenden om tillstånd som innebär en omställning för en miljöfarlig verksamhet som på ett väsentligt sätt bidrar till att nå målen i det klimatpolitiska ramverket för minskade utsläpp av växthusgaser. Utredaren ska även utreda hur tidsbegränsning av tillstånd och omprövning av tillstånd och villkor skulle kunna bli effektiva och verkningsfulla medel för att säkerställa att verksamheter och åtgärder bedrivs med moderna miljövillkor i syfte att nå miljö- och klimatmålen. Miljöprövningsutredningen redovisade sitt betänkande Om prövning och omprövning – en del av den gröna omställningen (SOU 2022:33) i juni 2022. Betänkandet har remitterats och remissvaren analyseras för när- varande i Regeringskansliet. Inriktningen är att delar av förslagen i betänkandet ska genomföras. Regeringen kommer under året att tillsätta ytterligare en utredning för att förenkla och förkorta miljötillstånds- prövningen enligt miljöbalken genom att göra den mer flexibel, effektiv och förutsebar.

Skr. 2022/23:75 Klimat- och näringslivs- departementet

373

Skr. 2022/23:75 Klimat- och näringslivs- departementet

374

I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20 s. 49, 64 och 80) föreslog regeringen att det skulle avsättas mer medel till tillstånds- myndigheter för att möta de ökande kraven med anledning av den gröna omställningen. De myndigheter som föreslogs få utökade medel var Natur- vårdsverket, länsstyrelserna och domstolarna. Riksdagen antog rege- ringens förslag.

Regeringen har gett länsstyrelserna i uppdrag att utveckla metoder och samverkansformer för att främja en effektiv samrådsprocess enligt miljö- balken och därigenom påskynda näringslivets klimatomställning. Vinnova ska stödja länsstyrelserna i arbetet med regel- och policyutveckling.

Regeringen har beslutat om uppdrag till länsstyrelserna och till Dom- stolsverket att utvärdera om det finns förutsättningar att utveckla en eller flera digitala tjänster för någon eller några typer av tillståndsansökningar enligt miljöbalken. Myndigheterna har redovisat sina uppdrag och redovis- ningarna analyseras nu av Regeringskansliet.

Regeringen har efter riksdagens beslut den 26 maj 2021 om proposi- tionen Mer ändamålsenliga sammansättningsregler för mark- och miljö- domstolarna (prop. 2020/21:104, bet. 2020/21:JuU33, rskr. 2020/21:312) utfärdat ett antal lagar. Ändringarna syftar till att göra sammansättnings- reglerna för mark- och miljödomstolarna flexiblare och att rättens sammansättning i större utsträckning bestäms utifrån det enskilda målets eller ärendets karaktär. Ändringarna ska möjliggöra för effektivare resursutnyttjande i Mark- och miljööverdomstolen.

I maj 2021 redovisade Naturvårdsverket sitt uppdrag om insamlande, sammanställning och analys av statistik för miljöprövningsprocesser. Regeringen arbetar vidare med Naturvårdsverkets redovisning.

Regeringen arbetar även vidare med identifiering och genomförande av ytterligare åtgärder som kan bidra till effektivare miljöprövningsprocesser.

Den 7 april 2022 beslutade regeringen att tillsätta en utredning om regeringens roll som prövningsmyndighet i en modern och effektiv miljö- prövning (dir. 2022:26). Uppdraget är att utreda regeringens roll som överinstans på vissa delar av miljöområdet. Syftet är att åstadkomma en prövningsordning som innebär att regeringen endast är överinstans när det krävs tydliga politiska avvägningar. I syfte att åstadkomma snabba pröv- ningsprocesser ska utredningen också se över processen för ärenden som får tillåtlighetsprövas av regeringen enligt 17 kap. miljöbalken. Utred- ningen ska redovisas senast den 30 juni 2023.

Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2019/20

23. Rskr. 2019/20:221

Energipolitik

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:NU14 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (M 21) och 2021/22:75 (M 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om småskalig vattenkraft*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om inriktningen för det fortsatta arbetet med att reformera vattenlagstiftningen och vattenförvaltningen i syfte att värna den småskaliga vattenkraften (bet. 2019/20:NU14 s. 38 f.).

Den 25 juni 2020 beslutade regeringen en nationell plan för moderna miljövillkor för vattenkraften. Planen ger en nationell helhetssyn i frågan om att verksamheterna ska förses med moderna miljövillkor på ett sam- ordnat sätt med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel. I beslutet anges bl.a. att ansvariga myn- digheter i arbetet med att genomföra planen och hålla den uppdaterad ska bevaka och vidta de åtgärder som behövs för att prövningarnas samman- tagna negativa inverkan på en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel ska hållas till ett minimum. Samma dag beslutade regeringen om ändring

iförordningen (1998:1388) om vattenverksamheter (SFS 2020:664). Genom ändringen regleras formerna för samverkan inför det att en an- sökan om prövning för moderna miljövillkor ges in till prövningsmyndig- heten. Detta i syfte att säkerställa den regionala samverkansprocess samt den översyn av miljökvalitetsnormer som behövs för en effektiv prövning, genomförs i tid. Ändringen innebär också att indelningen i prövnings- grupper samt den tidpunkt när ansökan om prövning senast ska ha getts in för en verksamhet inom en prövningsgrupp, framgår av bilagan till förordningen. Den 5 november 2020 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att tillsammans med Statens energimyndighet och Affärsverket svenska kraftnät se över de HARO-värden som anges i den nationella planen för moderna miljövillkor. I uppdraget ingår även att redogöra för hur fördelningen av HARO-värdena mellan huvudav- rinningsområden har gjorts och tydliggöra vilken funktion värdena har i arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor. Uppdraget redovisades den 14 april 2021. Vidare fick Havs- och vattenmyndigheten

iregleringsbrevet för 2021 i uppdrag att göra en kunskapssammanställning om dammar. Enligt uppdraget skulle Havs- och vattenmyndigheten med stöd av Naturvårdsverket och andra berörda myndigheter, utifrån befintligt kunskapsunderlag tillhandahålla en kunskapssammanställning av vatten- kraftdammars och andra dammars för- och nackdelar för naturvård och biologisk mångfald samt potentiella betydelse för att minska risken för erosion, övergödning och översvämningar jämfört med om dammarna inte skulle finnas. Uppdraget redovisades den 30 september 2021. Den 17 juni 2021 gav regeringen Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag, genom ändring i regleringsbrevet för budgetåret 2021, att utarbeta vägledning om bedömning av ekologisk potential som komplement till myndighetens övriga vägledning till vattenmyndigheterna vad gäller att förklara vatten som kraftigt modifierade och att använda undantag. Syftet är att möjlig- heterna att förklara vatten som kraftigt modifierade och besluta om undantag enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660) ska användas fullt ut. Uppdraget redovisades den 15 december 2021.

Den 7 juni 2022 gav regeringen Affärsverket svenska kraftnät i uppdrag att i samverkan med Statens energimyndighet utreda vattenkraftens lokala och regionala nyttor för kraftsystemet (I2022/01296). Andra berörda myndigheter samt bransch- och intresseorganisationer ska ges möjlighet att bidra till arbetet. Affärsverket svenska kraftnät ska identifiera och sammanställa mindre vattenkraftsanläggningars befintliga och potentiella nyttor för elsystemet på lokal och regional nivå. Med mindre vattenkrafts- anläggningar avses verk med en samlad effekt på högst 10 MW. Upp- draget ska redovisas senast den 30 augusti 2023.

Skr. 2022/23:75 Klimat- och näringslivs- departementet

375

Skr. 2022/23:75	Den 9 juni 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att
Klimat- och	tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndig-
näringslivs-	het följa upp och analysera arbetet med att förse vattenkraften med
departementet	moderna miljövillkor (M2022/01242). Syftet är att kunna bedöma huru-
	vida genomförandet av den nationella planen för moderna miljövillkor
	(M2019/01769) och utfallet av de enskilda prövningarna leder till att syftet
	med planen nås, det vill säga att få en samordnad prövning med största
	möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till
	vattenkraftsel i enlighet med propositionen Vattenmiljö och vattenkraft
	(prop. 2017/18:243). Andra berörda myndigheter, regioner samt bransch-
	och intresseorganisationer ska ges möjlighet att bidra i arbetet. Resultatet
	av uppföljningen och en analys av resultatet ska redovisas första gången
	senast den 1 februari 2023 och andra gången senast den 1 december 2023.
	Därefter tar regeringen förnyad ställning till tidpunkter för redovisning.
	Den 8 september 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndig-
	heten att, utifrån sin roll som föreskrivande och samordnande myndighet
	inom vattenförvaltningen, se över förutsättningarna för normsättningen av
	ytvatten (M2022/01804). Syftet med uppdraget är att klargöra om Havs-
	och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitets-
	normer avseende ytvatten (föreskrifter om miljökvalitetsnormer) samt
	anknytande vägledningar för normsättning är ändamålsenligt utformade i
	förhållande till kraven i vattenförvaltningsförordningen (2004:660), ram-
	direktivet för vatten (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG
	av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens
	åtgärder på vattenpolitikens område) och relevanta vägledningar och
	rekommendationer från EU-kommissionen, särskilt i förhållande till
	tillämpningen av undantag och förklarande av vatten som konstgjorda eller
	kraftigt modifierade. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december
	2023.
	Den 12 januari 2023 beslutade regeringen förordningen (2023:4) om
	ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen
	innebär att den tid då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor
	senast ska ha getts in senareläggs med ett år för samtliga prövningsgrupper
	där tiden för att ge in en ansökan ännu inte har passerats. Förordningen
	trädde i kraft den 30 januari 2023. Mot bakgrund av den förändrade situa-
	tionen på elmarknaden och behovet av att säkra ett robust energisystem
	som förmår att snabbt svara upp mot förändrade behov behöver effekterna
	av hittills genomförda omprövningar kartläggas och behov av ändringar
	av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor ses över.
	Omprövningen av miljötillstånd för vattenkraften pausas för att medge tid
	för sådan analys och översyn samt för genomförandet av de förändringar
	av systemet som analysen kan komma att leda till. Åtgärder som rör
	analysen och översynen bereds i Regeringskansliet. En åtgärd är
	regeringens beslut den 16 februari 2023 att uppdra åt Affärsverket svenska
	kraftnät att tillsammans med Statens energimyndighet och Havs- och
	vattenmyndigheten kartlägga konsekvenser för elsystemet som
	omprövningarna kan medföra (KN2023/02319). Uppdraget ska redovisas
	senast den 29 september 2023.
	Punkten är inte slutbehandlad.
376

24. Rskr. 2019/20:287

Riksrevisionens granskning av statliga insatser för att underlätta nyföre- tagande genom digitalisering

Skr. 2019/20:42, bet. 2019/20:NU16

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 41) och 2021/22:75 (N 31). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om förenklingsuppdrag*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen att regeringen bör överväga att ge fler statliga myndigheter ett s.k. förenklingsuppdrag för att på så sätt underlätta företagandet i Sverige (bet. 2019/20:NU16 s. 14). I skrivelsen En förenklingspolitik för stärkt kon- kurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga (skr. 2021/22:3) redovisade regeringen nya mål för förenklingspolitiken. Riksdagen informerades om hanteringen av tillkännagivandet i skrivelsen (skr. 2021/22:3 s. 23 f.). Regeringen beslutade i september 2022 ett uppdrag som omfattar tio myn- digheter, bl. a. Bolagsverket, Lantmäteriet och Statens jordbruksverk. De mål som omfattas av uppdraget är att förvaltningsmyndigheters handläggningstider för ärenden som rör företag ska bli kortare och mer transparenta och den förväntade handläggningstiden ska synliggöras för den sökande i fler ärendekategorier samt att förvaltningsmyndigheters bemötande och service till företag ska vara företagsanpassat och väl fun- gerande. Uppdraget fokuserar på de myndigheter som har flest direkta kontakter med företag och de ärenden som har störst betydelse för före- tagen. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet årligen 2023–2028. En fördjupad redovisning med analys och förslag som kan bidra till att nå de förenklingspolitiska målen redovisas 2024, 2026 och 2028. Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 april 2029.

I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 24 avsnitt

3.3.1s. 25) redovisade regeringen vidtagna åtgärder och att tillkänna- givandet därmed ansågs slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 3 om programmet Serverat*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen att regeringen bör verka för att fler tjänster ansluts till programmet Serverat i syfte att öka anslutningsgraden hos kommunerna (bet. 2019/20:NU16 s. 15). I skrivelsen En förenklingspolitik för stärkt kon- kurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga (skr. 2021/22:3) redovisade regeringen nya mål för förenklingspolitiken. I skrivelsen anges att rege- ringen överväger vilka åtgärder som kan vidtas för att underlätta kommu- nernas möjligheter att ansluta till Serverat. Under året förändrades anslut- ningskraven för kommuner till Serverat. Detta möjliggör för fler kommuner att ansluta sig till Serverat och därmed att bli valbara i check- listorna för att starta verksamhet i vissa branscher. I mars 2022 hade antalet kommuner som är anslutna till Serverat ökat till 78 från 71 i maj 2021. Regeringen anser att de förändrade anslutningskraven för kommuner till Serverat skapar förutsättningar för fler kommuner att ansluta till Serverat. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.3.1 s. 24) redovisade regeringen dessa åtgärder och ansåg därmed att till- kännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 4 om digital samverkan*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att förenkla före- tagandet och öka den digitala samverkan mellan myndigheter (bet.

Skr. 2022/23:75 Klimat- och näringslivs- departementet

377

Skr. 2022/23:75	2019/20:NU16 s. 15). Myndigheterna samarbetar om förenkling för före-
Klimat- och	tag bl.a. inom ramen för myndighetssamarbetet Starta och driva företag,
näringslivs-	där verksamt.se är en del. Genom budgetpropositionen för 2022 (prop.
departementet	2021/22:1 utg.omr. 24) förstärktes finansieringen av verksamt.se med 15
	miljoner kronor. Ett antal myndigheter omfattas av förordningen
	(2018:1264) om digitalt inhämtande av uppgifter från företag. I skrivelsen
	En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovations-
	förmåga (skr. 2021/22:3) redovisade regeringen nya mål för förenklings-
	politiken. Skrivelsen utgör grund för överväganden om ett uppdrag
	rörande uppföljning av förordningen om digitalt inhämtande av uppgifter
	från företag. Statskontoret slutredovisade i maj 2022 sitt uppdrag att
	utveckla en metod för uppföljning av det nya förenklingspolitiska målet
	om digitalisering av företagens kontakter med det offentliga. Vidare gav
	regeringen den 18 augusti 2022 Statskontoret i uppdrag att följa upp hur
	långt berörda myndigheter kommit i tillämpningen av förordningen
	(2018:1264) om digitalt inhämtande av uppgifter från företagen. Stats-
	kontoret ska redovisa uppdraget senast den 30 april 2023. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 7 om solnedgångsklausul*: Riksdagen har tillkännagett för rege-
	ringen det som utskottet anför om att regeringen bör pröva att använda
	solnedgångsklausuler då nya lagar och regler införs (bet. 2019/20:NU16 s.
	32). Regeringen bedömde i skrivelsen En förenklingspolitik för stärkt
	konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga (skr. 2021/22:3) att det
	är mer lämpligt att hantera frågan om utvärderingar av regler på annat sätt
	än genom generella och automatiska solnedgångsklausuler, men på ett sätt
	som möter de grundläggande behoven av mer systematiska ex post-
	utvärderingar av relevanta regler. Vidare anfördes att regeringen
	överväger vilka ytterligare åtgärder som bör vidtas, t.ex. genom en
	vidareutveckling av konsekvensutredningarna. Tillkännagivandet
	bedömdes vara slutbehandlat. Riksdagen instämde inte i bedömningen att
	tillkännagivandet var slutbehandlat och riktade samtidigt ett nytt
	tillkännagivande till regeringen i frågan (bet. 2021/22:NU16 punkt 16,
	rskr. 2021/22:191, se KN 42). Punkten står därför åter som öppen. Det
	övervägs fortsatt inom Regeringskansliet vilka eventuella åtgärder som
	skulle kunna göras i t ex. bestämmelserna om konsekvensutredningar för
	att förtydliga när och hur olika regler ska utvärderas efter att de beslutats.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 4 och 7.
	25. Rskr. 2019/20:353
	Extra ändringsbudget för 2020 – Förstärkt stöd till välfärd och företag,
	insatser mot smittspridning och andra åtgärder med anledning av corona-
	viruset
	Prop. 2019/20:181, bet. 2019/20:FiU61
	Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 45) och 2021/22:75 (N 33).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Om ändringar i statens budget för 2020:
	Om utvärdering av stöd till näringslivet*: Riksdagen har tillkännagett
378	för regeringen att regeringen skyndsamt och fortlöpande bör granska stöd-
378

åtgärdernas sammanlagda påverkan på företagen och återkomma till riks-	Skr. 2022/23:75
dagen med förslag på åtgärder som särskilt stärker de enskilda närings-	Klimat- och
idkarnas möjligheter att överbrygga konsekvenserna av covid-19 (bet.	näringslivs-
2019/20:FiU61 s. 20 f.). Regeringen föreslog i propositionen Extra änd-	departementet
ringsbudget för 2020 – Förlängda och förstärkta stöd och ersättningar med
anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:4) att ett nytt ekonomiskt stöd
till enskilda näringsidkare vars nettoomsättning minskat i större omfatt-
ning till följd av spridningen av covid-19 införs.
Stödet är en av de åtgärder som regeringen vidtagit i enlighet med riks-
dagens tillkännagivande. Regeringen beslutade den 17 december 2020
regleringsbrev för Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och
analyser (Tillväxtanalys). I regleringsbrevet ges myndigheten i uppdrag att
påbörja en strukturerad uppföljning och utvärdering av stödens samman-
lagda effekter på företagen. Uppdraget har delredovisats i juni och decem-
ber 2021 samt april och oktober 2022 (se prop. 2021/22:1 Förslag till
statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.7 och prop. 2022/23:1 Förslag
till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.7). Tillväxtanalys inkom med
en slutredovisning av uppdraget den 21 december 2022. Regeringen avser
återkomma till riksdagen i budgetpropostitionen för 2024 med en redovis-
ning av innehållet i slutrapporten. Punkten är inte slutbehandlad.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2020/21

26. Rskr. 2020/21:83

Riksrevisionens rapport om statliga åtgärder för fler miljöbilar

Skr. 2020/21:170, bet. 2020/21:MJU3

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (M 28) och 2021/22:75 (M 20).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om export av miljöbilar*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska åtgärda problemet med export av miljöbilar (bet. 2020/21:MJU3 s. 15 f.).

I syfte att motverka export från Sverige av subventionerade miljöbilar har Miljödepartementet remitterat en promemoria (Klimatbonusbilar ska vara registrerade i fem år, M2020/01180) med ett förslag om att mottagare av bidrag vid köp av miljöbil, i form av klimatbonus, ska bli åter- betalningsskyldig av bidraget om bilen exporteras inom fem år. Remiss- tiden löpte ut den 23 november 2020.

I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg.omr. 20, s. 91) aviseras att klimatbonusen ska avvecklas i samband med att propositionen lämnas till riksdagen, det vill säga senast den 8 november 2022. Klimat- bonusen fasas ut helt under 2023 och 2024. Med anledning av att klimat- bonusen ska avvecklas behöver några åtgärder för att hindra exporten av subventionerade miljöbilar således inte vidtas.

Punkten är inte slutbehandlad.

27. Rskr. 2020/21:143

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

379

Skr. 2022/23:75 Klimat- och näringslivs- departementet

380

Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:MJU1

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (M 33) och 2021/22:75 (M 21). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om borttagning av utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördel- ningsbeslut för 2019: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 20 s. 83) att de utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut för 2019 som Sverige har tilldelats och som inte behövs för avräkning mot Sveriges åtagande inom EU för det året ska tas bort. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2020/21:MJU1, rskr. 2020/21:143). Överskottet för 2019 har tagits bort under 2022 i linje med bemyndigandet i budgetproposition 2021 för att minska utsläppsutrymmet och i linje med ansvarsfördelningsbeslutets fullgörandeprocess. Punkten är slutbehandlad.

28. Rskr. 2020/21:154

Sveriges genomförande av Agenda 2030 Prop. 2019/20:188, bet. 2020/21:FiU28

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (M 34) och 2021/22:75 (M 22). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om uppföljning av Sveriges genomförande av Agenda 2030*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska redovisa arbetet med Sveriges genomförande av Agenda 2030 vartannat år i en skrivelse till riksdagen (bet. 2020/21:FiU28 s. 16 f.).

Regeringen lämnade den 24 maj 2022 den första skrivelsen om Sveriges genomförande av Agenda 2030 (skr. 2021/22:247) till riksdagen. Den 23 november 2022 behandlade riksdagen skrivelsen i betänkande 2022/23:FiU7. Riksdagen beslutade att bifalla utskottets förslag och lägga skrivelsen till handlingarna.

Regeringen avser att återkomma vartannat år med en skrivelse till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad.

29. Rskr. 2020/21:228

Mineralpolitik

Mot. 2020/21:3485 yrkande 2, bet. 2020/21:NU18

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (N 49)

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om tillståndsprocesser och handläggningstider*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen senast den 30 juni 2022 ska återkomma till riksdagen med konkreta förslag på förenklade tillståndsprocesser och kortare handläggningstider för gruv- och mineralnäringen (bet. 2020/21:NU18 s. 8). Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 kommittédirektiv till en särskild utredare som ska se över det nuvarande systemet för miljöprövning och lämna förslag på de änd- ringar och åtgärder som krävs för att uppnå en modernare och mer effektiv miljöprövning (dir. 2020:86). Regeringen beslutade den 22 juli 2021 tilläggsdirektiv (dir. 2021:57). Utredningen lämnade sitt betänkande den 14 juni 2022. Betänkandet har remissbehandlats och förslagen bereds nu

inom Regeringskansliet. Regeringen beslutade den 11 mars 2021 kommittédirektiv till en särskild utredare som ska se över prövnings- processer och regelverk i syfte att säkerställa en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral (dir. 2021:16). Tilläggsdirektiv till utredningen om prövningsprocesser och regelverk i syfte att säkerställa en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral (N 2021:01) beslutades den 7 juni 2022. Utredningen överlämnade sitt betänkande En tryggad försörjning av metaller och mineral (SOU 2022:56) den 31 oktober 2022 och bereds nu inom Regeringskansliet. Regeringen har vidare beslutat att ge Naturvårdsverket, länsstyrelserna och Domstolsverket i uppdrag att se över förutsättningarna för att utveckla en myndighetsgemensam vägledning för miljötillståndsprövningen och miljöbdedömningsprocessen, i syfte att möjliggöra en mer enhetlig pröv- ningsprocess nationellt och att öka effektiviteten i prövningnen. Uppdraget redovisades till regeringen den 21 juni 2022 och bereds inom Regerings- kansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

30. Rskr. 2020/21:257

Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:NU16

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (N 52) Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskon- cession*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession (bet. 2020/21:NU16 s. 16 f.). Regeringen beslutade den 11 mars 2021 kommittédirektiv till en särskild utredare som ska se över prövnings- processer och regelverk i syfte att säkerställa en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet den 31 oktober 2022. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Näringsdepartementet gav den 6 maj 2022 en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att utreda frågan om prövning av Natura 2000- tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen. Redovisning av uppdraget ska göras senast 28 februari 2023. Riksdagen informerades om åtgärderna i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.3.2 s. 36). Punkten är inte slutbehandlad.

31. Rskr. 2020/21:268

Hushållningen med mark- och vattenområden

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:CU14 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (M 24).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 11 om anslutning till kommunalt vatten och avlopp*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tvångsanslutningar till det kommunala va-nätet (bet. 2020/21:CU14 s. 51 f.).

I propositionen Vägar till hållbara vattentjänster (prop. 2021/22:208) föreslog regeringen att särskild hänsyn ska tas till förutsättningarna för att säkerställa behovet av en vattentjänst genom enskild anläggning. I

Skr. 2022/23:75 Klimat- och näringslivs- departementet

381

Skr. 2022/23:75 Klimat- och näringslivs- departementet

382

propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat genom de föreslagna ändringarna i 6 § lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. Riksdagen delade inte den bedömningen (bet. 2021/22:CU29, rskr. 2021/22:446) och har kommit med ett nytt till- kännagivande i frågan (se rskr. 2021/22:446). Frågan bereds fortsatt i Regeringskansliet, se vidare punkt KN 62.

Punkten är inte slutbehandlad.

32. Rskr. 2020/21:394

Tidsfrister och kontaktpunkt för att främja tillförsel av förnybar energi Prop. 2020/21:181, mot. 2020/21:4040 yrkande 1, 2020/21:4044 yrkandena 2 och 3, bet. 2020/21:NU27

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (I 44). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 4 om tidsfrister och kontaktpunkt för koncessionspliktiga elnät*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om tidsfrister och kontaktpunkt för koncessionspliktiga elnät (bet. 2020/21:NU27 s. 19). Regeringen beslutade den 2 juni 2022 förordningen (2022:663) om ändring i förordningen (2021:808) om nätkoncession och förordningen (2022:662) om ändring i förordningen (2021:757) om tidsfrister och kontaktpunkt för vissa ärenden som gäller tillförsel av förnybar energi med ändrade bestämmelser kring tidsfrister och kontaktpunkt för koncessionspliktiga elnät. Den nya regleringen innebär att bestämmelserna om tidsfrister för prövning av ansökningar för elnätskoncessioner och kontaktpunkt för frågor som rör koncessionspliktiga elnät ändras och införs så att de överensstämmer med det s.k. förnybartdirektivets bestämmelser om tidsfrister och kontaktpunkt. Regeringen konstaterar i budgetpropositionen för 2023 att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat (prop. 2022/23:1 utg.omr. 21 Energi avsnitt 2.6.1, s. 15). Punkten är slutbehandlad.

33. Rskr. 2020/21:411

Reduktionsplikt för bensin och diesel – kontrollstation 2019 Prop. 2020/21:180, bet. 2020/21:MJU23

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (I 46). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om konsekvensanalyser vid kontrollstation 2022* (reservation 9): Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen (bet. 2020/21:MJU 23 s. 34 f.). Regeringen gav den 16 december 2021 Statens energimyndighet och Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram underlag för kontrollstation 2022 inom ramen för systemet med reduktionsplikt på bensin, diesel och flygfotogen (I2021/03316). I uppdraget ingick att myndigheterna skulle analysera de frågor som tas upp i tillkännagivandet. Denna del av uppdraget redovisades den 15 september 2022 (I2022/00777). Vidare har regeringen i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 21 Energi avsnitt 2.8, s. 30) uttalat att regeringen kommer att föreslå att reduktionsplikten sänks till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024, vilket ska gälla under mandatperioden.

Inriktningen är att regeringen i den proposition som behandlar sänkningen	Skr. 2022/23:75
av reduktionsplikten kommer att återkomma med en bedömning enligt	Klimat- och
tillkännagivandet av reduktionspliktens effekter utifrån en fullständig	näringslivs-
konsekvensanalys. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.	departementet
Riksmötet 2021/22
34. Rskr. 2021/22:2
Genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten
Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:MJU5
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (M 25).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten*: Riksdagen har tillkänna-
gett för regeringen det som utskottet anför om genomförandet av EU:s
ramdirektiv för vatten (bet. 2021/22:MJU5 s. 33 f.).
I fråga om prövning av åtgärdsprogram för vatten 2021–2027 beslutade
regeringen den 16 december 2021 att regeringen avser att pröva de förslag
till åtgärdsprogram för vatten som ska gälla för perioden 2021–2027.
I fråga om undantag och miljöanpassningar gav regeringen den 17 juni
2021 Havs- och vattenmyndigheten, genom ändring i regleringsbrevet för
budgetåret 2021, i uppdrag att inom ramen för nationella planen för
omprövning av vattenkraften, utarbeta vägledning om bedömning av
ekologisk potential som komplement till myndighetens övriga vägledning
till vattenmyndigheterna vad gäller att förklara vatten som kraftigt
modifierade och att använda undantag. Syftet är att möjligheterna att för-
klara vatten som kraftigt modifierade och besluta om undantag enligt
vattenförvaltningsförordningen (2004:660) ska användas fullt ut. Upp-
draget redovisades den 15 december 2021.
I fråga om platsspecifika bedömningar har vattenmyndigheternas för-
slag till miljökvalitetsnormer varit på samråd. Vattenmyndigheterna har
gjort både samhällsekonomisk konsekvensanalys, vilken har varit på sam-
råd, och konsekvensutredning vid regelgivning (enligt SFS 2007:1244) som
godkänts av Regelrådet.
Av tillkännagivandet följer att regeringen ska pröva vattenmyndig-
heternas åtgärdsprogram 2021–2027 samt säkerställa platsspecifika
bedömningar av alla nyttor och konsekvenser (bet. 2021/22:MJU5 s. 33–
34 resp. 38–39, rskr. 2021/22:2). Regeringen har nu prövat förslagen till
åtgärdsprogram för vatten 2021–2027 genom beslut den 7 juni 2022
(M2022/00906). I beredningen av ärendet kunde regeringen konstatera att
den ekonomiska analysen uppfyller kraven i 6 kap. 6 § vattenförvaltnings-
förordningen (2004:660) samt att en konsekvensutredning genomförts
som uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konse-
kvensutredning vid regelgivning. I regeringsbeslutet anges att regeringen
anser att den del av riksdagens tillkännagivande (bet. 2021/22:MJU5 s. 33–
34 resp. 38–39, rskr. 2021/22:2, ) som avser prövning av åtgärdsprogram
för vatten 2021–2027 respektive den del som rör platsspecifika bedöm-
ningar är tillgodosedda.
I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg.omr. 20, s. 45)
under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag hanteras den del
av tillkännagivandet som avser utnyttjande av undantag. Regeringen	383

Skr. 2022/23:75	bedömde i budgetpropositionen att tillkännagivandet är tillgodosett även i
Klimat- och	den del som avser utnyttjande av undantag.
näringslivs-	Av tillkännagivandet följer vidare att regeringen ska säkerställa					att de
departementet	miljöanpassningar som sker inte går ut över möjligheten att öka effekten i
	befintlig vattenkraft	(bet. 2021/22:MJU5 s. 35–38)	.	Den	9 juni 2022
	uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att tillsammans med
	Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet följa upp och
	analysera arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor
	(M2022/01242). Syftet är att kunna bedöma huruvida genomförandet av
	den nationella planen för moderna miljövillkor (M2019/01769) och
	utfallet av de enskilda prövningarna leder till att syftet med planen nås, det
	vill säga att få en samordnad prövning med största möjliga nytta för
	vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel i enlighet
	med propositionen Vattenmiljö och vattenkraft (prop. 2017/18:243).
	Andra berörda myndigheter, regioner samt bransch- och intresseorganisa-
	tioner ska ges möjlighet att bidra i arbetet. Resultatet av uppföljningen och
	en analys av resultatet ska redovisas första gången senast den 1 februari
	2023 och andra gången senast den 1 december 2023. Därefter tar reger-
	ingen förnyad ställning till tidpunkter för redovisning.
	Den 12 januari 2023 beslutade regeringen förordningen (2023:4) om
	ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen
	innebär att den tid då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor
	senast ska ha getts in senareläggs med ett år för samtliga prövningsgrupper
	där tiden för att ge in en ansökan ännu inte har passerats. Förordningen
	trädde i kraft den 30 januari 2023. Mot bakgrund av den förändrade
	situationen på elmarknaden och behovet av att säkra ett robust
	energisystem som förmår att snabbt svara upp mot förändrade behov
	behöver effekterna av hittills genomförda omprövningar kartläggas och
	behov av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna
	miljövillkor ses över. Omprövningen av miljötillstånd för vattenkraften
	pausas för att medge tid för sådan analys och översyn samt för
	genomförandet av de förändringar av systemet som analysen kan komma
	att leda till.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	35. Rskr. 2021/22:60
	Åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön
	Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:MJU6
	Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (M 29).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 9 om kunskapsunderlaget om vattenkraftverkens				ekologiska
	betydelse*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet

384

anför om kunskapsunderlaget om vattenkraftverkens ekologiska betydelse (bet. 2021/22:MJU6 s. 49 f.).

Den nationella planen för moderna miljövillkor för vattenkraften (M2019/01769) syftar till att få en samordnad prövning med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel i enlighet med propositionen Vattenmiljö och vattenkraft (prop. 2017/18:243). Genomförandet av den nationella planen och utfallet

av de enskilda prövningarna förväntas leda till bl.a. ökade åtgärder i fråga om vattenkraftens påverkan på hotade arter. Den 9 juni 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att tillsammans med Affärs- verket svenska kraftnät och Statens energimyndighet följa upp och analysera arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor (M2022/01242). Syftet är att kunna bedöma huruvida genomförandet av den nationella planen för moderna miljövillkor och utfallet av de enskilda prövningarna leder till att syftet med planen nås, det vill säga att få en samordnad prövning med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel i enlighet med propositionen Vattenmiljö och vattenkraft (prop. 2017/18:243). Resultatet av uppfölj- ningen och en analys av resultatet ska redovisas första gången senast den 1 februari 2023 och andra gången senast den 1 december 2023. Därefter tar regeringen förnyad ställning till tidpunkter för redovisning.

Punkten är inte slutbehandlad.

36. Rskr. 2021/22:110

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Prop. 2021/22:1 och motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:MJU1

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (M 33). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens hantering av riksdagens tillkännagivande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen på ett tydligare sätt ska redovisa resultatet av de statliga in- satserna på klimatområdet och att det behövs tydliga indikatorer som inriktas på klimat (bet. 2021/22:MJU1 s. 13 f.).

Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20 s. 18) att tillkännagivandet (bet. 2016/17:MJU1 punkt 1, rskr. 2016/17:116 och bet. 2018/19:KU21, yttr. 2018/19:MJU5y) om att resultatredovisningen på ett tydligare sätt ska redovisa resultaten av de statliga insatserna och att det behövs tydligare indikatorer som inriktas på resultatet är tillgodosett och därmed kan anses slutbehandlat. Riksdagen anser dock inte att tillkännagivandet är slutbehandlat och vill att regeringen på ett tydligare sätt ska redovisa resultatet av de statliga insatserna på klimatområdet och att det behövs tydligare indikatorer som inriktas på klimat (bet. 2021/22:MJU1, rskr. 2021/22:110). Punkten står därför åter som öppen.

På regeringens uppdrag i regleringsbrevet för 2022 redovisade Natur- vårdsverket en metod för att beskriva takten i klimatomställningen för olika sektorer och branscher, exempelvis utifrån scenarier och nyckeltal baserat på tillgängliga och nya data. Detta utgjorde underlag för klimat- redovisningen i budgetpropositionen för 2023.

Den 18 januari 2022 trädde den nya klimatrapporteringsförordningen (2014:1434) i kraft där ett antal myndigheter fick ett tydligare uppdrag att bidra i arbetet med att ta fram underlag till klimatredovisningen enligt klimatlagen (2017:720), bl.a. när det gäller beräkningar och bedömningar av klimateffekter av beslut under året. Detta har haft effekt för klimatredovisningen i budgetpropositionen för 2023.

Skr. 2022/23:75 Klimat- och näringslivs- departementet

385

Skr. 2022/23:75	Regeringen har i samband med budgetpropositionen för 2023 tagit fram
Klimat- och	en klimatredovisning i enlighet med klimatlagen	(prop. 2022/23:1,
näringslivs-	utg.omr. 20, bilaga 1). Effekten av styrmedelspaketen redovisas, i stället
departementet	för de enskilda styrmedlen, i de fall det finns betydande interaktioner
	mellan styrmedlen. Effekterna beräknas därmed mer konsekvent i
	förhållande till utsläppsscenarier och risken för dubbelräkning minskas.
	Det redovisas även några indikatorer för industrin och transporter, och
	detta arbete kommer fortsätta att utvecklas. Utvecklingsarbete i Reger-
	ingskansliet och de berörda myndigheterna har lett till en förbättrad
	klimatredovisning. Årets redovisning innehåller klimateffektbedömningar
	på styrmedel, gapanalyser som illustrerar utvecklingen i förhållande till
	etappmålen samt kompletterande indikatorer för utsläppsutvecklingen.
	Regeringen utvecklar klimatredovisningen löpande och avser att åter-
	komma till riksdagen om det fortsatta arbetet. Punkten är inte slutbehand-
	lad.
	Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 20
	c) Godkännande av en investeringsplan: Den 30 juni	2022 beslutade

regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Naturvårdsverket. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 3 om borttagning av utsläppsenheter under EU:s ansvarsför- delningsbeslut för 2020: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20 s. 78) att de utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut för 2020 som Sverige har tilldelats och som inte behövs för avräkning mot Sveriges åtagande inom EU för det året ska tas bort. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2021/22:MJU1, rskr. 2021/22:110). Regeringen avser att genomföra bort- tagningen under 2023 i linje med ansvarsfördelningsbeslutets fullgörande- process. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 3.

37. Rskr. 2021/22:131

Krav på rapportering av betalningstider

Prop. 2021/22: 50, bet. 2021/22:NU13

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 27 januari 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 70).

Punkt 2 om uppföljning och utvärdering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör följa upp och utvärdera den nya lagen och de system som inrättas till följd av reglerna (bet. 2021/22:NU13 s. 9). Enligt tillkännagivandet bör regeringen göra detta inom en lämplig tid – med fördel i enlighet med det som nämns i propositionen – efter den första rapporteringen. I propositionen anges att lagen bör följas upp och systemet utvärderas tre år efter att den första rapporteringen enligt lagen har ägt rum. Rapportering ska ske första gången den 30 september 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

386

38. Rskr. 2021/22:141

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2022:

b)Den 3 februari 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budget- året 2022 avseende anslagen 1:24 Omställningsstöd, 1:25 Omsättnings- stöd till enskilda näringsidkare och 1:26 Omsätttningsstöd till handels- bolag inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 3 mars 2022 beslutade rege- ringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslag 1:27 Evene- mansstöd inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om kriterier för evenemangsstödet*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om kriterier för evene- mangsstödet (bet. 2021/22:FiU16 s. 22 f.). Den 18 januari 2022 beslutade regeringen Extra ändringsbudget för 2022 – Ersättningar på sjukförsäk- ringsområdet, stöd till företag, medel för testning och smittspårning samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2021/22:86). Den 3 februari 2022 beslutade regeringen Extra ändringsbudget för 2022 – Slo- pad karenstid för stöd vid korttidsarbete, förstärkt evenemangsstöd och andra åtgärder med anledning av coronaviruset samt kompensation till hushållen för höga elpriser (prop. 2021/22:113). I båda dessa propositioner föreslogs ytterligare medel till evenemangsstödet för att möjliggöra för- längning av stödperioden. Den 3 mars 2022 beslutade regeringen änd- ringar i förordningen (2021:816) om statligt stöd för vissa planerade eve- nemang som inte kunnat genomföras med anledning av begränsningar som beslutats för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19. Stödet för- längdes så att evenemang som planerats äga rum till och med den 30 juni 2022 är stödberättigande om de inte kunde genomföras eller i väsentlig utsträckning måste begränsas till följd av restriktioner med anledning av spridningen av covid-19. Den tidigare stödperioden var 1 juni–31 decem- ber 2021. Dessutom förstärktes stödet i flera avseenden. Stödandelen höj- des från 70 procent till 90 procent av de stödberättigande kostnaderna och takbeloppet för stödet höjdes från 17,5 miljoner kronor till 22,5 miljoner kronor per arrangör eller underleverantör till arrangör. Höjningarna av stödandelen och takbeloppet gäller för evenemang som planerats under perioden januari–juni 2022. Därutöver ändrades regelverket så att evene- mang med flera föreställningar där samtliga föreställningar inte ryms inom stödperioden kan vara stödberättigande i den del som faller inom stöd- perioden. Den 3 mars 2022 fattade regeringen också beslut om reglerings- brev för anslag 1:27 Evenemangsstöd inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Villkoren för anslaget förtydligades så att det explicit framgår att Skatte- verket får använda vissa medel för information om stödet. Tillkännagivan- det är slutbehandlat, vilket redovisades i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, Förslag till statens budget för 2023, finansplan och skattefrågor, avsnitt 6 Utgifter s. 118). Punkten är slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Klimat- och näringslivs- departementet

387

Skr. 2022/23:75 Klimat- och näringslivs- departementet

388

39. Rskr. 2021/22:160

Riksrevisionens rapport om systemet med energideklarationer Skr. 2020/21:24, bet. 2021/22:CU14

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 22 december 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

40. Rskr. 2021/22:170

Prop. 2021/22:113, bet. 2021/22:FiU44 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2022:

Den 3 mars 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslaget 1:27 Evenemangsstöd inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 31 mars 2022 beslutade regeringen om ändring av regle- ringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslaget 1:22 Stöd vid korttids- arbete inom utgiftsområde 24 Näringsliv. De 7 april 2022 beslutade rege- ringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Tillväxtverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehand- lad.

Punkt 2 om utformningen av stöd till olika branscher*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utformningen av stöd till olika branscher (bet. 2021/22:FiU44 s. 19 f.). Stöden till närings- livet under covid-19-pandemin har tagits fram med syftet att de ska kunna komma företagen till del så snart som möjligt. Både Myndigheten för till- växtpolitiska utvärderingar och analyser och Coronakommissionen (i betänkandet SOU 2022:10) bedömer att stöden i stort har fyllt sitt syfte och nått de branscher som varit i särskilt behov av offentliga insatser för att möta pandemins effekter. I viss utsträckning har regeringen ändrat i regelverken för stöden under pandemin för att förbättra träffsäkerheten. EU:s statsstödsregelverk innebär dock begränsningar för vissa av stöden. När det gäller omställningsstödet till särskilt drabbade branscher är rege- ringens bedömning att EU-kommissionens krav för stödbelopp i den omfattningen innebär att det inte går att förändra regelverket så att fler företag skulle kunna få del av stödet. Därtill är tiden för knapp för att ändra de stöd som EU-kommissionen har godkänt i enlighet med det tillfälliga ramverket för statsstöd under pandemin, som löper ut den 30 juni i år. Regeringen redovisade vidtagna åtgärder och ansåg tillkännagivandet slut- behandlat i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, Förslag till statens budget för 2023, finansplan och skattefrågor, avsnitt 6 Utgifter, (s. 118 f.). Punkten är slutbehandlad.

41. Rskr. 2021/22:177

Jakt och viltvård

Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:MJU16 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om terrängkörning vid jakt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att förbättra möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att jaga (bet. 2021/22:MJU16, s. 24 f.).

Utredningen Hållbar terrängkörning (SOU 2019:67) har föreslagit att det ska införas en möjlighet att söka tillstånd att använda motordrivet fordon för körning i terräng på barmark som inte omfattas av områdesskydd enligt miljöbalken eller terrängkörningslagstiftningen för dem som på grund av funktionsnedsättning, som inte endast är tillfällig, har väsentliga svårig- heter att förflytta sig och som för att kunna jaga, fiska eller bedriva annat friluftsliv behöver använda motordrivet fordon i terräng. Betänkandet har remitterats under år 2020 och är under beredning inom Regeringskansliet.

Punkten är inte slutbehandlad.

42. Rskr. 2021/22:191

En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovations- förmåga

Skr. 2021/22:3, bet. 2021/22:NU16 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om skrivelsen: Regeringen beslutade den 26 januari 2023 att skriva av ärendet.

Punkt 16 om solnedgångsklausuler*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om solnedgångsklausuler (bet. 2021/22:NU16 s. 62 f.). Tillkännagivandet motsvarar tidigare tillkänna- givande på området (bet. 2019/20:NU16 punkt 7, rskr. 2019/20:287, se KN 24). Inom Regeringskansliet övervägs vilka eventuella åtgärder som skulle kunna göras i t ex. bestämmelserna om konsekvensutredningar för att förtydliga när och hur olika regler ska utvärderas efter att de beslutats. Punkten är inte slutbehandlad.

43. Rskr. 2021/22:192

Den nationella planen för omprövning av vattenkraft

Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:CU33

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Den nationella planen för omprövning av vattenkraft*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om den nationella planen för omprövning av vattenkraft (bet. 2021/22:CU33, s. 11 f.).

Av tillkännagivandet följer att regeringen bör senarelägga tidsfristen för kommande prövningsgruppers ansökningar för att undvika att flera prövningsgrupper bedöms utan att åtgärdsprogrammen för 2021–2027 har fastställts. Denna del avslutades mot regeringens beslut den 7 juni 2022 om vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram för vatten 2021– 2017 (M2022/00906) eftersom omprövningarna kan påbörjas innan vattenmyndigheterna fastställt åtgärdsprogrammen för 2022–2027. Detta beror på att åtgärder i vattenkraft hanteras i den nationella planen för moderna miljövillkor för vattenkraften och inte genom åtgärdsprogram- men för vatten. Med detta ansåg regeringen att den del av riksdagens tillkännagivande som avser att senarelägga tidsfristen för kommande prövningsgruppers ansökningar är tillgodosedd.

Skr. 2022/23:75 Klimat- och näringslivs- departementet

389

Skr. 2022/23:75	Av tillkännagivandet följer vidare att regeringen bör se till att alla
Klimat- och	nödvändiga åtgärder för att minska omprövningarnas negativa effekter på
näringslivs-	vattenkraftselen vidtas och att de undantag som EU-rätten medger används
departementet	fullt ut. Den 9 juni 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndig-
	heten att tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät och Statens
	energimyndighet följa upp och analysera arbetet med att förse vatten-
	kraften med moderna miljövillkor (M2022/01242). Syftet är att kunna
	bedöma huruvida genomförandet av den nationella planen för moderna
	miljövillkor (M2019/01769) och utfallet av de enskilda prövningarna leder
	till att syftet med planen nås, det vill säga att få en samordnad prövning
	med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv
	tillgång till vattenkraftsel i enlighet med propositionen Vattenmiljö och
	vattenkraft (prop. 2017/18:243). Andra berörda myndigheter, regioner
	samt bransch- och intresseorganisationer ska ges möjlighet att bidra i
	arbetet. Resultatet av uppföljningen och en analys av resultatet ska
	redovisas första gången senast den 1 februari 2023 och andra gången
	senast den 1 december 2023. Därefter tar regeringen förnyad ställning till
	tidpunkter för redovisning.
	Den 8 september 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndig-
	heten att, utifrån sin roll som föreskrivande och samordnande myndighet
	inom vattenförvaltningen, se över förutsättningarna för normsättningen av
	ytvatten (M2022/01804). Syftet med uppdraget är att klargöra om Havs-
	och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitets-
	normer avseende ytvatten (föreskrifter om miljökvalitetsnormer) samt
	anknytande vägledningar för normsättning är ändamålsenligt utformade i
	förhållande till kraven i vattenförvaltningsförordningen (2004:660),
	ramdirektivet för vatten (Europaparlamentets och rådets direktiv
	2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för
	gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område) och relevanta väg-
	ledningar och rekommendationer från EU-kommissionen, särskilt i
	förhållande till tillämpningen av undantag och förklarande av vatten som
	konstgjorda eller kraftigt modifierade. Uppdraget ska redovisas senast den
	1 december 2023.
	Den 12 januari 2023 beslutade regeringen förordningen (2023:4) om
	ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen
	innebär att den tid då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor
	senast ska ha getts in senareläggs med ett år för samtliga prövningsgrupper
	där tiden för att ge in en ansökan ännu inte har passerats. Förordningen
	trädde i kraft den 30 januari 2023. Mot bakgrund av den förändrade
	situationen på elmarknaden och behovet av att säkra ett robust energi-
	system som förmår att snabbt svara upp mot förändrade behov behöver
	effekterna av hittills genomförda omprövningar kartläggas och behov av
	ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor ses
	över. Omprövningen av miljötillstånd för vattenkraften pausas för att
	medge tid för sådan analys och översyn samt för genomförandet av de
	förändringar av systemet som analysen kan komma att leda till. Åtgärder
	för detta bereds i Regeringskansliet. En åtgärd är regeringens beslut den
	16 februari 2023 att uppdra åt Affärsverket svenska kraftnät att
	tillsammans med Statens energimyndighet och Havs- och
	vattenmyndigheten kartlägga konsekvenser för elsystemet som
390

omprövningarna kan medföra (KN2023/02319). Uppdraget ska redovisas senast den 29 september 2023.

Punkten är inte slutbehandlad.

44. Rskr. 2021/22:206

Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund

Prop. 2021/22:58, bet. 2021/22:MJU18 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om redovisning av skyddad natur*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om beräkningsmetoder för skyddad natur vid rapportering till Europeiska miljöbyrån (bet. 2021/22:MJU18, s. 41 f.).

Regeringen beslutade den 4 augusti 2022 om ett tilläggsdirektiv (dir. 2022:126) till Miljömålsberedningen (M 2010:04). Miljömålsbered- ningen ska bl.a. föreslå en strategi för hur Sverige ska leva upp till EU:s åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthus- gaser från markanvändningssektorn (LULUCF). Tilläggsuppdraget ska redovisas senast den 2 december 2024. Av direktiven framgår att Natur- vårdsverket 2021 redovisade ett uppdrag om hur Sveriges rapportering av skyddad mark skiljer sig från andra länders (Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att jämföra, redovisa och föreslå förändringar i den inter- nationella rapporteringen av skyddad natur, M2021/01263). Grunden för rapporteringen är Internationella Naturvårdsunionens (IUCN) definitioner av skyddad mark. Naturvårdsverket föreslår en rad revideringar av den svenska rapporteringen med anledning av resultatet av granskningen. Som en del i uppdraget ska Miljömålsberedningen föreslå om beräknings- metoder för skyddad natur behöver ändras vid rapporteringen till Euro- peiska miljöbyrån, med beaktande av riksdagens tillkännagivande om beräkningsmetoder för skyddad natur och i syfte att säkerställa att Sveriges åtaganden på ett rättvist sätt kan jämföras med andra länders. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 21 om flexibla skyddsformer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en regelbunden översyn av formellt skyddade områden med möjligheter till förändringar (bet. 2021/22:MJU18, s. 78 f.).

Regeringen gav den 2 juni 2022 ett uppdrag till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen att tillsammans och i enlighet med propositionen om stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund (prop. 2021/22:58) utreda och föreslå ändringar av den formella skyddsformen biotopskyddsområden (M2022/01190 och N2022/01472). Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2023. Syftet är att göra skyddsformen mer flexibel, ändamålsenlig och attraktiv, bl.a. om det ska vara möjligt att erbjuda markägare tidsbegränsade biotopskyddsområden som ett alternativ till ordinarie biotopskydd eller andra skyddsformer. I uppdraget ingår även att, i enlig- het med propositionen om tydligare bestämmelser om ersättning vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverkning i fjällnära skog (prop. 2021/22:207), utreda mer flexibla skydds- och ersättningsformer särskilt

Skr. 2022/23:75 Klimat- och näringslivs- departementet

391

Skr. 2022/23:75	anpassade för det fjällnära området som kan vara attraktiva för markägare,
Klimat- och	t.ex. större biotopskyddsområden eller avtal för anpassat brukande.
näringslivs-	Tidsbegränsade biotopskydd har också utretts av Artskyddsutredningen
departementet	(M 2020:03). Betänkandet Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar
	(SOU 2021:51) bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbe-
	handlad.
	Punkt 51 om angrepp av granbarkborren i skyddade områden*: Riks-
	dagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om
	ytterligare åtgärder för att bekämpa granbarkborren i skyddade områden
	och kompensation	till enskilda skogsägare (bet.	2021/22:MJU18,
	s. 192 f.).
	Regeringen gav den 30 juni 2022 Naturvårdsverket i uppdrag att se över
	behovet av eventuella ytterligare åtgärder för att bekämpa granbarkborre i
	formellt skyddade områden (såsom nationalparker och naturreservat)
	(M2022/01450). Naturvårdsverket ska också tydliggöra i vilka fall det ska
	vara statens ansvar att vidta nödvändiga åtgärder samt se över möjligheten
	att införa en kompensationsmodell för skador på egendom som kan
	kopplas till spridning av granbarkborre från skyddade områden. Uppdraget
	ska genomföras med stöd av Skogsstyrelsen och ska redovisas senast den
	30 september 2023. Genom uppdraget ansåg regeringen att tillkänna-
	givandet är tillgodosett. Punkten är slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 12 och 21.
	45. Rskr. 2021/22:214
	Energipolitik
	Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:NU15
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 13 om värnande om vattenkraften*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anfört om värnande om vattenkraften (bet.
	2021/22:NU15 s. 49 f.). Den 7 juni 2022 gav regeringen Affärsverket
	svenska kraftnät i uppdrag att i samverkan med Statens energimyndighet
	utreda vattenkraftens lokala och regionala nyttor för kraftsystemet
	(I2022/01296). Andra berörda myndigheter samt bransch- och
	intresseorganisationer ska ges möjlighet att bidra till arbetet. Affärsverket
	svenska kraftnät ska identifiera och sammanställa mindre
	vattenkraftsanläggningars befintliga och potentiella nyttor för el-systemet
	på lokal och regional nivå. Med mindre vattenkraftsanläggningar avses
	verk med en samlad effekt på högst 10 MW. Uppdraget ska redovisas
	senast den 30 augusti 2023.
	Den 9 juni 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att
	tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät och Statens
	energimyndighet följa upp och analysera arbetet med att förse
	vattenkraften med moderna miljövillkor (M2022/01242). Syftet är att
	kunna bedöma huruvida genomförandet av den nationella planen för
	moderna miljövillkor (M2019/01769) och utfallet av de enskilda
	prövningarna leder till att syftet med planen nås, det vill säga att få en
	samordnad prövning med största möjliga nytta för vattenmiljön och för
	nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel i enlighet med propositionen
392	Vattenmiljö och	vattenkraft (prop. 2017/18:243).	Andra berörda

myndigheter, regioner samt bransch- och intresseorganisationer ska ges möjlighet att bidra i arbetet. Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa resultatet av uppföljningen och en analys av resultatet första gången senast den 1 februari 2023 och andra gången senast den 1 december 2023. Därefter tar regeringen förnyad ställning till tidpunkter för redovisning.

Den 8 september 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att, utifrån sin roll som föreskrivande och samordnande myndighet inom vattenförvaltningen, se över förutsättningarna för normsättningen av ytvatten (M2022/01804). Syftet med uppdraget är att klargöra om Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (föreskrifter om miljökvalitetsnormer) samt anknytande vägledningar för normsättning är ändamålsenligt utformade i förhållande till kraven i vattenförvaltningsförordningen (2004:660), ramdirektivet för vatten (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på

vattenpolitikens område) och relevanta vägledningar och rekommendationer från EU-kommissionen, särskilt i förhållande till tillämpningen av undantag och förklarande av vatten som konstgjorda eller kraftigt modifierade. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2023.

Den 12 januari 2023 beslutade regeringen förordningen (2023:4) om ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebär att den tid då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senareläggs med ett år för samtliga prövningsgrupper där tiden för att ge in en ansökan ännu inte har passerats. Förordningen trädde i kraft den 30 januari 2023. Mot bakgrund av den förändrade situationen på elmarknaden och behovet av att säkra ett robust energisystem som förmår att snabbt svara upp mot förändrade behov behöver effekterna av hittills genomförda omprövningar kartläggas och behov av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor ses över. Omprövningen av miljötillstånd för vattenkraften pausas för att medge tid för sådan analys och översyn samt för genomförandet av de förändringar av systemet som analysen kan komma att leda till. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 24 om strategi för fjärrvärme och kraftvärme*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om en strategi för fjärrvärme och kraftvärme (bet. 2021/22:NU15 s. 99 f.).

Statens energimyndighet fick den 16 juni 2022 i uppdrag att ta fram ett förslag till fjärr- och kraftvärmestrategi (I2022/01373). Inom ramen för uppdraget ska Statens energimyndighet bl.a. genomföra en översyn av byggregler, EU-regler för biobränslen samt skatter och andra styrmedel som påverkar fjärr- och kraftvärmens konkurrenskraft. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 december 2023. Regeringen konstaterar i budgetpropositionen för 2023 att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat (prop. 2022/23:1 utg.omr. 21 Energi avsnitt 2.6.1, s. 15). Punkten är slutbehandlad.

46. Rskr. 2021/22:228

Extra ändringsbudget för 2022 – Åtgärder för att stärka rikets militära

Skr. 2022/23:75 Klimat- och näringslivs- departementet

393

Skr. 2022/23:75	försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser
Klimat- och	Prop. 2021/22:199, bet. 2021/22:FiU47
näringslivs-	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
departementet
	Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2022 – Åtgärder för att stärka rikets
	militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser b): Den
	12 maj 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för
	budgetåret 2022 avseende anslag 1:12 Kompensation för höga elpriser
	inom utgiftsområde 21 Energi. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2022 – Åtgärder för att stärka
	rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser
	c): Den 12 maj 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev
	för budgetåret 2022 avseende anslag 1:12 Kompensation för höga elpriser
	inom utgiftsområde 21 Energi. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 4 om tillfällig justering av reduktionsplikten*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att regeringen
	skyndsamt bör återkomma med förslag om hur nivåerna för inblandning
	av biodrivmedel tillfälligt kan justeras för att sänka drivmedelspriserna
	under 2022 (bet. 2021/22:FiU47 s. 14 f.).	Regeringen har i
	budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 volym 1a s. 119) redovisat
	att riksdagen har bifallit regeringens förslag om att pausa
	reduktionsplikten (prop. 2021/22:243, bet. 2021/22:MJU31,		rskr.
	2021/22:452) samt anfört att regeringen	därmed anser	att

tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 5 om utredning om hantering av framtida prischocker*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att regeringen skyndsamt bör utreda hur ett system skulle kunna utformas för att överföra risken för prischocker på bränsle vid kris från hushåll och företag till staten (bet. 2021/22:FiU47 s. 15). Inriktningen är att inom Regeringskansliet driva ett samarbetsprojekt om tillväxt och hushållsekonomi som en följd av vad som anges i Tidöavtalet. Utgångspunkten är att detta projekt ska ta om hand tillkännagivandet. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 5.

47. Rskr. 2021/22:239

Genomförande av ändringar i energieffektiviseringsdirektivet om värme, kyla och tappvarmvatten för hushållsbruk

Prop. 2021/22:124, bet. 2021/22:NU18 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 april 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 332–334).

48. Rskr. 2021/22:262

Hushållning med mark- och vattenområden

Motioner från den allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:CU13

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

394

Punkt 5 om småskalig vattenkraft*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om småskalig vattenkraft (bet. 2021/22:CU13, s. 23 f.).

Den 7 juni 2022 gav regeringen Affärsverket svenska kraftnät i uppdrag att i samverkan med Statens energimyndighet utreda vattenkraftens lokala och regionala nyttor för kraftsystemet (I2022/01296). Andra berörda myndigheter samt bransch- och intresseorganisationer ska ges möjlighet att bidra till arbetet. Affärsverket svenska kraftnät ska identifiera och sammanställa mindre vattenkraftsanläggningars befintliga och potentiella nyttor för elsystemet på lokal och regional nivå. Med mindre vattenkrafts- anläggningar avses verk med en samlad effekt på högst 10 megawatt. Upp- draget ska redovisas senast den 30 augusti 2023.

Den 9 juni 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät och Energimyndigheten följa upp och analysera arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor (M2022/01242). Syftet är att kunna bedöma huruvida genomförandet av den nationella planen för moderna miljövillkor (M2019/01769) och utfallet av de enskilda prövningarna leder till att syftet med planen nås, det vill säga att få en samordnad prövning med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel i enlighet med propositionen Vattenmiljö och vattenkraft (prop. 2017/18:243). Andra berörda myndigheter, regioner samt bransch- och intresseorganisationer ska ges möjlighet att bidra i arbetet. Resultatet av uppföljningen och en analys av resultatet ska redovisas första gången senast den 1 februari 2023 och andra gången senast den 1 december 2023. Därefter tar regeringen förnyad ställning till tidpunkter för redovisning.

Den 8 september 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndig- heten att, utifrån sin roll som föreskrivande och samordnande myndighet inom vattenförvaltningen, se över förutsättningarna för normsättningen av ytvatten (M2022/01804). Syftet med uppdraget är att klargöra om Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitets- normer avseende ytvatten (föreskrifter om miljökvalitetsnormer) samt anknytande vägledningar för normsättning är ändamålsenligt utformade i förhållande till kraven i vattenförvaltningsförordningen (2004:660), ramdirektivet för vatten (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemen- skapens åtgärder på vattenpolitikens område) och relevanta vägledningar och rekommendationer från EU-kommissionen, särskilt i förhållande till tillämpningen av undantag och förklarande av vatten som konstgjorda eller kraftigt modifierade. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2023.

Skr. 2022/23:75 Klimat- och näringslivs- departementet

395

Skr. 2022/23:75	miljövillkor ses över. Omprövningen av miljötillstånd för vattenkraften
Klimat- och	pausas för att medge tid för sådan analys och översyn samt för genom-
näringslivs-	förandet av de förändringar av systemet som analysen kan komma att leda
departementet	till. Åtgärder för detta bereds i Regeringskansliet. En åtgärd är regeringens
	beslut den 16 februari 2023 att uppdra åt Affärsverket svenska kraftnät att
	tillsammans med Statens energimyndighet och Havs- och
	vattenmyndigheten kartlägga konsekvenser för elsystemet som
	omprövningarna kan medföra (KN2023/02319). Uppdraget ska redovisas
	senast den 29 september 2023.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	49. Rskr. 2021/22:276
	Ett års förlängd giltighetstid för undersökningstillstånd
	Prop. 2021/22:201, bet. 2021/22:NU25
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 12 maj 2022 utfärdade regeringen
	den lag riksdagen antagit (SFS 411).
	50. Rskr. 2021/22:281
	Vattenvård
	Motioner från den allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:MJU23
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 7 om påverkan av EU:s regelverk på utbyggnaden av svenska
	reningsverk*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet
	anför om påverkan av EU:s regelverk på utbyggnaden av svenska
	reningsverk (bet. 2021/22:MJU23, s. 29 f.).
	Av tillkännagivandet följer att det är angeläget att regeringen på EU-
	nivå verkar för att kraven i ramdirektivet för vatten och avloppsdirektivet
	är tydliga och samstämmiga och att de utformas på ett sådant sätt att de
	lämnar utrymme för kapacitetsutbyggnad och investeringar i miljövänlig
	teknik i befintliga avloppsreningsverk. Den 26 oktober 2022 presenterade
	EU-kommissionen förslag till nytt avloppsdirektiv (Proposal for a revised
	Urban Wastewater Treatment Directive). Förslagen bereds för närvarande
	i Regeringskansliet. I faktapromemoria ”Ett reviderat avloppsdirektiv”
	som överlämnades till riksdagen den 29 november 2022 anger regeringen
	som preliminär svensk ståndpunkt att det är viktigt att gränsdragningen är
	tydlig gentemot andra direktiv och att regeringen avser att verka för att
	kraven i avloppsdirektivet är samstämmiga med kraven i ramdirektivet för
	vatten. Direktivet bör utformas på ett sådant sätt att befolkningstillväxt inte
	hindras (2022/23:FPM21, s. 13).
	Punkten är inte slutbehandlad.
	51. Rskr. 2021/22:296
	Naturvård och biologisk mångfald
	Utskottsinitiativ och motioner från allmänna motiosntiden 2021/22, bet.
	2021/22:MJU24
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
396

Punkt 1 om artskydd och skogsbruk*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om artskydd och skogsbruk (bet. 2021/22:MJU24, s. 10 f.).

För den del av tillkännagivandet som handlar om att de olika naturvårds- direktiven ska regleras i separata bestämmelser i artskyddsförordningen har regeringen den 16 juni 2022 ändrat i artskyddsförordningen så att skyddsbestämmelserna i EU:s fågeldirektiv och art- och habitatdirektiv har införlivats var för sig i förordningen. Ändringen trädde i kraft den 1 oktober 2022 (SFS 928). Övriga delar av tillkännagivandet planeras att hanteras i beredningen av Artskyddsutredningens betänkande Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar (SOU 2021:51). Den beredningen pågår i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om ålgräsängar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ålgräsängar (bet. 2021/22:MJU24, s. 54 f.).

Miljömålsberedningens betänkande Havet och människan (SOU 2020:83) innehåller flera förslag som syftar till att bidra till att skydda och restaurera ålgräsängar. Betänkandet remitterades av regeringen 22 februari 2021. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om referensvärdet för varg och regionala förvaltningsplaner*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om referensvärdet för varg och regionala förvaltningsplaner (bet. 2021/22:MJU24, s. 75 f.).

När det gäller referensvärdet för varg, gav regeringen den 25 maj 2022 Naturvårdsverket i uppdrag (M2022/01143) att utifrån bästa tillgängliga kunskap och vetenskaplig expertis analysera om, och i så fall under vilka förutsättningar, vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet skulle kunna vara inom det intervall på 170–270 som angavs i propositionen En hållbar rovdjursförvaltning (prop. 2012/13:191). Uppdraget ska redovisas senast den 11 oktober 2024. När det gäller regionala förvaltningsplaner finns det i förordningen (2009:1263) om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn en bestämmelse om att länsstyrelsen ska upprätta en rovdjurs- förvaltningsplan för länet. En sådan rovdjursförvaltningsplan kan inne- hålla förvaltningsmål för varg. Regeringen kommer att inom den fortsatta beredningen av ärendet överväga om förutsättningarna för regionala förvaltningsplaner bör ändras. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 13 om gemensam skandinavisk förvaltning*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om gemensam skandi- navisk förvaltning (bet. 2021/22:MJU24, s. 76 f.).

Sverige har i dag ett väl fungerande samarbete med Norge inom vargför- valtningen. Eftersom varg är en strikt skyddad art i art- och habitat- direktivet, som inte är bindande för Norge, behöver möjligheterna och förutsättningar för en genomgripande samförvaltning med Norge analyseras noggrant. En sådan analys bör genomföras innan regeringen kan ta ställning till om det bör tas fram en gemensam förvaltningsplan med Norge. Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slut- behandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 7, 12 och 13.

Skr. 2022/23:75 Klimat- och näringslivs- departementet

397

Skr. 2022/23:75 Klimat- och näringslivs- departementet

398

52. Rskr. 2021/22:309

Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller nätverksamhet Prop. 2021/22:153, bet. 2021/22:NU21

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 25 maj 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 596–601).

53. Rskr. 2021/22:310

Ursprungsgarantier – genomförande av det omarbetade förnybartdirektivet

Prop. 2021/22:147, bet. 2021/22:NU17 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 25 maj 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 578).

54. Rskr. 2021/22:311

Sveriges energiförsörjning och import av rysk energi

Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:NU27

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om Sveriges energiförsörjning och import av rysk energi*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Sveriges energiförsörjning och import av rysk energi (bet. 2021/22:NU27 s. 7 f.).

Regeringen har i förhandlingar inom EU drivit de frågor som omfattas av tillkännagivandet och som berör frågeställningar som hanteras inom EU. Vidare har regeringen i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 21 Energi avsnitt 2.8, s. 30) uttalat att genom arbetet i EU kommer regeringen verka för att ta fram gemensamma åtgärder som kommer att stärka försörjningstryggheten och minska energipriserna. Punkten är inte slutbehandlad.

55. Rskr. 2021/22:329

Förbud mot utvinning av kol, olja och naturgas och skärpta regler för utvinning i alunskiffer

Prop. 2021/22:150, bet. 2021/22:NU23 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 2 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 727 och 728).

56. Rskr. 2021/22:335

En ny växtskyddslag

Prop. 2021/22:148, bet. 2021/22:MJU25

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om tillståndsprövning av växtskyddsmedel*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om tillståndsprövning av växtskyddsmedel (bet. 2021/22:MJU25, s. 43 f.).

Regeringen har den 22 december 2022, i Kemikalieinspektionens regleringsbrev för 2023, ställt som återrapporteringskrav att myndigheten ska redovisa hur myndigheten arbetar med att effektivisera godkännande- processen för växtskyddsmedel och biocidprodukter för att säkerställa att beslut om godkännande fattas inom de frister som gäller enligt EU- lagstiftningen. Regeringen avser att återkomma i frågan när Kemikalie- inspektionen har lämnat sin redovisning. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om det ömsesidiga erkännandet av produktgodkännanden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om det ömsesidiga erkännandet av produktgodkännanden (bet. 2021/22:MJU25, s. 43 f.).

Regeringen har den 22 december 2022, i Kemikalieinspektionens regleringsbrev för 2023, ställt som återrapporteringskrav att myndigheten ska redovisa hur myndigheten arbetar med ömsesidigt erkännande av växtskyddsmedel och biocidprodukter samt hur myndigheten kan utöka och förbättra samarbetet med behöriga myndigheter i andra medlems- stater. Regeringen avser att återkomma i frågan när Kemikalieinspektio- nen har lämnat sin redovisning. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om godkännandeprocessen för glyfosat*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om godkännande- processen för glyfosat (bet. 2021/22:MJU25, s. 44 f.).

Ämnets godkännandeperiod var på väg att löpa ut den 15 december 2022. Utvärdering av ett förnyat godkännande av glyfosat som verksamt ämne i växtskyddsmedel som utförs av den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) är försenad. EU-kommissionen har därför förlängt nuvarande godkännande till den 15 december 2023. Efsa förvän- tas publicera sin rapport under sommaren 2023. Europeiska kemikalie- myndigheten (Echa) har bekräftat att det inte finns grund att klassificera ämnet som cancerogent, och att nuvarande klassificering bör fortsätta gälla. Vid sammanträde i Ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder i oktober 2022 och i det extra insatta mötet för ompröv- ningskommitten den 15 november 2022 röstade Sverige ja till EU- kommissionens förslag till en administrativ förlängning. Regeringen avser att återkomma i frågan när utvärderingen är färdigställd. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om PFAS (reservation 10)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om PFAS (bet. 2021/22:MJU25 s. 93 f.). Enligt tillkännagivandet ska regeringen och Sverige verka för en harmoniserad lagstiftning i EU med strikta gränsvärden för PFAS i konsumentprodukter samt för PFAS i papp, kartong, bläck, lim och binde- medel genom en starkare koppling till Reach-förordningen. Regeringen bör därtill verka för att långsiktigt fasa ut PFAS ur konsumentprodukter samt verka för att åtgärder vidtas för att successivt fasa ut PFAS i förpackningsmaterial som är avsett för livsmedelsändamål inom hela EU. Vidare bör regeringen verka för att snabbare fasa ut samt sänka gräns- värdena för hormonstörande ämnen, i synnerhet på EU-nivå.

EU:s kemikaliestrategi – som regeringen ofta upprepat sitt stöd för – innehåller bland annat åtgärder som rör hormonstörande ämnen, farliga

Skr. 2022/23:75 Klimat- och näringslivs- departementet

399

Skr. 2022/23:75 Klimat- och näringslivs- departementet

400

ämnen i varor och särskilt i varor som importeras till EU, kombinations- effekter och svårnedbrytbara kemikalier såsom PFAS. Till exempel har svenska svar på offentliga samråd om revideringarna av kosmetika- förordningen och leksaksdirektivet skickats in under perioden där vikten av att fasa ut bl.a. ämnen som PFAS och hormonstörande ämnen lyfts. Kemikalieinspektionen har gjort ett stort arbete för Sverige inom EU för att begränsa användningen av PFAS brett, och har tillsammans med fyra andra medlemsländer i januari 2023 lämnat ett omfattande förslag till EU om att begränsa användningen av drygt 10 000 PFAS-kemikalier. EU- kommissionens förslag till revidering av förpackningsregler lades fram den 30 november 2022 och förslag om revidering av Reach väntas under 2023. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2024 och 2025 och där slutbehandla tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om Echas förslag till förbud mot avsiktligt tillsatt mikroplast i kemiska produkter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Echas förslag till förbud mot avsiktligt tillsatt mikro- plast i kemiska produkter (bet. 2021/22:MJU25, s. 73 f.).

Sverige har gett övergripande stöd till Europeiska kemikaliemyndig- hetens (Echa) förslag till förbud mot avsiktligt tillsatt mikroplast i kemiska produkter vid de första diskussionerna om detta förslag i Reachkommittén under hösten 2022. Ingen redovisning har skett till riksdagen då det rör ett kommittologibeslut som inte brukar redovisas för riksdagen. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2024 och där slutbehandla tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 5, 6, 7, 10 och 14.

57. Rskr. 2021/22:337

En ökad differentiering av strandskyddet

Prop. 2021/22:168, bet. 2021/22:MJU27

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 22 juni 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

58. Rskr. 2021/22:389

Straffbestämmelser till EU:s förordning om fartygsåtervinning och övergripande miljöfrågor

Prop. 2021/22:167 bet. 2021/22:MJU29 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om straffbestämmelser till EU:s förordning om fartygsåter- vinning: Den 16 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 946).

Punkt 3 om klassificering av jordbruket*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om klassificering av jordbruket (bet. 2021/22:MJU29, s. 22 f.).

Miljöprövningsutredningen redovisade sitt betänkande Om prövning och omprövning – en del av den gröna omställningen (SOU 2022:33) i juni 2022. I betänkandet resonerar utredningen om bl.a. jordbruksverksamheter och deras påverkan. Betänkandet har remitterats och ett arbete med att

analysera remissvaren pågår för närvarande i Regeringskansliet. Reger- ingen kommer under året att tillsätta ytterligare en utredning för att förenkla och förkorta miljötillståndsprövningen enligt miljöbalken genom att göra den mer flexibel, effektiv och förutsebar. Vidare arbete med denna fråga pågår i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om proportionalitetsprincipen och rätten till ersättning*: Riks- dagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om proportionalitetsprincipen och rätten till ersättning (bet. 2021/22:MJU29, s. 24 f.).

Regeringen gav den 9 juni 2022 ett uppdrag till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen att – i enlighet med den inriktning som finns beskriven i proposition 2021/22:58 – se över den nationella strategin för formellt skydd av skog och särskilt beakta hur äganderättsperspektivet ska stärkas, nya skyddsformer användas och hur frivillighet som grund ska tillämpas samtidigt som skogar med höga naturvärden skyddas (M2022/01241). Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om äganderätten i beslut och ställningstaganden och utbetalning av ersättning vid beslut om formellt skydd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om äganderätten i beslut och ställningstaganden och utbetalning av ersättning vid beslut om formellt skydd (bet. 2021/22:MJU29, s. 25 f.).

Punkt 6 om arbetet med grön infrastruktur*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om arbetet med grön infrastruktur (bet. 2021/22:MJU29, s. 25 f.).

Frågan om möjligheterna till utredning om hur handlingsplanerna för grön infrastruktur påverkar det enskilda ägandet behöver beredas vidare inom Regeringskansliet. Bl.a. mot bakgrund av resultatet av det uppdrag som regeringen gav till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen 9 juni 2022 att – i enlighet med den inriktning som finns beskriven i proposition 2021/22:58 – se över den nationella strategin för formellt skydd av skog och särskilt beakta hur äganderättsperspektivet ska stärkas, nya skydds- former användas och hur frivillighet som grund ska tillämpas samtidigt som skogar med höga naturvärden skyddas (M2022/01241). Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om tidsfrist*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidsfrist (bet. 2021/22:MJU29, s. 36 f.).

Miljöprövningsutredningen har i sitt betänkande Om prövning och omprövning (SOU 2022:33) resonerat kring frågan om tidsfrister för miljöprövningsmyndigheterna. Betänkandet har remitterats och vidare arbete pågår för närvarande i Regeringskansliet. Länsstyrelserna har även i sitt regleringsbrev för 2022 (uppdrag D.4.) fått i uppdrag att redovisa förslag till målsättningar för handläggningstider inom miljöprövnings-

Skr. 2022/23:75 Klimat- och näringslivs- departementet

401

Skr. 2022/23:75	processen. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2023. Punkten är
Klimat- och	inte slutbehandlad.
näringslivs-	Punkt 20 om Århuskonventionens talerättsregler*: Riksdagen har
departementet	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Århuskonven-
	tionens talerättsregler (bet. 2021/22:MJU29, s. 62 f.).
	Även EU är part till konventionen. En ändring av konventionen förut-
	sätter (på grund av delad kompetens) att Sverige driver frågan inom ramen
	för rådsarbetsgruppen för internationella miljöfrågor i rådet och där får
	stöd av EU-kommissionen och övriga medlemsstater. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 3, 4, 5, 6, 9 och 20.
	59. Rskr. 2021/22:415
	Ordning och reda på avfallet
	Prop. 2021/22:219, bet. 2021/22:MJU26
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 1 om säkerheter vid hantering av utvinningsavfall, punkt 2 om
	säkerhet för anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter, punkt 3 om en
	tillsynsmyndighets anmälan om brottsmisstanke, punkt 4 om straffansvar
	för överlämning av avfall till obehörig mottagare och punkt 5 om
	förändringar av producentansvaret för förpackningar: Den 22 juni 2022
	utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1100).
	Punkt 8 om tillsynsarbetet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen
	det som utskottet anför om tillsynsarbetet (bet. 2021/22:MJU26, s. 35 f.).
	Regeringen beslutade den 16 juni 2022 att tillsätta en utredning om
	skärpt miljöstraffrätt och en stärkt miljöbrottsbekämpning (M2022/01321).
	Syftet är att säkerställa att det miljörättsliga sanktionssystemet är effektivt
	och att samhällets möjligheter att förebygga, upptäcka, utreda och lagföra
	överträdelser av miljölagstiftningen förbättras. Utredaren ska bl.a. analy-
	sera tillsynsmyndigheternas behov av information, ta ställning till om
	länsstyrelsens ansvar att ge stöd och råd till kommunerna ska utökas till
	enskilda ärenden samt vid behov föreslå ytterligare åtgärder som krävs för
	att förbättra tillsynsmyndigheternas möjlighet att upptäcka brottslighet.
	Den 16 juni 2022 beslutade regeringen även om ytterligare uppdrag
	avseende avfallsbrottslighet (M2022/00531). Naturvårdsverket, Polismyn-
	digheten, Tullverket, Åklagarmyndigheten, Kustbevakningen och fem läns-
	styrelser ska fortsätta utveckla samverkan mellan myndigheterna vilket
	bland annat kommer att underlätta tillsynen. Uppdraget ska delredovisas
	senast den 1 mars 2023, 2024 och 2025 samt slutredovisas senast den
	1 mars 2026. Länsstyrelserna i bl.a. Gävleborgs och Stockholms län ska
	utreda befogenhet för tillsynsmyndigheterna att stoppa avfallstransporter
	och förhindra fortsatt färd. Även detta är verktyg för en effektivare tillsyn.
	Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2023.
	Regeringen har den 22 december 2022, i regleringsbrevet för 2023, gett
	Naturvårdsverket i uppdrag att sammanställa behovet av de resurser och
	förstärkningar inom tillsynsmyndigheternas verksamhet som krävs för att
	förebygga och upptäcka avfallsbrottslighet inklusive driva ärenden där
	sådan brottslighet har upptäckts. Uppdraget ska redovisas senast den
402	29 februari 2024.
402

Naturvårdsverket, tillsammans med bl.a. Kemikalieinspektionen och länsstyrelserna, har sedan 2020 i uppdrag av regeringen att främja en mer effektiv och enhetlig tillsyn (M2020/01034). I uppdraget ingår bl.a. att föreslå åtgärder för att särskilt utveckla och förbättra uppföljning av kommunernas tillsynsarbete samt ta fram kriterier för vilken kompetens som behövs inom tillsynen.

Naturvårdsverket har i redovisningen av ett myndighetsgemensamt uppdrag om avfallsbrottslighet (M2022/00531) åtagit sig att under 2022 och 2023 utarbeta vägledning om bl.a. uppsökande tillsyn riktad mot avfallsbrottslighet och tillsyn av anmälningspliktiga verksamheter som lagrar avfall.

Naturvårdsverket har tillsammans med bl.a. Havs- och vattenmyndig- heten och Kemikalieinspektionen utarbetat en nationell strategi för tillsyn enligt miljöbalken. Ett av strategins fokusområden är avfall. I fråga om illegal avfallshantering är några av effektmålen att tillsynsmyndigheternas förmåga att upptäcka illegal avfallshantering ökar och att tillsynsinsatser för att upptäcka avfallsbrottslighet sker koordinerat genom regional samverkan.

Regeringen avser återkomma till riksdagen i samband med budget- propositionen för 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

60. Rskr. 2021/22:421

Tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft

Prop. 2021/22:210, bet. 2021/22:MJU28

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 30 juni 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

61. Rskr. 2021/22:439

Extra ändringsbudgetar för 2022 – Stöd till jordbruket och fiskerinäringen, kompensation för höga energipriser samt rekapitalisering av SAS AB

Proposition 2021/22:252, bet. 2021/22:FiU48 Skrivelsen är slutbehandlad.

När det gäller Ändrad inkomstberäkning samt ändrade utgiftsramar och nya och ändrade anslag för 2022, a): Den 22 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslag 1:12 Kompensation för höga elpriser inom utgiftsområde 21 Energi. Punkten är slutbehandlad.

62. Rskr. 2021/22:446

Vägar till hållbara vattentjänster

Prop. 2021/22:208 bet. 2021/22:CU29

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om vattentjänstplanens innehåll i fråga om skyfallsberedskap, punkt 4 om övergångsbestämmelser för reglerna om vattentjänstplaner och punkt 5 om lagförslagen i övrigt: Den 30 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1248 och 1249).

Skr. 2022/23:75 Klimat- och näringslivs- departementet

403

Skr. 2022/23:75	Punkt 6 om utgångspunkter vid bedömningar av behovet av allmänna
Klimat- och	vattentjänster m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som
näringslivs-	utskottet anför om utgångspunkter vid bedömningar av behovet av
departementet	allmänna vattentjänster m.m. (bet. 2021/22:CU29 s. 18 f.).
	Riksdagen tillkännagav i bet. 2020/21:CU14 (s. 51 f.) för regeringen det
	som utskottet anför om tvångsanslutningar till det kommunala va-nätet,
	vilket bifallits av riksdagen (rskr. 2020/21:268).
	I propositionen Vägar till hållbara vattentjänster (prop. 2021/22:208)
	föreslog regeringen att särskild hänsyn ska tas till förutsättningarna för att
	säkerställa behovet av en vattentjänst genom enskild anläggning. Reger-
	ingen angav att förslaget tillgodoser riksdagens tillkännagivande i den
	utsträckning som är lämpligt med beaktande av kommunens grundlägg-
	ande ansvar för att ordna vattentjänster och att tillkännagivandet därmed
	är slutbehandlat. Riksdagen tillstyrkte regeringens lagförslag om en
	flexiblare behovsbedömning. Förslaget är enligt riksdagen ett steg i rätt
	riktning för att tillgodose tillkännagivandet men inte tillräckligt.
	Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slut-
	behandlad.
	63. Rskr. 2021/22:452
	Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023
	Prop. 2021/22:243, bet.2021/22:MJU31
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 30 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS
	1217).
	64. Rskr. 2021/22:465
	Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till
	Ukraina
	Prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till
	Ukraina
	Ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, ändrade och nya
	anslag samt ändrade beställningsbemyndiganden: Den 30 juni 2022
	beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022
	avseende Naturvårdsverket, Statens geotekniska institut, Strålsäkerhets-
	myndigheten, Sveriges meterologiska och hydrologiska institut, Avgifter
	för internationella organisationer (anslag 1:7), Klimatbonus (anslag 1:8)
	och Industriklivet (anslag 1:19). Punkten är slutbehandlad.
	Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård: Den 30 juni 2022
	beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022
	avseende Naturvårdsverket. Punkten är slutbehandlad.

404

Riksmötet 2022/23

65. Rskr. 2022/23:31

Sveriges genomförande av Agenda 2030

Skrivelse 2021/22:247, bet. 2022/23:FiU7

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 16 februari 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

66. Rskr. 2022/23:49

En särskild straffbestämmelse för otillåten fartygsåtervinning Prop. 2022/23:4, bet. 2022/23:MJU3

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 15 december 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1799).

67. Rskr. 2022/23:72

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:KrU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17, a) Anslagen för 2022: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Naturvårdsverket. Punkten är slutbehandlad.

68. Rskr. 2022/23:77

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:CU1 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 18, a) Anslagen för 2023: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Statens geotekniska institut. Punkten är slutbehandlad.

69. Rskr. 2022/23:78

Utgiftsområde 21 Energi

Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:NU3

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om statens budget inom utgiftsområde 21 Energi, a) Anslagen för 2023: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för 2023

avseende Affärsverket svenska kraftnät, Elsäkerhetsverket, Energimarknadsinspektionen och Statens energimyndighet inom utgiftsområde 21 Energi. Punkten är slutbehandlad.

Om statens budget inom utgiftsområde 21 Energi, b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för 2023 avseende Affärsverket svenska kraftnät och

Skr. 2022/23:75 Klimat- och näringslivs- departementet

405

Skr. 2022/23:75	Statens energimyndighet inom utgiftsområde 21 Energi. Punkten är
Klimat- och	slutbehandlad.
näringslivs-	Om statens budget inom utgiftsområde 21 Energi, c) Godkännande av
departementet	investeringsplan för Affärsverket svenska kraftnät: Den 21 december 2022
	beslutade regeringen regleringsbrev för 2023 avseende Affärsverket
	svenska kraftnät inom utgiftsområde 21 Energi. Punkten är slutbehandlad.
	Om statens budget inom utgiftsområde 21 Energi, d) Finansiella
	befogenheter för Affärsverket svenska kraftnät: Den 21 december 2022
	beslutade regeringen regleringsbrev för 2023 avseende Affärsverket
	svenska kraftnät inom utgiftsområde 21 Energi. Punkten är slutbehandlad.
	Om statens budget inom utgiftsområde 21 Energi, e) Avgiftsuttag för
	elberedskapsavgiften: Den 21 december 2022 beslutade regeringen
	regleringsbrev för 2023 avseende Affärsverket svenska kraftnät inom
	utgiftsområde 21 Energi. Punkten är slutbehandlad.
	70. Rskr. 2022/23:81
	Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
	Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:FöU1
	Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 6

a)Anslagen för 2023: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Strålsäkerhetsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad.

b)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden m.m: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Strålsäkerhetsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad.

71.Rskr. 2022/23:93

Ändrade konkurrensregler för vertikala avtal Prop. 2022/23:21, bet. 2022/23:NU7 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 22 december 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1869).

72. Rskr. 2022/23:97

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:MJU1

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 20

a)Anslagen för 2023: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, Statens geotekniska institut, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Klimatbonus (anslag 1:8), Insatser för internationella klimatinvesteringar (anslag 1:12), Klimat- premier (anslag 1:17), Industriklivet (anslag 1:19), Driftstöd för bio-CCS

406

Skr. 2022/23:75 Kultur- departementet

408

2.9 Kulturdepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2015/16

1. Rskr. 2015/16:136

Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot vålds- bejakande extremism

Skr. 2014/15:144, bet. 2015/16:KU4

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ku 14), 2017/18:75 (Ku 10), 2018/19:75 (Ku 9), 2019/20:75 (Ku 8), 2020/21:75 (Ku 5) och 2021/22:75 (Ku 3).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Åtgärder med anledning av riksdagens beslut redovisas under rskr. 2015/16:137.

2. Rskr. 2015/16:137

Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot vålds- bejakande extremism

Skr. 2014/15:144, bet. 2015/16:KU4

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ku 15), 2017/18:75 (Ku 11), 2018/19:75 (Ku 10) och 2019/20:75 (Ku 9), 2020/21:75 (Ku 6) och 2021/22:75 (Ku 4).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om ansvar för skolhuvudmän m.fl.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det finns anledning att se över behovet av ett förtydligat ansvar för skolhuvudmän och andra som arbetar med barn och unga för att motverka radikalisering, liksom formerna för ett sådant ansvar (bet. 2015/16:KU4 s. 26 f.). Statens skolverk har deltagit i Europarådets projekt Teaching controversial issues som syftar till att utveckla vidare- utbildningar och stödmaterial för lärare och pedagoger om hur de kan undervisa i kontroversiella ämnen som t.ex. extremism och terrorism. Under 2017 översatte Skolverket stödmaterialet till svenska och det pilottestades samma år av ett antal lärare. Den 18 januari 2018 gav regeringen Skolverket i uppdrag att utreda vilken roll som utbildningen inom skolväsendet har enligt gällande regelverk i arbetet mot vålds- bejakande extremism. Utgångspunkten för utredningen skulle vara utbild- ningens syfte men även ansvar och skyldigheter för skolhuvudmännen när det gäller enskilda barn och elever samt hur skolväsendet ska samverka med aktörer som socialtjänst och polisen i dessa frågor. Skolverket skulle också förstärka de insatser som genomförs i syfte att stödja lärare att bemöta olika former av intolerans och extremism (U2018/00162 och U2018/00209). Uppdraget redovisades slutligt i december 2018. Sedan regeringen i skr. 2017/18:75 redovisat att tillkännagivandet var slutbehandlat, ansåg konstitutionsutskottet att så inte är fallet (bet. 2017/18:KU21). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 3.3.3 s. 91) att punkten åter är öppen. Skolverket har i regleringsbrevet för 2022 fått i uppdrag att under 2022

och 2023 tillsammans med Forum för levande historia utveckla ett verktyg	Skr. 2022/23:75
för systematiskt arbete med demokratistärkande insatser i skolväsendet,	Kultur-

folkbildningen och inom andra delar av utbildning för vuxna departementet
(U2021/04941). Uppdraget ska delredovisas senast den 15 september 2023
och slutredovisas senast den 15 januari 2024. I juni 2022 tillsattes
utredningen Säkerheten i skolan ska förbättras (U2022/02496,
dir. 2022:86). Utredaren har i uppdrag att utreda och lämna förslag till
åtgärder för att förbättra arbetet med säkerhet i skolväsendet. Utredaren
ska delredovisa uppdraget den 15 februari 2023 och slutredovisa
uppdraget den 31 augusti 2023. Regeringen beslutade den 9 februari 2023
om tilläggsdirektiv (dir. 2023:22) till utredningen om att säkerheten i
skolan ska förbättras (U 2022:04). Uppdraget utvidgas och förlängs.
Utredaren ska nu också bl.a. föreslå hur ett lagstadgat ansvar för det
brottsförebyggande arbetet bör utformas för skolväsendet. Uppdraget ska
slutredovisas senast den 29 februari 2029. Vidare har ett uppdrag lämnats
till Brottsförebyggande rådet (BRÅ) att genomföra en kartläggning av
omfattningen och utvecklingen av grövre våldsbrott i skolan.
Kartläggningen ska också omfatta en beskrivning av våldet i skolan,
exempelvis vem som begår det, hur det yttrar sig och vem det riktar sig
mot. Syftet är att öka kunskapen om våld i skolan och hur det tar sig
uttryck, för att ytterligare kunna stärka det brottsförebyggande arbetet.
Uppdraget ska redovisas senast den 27 mars 2024. Regeringen har även
lämnat ett uppdrag till BRÅ om att stärka skolans förebyggande arbete mot
våldsbejakande extremism (Ju2022/02222). I uppdraget ingår att ta fram
ett metodstöd och ett informationsmaterial som ska vara särskilt anpassat
för att kunna användas inom skolväsendet. I uppdraget ingår även att
genomföra riktade informationsinsatser till skolpersonal och andra
relevanta aktörer samt att vid behov och kopplat till frågor om
våldsbejakande extremism ge lokala aktörer stöd att utveckla lokal
samverkan mellan t.ex. skola, socialtjänst och polis. Myndigheten ska
inom ramen för uppdraget inhämta synpunkter och erfarenheter från
relevanta myndigheter och aktörer. Uppdraget ska genomföras inom
ramen för verksamheten vid Center mot våldsbejakande extremism (CVE)
vid Brå. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2023. Regeringen
har den 22 december 2022 beslutat propositionen Kommuners ansvar för
brottsförebyggande arbete (prop. 2022/23:43). I propositionen föreslås att
det ska införas en ny lag som ställer krav på kommunerna att arbeta med
och ta ansvar för de brottsförebyggande frågorna på ett sätt som främjar
effektivitet i samhällets samlade brottsförebyggande arbete. Varje
kommun ska också verka för att strategiska brottsförebyggande frågor
hanteras i ett särskilt forum (strategiskt råd) där kommunen och relevanta
aktörer ingår. Rådet ska ledas av kommunen och ska utgöra ett forum för
dialog mellan de aktörer som är närmast berörda, exempelvis
Polismyndigheten, skolväsendet, socialtjänsten och andra offentliga
aktörer samt aktörer inom näringslivet och det civila samhällets
organisationer. Av propositionen framgår att bl.a. skolväsendet har en
särställning i det brottsförebyggande arbetet. Den nya lagen föreslås träda
i kraft den 1 juli 2023. Regeringen har även i regleringsbrevet för 2023
(U2022/04068) gett Skolinspektionen i uppdrag att förstärka sin tillsyn
och annan granskning av skolor med konfessionell inriktning och andra
skolor där Skolinspektionen bedömer att det finns en riskbild avseende	409

Skr. 2022/23:75	extremism och islamism, eller avseende att elever annars utsätts för
Kultur-	påverkan som syftar till att motarbeta grundläggande fri- och rättigheter
departementet	eller det demokratiska styrelseskicket samt redovisa erfarenheter och
	slutsatser från denna tillsyn och granskning. Skolinspektionen ska sträva
	efter att tillsynen i hög grad sker genom oanmälda besök. Redovisningen
	ska även innehålla erfarenheter och slutsatser från myndighetens tillsyn
	över hur kommuner uppfyller sitt tillsynsansvar över enskilda förskolor
	och annan pedagogisk verksamhet. Uppdraget ska redovisas årligen,
	senast den 25 november, till Regeringskansliet (Utbildnings-
	departementet). Frågan i övrigt bereds inom Regeringskansliet. Punkten är
	inte slutbehandlad.
	Punkt 5 om att identifiera samfund och organisationer som inte bör få
	stöd från det allmänna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det
	bör utvecklas metoder och redskap för kommuner för att identifiera
	samfund och organisationer som inte bör få stöd från det allmänna
	eftersom de inte lever upp till grundläggande demokratiska värderingar
	(bet. 2015/16:KU4 s. 26 f.). I regleringsbrevet för 2018 fick Myndigheten
	för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) i uppdrag att redovisa
	vilka åtgärder som myndigheten har vidtagit avseende myndighetens
	bidragshantering mot bakgrund av de förslag som Statskontoret redovisat
	i rapporten Myndighetsanalys av Myndigheten för ungdoms- och
	civilsamhällesfrågor 2017:13 (U2017/03808). Uppdraget redovisades den
	28 september 2018. MUCF konstaterar att många av de åtgärder som
	Statskontoret har föreslagit redan var påbörjade eller genomförda när
	rapporten kom eller har effektiviserats. Utredningen om översyn av statens
	stöd till trossamfund överlämnade i mars 2018 betänkandet Statens stöd
	till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18) till regeringen.
	I betänkandet föreslås att ett förtydligat demokratikriterium utformas på så
	sätt att det exkluderar trossamfund som agerar i strid med särskilt
	skyddsvärda grundläggande värderingar i det svenska samhället. Betän-
	kandet har remissbehandlats. I september 2018 överlämnande 2017 års
	Arvsfondsutredning betänkandet En arvsfond i takt med tiden (SOU
	2018:70) till regeringen. I betänkandet föreslås bl.a. att det i lagen
	(1994:243) om Allmänna arvsfonden ska införas ett demokrativillkor som
	föreskriver att stöd inte ska få lämnas till en organisation om den eller
	någon av dess företrädare främjar, uppmanar till eller försvarar terrorism,
	eller i övrigt inte respekterar mänskliga rättigheter. Betänkandet har
	remissbehandlats och förslaget om demokrativillkor bereds i Regerings-
	kansliet. I juni 2019 överlämnade Demokrativillkorsutredningen betän-
	kandet Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället (SOU 2019:35) till
	regeringen. I betänkandet lämnas förslag som syftar till att säkerställa att
	allmänna medel går till verksamheter som är förenliga med samhällets
	grundläggande värderingar såsom de formuleras i regeringsformen och i
	de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Betänkandet
	har remissbehandlats. Under beredningen av Trossamfundsutredningens,
	Arvsfondsutredningens och Demokrativillkorsutredningens betänkanden
	konstaterades behov av att analysera frågor om personuppgiftsbehandling
	och sekretess i ärenden om stöd till det civila samhället, inklusive
	trossamfunden samt frågan om det bör inrättas en stödfunktion som ska
	kunna bistå med samråd för fördjupade granskningar vid bidragsgivning.
410	I juli 2021 överlämnade Utredningen om granskning av stöd till

civilsamhället delbetänkandet Rätt mottagare – Demokrativillkor och integritet (SOU 2021:66) angående personuppgiftsbehandling och sekretess till regeringen. Delbetänkandet har remissbehandlats. Ett sakråd som kompletterar remitteringen genomfördes i oktober 2021 med civil- samhällets organisationer. Den 21 december 2021 överlämnades slutbetänkandet Rätt mottagare – Granskning och integritet (SOU 2021:99) till regeringen. Regeringen lämnade den 2 augusti 2022 propositionen Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället (prop. 2021/22:272) till riksdagen. Den 10 november 2022 beslutade regeringen att återkalla propositionen genom skrivelsen Återkallelse av regeringens proposition 2021/22:272 Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället (skr. 2022/23:14). Ett sakråd (Ku2022/01808) genomfördes den 13 december 2022 med civilsamhällesorganisationer och trossamfund i syfte att ge inbjudna organisationer tillfälle att framföra synpunkter avseende förslag till demokrativillkor som fanns i propositionen inför att regeringen bereder frågan vidare. Frågan bereds nu vidare i Regeringskansliet. Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) har enligt regleringsbrev för 2020, 2021 och 2022 utifrån vad som framkommit under den fortlöpande dialogen med de bidragsberättigade trossamfunden om förutsättningarna för stödet, särskilt redovisat (Ku2021/00720) hur de bidragsberättigade trossam- funden arbetar för att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. SST ska enligt regleringsbrev för 2023 (Ku2022/01929) utifrån vad som framkommit unde r den fortlöpande dialogen med de bidragsberättigade trossamfunden om förutsättningarna för stödet, särskilt redovisa hur de bidragsberättigade trossamfunden arbetar för att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. MUCF har enligt regleringsbrev för 2021 redovisat hur myndigheten säkerställer att de statsbidrag som den utbetalar går till verksamheter som uppfyller demokrativillkoren i statsbidragsförordningarna. MUCF ska enligt regleringsbrev för 2023 (Ku2022/01930) redovisa hur myndigheten säkerställer att de statsbidrag myndigheten utbetalar går till verksamheter som uppfyller demokrativillkoren i statsbidragsförordningarna. Punkten är inte slut- behandlad.

3. Rskr. 2015/16:289

Förutsättningar för svensk film

Mot. 2015/16: Kr1848, 2015/16:Kr335, 2015/16:Kr3387, bet. 2015/16:KrU11

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17 (Ku 19), 2017/18:75 (Ku 13), 2018/19:75 (Ku 11), 2019/20:75 (Ku 10), 2020/21:75 (Ku 7) och 2021/22:75 (Ku 5).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om utredning om filmpolitikens framtid*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör tillsätta en bred parlamentarisk filmutredning (bet. 2015/16:KrU11 s. 15–16). I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 17 s. 34) redo- visade regeringen sin avsikt att genomföra en bred utvärdering av den nya

Skr. 2022/23:75 Kultur- departementet

411

Skr. 2022/23:75	filmpolitiken som infördes 1 januari 2017, när tillräcklig tid har förflutit
Kultur-	för att en utvärdering ska kunna bli meningsfull. Regeringen och Stiftelsen
departementet	Svenska Filminstitutet (Filminstitutet) följer upp och analyserar löpande
	utvecklingen och överväger vid behov justeringar.
	I betänkandet Från kris till kraft (SOU 2021:77) från utredningen
	Återstart för kulturen – återhämtning och utveckling efter coronapandemin
	föreslogs att regeringen bör ta fram en färdplan för filmpolitiken med
	anledning av pågående förändringar på filmområdet. Utredningens förslag
	remitterades under 2022. För närvarande genomför Filminstitutet bl.a. en
	översyn av stödordningarna och regeringen tillsatte i juli 2022 en
	utredning för att se över kultursamverkansmodellen, i vilken film ingår
	(Ku2022/01288, dir. 2022:103). Uppdraget ska redovisas senast den
	29 september 2023. Film är ett av de officiella statistikområden som ingår
	i verksamhetsområdet för Myndigheten för kulturanalys.
	Förnyade överväganden bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 7 om former för samverkan och inflytande*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att skyndsamt utreda
	hur parts- och branschsamverkan kan utvecklas efter att den nuvarande
	modellen med ett gemensamt filmavtal slutar att gälla
	(bet. 2015/16:KrU11 s. 28). Sedan 2017 framgår det av regeringens beslut
	om riktlinjer för statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet att
	Filminstitutet ska utse råd med sakkunniga personer. Rådens syfte är att
	ha en rådgivande roll i utformningen av de filmpolitiska stöden och i andra
	för rådsaktörerna relevanta frågor (beslut Ku2022/02761 [delvis]).
	I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 17 avsnitt
	13.4 s. 153) redovisade regeringen att Filminstitutet hade infört s.k.
	branschråd som varit involverade i Filminstitutets arbete med förändringar
	av stödsystemen. Regeringen bedömde att riksdagens tillkännagivande
	därmed var slutbehandlat. I ett nytt tillkännagivande (se rskr. 2017/18:91
	punkt 10) anförde riksdagen att införandet av branschråden inte var
	tillräckligt för att ta till vara parternas erfarenheter och garantera deras
	inflytande. Riksdagen delade således inte regeringens bedömning att det
	tidigare tillkännagivandet var slutbehandlat.
	Statskontoret konstaterade i sin analys Från filmavtal till statlig
	filmpolitik (2019:9, dnr. Ku2019/00983) att nya aktörer genom råden har
	fått mer insyn och inflytande jämfört med tidigare, men att råden med
	sakkunniga personer hittills inte helt funnit sin form. Filminstitutet tog
	därefter, tillsammans med råden, fram en reviderad arbetsordning, bl.a. för
	att stärka återkopplingen från Filminstitutet till råden och öka
	transparensen.
	I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 17 avsnitt
	13.4 s. 124) konstaterade regeringen att formerna för parts- och
	branschsamverkan har utvecklats i rätt riktning och fungerar
	tillfredsställande. Regeringen bedömde därför riksdagens båda
	tillkännagivanden som slutbehandlade. I ett nytt tillkännagivande (se
	rskr. 2021/22:85 punkt 3) anförde riksdagen att de insatser som regeringen
	hänvisar till inte är tillräckliga och att regeringen skyndsamt bör utreda hur
	parts- och branschsamverkan kan utvecklas. Riksdagen delade således inte
	regeringens bedömning att de tidigare tillkännagivandena var slutbehand-
412	lade.

I betänkandet Från kris till kraft (SOU 2021:77) från utredningen	Skr. 2022/23:75
Återstart för kulturen – återhämtning och utveckling efter coronapandemin	Kultur-
föreslogs att regeringen bör ta fram en färdplan för filmpolitiken, bl.a.	departementet
angående samspelet mellan olika aktörer med anledning av pågående
förändringar på filmområdet. Utredningens förslag remitterades under
2022.
Rådens arbete har under åren utvecklats och anpassats efter nya behov.
Utöver råden är filmområdets olika aktörer aktivt involverade i
Filminstitutets utredningar och översyn av stödordningar. Under covid19-
pandemin hölls återkommande möten med Filminstitutet och film-
områdets aktörer, vilket bidrog till att stöd kunde nå ut till drabbade aktörer
på ett snabbt, enkelt och träffsäkert sätt. Riksrevisionen konstaterade i
rapporten Operation Rädda branschen – statens krisstöd till idrott och
kultur under coronapandemin (RiR 2022:7) att god branschkunskap,
flexibilitet kring ordinarie stödgivning och transparens i beslutsfattandet
gjorde att stöden på filmområdet kunde fördelas ändamålsenligt och
effektivt.
Förnyade överväganden bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slut-
behandlad.
Punkt 9 om finansieringen av filmpolitiken*: Riksdagen har tillkänna-
gett för regeringen vad utskottet anför om att skyndsamt utreda en
alternativ finansiering av filmpolitiken med utgångspunkt i att behålla den
nuvarande mervärdesskattesatsen på biografbiljetter (bet. 2015/16:KrU11
s. 31). Konsekvenserna av den nuvarande finansieringen följs upp årligen
inom ramen för den löpande uppföljningen av filmområdet, t.ex. av
Filminstitutet och Myndigheten för kulturanalys. I betänkandet Från kris
till kraft (SOU 2021:77) från utredningen Återstart för kulturen –
återhämtning och utveckling efter coronapandemin föreslogs att
regeringen bör ta fram en färdplan för filmpolitiken, bl.a. angående
finansieringen med anledning av pågående förändringar på filmområdet.
Utredningens förslag remitterades under 2022.
Förnyade överväganden bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte
slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 7 och 9.
Riksmötet 2016/17
4. Rskr. 2016/17:281
Kulturarvsfrågor
Prop. 2016/17:116, bet. 2016/17:KrU9
Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 20), 2018/19:75 (Ku 15),
2019/20:75 (Ku 12), 2020/21:75 (Ku 8) och 2021/22:75 (Ku 6).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 3 om donation av föremål*: Riksdagen har tillkännagett för rege-
ringen vad utskottet anför om att regeringen bör utreda förutsättningarna
för statliga museer att kunna donera föremål genom gåvor även utanför det
allmänna museiväsendet. Regeringen beslutade under 2017 förordningen
(2017:564) om statliga museers förfogande över museiföremål. Enligt
förordningen får de statliga museerna genom gåva överlåta museiföremål
som har ett begränsat kulturhistoriskt och vetenskapligt värde till annan	413

Skr. 2022/23:75	offentlig verksamhet, till museer utanför det allmänna museiväsendet och
Kultur-	till ideell kulturarvsverksamhet. Förordningen trädde i kraft den 1 augusti
departementet	2017. Riksdagen informerades om detta i budgetpropositionen för 2018
	(2017/18:1 utg.omr. 17 avsnitt 3.6.1). Regeringen bedömde att riksdagens
	tillkännagivande därmed var slutbehandlat. Riksdagen delade inte denna
	bedömning och har beslutat om ett nytt tillkännagivande (se rskr.
	2017/18:91 punkt 9). Regeringen har i november 2021 gett Riksantikvarie-
	ämbetet i uppdrag (Ku2021/02237) att utreda behov och konsekvenser av
	utökade möjligheter för statliga museer att donera föremål till mottagare
	utanför det allmänna museiväsendet. Riksantikvarieämbetet lämnade en
	redovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) den
	31 mars 2022 (Ku2022/00744). Av Riksantikvarieämbetets rapport
	framgår att frågeställningen inte speglar ett omedelbart behov i de statliga
	museernas verksamheter. Mot denna bakgrund uttalades i
	budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 17 avsnitt 11.3
	s. 95) att regeringen inte avser att vidta några ytterligare åtgärder med
	anledning av tillkännagivandena och att dessa därmed anses vara
	slutbehandlade. Punkten är slutbehandlad.
	5. Rskr. 2016/17:294
	Förebyggande av våldsbejakande extremism
	Mot. 2016/17:3287 (delvis), bet. 2016/17:KU23
	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 21), 2018/19:75 (Ku 16),
	2019/20:75 (Ku 13), 2020/21:75 (Ku 9) och 2021/22:75 (Ku 7).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 5 om att säkerställa att verksamheter som stöder våldsbejakande
	extremism inte tilldelas statliga eller kommunala medel*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att verksamheter eller
	åtgärder som riskerar att stödja radikalisering, våldsbejakande extremism
	eller terrorism inte ska få statliga eller kommunala medel. Regeringen
	borde utarbeta en strategi för att säkerställa att det inte sker (bet.
	2016/2017:KU23 s. 36 f.). Utredningen om översyn av statens stöd till
	trossamfund överlämnade i mars 2018 betänkandet Statens stöd till
	trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18) till regeringen. I
	betänkandet föreslås att ett förtydligat demokratikriterium utformas på så
	sätt att det exkluderar trossamfund som agerar i strid med särskilt
	skyddsvärda grundläggande värderingar i det svenska samhället. Betän-
	kandet har remissbehandlats. I september 2018 överlämnade 2017 års
	arvsfondsutredning betänkandet En arvsfond i takt med tiden (SOU
	2018:70) till regeringen. I betänkandet föreslås bl.a. att det i lagen
	(1994:243) om Allmänna arvsfonden ska införas ett demokrativillkor som
	föreskriver att stöd inte ska få lämnas till en organisation om den eller
	någon av dess företrädare främjar, uppmanar till eller försvarar terrorism,
	eller i övrigt inte respekterar mänskliga rättigheter. Betänkandet har
	remissbehandlats. I juni 2019 överlämnade Demokrativillkorsutredningen
	betänkandet Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället (SOU 2019:35)
	till regeringen. I betänkandet lämnas förslag som syftar till att säkerställa
	att allmänna medel går till verksamheter som är förenliga med samhällets
414	grundläggande värderingar såsom de formuleras i regeringsformen och de
414

internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats. Under beredningen av Trossamfundsutredningens, Arvsfondsutredningens och Demokrativillkorsutredningens betänkanden konstaterades behov av att analysera frågor om personuppgiftsbehandling och sekretess i ärenden om stöd till det civila samhället, inklusive trossamfunden samt frågan om det bör inrättas en stödfunktion som ska kunna bistå med samråd för fördjupade granskningar vid bidragsgivning. I juli 2021 överlämnade Utredningen om granskning av stöd till civilsamhället delbetänkandet Rätt mottagare – Demokrativillkor och integritet (SOU 2021:66) angående personuppgiftsbehandling och sekretess till regeringen. Delbetänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. Ett sakråd som kompletterar remitteringen genomfördes i oktober 2021 med civilsamhällets organisationer. Den 21 december 2021 överlämnades slutbetänkandet Rätt mottagare – Granskning och integritet (SOU 2021:99). Regeringen lämnade den 2 augusti 2022 propositionen Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället (prop. 2021/22:272) till riksdagen. Den 10 november 2022 beslutade regeringen att återkalla propositionen genom skrivelsen Återkallelse av regeringens proposition 2021/22:272 Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället (skr. 2022/23:14). Ett sakråd (Ku2022/01808) genomfördes den 13 december 2022 med civilsamhällesorganisationer och trossamfund i syfte att ge inbjudna organisationer tillfälle att framföra synpunkter avseende förslag till demokrativillkor som fanns i propositio- nen inför att regeringen bereder frågan vidare. Frågan bereds nu vidare i Regeringskansliet. Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) har enligt regleringsbrev för 2020, 2021 och 2022 utifrån vad som framkommit under den fortlöpande dialogen med de bidragsberättigade trossamfunden om förutsättningarna för stödet, särskilt redovisat (Ku2021/00720) hur de bidragsberättigade trossamfunden arbetar för att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. SST ska enligt regleringsbrev för 2023 (Ku2022/01929) utifrån vad som framkommit under den fortlöpande dialogen med de bidragsberättigade trossamfunden om förutsättningarna för stödet, särskilt redovisa hur de bidragsberättigade trossamfunden arbetar för att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har enligt regleringsbrev för 2021 redovisat (Ku2022/00385) hur myndigheten säkerställer att de statsbidrag som den utbetalar går till verksamheter som uppfyller demokrativillkoren i statsbidragsförordningarna. MUCF ska enligt regleringsbrev för 2023 (Ku2022/01930) återigen redovisa hur myndigheten säkerställer att de statsbidrag myndigheten utbetalar går till

verksamheter som uppfyller demokrativillkoren i statsbidragsförordningarna. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om individer som lämnar extremistiska miljöer, återvändare och kunskapshöjande åtgärder*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför dels om behovet av avhopparverksamhet och om att regeringen bör överväga statlig avhopparverksamhet, dels om behovet av ökad kunskap hos kommunerna, skolan och andra aktörer. Av tillkännagivandet följer att regeringen ska verka för att öka kunskapen hos kommuner, skolan och andra aktörer om det förebyggande arbetet mot

Skr. 2022/23:75 Kultur- departementet

415

Skr. 2022/23:75	våldsbejakande extremism och om hur radikalisering kan upptäckas samt
Kultur-	om hur kommunerna bör arbeta med återvändare (bet. 2016/17:KU23,
departementet	s. 66).
	I budgetpropositionen för 2021 gjordes en redogörelse av genomförda
	insatser som har bidragit till att kunskapen om våldsbejakande extremism
	har ökat hos berörda aktörer (prop. 2020/21:1 utg. omr. 4 avsnitt 2.7 s. 35).
	Sedan 2014 har cirka 170 miljoner kronor satsats på förebyggande
	insatser. Uppdrag har getts till flera myndigheter att ta fram kunskap och
	utveckla stöd till och utbildning av relevant personal, däribland ett uppdrag
	till Statens skolverk att ta fram kunskapsstöd för skolans personal i hur de
	ska hantera frågor om våldsbejakande extremism (U2018/04061). Sedan
	inrättandet av Center mot våldsbejakande extremism (CVE) vid
	Brottsförebyggande rådet finns en permanent struktur för ett
	kunskapsbaserat förebyggande arbete. En av CVE:s viktigaste uppgifter är
	att ge stöd till yrkesverksamma på lokal nivå. I budgetpropositionen för
	2021 ansågs att tillkännagivandet var tillgodosett i den del som avser
	kunskapshöjande åtgärder riktade till kommunerna, skolan och andra
	aktörer (prop. 2020/21:1 utg. omr. 4 avsnitt 2.7, s. 35). I syfte att förbättra
	myndigheters och kommuners insatser för att få fler att lämna
	våldsbejakande extremistmiljöer har ett antal myndigheter fått i uppdrag
	att utveckla kunskap, stöd och vägledning för olika yrkesgrupper.
	Socialstyrelsen har tagit fram stöd för socialtjänstens insatser till barn och
	unga som riskerar att involveras i eller redan är involverade i
	våldsbejakande extremism (Ku2016/0130). Myndigheten har även
	utvecklat ett kunskapsstöd till socialtjänsten för insatser till män och
	kvinnor som återvänt från Syrien och Irak och deras familjer
	(Ju2018/01244).	Statens	institutionsstyrelse	har	utvecklat
	utbildningsmaterial och samtalsstöd för personalen som arbetar inom de
	särskilda ungdomshemmen och missbruksvården (Ku2016/02296,
	Ju2018/02957). Kriminalvården har utvecklat vägledning, utbildning och
	stöd för sina personalgrupper samt ett särskilt stöd för anlitande av
	trosföreträdare vid själavård. På EU-nivå har Kriminalvården bidragit till
	att utveckla kunskapen om det förebyggande arbetet inom fängelser och
	frivård genom att ge stöd till genomförandet av studien Prisons and
	Terrorism – Extremist Offender Management in 10 European Countries
	(Kings college, Storbritannien 2020). Myndigheten har också långsiktigt
	förankrat det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism inom
	myndigheten (Ju2016/06988, Ju2017/08663). Den 19 december 2019 fick
	Kriminalvården, Polismyndigheten, Statens institutionsstyrelse och
	Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett gemensamt nationellt
	avhopparprogram som ska bidra till att förstärka samhällets stöd till
	individer som vill lämna kriminella och våldsbejakande extremistiska eller
	hedersrelaterade miljöer (Ju2019/02027). Uppdraget redovisades den 1
	mars 2021. Med utgångspunkt i myndigheternas redovisning av uppdraget
	fattades beslut om att ge Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens
	institutionsstyrelse och Socialstyrelsen ett nytt gemensamt uppdrag som
	syftar till att utveckla långsiktigt hållbara förutsättningar för att fler
	individer ska få tillgång till stöd för att lämna kriminella miljöer
	(Ju2021/03331). Parallellt fick en utredare i uppdrag att under ett år bistå
	och stödja myndigheterna i deras arbete med detta uppdrag
416	(Ju2021/03348). Utredaren		lämnade den 28 april	2022	förslaget att

Polismyndigheten bör få ett nationellt samordnande ansvar för arbetet med avhopparverksamhet. Mot denna bakgrund beslutades om en ändring i myndigheternas uppdrag och Polismyndigheten fick, i enlighet med utredarens förslag, ett nationellt samordnande ansvar för det

myndighetsgemensamma arbetet med avhopparverksamhet (Ju2021/03331). Samordningsansvaret gäller fr.o.m. den 1 oktober 2022 och innebär att Polismyndigheten från och med detta datum, ska leda, driva och vara sammankallande för det myndighetsgemensamma arbetet. Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen ska gemensamt fördela övriga eventuella uppgifter som rör avhopparverksamhet utifrån respektive myndighets kompetens- och ansvarsområde. Myndigheterna ska delredovisa vidtagna och planerade åtgärder senast den 2 maj 2023, och slutredovisning ska ske senast den 1 februari 2024. Ett antal allvarliga våldsattentat i skolan visar vikten av att yrkesverksamma inom skolväsendet kan få stöd i hur de ska bemöta och hantera elever som uttrycker intresse för våldsbejakande extremism. Brå har därför fått i uppdrag att ta fram ett metodstöd, särskilt anpassat för skolväsendet, för att hantera och utreda oro för våldsbejakande extremism samt ett informationsmaterial om våldsbejakande extremism och radikaliserings- och rekryteringsprocesser (Ju2022/02222). Ett ökat fokus behöver läggas på det förebyggande arbetet och på samverkan mellan relevanta aktörer och myndigheter. Uppdraget ska redovisas den 1 december 2023. Den del av tillkännagivandet som avser statlig avhopparverksamhet är ännu inte slutbehandlad. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 11 om värderingsbaserat arbete mot bristande jämställdhet, homofobi och hedersförtryck samt rasism*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om ett värderingsbaserat arbete mot bristande jämställdhet, homofobi och hedersförtryck (bet. 2016/17:KU23

s.78).

Jämställdhetsmyndigheten har i uppdrag att främja utvecklingen av

förebyggande insatser mot bland annat hedersrelaterat våld och förtryck. Regeringen har även gett flera myndigheter i uppdrag att 2019–2022 gemensamt verka för ökad upptäckt av bl.a. hedersrelaterat våld och förtryck i särskilda klientgrupper (S2019/01517 och A2021/02395). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg. omr. 13 avsnitt 5.5 s. 80 f.) gav regeringen bättre och mer stabila förutsättningar för länsstyrelsernas jämställdhetsarbete på regional nivå med fokus på att bland annat förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Under 2021 fattade regeringen beslut om förordningen (2021:995) om länsstyrelsernas arbete mot mäns våld mot kvinnor. Regeringen har även gett länsstyrelserna i uppdrag att fortsatt stödja utvecklingen av regionala resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck (Fi2020/02647). Arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck behöver bedrivas långsiktigt och med stabila förutsättningar. Som ett led i detta har kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen i Östergötlands län permanentats och blivit ett nationellt kompetenscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck (A2020/02708). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 13 avsnitt 5.5 s. 85) förstärktes anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder med ytterligare medel till arbetet mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Efter

Skr. 2022/23:75 Kultur- departementet

417

Skr. 2022/23:75	regeringens förslag i propositionen Ökat skydd mot hedersrelaterad
Kultur-	brottslighet (prop. 2019/20:131) trädde ny lagstiftning i kraft den 1 juli
departementet	2020 med bestämmelser om bland annat ett särskilt barnäktenskapsbrott,
	hedersmotiv som straffskärpningsgrund och ett utreseförbud i lagen
	(1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga samt utökade
	möjligheter att omhänderta och spärra pass enligt passlagen (1978:302) i
	syfte att skydda barn som riskerar att ingå barnäktenskap eller
	könsstympas utomlands. Statens medieråd har fått i uppdrag att identifiera
	och sammanställa metoder för att motverka rasism, liknande former av
	fientlighet och hatbrott på nätet bland barn och unga (A2021/00972).
	Regeringen beslutade i januari 2021 om en handlingsplan för hbtqi-
	personers lika rättigheter och möjligheter. Denna handlingsplan avser att
	ytterligare förstärka arbetet för hbtqi-personers lika rättigheter och
	möjligheter. Handlingsplanen kompletterar den befintliga strategin för lika
	rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller
	könsuttryck och kraftsamlar arbetet med konkreta åtgärder för perioden
	2020–2023 (A2021/00140).
	Under 2022 har Regeringen avsatt 125 miljoner kronor för åtgärder mot
	hedersförtryck. Inom ramen för satsningen har Jämställdhetsmyndigheten
	fått i uppdrag att genomföra informationsinsatser i syfte att höja kunskapen
	om vilka konsekvenser våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och
	förtryck kan få i arbetslivet samt redogöra för vilka regelverk som
	aktualiseras (A2022/00389). Därtill har regeringen beviljat Sveriges
	Kommuner och Regioner (SKR) 25 000 000 kr för att utveckla
	kvinnofridsarbetet med fokus på hedersrelaterat våld och förtryck genom
	att stärka och utveckla jämställhetsarbetet i kommuner och regioner
	(A2021/02264). Den 24 februari 2022 beslutade regeringen om
	propositionen Ett särskilt brott för hedersförtryck (prop. 2021/22:138).
	Brottet innebär att en särskild strängare straffskala införs för den som
	upprepat begår vissa brottsliga gärningar mot en person med ett
	hedersmotiv och där gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av
	personens integritet och varit ägnade att allvarligt skada personens
	självkänsla. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juni 2022. Under 2022
	inrättades även det nationella centret mot hedersrelaterat våld och förtryck
	vid Länsstyrelsen i Östergötlands län (förordning (2022:1345 om
	nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck). Vidare har
	Socialstyrelsen fått i uppdrag att långsiktigt stödja kommunerna i deras
	arbete med att hjälpa våldsutsatta att ordna stadigvarande boende
	(A2022/00528, A2022/01029). Socialstyrelsen har även fått i uppdrag att
	fortsatt stödja genomförandet inom vård och omsorg av den nationella
	strategin för att förbygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, inbegripet
	hedersrelaterat våld och förtryck (A2022/01028). Regeringen har även gett
	Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten,
	Migrationsverket och Socialstyrelsen i fortsatt uppdrag att 2022–2024
	gemensamt verka för ökad upptäckt av bl.a. hedersrelaterat våld och
	förtryck i särskilda klientgrupper (A2022/00842). Regeringen har även
	beslutat om ett nationellt våldsförebyggande program (A2022/00839).
	Inom ramen för programmet har regeringen bl.a. beslutat att inrätta ett nytt
	statsbidrag för förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor, våld i
	nära relationer, sexuellt våld, hedersrelaterat våld och förtryck, och
418	prostitution och människohandel för sexuella ändamål (förordning

(2022:722) om statsbidrag för visst våldsförebyggande arbete). I Skr. 2022/23:75 budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg. omr. 13 avsnitt 5.5 Kultur-

s. 66) framgår att arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck departementet intensifieras genom en kraftigt förstärkt långsiktig satsning. Det framgår

vidare i budgetpropositionen att skyddet mot hedersrelaterat våld och förtryck bör stärkas och breddas samtidigt som stödet till utsatta förbättras. Förändringar i läroplanerna för grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbild- ningen gällande kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer började tillämpas från höstterminen 2022. Förändringarna syftar bl.a. till att stärka elevernas förmåga att göra medvetna och självständiga val och till att stärka skolans arbete mot rasism, sexism och hedersrelaterat våld och förtryck. Även ett förtydligat jämställdhetsuppdrag i läroplanerna för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen började tillämpas från höstterminen 2022 (SKOLFS 2010:37, 250, 251, 255, SKOLFS 2011:144, SKOLFS 2013:148). Bland annat utifrån ändringarna i läroplanen har även kursplanerna i vissa ämnen reviderats och fått tydligare skrivningar om sexualitet, samtycke och relationer. Även dessa förändringar tillämpas från höstterminen 2022 och avser grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan.

Forum för levande historia har i sitt regleringsbrev för 2023 (Ku2022/01893) fått i fortsatt uppdrag att erbjuda fortbildning och kunskapshöjande insatser om olika former av rasism och intolerans i historien och i dag, vilket även omfattar homofobi, bifobi och transfobi, till skolans personal ochndra relevanta yrkesgrupper. Forum för levande historia ska också enligt sitt regleringsbrev för 2023 vara en av flera strategiska myndigheter med uppdrag att i sin verksamhet främja hbtqi- personers lika rättigheter och möjligheter. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 5, 8 och 11.

Riksmötet 2017/18

6. Rskr. 2017/18:91

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:KrU1

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 28), 2018/19:75 (Ku 19), 2019/20:75 (Ku 15), 2020/21:75 (Ku 10) och 2021/22:75 (Ku 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om donation av föremål*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utreda förutsättningarna för statliga museer att kunna donera föremål genom gåvor även utanför det allmänna museiväsendet (bet. 2017/18:KrU1 s. 78). Se redogörelse under rskr. 2016/17:281 punkt 3. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 10 om former för samverkan och inflytande inom filmområdet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skyndsamt utreda hur parts- och branschsamverkan inom filmområdet kan utvecklas sedan modellen med ett gemensamt filmavtal har slutat att gälla (bet. 2017/18:KrU1 s. 79). Se redogörelse under rskr. 2015/16:289 punkt 7. Punkten är inte slutbehandlad.

419

Skr. 2022/23:75 Kultur- departementet

420

7. Rskr. 2017/18:151

Minoritetsfrågor

Mot. 2017/18:3117 yrkandena 1–3, bet. 2017/18:KU32

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ku 21), 2019/20:75 (Ku 16), 2020/21:75 (Ku 11) och 2021/22:75 (Ku 9).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om arbete mot antisemitism*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om arbete mot antisemitism (bet. 2017/18:KU32 s. 6 f.). Flera satsningar mot antisemitism pågår, bl.a. inom ramen för politiken för nationella minoriteter och regeringens nationella plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott (prop. 2021/22:1 utg.omr. 1 avsnitt 11.3.2 s. 79 och utg.omr. 13, avsnitt 4.5 s. 41

–42). Med anledning av Malmö internationella forum för hågkomst av Förintelsen, som ägde rum i oktober 2021, har regeringen presenterat åtaganden som Sverige kommer att genomföra. Sveriges åtaganden består av åtgärder för att främja hågkomst av Förintelsen och bekämpa antisemitism, antiziganism och andra former av rasism genom bl.a. satsningar på utbildning, forskning, säkerhet, rättsväsendet och stärkt lagstiftning (prop. 2021/22:1 utg.omr. 1 avsnitt 10.5 s. 61–62). Som exempel tillförs Statens historiska museer medel för att inrätta ett nytt museum om Förintelsen (prop. 2021/22:1 utg.omr. 17 avsnitt 11.5 s. 102). Ytterligare ett exempel är att Statens skolverk tillförs medel för insatser i syfte att förebygga antisemitism och andra former av rasism i bl.a. skolan (prop. 2021/22:1 utg.omr. 13 avsnitt 4.5 s. 42).

I budgetpropositionen för 2023 redovisade regeringen ytterligare insatser för bekämpande av antisemitism (prop. 2022/23:1 utg. omr. 1 avsnitt 10.3.3 s. 60–61). Bland insatserna finns direktiv till en parlamentariskt sammansatt kommitté att ta ställning till om det bör införas ett särskilt straffansvar för offentligt urskuldrande, förnekande eller flagrant förringande av Förintelsen och vissa andra brott (dir. 2021:87 och 2022:55). Vidare redogjordes för ett åtgärdsprogram (A2022/00999) för arbetet mot antisemitism, en utredning om en nationell strategi för stärkande av judiskt liv i Sverige och en höjning av statsbidraget för säkerhetshöjande åtgärder till trossamfund och oganisatiner inom det civila samhället. Frågor om antisemitism och judisk säkerhet har också tagits upp i samband med de regelbundna samråd som genomförs med judiska organisationer på inbjudan från regeringen. Mot denna bakgrund bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat (prop. 2022/23:1, utg.omr 1, avsnitt 10.3.3 s. 60–61). Regeringen framhöll dock avsikten att fortsätta arbetet mot antisemitism. Punkten är slutbehandlad.

8. Rskr. 2017/18:214

Kultur och fritid för barn och unga

Mot. 2017/18:3068 yrkande 5 och delvis mot. 2017/18:3071 yrkandena 2 och 3, bet. 2017/18:KrU6

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ku 22) , 2019/20:75 (Ku 17), 2020/21:75 (Ku 12) och 2021/22:75 (Ku 10).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 8 om skapande skola*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att vidareutveckla Skapande skola (bet. 2017/18:KrU6 s. 21). Regeringen gav i mars 2019 ett uppdrag till Statens kulturråd att genomföra en översyn av hur statsbidraget till kulturell verksamhet i skolan, Skapande skola, kan utvecklas i syfte att nå fler och nya grupper av barn och unga (Ku2019/00624). I uppdraget ingick att analysera orsakerna till att mindre kommuner och friskolor inte söker medel i samma utsträckning som större kommuner respektive kommunala skolor. Uppdraget redovisades till regeringen den 28 november 2019 (Ku2019/01974). Av Statens kulturråds rapport Översyn av Skapande skola: En analys av bidragets utvecklingsbehov framgår bl.a. att alla huvudmän inte söker bidraget eller känner till dess syfte. Vidare bekräftas att mindre huvudmän, såväl kommunala som fristående, i lägre utsträckning tar del av bidraget, framför allt för att de saknar den administrativa kapaciteten. Mot denna bakgrund åtog sig Statens kulturråd att förenkla ansöknings- och uppföljningsprocessen, möjliggöra för huvudmännen att söka i samverkan samt utveckla riktade informationsinsatser till målgruppen för att öka kännedomen om bidraget. I enlighet med Statens kulturåds översyn bedömde regeringen i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg. omr. 17 avsnitt 4.5 s. 34) därefter att målgruppen för bidraget bör begränsas till att enbart omfatta förskoleklass, grundskola och motsvarande skolformer. Den 10 december 2020 beslutade regeringen om ändringar i förordningen (2007:1436) om statsbidrag till kulturell verksamhet i skolan (förordningen [2020:1203] om ändring i förordningen [2007:1436] om statsbidrag till kulturell verksamhet i skolan). I tillägg till denna förändring av målgruppen, och i syfte att öka Skapande skolas genomslagskraft, föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2021 även att avsätta ytterligare 25 miljoner kronor årligen till anslaget för Skapande skola, från 2021 till och med 2023 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 17 avsnitt 4.6 s. 38). Regeringen gav i regleringsbrevet för 2021 därutöver Staten kulturråd i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att Skapande skola ska nå fler barn och unga, i linje med de rekommendationer som framfördes i myndighetens rapport Översyn av skapande skola: En analys av bidragets utvecklingsbehov (Ku2019/01974). I årsredovisningen 2021 för Statens kulturråd (Ku2022/00391) framkom att myndighetens arbete med att utveckla bidraget bl.a. resulterat i framtagandet av ett nytt och förenklat ansökningsförfarande. Statens kulturråd lyfte därutöver fram i budgetunderlaget för 2023–2025 (Ku2022/00500) ett behov av att förenkla och tydliggöra bidragets syfte och villkor. Myndigheten framhöll att syftet upplevs som svårtolkat och att det i sin tur kan vara en orsak till att skolhuvudmän inte söker bidraget. Myndigheten bedömde också i budgetunderlaget att villkoren bör förenklas för att minska den administrativa bördan för skolhuvudmän. Den 25 augusti 2022 beslutade regeringen om ändringar i förordningen (2007:1436) om statsbidrag till kulturell verksamhet i skolan (förordningen [2022:1394] om ändring i förordningen [2007:1436] om statsbidrag till kulturell verksamhet i skolan). Ändringarna innebar i huvudsak att ändamålet och villkoren för bidraget har tydliggjorts och förenklats för skolhuvudmän genom att bl.a. ta bort kravet på en handlingsplan. I budgetpropositionen 2023 gjorde

Skr. 2022/23:75 Kultur- departementet

421

Skr. 2022/23:75	regeringen bedömningen att förutsättningarna och möjligheterna har
Kultur-	stärkts för fler skolhuvudmän att ta del av bidraget och att fler liksom nya
departementet	grupper av barn och unga därigenom kan nås. Mot denna bakgrund ansåg
	regeringen i budgetpropositionen att tillkännagivandet är tillgodosett och
	slutbehandlat (prop. 2022/23:1 utg.omr. 17 avsnitt 4.3 s. 26). Punkten är
	slutbehandlad.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2021/22

9. Rskr. 2021/22:85

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Prop. 2021/22:1, mot. 2021/22:3962 och 4162, bet. 2021/22:KrU1

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ku 24)

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om former för samverkan och inflytande inom filmområdet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skyndsamt utreda hur parts- och branschsamverkan inom filmområdet kan utvecklas (bet. 2021/22:KrU1 s. 57 f.). Se redogörelse under rskr. 2015/16:289 punkt 7 samt under rskr. 2017/18:91 punkt 10. Punkten är inte slutbehandlad.

10. Rskr. 2021/22:133

En konsultationsordning i frågor som rör det samiska folket

Prop. 2021/22:19, bet. 2021/22:KU4

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 27 januari 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 66, 67, 68 och 69).

11. Rskr. 2021/22:142

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om ändringar i statens budget för 2022, b) Den 7 februari 2022 beslutade regeringen om ändringar av regleringsbrev inom utgiftsområde 17 för anslag 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, anslag 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet, anslag 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner, anslag 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer, anslag 8:2 Centrala museer: Stiftelser, anslag 8:3 Bidrag till vissa museer och anslag 10:1 Filmstöd. Den 10 februari 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev inom utgiftsområde 17 för anslag 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler. Den 10 februari 2022 beslutade regeringen förordningen

422

(2022:108) om ändring i förordningen (2016:1367) om statsbidrag till	Skr. 2022/23:75
allmänna samlingslokaler. Punkten är slutbehandlad.	Kultur-
12. Rskr. 2021/22:171	departementet
12. Rskr. 2021/22:171
Extra ändringsbudget för 2022 – Slopad karenstid för stöd vid
korttidsarbete, förstärkt evenemangsstöd och andra åtgärder med
anledning av coronaviruset samt kompensation till hushållen för höga
elpriser
Prop. 2021/22:113, bet. 2021/22:FiU44
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om ändringar i statens budget för 2022, a): Den 3 mars 2022
beslutade regeringen förordningen (2022:145) om statsbidrag med
anledning av covid-19 till vissa organisationer som bedriver verksamhet
som riktar sig till människor i socialt särskilt utsatta situationer. Punkten
är slutbehandlad.
13. Rskr. 2021/22:265
Kulturarvsfrågor
Mot. 2021/22:2601 yrkande 5, 3217 yrkande 8, 3369 yrkande 3, 3792
yrkande 13, 4003 yrkande 12, 4109 yrkande 3, 4162 yrkande 8 och delvis
3355 yrkande 11, bet. 2021/22:KrU6
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om identifiering, repatriering och restitution av samiska kvarlevor
och föremål*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör utreda
de juridiska, ekonomiska och praktiska förutsättningarna för att nå ett
sammanhållet regelverk för identifiering och återbördande av samiska
föremål och kvarlevor (bet. 2021/22:KrU6 s.11 f.). Riksantikvarieämbetet
har i sitt regleringsbrev för 2023 (Ku2022/01857 [delvis], Ku2022/01884)
fått i uppdrag att analysera och beskriva hur nuvarande juridiska,
ekonomiska och praktiska förutsättningar möjliggör, eller utgör ett hinder,
för processen att identifiera och återbörda samiska föremål och mänskliga
kvarlevor. Myndigheten ska även undersöka förutsättningarna för ett
sammanhållet regelverk kring detta. Uppdraget ska genomföras i
samverkan med bland andra Sametinget. En redovisning av uppdragets
första del ska lämnas till Kulturdepartementet senast den 6 oktober 2023,
medan hela uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2024. Punkten är
inte slutbehandlad.
14. Rskr. 2021/22:287
Bättre villkor för kommersiell radio
Prop. 2021/22:163, bet. 2021/22:KU37
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 19 maj 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 459
och 460).
	423

Skr. 2022/23:75 Kultur- departementet

424

15. Rskr. 2021/22:467

Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina

Prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49 Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, ändrade och nya anslag samt ändrade beställningsbemyndiganden, a): Den 28 juni 2022 beslutade regeringen förordningen (2022:1212) om statsbidrag till vissa organisationer som arbetar med mottagande av människor från Ukraina som söker skydd i Sverige. Den 28 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 inom utgiftsområde 17 för anslag 13:5 Insatser för den ideella sektorn. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 inom utgiftsområde 1 för anslag 3:1 Sametinget. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 inom utgiftsområde 17 för anslag 9:2 Stöd till trossamfund. Den 18 augusti 2022 beslutade regeringen om ändringar av regleringsbrev för budgetåret 2022 med beställningsbemyndigande inom utgiftsområde 17 för anslag 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete. Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2022/23

16. Rskr. 2022/23:26

Ökad insyn i ägandet av radio- och tv-företag Prop. 2021/22:262, bet. 2022/23:KU13 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 1 december 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1669 och 1670).

17. Rskr. 2022/23:30

Riksrevisionens rapport om statens krisstöd till idrott och kultur under coronapandemin

Skr. 2021/22:283, bet. 2022/23:KrU4 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 15 december 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

18. Rskr. 2022/23:58

Höständringsbudget för 2022

Prop. 2022/23:2, bet. 2022/23:FiU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid: Den 15 december 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Riksgäldskontoret. Punkten är slutbehandlad.

19. Rskr. 2022/23:63

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:KU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, a) Anslagen för 2023: Den 19 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende anslagen 3:1 Sametinget, 6:1 Allmänna val och demokrati, 6:4 Valmyndigheten, 6:5 Stöd till politiska partier, 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter, 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer, 8:1 Mediestöd och anslag 8:2 Myndigheten för press, radio och tv. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 19 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 med beställningsbemyndiganden för anslagen 6:5 Stöd till politiska partier och 8:1 Mediestöd. Punkten är slutbehandlad.

20. Rskr. 2022/23:73

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:KrU1

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17, a) Anslagen för 2023: Den 19 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev och i förekommande fall ytterligare riktlinjer för budgetåret 2023 för anslagen 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet, 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler, 1:7 Myndigheten för kulturanalys, 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner, 2:3 Statens musikverk, 3:2 Myndigheten för tillängliga medier, 3:3 Institutet för språk och folkminnen, 4:1 Statens konstråd, 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön, 4:3 Nämnden för hemlöjdsfrågor, 5:1 Konstnärsnämnden, 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer, 6:1 Riksarkivet, 7:1 Riksantikvarieämbetet, 7:2 Bidrag till kulturmiljövård, 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning, 7:4 Bidrag till arbetslivsmuseer, 8:1 Centrala museer: Myndigheter, 8:2 Centrala museer: Stiftelser, 8:3 Bidrag till vissa museer, 8:4 Forum för levande historia, 8:5 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål, 10:1 Filmstöd, 11:1 Sändningar av TV Finland, 11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen, 11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet, 11:4 Statens medieråd och 11:5 Stöd till taltidningar. Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 för anslagen 9:1 Myndigheten för stöd till trossamfund, 9:2 Stöd till trossamfund, 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet, 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken, 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler, 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer och anslag 13:5 Insatser för den ideella sektorn. Den 22 december beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 för anslagen 1:1

Skr. 2022/23:75 Kultur- departementet

425

Skr. 2022/23:75	Statens kulturråd, 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling
Kultur-	samt internationellt kulturutbyte och samarbete, 1:3 Skapande skola, 1:6
departementet	Bidrag till regional kulturverksamhet, 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans-
	och musikändamål, 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter och
	anslag 4:4 Bidrag till bild- och formområdet. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17, b) Bemyndiganden
	om ekonomiska åtaganden: Den 19 december 2022 beslutade regeringen
	regleringsbrev för budgetåret 2023 med beställningsbemyndiganden för
	anslagen 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler, 5:2 Ersättningar och
	bidrag till konstnärer och 7:2 Bidrag till kulturmiljövård. Den 21 december
	2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 med
	beställningsbemyndiganden för anslagen 12:2 Bidrag till nationell och
	internationell ungdomsverksamhet, 13:2 Bidrag till allmänna samlings-
	lokaler och 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer. Den
	22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret
	2023 med beställningsbemyndiganden för anslagen 1:2 Bidrag till allmän
	kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och
	samarbete, 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet, 2:2 Bidrag till vissa
	teater-, dans- och musikändamål, 3:1 Bidrag till litteratur och
	kulturtidskrifter	och	4:4 Bidrag	till bild- och formområdet.		Den
	22 december	2022	beslutade	regeringen	regleringsbrev	för

Riksgäldskontoret för budgetåret 2023 med villkor att tillhandahålla Kungliga Dramatiska teatern AB en låneram som uppgår till 70 000 000 kronor för investeringar i ett nytt övermaskineri, att tillhandahålla Stiftelsen Nordiska museet en låneram som uppgår till 77 300 000 kronor för investeringar i tillgänglighetsanpassningar och andra infrastrukturella förstärkningar av huvudbyggnaden, att tillhandahålla Stiftelsen Skansen en låneram som uppgår till 80 000 000 kronor för investeringar i bl.a. tillgänglighetsanpassningar och att tillhandahålla Stiftelsen Tekniska museet en låneram som uppgår till 95 000 000 kronor för investeringar i byggnaden av den nya visualiseringsdomen Stockholm Wisdome. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst, a) Lagförslag: Den 19 december 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1820).

Punkt 2 om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst, b) Medelstilldelning för 2023 till Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB: Medelstilldelningen och villkoren för utbetalningarna till public service-bolagen för 2023 regleras i lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänheten tjänst och i förordningen (2018:1897) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst. Den av riksdagen beslutade medelstilldelningen för perioden 2020– 2025 är fastställd i regeringens beslut om medelsvillkor avseende Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB (Ku2019/02009, Ku2019/02010 och Ku2019/02011). Punkten är slut- behandlad.

Punkt 3 om justerad inriktning för Forum för levande historia: Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 3.

426

2.10 Arbetsmarknadsdepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2009/10

1. Rskr. 2009/10:275

Trygghetssystem för företagare – arbetslöshetsförsäkringen Prop. 2009/10:120, bet. 2009/10:AU13

Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (A 7), 2011/12:75

(A 3), 2012/13:75 (A 3), 2013/14:75 (A 3), 2014/15:75 (A 3), 2015/16:75 (A 3), 2016/17:75 (A 3), 2017/18:75 (A 3), 2018/19:75 (A 2), 2019/20:75 (A 2), 2020/21:75 (A 1) och 2021/22:75 (A 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om uppdragstagare och arbetslöshetsförsäkringen*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör låta analysera uppdragstagarnas ställning i arbetslöshetsförsäkringen och återkomma till riksdagen i frågan. Därmed har riksdagen delvis bifallit motion 2009/10:Sf13. Den 2 december 2010 tillsatte regeringen en utredning om uppdragstagares rätt till ersättning i arbetslöshetsförsäkringen (dir. 2010:128). Utredningen överlämnade den 16 juni 2011 betänkandet Upp- dragstagare i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2011:52) som remiss- behandlades under hösten 2011. Betänkandet tog bl.a. upp frågan i vad mån en uppdragstagare ska betraktas som arbetstagare eller företagare. Regeringen beslutade den 13 september 2012 tilläggsdirektiv till Kommittén om hållbara försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet (S 2010:04). Uppdraget redovisades den 2 mars 2015 i betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). Betänkandet har därefter remissbehandlats. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2016 att man avsåg att se över delar av arbetslöshetsförsäkringen. I budgetpropositionen för 2017 aviserades att det återstår ytterligare utredningsinsatser för att se över om och hur uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen kan användas inom arbetslöshetsförsäkringen. Den 22 februari 2018 tillsatte regeringen en utredning om en ny effektivare arbetslöshetsförsäkring för fler, grundad på inkomster (dir. 2018:8). I direktiven anges bl.a. att personer som vare sig är anställda eller företagare, som t.ex. uppdragstagare, har svårt att förutse sitt försäkrings- skydd och att det behöver skapas förutsebarhet för den som förvärvsarbetar oavsett i vilken form förvärvsarbetet utförs. Regeringen beslutade den 19 juni 2019 och 30 april 2020 om tilläggsdirektiv. Utredningen överlämnade den 16 juni 2020 betänkandet Ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2020:37). Betänkandet remissbehand- lades under sommaren och hösten 2020. Ytterligare beredningsunderlag har inhämtas genom promemorian Arbetslöshetsförsäkringen och förvaltningslagen (Ds 2021:24). I promemorian lämnas förslag till ändringar i betänkandets förslag till lag om arbetslöshetsförsäkring. Promemorian remitterades den 30 juli 2021. Remisstiden löpte ut den 15 oktober 2021. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Arbetsmarknads- departementet

427

Skr. 2022/23:75 Arbetsmarknads- departementet

428

Riksmötet 2010/11

2. Rskr. 2010/11:279

Arbetslöshetsförsäkringen

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2010/11:AU9 Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (A 10), 2012/13:75 (A 6), 2013/14:75 (A 6), 2014/15:75 (A 4), 2015/16:75 (A 4), 2016/17:75 (A 4), 2017/18:75 (A 4), 2018/19:75 (A 3), 2019/20:75 (A 3), 2020/21:75 (A 2) och 2021/22:75 (A 2).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om allmänna villkor för ersättning i arbetslöshetsförsäkringen*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag som ger arbetslösa rätt att begränsa sitt arbetssökande under de första 100 dagarna. Därmed har riksdagen bifallit motion 2010/11:A379.. Regeringen beslutade den 13 september 2012 tilläggsdirektiv till Kommittén om hållbara försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet (S 2010:04). Uppdraget redovisades den 2 mars 2015 i betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). Betänkandet har därefter remissbehandlats. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2016 att den avser att se över delar av arbetslöshetsförsäkringen. I budgetpropositionen för 2017 aviserades att det återstår ytterligare utredningsinsatser för att se över om och hur uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen kan användas inom arbetslöshetsförsäkringen. Den 22 februari 2018 tillsatte regeringen en utredning om en ny effektivare arbetslöshetsförsäkring för fler, grundad på inkomster (dir. 2018:8). Regeringen beslutade den 19 juni 2019 och 30 april 2020 om tilläggsdirektiv. Utredningen överlämnade den 16 juni 2020 betänkandet Ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2020:37). Betänkandet remissbehandlades under sommaren och hösten 2020. Ytterligare beredningsunderlag har inhämtas genom promemorian Arbetslöshetsförsäkringen och förvaltningslagen (Ds 2021:24). I promemorian lämnas förslag till ändringar i betänkandets förslag till lag om arbetslöshetsförsäkring. Promemorian remitterades den 30 juli 2021. Remisstiden löpte ut den 15 oktober 2021. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2017/18

3. Rskr. 2017/18:29

Utvidgat skydd mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet Prop. 2016/17:220, bet. 2017/18:AU3

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 25), 2018/19:75 (Ku 18), 2019/20:75 (A 7), 2020/21:75 (A 3) och 2021/22:75 (A 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om utvärdering av det utvidgade skyddet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utvärdera det utvidgade skyddet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet. Lagändringen trädde i kraft den 1 maj 2018. Regeringen har i regleringsbrevet för Diskrimineringsombudsmannen för budgetåret 2022

begärt att myndigheten ska redovisa antalet anmälningar i form av bristande tillgänglighet som inkommit till myndigheten från den 1 maj 2018 och som avser tillhandahållande av varor och tjänster för företag med färre än tio anställda. Därutöver ska myndigheten redovisa sin bedömning hur det utvidgade skyddet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet som trädde i kraft den 1 maj 2018 har fallit ut för de personer som bestämmelsen är avsedd att skydda. Redovisningen lämnas i Diskrimineringsombudsmannens årsredovisning för 2022. Regeringen avser att återkomma till riksdagen efter myndighetens redovisning. Punkten är inte slutbehandlad.

4. Rskr. 2017/18:148

Offentlighet, sekretess och integritet

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2017/18:KU38 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (A 8), 2019/20:75 (A 8), 2020/21:75 (A 4) och 2021/22:75 (A 4).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om tystnadsplikt för tolkar*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör se över regelverket när det gäller tystnadsplikt för tolkar. Riksdagen har därmed delvis bifallit motionen 2017/18:51. Tolkutredningen överlämnade den 11 december 2018 betänkandet Att förstå och bli förstådd – ett reformerat regelverk för tolkar i talade språk (SOU 2018:83). Betänkandet remissbehandlades under våren 2019. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

5. Rskr. 2017/18:172

Integration

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2017/18:AU7 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (A 11), 2019/20:75 (A 9), 2020/21:75 (A 5) och 2021/22:75 (A 5).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 5 om stärkta aktivitetskrav under etableringstiden*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör stärka aktivitets- kraven under etableringstiden genom att i större omfattning sänka etable- ringsersättningen för den som utan giltigt skäl inte deltar i etablerings- insatser. Riksdagen har därmed bifallit motion 2017/18:3177 och delvis bifallit motionerna 2017/18:2815 och 2017/18:3650. Regeringen gav Arbetsförmedlingen i uppdrag i regleringsbrev för 2020 att redovisa och analysera aktivitetsgraden samt förekomsten av sanktioner inom etableringsprogrammet. I analysen skulle en jämförelse med övriga jämförbara arbetsmarknadspolitiska program ingå. Arbetsförmedlingen skulle även beskriva hur myndigheten arbetar med att höja aktivitetsgraden och stärka kontrollfunktionen inom etablerings- programmet. Uppdraget redovisades den 8 maj 2020. Av redovisningen framgår att Arbetsförmedlingen generellt har stärkt kontrollfunktionen gällande individersättningar, bl.a. genom att inrätta en koncentrerad kontrollfunktion för att separera det kontrollerande uppdraget från det

Skr. 2022/23:75 Arbetsmarknads- departementet

429

Skr. 2022/23:75 stödjande och matchande uppdraget. Det innebär att Arbetsförmedlingen

Arbetsmarknads- centralt utreder och beslutar om avstängning från rätt till ersättning för

departementet programdeltagare. Regeringen beslutade i regleringsbrevet för 2021 att Arbetsförmedlingens mål bl.a. är att stärka det samlade kontrollarbetet. Återrapportering av arbetet skedde i samband med årsredovisningen för 2021. Regeringen gav även Arbetsförmedlingen i uppdrag att införa ett intensivår inom etableringsprogrammet, i syfte att påskynda nyanländas inträde på arbetsmarknaden (A2020/00220 och A2020/02108). Återrapportering skedde i januari 2022. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 14, avsnitt 4.3.2, s. 26) gjordes bedömningen att tillkännagivandet är slutbehandlat, mot bakgrund av tidigare vidtagna åtgärder. Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2018/19

6. Rskr. 2018/19:300

Riksrevisionens rapport om jämställdhetsintegrering av integrationspolitiken

Skr. 2018/19:97, bet. 2018/19:AU14

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (A 17), 2020/21:75 (A 7) och 2021/22:75 (A 7).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om Riksrevisionens rapport om jämställdhetsintegrering av integrationspolitiken*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör införa ett nytt jämställdhetspolitiskt delmål om integration (bet. 2018/19:AU14 s. 8) och därmed bifallit motion 2018/19:3082. Den 25 maj 2022 beslutade regeringen att tillsätta en utredning om Förbättrad arbetsmarknadsetablering för utrikes födda kvinnor (dir. 2022:42). Den särskilda utredaren har fått i uppdrag att utreda hur jämställdhetsperspektivet kan synliggöras i integrationspolitiken. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2023. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2019/20

7. Rskr. 2019/20:128

Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2019/20:AU4

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (A 23), 2020/21:75 (A 8) och 2021/22:75 (A 8).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 6 om översyn av Samhalls uppdrag*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen ska göra en översyn av Samhalls uppdrag så att Samhall återgår till sitt grunduppdrag när det gäller personer med fysiska och intellektuella funktionsnedsättningar. Därmed har riksdagen bifallit motionen 2019/20:2742 yrkande 18 och delvis bifallit motionerna 2019/20:819 yrkande 23 och 2019/20:3190 yrkande 11. Regeringen har reviderat Samhalls ekonomiska mål och infört uppdrags- mål avseende engagerade medarbetare respektive sysselsättningsgraden

430

inom bolaget, vilket redovisades i budgetpropositionen för 2021 (prop. Skr. 2022/23:75 2020/21:1 utg.omr. 14 avsnitt 4.4.3). Vid bolagsstämman i april 2022 Arbetsmarknads- beslutades dels målnivåer för dessa uppdragsmål (engagemangsindex och departementet sysselsättningsgrad), dels ett nytt uppdragsmål om arbetsmiljön inklusive

målnivå (arbetsmiljöindex). Vidare har Samhalls del av anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. ökats med 400 miljoner kronor per år fr.o.m. 2021 i syfte att underlätta för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga att få jobb samt för att upprätthålla det arbetsmarknadspolitiska uppdraget och en sund kapitalstruktur i bolaget. Regeringen har även reviderat Samhalls ägaranvisning. I ägaranvisningen anges att bolaget i syfte att möjliggöra en bred tillgång på arbetsuppgifter anpassade för olika medarbetares behov över tid bör öka affärs- möjligheterna inom ett flertal branscher. Vidare har det förtydligats att en ökad omsättning syftar till att skapa tillräckligt många arbetstillfällen. Regeringen har även tagit bort kravet på fortsatta strukturella förändringar i syfte att minska kostnaderna för produktionen, men med betoning på värdet av god kostnadskontroll. Även styrningen på förädlingsvärdets tillväxt har avskaffats. Vidare lämnades flera uppdrag till Arbetsförmedlingen i regleringsbrevet för 2021. Uppdrag 7 omfattade att se över definitionen och målnivån för prioriterade grupper, uppdrag 8 avsåg förekomst av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, uppdrag 9 avsåg anvisningar till skyddat arbete hos Samhall och uppdrag 10 avsåg kunskaper i svenska och förekomsten av en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Uppdragen har återrapporterats. Under 2021 beslutades ändringar i förordningen (2017:462) om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som innebär att regelverket för anvisningarna till skyddat arbete förtydligas. För att anvisas till skyddat arbete ska en persons arbetsförmåga vara så nedsatt till följd av en funktionsnedsättning att personen inte kan få något annat arbete och deras behov inte kunnat tillgodoses genom andra insatser. I regleringsbrevet för 2022 avseende Arbetsförmedlingen angavs att minst hälften av de som rekryteras till skyddat arbete hos Samhall ska komma från de prioriterade grupper som Samhall och Arbetsförmedlingen gemensamt definierat, vilket är en högre andel än tidigare år. Regeringen har konstaterat att det är angeläget att Arbetsförmedlingen arbetar med att åtgärda identifierade brister och att det är positivt att flera åtgärder har initierats. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 14, avsnitt 4.3.3,

s.31–32) gjordes bedömningen att tillkännagivandet var slutbehandlat, genom de tidigare vidtagna åtgärderna. Punkten är slutbehandlad.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2020/21
8. Rskr. 2020/21:215
Extra ändringsbudget för 2021 – Vissa ändrade regler inom
sjukförsäkringen
Prop. 2020/21:78, bet. 2020/21:FiU41
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (A 15).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.	431

Skr. 2022/23:75 Arbetsmarknads- departementet

432

Punkt 3 om rätt till arbetslöshetsersättning i samband med verksamhet i begränsad omfattning*: Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör se över reglerna om enskilda näringsidkares rätt till arbetslöshetsersättning i samband med verksamhet i begränsad omfattning (bet. 2020/21:FiU41 s. 14). Betänkandet Ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2020:37) har remiss- behandlats under sommaren och hösten 2020. Ytterligare berednings- underlag har inhämtas genom promemorian Arbetslöshetsförsäkringen och förvaltningslagen (Ds 2021:24). I promemorian lämnas förslag till ändringar i betänkandets förslag till lag om arbetslöshetsförsäkring. Promemorian remitterades den 30 juli 2021. Remisstiden löpte ut den 15 oktober 2021. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

9. Rskr. 2020/21:242

Redovisning av åtgärder i enlighet med målsättningarna i det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott

Skr. 2020/21:63, bet. 2020/21:JuU17 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (A 16). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om hjälplinjen vid oönskad sexualitet (Preventell)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om hjälplinjen vid oönskad sexualitet (Preventell) (bet. 2020/21:JuU17 s. 17). Regeringen har i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 13, avsnitt 5.5, s. 85 och utg.omr. 16, avsnitt 6.6.64, s. 245–246) gett långsiktiga finansiella förutsättningar för ökad kunskap inom området och för verksamheten med Preventell. I regleringbrevet för 2022 och 2023 har 5 miljoner kronor fördelats från anslag 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor till Karolinska Institutet. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

10. Rskr. 2020/21:346

Våldsbrott och brottsoffer

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2020/21:JuU27 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (A 18).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om kunskap om våld i nära relationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör säkerställa att de som ofta kommer i kontakt med offer för våld i nära relationer har relevanta kunskaper inom området (bet. 2020/21:JuU27 s. 13 f.). Regeringen har tidigare vidtagit åtgärder inom området, t. ex genom att fördela medel till kommuner och regioner som kan användas för kompetensutveckling. Regeringen har även gett ett uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten att samla och sprida kunskap i form av ett praktiskt inriktat metodstöd till arbetsgivare om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck och dess konsekvenser i arbetslivet. Vidare finns frågan med i regeringens åtgärdspaket för att intensifiera arbetet mot mäns våld mot kvinnor som

presenterades och publicerades på regeringens hemsida den 16 juni 2021. Punkt 38 i åtgärdspaketet handlar om förbättrad kompetens hos yrkes- verksamma som möter våldsutsatta. För att säkerställa att de som ofta kommer i kontakt med offer för mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer har relevanta kunskaper har flera uppdrag beslutats. Det handlar exempelvis om ett myndighetsgemensamt uppdrag för att utveckla arbetet för ökad upptäckt av våld (beslutat den 7 juli 2022, A2022/00842) och Socialstyrelsens uppdrag att stödja genomförandet inom vård och omsorg av den nationella strategin för att förbygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor (beslutat den 2 juni 2022, A2022/01028). Vidare har Polismyndig- heten i uppdrag att stärka kompetensen hos polisanställda för att bemöta personer med psykisk ohälsa i ärenden om brott i nära relation, vilket beslutades den 7 juli 2022 (Ju2022/02417). Ett permanent nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck har inrättats, se förord- ningen (2022:1345) om nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck. Länsstyrelsernas regionala uppdrag inom mäns våld mot kvinnor har permanentats från 2021. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4, avsnitt 3.7, s. 50–51) bedömde regeringen att till- kännagivandet därmed var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 5 om kartläggning av dödligt våld i nära relationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det bör tillsättas en kartläggning av dödligt våld i nära relationer (bet. 2020/21:JuU27 s. 13 f.). Utredningar enligt lagen (2007:606) om utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall bedrivs av Socialstyrelsen, vilket följer av förordningen (2007:748) om utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall. Dessa utredningar är sektorsövergripande och rör inte endast social- tjänsten utan samtliga berörda myndigheters arbete. I februari 2022 redo- visade Socialstyrelsen resultatet av sådana utredningar som genomförts 2018–2021, inbegripet den typ av uppgifter som riksdagen efterlyser. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9, avsnitt 6.3, s.

148)bedömde regeringen att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

11. Rskr. 2020/21:367

Riksrevisionens rapport om statens insatser mot exploatering av arbetskraft

Skr. 2020/21:169, bet. 2020/21:AU12 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (A 22). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om ändrade sekretessregler för att motverka exploatering av arbetskraft*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen senast den 1 april 2022 bör återkomma med förslag på hur sekretessreglerna kan ändras för att motverka exploatering av arbetskraft och förbättra möjligheten till myndighetssamverkan i dessa frågor. Den 20 juni 2021 beslutade Finansdepartementet att tillsätta en utredning för att utvärdera möjligheterna till informationsutbyte mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor (Fi2021:B). Den 31 januari 2022 överlämnade utredningen delrapporten Informationsutbyte för att säkerställa beslutsunderlag vid utbetalningar från välfärdssystemen och

Skr. 2022/23:75 Arbetsmarknads- departementet

433

Skr. 2022/23:75 Arbetsmarknads- departementet

434

för samverkan vid kontroll av arbetsplatser – Kartläggning av behov för myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor (Fi2021/02991). Uppdraget slutredovisades i juni 2022 genom departementspromemorian Utökat informationsutbyte (Ds 2022:13). Promemorian remitterades den 24 augusti 2022. Remisstiden löpte ut den 24 november 2022. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2021/22

12. Rskr. 2021/22:10

Samhall

Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:AU4

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (A 26).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om Samhall*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör tillsätta en extern utredning om Samhall och återkomma till riksdagen med en redovisning av resultatet (bet. 2021/22:AU4 s. 5 f.). Enligt arbetsmarknadsutskottet bör utredningen bl.a. se över om Samhalls verksamhet är ändamålsenlig för uppdraget och målgruppen enligt bolagsordningen och ägaranvisningen och om samverkan med Arbets- förmedlingen är ändamålsenlig samt om Samhall lever upp till de lagstadgade kraven på ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Den 29 april 2022 fattade Riksrevisionen ett beslut om att genomföra en granskning av Samhall och om Samhall uppfyller sitt samhällsuppdrag. Riksrevisionens granskning ska vara klar i juni 2023. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 14, avsnitt 4.3.3, s. 32–33) bedömde regeringen att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

13. Rskr. 2021/22:247

Kriminalvårdsfrågor

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2021/22:JuU25 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om hjälplinjen vid oönskad sexualitet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om hjälplinjen vid oönskad sexualitet (Preventell) (bet. 2021/22:JuU25 s. 25). Se redogörelse under rskr. 2020/21:242 punkt 10. Punkten är inte slutbehandlad.

14. Rskr. 2021/22:289

Genomförande av arbetsvillkorsdirektivet

Prop. 2021/22:151, bet. 2021/22:AU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 maj 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 448–453).

15. Rskr. 2021/22:290

Riksrevisionens rapport om bosättningslagen

Skr. 2021/22:191, bet. 2021/22:AU13

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 21 juni 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

16. Rskr. 2021/22:365

Flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden Prop. 2021/22:176, bet. 2021/22:AU12

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 9 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 835–850, 856 och 858–864).

17. Rskr. 2021/22:394

En skyldighet att lämna uppgifter till Institutet för mänskliga rättigheter Prop. 2021/22:164, bet. 2021/22:KU38

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1053).

18. Rskr. 2021/22:426

Förbättrade förutsättningar för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Prop. 2021/22:216, bet. 2021/22:AU15 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 30 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1238–1244).

19. Rskr. 2021/22:427

Genomförande av balansdirektivet

Prop. 2021/22:175, bet. 2021/22:AU14

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 30 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1292–1297).

20. Rskr. 2021/22:468

Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina

Prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49 Skrivelsen är slutbehandlad.

Om extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina, utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv: Den 30 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbreven för budgetåret 2022 avseende Arbetsmiljöverket och Arbetsförmedlingen. Punkten är slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Arbetsmarknads- departementet

435

Skr. 2022/23:75 Arbetsmarknads- departementet

436

Riksmötet 2022/23

21. Rskr. 2022/23:20

Fördjupad uppföljning av arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor

Skr. 2021/22:267, bet. 2022/23:AU3 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 15 december 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

22. Rskr. 2022/23:21

Riksrevisionens rapport om den statliga lönegarantin

Skr. 2021/22:285, bet. 2022/23:AU4

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 12 januari 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

23. Rskr. 2022/23:64

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:KU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, a) anslagen för 2023: Den 22 december 2022 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Institutet för mänskliga rättigheter. Punkten är slutbehandlad.

24. Rskr. 2022/23:88

Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:AU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om statens budget inom utgiftsområde 13, a) anslagen för 2023: Den 22 december 2022 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende anslag 1:1 Etableringsåtgärder, anslag 1:2 Kommun- ersättningar vid flyktingmottagande och anslag 4:1 Åtgärder mot segregation. Punkten är slutbehandlad.

25. Rskr. 2022/23:89

Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:AU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om statens budget inom utgiftsområde 13, a) anslagen för 2023: Den 22 december 2022 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Diskrimineringsombudsmannen, Jämställdhetsmyndig- heten och avseende anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder och anslag 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. Punkten är slutbehandlad.

Om statens budget inom utgiftsområde 13, b) bemyndiganden om	Skr. 2022/23:75
ekonomiska åtaganden: Den 22 december 2022 beslutade regeringen om	Arbetsmarknads-
regleringsbrev för 2023 avseende Jämställdhetsmyndigheten, anslag 3:1	departementet
Särskilda jämställdhetsåtgärder och anslag 2:2 Åtgärder mot diskrimi-
nering och rasism m.m. Punkten är slutbehandlad.
26. Rskr. 2022/23:90
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:AU2
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 14, a) anslagen för 2023:
Den 22 december 2022 beslutade regeringen om regleringsbreven för
budgetåret 2023 avseende Arbetsförmedlingen, Inspektionen för
arbetslöshetsförsäkringen, Institutet för arbetsmarknads- och utbildnings-
politisk utvärdering, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Arbets-
miljöverket, Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Arbetsdomstolen,
Medlingsinstitutet, anslag 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO),
anslag 1:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten, anslag 1:15
Omställnings- och kompetensstöd genom offentliga omställningsorga-
nisationen, anslag 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. och anslag 1:12
Bidrag till lönegarantiersättning. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 14, b) lagförslagen och
punkt 2 om ytterligare förslag om förlängning av tillfälliga bestämmelser
i arbetslöshetsförsäkringen: Den 22 december 2022 utfärdade regeringen
de lagar riksdagen antagit (SFS 1832–1835). Punkterna är slutbehandlade.
Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 14, c) bemyndiganden
om ekonomiska åtaganden: Den 22 december 2022 beslutade regeringen
om regleringsbrev för 2023 avseende Arbetsmiljöverket, Institutet för
arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Rådet för
Europeiska socialfonden i Sverige och anslag 1:15 Omställnings- och
kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen.
Punkten är slutbehandlad.

437

Skr. 2022/23:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

2.11 Landsbygds- och infrastrukturdepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 1999/2000

1. Rskr. 1999/2000:253

Jaktens villkor

Prop. 1999/2000:73, bet. 1999/2000:MJU17

Tidigare redovisad, se skr. 2000/01:75 (Jo 8), 2001/02:75

(Jo 3), 2002/03:75 (Jo 4), 2003/04:75 (Jo 2), 2004/05:75 (Jo 1), 2005/06:75 (Jo 1), 2006/07:75 (Jo 1), 2007/08:75 (Jo 1), 2008/09:75 (Jo 1), 2009/10:75 (Jo 1), 2010/11 (L 1), 2011/12:75 (L 1), 2012/13:75 (L 1), 2013/14:75 (L 1), 2014/15:75 (N 1), 2015/16:75 (N 1), 2016/17:75 (N 1), 2017/18:75 (N 1), 2018/19:75 (N 1), 2019/20:75 (N 1), 2020/21:75 (N 1) och 2021/22:75 (N 1).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Mom. 24 om samlad redovisning av jaktfrågor*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en samlad redovisning av regeringens arbete med jakt- frågor och vilka åtgärder som planeras för dessa frågor (bet. 1999/2000:MJU17 s. 31). Tillkännagivandet innebär därmed inte krav på specifika förändringar i sak men utgår från resonemang som huvudsak- ligen i återstående delar avser den s.k. dubbelregistreringen av jakträtt i renskötselområdet. Dubbelregistreringen tas även upp i ett tillkänna- givande från riksmötet 2010/11 (bet. 2010/11:MJU6 punkt 2, rskr. 2010/11:49, LI 4) och i ett tillkännagivande från riksmötet 2014/15 (rskr. 2014/15:154, punkt 1, LI 9).

Hanteringen av dubbelregistreringen av jakträtt i renskötselområdet har avvaktat ett slutligt avgörande av målet mellan Girjas sameby och staten angående bättre rätt till småviltsjakt och fiske m.m. Dom i målet meddela- des den 23 januari 2020 (Högsta domstolens dom i mål nr T 853-18). Regeringen tillsatte den 20 maj 2021 en parlamentarisk kommitté (dir. 2021:35) som har i uppdrag att föreslå en ny renskötsellagstiftning. I bud- getproposition för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.6.2 s. 33) redovisade regeringen vidtagna åtgärder och ansåg därmed att tillkänna- givandet med den redovisningen och tidigare lämnade redovisningar är slutbehandlat.

Riksdagen delade inte regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2021/22:KU21, yttr. 2021/22:MJU5y). Punkten står därför åter som öppen. Riksdagen anser att det t.ex. inte är tillräckligt att en parlamentarisk kommitté har tillsatts utan att man bör invänta kommitténs förslag och den avslutande beredningen innan ställning kan tas till om tillkännagivandet är tillgodosett. Den slutliga behandlingen av tillkännagivandet får därmed avvakta Renmarkskommitténs (N 2021:02) betänkande som redovisas senast den 20 maj 2025. Punkten är inte slutbe- handlad.

438

Riksmötet 2004/05

2. Rskr. 2004/05:178

Sjösäkerhet m.m.

Mot. 2004/05:T243, 2004/05:T244, 2004/05:T351, 2004/05:T431, 2004/05:T467 yrkande 2, 2004/05:T489 yrkandena 1 och 2 och 2004/05:MJ371 yrkande 18, bet. 2004/05:TU7

Tidigare redovisad, se skr. 2005/06:75 (N 36), 2006/07:75 (N 26), 2007/08:75 (N 20), 2008/09:75 (N 15), 2009/10:75 (N 12), 2010/11:75 (N 7), 2011/12:75 (N 4), 2012/13:75 (N 2), 2013/14:75 (N 1), 2014/15:75 (N 2), 2015/16:75 (N 2), 2016/17:75 (N 2), 2017/18:75 (N 2), 2018/19:75 (N 2), 2019/20:75 (I 1), 2020/21:75 (I 1) och 2021/22:75 (I 1).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 11 om kompetensbevis och hastighetsbegränsning avseende fritidsbåtar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen snarast bör låta utreda förutsättningarna för införande av obligatorisk utbildning och förarbevis (bet. 2004/05:TU7 s. 57 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2004/05:T243, 2004/05:T244, 2004/05:T351, 2004/05:T431, 2004/05:T467 yrkande 2, 2004/05:T489 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:MJ371 yrkande 18. I propositionen Moderna transporter (prop. 2005/06:160) behandlade regeringen frågan om kompetensbevis och hastighetsbegränsning avseende fritidsbåtar. Frågan om kompetensbevis avseende fritidsbåtar har utretts inom Regeringskansliet. En departementspromemoria om be- hörighetsbevis för fritidsbåtar och fritidsskepp (Ds 2008:32) har utarbetats och remitterats. En remissammanställning har gjorts. Ett fördjupat kunskapsunderlag i frågan har tagits fram inom Regeringskansliet. Frågan om särskild reglering av vattenskotrar aktualiserades under sommaren 2013. Havs- och vattenmyndighetens redovisning av ett regeringsuppdrag att kartlägga olägenheter från vattenskotrar och andra mindre motordrivna farkoster och att analysera behov av särskild reglering för sådana farkoster lämnades den 29 november 2013 (M2013/01585). Regeringskansliet remitterade den 19 januari 2016 ett förslag om obligatoriskt förarbevis för vattenskoter. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. Därefter analyserades frågan vidare inom Regeringskansliet (Närings- departementet). Förslaget ledde inte till någon lagstiftning.

Den 29 april 2021 beslutade regeringen propositionen Förarbevis för vattenskoter (prop. 2020/21:190). I propositionen föreslog regeringen en ny lag om förarbevis för vattenskoter. I juni 2021 antog riksdagen den föreslagna lagen (bet. 2020/21:TU12, rskr. 2020/21:379). Lagen, som trädde i kraft den 1 maj 2022, innebär att en vattenskoter får framföras endast av den som har ett förarbevis samt att förarbevis får utfärdas till den som har fyllt 15 år och har genomgått föreskriven utbildning med godkänt resultat (SFS 626). Regeringen avser att fortsatt analysera frågan om förarbevis för andra typer av fritidsbåtar, då flera remissinstanser som

Skr. 2022/23:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

439

Skr. 2022/23:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

svarade på remissen om förarbevis för vattenskoter förordar detta. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2005/06

3. Rskr. 2005/06:308

Moderna transporter

Prop. 2005/06:160, bet. 2005/06:TU5

Tidigare redovisad, se skr. 2006/07:75 (N 45), 2007/08:75 (N 30), 2008/09:75 (N 23), 2009/10:75 (N 19), 2010/11:75 (N 13), 2011/12:75 (N 8), 2012/13:75 (N 6), 2013/14:75 (N 4), 2014/15:75 (N 4), 2015/16:75 (N 3), 2016/17:75 (N 3), 2017/18:75 (N 3), 2018/19:75 (N 3), 2019/20:75 (I 2), 2020/21:75 (I 2) och 2021/22:75 (I 2).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 42 om förarbevis för vissa fritidsbåtar: Frågan om kompetensbevis avseende fritidsbåtar har utretts inom Regeringskansliet. En departements- promemoria om behörighetsbevis för fritidsbåtar och fritidsskepp (Ds 2008:32) har utarbetats och remitterats. En remissammanställning har gjorts. Ett fördjupat kunskapsunderlag i frågan har tagits fram inom Regeringskansliet. Frågan om särskild reglering av vattenskotrar aktuali- serades under sommaren 2013. Havs- och vattenmyndighetens redovis- ning av ett regeringsuppdrag att kartlägga olägenheter från vattenskotrar och andra mindre motordrivna farkoster och att analysera behov av särskild reglering för sådana farkoster lämnades den 29 november 2013 (M2013/01585). Regeringskansliet remitterade den 19 januari 2016 ett förslag om obligatoriskt förarbevis för vattenskoter. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. Därefter analyserades frågan vidare inom Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Förslaget ledde inte till någon lagstiftning.

Den 25 april 2019 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1993:1053) om användning av vattenskoter (SFS 209) som innebär att en vattenskoter får framföras endast av den som har fyllt 15 år. Förordningsändringen trädde i kraft den 1 juni 2019. Den 29 april 2021 beslutade regeringen propositionen Förarbevis för vattenskoter (prop. 2020/21:190). I propositionen föreslog regeringen en ny lag om förarbevis för vattenskoter. I juni 2021 antog riksdagen den föreslagna lagen (bet. 2020/21:TU12, rskr. 2020/21:379). Lagen, som trädde i kraft den 1 maj 2022, innebär att en vattenskoter får framföras endast av den som har ett förarbevis samt att förarbevis får utfärdas till den som har fyllt 15 år och har genomgått föreskriven utbildning med godkänt resultat (SFS 626).

Regeringen avser att fortsatt analysera frågan om förarbevis för andra typer av fritidsbåtar, då flera remissinstanser som svarade på remissen om förarbevis för vattenskoter förordar detta. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

440

Riksmötet 2010/11

4. Rskr. 2010/11:49

Älgförvaltningen

Prop. 2009/10:239, bet. 2010/11:MJU6

Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (L 10), 2011/12:75 (L 3), 2012/13:75 (L 3), 2013/14:75 (L 2), 2014/15:75 (N 9), 2015/16:75 (N 8), 2016/17:75 (N 8), 2017/18:75 (N 8), 2018/19:75 (N 7), 2019/20:75

(N 5), 2020/21:75 (N 5) och 2021/22:75 (N 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om dubbel jakträtt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om en översyn av den dubbla jakträtten (bet. 2010/11:MJU6 s. 7 f.). Den 19 juli 2012 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över den svenska jaktlagstiftningen (dir. 2012:77). Den 13 juni 2013 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredaren (dir. 2013:66). Den 5 februari 2015 beslutade regeringen att utredningen skulle upphöra. Med anledning av att utredningen har upphört har riksdagen tillkännagett att regeringen ska utreda vissa jaktfrågor (bet. 2014/15:MJU9, rskr. 2014/15:154). Bland annat omfattas den dubbla jakt- rätten.

Regeringen tillsatte den 20 maj 2021 en parlamentarisk kommitté (dir. 2021:35) som har i uppdrag att föreslå en ny renskötsellagstiftning. Av direktiven framgår bland annat att kommittén ska analysera de kollide- rande rättigheterna mellan samernas och enskilda markägares egendoms- skyddade jakträtt, klargöra hur rennäringslagen förhåller sig till jaktlag- stiftningen i det här avseendet samt föreslå åtgärder som kan lösa intresse- motsättningar och samtidigt ge förutsättningar för en hållbar älgjakt. Upp- draget ska redovisas senast den 20 maj 2025. Punkten är inte slutbe- handlad.

Skr. 2022/23:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

Riksmötet 2011/12

5. Rskr. 2011/12:261

Djurskydd och djur som används för vetenskapliga ändamål Prop. 2011/12:138, bet. 2011/12:MJU21

Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (L 12), 2013/14:75 (L 7), 2014/15:75 (N 17), 2015/16:75 (N 14), 2016/17:75 (N 13), 2017/18:75 (N 12), 2018/19:75 (N 10), 2019/20:75 (N 8), 2020/21:75 (N 7) och 2021/22:75 (N 7).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 21 om märkning vid import av kött från djur som har slaktats utan bedövning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om märkning av kött från djur som har slaktats utan bedövning (bet. 2011/12:MJU21 s. 54 f.). Europeiska kommissionen tog 2012, inom

ramen för EU:s strategi för djurskydd (2012–2015), initiativ till en under-

441

Skr. 2022/23:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

442

sökning om märkning av kött från obedövad slakt. En rapport från kom- missionen skulle ha presenterats under 2013. Ett underlag har tagits fram men en slutlig rapport har ännu inte presenterats för rådet. Kommissionen har också inom ramen för EU:s strategi låtit genomföra en studie om att ta fram bästa praxis för djurskydd vid tidpunkten för avlivningen. Resultatet av studien presenterades i januari 2018. I rapporten redovisas metoder för bästa praxis för ett gott djurskydd vid tidpunkten för avlivning. I syfte att stödja medlemsstaterna har kommissionen tagit fram utbildningsmaterial angående avlivning av bl.a. nöt, gris, får och fjäderfä. Regeringen är fort- satt pådrivande inom EU i djurskyddsfrågor. Sverige deltar t.ex. aktivt i den djurskyddsplattform som inrättades av EU-kommissionen i januari 2017. Kommissionen beslutade under 2021 att förlänga plattformen till den 30 juni 2025. Ett antal nya undergrupper till plattformen kommer att inrättas, bl.a en om slakt. Regeringen samlar också aktörer från myndig- heter, akademi, näringen och organisationer i ett nationellt djurskydds- nätverk i syfte att bl.a. ha en dialog om aktuella djurskyddsfrågor i EU- samarbetet. Kommissionen har i sin strategi Från jord till bord aviserat en översyn av djurskyddslagstiftningen, inklusive lagstiftningen om slakt. Lagstiftningsförslag från kommissionen väntas i september 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2012/13

6. Rskr. 2012/13:259

Luftfartsfrågor

Mot. 2012/13:T477 yrkande 49 och. 2012/13:T505 yrkande 15, bet. 2012/13:TU18

Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (N 35), 2014/15:75 (N 23), 2015/16:75 (N 18), 2016/17:75 (N 15), 2017/18:75 (N 14), 2018/19:75 (N 12), 2019/20:75 (I 3), 2020/21:75 (I 3) och 2021/22:75 (I 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om flygtrafikledningstjänst*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att den lokala flygtrafikledningstjänsten på Swedavias flygplatser, de militära flygplatserna och flygplatser som Försvarsmakten har ett stort behov av samt flygplatser inom samfällda terminalområden även fortsättningsvis enbart ska utövas av Luftfarts- verket (bet. 2012/13:TU18 s. 15 f.) och därmed bifallit motion 2012/13:T477 yrkande 49 och delvis bifallit motion 2012/13:T505 yrkande 15. Riksdagen beslutade den 17 juni 2014 om ändring av luftfartslagen (2010:500) efter förslag från trafikutskottet (bet. 2013/14:TU17, rskr. 2013/14:336). Innebörden i lagändringen är att flygtrafikledningstjänsten vid de flygplatser som ägs eller drivs av staten återregleras. Lagändringen trädde i kraft den 15 augusti 2014. Regeringen utfärdade den 10 juli 2014 den av riksdagen beslutade lagändringen. I utskottsbetänkandet (bet. 2012/13:TU18) anges att regeringen förväntas åtgärda del av tillkännagivandet genom ändring av luftfartsförordningen (2010:770). Det som kvarstår är ändringar i luftfartsförordningen för att hantera s.k. samfällda terminalområden. I januari 2014 remitterades ett förslag till en sådan ändring samtidigt som ett utkast till lagrådsremiss med ändringar i luftfartslagen remitterades. Förslaget till förordningsändringar

fick en del kritik av remissinstanserna och bedömningen gjordes därför att	Skr. 2022/23:75
det inte var möjligt att besluta om förordningsändringarna i samband med	Landsbygds- och
ändringen i luftfartslagen. Luftfartsverket redovisade under våren 2019	infrastruktur-
regeringens uppdrag att göra en förstudie för ny utformning av luftrummet,	departementet
benämnt Luftrum 2040, som behandlar utformningen av det svenska
luftrummet. Mot bakgrund av eventuell inverkan av de kommande
förslagen i rapporten, inväntades rapporteringen av förstudien innan något
arbete fortsatte. Det nya förslaget kommer att behöva remitteras.
Inriktningen för regeringens arbete är dock fortsatt att ett förslag till
ändring av förordningen ska tas fram.
Transportstyrelsen har genomfört ett arbete med uppföljning av tidigare
beslut gällande tilldelning av luftrum i flygplatsers närhet. Det har
framkommit att det finns ett behov av att tydliggöra vad som ska gälla för
de flygplatser som har s.k. samfällda terminalområden. Det genomförda
arbetet innebär att det bör finnas förutsättningar för att bereda ett
ställningstagande till hur de samfällda terminalområdena ska hanteras i
förhållande till konkurrensutsättningen, men att ytterligare underlag från
myndigheten kan behövas. Regeringskansliet har under 2022 på nytt
analyserat tillkännagivandet och inhämtat kompletterande underlag från
Transportstyrelsen. Analysen visar på oklarheter dels i vilka krav som
egentligen följer av tillkännagivandet, dels hur eventuella ändringar ska
utformas och på vilken nivå samfällda terminalområden bör regleras.
Inriktningen från regeringens sida är att återkomma med en redovisning i
budgetpropositionen för 2024. Det finns därför fortsatt behov av vidare
beredning. Ärendet bereds vidare.
Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2013/14
7. Rskr. 2013/14:372
Järnvägspolitiska frågor
Skr. 2013/14:201, mot. 2013/14:T8 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T9
yrkandena 1 och 2, 2013/14:T10 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T415
2013/14:T517 yrkande 8, 2013/14:T8 yrkande 3, 2013/14:T419 samt
2013/14:T501, bet. 2013/14:TU19
Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 61), 2015/16:75 (N 30),
2016/17:75 (N 25), 2017/18:75 (N 23), 2018/19:75 (N 19),
2019/20:75 (I 7), 2020/21:75 (I 4) och 2021/22:75 (I 4).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om underhåll av statens järnvägsinfrastruktur*: Riksdagen har
tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör se
till att Trafikverket skyndsamt bygger upp kompetens så att verket
självständigt kan inspektera både järnvägsanläggningens status och
entreprenörernas utförda arbete och se över hur staten kan ta det samlade
ansvaret för järnvägsunderhållet på statens järnvägsinfrastruktur i takt med
att underhållskontrakten löper ut (bet. 2013/14:TU19 s. 25 f.) och därmed
bifallit motionerna 2013/14:T8 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T9 yrkandena
1 och 2, 2013/14:T10 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T415, 2013/14:T517
yrkande 8 i denna del samt delvis bifallit motionerna 2013/14:T8 yrkande
3, 2013/14:T419 och 2013/14:T501. Frågan har behandlats av	443

Skr. 2022/23:75	Utredningen om järnvägens organisation, som lämnade sitt slutbetänkande
Landsbygds- och	den 16 december 2015. Utredningen redovisade delbetänkandet Koll på
infrastruktur-	anläggningen (SOU 2015:42) i april 2015 och behandlade där frågan om
departementet	underhåll av järnvägens infrastruktur. Delbetänkandet har remitterats. En
	remissammanställning har upprättats. Den 26 maj 2016 uppdrog rege-
	ringen åt Trafikverket att genomföra en fördjupad utredning avseende
	järnvägsunderhållets organisering och presentera möjliga åtgärder för ett
	genomförande av järnvägsunderhåll i egen regi. Trafikverket redovisade
	uppdraget till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) i en delrapport
	den 28 oktober 2016 vilken omfattade besiktningsfrågor. Den 24 februari
	2017 slutredovisade Trafikverket uppdraget. I slutredovisningen lämnade
	Trafikverket förslag till möjliga åtgärder för att i egen regi organisera och
	bedriva underhåll av det statliga järnvägsnätet samt vilken maskinell
	underhållsutrustning som borde ägas och förvaltas av Trafikverket. Den
	12 januari 2017 uppdrog regeringen åt Trafikverket att snarast vidta
	åtgärder för att i egen regi organisera och bedriva verksamhet för
	leveransuppföljning och manuell underhållsbesiktning avseende järnvägs-
	underhåll. Enligt beslutet skulle Trafikverket redovisa framdriften av upp-
	draget den 30 juni 2017, den 15 december 2017 samt den 29 juni 2018,
	varefter regeringen avsåg att återkomma med tidpunkter för ytterligare
	redovisningstillfällen. Trafikverket konstaterade i genomförda redovis-
	ningar den 30 juni och 15 december 2017 att uppdraget fortlöpte enligt
	plan. När det gäller leveransuppföljning i egen regi har Trafikverket
	rekryterat personal som arbetar med att följa upp att entreprenörerna
	uppfyller de ställda kontraktskraven och det har stärkt Trafikverkets
	närvaro i anläggningen. När det gäller manuella underhållsbesiktningar
	påbörjade Trafikverket 2018 en översyn av regelverket om besiktnings-
	verksamheten och renodlade de styrande dokumenten under 2019.
	Trafikverket redogjorde för att den digitala utvecklingen inom området
	underhållsbesiktningar går fort framåt och att behoven av manuella
	mätningar successivt kommer att minska. Trafikverket rekryterade under
	2019 personal för att analysera den mätdata som nuvarande tillstånds-
	bedömningar utmynnar i samt göra kvalitativa bedömningar ute i spår.
	Trafikverket bedömde att effekten skulle bli en ökad kunskap om
	anläggningens tillstånd. Trafikverket konstaterade i sin slutredovisning
	den 29 juni 2018 att verket hade uppfyllt regeringens uppdrag vad gäller
	att vidta åtgärder för att i egen regi genomföra leveransuppföljning. Vad
	gäller manuella underhållsbesiktningar konstaterar Trafikverket att
	rekryteringsinsatsen fortgick. Vidare redogjorde Trafikverket för att det
	pågående utvecklingsarbetet när det gäller tillgångsstrategi och en
	uppkopplad anläggning kommer medföra att behoven av en manuell
	underhållsbesiktning kommer att minska samt vara utformad och bedrivas
	i en annan form. Under pågående utvecklingsarbete bedömde Trafikverket
	att den manuella underhållsbesiktningen i dess nuvarande form fort-
	sättningsvis skulle utföras av entreprenörer i en övergångsperiod.
	Den 21 mars 2018 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i
	uppdrag att utreda hur ett överförande av verksamhet som avsåg järn-
	vägsunderhåll, i form av basunderhåll, från Infranord AB till Trafikverket
	skulle kunna genomföras (dir. 2018:24). Utredaren skulle bl.a. analysera
	Infranord AB:s och Trafikverkets verksamhet i fråga om järnvägs-
444	underhåll, genomföra en omvärldsanalys samt föreslå vilka delar av

Infranord AB:s verksamhet i fråga om järnvägsunderhåll som skulle föras	Skr. 2022/23:75
över till Trafikverket. Uppdraget skulle enligt direktivet redovisas senast	Landsbygds- och
den 17 augusti 2018. Regeringen beslutade den 16 augusti 2018 ett	infrastruktur-
tilläggsdirektiv till utredaren (dir. 2018:84) enligt vilket utredningstiden	departementet
förlängdes och uppdraget i stället skulle redovisas senast den 30 augusti
2019. Regeringen beslutade den 8 augusti 2019 om ytterligare ett
tilläggsdirektiv till utredaren (dir. 2019:47) i vilket utredarens uppdrag
utvidgades så att analysen nu skulle avse allt basunderhåll som
Trafikverket upphandlar. Enligt tilläggsdirektivet ingick det i uppdraget
bl.a. att analysera behovet av långsiktiga marknadsförutsättningar
avseende basunderhåll för aktörer verksamma på marknaden och föreslå
eventuella förändringar i syfte att främja konkurrens och aktörers vilja att
etablera sig på marknaden och investera i verksamheten. Utredaren skulle
vidare enligt tilläggsdirektivet även analysera om och i så fall hur en
överföring kan ske och om så är fallet, beskriva vilka funktioner, till vilken
volym och var det är geografiskt ändamålsenligt att Trafikverket bedriver
basunderhåll i egen regi. Slutligen förlängdes utredningstiden genom
tilläggsdirektivet och uppdraget skulle redovisas senast den 31 december
2019. Utredaren beslutade att ändra utredningens namn till Utredningen
om framtidens järnvägsunderhåll. Regeringen beslutade den 7 november
2019 om ännu ett tilläggsdirektiv till utredaren (dir. 2019:79) enligt vilket
utredningstiden förlängdes och uppdraget skulle i stället redovisas senast
den 31 mars 2020. Utredaren redovisade betänkandet Framtidens
järnvägsunderhåll (SOU 2020:18) den 31 mars 2020. Betänkandet har
remitterats.
Den 22 december 2021 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att
redovisa vilka åtgärder som fortsatt behövde vidtas för att myndigheten
ska kunna bedriva visst järnvägsunderhåll i egen regi. Enligt uppdraget
skulle Trafikverket redovisa vilka kostnader som myndigheten bedömde
skulle uppstå till följd av ett eventuellt genomförande av visst underhåll i
egen regi samt vilka konsekvenser som det bedöms medföra för övrig
verksamhet. Trafikverket redovisade uppdraget den 20 april 2022.
Beredning av hur redovisningen ska hanteras pågår inom
Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2014/15
8. Rskr. 2014/15:144
Luftfartsfrågor
Mot. 2014/15:106, 2014/15:1463 och 2014/15:2318 yrkande 16,
bet. 2014/15:TU7
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 45), 2016/17:75 (N 36),
2017/18:75 (N 32), 2018/19:75 (N 27), 2019/20:75 (I 12),
2020/21:75 (I 5) och 2021/22:75 (I 5).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om en strategi för luftfarten*: Riksdagen har tillkännagett för
regeringen vad utskottet anför om att en luftfartsstrategi för stärkt
konkurrenskraft för flyget bör tas fram inom en snar framtid (bet.
2014/15:TU7) och därmed bifallit motionerna 2014/15:106, 2014/15:1463
och 2014/15:2318.	445

Skr. 2022/23:75	I skrivelse 2016/17:75 redogjorde regeringen för att regeringen den
Landsbygds- och	26 januari 2017 beslutat om en svensk flygstrategi och gjorde
infrastruktur-	bedömningen att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. I konsti-
departementet	tutionsutskottets betänkande med anledning av regeringens skrivelse (bet.
	2016/17:KU21) med ett särskilt yttrande från trafikutskottet anges det
	dock att det är otillfredsställande att regeringen har valt att redovisa
	tillkännagivandet som slutbehandlat. Regeringen kommenterade därför
	både detta första tillkännagivande (rskr. 2014/15:144) och det nya
	tillkännagivandet om en strategi för luftfarten som senare tillkom i rskr.
	2016/17:185 (se LI 16) i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1
	utg.omr. 22 Kommunikationer avsnitt 3.5.2, s. 27) och lämnade följande
	redogörelse. Flygstrategin innehåller sju fokusområden som adresserar de
	möjligheter och utmaningar som följer av samhälls- och omvärlds-
	utvecklingen. Förutsättningarna för flyget i Sverige ska förbättras
	samtidigt som flygets miljö- och klimatpåverkan ska minska. Flygstrategin
	tar upp bl.a. betydelsen av ett hållbart flygresande, rättvisa villkor och sund
	konkurrens, betydelsen av att utveckla Arlanda flygplats som nav och
	storflygplats samt ökad export av svenska varor och tjänster. Samtidigt bör
	flygstrategin ses i ett bredare perspektiv eftersom ambitionen är att den ska
	ge synergier tillsammans med strategier och initiativ på andra
	politikområden. Flygstrategin vägleder det fortsatta arbetet inom
	luftfartsområdet. Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2018
	att båda de nämnda tillkännagivandena om en strategi för luftfarten med
	detta var slutbehandlade.
	Vid behandlingen av budgetpropositionen konstaterade dock
	trafikutskottet att det inte delade regeringens uppfattning att
	tillkännagivandena var slutbehandlade utan såg behov av att riksdagen en
	tredje gång tillkännagav för regeringen att det behövs en flygstrategi med
	syftet att stärka förutsättningarna för jobb och tillväxt inom flygbranschen
	och att säkra näringslivets och privatpersoners behov av transporter i hela
	landet (bet. 2017/18:104). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets
	förslag om ett nytt tillkännagivande (rskr. 2017/18:104), se LI 20. Inte
	något av de tre tillkännagivanden om en strategi för luftfarten är
	slutbehandlat och det lämnas därför redovisningar för de tre
	tillkännagivandena i denna skrivelse, se vidare LI 16 och LI 20.
	I mars 2018 höll infrastrukturministern ett uppföljningsmöte med de
	aktörer som varit med i framtagandet av regeringens flygstrategi.
	Exempelvis presenterades Arlandarådets arbete och aktuellt
	förhandlingsarbete i EU om en ny förordning om skydd av konkurrens
	inom luftfarten. Regeringen tillsatte under 2018 också en utredning om
	styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget (dir. 2018:10)
	samt internt inom Regeringskansliet. Vidare påbörjades under 2018 inom
	Regeringskansliet den flygplatsöversyn som hade aviserats i flygstrategin.
	Regeringen uppdrog i maj 2018 åt Luftfartsverket att genomföra en
	fördjupad studie avseende utformning av det svenska luftrummet
	(N2018/02937). Studien skulle resultera i en luftrumsstrategi, Luftrum
	2040, som kan utgöra underlag för uppdrag att genomföra en översyn av
	luftrummet. Luftfartsverket redovisade uppdraget den 10 maj 2019.
	Vidare uppdrog regeringen i april 2018 åt Statens energimyndighet att
	främja hållbara biobränslen för flyg (N2018/02705). I uppdraget ingick att
446	Statens energimyndighet skulle verka för att inrikesflyget ställer om till

fossilfria drivmedel och för att även internationell bunkring vid svenska flygplatser så långt det är möjligt sker med förnybara drivmedel. I regleringsbrevet för budgetåret 2021 uppdrog regeringen åt Statens energimyndighet att förlänga satsningen på att främja hållbara biobränslen för flyg. Uppdraget vidgades till att också omfatta satsningar på forskning och utveckling av dels elflyg, dels vätgasdrift, inklusive tanknings- och laddinfrastruktur. För 2021 skulle högst 50 miljoner kronor användas och för 2022 beräknas högst 50 miljoner kronor användas för uppdraget, varav minst 5 miljoner kronor årligen för den del av uppdraget som avsåg elflyg. Regeringen uppdrog även i juni 2018 åt Transportstyrelsen att ta fram underlag om obemannade luftfartyg s.k. drönare (N2018/03935, N2017/02238 [delvis]). Uppdraget redovisades den 28 juni 2019.

Regeringen fortsatte under 2019 att bedriva arbetet med luftfarts- politiken inom ramen för de fokusområden och prioriteringar som beslutades i flygstrategin 2017. Nedan listas några exempel på detta.

Arlandarådets arbete är avslutat sedan den 31 mars 2019. För ytterligare information om hanteringen av Arlandarådets arbete hänvisas till redogörelsen under punkten LI 13 i denna skrivelse.

Beträffande Regeringskansliets interna arbete med en översyn av de svenska icke statliga flygplatserna hänvisas till redogörelserna under punkterna LI 15 och LI 20 i denna skrivelse.

Under hösten 2019 genomfördes generalförsamlingen för den Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao). Sverige var mycket aktivt i både förberedelserna och EU-koordineringen inför och under generalförsamlingen och agerade i enlighet med flygstrategins prioriteringar.

Under 2019 ägde förhandlingar rum i syfte att liberalisera Sveriges bilaterala luftfartsavtal med tredjeland. Exempelvis har ändringar i luftfartsavtalet med Japan nu möjliggjort tillträde för skandinaviska flygbolag till den japanska flygplatsen Haneda.

Under 2020 präglades arbetet av den dramatiska påverkan som covid-

19-pandemin hade på luftfarten. Efter förslag från regeringen vidtogs en rad stödåtgärder för flygbranschen. Dessa inkluderar statliga kredit- garantier om 5 miljarder kronor under 2020 för svenska flygföretag, varav högst 1,5 miljarder kronor till SAS AB (prop. 2019/20:136, bet. 2019/20:FiU52, rskr. 2019/20:188), kapitaltillskott till SAS AB om 5 miljarder kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364), kapitaltillskott till Swedavia AB om 3,15 miljarder kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364), tillskott till Luftfartsverket om 900 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366), extra driftsbidrag till icke-statliga flygplatser under 2020 med 100 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20: FiU62, rskr. 2019/20:366) samt införande av temporär allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till Trafikverket att upphandla flygtrafik på linjerna för en kostnad om högst 105 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Riksdagen avsatte vidare efter regeringens förslag 75 miljoner kronor i syfte att förstärka ambulansflygets kapacitet och tillgänglighet under den pågående pandemin (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Därtill uppdrog regeringen i december 2020 åt Trafikverket

Skr. 2022/23:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

447

Skr. 2022/23:75	att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskaps-
Landsbygds- och	flygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417).
infrastruktur-	Åtgärder beslutades också på EU-nivå, exempelvis tillfälliga ändringar
departementet	i Europarlamentets och rådets förordning (EU) 2020/459 av den 30 mars
	2020 om ändring av förordning (EEG) nr 95/93 om gemensamma regler
	för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens
	flygplatser, som innebär att flygbolag inte förlorar oanvända start- och
	landningstider. Utöver pandemiåtgärder för luftfarten präglades EU-
	arbetet av förhandlingar om den fortsatta relationen mellan Storbritannien
	och EU efter övergångsperiodens slut samt behandling i ministerrådet om
	kommissionens förslag om det gemensamma europeiska luftrummet
	(SES2+) som presenterades den 22 september 2020.
	Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) mottog under 2020
	redovisningar av tre olika regeringsuppdrag inom luftfartsområdet.
	Transportstyrelsen redovisade den 30 juni 2020 uppdraget om miljö-
	styrande	start-	och landningsavgifter (I2019/02304). Trafikanalys
	redovisade den 30 april 2020 uppdraget att samordna ett myndighets-
	gemensamt arbete med Statens energimyndighet, Konsumentverket,
	Naturvårdsverket		och	Transportstyrelsen	om	obligatoriska
	klimatdeklarationer i samband med marknadsföring och försäljning av
	långväga resor med buss, tåg, flyg eller färja (I2019/02595). Trafikanalys
	redovisade den 7 oktober 2020 ett kunskapsunderlag om eldrivna flygplan
	(I2020/00185).
	Under 2021 präglades arbetet fortsatt av åtgärder för att minska
	pandemins negativa effekter på luftfarten. Regeringen såg ett behov av att
	komplettera det nationella nätet av beredskapsflygplatser med ytterligare
	ett antal temporära beredskapsflygplatser för att tillgodose behov av
	tillgänglighet för samhällsviktiga luftfartstransporter för hälso- och
	sjukvård, t.ex. ambulansflyg. I december 2020 uppdrog regeringen därför
	åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära
	beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och
	I2020/03417). Uppdraget har förlängts flera gånger, först t.o.m. den 31
	maj 2021, därefter t.o.m. den 30 september 2021 och slutligen t.o.m. den
	31 december 2021 (I2021/00674, I2021/01464 och I2021/02469). I
	december 2021 uppdrog regeringen åt Trafikverket att förhandla och ingå
	överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under
	2022 (I2021/03301). Vidare gav regeringen den 22 december 2022
	Trafikverket i uppdrag att förhandla och ingå överenskommelser om att
	flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2023 (I2022/02414).
	För att tillgodose behov av samhällsviktigt flyg beslutade regeringen i
	december 2020 att förlänga uppdraget från april 2020 om införande av
	temporär allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och
	vissa flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till
	Trafikverket att upphandla flygtrafik på linjerna (I2020/03230).
	Uppdraget förlängdes t.o.m. den 30 juni 2021. Regeringen beslutade
	därefter	i juni	2021 att	förlänga uppdraget	ytterligare t.o.m. den
	31 december 2021 (I2021/01671). Vidare har riksdagen, efter förslag från
	regeringen, fattat beslut om kreditgarantier eller en låneram till SAS-
	koncernen om 1,5 miljarder kronor (prop. 2020/21:208, bet.
	2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:419). Avslutningsvis har riksdagen efter
448	förslag från regeringen beslutat att stöd genom statlig medfinansiering

tillfälligt bör lämnas till verksamheten för samordning av ankomst- och avgångstider (slots) för flygplatser i Sverige till följd av spridningen av sjukdomen covid-19 (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:422).

Bland miljö- och klimatarbetet kan särskilt nämnas att Europeiska kommissionen i juli 2021 presenterade ett förslag till ny förordning om säkerställande av lika villkor för hållbar luftfart (Faktapromemoria 2020/21:FPM139). Förslaget, som är en del i det så kallade ”Fit for 55”- paketet, innebär att krav ställs på inblandning av hållbara flygbränslen i fossilt jetbränsle. Förslaget har behandlats i rådet under hösten 2021 och kommer att fortsätta behandlas under våren 2022. S.k. triloger med Europaparlamentet väntas inledas under hösten 2022. Vidare har riksdagen efter förslag från regeringen beslutat att bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter om att flygplatsavgifter ska differentieras av miljöskäl (prop. 2020/21:154, bet. 2020/21:TU14, rskr. 2020/21:334). Bemyndigandet gör det möjligt att meddela föreskrifter om att det på vissa flygplatser ska vara obligatoriskt att ta hänsyn till miljö- och klimatstyrande effekter vid framtagandet av start- och landningsavgifter. Regeringen beslutade den 20 juni 2021 om ändring av förordningen (2011:867) om flygplatsavgifter så att start- och landningsavgifter ska

differentieras i förhållande till luftfartygs klimatpåverkan. Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) remitterade dessutom under hösten 2021 en promemoria med förslag till en ny lag och en ny förordning om klimatdeklarationer för resor, bl.a. flygresor (I2021/02312).

Inom EU-arbetet kan särskilt det fortsatta arbetet med det gemensamma europeiska luftrummet, SES 2+ nämnas. Efter att ministerrådet i juni 2021 beslutat en allmän inriktning avseende Europeiska kommissionens förslag, har rådet och Europaparlamentet under hösten förhandlat med målet att nå en överenskommelse om revideringen.

Sedan Förenade konungarikets utträde ur EU regleras grundläggande lufttrafikrättigheter inom handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Förenade konungariket. Sverige har under 2021 ingått ett samförståndsavtal med Förenade konungariket om ytterligare trafikrättigheter för frakt som innebär att lufttransportföretag från Förenade konungariket får rätt att landa i Sverige för att utföra reguljära- och icke reguljära lufttransporttjänster med gods mellan punkter i Sverige och punkter utanför EU som en del i en transport som börjar eller slutar i Förenade konungariket, utan begränsning vad gäller rutt, kapacitet eller frekvens. Motsvarande rättighet ges till EU-lufttrafikföretag i förhållande till Förenade konungariket.

Under inledningen av 2022 präglades luftfarten fortsatt av minskad efterfrågan på flygresor till följd av pandemin. Under året påverkades luftfarten också av kriget i Ukraina, inte minst i form av stängda luftrum och höjda bränslepriser. Regeringen fortsatte under 2022 att bedriva arbetet med luftfartspolitiken inom ramen för de fokusområden och prioriteringar som beslutades i flygstrategin 2017.

Nationellt kan särskilt följande åtgärder noteras. Efter regeringens förslag inrättades ett tillfälligt driftstöd om 100 miljoner kronor under 2022 till regionala flygplatser (prop. 2021/22:113, bet. 2021/22:FiU44, rskr. 2021/22:172). Vidare fick den 15 februari 2022 en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att ta fram en plan för Arlanda flygplats

Skr. 2022/23:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

449

Skr. 2022/23:75	framtida utveckling (I2022/00382). Bokstavsutredaren presenterade
Landsbygds- och	rapporten Arlanda flygplats – en plan för framtiden (Ds 2022:11) den 17
infrastruktur-	juni 2022 och rapporten remissbehandlades t.o.m. den 31 oktober 2022.
departementet	Den 30 maj 2022 fick en bokstavsutredare i uppdrag att utreda och ta fram
	förslag till inriktning för statens ansvar för flygplatser i Sverige.
	Bokstavsutredaren redovisade uppdraget den 15 februari 2023 i
	promemorian Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet – för
	tillgänglighet och beredskap (Ds 2023:3). Promemorian har remitterats.
	Remisstiden går ut den 23 maj 2023. Vidare kan nämnas att regeringen i
	budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 22
	Kommunikationer avsnitt 3.3.2, s. 20) redogjorde för att Bromma flygplats
	har stor betydelse för tillgängligheten för såväl Stockholmsregionen som
	för övriga landet, vilket betyder att flygplatsen är viktig för t.ex.
	näringslivet och företagandet. Regeringen konstaterade därför att Bromma
	flygplats ska bevaras.
	På EU-nivå kan särskilt fortsatta förhandlingar rörande Fit for 55-
	paketet nämnas, där en preliminär överenskommelse nåddes i december
	mellan rådet och Europaparlamentet i flygdelarna av EU:s
	utsläppshandelssystem (EU ETS). Förhandlingar rörande RefuelEU
	Aviation (hållbara flygbränslen) har också pågått under 2022 och
	trepartsförhandlingar mellan rådet, Europaparlamentet och EU-
	kommissionen, s.k. triloger, har inletts. Även förslaget om SES2+, det
	gemensamma europeiska luftrummet, har fortsatt förhandlas kontinuerligt
	i triloger. Ett förslag om tillfälliga lättnader från reglerna om utnyttjande
	av ankomst- och avgångstider vid unionens flygplatser på grund av en
	epidemiologisk situation eller militär aggression har beslutats av rådet och
	parlamentet.
	Bland övrigt internationellt arbete kan särskilt arbetet inom den
	internationella civila luftfartsorganisationen (Icao) noteras. Som en
	förberedelse inför generalförsamlings möte under hösten 2022 anordnades
	i juli ett högnivåmöte för att främja en global överenskommelse om ett
	långsiktigt mål för den globala luftfartens koldioxidutsläpp (Long Term
	Aspirational Goal, LTAG), där Sverige medverkade. Vid Icaos
	generalförsamling antogs sedan detta mål, då Icaos medlemsländer bl.a.
	beslutade att kollektivt verka för att den internationella luftfartens utsläpp
	av koldioxid ska vara nettonoll år 2050. Ärendet bereds vidare.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	9. Rskr. 2014/15:154
	Jakt och viltvård
	Mot. 2014/15:2974 yrkande 14, bet. 2014/15:MJU9
	Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 47), 2016/17:75 (N 38),
	2017/18:75 (N 34), 2018/19:75 (N 28), 2019/20:75 (N 13), 2020/21:75
	(N 10) och 2021/22:75 (N 9).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 1 om utredning av jakt- och viltvårdsfrågor*: Riksdagen har till-
	kännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska utreda
	vissa jaktfrågor (bet. 2014/15:MJU9 s. 7 f.). Tillkännagivandet innebär att
450	regeringen ska låta utreda ett antal frågor som den nu avvecklade Jaktlags-
450

utredningen haft i uppdrag att utreda. Det avser samernas rätt att jaga (den	Skr. 2022/23:75
s.k. dubbla jakträtten), rätt till jakt efter småvilt på kronomark ovan	Landsbygds- och
odlingsgränsen, jakt på allmänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon,	infrastruktur-
förvaltning av säl, jakt på kronhjort, regelförenklingar i fråga om viltvårds-	departementet
områden och allmän regelförenkling.
Tillkännagivandet om småviltjakt på statens mark ovan odlingsgränsen
har tidigare redovisats som slutbehandlat (skr. 2016/17:75). Behandlingen
av tillkännagivandet om den s.k. dubbla jakträtten redovisas under rskr.
1999/2000:253 (LI 1). Regeringen uppdrog den 12 februari 2015 åt Natur-
vårdsverket att göra en analys av föreskrifter och tillämpning inom kron-
hjortsskötselområden. Uppdraget redovisades den 30 september 2015 och
rapporten remitterades under hösten 2015. Naturvårdsverket komplette-
rade sin tidigare redovisning om kronhjort under 2017. Rapporten har för-
anlett att en dialog pågår med Naturvårdsverket om hur kronhjortsförvalt-
ningen lämpligen utformas i framtiden. I maj 2018 beslutade regeringen
en ändring i 2 § jaktförordningen (1987:905). Ändringen innebär att
Naturvårdsverket kontinuerligt ska se över gällande jakttider i syfte att
effektivisera hanteringen. Den 19 juni 2019 gav regeringen Naturvårds-
verket i uppdrag att utreda finansieringen av förvaltningen av klövvilt,
främst älg och kronhjort. Naturvårdsverket lämnade den 15 oktober 2020
förslag på hur ett system med avgift per registrerade områden (områdes-
finansiering) kan genomföras. Rapporten analyseras i Regeringskansliet.
Naturvårdsverket rapporterade den 22 juni 2020 ett förslag på ändringar
av gällande jakttider, bl.a. avseende kronhjort. Regeringen beslutade den
6 maj 2021 en förordning med nya jakttider som träder i kraft 1 juli 2021.
Beslutet innebär att allmän jakt på kronhjort införs, dvs. jakt på årskalv
under perioden 16 augusti–31 januari. I och med denna åtgärd är den delen
av punkt 1 tillgodosedd.
Naturvårdsverket redovisade hösten 2016 ett uppdrag om möjligheterna
att genomföra regelförenklingar för viltvårdsområden och förslag till hur
möjligheterna till jakt på allmänt vatten kan förenklas. Under hösten 2017
lämnade Naturvårdsverket en rapport om förutsättningarna för att möjlig-
göra jakt i svensk ekonomisk zon. Rapporten om viltvårdsområden analy-
seras alltjämt inom Regeringskansliet, liksom rapporten om jakt på all-
mänt vatten. Detsamma gäller Naturvårdsverkets rapport om jakt i ekono-
misk zon som remitterades hösten 2018.
Regeringen beslutade den 18 juli 2019 att införa en tidsbegränsad möj-
lighet till licensjakt på gråsäl i jaktförordningen (1987:905). Samma dag
gav regeringen Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket i upp-
drag att revidera förvaltningsplanen för gråsäl och genomföra en veten-
skaplig utvärdering av effekterna av en eventuell beståndsreglerande jakt
på gråsäl ur ett ekosystemperspektiv. En reviderad förvaltningsplan redo-
visades den 29 november 2019. Naturvårdsverket beslutade den 6 april
2020 om licensjakt på gråsäl under 2020 och början av 2021. Den 26 mars
2021 fattade Naturvårdsverket beslut om säljakt under 2021. Havs- och
vattenmyndigheten och Naturvårdsverket rapporterade en vetenskaplig ut-
värdering av licensjakten på gråsäl i juni 2021. Myndigheterna föreslog att
licensjakt på gråsäl fortsatt ska vara möjligt. I Naturvårdsverkets rapport
den 22 juni 2020 med förslag på ändringar av gällande jakttider föreslogs
även licensjakt på knubbsäl. Regeringen fattade den 22 december 2021
beslut om ändringar i jaktförordningen (1987:905) som möjliggör för	451

Skr. 2022/23:75	Naturvårdsverket att besluta om fortsatt licensjakt på gråsäl samt på
Landsbygds- och	knubbsäl. I och med denna åtgärd är den delen av punkt 1 tillgodosedd.
infrastruktur-	Inriktningen är att ta fram utredningsdirektiv för en översyn av
departementet	jaktlagstiftningen (se även LI 60 rskr. 2021/22:178 punkt 2). Avsikten är
	att i en sådan utredning inkludera kvarstående frågeställningar avseende
	jakt på allmänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon, regelförenklingar i
	fråga om viltvårdsområden och allmän regelförenkling. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 2 om viltmyndighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen
	vad utskottet anför om att regeringen ska inrätta en ny myndighet med
	ansvar för jaktfrågor och viltförvaltning (bet. 2014/15:MJU9 s. 14 f.).
	Jaktlagsutredningen presenterade sitt delbetänkande Viltmyndighet – jakt
	och viltförvaltning i en ny tid (SOU 2013:71) i oktober 2013. Betänkandet
	har remitterats och bedömningen är att vissa aspekter kring en eventuell
	ny myndighet kräver ytterligare utredning. Regeringens bedömning har
	varit att hanteringen av frågan om en ny viltmyndighet ska avvakta dels
	den pågående översynen av viltvårdsfondens användning, dels Natur-
	vårdsverkets genomförande och utvärdering av En strategi för svensk vilt-
	förvaltning. I januari 2021 beslutade regeringen om förändringar angående
	utdelning av medel från viltvårdsfonden. Naturvårdsverket ges i uppdrag
	att främja landets viltvård, vari Naturvårdsverket från och med den
	1 januari 2022 har ansvar för att åtgärder som bl.a. rör viltövervakning,
	trafikeftersök och klövviltsförvaltning utförs. För detta får medel ur vilt-
	vårdsfonden användas och upphandlingsreglerna ska beaktas. Vidare blir
	Naturvårdsverket ansvarig myndighet för att pröva frågor om bidrag och
	besluta om utbetalning av bidrag enligt förordningen (2021:12) om vissa
	bidrag ur viltvårdsfonden. En utvärdering av viltstrategin genomfördes i
	december 2019. Med utgångspunkt i utvärderingen har Naturvårdsverket
	beslutat om en ny strategi för svensk viltförvaltning 2022–2029.
	Regeringen beslutade den 10 mars 2022 om ändring i förordningen
	(2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket. Ändringen innebär bl.a.
	att myndigheten också ska medverka till att främja brukandet av vilt som
	resurs. Ändringen trädde i kraft den 1 maj 2022. I budgetpropositionen för
	2023 (prop. 2022/23:1, utgiftsområde 23, avsnitt 2.8.2 s. 53) anges att en
	utredning ska tillsättas i syfte att främja en hållbar jakt och viltvård bl.a.
	genom att utreda formerna för en jakt- och viltvårdsmyndighet.
	Regeringskansliet arbetar med att ta fram utredningsdirektiv under våren
	2023. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.
	10. Rskr. 2014/15:180
	Planering och byggande
	Mot. 2014/15:2921 yrkande 3, 2014/15:2953 yrkande 10, bet.
	2014/15:CU10
	Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 49), 2016/17:75 (N 39),
	2017/18:75 (N 35), 2018/19:75 (N 29), 2019/20:75 (Fi 12),
	2020/21:75 (Fi 11) och 2021/22:75 (Fi 9).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 19 om tillgänglighetskrav för studentbostäder*: Riksdagen har
452	tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om tillgänglighetskrav för
452

studentbostäder (bet. 2014/15:CU10 s. 51 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2953 yrkande 17. Av regeringens skrivelse 2020/21:75 framgår att regeringen har låtit utreda frågan om möjlighet till anpassningar av tillgänglighetskraven och andra lättnader i de krav som gäller för studentbostäder. I utredningen gjordes bedömningen att det inte är lämpligt att ändra de krav på tillgänglighet som gäller för studentbostäder. Mot den bakgrunden beslutade regeringen den 3 december 2020 att skriva av ärendet i denna del. Regeringen redovisade därmed tillkännagivandet som slutbehandlat (Fi 11).

Riksdagen har dock ansett att de åtgärder som regeringen vidtagit inte är tillräckliga för att bedöma tillkännagivandet som tillgodosett (bet. 2020/21:KU21 s. 75, rskr. 2020/21:371). Civilutskottet framhåller att det enligt riksdagens tillkännagivande borde vara möjligt att ta större hänsyn till att var och en av de boende endast använder bostaden under en begränsad tid som studerande, och att det också borde fästas stor vikt vid de synpunkter som förts fram av bl.a. studentbostadsföretagen och studentorganisationerna. Punkten står därför åter som öppen. Regeringen avser att se över möjligheten till lättnader av de krav som gäller för studentbostäder. Punkten är inte slutbehandlad.

11. Rskr. 2014/15:206

Yrkestrafik och taxi

Prop. 2014/15:83, mot. 2014/15:3045 yrkande 1, 2014/15:3049, 2014/15:1593, 2014/15:1791, 2014/15:2317 yrkande 11, 2014/15:2318 yrkande 6, 2014/15:2427 yrkande 6, 2014/15:2003 och 2014/15:2318 yrkande 7, bet. 2014/15:TU12

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 54), 2016/17:75 (N 42), 2017/18:75 (N 37), 2018/19:75 (N 31), 2019/20:75 (I 14), 2020/21:75 (I

7)och 2021/22:75 (I 7). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 7 om lastbilars och bussars längd och vikt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om dels behovet av att skyndsamt utarbeta erforderliga regeländringar så att lastbilar med en bruttovikt på upp till 74 ton tillåts att trafikera de delar av det allmänna vägnätet som har tillräcklig bärighet, dels behovet av en generösare dispensgivning och fortsatt utredning när det gäller frågan om att tillåta fordonsekipage på upp till 30 meter (bet. 2014/15:TU12 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:1791, 2014/15:2317 yrkande 11, 2014/15:2318 yrkande 6 och 2014/15:2427 yrkande 6 samt delvis bifallit motionerna 2014/15:2003 och 2014/15:2318 yrkande 7. Regeringen beslutade den 16 februari 2017 propositionen Godstrafikfrågor (prop. 2016/17:112) där det föreslås en ny bärighetsklass, BK4, som gör det möjligt med tyngre fordon och fordonskombinationer än vad som är möjligt i dag. Riksdagen har i enlighet med regeringens förslag fattat beslut om att det ska införas en ny bärighetsklass i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. Regeringen beslutade den 15 februari 2018 om nödvändiga ändringar i trafikförordningen (1998:1276) och vägmärkes- förordningen (2007:90). Ändringarna trädde i kraft den 1 april 2018. De första statliga BK4-vägarna öppnades för trafik under 2018. Trafikverkets

Skr. 2022/23:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

453

Skr. 2022/23:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

454

ambition är att den successiva utbyggnadsplanen för BK4-vägar ska bidra till att det statliga vägnätet som har bärighetsklass BK4 utvecklas från nuvarande ca 20 procent till att upp emot 40 procent av vägnätet är upplåtet för BK4 vid slutet av 2025. Finansiering genom den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2018–2029 gör det möjligt att öppna 70–80 procent av de viktigaste statliga vägarna för BK4 fram till 2029. Regeringen fattade den 30 november 2017 beslut om ändringar i trafikförordningen för att möjliggöra färd med längre och tyngre fordon eller fordonståg under en provperiod. Ändringarna, som trädde i kraft den 1 februari 2018, bedöms ge bättre förutsättningar för att utveckla nya tekniker och konstruktioner. Därutöver har regeringen den 30 augusti 2018 uppdragit åt Trafikverket att analysera om och var längre lastbilar bör tillåtas på det svenska vägnätet (N2018/04593). Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Närings- departementet) den 29 mars 2019 och redovisningen remitterades därefter.

Den 25 augusti 2022 beslutade regeringen om nödvändiga ändringar i dels trafikförordningen, dels förordningen (2007:231) om elektroniskt kungörande av vissa trafikföreskrifter (i budgetpropositionen för 2023, se nedan, angavs av förbiseende i stället vägmärkesförordningen [2007:90]) för att möjliggöra att fordonsekipage på upp till 34,5 meter får köras på det vägnät som pekas ut av Trafikverket (SFS 1396-1397). Trafikverket har pekat ut ungefär 450 mil väg som kan öppnas för dessa fordon fram till 2025. Förordningsändringarna träder i kraft den 31 augusti 2023. Regeringen konstaterar i budgetpropositionen för 2023 att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat (prop. 2022/23:1 utg.omr. 22 Kommunikationer avsnitt 3.3.3, s. 25 f.).

Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2015/16

12. Rskr. 2015/16:79

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Prop. 2015/16:1, mot. 2015/16:1986 yrkande 1 och 3, 2015/16:2702 yrkande 15, bet. 2015/16:CU1

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 67), 2016/17:75 (N 46), 2017/18:75 (N 40), 2018/19:75 (N 33), 2019/20:75 (Fi 15), 2020/21:75 (Fi 14) och 2021/22:75 (Fi 12).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om fler bygglovsbefriade åtgärder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att fler åtgärder bör bli bygglovsbefriade (bet. 2015/16:CU1 s. 35) och därmed bifallit motionerna 2015/16:1986 yrkande 3 och 2015/16:2702 yrkande 15. Under 2017 trädde ändringar av plan- och bygglagen (2010:900) respektive plan- och byggförordningen (2011:338) i kraft, som innebar flera undantag från bygglovsplikten, bl.a. när det gäller att på en- och tvåbostadshus inom områden med detaljplan göra en liten tillbyggnad i form av balkong, burspråk eller uppstickande byggnadsdel, att vinterförvara högst två enheter av fritidsbåt, husvagn eller husbil i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus och att sätta upp vissa skyltar och ljusanordningar.

Under 2018 ändrades plan- och bygglagen så att det inte längre krävs bygglov för att på en byggnad inom detaljplanelagt område montera sol- cellspaneler och solfångare som följer byggnadens form, under förutsättning att åtgärden följer detaljplanen.

Under 2019 ändrades plan- och bygglagen så att det inte längre krävs bygglov för altaner av viss omfattning i anslutning till ett en- eller två- bostadshus.

Under 2020 ändrades plan- och bygglagen så att den tillåtna arean för komplementbostadshus och vissa komplementbyggnader som inte kräver bygglov utökades från 25 till 30 kvadratmeter.

Regeringen har den 23 januari 2020 uppdragit åt en särskild utredare att göra en systematisk översyn av regelverket för bl.a. bygglov i syfte att skapa ett enklare, effektivare och mer ändamålsenligt regelverk som samtidigt säkerställer allmänna och enskilda intressen och ett långsiktigt hållbart byggande av bl.a. bostäder (dir. 2020:4). Bygglovsutredningens betänkande Ett nytt regelverk för bygglov (SOU 2021:47) överlämnades till regeringen den 14 juni 2021. Betänkandet har remitterats och ärendet bereds nu inom Regeringskansliet med avsikten att en proposition ska överlämnas till riksdagen under 2024. Genom förslagen i propositionen bör tillkännagivandet kunna slutbehandlas. Punkten är inte slutbehandlad.

13. Rskr. 2015/16:226

Luftfartsfrågor

Mot. 2015/16:1328 yrkande 7, 2015/16:3058 yrkande 8, 2015/16:3147 yrkande 6, 2015/16:3148 yrkande 32, 2015/16:949 yrkande 1, 2015/16:1328 yrkande 6 och 2015/16:2112, bet. 2015/16:TU14 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 60), 2017/18:75 (N 46), 2018/19:75 (N 37), 2019/20:75 (I 15), 2020/21:75 (I 8) och 2021/22:75 (I 8).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 4 om Bromma flygplats*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör verka för en fortsatt utveckling av Bromma flygplats (bet. 2015/16:TU14 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:1328 yrkande 7, 2015/16:3058 yrkande 8, 2015/16:3147 yrkande 6 och 2015/16:3148 yrkande 32 samt delvis bifallit motionerna 2015/16:949 yrkande 1, 2015/16:1328 yrkande 6 och 2015/16:2112. Med ändring av regeringens beslut den 18 december 2014 om uppdrag till en statlig samordnare för Bromma flygplats (S2014/08973), beslutade den tidigare regeringen den 18 december 2015 (N2015/09059) att samordnarens uppdrag skulle begränsas till att pröva förutsättningarna för att utveckla flygkapacitet och öka möjligheterna till bostadsbebyggelse i Stockholmsregionen. Övriga delar av uppdraget upphörde. Den statliga samordnaren redovisade den 11 april 2016 rapporten Mer flyg och bostäder, som remissbehandlades Regeringen beslutade den 26 januari 2017 om en nationell flygstrategi, En svensk flygstrategi – för flygets roll i framtidens transportsystem (N2017/00590). Regeringen beslutade den 18 maj 2017 om att inrätta ett Arlandaråd för att bidra till regeringens arbete med att långsiktigt utveckla Arlanda flygplats ur ett helhetsperspektiv som omfattar flygplatsen, luftrummet samt

Skr. 2022/23:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

455

Skr. 2022/23:75	anslutande transporter och infrastruktur på marken men också tillgången
Landsbygds- och	till andra flygplatser i Stockholmsregionen. Arlandarådet var ett
infrastruktur-	rådgivande organ för utbyte av erfarenheter mellan regeringen och
departementet	företrädare för myndigheter, statligt ägda bolag och offentlig sektor,
	näringslivet, intresseorganisationer, forskning och akademi m.fl.
	Arlandarådets arbete är avslutat sedan den 31 mars 2019. Swedavia AB
	har den 14 september 2020 redovisat en konsekvensanalys avseende den
	fortsatta driften av Bromma flygplats.
	Regeringskansliet uppdrog den 27 april 2021 åt en s.k. bokstavsutredare
	att ta fram underlag inför en avveckling av driften av och verksamheterna
	vid Bromma flygplats. Bokstavsutredaren redovisade sitt uppdrag den
	31 augusti 2021 i promemorian Bromma flygplats – underlag för
	avveckling av drift och verksamhet (Ds 2021:25). Promemorian har
	remissbehandlats. Samtidigt remissbehandlades Swedavia AB:s
	sammanfattning av konsekvensanalysen avseende den fortsatta driften av
	Bromma flygplats.
	I budgetpropositionen för 2023 redogör regeringen för vilka åtgärder
	som har vidtagits med anledning av tillkännagivandet (prop. 2022/23:1
	utg. omr. 22 s. 20). Vidare konstaterar regeringen att Bromma flygplats
	har stor betydelse för tillgängligheten för såväl Stockholmsregionen som
	för övriga landet, vilket betyder att flygplatsen är viktig för t.ex.
	näringslivet och företagandet och att Bromma flygplats därför ska därför
	bevaras. Regeringen noterar dessutom i propositionen att Swedavia AB
	ansvarar för drift och utveckling av Bromma flygplats. Avslutningsvis
	anför regeringen i propositionen att den inte avser vidta någon ytterligare
	åtgärd med anledning av tillkännagivandet och att tillkännagivandet
	därmed är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	14. Rskr. 2015/16:227
	Jakt och viltvård
	Mot. 2015/16:1363 yrkande 9, bet. 2015/16:MJU19
	Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 61), 2017/18:75 (N 47),
	2018/19:75 (N 38), 2019/20:75 (N 17), 2020/21:75 (N 12) och
	2021/22:75 (N 11).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 4 om vissa jakt- och viltvårdsfrågor*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska genomföra
	tidigare riksdagsbeslut om vissa jakt- och viltvårdsfrågor (bet.
	2015/16:MJU19 s. 14). Tillkännagivandet innebär att regeringen ska låta
	utreda ett antal frågor som den nu avvecklade Jaktlagsutredningen haft i
	uppdrag att utreda. Det avser samernas rätt att jaga (den s.k. dubbla jakt-
	rätten), rätt till jakt efter småvilt på kronomark ovan odlingsgränsen, jakt
	på allmänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon, förvaltning av säl, jakt
	på kronhjort, regelförenklingar i fråga om viltvårdsområden och allmän
	regelförenkling.
	Behandlingen av tillkännagivandet redovisas under rskr. 2014/15:154
	(LI 9). Punkten är inte slutbehandlad.
456

Riksmötet 2016/17

15. Rskr. 2016/17:101

Infrastruktur för framtiden

Prop. 2016/17:21, skr. 2016/17:20, 2016/17:1763, 2016/17:2531 yrkande 1, 4 och 13, 2016/17:3509 yrkande 7 och 19, 2016/17:3510 yrkande 5 och 13, 2015/16:2778 yrkande 1, 2016/17:3507 yrkande 4 och 8, 2016/17:3510 yrkande 8, 2016/17:3512 yrkande 31 och 34, 2016/17:3513 yrkande 6 och 13, 2016/17:1621, 2016/17:3391 yrkande 37, 2016/17:2530 yrkande 2 samt 2016/17:3524 yrkande 4, bet. 2016/17:TU4

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 83), 2017/18:75 (N 54), 2018/19:75 (N 43), 2019/20:75 (I 16), 2020/21:75 (I 9) och 2021/22:75 (I 9).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om regionala flygplatser*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om att regeringen i sin aviserade flygstrategi bör värna de regionala flygplatserna (bet. 2016/17:TU4 s. 62) och därmed bifallit motionerna 2016/17:3507 yrkande 4, 2016/17:3510 yrkande 8, 2016/17:3512 yrkande 34 och 2016/17:3513 yrkande 13 samt delvis bifallit motionerna 2016/17:1621, 2016/17:3391 yrkande 37 och 2016/17:3509 yrkande 19. Regeringen beslutade den 26 januari 2017 om en nationell flygstrategi, En svensk flygstrategi för flygets roll i framtidens transportsystem (N2017/00590). I flygstrategin understryker regeringen de icke-statliga flygplatsernas betydelse i transportsystemet för att uppnå en god tillgänglighet i hela landet. De statliga bidragen till de icke-statliga flygplatserna är därför betydelsefulla för finansieringen av driften av dessa flygplatser, men bör ses ur ett trafikslagsövergripande perspektiv vilket innebär att stöd ska kunna lämnas till en flygplats om det saknas tillfredsställande kollektiva transportalternativ. Stödet ska ses som ett komplement till flygplatsernas egen finansiering genom rörelseintäkter. Långsiktigt hållbara förutsättningar för statligt stöd till icke-statliga flygplatser ska eftersträvas samtidigt som ökade möjligheter till effektivisering och användande av ny teknik på sikt bör kunna minska behoven av offentliga stöd till flygplatser. Europeiska kommissionen antog den 17 maj 2017 inom ramen för det allmänna gruppundantaget (GBER – general block exemption regulation) reviderade regler för stöd till flygplatser. De nya reglerna är i linje med det förslag som Sverige lämnade till kommissionen och innebär exempelvis att driftstöd kan ges till flygplatser med färre än 200 000 resenärer årligen. I budget- propositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 Kommunikationer avsnitt 3.6.2, s. 49) konstaterade regeringen att det aktuella tillkänna- givandet med detta är slutbehandlat. Vid behandlingen av budgetproposi- tionen konstaterade dock trafikutskottet att utskottet inte delade regeringens bedömning att tillkännagivandet var slutbehandlat (bet. 2017/18:TU1). I enlighet med utskottets förslag riktade riksdagen ett nytt tillkännagivande till regeringen om behovet av en nationell flygstrategi som värnar de regionala flygplatserna, se LI 20.

Regeringskansliets interna arbete med en översyn av de svenska icke statliga flygplatserna påbörjades, i enlighet med den nationella flyg-

Skr. 2022/23:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

457

Skr. 2022/23:75	strategin, 2018. Under 2020 gavs arbetet tillfälligt lägre prioritet på grund
Landsbygds- och	av behovet av akuta åtgärder för flygplatserna till följd av den pågående
infrastruktur-	pandemin. Efter regeringens förslag inrättades ett tillfälligt driftstöd om
departementet	100 miljoner kronor under 2020 till regionala flygplatser (prop.
	2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Med anledning av
	den pågående pandemin fanns behov av att komplettera det nationella nätet
	av beredskapsflygplatser med ytterligare ett antal temporära beredskaps-
	flygplatser för att tillgodose behov av tillgänglighet för samhällsviktiga
	luftfartstransporter för hälso- och sjukvård, t.ex. ambulansflyg. I december
	2020 uppdrog regeringen därför åt Trafikverket att förhandla och ingå
	överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28
	februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417) Uppdraget har förlängts
	flera gånger, först t.o.m. den 31 maj 2021, därefter t.o.m. den 30 september
	2021 och slutligen t.o.m. den 31 december 2021 (I2021/00674,
	I2021/01464 och I2021/02469). I december 2021 uppdrog regeringen åt
	Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser
	ska vara beredskapsflygplatser under 2022 (I2021/03301). Vidare gav
	regeringen den 22 december 2022 Trafikverket i uppdrag att förhandla och
	ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser
	under 2023 (I2022/02414).
	Efter regeringens förslag inrättades under 2022 ett tillfälligt driftstöd till
	regionala flygplatser om 100 miljoner kronor (prop. 2021/22:113, bet.
	2021/22:FiU44, rskr. 2021/22:172). Den 30 maj 2022 fick en s.k.
	bokstavsutredare i uppdrag att utreda och ta fram förslag till inriktning för
	statens ansvar för flygplatser i Sverige (I2022/01211). Bokstavsutredaren
	redovisade uppdraget den 15 februari 2023 i promemorian Statens ansvar
	för det svenska flygplatssystemet – för tillgänglighet och beredskap (Ds
	2023:3). Promemorian har remitterats. Remisstiden går ut den 23 maj
	2023. Punkten är inte slutbehandlad.
	16. Rskr. 2016/17:185
	Luftfartsfrågor
	Mot. 2016/17:2530 yrkande 18, 2016/17:3374 yrkande 15, 2016/17:2530
	yrkande 21, 2016/17:2103 och 2016/17:3391 yrkande 16, bet.
	2016/17:TU10
	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 58), 2018/19:75 (N 46),
	2019/20:75 (I 18), 2020/21:75 (I 10) och 2021/22:75 (I 10).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 1 om en strategi för luftfarten*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen vad utskottet anför om att en luftfartsstrategi för stärkt
	konkurrenskraft för flyget bör tas fram inom en snar framtid (bet.
	2016/17:TU10) och därmed bifallit motionerna 2016/17:2530 yrkande 18
	och 2016/17:3374 yrkande 15.
	I skrivelse 2016/17:75 redogjorde regeringen för att regeringen den
	26 januari 2017 beslutat om en svensk flygstrategi och gjorde
	bedömningen att det första tillkännagivandet om en strategi om luftfarten
	(se LI 8) därmed var slutbehandlat. I konstitutionsutskottets betänkande
	med anledning av regeringens skrivelse (bet. 2016/17:KU21) med ett
458	särskilt yttrande från trafikutskottet anges det dock att det är
458

otillfredsställande att regeringen har valt att redovisa tillkännagivandet som slutbehandlat. Regeringen kommenterade därför i budgetproposi- tionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 Kommunikationer avsnitt 3.5.2, s. 27) både det första tillkännagivandet (se LI 8) och detta andra tillkännagivande om en strategi för luftfarten efter att utskottet menat att den flygstrategi som regeringen presenterade 2017 inte kunde bedömas vara tillräcklig och att de former och riktlinjer som regeringen hade som inriktning i arbetet för en flygstrategi borde ändras och ges en ny inriktning. Regeringen lämnade följande redogörelse i budgetproposi- tionen. Flygstrategin innehåller sju fokusområden som adresserar de möjligheter och utmaningar som följer av samhälls- och omvärldsutveck- lingen. Förutsättningarna för flyget i Sverige ska förbättras samtidigt som flygets miljö- och klimatpåverkan ska minska. Flygstrategin tar upp bl.a. betydelsen av ett hållbart flygresande, rättvisa villkor och sund konkurrens, betydelsen av att utveckla Arlanda flygplats som nav och storflygplats samt ökad export av svenska varor och tjänster. Samtidigt bör flygstrategin ses i ett bredare perspektiv eftersom ambitionen är att den ska ge synergier tillsammans med strategier och initiativ på andra politikområden. Flygstrategin vägleder det fortsatta arbetet inom luftfartsområdet. Regeringen konstaterade i budgetpropositionen att båda tillkännagivandena med detta var slutbehandlade.

Vid behandlingen av budgetpropositionen för 2018 konstaterade dock trafikutskottet att det inte delade regeringens uppfattning att tillkänna- givandena var slutbehandlade utan såg behov av att riksdagen en tredje gång tillkännagav för regeringen att det behövs en flygstrategi med syftet att stärka förutsättningarna för jobb och tillväxt inom flygbranschen och att säkra näringslivets och privatpersoners behov av transporter i hela landet (bet.2017/18:TU1). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag om ett nytt tredje tillkännagivande (rskr. 2017/18:104), se LI 20. Inte något av de tre tillkännagivanden om en strategi för luftfarten är slutbehandlat och det lämnas därför redovisningar för de tre tillkännagivandena i denna skrivelse, se vidare LI 8 och LI 20.

I mars 2018 höll infrastrukturministern ett uppföljningsmöte med de aktörer som varit med i framtagandet av regeringens flygstrategi. Exempelvis presenterades Arlandarådets arbete och aktuellt förhandlings- arbete i EU om en ny förordning om skydd av konkurrens inom luftfarten. Regeringen tillsatte under 2018 också en utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget (dir. 2018:10) samt internt inom Regeringskansliet. Vidare påbörjades under 2018 inom Regerings- kansliet den flygplatsöversyn som hade aviserats i flygstrategin.

Skr. 2022/23:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

459

Skr. 2022/23:75	energimyndighet att förlänga satsningen på att främja hållbara biobränslen
Landsbygds- och	för flyg. Uppdraget vidgades till att också omfatta satsningar på forskning
infrastruktur-	och utveckling av dels elflyg, dels vätgasdrift, inklusive tanknings- och
departementet	laddinfrastruktur. För 2021 skulle högst 50 miljoner kronor användas och
	för 2022 beräknas högst 50 miljoner kronor användas för uppdraget, varav
	minst 5 miljoner kronor årligen för den del av uppdraget som avsåg elflyg.
	Regeringen uppdrog även i juni 2018 åt Transportstyrelsen att ta fram
	underlag om obemannade luftfartyg s.k. drönare (N2018/03935,
	N2017/02238 [delvis]). Uppdraget redovisades den 28 juni 2019.
	Regeringen fortsatte under 2019 att bedriva arbetet med luftfarts-
	politiken inom ramen för de fokusområden och prioriteringar som
	beslutades i flygstrategin 2017. Nedan listas några exempel på detta.
	Arlandarådets arbete är avslutat sedan den 31 mars 2019. För ytterligare
	information om hanteringen av Arlandarådets arbete hänvisas till
	redogörelsen under punkten LI 13 i denna skrivelse.
	Beträffande Regeringskansliets interna arbete med en översyn av de
	svenska icke-statliga flygplatserna hänvisas till redogörelserna under
	punkterna LI 15 och LI 20 i denna skrivelse.
	Under hösten 2019 genomfördes generalförsamlingen för den Inter-
	nationella civila luftfartsorganisationen (Icao). Sverige var mycket aktivt
	i både förberedelserna och EU-koordineringen inför och under general-
	församlingen och agerade i enlighet med flygstrategins prioriteringar.
	Under 2019 ägde förhandlingar rum i syfte att liberalisera Sveriges
	bilaterala luftfartsavtal med tredjeland. Exempelvis har ändringar i
	luftfartsavtalet med Japan nu möjliggjort tillträde för skandinaviska
	flygbolag till den japanska flygplatsen Haneda.
	Under 2020 präglades arbetet av den dramatiska påverkan som covid-
	19-pandemin hade på luftfarten. Efter förslag från regeringen vidtogs en
	rad stödåtgärder för flygbranschen. Dessa	inkluderar statliga
	kreditgarantier om 5 miljarder kronor under 2020 för svenska flygföretag,
	varav högst 1,5 miljarder kronor till SAS AB (prop. 2019/20:136,
	bet. 2019/20:FiU52, rskr. 2019/20:188), kapitaltillskott till SAS AB om
	5 miljarder kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62,
	rskr. 2019/20:364), kapitaltillskott till Swedavia AB om 3,15 miljarder
	kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62,	rskr. 2019/20:364),
	tillskott till Luftfartsverket om 900 miljoner kronor (prop. 2019/20:187,
	bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366), extra driftsbidrag till icke-statliga
	flygplatser under 2020 med 100 miljoner kronor (prop. 2019/20:187,
	bet. 2019/20: FiU62, rskr. 2019/20:366) samt införande av temporär
	allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa
	flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till Trafikverket
	att upphandla flygtrafik på linjerna för en kostnad om högst 105 miljoner
	kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62,	rskr. 2019/20:366).
	Riksdagen avsatte vidare efter regeringens förslag 75 miljoner kronor i
	syfte att förstärka ambulansflygets kapacitet och tillgänglighet under den
	pågående pandemin (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr.
	2019/20:366). Därtill uppdrog regeringen i december 2020 åt Trafikverket
	att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskaps-
	flygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417).
	Åtgärder beslutades också på EU-nivå, exempelvis tillfälliga ändringar
460	i Europarlamentets och rådets förordning (EU) 2020/459 av den 30 mars

2020 om ändring av förordning (EEG) nr 95/93 om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser, som innebär att flygbolag inte förlorar oanvända start- och landningstider. Utöver pandemiåtgärder för luftfarten präglades EU- arbetet av förhandlingar om den fortsatta relationen mellan Storbritannien och EU efter övergångsperiodens slut samt behandling i ministerrådet om kommissionens förslag om det gemensamma europeiska luftrummet (SES2+) som presenterades den 22 september 2020.

Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) mottog under 2020 redovisningar av tre olika regeringsuppdrag inom luftfartsområdet. Transportstyrelsen redovisade den 30 juni 2020 uppdraget om miljö- styrande start- och landningsavgifter (I2019/02304). Trafikanalys redo- visade den 30 april 2020 uppdraget att samordna ett

myndighetsgemensamt arbete med Statens energimyndighet, Konsumentverket, Naturvårdsverket och Transportstyrelsen om obligatoriska klimatdeklarationer i samband med marknadsföring och försäljning av långväga resor med buss, tåg, flyg eller färja (I2019/02595). Trafikanalys redovisade den 7 oktober 2020 ett kunskapsunderlag om eldrivna flygplan (I2020/00185).

Under 2021 präglades arbetet fortsatt av åtgärder för att minska pandemins negativa effekter på luftfarten. Regeringen såg ett behov av att komplettera det nationella nätet av beredskapsflygplatser med ytterligare ett antal temporära beredskapsflygplatser för att tillgodose behov av tillgänglighet för samhällsviktiga luftfartstransporter för hälso- och sjukvård, t.ex. ambulansflyg. I december 2020 uppdrog regeringen därför åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417). Uppdraget har förlängts flera gånger, först t.o.m. den 31 maj 2021, därefter t.o.m. den 30 september 2021 och slutligen t.o.m. den 31 december 2021 (I2021/00674, I2021/01464 och I2021/02469). I december 2021 uppdrog regeringen åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2022 (I2021/03301). Vidare gav regeringen den 22 december 2022 Trafikverket i uppdrag att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2023 (I2022/02414).

För att tillgodose behov av samhällsviktigt flyg beslutade regeringen i december 2020 att förlänga uppdraget från april 2020 om införande av temporär allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till Trafikverket att upphandla flygtrafik på linjerna (I2020/03230). Uppdraget förlängdes t.o.m. den 30 juni 2021. Regeringen beslutade därefter i juni 2021 att förlänga uppdraget ytterligare t.o.m. den 31 december 2021 (I2021/01671). Vidare har riksdagen, efter förslag från regeringen, fattat beslut om kreditgarantier eller en låneram till SAS- koncernen om 1,5 miljarder kronor (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:419). Avslutningsvis har riksdagen efter förslag från regeringen beslutat att stöd genom statlig medfinansiering tillfälligt bör lämnas till verksamheten för samordning av ankomst- och avgångstider (slots) för flygplatser i Sverige till följd av spridningen av sjukdomen covid-19 (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:422).

Skr. 2022/23:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

461

Skr. 2022/23:75	Bland miljö- och klimatarbetet kan särskilt nämnas att Europeiska
Landsbygds- och	kommissionen i juli 2021 presenterade ett förslag till ny förordning om
infrastruktur-	säkerställande av lika villkor för hållbar luftfart (Faktapromemoria
departementet	2020/21:FPM139). Förslaget, som är en del i det så kallade ”Fit for 55”-
	paketet, innebär att krav ställs på inblandning av hållbara flygbränslen i
	fossilt jetbränsle. Förslaget har behandlats i rådet under hösten 2021 och
	kommer att fortsätta behandlas under våren 2022. S.k. triloger med
	Europaparlamentet väntas inledas under hösten 2022. Vidare har
	riksdagen efter förslag från regeringen beslutat att bemyndiga regeringen
	att meddela föreskrifter om att flygplatsavgifter ska differentieras av
	miljöskäl (prop. 2020/21:154, bet. 2020/21:TU14, rskr. 2020/21:334).
	Bemyndigandet gör det möjligt att meddela föreskrifter om att det på vissa
	flygplatser ska vara obligatoriskt att ta hänsyn till miljö- och
	klimatstyrande effekter vid framtagandet av start- och landningsavgifter.
	Regeringen beslutade den 20 juni 2021 om ändring av förordningen
	(2011:867) om flygplatsavgifter så att start- och landningsavgifter ska
	differentieras i förhållande till luftfartygs klimatpåverkan. Regerings-
	kansliet (Infrastrukturdepartementet) remitterade dessutom under hösten
	2021 en promemoria med förslag till en ny lag och en ny förordning om
	klimatdeklarationer för resor, bl.a. flygresor (I2021/02312).
	Inom EU-arbetet kan särskilt det fortsatta arbetet med det gemensamma
	europeiska luftrummet, SES 2+ nämnas. Efter att ministerrådet i juni 2021
	beslutat en allmän inriktning avseende Europeiska kommissionens förslag,
	har rådet och Europaparlamentet under hösten förhandlat med målet att nå
	en överenskommelse om revideringen.
	Sedan Förenade konungarikets utträde ur EU regleras grundläggande
	lufttrafikrättigheter inom handels- och samarbetsavtalet mellan EU och
	Förenade konungariket. Sverige har under 2021 ingått ett samförstånds-
	avtal med Förenade konungariket om ytterligare trafikrättigheter för frakt
	som innebär att lufttransportföretag från Förenade konungariket får rätt att
	landa i Sverige för att utföra reguljära- och icke reguljära luft-
	transporttjänster med gods mellan punkter i Sverige och punkter utanför
	EU som en del i en transport som börjar eller slutar i Förenade
	konungariket, utan begränsning vad gäller rutt, kapacitet eller frekvens.
	Motsvarande rättighet ges till EU-lufttrafikföretag i förhållande till
	Förenade konungariket.
	Under inledningen av 2022 präglades luftfarten fortsatt av minskad
	efterfrågan på flygresor till följd av pandemin. Under året påverkades
	luftfarten också av kriget i Ukraina, inte minst i form av stängda luftrum
	och höjda bränslepriser. Regeringen fortsatte under 2022 att bedriva
	arbetet med luftfartspolitiken inom ramen för de fokusområden och
	prioriteringar som beslutades i flygstrategin 2017.
	Nationellt kan särskilt följande åtgärder noteras. Efter regeringens
	förslag inrättades ett tillfälligt driftstöd om 100 miljoner kronor under
	2022 till regionala flygplatser (prop. 2021/22:113, bet. 2021/22:FiU44,
	rskr. 2021/22:172). Vidare fick den 15 februari 2022 en s.k. bokstavs-
	utredare i uppdrag att ta fram en plan för Arlanda flygplats framtida
	utveckling (I2022/00382). Bokstavsutredaren presenterade rapporten
	Arlanda flygplats – en plan för framtiden (Ds 2022:11) den 17 juni 2022
	och rapporten remissbehandlades t.o.m. den 31 oktober 2022. Den 30 maj
462	2022 fick en bokstavsutredare i uppdrag att utreda och ta fram förslag till

inriktning för statens ansvar för flygplatser i Sverige. Bokstavsutredaren redovisade uppdraget den 15 februari 2023 i promemorian Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet – för tillgänglighet och beredskap (Ds 2023:3). Promemorian har remitterats. Remisstiden går ut den 23 maj 2023. Vidare kan nämnas att regeringen i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr.22 Kommunikationer avsnitt 3.3.2, s. 20) redogjorde för att Bromma flygplats har stor betydelse för tillgängligheten för såväl Stockholmsregionen som för övriga landet, vilket betyder att flygplatsen är viktig för t.ex. näringslivet och företagandet. Regeringen konstaterade därför att Bromma flygplats ska bevaras.

På EU-nivå kan särskilt fortsatta förhandlingar rörande Fit for 55- paketet nämnas, där en preliminär överenskommelse nåddes i december mellan rådet och Europaparlamentet i flygdelarna av EU:s utsläpps- handelssystem (EU ETS). Förhandlingar rörande RefuelEU Aviation (hållbara flygbränslen) har också pågått under 2022 och treparts- förhandlingar mellan rådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen, s.k. triloger, har inletts. Även förslaget om SES2+, det gemensamma europeiska luftrummet, har fortsatt förhandlas kontinuerligt i triloger. Ett förslag om tillfälliga lättnader från reglerna om utnyttjande av ankomst- och avgångstider vid unionens flygplatser på grund av en epidemiologisk situation eller militär aggression har beslutats av rådet och parlamentet.

Bland övrigt internationellt arbete kan särskilt arbetet inom den internationella civila luftfartsorganisationen (Icao) noteras. Som en förberedelse inför generalförsamlings möte under hösten 2022 anordnades i juli ett högnivåmöte för att främja en global överenskommelse om ett långsiktigt mål för den globala luftfartens koldioxidutsläpp (Long Term Aspirational Goal, LTAG), där Sverige medverkade. Vid Icaos generalförsamling antogs sedan detta mål, då Icaos medlemsländer bl.a. beslutade att kollektivt verka för att den internationella luftfartens utsläpp av koldioxid ska vara nettonoll år 2050. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

17. Rskr. 2016/17:234

Planering och byggande

Mot. 2015/16:2039 yrkande 2, 2015/16:3210 yrkande 9, 2015/16:3241 yrkande 27, 2016/17:3096 yrkande 9, 2016/17:3118 yrkandena 9 och 18, 2016/17:3351 yrkande 8, bet. 2016/17:CU15

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 69), 2018/19:75 (N 50), 2019/20:75 (Fi 24), 2020/21:75 (Fi 19) och 2021/22:75 (Fi 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 21 om studentbostäder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillgänglighetskrav för studentbostäder (bet. 2016/17:CU15 s. 64 f.). Av regeringens skrivelse 2020/21:75 framgår att regeringen har låtit utreda frågan om möjligheten till anpassningar av tillgänglighetskraven och andra lättnader i de krav som gäller för studentbostäder. I utredningen gjordes bedömningen att det inte är lämpligt att ändra de krav på tillgänglighet som gäller för studentbostäder. Mot den bakgrunden beslutade regeringen den

Skr. 2022/23:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

463

Skr. 2022/23:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

464

3 december 2020 att skriva av ärendet i denna del. Regeringen redovisade därmed tillkännagivandet som slutbehandlat (Fi 19).

18. Rskr. 2016/17:238

Väg- och fordonsfrågor

Prop. 2016/17:112, prop. 2016/17:21, bet. 2016/17:TU14 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 70), 2018/19:75 (N 51), 2019/20:75 (I 21), 2020/21:75 (I 13) och 2021/22:75 (I 12). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 4 om långa lastbilar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör se över hur längre fordonståg i högre utsträckning kan tillåtas på det svenska vägnätet (bet. 2016/17:TU14 s. 24 f.). Regeringen fattade den 30 november 2017 beslut om ändringar i trafikförordningen (1998:1276) för att möjliggöra färd med längre och tyngre fordon eller fordonståg under en provperiod. Ändringarna, som trädde i kraft den 1 februari 2018, bedöms ge bättre förutsättningar för att utveckla nya tekniker och konstruktioner. Därutöver uppdrog regeringen den 30 augusti 2018 åt Trafikverket att analysera om och var längre lastbilar bör tillåtas på det svenska vägnätet (N2018/04593). Uppdraget redovisades den 29 mars 2019 och redovisningen remitterades därefter.

Den 25 augusti 2022 beslutade regeringen om nödvändiga ändringar i dels trafikförordningen, dels förordningen (2007:231) om elektroniskt kungörande av vissa trafikföreskrifter (i budgetpropositionen för 2023, se nedan, angavs av förbiseende i stället vägmärkesförordningen [2007:90] för att möjliggöra att fordonsekipage på upp till 34,5 meter får köras på det vägnät som pekas ut av Trafikverket (SFS 1396-1397). Trafikverket har pekat ut ungefär 450 mil väg som kan öppnas för dessa fordon fram till 2025. Förordningsändringarna träder i kraft den 31 augusti 2023. Regeringen konstaterar i budgetpropositionen för 2023 att tillkänna- givandet med detta är slutbehandlat (prop. 2022/23:1 utg.omr. 22 Kommunikationer avsnitt 3.3.3, s. 25 f.). Punkten är slutbehandlad.

19. Rskr. 2016/17:338 JLL

En livsmedelsstrategi för Sverige

Prop. 2016/17:104, bet. 2016/17:MJU23

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 77), 2018/19:75 (N 54), 2019/20:75 (N 23), 2020/21:75 (N 16) och 2021/22:75 (N 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 23 om förenklade regler för viltkött*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att förenkla regler för distribution och försäljning av viltkött (bet. 2016/17:MJU23 s. 116) och tillkännagett detta för regeringen. Livsmedelsverket är ansvarig myndighet för frågor om säkra livsmedel och är central myndighet för den offentliga livsmedels- kontrollen i landet. Livsmedelsverket får enligt livsmedelsförordningen (2006:813) meddela de föreskrifter och fatta de beslut som behövs som komplettering till de bestämmelser som tas fram gemensamt inom EU. Livsmedelsverket har därmed bemyndigats att ta fram bestämmelser om offentlig livsmedelskontroll av viltkött. Gällande bestämmelser för för- säljning av icke-trikinbärande vilt innebär att enskilda jägare har goda möjligheter att avyttra viltkött direkt till konsument eller detaljhandel. Regeringen uppdrog i juli 2018 åt Livsmedelsverket att analysera möjligheten och lämna förslag på förenklade förfaranden för avsättning av vildsvinskött på marknaden. I uppdraget ingick att göra en bedömning av vilka volymer av vildsvinskött som kan göras tillgängliga på marknaden med de föreslagna åtgärderna samt kostnaderna för dessa åtgärder. Upp- draget redovisades i december 2019. Mot bakgrund av Livsmedelsverkets rapport beslutade regeringeni april 2020 om det s.k. vildsvinspaketet inom livsmedelsstrategins handlingsplan del 2. Regeringen avsatte 13 miljoner kronor under 2020 och därefter beräknas 9 miljoner kronor avsättas årligen under 2021–2025. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.8.2 s. 49) förstärkte regeringen vildsvinspaketet med ytterligare 20 miljoner kronor 2021–2025 bl.a. för att subventionera trikinanalyser. I juni 2021 beslutade regeringen att införa subventioner av kostnader för analyser av trikiner och cesium-137 i vildsvinskött. Subventionerna kommer jägare till del genom att de ackrediterade laboratorierna ersätts för analyser som utförts åt jägare. Genom bud- getproposition för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.8.2. s. 52) förstärktes satsningen på subventioner med ytterligare 10 miljoner kronor för 2022–2025. Vildsvinspaketet tillsammans med förstärkningen i bud- getpropositionen för 2022 ska bidra till att mer vildsvinskött når mark- naden genom att underlätta köttets väg till konsument och skapa incita- ment för jägare att skjuta fler vildsvin. Inom Regeringskansliet bereds en promemoria med förslag på ändringar i bl.a. i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och livsmedelsförordningen (2006:813). Förslagen, som bygger på Livsmedelsverkets rapport En jägares leveranser av små mängder vildsvinoch kött av vildsvin, innebär att en jägare ska kunna leverera små mängder vildsvinskött direkt till konsument under förutsättning att jägaren är registrerad i länsstyrelsens kontroll- register. Avsikten är att promemorian ska remitteras under våren 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 37 om mål för ekologisk produktion om konsumtion*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att svensk livsmedels- produktion ska styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda kvantitativa mål för konsumtion och produktion kopplade till specifika produktionsformer (bet. 2016/17:MJU23 s. 152) och tillkänna- gett detta för regeringen. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5.3 s. 22) redogjorde regeringen för sina mål för eko- logisk produktion och offentlig ekologisk konsumtion. Statens jordbruks-

Skr. 2022/23:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

465

Skr. 2022/23:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

466

verk fick den 15 juni 2017 i uppdrag att föreslå en handlingsplan för hur målen ska nås. Uppdraget redovisades den 28 februari 2018. Statens jord- bruksverk fick den 29 maj 2018 ett uppdrag att vidta åtgärder för främ- jande av produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel. I regleringsbrevet för 2021 beslutades om ytterligare medel 2021–2023 till Statens jordbruksverk för att fortsätta uppdraget att främja produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel. Regeringen avser att åter- komma till frågan i budgetpropositionen för 2024. Punkten är inte slut- behandlad.

Riksmötet 2017/18

20. Rskr. 2017/18:104

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Prop. 2017/18:1 utg.omr. 22, bet. 2017/18:TU1

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 88), 2018/19:75 (N 56), 2019/20:75 (I 23), 2020/21:75 (I 15) och 2021/22:75 (I 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om en strategi för luftfarten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att en luftfartsstrategi för stärkt konkurrenskraft för flyget bör tas fram inom en snar framtid (bet. 2017/18:TU1).

I skrivelse 2016/17:75 redogjorde regeringen för att regeringen den 26 januari 2017 beslutat om en svensk flygstrategi och gjorde bedömningen att det första tillkännagivandet om en strategi för luftfarten (se LI 8) därmed var slutbehandlat. I konstitutionsutskottets betänkande med anledning av regeringens skrivelse (bet. 2016/17:KU21) med ett särskilt yttrande från trafikutskottet anges det dock att det är otillfredsställande att regeringen har valt att redovisa tillkännagivandet som slutbehandlat. Regeringen kommenterade därför både det första tillkännagivandet om en strategi för luftfarten, se LI 8, och andra som tillkom i rskr. 2016/17:185, se I 9, i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 Kommunikationer avsnitt 3.5.2, s. 27) och lämnade följande redogörelse. Flygstrategin innehåller sju fokusområden som adresserar de möjligheter och utmaningar som följer av samhälls- och omvärldsutvecklingen. Förutsättningarna för flyget i Sverige ska förbättras samtidigt som flygets miljö- och klimatpåverkan ska minska. Flygstrategin tar upp bl.a. betydelsen av ett hållbart flygresande, rättvisa villkor och sund konkurrens, betydelsen av att utveckla Arlanda flygplats som nav och storflygplats samt ökad export av svenska varor och tjänster. Samtidigt bör flygstrategin ses i ett bredare perspektiv eftersom ambitionen är att den ska ge synergier tillsammans med strategier och initiativ på andra politikområden. Flygstrategin vägleder det fortsatta

arbetet inom luftfartsområdet. Regeringen konstaterade i budgetpropositionen att båda tillkännagivandena om en strategi för luftfarten med detta var slutbehandlade.

Vid behandlingen av budgetpropositionen för 2018 konstaterade dock trafikutskottet att det inte delade regeringens uppfattning att tillkännagivandena var slutbehandlade utan såg behov av att riksdagen en tredje gång tillkännagav för regeringen att det behövs en flygstrategi med

syftet att stärka förutsättningarna för jobb och tillväxt inom flygbranschen och att säkra näringslivets och privatpersoners behov av transporter i hela landet (bet. 2016/17:TU1). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag om detta tredje tillkännagivandet (rskr. 2017/18:104). Inte något av de tre tillkännagivanden om en strategi för luftfarten är slutbehandlat och det lämnas därför redovisningar för de tre tillkännagivandena i denna skrivelse, se vidare LI 8 och LI 16.

I mars 2018 höll infrastrukturministern ett uppföljningsmöte med de aktörer som varit med i framtagandet av regeringens flygstrategi. Exempelvis presenterades Arlandarådets arbete och aktuellt förhandlingsarbete i EU om en ny förordning om skydd av konkurrens inom luftfarten. Regeringen tillsatte under 2018 också en utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget (dir. 2018:10) samt internt inom Regeringskansliet. Vidare påbörjades under 2018inom Regeringskansliet den flygplatsöversyn som hade aviserats i flygstrategin.

Regeringen uppdrog i maj 2018 åt Luftfartsverket att genomföra en fördjupad studie avseende utformning av det svenska luftrummet (N2018/02937). Studien skulle resultera i en luftrumsstrategi, Luftrum 2040, som kan utgöra underlag för uppdrag att genomföra en översyn av luftrummet. Luftfartsverket redovisade uppdraget den 10 maj 2019. Vidare uppdrog regeringen i april 2018 åt Statens energimyndighet att främja hållbara biobränslen för flyg (N2018/02705). I uppdraget ingick att Statens energimyndighet skulle verka för att inrikesflyget ställer om till fossilfria drivmedel och för att även internationell bunkring vid svenska flygplatser så långt det är möjligt sker med förnybara drivmedel. I regleringsbrevet för budgetåret 2021 uppdrog regeringen åt Statens energimyndighet att förlänga satsningen på att främja hållbara biobränslen för flyg. Uppdraget vidgades till att också omfatta satsningar på forskning och utveckling av dels elflyg, dels vätgasdrift, inklusive tanknings- och laddinfrastruktur. För 2021 skulle högst 50 miljoner kronor användas och för 2022 beräknas högst 50 miljoner kronor användas för uppdraget, varav minst 5 miljoner kronor årligen för den del av uppdraget som avsåg elflyg. Regeringen uppdrog även i juni 2018 åt Transportstyrelsen att ta fram underlag om obemannade luftfartyg s.k. drönare (N2018/03935, N2017/02238 [delvis]). Uppdraget redovisades den 28 juni 2019.

Arlandarådets arbete är avslutat sedan den 31 mars 2019. För ytterligare information om hanteringen av Arlandarådets arbete hänvisas till redogörelsen under punkten LI 13 i denna skrivelse.

Beträffande Regeringskansliets interna arbete med en översyn av de svenska icke statliga flygplatserna hänvisas till redogörelserna under punkterna LI 15 och LI 20 i denna skrivelse.

Under 2019 ägde förhandlingar rum i syfte att liberalisera Sveriges bilaterala luftfartsavtal med tredjeland. Exempelvis har ändringar i

Skr. 2022/23:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

467

Skr. 2022/23:75	luftfartsavtalet med Japan nu möjliggjort tillträde för skandinaviska
Landsbygds- och	flygbolag till den japanska flygplatsen Haneda.
infrastruktur-	Under 2020 präglades arbetet av den dramatiska påverkan som covid-
departementet	19-pandemin hade på luftfarten. Efter förslag från regeringen vidtogs en
	rad stödåtgärder för flygbranschen. Dessa						inkluderar		statliga
	kreditgarantier om 5 miljarder kronor under 2020 för svenska flygföretag,
	varav högst 1,5 miljarder kronor till SAS AB (prop. 2019/20:136,
	bet. 2019/20:FiU52, rskr. 2019/20:188), kapitaltillskott till SAS AB om
	5 miljarder	kronor	(prop.	2019/20:187,		bet.		2019/20:FiU62,
	rskr. 2019/20:364), kapitaltillskott till Swedavia AB om 3,15 miljarder
	kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62,						rskr. 2019/20:364),
	tillskott till Luftfartsverket om 900 miljoner kronor (prop. 2019/20:187,
	bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366), extra driftsbidrag till icke-statliga
	flygplatser under 2020 med 100 miljoner kronor (prop. 2019/20:187,
	bet. 2019/20: FiU62, rskr. 2019/20:366) samt införande av temporär
	allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa
	flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till Trafikverket
	att upphandla flygtrafik på linjerna för en kostnad om högst 105 miljoner
	kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62,						rskr. 2019/20:366).
	Riksdagen avsatte vidare efter regeringens förslag 75 miljoner kronor i
	syfte att förstärka ambulansflygets kapacitet och tillgänglighet under den
	pågående	pandemin	(prop.	2019/20:187,		bet.		2019/20:FiU62,
	rskr. 2019/20:366). Därtill uppdrog regeringen i december 2020 åt
	Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära
	beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och
	I2020/03417).
	Åtgärder beslutades också på EU-nivå, exempelvis tillfälliga ändringar
	i Europarlamentets och rådets förordning (EU) 2020/459 av den 30 mars
	2020 om ändring av förordning (EEG) nr 95/93 om gemensamma regler
	för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens
	flygplatser, som innebär att flygbolag inte förlorar oanvända start- och
	landningstider. Utöver pandemiåtgärder för luftfarten präglades EU-
	arbetet av förhandlingar om den fortsatta relationen mellan Storbritannien
	och EU efter övergångsperiodens slut samt behandling i ministerrådet om
	kommissionens förslag om det gemensamma europeiska luftrummet
	(SES2+) som presenterades den 22 september 2020.
	Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) mottog under 2020
	redovisningar av tre olika regeringsuppdrag inom luftfartsområdet.
	Transportstyrelsen redovisade den 30 juni 2020 uppdraget om
	miljöstyrande start- och landningsavgifter (I2019/02304). Trafikanalys
	redovisade den 30 april 2020 uppdraget att samordna ett
	myndighetsgemensamt		arbete	med	Statens			energimyndighet,
	Konsumentverket, Naturvårdsverket och Transportstyrelsen om
	obligatoriska klimatdeklarationer i samband med marknadsföring och
	försäljning av långväga resor med buss, tåg, flyg eller färja (I2019/02595).
	Trafikanalys redovisade den 7 oktober 2020 ett kunskapsunderlag om
	eldrivna flygplan (I2020/00185).
	Under 2021 präglades arbetet fortsatt av åtgärder för att minska
	pandemins negativa effekter på luftfarten. Regeringen såg ett behov av att
	komplettera det nationella nätet av beredskapsflygplatser med ytterligare
468	ett antal temporära beredskapsflygplatser				för	att	tillgodose		behov av

tillgänglighet för samhällsviktiga luftfartstransporter för hälso- och sjukvård, t.ex. ambulansflyg. I december 2020 uppdrog regeringen därför åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417). Uppdraget har förlängts flera gånger, först t.o.m. den 31 maj 2021, därefter t.o.m. den 30 september 2021 och slutligen t.o.m. den 31 december 2021 (I2021/00674, I2021/01464 och I2021/02469). I december 2021 uppdrog regeringen åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2022 (I2021/03301). Vidare gav regeringen den 22 december 2022 Trafikverket i uppdrag att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2023 (I2022/02414).

koncernen	om	1,5	miljarder	kronor	(prop.	2020/21:208,
bet. 2020/21:FiU52,		rskr.	2020/21:419). Avslutningsvis			har riksdagen

efter förslag från regeringen beslutat att stöd genom statlig medfinansiering tillfälligt bör lämnas till verksamheten för samordning av ankomst- och avgångstider (slots) för flygplatser i Sverige till följd av

spridningen	av	sjukdomen	covid-19	(prop.	2020/21:208,
bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:422).

Skr. 2022/23:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

469

Skr. 2022/23:75	har rådet och Europaparlamentet under hösten förhandlat med målet att nå
Landsbygds- och	en överenskommelse om revideringen.
infrastruktur-	Sedan Förenade konungarikets utträde ur EU regleras grundläggande
departementet	lufttrafikrättigheter inom handels- och samarbetsavtalet mellan EU och
	Förenade konungariket. Sverige har under 2021				ingått	ett
	samförståndsavtal med Förenade konungariket om ytterligare
	trafikrättigheter för frakt som innebär att lufttransportföretag från
	Förenade konungariket får rätt att landa i Sverige för att utföra reguljära-
	och icke reguljära lufttransporttjänster med gods mellan punkter i Sverige
	och punkter utanför EU som en del i en transport som börjar eller slutar i
	Förenade konungariket, utan begränsning vad gäller rutt, kapacitet eller
	frekvens. Motsvarande rättighet ges till EU-lufttrafikföretag i förhållande
	till Förenade konungariket.
	Under inledningen av 2022 präglades luftfarten fortsatt av minskad
	efterfrågan på flygresor till följd av pandemin. Under året påverkades
	luftfarten också av kriget i Ukraina, inte minst i form av stängda luftrum
	och höjda bränslepriser. Regeringen fortsatte under 2022 att bedriva
	arbetet med luftfartspolitiken inom ramen för de fokusområden och
	prioriteringar som beslutades i flygstrategin 2017.
	Nationellt kan särskilt följande åtgärder noteras. Efter regeringens
	förslag inrättades ett tillfälligt driftstöd om 100 miljoner kronor under
	2022 till regionala flygplatser (prop. 2021/22:113, bet. 2021/22:FiU44,
	rskr. 2021/22:172). Vidare fick den 15 februari 2022 en					s.k.
	bokstavsutredare i uppdrag att ta fram en plan för Arlanda flygplats
	framtida utveckling (I2022/00382). Bokstavsutredaren				presenterade
	rapporten Arlanda flygplats – en plan för framtiden (Ds 2022:11) den 17
	juni 2022 och rapporten remissbehandlades t.o.m. den 31 oktober 2022.
	Den 30 maj 2022 fick en bokstavsutredare i uppdrag att utreda och ta fram
	förslag till inriktning för statens ansvar för flygplatser i Sverige.
	Bokstavsutredaren redovisade uppdraget den 15 februari 2023 i
	promemorian Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet – för
	tillgänglighet och beredskap (Ds 2023:3). Promemorian har remitterats.
	Remisstiden går ut den 23 maj 2023. Vidare kan nämnas att regeringen i
	budgetpropositionen	för	2023	(prop. 2022/23:1	utg.omr.22
	Kommunikationer avsnitt 3.3.2, s. 20) redogjorde för att Bromma flygplats
	har stor betydelse för tillgängligheten för såväl Stockholmsregionen som
	för övriga landet, vilket betyder att flygplatsen är viktig för t.ex.
	näringslivet och företagandet. Regeringen konstaterade därför att Bromma
	flygplats ska bevaras.
	På EU-nivå kan särskilt fortsatta förhandlingar rörande Fit for 55-
	paketet nämnas, där en preliminär överenskommelse nåddes i december
	mellan rådet och Europaparlamentet i flygdelarna av EU:s
	utsläppshandelssystem (EU ETS). Förhandlingar rörande RefuelEU
	Aviation (hållbara flygbränslen) har också pågått under 2022 och
	trepartsförhandlingar mellan rådet, Europaparlamentet och EU-
	kommissionen, s.k. triloger, har inletts. Även förslaget om SES2+, det
	gemensamma europeiska luftrummet, har fortsatt förhandlas kontinuerligt
	i triloger. Ett förslag om tillfälliga lättnader från reglerna om utnyttjande
	av ankomst- och avgångstider vid unionens flygplatser på grund av en
	epidemiologisk situation eller militär aggression har beslutats av rådet och
470	parlamentet.

Punkt 2 om regionala flygplatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet av en nationell flygstrategi som syftar till att säkerställa flygets konkurrenskraft (bet. 2017/18:TU1 s. 21 f.). Trafikutskottet anför att de problem som de regionala flygplatserna i dag upplever inte får en tillräckligt ingående och allsidig belysning i den flygstrategi som regeringen presenterat. Utskottet menar även att den föreslagna flygskatten riskerar att försämra möjligheterna för de regionala flygplatserna. Därutöver anser utskottet att det behövs en översyn av de regionala flygplatsernas möjligheter att långsiktigt kunna bidra till tillväxten. Regeringskansliets arbete med en översyn av de svenska icke statliga flygplatserna påbörjades, i enlighet med den nationella flygstrategin, 2018. Under 2020 gavs arbetet tillfälligt lägre prioritet på grund av behovet av akuta åtgärder till flygplatserna till följd av coronapandemin. Efter regeringens förslag inrättades ett tillfälligt driftstöd om 100 miljoner kronor under 2020 till regionala flygplatser (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Med anledning av den pågående pandemin fanns behov av att komplettera det nationella nätet av beredskapsflygplatser med ytterligare ett antal temporära beredskapsflygplatser för att tillgodose behov av tillgänglighet för samhällsviktiga luftfartstransporter för hälso- och sjukvård, t.ex. ambulansflyg. I december 2020 uppdrog regeringen därför åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417). Uppdraget har förlängts flera gånger, först t.o.m. den 31 maj 2021, därefter t.o.m. den 30 september 2021 och slutligen t.o.m. den 31 december 2021 (I2021/00674, I2021/01464 och I2021/02469). I december 2021 uppdrog regeringen åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2022 (I2021/03301). Vidare gav regeringen den 22 december 2022 Trafikverket i uppdrag att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2023 (I2022/02414).

Efter regeringens förslag inrättades under 2022 ett tillfälligt driftstöd till regionala flygplatser om 100 miljoner kronor (prop. 2021/22:113, bet. 2021/22:FiU44, rskr. 2021/22:172).

Den 30 maj 2022 fick en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att utreda och ta fram förslag till inriktning för statens ansvar för flygplatser i Sverige (I2022/01211). Bokstavsutredaren redovisade uppdraget den 15 februari 2023 i promemorian Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet – för tillgänglighet och beredskap (Ds 2023:3). Promemorian har remitterats. Remisstiden går ut den 23 maj 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

471

Skr. 2022/23:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

472

21. Rskr. 2017/18:174

Biologisk mångfald

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU10 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 20), 2019/20:75 (M 13), 2020/21:75 (M 12) och 2021/22:75 (M 12).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om utvärdering av viltförvaltningsdelegationerna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet av att utvärdera viltförvaltningsdelegationernas arbete i syfte att säkerställa det regionala inflytandet (bet. 2017/18:MJU10 s. 20 f.).

Viltförvaltningsdelegationerna utvärderades under 2016 och synpunkter inhämtades från alla länsstyrelser och en enkät skickades ut till alla dele- gater i viltförvaltningsdelegationerna. Regeringen beslutade den 23 feb- ruari 2017 att ändra i förordningen (2009:1474) om viltförvaltningsdele- gationer (SFS 2017:166). Ändringen innebar att miljö- och naturvårds- organisationerna företräds av ytterligare en ledamot och natur- och eko- turismföretagen av en ledamot. Beredningen av tillkännagivandet fort- sätter inom Regeringskansliet. Förslag till åtgärder som syftar till att tillgodose tillkännagivandet håller på att tas fram.

Punkten är inte slutbehandlad.

22. Rskr. 2017/18:182

Fiskeripolitik

Mot. 2017/18:3346 yrkande 10, 2017/18:3855 yrkande 51 och 52, 2017/18:3717 yrkande 9, bet. 2017/18:MJU13

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 62), 2019/20:75 (N 25), 2020/21:75 (N 17) och 2021/22:75 (N 15).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om regelverket som reglerar vattenbruk*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om en översyn av det regelverk som regle- rar vattenbruket för att underlätta långsiktiga utvecklingsmöjligheter för det svenska vattenbruket och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:MJU13 s. 8). Regeringen uppdrog i augusti 2018 åt Statens jord- bruksverk att, i samråd med Havs- och vattenmyndigheten, analysera processerna för tillståndsgivningen eller andra regelverk som utgör ett hinder för vattenbrukets utveckling och ge förslag till förändringar och förenklingar. Uppdraget har tidigare förlängts och skulle redovisas senast den 30 april 2020. Statens jordbruksverk beviljades ytterligare förlängning till den 30 september 2020 med anledning av den pågående pandemin på det slutliga genomförandet av uppdraget. Statens jordbruksverks rapport analyseras i Regeringskansliet. Den 31 maj 2021 redovisade Havs- och vattenmyndigheten och Statens jordbruksverk en ny gemensam strategi för yrkesfisket, vattenbruket, fritidsfisket och fisketurismen samt nya sektors- specifika handlingsplaner, inkl. en specifik för vattenbrukssektorn.

I syfte att snabba på utvecklingen av ett hållbart vattenbruk har rege- ringen föreslagit ytterligare resurser för nationell medfinansiering av kom- mande havs-, fiskeri- och vattenbruksprogram. Genom budgetproposi- tionen för 2022 (prop. 2021/22:1, utg.omr. 23) ökades anslaget 1:28

Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 med 79 miljoner kronor	Skr. 2022/23:75
per år, dvs en förstärkning med totalt 474 miljoner kronor under program-	Landsbygds- och
perioden. Det årliga utfallet kommer att vara beroende av programmets	infrastruktur-
genomförandetakt.	departementet
Inom ramen för livsmedelsstrategin har Tillväxtverket inlett ett arbete
för att förenkla tillståndsprocesserna inom vattenbruket. Tillväxtverket
rapporterar årligen hur detta arbete fortskrider.
Den 30 juni 2022 beslutade regeringen om kommittédirektiv En moder-
niserad fiskelag och förbättrade förutsättningar att bedriva vattenbruk (dir.
2022:92). En särskild utredare har fått i uppdrag att göra en översyn av
regelverket på fiskeområdet i syfte att få till stånd en sammanhållen lag-
stiftning med en tydlig systematik och att anpassa regelverket till de nya
unionsbestämmelserna om fiskerikontroll. Utredaren ska även se över hur
bestämmelserna om vattenbruk kan förenklas för att främja ett mer kon-
kurrenskraftigt och hållbart vattenbruk. Förenklade förutsättningar att
bedriva vattenbruk ska redovisas senast den 1 juli 2023. Uppdraget i övrigt
ska redovisas senast den 29 november 2024. Punkten är inte slutbehandlad.
23. Rskr. 2017/18:198
Luftfart
Mot. 2017/18:1587 yrkande 2 och mot. 2017/18:3894 yrkande 10, bet.
2017/18:TU10
Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 64), 2019/20:75 (I 25),
2020/21:75 (I 17) och 2021/22:75 (I 16).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 6 om ett gemensamt europeiskt luftrum*: Riksdagen har tillkänna-
gett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör prioritera
arbetet med Single European Sky för ett effektivare och miljömässigt
bättre nyttjande av det europeiska luftrummet (bet. 2017/18:TU10 s. 29 f.).
I regeringens flygstrategi från 2017 (N2017/00590) anges att Sverige ska
fortsätta att vara ledande i utvecklingen av effektiviseringen av luftrummet
i samverkan med andra länder.
Ett fullt genomförande av det gemensamma europeiska luftrummet,
även kallat Single European Sky (SES), är en viktig åtgärd för att förbättra
kapaciteten och effektiviteten i flygtrafiktjänsten och även möjliggöra
kortare och mer energieffektiva rutter. I en jämförelse med andra EU-stater
kan konstateras att Sverige i dag i hög grad uppnår målen som är
överenskomna på EU-nivå. (PRB Annual Monitoring Report and
Recommendations 2018)
Ett led i att uppfylla de europeiska målen är att Sverige tillsammans med
Danmark har inrättat ett geografiskt funktionellt luftrumsblock och
erbjuder i dag unikt integrerade och operationella undervägstjänster till
luftrumsanvändarna. Inom det svensk-danska gemensamma luftrummet
och tillsammans med Estland, Finland, Lettland och Norge erbjuds fri
ruttplanering för att möjliggöra kortast möjliga flygväg mellan två orter
(FRA – Free Route Air-space).
Inför den så kallade tredje referensperiodens prestationer och
avgiftssättning 2020–2024 fattade EU-kommissionen i mars 2019 beslut
om genomföranderegler och Sverige lämnade genom Transportstyrelsen i	473
	473

Skr. 2022/23:75	oktober samma år förslag till en nationell prestationsplan till EU-
Landsbygds- och	kommissionen. Kommissionen fastställde inte prestationsplanen, utan till
infrastruktur-	följd av den då pågående pandemin beslutade kommissionen i stället i
departementet	oktober 2020 att särskilda regler ska gälla för prestationssystemen under
	2020 och 2021 och framåt till att referensperiod 3 slutar 2024.
	Medlemsstaterna presenterade i november 2021 sina reviderade förslag till
	prestationsplaner utifrån de särskilda reglerna. Kommissionen fattade i i
	april 2022 beslut om dessa och godkände då inte ett antal medlemsstaters
	planer, däribland Sveriges. Flera klarläggande samtal hölls med
	kommissionen inför en revidering av Sveriges plan. Samråd med
	intressenterna inom flygtrafikledning om en reviderad plan genomfördes i
	juni 2022. Ett förslag till reviderad plan lämnades till kommissionen för
	godkännande efterföljande månad. I december 2022 godkände
	kommissionen den reviderade prestationsplanen. Mot denna bakgrund
	avser regeringen att under 2023 slutredovisa tillkännagivandet för
	riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad.
	24. Rskr. 2017/18:216
	Skogspolitik
	Mot. 2017/18:3347 yrkande 7, 2017/18:3717 yrkande 16 och 18,
	2017/18:3855 yrkande 68 och 71, 2017/18:3354 yrkande 5, bet.
	2017/18:MJU17
	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 66), 2019/20:75 (N 27),
	2020/21:75 (N 18) och 2021/22:75 (N 16).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 5 om långsiktiga förutsättningar för skogsbruk*: Riksdagen har
	ställt sig bakom det som utskottet anför om att en god incitamentsstruktur
	för ett hållbart skogsbruk bör säkerställas och att en översyn av lagstift-
	ningen på området därför bör genomföras och tillkännagett detta för rege-
	ringen (bet. 2017/18:MJU17 s. 14). Regeringen beslutade den 18 juli 2019
	kommittédirektivet Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård
	i skogen (dir. 2019:46). I uppdraget ingick att undersöka möjligheterna
	och lämna förslag på åtgärder för stärkt äganderätt till skog, nya flexibla
	skydds- och ersättningsformer vid skydd av skogsmark samt hur inter-
	nationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en
	växande cirkulär bioekonomi. Utredningen lämnade sitt betänkande Stärkt
	äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen den 30 novem-
	ber 2020 (SOU 2020:73). Regeringen beslutade vidare den 20 maj 2020
	tillsätta en utredning om en översyn av artskyddsförordningen (dir.
	2020:58). Utredningen lämnade sitt betänkande den 10 juni 2021. Be-
	tänkandet Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar (SOU 2021:51)
	remitterades t.o.m. den 25 oktober 2021.
	Lagstiftningen inom det skogliga området har därmed utretts. Den
	10 november 2021 beslutade regeringen propositionen Stärkt äganderätt,
	flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med
	frivillighet som grund (prop. 2021/22:58) och ansåg därmed tillkänna-
	givandet som tillgodosett när det gäller inriktningen för att säkerställa en
	god incitamentsstruktur för hållbart skogsbruk.
474

Frågor om artskydd och översyn av artskyddförordningen (2007:845) bereds fortfarande. Regeringen gav den 13 april 2022 Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i uppdrag att ta fram förebyggande strategier, arbets- sätt, riktlinjer och vägledningar för artskydd i skogen (M2022/00809). Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2023. Regeringen har den 16 juni 2022 ändrat artskyddsförordningen (2007:845) så att skydds- bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (”fågeldirektivet”) och rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livs- miljöer samt vilda djur och växter (”art- och habitatdirektivet”) har inför- livats var för sig i förordningen. Ändringen trädde i kraft den 1 oktober 2022. Artskyddsutredningens betänkande Skydd av arter – vårt gemen- samma ansvar (SOU 2021:51) bereds inom Regeringskansliet. Regeringen har i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg.omr. 20, avsnitt

3.22s. 74) meddelat att regeringen kommer att ta ställning till behovet av att se över tillämpliga bestämmelser i miljöbalken. Punkten är inte slutbehandlad.

25. Rskr. 2017/18:324

Väg- och fordonsfrågor

Mot. 2017/18:3766 yrkande 5, 2017/18:3894 yrkande 12, 2017/18:1251 och 2017/18:3758 yrkande 33, bet. 2017/18:TU15

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 76), 2019/20:75 (I 28), 2020/21:75 (I 18) och 2021/22:75 (I 17).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om självkörande fordon*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör utarbeta en strategi för självkörande fordon (bet. 2017/18:TU15 s. 12 f.).

Regeringen beslutade den 12 november 2015 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera vilka regelförändringar som behövs för en intro- duktion av förarstödjande teknik och helt eller delvis självkörande fordon på väg (dir. 2015:114). I mars 2018 överlämnade utredaren slutbetänk- andet Vägen till självkörande fordon – introduktion (SOU 2018:16). Betänkandet har remissbehandlats.

När det gäller de strategiska övervägandena rörande införandet av automatiserad körning pågår intensiva internationella processer inom UNECE och i EU. Bl.a. har EU-kommissionen inom ramen för det tredje mobilitetspaketet i maj 2018 antagit en strategi för automatiserad och uppkopplad rörlighet. EU-kommissionen har vidare i december 2020 antagit en gemensam strategi för smart och hållbar mobilitet. I strategin aviviserades det förslag EU-kommissionen lämnade i december 2021 (COM [2021] 813) som ändrar Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU av den 7 juli 2010 om ett ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportslag (ITS-direktivet). Direktivet utformades för att vara ramen för att påskynda och samordna utbyggnaden och användningen av intelligenta transportsystem som tillämpas på vägtransporter och gentemot andra trafikslag. Förslaget syftar också till att ytterligare öka nivåerna av säkerhet, tillförlitlighet och tillgänglighet på området. ITS-direktivet utgör

Skr. 2022/23:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

475

Skr. 2022/23:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

476

exempelvis en legal bas för framtagandet av gemensamma system och standarder vad gäller uppkopplade och automatiserade fordon. Den 2 juni 2022 antog rådet en allmän inriktning om förslaget. Trepartsförhandlingar mellan rådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen, s.k. triloger, pågår för närvarande.

Regeringen beslutade i augusti 2018 att inrätta en kommitté för samordnad och accelererad policyutveckling kopplad till den fjärde industriella revolutionens teknologier (dir. 2018:85). Kommitténs uppdrag är att identifiera och påskynda policyutveckling kopplad till den fjärde industriella revolutionens teknologier inom inledningsvis tillämpnings- områdena precisionsmedicin, uppkopplad industri samt uppkopplade och automatiserade fordon, farkoster och system. Detta arbete inbegriper auto- matiserad körning på väg men också automatiseringen inom hela transportområdet.

I juni 2020 gav Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att utreda och utvärdera vissa frågor avseende dels ansvarsfördelning vid automatiserad körning av vägfordon, dels främjandet av ökad användning av geostaket (I 2020:B). Bokstavsutredaren redovisade uppdraget i promemorian Ansvarsfrågan vid automatiserad körning samt nya regler i syfte att främja en ökad användning av geostaket (Ds 2021:28). Promemorian har remissbehandlats. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

26. Rskr. 2017/18:401

Ny djurskyddslag

Prop. 2017/18:147, bet. 2017/18:MJU24

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 86), 2019/20:75 (N 31), 2020/21:75 (N 20) och 2021/22:75 (N 17).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 17 om djurförbud och omhändertagande (reservation 18)*: Riks- dagen har ställt sig bakom vad som anförs i reservationen (bet. 2017/18:MJU24 s. 108 f.) om beslutsprocessen för djurförbud och till- kännagett detta för regeringen. Regeringen avser att se över frågan om beslutsprocessen för djurförbud vid lämpligt tillfälle. Punkten är inte slut- behandlad.

Riksmötet 2018/19

27. Rskr. 2018/19:31

En ny regional planering

Prop. 2017/18:266, mot. 2017/18:4202, 2017/18:4203 yrkande 1, 2017/18:4204, 2018/19:21, bet. 2018/19:CU2

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 91), 2019/20:75 (Fi 40), 2020/21:75 (Fi 32) och 2021/22:75 (Fi 23).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om vilka län som bör omfattas av regional fysisk planering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör ta nödvändiga initiativ för att fler län ska omfattas av

regional fysisk planering (bet. 2018/19:CU2 s. 7 f.) och därmed bifallit motionerna 2017/18:4202, 2017/18:4203 yrkande 1 och 2017/18:4204 samt delvis bifallit motion 2018/19:21 yrkande 1. Under 2019 genomfördes tre konferenser med de regioner som inte omfattas av bestämmelserna i 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) för att sondera intresset för att införa krav på regional fysisk planering i ytterligare län. Därefter inhämtades även skriftliga synpunkter från berörda regioner. Enkäten visar att regionernas intresse är splittrat, och att några regioner är positiva till att länet ska omfattas av regional fysisk planering, några är negativa och övriga inte har tagit tydlig ställning. Under 2020 har Region Halland och kommunerna i Hallands län inkommit med en hemställan till regeringen om att omfattas av bestämmelserna om regional fysisk planering. Den 17 mars 2022 beslutade regeringen propositionen Regional fysisk planering i Hallands län (prop. 2021/22:184). I propositionen föreslås att regional fysisk planering ska ske i Hallands län. Sedan tidigare gäller enligt 7 kap. plan- och bygglagen att regional fysisk planering ska ske i Stockholms län och i Skåne län. Genom det lagförslag som lämnats och de initiativ som tagits för att fler län ska omfattas av regional fysisk planering ansågs tillkännagivandet vara tillgodosett och därmed slutbehandlat (s. 11 f.). Punkten är slutbehandlad.

28. Rskr. 2018/19:147

Skyddet av värdefull skog

Skr. 2018/19:25, bet. 2018/19:MJU8

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 35), 2020/21:75 (N 23) och 2021/22:75 (N 20).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 20 om bioekonomistrategi och nationellt skogsprogram (reservation 27)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om bioekonomistrategi och nationellt skogsprogram och till- kännagett detta för regeringen (bet. 2018/19:MJU8 s. 75). I propositionen En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan (prop. 2019/20:65) och i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr.

23)angav regeringen att regeringen tillsammans med de gröna näringarna bör ta fram en svensk bioekonomistrategi som bidrar till ökad tillgång till biomassa och sysselsättning i hela landet samt skapar miljö- och klimatnytta. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhälls- byggande (Formas), Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen samt Sveriges lantbruksuniversitet fick i regleringsbrev 2021 i uppdrag att bistå Regeringskansliet i arbetet med den nationella bioekonomistrategin och därtill knutna handlingsplaner. Regeringen har initierat en nära och fortlöpande dialog med de gröna näringarna. Inom ramen för arbetet med att ta fram Sveriges första nationella bioekono- mistrategi har regeringen 2021 hållit två dialogmöten med näringsföre- trädare från bl.a. skogs-, jordbruks-, och fiskerinäringen, forsknings- aktörer samt myndigheter och miljöorganisationer för att samla in erfaren- heter och synpunkter kring vad som krävs för att utveckla en konkurrens- kraftig och hållbar bioekonomi. Regeringen beslutade den 17 juni 2022 kommittédirektiven En nationell bioekonomistrategi – ett verktyg för den

Skr. 2022/23:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

477

Skr. 2022/23:75	gröna industriella omställningen (dir. 2022:77). Utredningen har tagit
Landsbygds- och	namnet Bioekonomiutredningen. Utredaren ska bl.a. ta fram förslag till en
infrastruktur-	nationell strategi, ett eller flera uppföljningsbara mål och, vid behov,
departementet	åtgärder för en hållbar, konkurrenskraftig och växande bioekonomi samt
	analysera genomförbarheten i och, om utredaren bedömer det lämpligt,
	föreslå åtgärder som främjar effektiv produktion av flytande biodrivmedel
	baserat på inhemska råvaror i Sverige, inklusive förslag till långsiktigt
	produktionsstöd för produktion av flytande hållbara förnybara drivmedel.
	Den del som avser produktion av biodrivmedel ska redovisas senast den
	31 mars 2023. Utredningen i övrigt ska slutredovisas senast den 31 oktober
	2023. Punkten är inte slutbehandlad.
	29. Rskr. 2018/19:165
	Trafiksäkerhet
	Mot. 2018/19:2901 yrkande 33, 2018/19:1121 yrkande 51,
	2018/19:1207, 2018/19:1302, 2018/19:1440, 2018/19:1561,
	2018/19:1845, 2018/19:2734 yrkande 39 och 2018/19:2901 yrkande 32,
	bet. 2018/19:TU7
	Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 33), 2020/21:75 (I 19) och
	2021/22:75 (I 18).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 11 om fördjupad översyn av förarutbildningen*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det utskottet anför dels om behovet av en
	generell översyn av förarutbildningen, dels om att antalet tillstånd som en
	handledare kan ha bör begränsas till tio och att möjligheten att införa
	tillståndsplikt för innehav av fordon med dubbelkommando bör ses över
	(bet. 2018/19:TU7 s. 79 f.).
	Trafikverket och Transportstyrelsen genomförde en översyn av förar-
	utbildningen och överlämnade i januari 2019 en rapport till Regerings-
	kansliet (Infrastrukturdepartementet) med förslag om ett nytt förarutbild-
	ningssystem för personbil. Dessutom utvärderade Statens väg- och
	transportforskningsinstitutet under 2018 begränsningen för handledare att
	handleda fler än 15 elever under en femårsperiod. Utvärderingen visade
	att begränsningen troligen inte hade haft avsedd effekt, utan snarare lett
	till att osynliggöra problemen, eftersom den som utför illegal verksamhet
	inte längre ansöker om handledartillstånd. Regeringen uppdrog den
	5 september 2019 åt Transportstyrelsen att föreslå åtgärder mot fusk vid
	förarprov och illegal utbildningsverksamhet. I uppdraget ingick att
	överväga ytterligare begränsning av antalet handledartillstånd som en
	person kan ha samt införande av en begränsning att endast Trafikverkets
	eller godkänd trafikskolas fordon får användas vid prov.
	Transportstyrelsen redovisade den 1 oktober 2020 uppdraget i rapporten
	Uppdrag att föreslå åtgärder mot fusk vid förarprov och illegal
	utbildningsverksamhet. Transportstyrelsens rapport remissbehandlades.
	Efter remissbehandlingen beslutade regeringen den 29 juli 2021 en
	ändring i körkortsförordningen (1998:980) som innebär att vid körprov för
	körkortsbehörighet B får endast fordon användas som ägs eller innehavs
	av Trafikverket, en trafikskola med tillstånd eller en gymnasieskola.
478	Regeringen beslutade samtidigt en ändring i vägtrafikdataförordningen
478

(2019:382) som innebär ett krav på registrering av den elev som ett handledarskap avser, vilket har möjliggjort för Transportstyrelsen att ytterligare begränsa antalet elever som en handledare kan ha till fem. De båda förordningsändringarna trädde i kraft den 1 december 2021.

Den 21 juni 2022 antog riksdagen de lagändringar som regeringen föreslog i propositionen Åtgärder mot fusk vid förarprov och mot illegal utbildningsverksamhet på transportområdet (prop. 2021/22:190, bet. 2021/22:TU19, rskr. 2021/22:430). Lagändringarna innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avstängning från prov på transportområdet och att illegal utbildningsverksamhet på transportområdet straffbeläggs i större utsträckning än tidigare samt att befintliga straffbestämmelser skärps. Som en följd av lagändringarna beslutade regeringen den 17 november 2022 ett antal förordningsändringar som innebär bl.a. att Trafikverket ska stänga av den som genom användning av otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid olika typer av trafikprov hos verket från deltagande i prov som hålls enligt samma lag i antingen ett eller två år.

Regeringen gav den 23 februari 2023 Transportstyrelsen i uppdrag att göra en översyn av förarutbildningssystemet och föreslå nödvändiga författningsändringar som följer av översynen. Transportstyrelsen ska redovisa uppdraget senast den 15 september 2024. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

30. Rskr. 2018/19:173

Naturvård och biologisk mångfald

Mot. 2018/19:81, 2018/19:1291, 2018/19:2425, 2018/19:2606 och 2018/19:2890, bet. 2018/19:MJU9

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 38), 2020/21:75 (N 26) och 2021/22:75 (N 23).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 8 om licensjakt på säl*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa licensjakt på säl (bet. 2018/19:MJU9 s. 26). Regeringen beslutade den 18 juli 2019 att införa en tidsbegränsad möjlighet till licensjakt på gråsäl i jaktförordningen (1987:905). Samma dag gav regeringen Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket i uppdrag att revidera förvaltningsplanen för gråsäl och genomföra en vetenskaplig utvärdering av effekterna av en eventuell beståndsreglerande jakt på gråsäl ur ett ekosystemperspektiv. En reviderad förvaltningsplan redovisades den 29 november 2019. Naturvårdsverket beslutade den 6 april 2020 om licensjakt på gråsäl under 2020 och i början av 2021 och den 26 mars 2021 fattades beslut om säljakt under 2021. Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket redovisade en vetenskaplig utvärdering av licensjakten på gråsäl i juni 2021. Myndigheterna föreslog att licensjakt på gråsäl fortsatt ska vara möjligt. I Naturvårdsverkets rapport den 22 juni 2020 med förslag på ändringar av gällande jakttider föreslogs även att det ska vara möjligt att besluta om licensjakt på knubb- säl, men inte på vikare då arten inte bedöms ha gynnsam bevarandestatus. Regeringen fattade den 22 december 2021 beslut om ändringar i jakt- förordningen (1987:905) som möjliggör för Naturvårdsverket att besluta

Skr. 2022/23:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

479

Skr. 2022/23:75	om fortsatt licensjakt på gråsäl samt att införa möjligheten till licensjakt
Landsbygds- och	på knubbsäl. Det är Naturvårdsverket och inte regeringen som bestämmer
infrastruktur-	hur stor licenstilldelningen ska vara. Naturvårdsverket beslutade den
departementet	13 april 2022 om licensjakt efter 2 000 gråsälar och 730 knubbsälar under
	2022 och början av 2023.
	I budgetproposition för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.6.2
	s. 33) redovisade regeringen vidtagna åtgärder och tillkännagivandet
	ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	31. Rskr. 2018/19:176
	Infrastrukturfrågor
	Skr. 2017/18:278, 2018/19:23 och 2018/19:31, mot. 2017/18:551
	yrkande 4, 2017/18:3411 yrkande 4 och 2018/19:2058 yrkande 7, bet.
	2018/19:TU5
	Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 35), 2020/21:75 (I 20) och
	2021/22:75 (I 19).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 21 om regional samverkan*: Riksdagen har tillkännagett för rege-
	ringen det som utskottet anför om att regeringen bör verka för ökad
	samverkan vid lokala, regionala och statliga infrastrukturinvesteringar
	(bet. 2018/19:TU5 s. 110 f.). I propositionen En samlad politik för
	klimatet – klimatpolitisk handlingsplan (prop. 2019/20:65) redogjorde
	regeringen för sin bedömning att samordningen i den fysiska planeringen
	mellan lokal, regional och nationell nivå bör förbättras och att en
	förutsättning är att det finns en samsyn mellan de olika nivåerna om de
	övergripande mål-sättningarna med planeringen samt att roller och ansvar
	är väl definierade.
	Boverket publicerade, på regeringens uppdrag, under 2020 en ny
	nationell vägledning för en utvecklad planering och samordning av
	godstransporter som är riktad till kommuner, länsstyrelser samt regionala
	organ och som tar sikte på att underlätta den lokala och regionala
	infrastrukturplaneringen.
	Den 25 juni 2020 uppdrog regeringen åt Trafikverket m.fl. att ta fram
	inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för en ny
	planperiod. I uppdraget betonar regeringen att den nationella
	infrastrukturplaneringen behöver samspela väl med den fysiska
	samhällsplaneringen i stort samt att nära kopplingar finns till annan
	infrastrukturplanering som större hamnar och flygplatser, stadsutveckling
	och bostadsplanering. Trafikverket skulle därför beskriva hur samordning
	med annan fysisk planering på lokal och regional nivå kommer att hanteras
	i den fortsatta planeringen. I propositionen Framtidens infrastruktur –
	hållbara investeringar i hela Sverige (prop. 2020/21:151) gjorde rege-
	ringen förtydliganden om regional samverkan och slog bl.a. fast att
	Trafikverket ska samverka med andra aktörer och vidta åtgärder i syfte att
	nå de transportpolitiska målen. Vidare konstaterade regeringen att ett
	arbetssätt med samverkan och samarbete mellan Trafikverket och andra
	parter är centralt för att tillsammans nå önskad effekt, inte minst när det
	gäller lokaliserings och markanvändningsfrågor. Regeringen anförde
480	också att Trafikverket i samhällsplaneringen ska säkra att den statliga
480

transportinfrastrukturen utformas så att den möjliggör en samverkan med övrig infrastruktur och främjar ett effektivt nyttjande av alla trafikslag.

Den 7 juni 2022 beslutade regeringen att fastställa den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2022–2033 (I2022/01294 m.fl.). I beslutet om nationell plan för perioden 2022–2033 anger regeringen att Trafikverket ska samverka med kommuner och regioner och även medverka i genomförandet av det regionala utvecklingsarbetet, inom ramen för utvecklingen av såväl de nya stambanorna som andra objekt, genom väl fungerande rutiner, arbetssätt och samverkansformer som tillvaratar och möjliggör nationellt, regionalt och lokalt inflytande.

Vidare gav regeringen den 29 april 2021 Statskontoret i uppdrag att utvärdera förhandlingsuppdrag som metod att lösa stora samhälls- utmaningar som kräver att statlig transportinfrastrukturplanering samord- nas med lokal och regional samhällsplanering. Uppdraget redovisades den 29 juni 2022.

Regeringen konstaterar i skrivelsen Nationell planering för transport- infrastrukturen 2022–2033 (skr. 2021/22: 261, s. 24) att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

32. Rskr. 2018/19:188

Djurskydd

Mot. 2018/19:1287. 2018/19:2425, 2018/19:2736, bet. 2018/19:MJU11 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 39), 2020/21:75 (N 27) och 2021/22:75 (N 24).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 15 om förprövning av djurstallar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att avskaffa det obligatoriska kravet på förprövning av djurstallar och förenkla reglerna för hur djurstallar ska byggas (bet. 2018/19:MJU11 s. 52 f.). Regeringen bedömer att en konse- kvensanalys bör genomföras för att utformningen av regler ska ta tillvara alla behov som t.ex. företagens administrativa börda och djurskydds- aspekter. Den 9 februari 2023 beslutade regeringen kommittédirektiven Stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd (dir. 2023:19. En särskild utredare ska analysera hur djurskyddsbestämmelser påverkar konkurrenskraften och föreslå åtgärder för att stärka konkurrenskraften för svenska livsmedelsproducenter. En del av utredningens uppdrag är att analysera för- och nackdelar ur konkurrenskrafts- och djurskyddssynpunkt med det obligatoriska kravet på förprövning och konsekvenserna av att ta bort kravet. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

33. Rskr. 2018/19:258

Sjöfartsfrågor

Skr. 2017/18:278, mot. 2018/19:26 yrkande 6.1, 2018/19:2059 yrkande 6.2, 2018/19:2255 yrkande 13, 2018/19:2734 yrkande 46, 2018/19:2901 och yrkande 42, bet. 2018/19:TU14

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 40), 2020/21:75 (I 23) och 2021/22:75 (I 22).

Skr. 2022/23:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

481

Skr. 2022/23:75	Skrivelsen är slutbehandlad.
Landsbygds- och
infrastruktur-	Punkt 4 om inlandssjöfart och kustsjöfart*: Riksdagen har tillkännagett
departementet	för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör fortsatt
	prioritera arbetet med att främja vattenvägarna samt underlätta för mer
	pråmtrafik för att öka andelen hållbara transporter (bet. 2018/19:TU14
	s. 24 f.). Inom ramen för den nationella godstransportstrategin utsågs 2019
	en nationell samordnare för inrikes sjöfart och närsjöfart (N2018/04482).
	År 2019 tog Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) emot
	Trafikverkets rapport Handlingsplan för inrikes sjöfart och närsjöfart, 62
	åtgärder för ökad inrikes sjöfart och närsjöfart varav femton åtgärder rör
	inlandssjöfart (I2020/00071). Den 30 mars 2022 presenterade Trafikverket
	sin årliga redovisning av regeringsuppdraget att inrätta en nationell
	samordnare för inrikes sjöfart och närsjöfart (I2022/00865). Den
	övergripande statusen för handlingsplanen är att 35 åtgärder är klara och
	att 28 åtgärder pågår enligt plan. Den nationella samordnarens uppdrag
	löper t.o.m. 2024.
	Under 2019 presenterade Trafikverket inom ramen för den nationella
	samordnarens arbete uppdraget Analys av torrhamnar och avlastningskajer
	för sjöfart på inre vattenvägar (I2020/00071).
	I samband med genomförandet av det grundläggande tekniska direktivet
	för inlandssjöfarten 2014 pekade Transportstyrelsen ut ett antal inre
	vattenvägar i Sverige. Under 2019 pekade Transportstyrelsen ut ytterligare
	ett antal inre vattenvägar. Därefter antog Europeiska kommissionen under
	2021 en delegerad akt med reviderade bilagor till Europaparlamentets och
	rådets direktiv (EU) 2016/1629 av den 14 september 2016 om tekniska
	krav för fartyg i inlandssjöfart, om ändring av direktiv 2009/100/EG och
	om upphävande av direktiv 2006/87/EG där de nya utpekade inre
	vattenvägarna återfinns. Detta innebär att fartyg certifierade enligt
	direktivet nu har fler inre vattenvägar i Sverige att segla på.
	I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 Allmän
	miljö- och naturvård avsnitt 3.9.17, s. 119) föreslogs en förlängning av
	möjligheten att ansöka om s.k. ekobonus t.o.m. 2022. Ekobonusen syftar
	till att ersätta vägtransporter med sjötransporter. Riksdagen avsatte för
	detta ändamål 50 miljoner kronor per år för perioden 2020–2022 (bet.
	2019/20:MJU1,	rskr.	2019/20:122).	Vidare	föreslogs	i
	budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20 Allmän miljö-
	och naturvård avsnitt 3.26.17, s. 107 f.) en förlängd och breddad ekobonus,
	som en åtgärd i arbetet att ytterligare främja överflyttning av
	godstransporter från väg till järnväg och sjöfart och underlätta för
	intermodala godstransporter (300 miljoner kronor under 2022–2024).
	Anslaget 1:17 Klimatpremier inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
	naturvård föreslogs öka med 100 miljoner kronor 2022. Riksdagen
	beslutade i enlighet med förslaget i propositionen att stödet bör riktas till
	bl.a. sjötransporter, järnvägstransporter och intermodala transportupplägg
	för att påskynda effektiviseringen vid omlastning av gods och stimulera
	till nya transportlösningar (bet. 2021/22:MJU1, rskr. 2021/22:111). Den
	breddade ekobonusen måste godkännas av Europeiska kommissionen
	innan den kan införas.
	I september 2021 redovisade Trafikverket rapporten Tilläggsuppdrag
482	hamnar (I2021/02496) som		tagits fram inom	ramen	för den tidigare

nämnda samordnarens arbete. Fokus i rapporten är hamnars utveckling för att öka omställningen till fossilfrihet hos sjöfartssektorn samt hur hamnars avgiftsuttag påverkar konkurrenskraften för sjöfarten. Trafikverket fick den 20 januari 2022 i uppdrag att via samordnaren bl.a. föra en dialog med branschorganisationen Sveriges Hamnar och Sjöfartsverket med målsättningen att få till stånd likvärdiga miljö- och klimatstyrnings- incitament i hamn- och farledsavgifterna (I2022/00180).

Under 2021 presenterade Trafikverket ett kartverktyg som beskriver omlastningsplatser för järnväg och sjöfart i Sverige och omfattar 146 hamnar, med fokus på den fysiska anläggningen. Kartverktyget är ett resultat av regeringens uppdrag att verka för bättre förutsättningar för godstransporter på järnväg och med fartyg (N2018/04481).

Regeringen konstaterar i budgetpropositionen för 2023 att tillkänna- givandet med detta är slutbehandlat (prop. 2022/23:1 utg.omr. 22 Kommunikationer avsnitt 3.3.3, s. 26 f.). Punkten är slutbehandlad.

34. Rskr. 2018/19:259

Väg- och fordonsfrågor Bet. 2018/19:TU16

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 41), 2020/21:75 (I 24) och 2021/22:75 (I 23).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om mätarställningen på bilar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör vidta lämpliga åtgärder dels för att kriminalisera sådan manipulation av väg- mätare som sker i syfte att sänka eller felaktigt ange uppgiften om fordonets kilometerställning, dels för att fordonets vägmätare ska kontrol- leras mot föregående inrapporterade vägmätarställning vid besiktning och att informationen om tidigare mätarställningar ska redovisas i besiktnings- protokollet (bet. 2018/19:TU16 s. 21 f.).

Frågan om att fordonets vägmätare ska kontrolleras mot föregående inrapporterade vägmätarställning vid besiktning och att informationen om tidigare mätarställningar ska redovisas i besiktningsprotokollet hanteras av Transportstyrelsen på föreskriftsnivå.

Regeringen gav den 4 april 2021 Transportstyrelsen i uppdrag att utreda och om det är lämpligt att föreslå författningsförslag så att manipulering av mätarställningar kriminaliseras (I2021/01146). Inom ramen för uppdraget ska Transportstyrelsen också genomföra åtgärder så att ett fordons vägmätare ska kontrolleras mot föregående inrapporterad vägmätarställning vid besiktning och att informationen om tidigare mätarställningar ska redovisas i besiktningsprotokollet. Transportstyrelsen redovisade uppdraget den 30 juni 2022 i rapporten Åtgärder mot manipulering av viss fordonsutrustning – avgasrening och vägmätare (I2022/01599). I rapporten bedömer Transportstyrelsen att det inte finns skäl till någon särskild reglering som specifikt kriminaliserar manipulering av mätarställningar och hänvisar i stället till att det redan finns reglering

som täcker bedräglig manipulation av mätarställningar. Transportstyrelsens rapport har remissbehandlats. Remisstiden gick ut den 1 mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

483

Skr. 2022/23:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

484

35. Rskr. 2018/19:277

Fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur

Skr. 2018/19:76, mot. 2018/19:3059 yrkandena 1–3, bet. 2018/19:TU18 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 42), 2020/21:75 (I 25) och 2021/22:75 (I 24).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om Riksrevisionens rapport om fyrstegsprincipen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillämpningen av fyrstegsprincipen (bet. 2018/19:TU18 s. 11 f.). Trafikverket har genomfört ett omfattande utvecklingsarbete vad gäller arbetssätt och systemstöd kring trafikslagsövergripande åtgärdsvalsstudier (ÅVS) i enlighet med fyrstegsprincipen i linje med Riksrevisionens rekommenda- tioner i granskningsrapporten Fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur – tillämpas den på avsett sätt? (RiR 2018:30). Regeringen har följt detta arbete.

Regeringen har i propositionen En samlad politik för klimatet – klimat- politisk handlingsplan (prop. 2019/20:65) aviserat att den avser att i större utsträckning prioritera kostnadseffektiva åtgärder som påverkar transport- efterfrågan och val av transportsätt (steg 1) samt åtgärder som medför ett mer effektivt nyttjande av befintlig infrastruktur (steg 2). Detta upprepas i regeringens uppdrag till Trafikverket att ta fram det inriktningsunderlag som utgjort underlag för propositionen Framtidens infrastruktur – hållbara investeringar i hela Sverige (prop. 2020/21:151). Regeringen anger i pro- positionen att fyrstegsprincipen ska vara vägledande för planeringen av infrastrukturåtgärder och att den är en viktig utgångspunkt för förslagen till ekonomiska ramar och deras fördelning. Vidare gör regeringen förtyd- liganden om fyrstegsprincipen, bl.a. att statliga åtgärder enligt det första steget huvudsakligen är åtgärder som inte hanteras inom ramen för infra- strukturplaneringen, exempelvis olika former av ekonomiska och admi- nistrativa styrmedel. Sådana åtgärder som kan påverka transportefterfrå- gan ger i stället förutsättningar för infrastrukturplaneringen.

Regeringen uppdrog den 23 juni 2021 åt Trafikverket att ta fram förslag till en ny nationell plan för 2022–2033. Av Trafikverkets förslag framgår att fyrstegsprincipen har tillämpats för att säkerställa en god resurshushåll- ning och för att åtgärderna ska bidra till en hållbar samhällsutveckling. Principen är även inbyggd i den metodik som Trafikverket tillämpar för de förberedande studier som ligger till grund för föreslagna investeringar.

Förslaget till en ny nationell plan har remissbehandlats och den 7 juni 2022 beslutade regeringen att fastställa den nationella trafikslags- övergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2022–2033 (I2022/01294). I beslutet konstaterar regeringen återigen att fyrstegs- principen är vägledande för planeringen av infrastrukturåtgärder och en viktig utgångspunkt för de ekonomiska ramarna och deras fördelning. Trafikverket ska fortsatt verka för fyrstegsprincipens tillämpning i ett fungerande samspel mellan nationell transportinfrastrukturplanering och fysisk planering på lokal och, i vissa län, regional nivå.

Regeringen har vidare i Trafikverkets regleringsbrev för budgetåret 2022 gett Trafikverket i uppdrag att redovisa vilka steg 1- och steg 2- åtgärder som kan finansieras med medel från den nationella planen

respektive länsplanerna för regional transportinfrastruktur och vilka som	Skr. 2022/23:75
inte kan finansieras på detta sätt och skälen till detta. Trafikverket	Landsbygds- och
redovisade uppdraget till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet)	infrastruktur-
den 19 december 2022.	departementet
Trafikverket har ansvar för att utveckla, förvalta och tillämpa metoder
och modeller för samhällsekonomiska analyser inom transportområdet och
Trafikanalys ska kontinuerligt följa Trafikverkets arbete. Regeringen tar
löpande del av Trafikanalys redovisning och har inte sett behov av att
återkomma med kompletterande regeringsuppdrag inom området.
Regeringen konstaterar i skrivelsen Nationell planering för
transportinfrastrukturen 2022–2033 (skr. 2021/22: 261, s. 25 f.) att
tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Riksmötet 2019/20
36. Rskr. 2019/20:179
Spelfrågor
Mot. 2018/19:2446 yrkande 23 och 2019/20:3255 yrkande 29, bet.
2019/20:KrU6
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 58), 2020/21:75 (Fi 58) och
2021/22:75 (N 26).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 9 om hästnäringen m.m. på en omreglerad spelmarknad*: Riks-
dagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att rege-
ringen bör se till att arbetet med att ta fram förslag till en ny modell för
finansiering av hästnäringen sker skyndsamt och redovisas snarast, dock
senast under hösten 2020 (bet. 2019/20:KrU6 s. 19 f.). Tillkännagivandet
har behandlats i ett delbetänkande av Spelmarknadsutredningen (SOU
2020:64), som lämnades den 31 oktober 2020. Utredningen gjorde bedöm-
ningen att hittillsvarande modell för finansiering är hållbar och föreslog
inte någon ny finansieringsmodell för hästnäringen. Utredningen gjorde
vidare bedömningen att det finns behov av en översyn av ansvarsfördel-
ningen mellan staten och trav- och galoppsporten när det gäller finansie-
ringen av verksamheten i Hästnäringens nationella stiftelse (HNS). Betän-
kandet har i denna del överlämnats från Finansdepartementet till Närings-
departementet. Sveriges lantbruksuniverstitet och HNS har inför nästa
avtalsperiod enats om ett direktiv för att utreda hippologprogrammets
framtida utveckling inklusive frågor om ekonomi. Regeringen anser att
vidare hantering av tillkännagivandet bör avvakta till dess att Sveriges
lantbruksuniverstitet är klar med sin översyn preliminärt efter sommaren
2023, då en betydande andel av HNS finansiering används för
hippologprogrammet. Punkten är inte slutbehandlad.
37. Rskr. 2019/20:185
Fiskeripolitik
Mot. 2019/20:601 yrkande 12, 1618 yrkande 2, 2666 yrkande 20, 22 och
23 och 3267 yrkande 25, bet. 2019/20:MJU11
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 33) och 2021/22:75 (N 28).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.	485

Skr. 2022/23:75
Landsbygds- och	Punkt 9 om förutsättningarna för vattenbruk*: Riksdagen har tillkännagett
infrastruktur-	för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör vidta ytter-
departementet	ligare åtgärder för att underlätta utvecklingen av vattenbruket och skynd-
	samt se över regelverket för att öka graden av vattenbruk (bet.
	2019/20:MJU11 s. 31). Regeringen uppdrog den 16 augusti 2018 åt
	Statens jordbruksverk att, i samråd med Havs- och vattenmyndigheten,
	analysera processerna för tillståndsgivningen eller andra regelverk som
	utgör ett hinder för vattenbrukets utveckling och ge förslag till föränd-
	ringar och förenklingar. Uppdraget har tidigare förlängts och skulle redo-
	visas senast den 30 april 2020. Statens jordbruksverk beviljades ytterligare
	förlängning till den 30 september 2020 med anledning av den pågående
	pandemins effekter på det slutliga genomförandet av uppdraget. Statens
	jordbruksverks rapport analyseras i Regeringskansliet. Den 31 maj 2021
	redovisade Havs- och vattenmyndigheten och Statens jordbruksverk även
	en ny gemensam strategi för yrkesfisket, vattenbruket, fritidsfisket och
	fisketurismen samt nya sektorsspecifika handlingsplaner, inkl. en specifik
	för vattenbrukssektorn.
	I syfte att snabba på utvecklingen av ett hållbart vattenbruk har rege-
	ringen föreslagit ytterligare resurser för nationell medfinansiering av
	kommande havs-, fiskeri- och vattenbruksprogram. I enlighet med budget-
	propositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utgiftsområde 23 Areella
	näringar, landsbygd och livsmedel, avsnitt 2.9.28) ökas anslaget 1:28
	Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 med 79 miljoner kronor
	2022. Anslaget beräknas öka med samma belopp 2023–2027.
	Inom ramen för livsmedelsstrategin har Tillväxtverket inlett ett arbete
	för att förenkla tillståndsprocesserna inom vattenbruket. Tillväxtverket
	rapporterar årligen hur detta arbete fortskrider.
	Den 30 juni 2022 beslutade regeringen om kommittédirektiven En
	moderniserad fiskelag och förbättrade förutsättningar att bedriva vatten-
	bruk (dir. 2022:92). En särskild utredare har fått i uppdrag att göra en över-
	syn av regelverket på fiskeområdet i syfte att få till stånd en sammanhållen
	lagstiftning med en tydlig systematik och att anpassa regelverket till de
	nya unionsbestämmelserna om fiskerikontroll. Utredaren ska även se över
	hur bestämmelserna om vattenbruk kan förenklas för att främja ett mer
	konkurrenskraftigt och hållbart vattenbruk. Förenklade förutsättningar att
	bedriva vattenbruk ska redovisas senast den 1 juli 2023. Uppdraget i övrigt
	ska redovisas senast den 29 november 2024. Punkten är inte slutbehandlad.
	38. Rskr. 2019/20:222
	Handelspolitik
	Mot. 2019/20:593 yrkande 23, 904 yrkande 2, 1012, 1362 yrkande 1 och
	2, 2668 yrkande 27, 2774 yrkande 12 och 13 och 3257 yrkande 14, bet.
	2019/20:NU15
	Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 37) och 2021/22:75 (N 29).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om handel med sälprodukter*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om handel med sälprodukter (bet.
486	2019/20:NU15 s. 8). I ett gemensamt svar på två skriftliga frågor
486

(2021/22:710 och 714) har ansvarigt statsråd förmedlat bl.a. följande: Regeringen undersöker vilka möjligheter som finns att ta upp frågan om att häva EU-förbudet mot handel av sälprodukter, men bedömer möjlig- heterna att i nuläget lyckas med detta som små.

Regeringens avsikt är att lyfta frågan vid lämpliga och ändamålsenliga tillfällen inom ramen för EU-arbetet, vilket bl.a. skett under rådsmötet för jordbruk och fiske den 17 mars 2022.

Av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1007/2009 om handel med sälprodukter framgår att medlemsstaterna vart fjärde år ska överlämna en rapport till kommissionen om de åtgärder som har vidtagits för att genomföra förordningen. Senaste rapporteringsperiod löpete ut den 31 december 2022 och rapporterades den 26 januari 2023. Statens jordbruksverk är ansvarig för Sveriges rapportering och har tagit upp frågan om att häva förbudet. Kommissionen ska sedan, inom tolv månader från och med utgången av varje rapporteringsperiod, överlämna en samlad rapport om genomförandet av förordningen till Europaparlamentet och rådet. Även i hanteringen av kommissionens samlade rapport kommer det finnas möjlighet att ta upp frågan om att häva förbudet. Punkten är inte slutbehandlad.

39. Rskr. 2019/20:223

Väg- och fordonsfrågor

Mot. 2019/20:2738, 2019/20:2746 yrkande 9, 2019/20:1993, 2019/20:2044, 2019/20:2775 yrkande 12, 2019/20:3347 yrkandena 80 och 81, 2019/20:177, 2019/20:2597 yrkande 11 samt 2019/20:3246 yrkande 34, bet. 2019/20:TU11

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (I 34) och 2021/22:75 (I 27). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om självkörande fordon*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att regeringen bör dels verka för att möjliggöra storskaliga tester av självkörande fordon i verklig miljö, dels ge Trafikverket i uppdrag att utreda hur stor del av vägnätet som kan användas av självkörande fordon samt ta fram en underhållsstrategi för vägmarkeringar (bet. 2019/20:TU11 s. 73 f.). Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 förordningen (2020:754) om dels fortsatt giltighet av förordningen (2017:309) om försöksverksamhet med självkörande fordon, dels ändring i samma förordning. Storskaliga försök på väg, liksom andra försök med automatiserade fordon, har redan tidigare varit möjliga. Den nämnda förordningen innebär att förordningen (2017:309) om försöksverksamhet med automatiserade fordon permanentas och att vissa förtydliganden görs avseende förutsättningarna för tillstånd till försöksverksamhet, såsom att tillstånd kan medges förutsatt att försöken genomförs på ett säkert sätt och utan att verksamheten medför någon väsentlig störning eller olägenhet för omgivningen.

Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) gav i juni 2020 en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att utreda och utvärdera vissa frågor avseende dels ansvarsfördelning vid automatiserad körning av vägfordon, dels främjandet av ökad användning av geostaket (I 2020:B). Utredaren redovisade uppdraget i promemorian Ansvarsfrågan vid automatiserad

Skr. 2022/23:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

487

Skr. 2022/23:75	körning samt nya regler i syfte att främja en ökad användning av geostaket
Landsbygds- och	(Ds 2021:28). Promemorian har remissbehandlats.
infrastruktur-	Företrädare för regeringen har deltagit aktivt i det internationella arbetet
departementet	för att främja försök och implementering av automatiserad körning av
	fordon på ett säkert sätt både inom EU, UNECE och genom bilaterala
	samarbeten. Inom UNECE har arbetet bland annat resulterat i förslag till
	ändringar i 1968 års vägtrafikkonvention sluten i Wien, som tillåter
	automatiserad körning i högre nivåer. Vidare pågår omfattande arbeten
	inom EU för att underlätta uppkopplad och automatiserad körning. Vad
	gäller de krav som kan ställas på infrastrukturen, data och uppkoppling
	sker också arbete både nationellt och internationellt. Trafikverket tar
	löpande fram underhållsplaner för bland annat markeringar och skyltar.
	Regeringen gav den 28 oktober 2021 Trafikverket i uppdrag att redogöra
	för vilka krav som ska ställas på den statliga väginfrastrukturens tillstånd
	samt bedöma och redogöra för behov av åtgärder för att möjliggöra
	användning av automatiserade fordon med förarstödjande teknik. I
	uppdraget ingick bl.a. att ta fram en underhållsstrategi för vägmarkeringar
	och annan viktig vägutrustning i syfte att främja och stödja automatiserade
	fordon. Trafikverket redovisade uppdraget under sommaren 2022 i
	rapporten Vägens stöd till automatiserade fordon (I2022/01520).
	Rapporten utgör ett kunskapsunderlag för det fortsatta arbetet med frågan.
	Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 14 om tunga transporter*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör verka för att
	dispenshanteringen för tunga transporter underlättas och förenklas, bl.a.
	genom att Trafikverket erbjuder kommuner möjligheten att till
	Trafikverket delegera beslut om dispenser för tunga transporter på väg
	(bet. 2019/20:TU11 s. 93 f.). Trafikverket har initierat och finansierat ett
	projekt kopplat till det som anförs i tillkännagivandet. Projektet omfattar
	utvecklandet av en digital undantagsprocess (dispenshantering). Syftet är
	att med systemstöd ge ett bättre utnyttjande av undantagsfordon och
	infrastruktur i tid och rum. Det ska kunna leda till snabbare och flexiblare
	handläggning på lika villkor samt en bibehållen standard på
	väginfrastrukturen. Projektet utfördes av RISE Reseach Institutes of
	Sweden AB, som redovisade en rapport i oktober 2021. Rapporten
	innehåller en rad förslag på åtgärder som riktar sig till ett flertal aktörer.
	Några exempel på åtgärder är informationskampanjer, gemensamma it-
	system för Trafikverket och kommunerna, översyn av Transportstyrelsens
	förskrifter och att arbeta mot digital övervakning och uppföljning samt att
	genomföra en sanktionsväxling.
	Regeringen gav den 15 december 2022 Trafikverket i uppdrag att utreda
	hur väghållarens handläggning av ärenden om undantag från kraven på
	mått, längd och vikt kan underlättas och förenklas. I uppdraget ingår att
	Trafikverket ska redogöra för hur de rättsliga och praktiska möjligheterna
	ser ut för Trafikverket att, helt eller delvis, sköta ärendehandläggningen
	och fatta beslut om de undantag från trafikförordningens (1998:1276) krav
	på mått, längd och vikt som i dag sköts av kommunala väghållare.
	Trafikverket ska också utreda vilka möjliga förenklingar och
	effektiviseringar av undantagsprocessen som kan göras med bibehållen
	kvalitet i hanteringen och samtidigt inte riskera skador på infrastrukturen
488	eller minska trafiksäkerheten. Trafikverket ska vid uppdragets

genomförande beakta gällande regler avseende väghållning i väglagen (1971:948). Trafikverket ska också utreda om det krävs författningsförändringar och lämna nödvändiga författningsförslag samt utreda vilka kostnader som kan uppstå och hur dessa ska finansieras. Uppdraget ska redovisas senast den 17 juni 2024. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

40. Rskr. 2019/20:236

Naturvård och biologisk mångfald

Mot. 2019/20:2774 yrkande 10, bet. 2019/20:MJU15

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 38) och 2021/22:75 (N 30). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 18 om licensjakt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska se över förutsättningarna för att utöka licensjakten på varg i områden där vargstammen behöver minskas (bet. 2019/20:MJU15 s. 44). Länsstyrelserna beslutade inför licensjakten 2022 att jakten ska riktas till vissa revir i sin helhet för att glesa ut koncentrationen av vargar i mellersta Sverige. Regeringen avser att följa utvecklingen och effekterna av läns- styrelsernas beslut.

Regeringen beslutade den 4 augusti 2022 om ändringar i förordningen (2009:1263) om förvaltning av björn, varg, lo, järv och kungsörn så att miniminivåer för varg fastställs per rovdjursförvaltningsområde i stället för både per rovdjursförvaltningsområde och vart och ett av länen. Syftet är att öka flexibiliteten i förvaltningen och ta hänsyn till populationens tät- het. För de övriga arterna fastställs nivåerna fortfarande per län. Ändringen trädde i kraft den 1 november 2022.

Regeringen beslutade i maj 2022 om tre uppdrag. Naturvårdsverket ska undersöka om, och i så fall under vilka förutsättningar, vargens referens- värde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet skulle kunna vara inom det intervall på 170–270 som angavs i propositionen En hållbar rovdjurspolitik (prop. 2012/13:191). Uppdraget ska redovisas senast den 11 oktober 2024. Naturvårdsverket ska även utreda om, och i så fall hur, skyddsjakt på varg kan utvecklas för att mer effektivt kunna förhindra skador på bl.a. tamdjur orsakade av varg och bättre bidra till rovdjurspolitikens övergripande och långsiktiga mål samt vid behov uppdatera aktuella riktlinjer om skyddsjakt på varg. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2023. Natur- vårdsverket, Statens jordbruksverk och Statens veterinärmedicinska anstalt ska ta fram övergripande gemensamma riktlinjer för vilka åtgärder som behöver vidtas om varg som har invandrat till Sverige från Finland eller Ryssland ska kunna flyttas inom Sverige, med hänsyn till smitt- skyddet i kombination med risker för skador inom renskötseln. Uppdraget ska redovisas senast den 12 april 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

41. Rskr. 2019/20:323

Trafiksäkerhet

Mot. 2019/20:2161, bet. 2019/20:TU14

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (I 39) och 2021/22:75 (I 28). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

489

Skr. 2022/23:75
Landsbygds- och	Punkt 8 om synfältsdefekter och dispens*: Riksdagen har tillkännagett för
infrastruktur-	regeringen det som utskottet anfört om att möjligheten att använda ett
departementet	simulatortest för att bedöma körförmågan hos personer som fått sitt
	körkort återkallat på grund av synfältsdefekter bör återinföras och att ett
	nytt system för körprov på väg för personer med synfältsdefekter bör
	utredas (bet. 2019/20:TU14 s. 73 f.). Transportstyrelsen har gjort en
	analys av att använda simulator som grund för att kunna bedöma om en
	person som inte uppfyller de medicinska kraven gällande syn ändå på ett
	säkert sätt kan framföra ett vägfordon och därför kan medges undantag
	från kraven. Enligt utvärderingen behöver metoden kunna valideras, vilket
	inte har skett. Statens väg- och transportforskningsinstitut handhar den
	simulator som tidigare har använts. Den 16 september 2021 gav regeringen
	Statens väg- och transportforskningsinstitut i uppdrag att i samarbete med
	Transportstyrelsen och Trafikverket analysera möjligheterna att utveckla
	metoderna för att kunna bedöma om ett undantag kan medges från de
	medicinska kraven gällande horisontellt synfält för körkort. I uppdraget
	ingår att utreda förutsättningarna för att utveckla och validera
	simulatortester och praktiska körprov i bana eller i trafik som en del av
	underlaget för att bedöma om en person som inte uppfyller de medicinska
	kraven gällande horisontellt synfält för körkort ändå på ett säkert sätt kan
	framföra ett vägfordon på väg och därför med undantag från dessa krav
	kan få körkort. Uppdraget redovisades den 31 oktober 2022. Redovis-
	ningen innehåller förslag om att ytterligare utredningsåtgärder vidtas.
	Ärendet och rapportens förslag bereds vidare. Punkten är inte slut-
	behandlad.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2020/21

42. Rskr. 2020/21:82

Skyddsjakt på varg

Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:MJU5

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 51) och 2021/22:75 (N 36)

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

	Punkt 1 om skyddsjakt på varg*: Riksdagen har tillkännagett för rege-
	ringen det som utskottet anför om skyddsjakt på varg (bet. 2020/21:MJU5
	s. 8). Enligt tillkännagivandet bör regeringen ge Naturvårdsverket i upp-
	drag att ta fram nya rekommendationer för skyddsjakt på varg som också
	gör det möjligt att fatta beslut om skyddsjakt på ett helt revir, göra det
	tryggare, enklare och snabbare för personer att ansöka om skyddsjakt, se
	över sekretessbestämmelserna i samband med skyddsjakt och licensjakt,
	se till att staten tar ett större ansvar för skyddsjakt och att utreda förutsätt-
	ningarna för att bekosta utbildning av certifierade hundar genom vilt-
	skadeanslaget.
	Regeringen beslutade den 24 mars 2022 om uppdrag till Naturvårds-
	verket att utreda behov av författningsändringar i syfte att förhindra sprid-
	ning av och skydda vissa uppgifter kopplade till jakt och jägare. Natur-
490	vårdsverket redovisade uppdraget den 15 december 2022 och rapporten

bereds i Regeringskansliet. Regeringen beslutade i maj 2022 om tre upp-	Skr. 2022/23:75
drag. Naturvårdsverket ska undersöka om, och i så fall under vilka förut-	Landsbygds- och
sättningar, vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynn-	infrastruktur-
sam bevarandestatus enligt art och habitatdirektivet skulle kunna vara	departementet
inom det intervall på 170–270 som angavs i propositionen En hållbar rov-
djurspolitik (prop. 2012/13:191). Uppdraget ska redovisas senast den
11 oktober 2024. Naturvårdsverket ska även utreda om, och i så fall hur,
skyddsjakt på varg kan utvecklas för att mer effektivt kunna förhindra ska-
dor på bland annat tamdjur orsakade av varg och bättre bidra till rovdjurs-
politikens övergripande och långsiktiga mål samt vid behov uppdatera
aktuella riktlinjer om skyddsjakt på varg. Uppdraget ska redovisas senast
den 31 mars 2023. Naturvårdsverket, Statens jordbruksverk och Statens
veterinär¬medicinska anstalt ska ta fram övergripande gemensamma rikt-
linjer för vilka åtgärder som behöver vidtas om varg som har invandrat till
Sverige från Finland eller Ryssland ska kunna flyttas inom Sverige med
hänsyn till smittskyddet i kombination med risker för skador inom rensköt-
seln. Uppdraget ska redovisas senast den 12 april 2024. Punkten är inte
slutbehandlad.
43. Rskr. 2020/21:162
Cykelfrågor
Mot. 2020/21:785 yrkande 7, 2020/21:1313 yrkande 14, 2020/21:2218
yrkande 15, 2020/21:2809 yrkande 55 och 2020/21:3466 yrkande 2,
bet. 2020/21:TU3
Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (I 31).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 3 om översyn av väglagen*: Riksdagen har tillkännagett för
regeringen det som utskottet anfört om att regeringen bör återkomma med
förslag som gör det möjligt att anlägga friliggande cykelvägar utan krav
på direkt anslutning till vägar avsedda för motortrafik (bet. 2020/21:TU3
s. 28 f.). I regeringens beslut den 31 maj 2018 om nationell trafikslags-
övergripande plan för transportinfrastrukturen för perioden 2018–2029
gav regeringen Trafikverket i uppdrag att utreda om, och i så fall hur,
frågan om markåtkomst utgör ett hinder för tillkomsten av cykelvägar eller
i genomförandet av regionala cykelplaner. Uppdraget redovisades den 11
januari 2021 i rapporten Utgör markåtkomst ett hinder för tillkomsten av
cykelvägar? (TRV 2021/3614). Trafikverkets samlade bedömning var att
framkomligheten i cykelprojekten ofta upplevs hindras av svårigheter att
få åtkomst till mark. I de flesta fall kunde dock frågan ha lösts genom att
kommunen tagit fram en detaljplan i enlighet med plan- och bygglagen
(2010:900) då det i många fall inte är en brist som ålegat Trafikverket att
lösa. Rapporten visar även att det är mycket få fall där det på grund av
väglagens regler inte varit möjligt att anlägga en cykelväg. Rapporten visar
tvärtom att det, i de fall som åtgärden inte har genomförts, till en över-
vägande del går att relatera till bristande finansiering eller prioritering.
Regeringens bedömning är att det redan i dag finns verktyg för att
anlägga friliggande cykelvägar utan direkt anknytning till vägar avsedda
för motortrafik. Kommuner ansvarar för planering, byggande och drift av
det kommunala gatunätet och det allmänna vägnätet inom kommunala	491
	491

Skr. 2022/23:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

492

väghållningsområden. I övrigt visar Trafikverkets rapport att det i övervägande fall är bristande finansiering och prioriteringar som varit hinder mot att projekt inte har förverkligats. I den nationella planen för perioden 2022–2033 har regeringen beslutat om utökade satsningar på cykelåtgärder och gett Trafikverket i uppdrag att fördela upp till 2,7 miljarder kronor av medlen för trimningsåtgärder till en särskild pott för cykelåtgärder längs stamvägnätet. Av dessa medel ska Trafikverket fördela upp till 1 miljard kronor under perioden 2022–2027 till samfinansiering av länsplanernas cykelåtgärder med upp till 50 procent. Genom förbättrade möjligheter till finansiering av cykelinfrastruktur ges regionerna även bättre förutsättning att prioritera och finansiera cykelvägar på det sätt som efterfrågas.

I regeringens skrivelse Nationell planering för transportinfrastrukturen 2022–2033 (skr. 2021/22:261) konstaterade regeringen mot bakgrund av det anförda att den inte såg något behov av att återkomma med något förslag om lagändringar och ansåg därmed riksdagens tillkännagivande som slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

44. Rskr. 2020/21:173

Riksrevisionens rapport om regionala strukturfondspartnerskap Skr. 2020/21:25, bet. 2020/21:NU12

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (N 42). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om ansvarsfördelningen mellan olika aktörer*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen att den bör se över och förtydliga ansvarsfördel- ningen mellan de förvaltande myndigheterna, regionerna och struktur- fondspartnerskapen till den förestående programperioden (bet. 2020/21:NU12 s. 9). Regeringen beslutade den 18 augusti 2022 förord- ningen (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder. För- ordningen reglerar den förestående programperioden och förtydligar ansvarsfördelningen mellan förvaltande myndigheter, regionerna och strukturfondspartnerskapen. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 19 avsnitt 2.3.7 s. 33) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slut- behandlad.

45. Rskr. 2020/21:224

Fastighetsrätt

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:CU11 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 61).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om tillgång till geodata*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör prioritera att tillgängliggöra geodata och skynda på arbetet med standardiseringen av geodata (bet. 2020/21:CU11 s. 54 f.) och därmed bifallit motionerna 2020/21:1615 yrkande 5, 2020/21:3408 yrkandena 40 och 41, 2020/21:3585 yrkande 38 och delvis bifallit motion 2020/21:1547 yrkande 1. Som framgår av civilutskottets betänkande antogs under 2019

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (öppna data-direktivet). Direktivet är en omarbetning av direktiv 2003/98/EG och anger bl.a. att värdefulla datamängder, dvs. handlingar vars vidareutnyttjande är förknippat med stora samhälls- ekonomiska vinster, ska tillgängliggöras avgiftsfritt, vara maskinläsbara samt förenliga med villkor för öppna licenser. Europeiska kommissionen publicerade i januari 2023 en genomförandeakt där det preciseras vilka värdefulla datamängder som ska tillgängliggöras avgiftsfritt. I genom- förandeakten är det endast en del av Lantmäteriets geodata som ska till- gängliggöras avgiftsfritt. Ett svenskt genomförande av öppna data- direktivet är en del i arbetet med tillkännagivandet om öppna geodata. Det svenska genomförandet bedrivs för närvarande med inriktningen att regeringen ska ha tagit fram förslag som kan genomföras till årsskiftet 2024/2025. Regeringen har den 21 april 2022 gett Boverket i uppdrag att ta fram lösningar som främjar en enhetlig tillämpning av plan- och bygglagen (2010:900) i en digital miljö, vilket bl.a. omfattar en förstudie om geografiskt relaterade planeringsunderlag. Regeringen har även genom en ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2022 avseende Lantmäteriet den 1 september 2022 tillfört medel till Sveriges geologiska undersökning. Medlen får användas för att tillgängliggöra geotekniskt planeringsunderlag i den nationella geodataplattformen, där standardi- serade dataset ska tillgängliggöras. Vidare har regeringen den 19 maj 2022 gett länsstyrelserna i uppdrag att tillsammans med Naturvårdsverket och Lantmäteriet ta fram och sammanställa underlag för en nationellt heltäckande digital redovisning av gällande strandskyddsbestämmelser (M2022/01080). Punkten är inte slutbehandlad.

46. Rskr. 2020/21:260

Skogspolitik

Motion 2020/21:729 yrkande 38 och 2020/21:3356 yrkande 22, bet. 2020/21:MJU15

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (N 53). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 19 om åtgärder mot almsjuka och askskottsjuka*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska ge lämplig myndighet eller forskningsinstitut, t.ex. Skogforsk, i uppdrag att ta fram och genomföra ett växtförädlingsprojekt för resistens mot alm- sjuka respektive askskottsjuka (bet. 2021/22:MJU15 s. 70). Forsknings- rådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) fick i regleringsbrev för budgetåret 2022 i uppdrag att sammanställa pågående svensk forskning om almsjuka och askskottsjuka samt forsknings- och utvecklingsprojekt kring motståndskraftigt växt- och plantmaterial. Upp- draget redovisades till Regeringskansliet den 15 mars 2022. Formas rap- port innehåller en forskningssammanställning samt en rekommendation kring vidare arbete för att öka resistens mot almsjuka och askskottsjuka. Rapporten bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Åtgärder med anledning av Formas rapport kommer att vidtas under 2023 och 2024.

Skr. 2022/23:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

493

Skr. 2022/23:75 Inriktningen är att tillkännagivandet därefter kan avslutas. Punkten är inte

Landsbygds- och slutbehandlad. infrastruktur-

departementet 47. Rskr. 2020/21:334

Luftfartsfrågor

Prop. 2020/21:154, bet. 2020/21:TU14

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (I 39).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om framtiden för Bromma och Arlanda flygplats*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om framtiden för Bromma och Arlanda flygplats (bet. 2020/21:TU14 s. 21 f.). I betänkandet anför trafikutskottet bl.a. att regeringen bör få i uppdrag att ta fram en plan för utveckling och utökning av Arlanda flygplats, inklusive miljötillstånd, för att säkra tillräcklig flygkapacitet i Stockholmsområdet baserat på tillförlitliga prognoser samt att regeringen bör återkomma senast i december 2021 med en plan för Arlandas utveckling. Regeringskansliet har inlett arbetet med att analysera förutsättningarna för att ta fram en plan utifrån vad som anges i tillkännagivandet. Regeringskansliet uppdrog den 27 april 2021 åt en s.k. bokstavsutredare att bl.a. beskriva och redovisa åtgärder för att säkra nödvändig kapacitet vid Arlanda flygplats vid en avveckling av Bromma flygplats. Bokstavsutredaren redovisade sitt uppdrag den 31 augusti 2021 i promemorian Bromma flygplats – underlag för avveckling av drift och verksamhet (Ds 2021:25). Promemorian har remissbehandlats. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 22 Kommunikationer avsnitt 3.3.2, s. 20 f.) angav regeringen att den kommer att återkomma till riksdagen för att informera om hur regeringen avser att hantera tillkännagivanden. Vidare konstaterade regeringen i propositionen att arbetet med tillkännagivandet inte skulle kunna ske inom den tid som anges i tillkännagivandet och att regeringen avsåg att återkomma i frågan.

Den 15 februari 2022 fick en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att ta fram en plan för utveckling och utökning av Arlanda flygplats, inklusive miljötillstånd, för att säkra tillräcklig flygplatskapacitet i Stockholms-

området baserat på tillförlitliga prognoser (I2022/00382). Bokstavsutredaren redovisade uppdraget den 14 juni 2022 i promemorian Arlanda flygplats – en plan för framtiden (Ds 2022:11). Promemorian har remissbehandlats. Den 30 maj 2022 fick en bokstavsutredare i uppdrag att utreda och ta fram förslag till inriktning för statens ansvar för flygplatser i Sverige (I2022/01211). Bokstavsutredaren redovisade uppdraget den 15 februari 2023 i promemorian Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet – för tillgänglighet och beredskap (Ds 2023:3). Promemorian har remitterats. Remisstiden går ut den 23 maj 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

48. Rskr. 2020/21:364

Förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livs- medelsprodukter

Prop. 2020/21:134, bet. 2020/21:MJU21

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (N 57).

494

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om utvärdering av lagens konsekvenser*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska utvärdera lagens konsekvenser och villkoren för köpare, leverantörer och primärproducenter i jordbruks- och livsmedelskedjan (bet. 2020/21:MJU21 s. 21 f.).

I utskottets betänkande anges att utvärderingsarbetet ska bestå dels av en återrapportering två år efter lagens ikraftträdande, dvs. den 1 november 2023, dels en slutrapportering fyra år efter lagens ikraftträdande, dvs. den 1 november 2025. Utvärderingsarbetet är planeras inledas under 2023.

Punkten är inte slutbehandlad.

49. Rskr. 2020/21:379

Förarbevis för vattenskoter

Prop. 2020/21:190, mot. 2020/21:4057 yrkandena 1 och 2, 2020/21:4058 yrkandena 1 och 2, 2020/21:4061 yrkandena 1 och 2, 2020/21:4066 yrkande 4, bet. 2020/21:TU12

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (I 41). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om lagens omfattning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att införa ett nytt teknikneutralt obligatoriskt förarbevis kopplat till fart för vissa vattenfordon (bet. 2020/21:TU12 s. 15). Lagen (2021:626) om förarbevis för vattenskoter träder i kraft fullt ut den 1 maj 2022. Regeringen anser att det är relevant att avvakta effekterna av de regeländringar avseende vattenskotrar som träder i kraft den 1 maj 2022 innan en översyn av behovet av ytterligare regler görs. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om utbildningsverksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att ge båtlivets befintliga utbildningsorganisation och andra externa aktörer möjlighet att utbilda och examinera för förarbevis (bet. 2020/21:TU12 s. 15 f.). Lagen (2021:626) om förarbevis för vattenskoter trädde i kraft fullt ut den 1 maj 2022. Enligt lagen finns det inget som hindrar båtlivets utbildningsorganisationer och andra berörda aktörer att utbilda och att examinera för förarbevis för vattenskoter. Den 31 mars 2022 fick Transportstyrelsen i uppdrag att senast den 29 april 2022 informera båtlivets utbildningsorganisationer och andra berörda aktörer om denna möjlighet (I2022/00839). Transportstyrelsen höll den 27 april 2022 ett informationsmöte med berörda. Regeringen konstaterar i budgetpropositionen för 2023 att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat (prop. 2022/23:1 utg.omr. 22 Kommunikationer avsnitt 3.3.3, s. 23). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 4 om utfärdare av förarbevis*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att ge båtlivets befintliga utbildningsorganisation och andra externa aktörer som erbjuder utbildning och examination möjlighet att utfärda förarbevis (bet. 2020/21:TU12 s. 16). Lagen (2021:626) om förarbevis för vattenskoter träder i kraft fullt ut den 1 maj 2022. Regeringen anser att det är relevant att avvakta effekterna av de regeländringar avseende vattenskotrar som träder i kraft

Skr. 2022/23:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

495

Skr. 2022/23:75	den 1 maj 2022 innan en översyn av behovet av ytterligare regler görs.
Landsbygds- och	Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.
infrastruktur-	Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 4.
departementet
	50. Rskr. 2020/21:409
	Framtidens infrastruktur
	Prop. 2020/21:151, mot. 2020/21:4037 yrkandena 19, 20 och 21,
	2020/21:4041 yrkandena 1 och 6, 2020/21:4042 yrkandena 28, 33, 40
	och 41, 2020/21:4047 yrkandena 6 och 9, bet. 2020/21:TU16
	Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (I 45).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 7 om ekonomiska planeringsramar för 2022–2033: Regeringen gav
	den 23 juni 2021 Trafikverket i uppdrag att ta fram förslag till en ny
	nationell plan för den statliga transportinfrastrukturen samt gav regionerna
	samt Gotlands kommun förutsättningar för arbetet med att ta fram
	länsplaner för den regionala transportinfrastrukturen. I uppdraget till
	Trafikverket angav regeringen att propositionen Framtidens infrastruktur
	– hållbara investeringar i hela Sverige (prop. 2020/21:151) i sin helhet
	skulle utgöra en utgångspunkt för arbetet. Uppdraget redovisades till
	Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) den 30 november 2021
	och remissbehandlades därefter. Länsplanerna remitterades och
	redovisades under våren 2022. Regeringen fastställde den 7 juni 2022 den
	nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för
	perioden 2022–2033. Samtidigt fastställde regeringen de definitiva
	ekonomiska ramarna för trafikslagsövergripande länsplaner för regional
	transportinfrastruktur för perioden 2022–2033. Därefter fastställer
	regionerna och Gotlands kommun länsplanerna för den regionala
	transportinfrastrukturen. I skrivelsen Nationell planering för transport-
	infrastrukturen 2022–2033 (skr. 2021/22:261) redogör regeringen för
	planeringsarbetet och sitt beslut om fastställelse av nationell trafikslags-
	övergripande plan för transportinfrastrukturen för perioden 2022–2033
	samt fastställelse av definitiva ekonomiska ramar för trafikslags-
	övergripande länsplaner för regional transportinfrastruktur för samma
	period. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 8 om särskilt om anskaffning av isbrytare*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att nya isbrytare
	bör finansieras inom den ekonomiska ramen för åtgärder i den statliga
	transportinfrastrukturen m.m. (bet. 2020/21:TU16 s. 102 f.). Regeringen
	fastställde den 7 juni 2022 den nationella trafikslagsövergripande planen
	för transportinfrastrukturen för perioden 2022–2033. I beslutet om
	nationell plan ingår medel för investering i nya isbrytare. Regeringen
	konstaterar i skrivelsen Nationell plan för transportinfrastrukturen 2022–
	2033 (rskr. 2021/22:261 s. 27) att tillkännagivandet med detta är
	slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 9 om utbyggnaden av laddinfrastruktur*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om utbyggnaden av
	laddinfrastruktur (bet. 2020/21:TU16 s. 105 f.). Regeringen föreslog i
	budgetproposition för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20 Allmän miljö-
496	och naturvård, avsnitt 3.26.16, s. 105) att det s.k. klimatklivet för bl.a. stöd
496

till laddinfrastruktur förstärks kraftigt. Regeringen föreslog vidare i propositionen att medel tillförs för att genomföra en elektrifieringsstrategi, i vilken regeringen tar ett helhetsgrepp om förutsättningarna för att möjliggöra en omfattande elektrifiering (prop. 2021/22:1 utg.omr. 21 Energi, avsnitt 2.9.4, s. 36). I propositionen föreslog regeringen dessutom att tidigare aviserade stöd på 550 miljoner kronor under 2022 skulle tillföras insatser för att påskynda elektrifieringen av tunga vägtransporter inom de mest trafikerade områdena och 50 miljoner för stöd till publika stationer för snabbladdning av elfordon för tillgänglighet längs större vägar (prop. 2021/22:1 utg.omr. 21 Energi, avsnitt 2.9.5, s. 38). Riksdagen fattade emellertid beslut om att bl.a. flytta anslaget för dessa satsningar till utgiftsområde 20 och inom det utgiftsområdet skapa ett nytt anslag benämnt Laddinfrastruktur som uppgår till 600 miljoner kronor (bet. 2021/22:MJU1, rskr. 2021/22:110). Efter förslag från regeringen i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 21 Energi, avsnitt 2.9.10, s. 45), flyttades det aktuella anslaget tillbaka till utgiftsområde 21 (bet. 2022/23:NU3, rskr. 2022/23:78).

På uppdrag av regeringen redovisade Trafikverket den 30 november 2021 ett förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen för perioden 2022–2033. I förslaget redogjorde Trafikverket för hur det fortsatta genomförandet av den plan för elektrifiering av delar av det statliga vägnätet som Trafikverket redovisade i februari 2021 borde ske. Trafikverkets förslag har remissbehandlats.

Elvägsutredningen överlämnade den 1 september 2021 betänkandet Regler för statliga elvägar (SOU 2021:73). Betänkandet har remiss- behandlats.

Den 14 juli 2021 presenterade EU-kommissionen ett förslag till förordning om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa drivmedel som ska ersätta Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU av den 22 oktober 2014 om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen. Rådet antog en allmän riktlinje den 2 juni 2022. Europaparlamentet beslutade om sin position den 19 oktober 2022 och därefter har trepartsförhandlingar mellan rådet, Europaparlamentet och EU- kommissionen, s.k. triloger, inletts.

Regeringen beslutade den 3 februari 2022 Nationell strategi för elektrifiering – en trygg, konkurrenskraftig och hållbar elförsörjning för en historisk klimatomställning (I2022/00299 m.fl.). Strategin tydliggör regeringens inriktning för det fortsatta arbetet i 12 punkter och omfattar totalt 67 åtgärder som ska genomföras under åren 2022–2024.

Åtgärd 29 innebär att regeringen avser att ge Statens energimyndighet och Trafikverket i uppdrag att ta fram ett nationellt handlingsprogram för en snabb, samordnad och samhällsekonomiskt effektiv utbyggnad av ändamålsenlig publik och icke-publik laddinfrastruktur samt tankinfra- struktur för vätgas.

Åtgärd 30 innebär att regeringen, som en del i framtagandet av det nämnda handlingsprogrammet avser att initiera en översyn av befintliga uppdrag, regelverk, statliga stöd, avdrag och krav på laddinfrastruktur. Avsikten är att översynen ska inkludera en bedömning av om styrmedlen är anpassade för att samlat uppnå en snabb, samordnad och samhällsekonomiskt effektiv utbyggnad av ändamålsenlig laddinfra- struktur för att möjliggöra elektrifiering av vägtransporterna i hela landet

Skr. 2022/23:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

497

Skr. 2022/23:75	samt om hänsyn tas till de olika förutsättningarna och behoven av
Landsbygds- och	laddinfrastruktur som finns för lätta respektive tunga fordon. Vid behov
infrastruktur-	ska förslag lämnas på åtgärder som krävs för att användbarhet, tillräcklig
departementet	kapacitet, redundans och tillförlitlighet i tank- och laddinfrastrukturen kan
	säkerställas och upprätthållas över tid.
	För genomförandet av strategin har 20 miljoner kronor avsatts avseende
	2022 och 35 miljoner kronor respektive 25 miljoner kronor avseende 2023
	och 2024.
	Regeringen beslutade den 10 februari 2022 förordningen (2022:107) om
	statligt stöd till regionala elektrifieringspiloter för tunga transporter.
	Förordningen innehåller bestämmelser om statligt stöd för att bygga
	infrastruktur och utveckla regionala elektrifieringspiloter för tunga
	godstransporter på väg. Stödet syftar till att påskynda elektrifieringen av
	regionala tunga godstransporter.
	Den 10 februari 2022 gav regeringen Statens energimyndighet
	dispositionsrätt till 1 551 miljoner kronor på det nyinrättade anslaget 1:23
	Laddinfrastruktur inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.
	Vidare gav regeringen samma dag Statens energimyndighet i uppdrag att
	hantera ansökningar om och utbetalningar av statligt stöd till regionala
	elektrifieringspiloter för tunga transporter samt att samordna arbetet med
	informationsspridning och informera om kopplingar till andra stöd inom
	området. I samma beslut gav regeringen länsstyrelserna i uppdrag att,
	utifrån sin roll som regionala samordnare av arbetet med
	energiomställningen och minskad klimatpåverkan, för inkomna
	ansökningar bistå Statens energimyndighet med en bedömning om av om
	projekt är strategiskt viktiga för att påskynda elektrifieringen av regionala
	tunga godstransporter (I2022/00352).
	Vidare gav regeringen den 24 mars 2022 Transportstyrelsen i uppdrag
	att föreslå ett avgiftssystem för statliga elvägar (I2022/00772).
	Transportstyrelsen redovisade uppdraget den 8 november 2022
	(LI2023/01296). Regeringen gav dessutom den 31 mars 2022 Trafikverket
	i uppdrag att fortsatt samordna innovationssamarbetet med Tyskland och
	Frankrike avseende elvägar (I 2022/00840). Trafikverket redovisade
	uppdraget den 1 november 2022 (LI2023/01295).
	Den 14 juli 2021 presenterade EU-kommissionen ett förslag till
	förordning om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa drivmedel som
	ska ersätta Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU av den
	22 oktober 2014 om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen.
	Förslaget har fortsatt behandlats i rådet under våren 2022.
	I den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfra-
	strukturen för perioden 2022–2033 som regeringen beslutade den 7 juni
	2022 får Trafikverket i uppdrag att fortsätta planeringen av elvägar och
	utifrån den tidigare utbyggnadsplanen identifiera lämpliga sträckor. En
	möjlig etapp ska redovisas senast december 2024.
	I enlighet med åtgärd 29 och 30 i Nationell strategi för elektrifiering –
	en trygg, konkurrenskraftig och hållbar elförsörjning för en historisk
	klimatomställning (I2022/00299) gav regeringen den 28 juli 2022 Statens
	energimyndighet och Trafikverket i uppdrag att ta fram ett handlings-
	program för laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas
	(I2022/01562). Inom ramen för framtagandet av handlingsprogrammet ska
498	Statens energimyndighet och Trafikverket genomföra en översyn av

befintliga uppdrag, regelverk, statliga stöd, avdrag och krav i fråga om laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas. Översynen ska inkludera en bedömning av om det finns förutsättningar för att samlat uppnå en snabb, samordnad och samhällsekonomiskt effektiv utbyggnad av ändamålsenlig laddinfrastruktur för att möjliggöra elektrifiering av vägtransporterna i hela landet samt om hänsyn tas till de olika förutsättningarna för och behoven av laddinfrastruktur som finns för lätta respektive tunga fordon. Den del av uppdraget som gäller frågan om översyn av styrmedel redovisades den 1 februari 2023. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 november 2023.

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 21 Energi, avsnitt 2.9.10, s. 45) att 1,09 miljarder kronor skulle avsätts under 2023 för utbyggnad av laddinfrastruktur. Vidare beräknade regeringen att 1 miljard kronor ska avsättas för 2024 och 505 miljoner kronor för 2025 för samma ändamål. Enligt förslaget får medlen användas för utgifter för stöd till och investeringar i publika stationer för snabbladdning av elfordon för ökad tillgänglighet, redundans och kapacitetshöjning längs större vägar, stöd till publik laddning på allmän platsmark och infrastruktur för elektrifiering av tunga transporter genom statiskstationär laddning eller tankning samt för utbyggnad av infrastrukturen för ellastbilar i regionala nätverk och sammanhängande stråk mellan Sveriges större städer. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2022/23:NU3, rskr. 2022/23:78). Därutöver föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20 Allmän miljö- och naturvård, avsnitt 3.26.16, s. 103) att 400 miljoner kronor skulle avsättas under 2023 för ytterligare investeringar i laddinfrastruktur på lokal och regional nivå genom Klimatklivet. I propositionen beräknade regeringen att 500 miljoner kronor ska avsättas för 2024 och 2025 för samma ändamål. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2022/23:MJU1, rskr. 2022/23:97). Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 9.

51. Rskr. 2020/21:410

Utfodring av vilt

Prop. 2020/21:183, bet. 2020/21:MJU22

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (N 59).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om utvärdering av ändringarna i jaktlagen*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om utvärdering av lagänd- ringarnas konsekvenser under nästa mandatperiod (bet. 2020/21:MJU22 s. 26). Regeringens bedömning i propositionen Utfodring av vilt (prop. 2020/21:183) är att en utvärdering av ändringarna i jaktlagen och de före- skrifter som meddelas med stöd av dessa ändringar bör göras några år efter ikraftträdandet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om utbetalningar från viltvårdsfonden*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om att beslut om finan- siering av jakt- och viltvårdsuppdraget bör fattas för tre år i taget (bet. 2020/21:MJU22 s. 36). Den 30 september 2021 beslutade regeringen att

Skr. 2022/23:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

499

Skr. 2022/23:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

500

bevilja Svenska Jägareförbundet ett treårigt organisationsbidrag ur vilt- vårdsfonden för dess rikstäckande jakt- och viltvårdsverksamhet som syf- tar till att förbundet fortsatt ska kunna leda delar av jakten och viltvården i landet. I budgetproposition för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 23 avsnitt

2.6.2s. 33) redovisade regeringen vidtagna åtgärder och ansåg därmed tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 15 om bidrag till organisationer ur viltvårdsfonden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av vilka organisationer som ska finansieras från viltvårdsfonden (bet. 2020/21:MJU22 s. 36). Den 4 augusti 2022 beslutade regeringen en änd- ring av förordningen (2021:12) om vissa bidrag ur viltvårdsfonden. Genom ändringen förtydligas att bidrag endast kan ges till organisationer som främjar jakt och annan viltvård. I budgetproposition för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.6.2 s. 33) redovisade regeringen vidtagna åtgärder och ansåg därmed tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 20 om jakt och renskötsel*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om att komplettera kommittédirektiven för utredningen om en ny renskötsellagstiftning (bet. 2020/21:MJU22 s. 51).

Den 16 juni 2022 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till Renmarkskommittén (N 2021:02). Utöver vad som följer av de ursprung- liga direktiven ska kommittén under sitt arbete bl.a. ta hänsyn, förutom till samernas rättigheter, även till den övriga lokalbefolkningens, däribland den nationella minoriteten tornedalingar, och övriga invånares kultur, traditioner, intressen och behov av att kunna jaga och fiska samt till annan näringsverksamhet såsom skogsbruk och turism. Utredningstiden för del- uppdraget förlängdes så att deluppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2023. Utredningstiden i övrigt ligger fast. I budgetproposition för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.6.5 s. 45) redovisade rege- ringen vidtagna åtgärder och ansåg därmed tillkännagivandet slutbehand- lat. Punkten är slutbehandlad.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 10.

Riksmötet 2021/22

52. Rskr. 2021/22:61

Åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:MJU6 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (N 65). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om utflyttning av trålgränsen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att flytta ut trålgränsen (bet. 2021/22:MJU6 s. 33). Regeringen gav den 19 maj 2022 Havs- och vatten- myndigheten i uppdrag att genomföra ett tidsbegränsat vetenskapligt pro- jekt som motsvarar en utflyttning av trålgränsen för fartyg som fiskar efter pelagiska arter i Östersjön, i syfte att utvärdera effekterna på sill- och strömmingsbeståndens biomassa samt deras storleks-, bestånds- och åldersstruktur. Havs- och vattenmyndigheten ska inom respektive försöks- område möjliggöra att ett visst yrkesfiske kan bedrivas. Den 22 december 2022 beslutade regeringen att utöka uppdraget för att inkludera samtliga

förvaltningsområden för sill och strömming i Östersjön. Uppdraget ska delredovisas till Regeringskansliet senast i april 2023, därefter årligen i april och slutredovisas senast 30 april 2027. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om översyn av förvaltningsplanen för Östersjöns fiskbestånd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av förvaltningsplanen för Östersjöns fiskbestånd (bet. 2021/22:MJU6 s. 34). I samband med förhandlingen 2016 inför beslut om en förvaltningsplan för torsk, sill/strömming och skarpsill verkade Sverige för, och fick gehör för, att inkludera en översynsklausul i EU-förord- ningen. Kommissionen presenterade sin första utvärderingsrapport i september 2020 och drar slutsatsen att den fleråriga planen utgör ett stabilt, långsiktigt instrument för genomförandet av den gemensamma fiskeri- politiken i Östersjön. Planen ska utvärderas vart femte år vilket innebär att nästa utvärdering förväntas 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om Sveriges deltagande i regionala samarbetsorgan och i Inter- nationella havsforskningsrådet (ICES)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Sveriges deltagande i regionala samarbetsorgan och i Internationella havsforskningsrådet (ICES) (bet. 2021/22:MJU6 s. 35). Sverige har redan i dagsläget ett högt deltagande och aktivitet i ICES och i regionala samarbetsorgan. Åtgärder vidtas kon- tinuerligt och Regeringskansliet gör tillsammans med Havs- och vatten- myndigheten en årlig genomgång av prioritering och omfattning av del- tagandet. Regeringen avser i budgetpropositionen för 2024 återkomma med en utvecklad redovisning av det pågående arbetet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om beaktande av det småskaliga fisket och fiske för direkt användning som livsmedel vid beslut om fiskekvoter och tilldelning av fiskekvoter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att vid beslut om fiskekvoter och tilldelning av fiskekvoter beakta dels det småskaliga fisket, dels fiske för direkt användning som livsmedel vars landningar sorteras (bet. 2021/22:MJU6 s. 36).

Havs- och vattenmyndigheten har i sitt regleringsbrev sedan tidigare mål om hållbart nyttjande och hållbar förvaltning med uppgift att särskilt belysa utvecklingen av det småskaliga kustnära fisket. Myndigheten redo- visar bl.a. hur det småskaliga fisket prioriteras vid den nationella fördel- ningen av fiskemöjligheter t.ex. avseende torsk och strömming.

Regeringen gav den 19 maj 2022 Havs- och vattenmyndigheten i upp- drag att genomföra ett tidsbegränsat vetenskapligt projekt som motsvarar en utflyttning av trålgränsen för fartyg som fiskar efter pelagiska arter i Östersjön. I uppdraget ska särskild hänsyn tas till det småskaliga fisket genom att Havs- och vattenmyndigheten inom respektive försöksområde ska möjliggöra att ett visst yrkesfiske kan bedrivas. Sådan möjlighet bör kunna ges till försöksverksamhet, småskaligt fiske och fiske som är av lokal eller regional betydelse och som fiskar för direkt användning som livsmedel. Fiske ska dock endast tillåtas om syftet med det vetenskapliga projektet inte bedöms motverkas.

Sverige verkar i förhandlingar i EU:s ministerråd för att regleringar inte oproportionerligt ska drabba det småskaliga fisket. I linje med detta har regeringen bl.a. verkat, och fått gehör, för att lekfredningsperioderna som syftar till att skydda torskens lek är utformat på så vis att visst småskaligt fiske (exempelvis efter kvabbso/stenbit) och visst fiske för human-

Skr. 2022/23:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

501

Skr. 2022/23:75	konsumtion (ex. sill) kan fortgå under dessa perioder, också i syfte att till-
Landsbygds- och	handahålla råvara till berörda beredningsföretag. I linje med detta har
infrastruktur-	regeringen även verkat, och fått gehör, för att visst riktat fiske möjliggörs
departementet	för småskaligt fiske av sill med passiva redskap i västra Östersjön.
	Se även redovisade åtgärder för rskr. 2021/22:189 punkt 13 om fiskets
	betydelse för livsmedelsstrategins genomförande. Punkten är inte slutbe-
	handlad.
	Punkt 5 om regellättnader vid licensgivning för småskaligt fiske*: Riks-
	dagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om regel-
	lättnader vid licensgivning för småskaligt fiske (bet. 2021/22:MJU6 s. 37).
	Havs- och vattenmyndigheten ger inte fiskelicens om det inte finns till-
	räcklig tillgång på fisk. I vissa fall kan det saknas regional och lokal upp-
	skattning av fångster samtidigt som datainsamlingen i dessa områden bris-
	ter. Regeringen beslutade därför i Havs- och vattenmyndighetens regle-
	ringsbrev för 2022 att myndigheten ska redovisa arbetet för att säkerställa
	att den fiskeriberoende fångststatistiken från sjöar och kustområden håller
	en hög kvalitet samt redovisa pågående insatser och resultatet av insatser
	som har gjorts för att förbättra och förenkla datainsamlingen och bestånds-
	uppskattningarna på detta område. Återrapportering kommer att ske i myn-
	dighetens årsredovisning för 2022. Den 22 december 2022 gav regeringen
	även Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att efter dialog med berörda
	myndigheter utreda hur beståndsuppskattningar utifrån fiskeriberoende
	och fiskerioberoende data tillsammans med dispens- och licensprövningar
	kan utvecklas för att, där beståndssituationen tillåter, möjliggöra nyetable-
	ringar av ett konkurrenskraftigt småskaligt fiske i våra insjöar och längs
	våra kuster. Undantag från behovet av yrkesfiskarlicens för småskaligt
	fiske för egen livsmedelsverksamhet bör också övervägas. Beståndsupp-
	skattningarna ska även kunna bidra till miljöövervakning. Uppdraget ska
	redovisas senast den 30 december 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 6 om förvaltningen av skarv*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om förvaltningen av skarv (bet.
	2021/22:MJU6 s. 52). Av tillkännagivandet följer att regeringen ska öka
	jakten på skarv genom att tillåta allmän skyddsjakt på skarv på eget
	initiativ, utreda möjligheterna till allmän jakttid för skarv samt vidta
	ytterligare åtgärder för att begränsa skarvstammens tillväxt, t.ex. att se
	över möjligheterna för fleråriga tillstånd för skyddsjakt och möjliga kom-
	plement till skyddsjakten, t.ex. oljering och prickning av ägg samt över-
	väga en nationell förvaltningsplan för skarv och vidta åtgärder för att
	åstadkomma en bättre samverkan mellan länsstyrelserna och Havs- och
	vattenmyndigheten för att beslut i frågor som gäller förvaltning av skarv
	ska vara likvärdiga i hela landet. I Naturvårdsverkets rapport den 22 juni
	2020 med förslag på ändringar av gällande jakttider föreslogs att skydds-
	jakt på storskarv på enskilds initiativ skulle införas, men att storskarvens
	listning i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30
	november 2009 om bevarande av vilda fåglar förhindrar att allmän jakt på
	storskarv kan införas. Genom regeringsbeslut den 6 maj 2021 infördes
	möjlighet till skyddsjakt på storskarv på enskilds initiativ i enlighet med
	Naturvårdsverkets förslag. Det är sedan tidigare möjligt för länsstyrelsen
	att besluta om rätt att göra ingrepp i fåglars bon eller förstöra fåglars ägg.
	Det finns inte heller något uttryckligt hinder i jaktförordningen (1987:905)
502	mot att meddela fleråriga skyddsjaktstillstånd. Regeringen gav den 12 maj

2022 Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att	Skr. 2022/23:75
revidera den nuvarande nationella förvaltningsplanen för storskarv från	Landsbygds- och
2014 i syfte att bl.a. minska allvarlig skada på fiskerinäringen. Revide-	infrastruktur-
ringen ska även underlätta för fleråriga skyddsjaktsbeslut samt användning	departementet
av effektivare jakt- och skrämselmetoder som komplement till den jakt
som bedrivs med skjutvapen. En reviderad nationell förvaltningsplan för-
väntas kunna användas i både skarv- och fiskeriförvaltningen och syftar
också till att göra skarvförvaltningen mer likvärdig i landet. I budget-
propositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.6.2 s. 34)
redovisade regeringen vidtagna åtgärder och ansåg därmed tillkänna-
givandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 7 om förvaltningen av säl*: Riksdagen har tillkännagett för rege-
ringen det som utskottet anför om förvaltningen av säl (bet. 2021/22:MJU6
s. 53). Av tillkännagivandet följer att regeringen ska öka jakten på säl
genom större licenstilldelning för säljakt och genom att underlätta för de
jägare som jagar säl. I Naturvårdsverkets rapport den 22 juni 2020 med
förslag på ändringar av gällande jakttider föreslogs att det ska vara möjligt
att besluta om licensjakt på gråsäl och knubbsäl, men inte på vikare då
arten inte bedöms ha gynnsam bevarandestatus. Ändringarna i jaktförord-
ningen (1987:905) som beslutades den 22 december 2021 möjliggör för
Naturvårdsverket att besluta om licensjakt på gråsäl och knubbsäl. Det är
Naturvårdsverket och inte regeringen som bestämmer hur stor licenstill-
delningen ska vara. Naturvårdsverket beslutade den 13 april 2022 om
licensjakt efter 2 000 gråsälar och 730 knubbsälar under 2022 och början
av 2023. Jakten syftar i första hand till att minska och förhindra de problem
och skador som sälarna orsakar. Skadorna kan med hjälp av licensjakten
minskas både genom att jakt bedrivs där skador förekommer och genom
att dämpa tillväxttakten i populationen generellt. Säljakt är tidskrävande
och förenat med kostnader för den enskilde jägaren och det är inte möjligt
för en jägare att sälja exempelvis sälskinn eller kött på grund av EU-för-
budet mot handel med sälprodukter. För att underlätta för de jägare som
jagar säl fastställdes i regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslag
1:7 Ersättningar för viltskador m.m. inom utgiftsområde 23 att högst
3 miljoner kronor får fördelas till länsstyrelserna för att användas till
ersättning för hanteringskostnader för gråsälar som fälls med stöd av
Naturvårdsverkets beslut. Från och med 2023 finns en stödåtgärd i havs-,
fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2022–2027 som ger möjlighet till
ersättning för hanteringskostnader för fällda sälar. I budgetpropositionen
för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.6.2 s. 33) redovisade
regeringen vidtagna åtgärder och ansåg därmed tillkännagivandet
slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 8 om förvaltningen av storspigg*: Riksdagen har tillkännagett för
regeringen det som utskottet anför om förvaltningen av storspigg (bet.
2021/22:MJU6 s. 54).
Havs- och vattenmyndigheten har sedan 2021 ett provtagningsprojekt
som Sveriges lantbruksuniversitet genomför tillsammans med det
pelagiska fisket. Under 2022 har sex pelagiska fartyg haft försökstillstånd
för att utveckla ett fiske efter spigg i Östersjön. För närvarande analyserar
myndigheterna tillförlitligheten i data och om ytterligare provtagning bör
ske i syfte att kunna utvärdera åtgärdens effekt på att begränsa tillväxten
av storspiggsbestånden. Punkten är inte slutbehandlad.	503

Skr. 2022/23:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

504

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1–5 och 8.

53. Rskr. 2021/22:81

Det nationella basutbudet av flygplatser

Bet. 2021/22:TU4

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (I 51).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt om det nationella basutbudet av flygplatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att riksdagens godkännande bör hämtas in innan ändringar genomförs i det nationella basutbudet av flygplatser och tillkännager detta för regeringen (bet. 2021/22:TU4 s. 10 f.). I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 22 Kommunikationer avsnitt 3.3.2, s. 21) anför regeringen att den anser att Bromma flygplats ska bevaras. Regeringen noterar i propositionen det aktuella tillkännagivandet och konstaterar i övrigt att tillkännagivandet inte i nuläget medför något behov av ytterligare åtgärder från regeringens sida. Regeringen konstaterar vidare i propositionen att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

54. Rskr. 2021/22:87

Stöd till drivmedelsstationer på landsbygderna

Mot. 2021/22:1107 samt 2021/22:3215 yrkandena 1 och 2, bet. 2021/22:NU10

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (N 66). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om åtgärder med anledning av krav på drivmedelsstationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder med anledning av krav på drivmedelsstationer (bet. 2021/22:NU10 s. 13). Den 16 december 2021 beslutade regeringen regle- ringsbrev för anslaget 1:1 Regionala utveckingsåtgärder inom utgifts- område 19 Regional utveckling. I regleringsbrevet framgår att 75 miljoner kronor ska användas till ett stöd till företag med försäljningsställen för drivmedel i landsbygdsområden där servicen är gles för att dessa företag ska kunna genomföra nödvändiga åtgärder för att nedgrävda rörledningar för brandfarlig vätska ska vara korrosionskyddade. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utgiftsområde 19 avsnitt 2.6.4.) redovisade regeringen att Tillväxtverket har genomfört en kartläggning av driv- medelsstationer som är belägna i områden där servicen är gles och som ännu inte genomfört de investeringar som krävs för att fortsatt bedriva verksamheten. För att kunna stödja de drivmedelsstationer som är i behov av stöd för att genomföra nödvändiga investeringar har regeringen beslutat om förordningen (2022:206) om statligt stöd till försäljningsställen för drivmedel i vissa landsbygdsområden. Statligt stöd får enligt förordningen lämnas till ett företag som tillhandahåller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Förskottsutbetalningar får göras och får då avse högst 80 procent av det förväntade stödet. Det är möjligt att ansöka hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap om tidsbegränsad dispens från kravet på tid- punkt för genomförandet. Stödet kommer att belasta anslaget 1:1 Regio-

nala utvecklingsåtgärder. Genom redovisningen av vidtagna åtgärder i budgetpropositionen för 2023 ansåg regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

55. Rskr. 2021/22:130

Kompletterande bestämmelser till EU:s förordningar inom sammanhåll- ningspolitiken

Prop. 2021/22:48, bet. 2021/22:NU7 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om kompletterande bestämmelser till EU:s förordningar inom sammanhållningspolitiken: Den 27 januari 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 61-64).

56. Rskr. 2021/22:147

Brott mot djur – skärpta straff och ett mer effektivt sanktionssystem Prop. 2021/22:18, bet. 2021/22:MJU12

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 10 februari 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 116 och 117).

57. Rskr. 2021/22:152

Väg- och fordonsfrågor

Skr. 2020/21:32, bet. 2021/22:TU7

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om miljökontroll i fordonsbesiktningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att Sverige bör utreda vilka konsekvenser de svenska kraven på miljökontroll har fått i jämförelse med miljökontrollen i andra länder i EU (bet. 2021/22:TU7 s. 68.). Den 17 februari 2022 gav regeringen Transportstyrelsen i uppdrag att analysera vilka förutsättningar som skulle behöva ändras för att genom skärpt miljökontroll vid besiktning kunna förbättra luftkvaliteten. Uppdraget förutsätter att Transportstyrelsen analyserar konsekvenserna av de svenska kraven på miljökontroll i relation till relevanta och kända jämförelsepunkter. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) den 15 februari 2023. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 24 om vinterväghållning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vinterväghållning (bet. 2021/22:TU7 s. 138 f.). Regeringskansliet har remitterat trafikutskottets betänkande till Trafikverket för att myndigheten skulle få lämna synpunkter på hanteringen av tillkännagivandet. Som svar på remissen inkom Trafikverket i augusti 2022 med en skrivelse till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet). I skrivelsen redogör Trafikverket för hur verksamhet avseende vinterväghållning utförs och hur upphandlingar utformas och genomförs för att säkerställa en väl fungerande snöröjning av de statliga vägarna samtidigt som hänsyn tas till de enskilda vägarna. Regeringskansliet (Landsbygd- och infrastrukturdepartementet) analyse-

Skr. 2022/23:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

505

Skr. 2022/23:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

506

rar för närvarande rapporten. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slut- behandlad.

58. Rskr. 2021/22:172

Extra ändringsbudget för 2022 – Slopad karenstid för stöd vid korttidsarbete, förstärkt evenemangsstöd och andra åtgärder med anledning av coronaviruset samt kompensation till hushållen för höga elpriser

Prop. 2020/21:113, bet. 2021/22:FiU44 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2022, ändringar i statens budget för 2022 a): Den 25 februari 2022 beslutade regeringen om regleringsbrev avseende anslag 1:12 Kompensation för höga elpriser inom utgiftsområde 21 Energi. Den 3 mars 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Trafikverket. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2022, ändringar i statens budget för 2022 b): Den 3 mars 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Trafikverket. Punkten är slutbehandlad.

59. Rskr. 2021/22:176

Märkning och registrering av katter

Prop. 2021/22:49, bet. 2021/22:MJU13

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om märkning och registrering av katter: Den 10 mars 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 186).

60. Rskr. 2021/22:178

Jakt och viltvård

Mot. 2021/22:1026 yrkande 2, 2021/22:3429 yrkande 1 och 2, 2021/22:3664 yrkande 5, 2021/22:1607, 2021/22:2459 yrkande 42, 2021/22:3877 yrkande 38 och 2021/22:2674, bet. 2021/22:MJU16 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om översyn av jaktlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att göra en översyn av jaktlagstift- ningen (bet. 2021/22:MJU16 s. 10).

Inriktningen är att ta fram utredningsdirektiv för en översyn av jaktlagstiftningen (se även rskr. 2014/15:154 punkt 1). Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om jakt- och viltvårdsuppdraget*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om jakt- och viltvårdsuppdraget (bet. 2021/22;MJU16, s. 17).

Den 7 januari 2021 beslutade regeringen om ändringar avseende vilt- vårdsfonden genom ett uppdrag till Naturvårdsverket att ombesörja delar av det allmänna uppdraget, en förordning genom vilken ideella organisa- tioner kan söka bidrag ur fonden samt en höjning av viltvårdsavgiften. Den

30 september 2021 beslutade regeringen att tilldela Svenska Jägareför- bundet ett treårigt organisationsbidrag motsvarande 150 kronor per betald viltvårdsavgift (ca 43 miljoner kronor per år). Den 1 juli 2022 började de av Naturvårdsverket upphandlade avtalen att gälla och samtliga tecknades med Svenska Jägareförbundet. Regeringen beslutade vidare den 4 augusti 2022 en ändring av förordningen (2021:12) om vissa bidrag ur viltvårds- fonden. Genom ändringen förtydligas att bidrag endast kan ges till organi- sationer som främjar jakt och annan viltvård. Regeringen beslutade även den 10 mars 2022 om ändring i förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket. Ändringen innebär bl.a. att myndigheten också ska medverka till att främja brukandet av vilt som resurs. Ändringen trädde i kraft den 1 maj 2022. Regeringen kommer under året att ta ställning till vad som ska ske efter den 31 december 2023 då Naturvårdsverket ska ha slutredovisat sitt viltvårdsuppdrag. Punkten är inte slutbehandlad.

61. Rskr. 2021/22:179

Planering och byggande

Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:CU12 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om undantag från energihushållningskraven för timmerhus m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om undantag från kraven på energihushållning och värmeisolering för fulltimmerhus och andra hustyper uppförda med traditionella byggnadssätt (bet. 2021/22:CU12 s. 24 f.). Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret 2023 avseende Boverket gett myndigheten i uppdrag att utreda behovet av undantag från energireglerna för timmerhus. Boverket ska utvärdera hur skärpta kravnivåer i fråga om energihushållning och värmenivåer påverkar möjligheten att uppföra timmerhus och andra skyddsvärda byggnadstyper samt, beroende på utfallet av utvärderingen, överväga om undantag bör införas för de aktuella byggnadstyperna. Uppdraget redovisades den 27 februari 2023. Regeringen avser att återkomma i frågan. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om undantag från kraven på bygglov och anmälan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om undantag från kraven på bygglov och anmälan för takfönster och takkupor, komplementbostadshus och obemannade butiker på landsbygden (bet. 2021/22:CU12 s. 38 f.) och därmed bifallit motionerna 2021/22:3225 yrkande 22 och 2021/22:3708 yrkandena 68 och 69. Bygglovsutred- ningens betänkande Ett nytt regelverk för bygglov (SOU 2021:47) överlämnades till regeringen den 14 juni 2021. Betänkandet har remitterats. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om undantag från nybyggnadskraven vid flyttning av gamla byggnader*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökade möjligheter att göra avsteg från nybyggnadskraven vid flyttning av äldre byggnader (bet. 2021/22:CU12 s. 38 f.) och därmed bifallit motion 2021/22:3708 yrkande 41. Regeringen har i reglerings- brevet för budgetåret 2023 avseende länsstyrelserna angett att länsstyrelserna ska sammanställa och redovisa uppgifter från byggnadsnämnderna beträffande genomförda och nekade avsteg vid

Skr. 2022/23:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

507

Skr. 2022/23:75	tillämpning av plan- och bygglagen (2010:900) vad gäller flyttning av
Landsbygds- och	byggnader. Uppdraget ska redovisas senast den 15 februari 2024.
infrastruktur-	Regeringen har även i regleringsbrevet för budgetåret 2023 avseende
departementet	Boverket gett uppdraget att sammanställa och redovisa de uppgifter som
	myndigheten får från länsstyrelserna om byggnadsnämndernas
	tillsynsarbete, uppföljning av tillämpningen av plan- och bygglag-
	stiftningen samt inriktningsmål för överklagade kommunala beslut om lov.
	Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2024. Regeringen avser att
	återkomma i frågan. Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 3, 6 och 7.
	62. Rskr. 2021/22:189
	Fiskeripolitik
	Mot. 2021/22:3434 yrkande 2, 8 och 20 samt 2021/22:3650 yrkande 58
	och 66 samt 2021/22:3982 yrkande 15, bet. 2021/22:MJU17
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 3 om samlad översyn av medlemsstaternas ålförvaltningsplaner*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en
	samlad utvärdering av medlemsstaternas ålförvaltningsplaner (bet.
	2021/22:MJU17 s. 12).
	Såväl de nationella ålförvaltningsplanerna som rådets förordning (EG)
	nr 1100/2007 av den 18 september 2007 om åtgärder för återhämtning av
	beståndet av europeisk ål har utvärderats. Internationella havsforsknings-
	rådet (ICES) konstaterade 2013 (special request 2013) att flera länder inte
	rapporterat all efterfrågad data (dock inte Sverige) varpå bidraget till
	beståndets återhämtning är omöjligt att uppskatta på internationell nivå.
	Det medför att det även är svårt att utvärdera åtgärderna individuellt och i
	ett sammanhang. Europeiska kommissionen lät göra en andra extern
	utvärdering av förordningen som publicerades som ett ”Commission staff
	working document” i februari 2020 (SWD[2020] 36 final). Någon revide-
	ring av förordningen till följd av utvärderingen har kommissionen ännu
	inte föreslagit. Regeringen har i olika sammanhang, bl.a. vid jordbruks-
	och fiskerådet i december 2022, påtalat att förordningen bör revideras.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 10 om landningsskyldighetens genomförande och efterlevnad*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om
	landningsskyldighetens genomförande och efterlevnad i samtliga med-
	lemsstater (bet. 2021/22:MJU17 s. 41). Den 30 maj 2018 lämnade EU-
	kommissionen ett förslag till nya regler när det gäller stora delar av EU:s
	gemensamma fiskerikontroll. Förslaget syftar till att skapa effektivare
	kontrollåtgärder, förbättrad efterlevnadskultur och verkställighet samt lika
	villkor för fiskets aktörer. Kommissionens förslag innehåller bland annat
	krav på bättre dokumentation och kontroll av landningsskyldigheten
	genom användning av kameror för riskfartyg, ändrade regler för spårbar-
	het, ett mer fullständigt informationssystem med digitaliserad rapportering
	av fångster och förstärkta regler om kontroll av fiskeredskap. Kom-
	missionen föreslår även att det ska införas en gemensam förteckning över
	kriterier för vad som ska anses som allvarliga överträdelser, att samtliga
508	medlemsstater ska införa administrativa sanktionssystem och att minimi-
508

bötesnivåer ska införas för allvarliga överträdelser av regelverket. För- slaget förhandlas för närvarande och trepartssamtal pågår sedan september 2021 mellan kommissionen, rådet och Europaparlamentet. Regeringen avvaktar därmed de pågående förhandlingarna då regelverket för landningsskyldigheten ingår. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 13 om fiskets betydelse för livsmedelsstrategins genomförande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om det regionala, lokala och småskaliga fiskets betydelse för livsmedelsstrategins genomförande (bet. 2021/22:MJU17 s. 51).

Genom ändring av Statens jordbruksverks regleringsbrev den 3 februari 2022 fattade regeringen beslut om villkor för anslag 1:15 Konkurrens- kraftig livsmedelssektor. Villkoren innebär att Statens jordbruksverk får använda högst 1 400 000 kronor för att sammanställa kunskap om och ana- lysera fiskberedningen i Sverige utifrån svensk mottagningskapacitet och produktion. I uppdraget ingår att efter dialog med berörda näringar identi- fiera eventuella hinder och utvecklingsbehov för att en större del av de svenska fiskerimöjligheterna ska kunna landas och beredas i Sverige, i syfte att uppnå livsmedelsstrategins huvudsakliga målsättning om en ökad livsmedelsproduktion i Sverige. Uppdraget ska även beakta fiskbered- ningen utifrån ett beredskapsperspektiv samt dess betydelse för utveck- lingen av en växande bioekonomi. Uppdraget ska redovisas till Regerings- kansliet senast den 31 mars 2023.

Genom ändring av Statens jordbruksverks regleringsbrev den

1 september 2022 fattade regeringen beslut om villkor för anslag 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor inom utgiftsområde 23. Villkoren innebär att Statens jordbruksverk får använda högst 3 000 000 kronor för att förbättra sjömatskonsumtionsstatistiken, beredningsmöjligheterna och surströmmingsindustrins råvaruförsörjning. Statens jordbruksverk ska bidra till kunskapen om sjömatskonsumtionen samt ta fram en färdplan för att främja surströmmingsindustrins råvaruförsörjning. Vidare ska Statens jordbruksverk stärka pågående projektverksamheter på Chalmers tekniska högskola med syfte att marknadsföra samt utveckla produkter, processer och teknik för att en större del av de svenska fiskerimöjligheterna ska kunna landas och beredas i Sverige. Uppdraget ska redovisas till Rege- ringskansliet senast den 30 mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 3, 10 och 13.

63. Rskr. 2021/22:207

Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för natur- vården i skogen med frivillighet som grund

Prop. 2021/22:58, bet. 2021/22:MJU18 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens förslag: Regeringen gav den 7 juli 2022 Natur- vårdsverket i uppdrag att skapa förutsättningar för beslut om formellt skydd av värdefulla skogar genom att använda icke skyddsvärd produktiv skogsmark som ersättningsmarker från Sveaskog AB (publ). Naturvårds- verket ska löpande informera Regeringskansliet om hur arbetet med upp- draget fortskrider. Den 31 augusti 2022 beslöts på extra bolagsstämma, en ändring av bolagsordningen så att Sveaskog AB (publ), mot marknads-

Skr. 2022/23:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

509

Skr. 2022/23:75	mässig ersättning, ska avyttra totalt upp till 60 000 hektar icke skyddsvärd
Landsbygds- och	produktiv skogsmark, i huvudsak ovan och i nära anslutning till gränsen
infrastruktur-	för fjällnära skog, för att kunna användas som ersättningsmark. Punkten är
departementet	inte slutbehandlad.
	Punkt 38 om bioekonomins roll i klimatomställningen*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av
	skogspolitiken i förhållande till hur bioekonomins roll i klimatomställ-
	ningen kan stärkas (bet. 2021/22:MJU18 s. 153).
	Regeringen gav i juni 2022 Skogsstyrelsen uppdrag att bl.a. ta fram för-
	slag till nationellt mål för ökad hållbar tillväxt i skogen, översyn av reg-
	lerna för skogsbruk i granskog på före detta åkermark och regelföränd-
	ringar för att minska skadenivåerna på skog från klövvilt. Regeringen gav
	i juli 2022 också Sveriges lantbruksuniversitet i uppdrag att genomföra en
	förstudie kring miljöanpassad skogsgödsling för ökad skoglig tillväxt.
	Dessutom beslutade regeringen den 17 juni 2022 kommittédirektiven En
	nationell bioekonomistrategi – ett verktyg för den gröna industriella
	omställningen (dir. 2022:77). Utredaren ska bl.a. ta fram förslag till en
	nationell strategi, ett eller flera uppföljningsbara mål och, vid behov,
	åtgärder för en hållbar, konkurrenskraftig och växande bioekonomi samt
	analysera genomförbarheten i och, om utredaren bedömer det lämpligt,
	föreslå åtgärder som främjar effektiv produktion av flytande biodrivmedel
	baserat på inhemska råvaror i Sverige, inklusive förslag till långsiktigt pro-
	duktionsstöd för produktion av flytande hållbara förnybara drivmedel.
	Den del som avser produktion av biodrivmedel ska redovisas senast den
	15 februari 2023. Utredningen ska slutredovisas senast den 31 oktober
	2023.
	Regeringen har också bedrivit påverkansarbete inom EU för att värna
	det nationella självbestämmandet över skogspolitiken, inklusive frågan
	om skogsproduktionens roll i klimatomställningen. Punkten är inte slutbe-
	handlad.
	64. Rskr. 2021/22:229
	Fjärde järnvägspaketet och andra järnvägsfrågor
	Prop. 2021/22:83, bet. 2021/22:TU9
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 1 om Fördraget om internationell järnvägstrafik: Den 28 april 2022
	utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 366).
	Punkt 2 om lagförslaget i övrigt: Den 28 april 2022 utfärdade regeringen
	de lagar riksdagen antagit (SFS 365–381).
	Punkt 4 om projektet Stockholm–Oslo*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anfört om projektet Stockholm–Oslo (bet.
	2021/22:TU9 s. 27). Regeringen gav den 7 juni 2022 Trafikverket i
	uppdrag att tillsammans med norska Jernbanedirektoratet utreda
	förutsättningarna för att etappvis utveckla stråket Stockholm–Oslo samt
	ge förslag på hur åtgärderna kan finansieras. Trafikverket redovisade
	uppdraget till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) den
	1 oktober 2022. Regeringen konstaterar i skrivelsen Nationell planering
	för transportinfrastrukturen 2022–2033 (skr. 2021/22: 261, s. 27) att
510	tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
510

Punkt 17 om längre och tyngre tåg*: Riksdagen har tillkännagett för Skr. 2022/23:75 regeringen det som utskottet anfört om längre och tyngre tåg (bet. Landsbygds- och

2021/22:TU9 s. 73). Den 7 juni 2022 fastställde regeringen den nationella	infrastruktur-
trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden	departementet
2022–2033 (I2022/01294 m.fl.). I planen finns 2,8 miljarder kronor
reserverade för åtgärder som ska möjliggöra trafikering av tåg som är
längre, tyngre och större. Av beloppet ska 736 miljoner kronor användas
till åtgärder på sträckorna Hallsberg–Malmö/Göteborg. Resterande medel
har ännu inte preciserats geografiskt.. Regeringen har för avsikt att
återkomma till riksdagen med en redogörelse för hur tillkännagivandet har
omhändertagits. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkt är inte slutbehandlad: 17.
65. Rskr. 2021/22:230
Genomförande av direktivet om elektroniska vägtullssystem
Prop. 2021/22:118, bet. 2021/22:TU10
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 28 april 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit
(SFS 350–352).
66. Rskr. 2021/22:234
Omhändertagande och återkallelse av förarbevis för vattenskoter
Prop. 2021/22:143, bet. 2021/22:TU13
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 21 april 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit
(SFS 288).
67. Rskr. 2021/22:253
Genomförande av ändringar i direktivet om miljökrav vid upphandling
av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster
Prop. 2021/22:187, bet. 2021/22:TU14
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 28 april 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit
(SFS 313–314).
68. Rskr. 2021/22:254
Insatser på plan- och byggområdet med anledning av invasionen av
Ukraina
Prop. 2021/22:211, bet. 2021/22:CU36
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 28 april 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit
(SFS 296).
69. Rskr. 2021/22:259
Ett bättre underlag för åtgärder på bostadsmarknaden	511
	511

Skr. 2022/23:75	Prop. 2021/22:95, bet. 2021/22:CU17
Landsbygds- och	Skrivelsen är slutbehandlad.
infrastruktur-
departementet	Den 5 maj 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 385).
	70. Rskr. 2021/22:263
	Djurskydd
	Mot. 2021/22:3047 yrkande 2, mot. 2021/22:3650 yrkande 26, 36 och 37,
	mot 2021/22:2299, mot. 2021/22:3430 yrkande 6, 8, och 19, mot.
	2021/22:4061 yrkande 3 och 12, mot. 2021/22:3880 yrkande 58, bet.
	2021/22:MJU22
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 1 om veterinärers möjligheter att anmäla misstanke om illegal
	införsel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet
	anför om veterinärers möjligheter att anmäla misstanke om illegal införsel
	(bet. 2021/22:MJU22 s. 26). Regeringen överväger för närvarande vilka
	åtgärder som bör vidtas med anledning av detta och övriga tillkännagivan-
	den om illegal införsel och smuggling av djur. Punkten är inte slutbe-
	handlad.
	Punkt 3 om tullverkets möjligheter att stoppa fordon för att söka efter
	hundar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet
	anför om Tullverkets möjligheter att stoppa fordon för att söka efter
	hundar (bet. 2021/22:MJU22 s. 27).
	Djurhälsolagsutredningens förslag (SOU 2020:62) samt inkomna
	remissvar är under beredning och tillkännagivandet kommer i första hand
	att behandlas i den beredningen. Det övervägs också om det finns behov
	av ytterligare åtgärder när det gäller Tullverkets befogenheter. Punkten är
	inte slutbehandlad.
	Punkt 4 om insatser mot organiserad smuggling av sällskapsdjur*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om
	insatser mot organiserad smuggling av sällskapsdjur (bet. 2021/22:MJU22
	s. 27). Regeringen överväger för närvarande vilka åtgärder som bör vidtas
	med anledning av detta och övriga tillkännagivanden om illegal införsel
	och smuggling av djur. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 35 om globalt avtal om antibiotikaanvändning*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett globalt avtal om
	antibiotikaanvändning (bet. 2021/22:MJU22 s. 85). Den 1 augusti 2022
	lämnades betänkandet SOU 2022:43 Friska djur behöver inte antibiotika –
	bättre verkan genom internationell påverkan. Förslagen i betänkandet
	syftar till att stärka Sveriges arbete för en ansvarsfull och minskad anti-
	biotikaanvändning i djurhållningen globalt. Utredningen konstaterar att
	Sverige redan i dag arbetar aktivt inom flera olika globala processer och
	att Sverige är ett land som i stor grad påverkar det globala arbetet.
	Utredningen bedömer dock att det finns utrymme för effektivisering och
	ytterligare insatser. Betänkandet remitterades 18 november 2022 med
	svarstid 20 februari 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 36 om efterlevnad av förbud mot svanskupering*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om efterlevnad av för-
512	bud mot svanskupering (bet. 2021/22:MJU22 s. 86). I kommissionens stra-
512

tegi Från jord till bord initierades en översyn av EU:s djurskyddslagstift-	Skr. 2022/23:75
ning. Lagstiftningsförslag från kommissionen väntas i september 2023.	Landsbygds- och
Redan före riksdagens tillkännagivande hade Sverige, tillsammans med	infrastruktur-
Danmark, Tyskland, Nederländerna och Belgien, formulerat ett inspel till	departementet
kommissionen med prioriterade frågor inför den förestående översynen. I
det inspelet påtalades bl.a. behovet av andra åtgärder än svanskupering för
att motverka svansbitning hos grisar. Under våren 2022 inrättades en ny
undergrupp till EU:s djurskyddsplattform om gris där Sverige finns
representerat. Möten i undergruppen har hållits regelbundet under
sommaren/hösten 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 3, 4, 35 och 36.
71. Rskr. 2021/22:280
Cykelfrågor
Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:TU11
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 6 om elsparkcyklar och hyrcyklar*: Riksdagen har tillkännagett för
regeringen det som utskottet anför om behovet av förtydliganden av
regelverket för hyrda cyklar och elsparkcyklar, inte minst för att minimera
personskador och parkeringsproblem (bet.2021/22:TU11 s. 71 f.).
Regeringen har beslutat om regeländringar för elsparkcyklar genom
ändringar i trafikförordningen (1998:1276). Ändringarna trädde i kraft den
1 september 2022 och innebär att elsparkcyklar inte längre får framföras
på gångbana (1 kap. 4 § trafikförordningen) och att elsparkcykler inte får
parkeras på en gång- eller cykelbana annat än på en uppställningsplats eller
anordning för parkering av cyklar (3 kap. 48 § trafikförordningen).
Inom Landsbygds- och infrastrukturdepartementet pågår en analys av
hur frågan om hyrda cyklar kan omhändertas. Punkten är inte
slutbehandlad.
72. Rskr. 2021/22:297
Naturvård och biologisk mångfald
Utskottsinitiativ m.m., bet. 2021/22:MJU24
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 6 oktober 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Se även
KN 51, rskr. 2021/22:296.
73. Rskr.2021/22:303
Yrkestrafik och taxi
Prop. 2021/22:166, bet. 2021/22:TU15
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 19 maj 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit
(SFS 462–468).
74. Rskr. 2021/22:336
En ny växtskyddslag	513
	513

Skr. 2022/23:75	Prop. 2021/22:148, bet. 2021/22:MJU25
Landsbygds- och	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
infrastruktur-
departementet	Punkt 1 om en ny växtskyddslag: Den 2 juni 2022 utfärdade regeringen de
	lagar riksdagen antagit (SFS 725 och 726).
	Punkt 3 om utformningen av avgifter för offentlig kontroll enligt den nya
	växtskyddslagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som
	utskottet anför om utformningen av avgifter för offentlig kontroll enligt
	den nya växtskyddslagen (bet. 2021/22:MJU25 s. 35).
	Regeringen har gett Statens jordbruksverk i uppdrag att återrapportera
	hur man säkerställt att avgifterna för offentlig kontroll återspeglar myn-
	dighetens	kostnader	enligt	den	nya	växtskyddslagen
	(2022:725). Återrapporteringen sker i myndighetens årsredovisning för
	2024. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 13 om Sveriges beredskapsförsörjning av kritiska kemikalier*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om
	Sveriges	beredskapsförsörjning		av	kritiska	kemikalier	(bet.

514

2021/22:MJU25 s 7). Regeringskansliet har gett en utredare ett uppdrag att biträda Näringsdepartementet med att analysera och lämna förslag på en författningsreglerad ordning som innebär att det ska vara möjligt för staten att vid en bristsituation styra fördelningen av kemikalier som används för rening av dricksvatten och avlopp (N 2022:D). Uppdraget gäller från och med den 1 september 2022 tills vidare, dock längst t.o.m. den 31 mars 2023.

Regeringen beslutade den 18 augusti 2022 om kommittédirektiven Ökad beredskap för att säkerställa en robust och kontinuerlig leverans av vatten- tjänster (dir. 2022:127). En särskild utredare ska se över regelverk och ansvarsfördelning och vid behov föreslå förändringar för att säkerställa en robust och kontinuerlig leverans av vattentjänster. Syftet med uppdraget är att stärka förmågan att leverera vattentjänster vid händelse av kris, höjd beredskap och då ytterst krig samt utifrån de nya förutsättningar som följer av ett förändrat klimat. Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 3 och 13.

75. Rskr. 2021/22:369

Infrastrukturfrågor

Skr. 2021/22:56, skr. 2021/22:80, motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:TU16

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 22 om regeringens skrivelse om statlig medfinansiering av regional kollektivtrafik: Den 2 februari 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 23 om kostnadskontroll i infrastrukturprojekt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kostnadskontroll i infrastrukturinvesteringar (bet.2021/22:TU16 s. 145.). Regeringen gav den 25 augusti 2022 Trafikanalys i uppdrag att genomföra en granskning och uppföljning av Trafikverkets arbete med kostnadskontroll i syfte att förbättra Trafikverkets rutiner och arbetssätt (I2022/01644). Uppdraget

innefattar vidare en utvärdering av Trafikverkets arbete med planering och		Skr. 2022/23:75
upphandling av verksamheten inom nationell plan för transportinfra-		Landsbygds- och
strukturen som innefattar såväl större namngivna investeringar, som		infrastruktur-
reinvesteringar och underhåll m.m. Vid genomförandet av uppdraget ska		departementet
Trafikanalys samverka med	Ekonomistyrningsverket. Trafikanalys
redovisade den 23 januari 2023 en plan för hur myndigheten avser att
genomföra uppdraget. Uppdraget ska redovisas årligen senast den 30 april
med första redovisningsår 2024 och med slutår 2028. Punkten är inte
slutbehandlad.
Punkt 26 om regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om
kostnadskontroll i infrastrukturinvesteringar: Den 2 februari 2023 beslu-
tade regeringen att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad.
Följande punkt är inte slutbehandlad: 23.
76. Rskr. 2021/22:377
Regional fysisk planering i Hallands län
Prop. 2021/22:184, bet. 2021/22:CU25
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 16 juni 2022 utfärdade	regeringen den lag riksdagen antagit
(SFS 929).

77. Rskr. 2021/22:379

En effektivisering av byggnadsnämndens tillsyn

Prop. 2021/22:149, bet. 2021/22:CU32

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 16 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 909).

78. Rskr. 2021/22:430

Trafiksäkerhet

Prop. 2021/22:190, bet.2021/22:TU19

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1206–1211).

79. Rskr. 2021/22:444

Aktivitetskravet i plan- och bygglagen

Prop. 2021/22:226, bet. 2021/22:CU27

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1055).

80. Rskr. 2021/22:449
Certifierade byggprojekteringsföretag – en mer förutsägbar byggprocess
Prop. 2021/22:212, bet. 2021/22:CU35	515
	515

Skr. 2022/23:75 Skrivelsen är slutbehandlad.

Landsbygds- och

infrastruktur- Punkt 1 om certifiering av byggprojekteringsföretag och punkt 2 om

departementet lagförslaget i övrigt: Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riks- dagen antagit (SFS 1084).

81. Rskr. 2021/22:450

Ytterligare åtgärder mot fordonsmålvakter

Prop. 2021/22:239, bet. 2021/22:TU18

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 30 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1230–1235).

82. Rskr. 2021/22:451

Klampning av fordon

Prop. 2021/22:234, bet. 2021/22:TU20

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 30 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1214). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om tidsgräns och grunder för klampning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förlängd tidsgräns för klampning och möjlighet till klampning vid fler typer av lagöverträdelser (bet.2021/22:TU20 s. 16.). Inom Regeringskansliet pågår en analys av vilka åtgärder som behöver vidtas med anledning av tillkännagivandet. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om samordning av myndigheternas arbete*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet av ökad samordning av myndigheternas arbete när det gäller kontroll av yrkestrafiken (bet.2021/22:TU20 s. 16 f.). Inom Regeringskansliet pågår en analys av vilka åtgärder som behöver vidtas med anledning av tillkännagivandet. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 3.

83. Rskr. 2021/22:453

Tydligare bestämmelser om ersättning vid avslag på ansökningar om till- stånd till avverkning i fjällnära skog

Prop. 2021/22:207, bet. 2021/22:MJU30 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 30 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1272 och 1273).

84. Rskr. 2021/22:469

Extra ändringsbudget för 2022 –Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina

Prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49

Skrivelsen är slutbehandlad.

516

	Skr. 2022/23:75
Om utgiftsområde 22 Kommunikationer: Den 30 juni 2022 beslutade	Landsbygds- och
regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende	infrastruktur-
Trafikverket. Punkten är slutbehandlad.	departementet
Riksmötet 2022/23
85. Rskr. 2022/23:38
Riksrevisionens rapport om fastighetsbildningen i Sverige
Skr. 2021/22:265, bet. 2022/23:CU4
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 19 januari 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
86. Rskr. 2022/23:57
Höständringsbudget för 2022
Prop. 2022/23:2, bet. 2022/23:FiU11
Skrivelsen är slutbehandlad.
Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag: Den
15 december 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för
2022 avseende anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom utgifts-
område 19 Regional utveckling, Statens jordbruksverk inom utgifts-
område 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel samt Tillväxtverket
och anslag 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda före-
tag inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad.
Ändrade beställningsbemyndiganden: Den 15 december 2022 beslutade
regeringen om ändring av regleringsbrev för 2022 avseende anslag 1:3
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 20142020 inom utgifts-
område 19 Regional utveckling. Punkten är slutbehandlad.
87. Rskr. 2022/23:59
Höständringsbudget för 2022
Prop. 2022/23:2, bet. 2022/23:FiU11
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag: Den
15 december 202 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för
2022 avseende Trafikverket och Luftfartsverket. Punkten är
slutbehandlad.
Om ändrade beställningsbemyndiganden: Den 15 december 2022
beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021
avseende anslagen 1:11 och 1:14 Trängselskatt i Stockholm respektive
Trängselskatt i Göteborg inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.
Punkten är slutbehandlad.
88. Rskr. 2022/23:76
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
samt konsumentpolitik
Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:CU1	517

Skr. 2022/23:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

518

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 18, a) anslagen för 2023 och b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende anslaget 1:1 Bostadspolitisk utveckling, Boverket, Lantmäteriet, Konsumentverket, Allmänna reklamationsnämnden, Fastighetsmäklar- inspektionen respektive anslaget 2:5 Bidrag till miljömärkning av produkter. Punkterna är slutbehandlade.

89. Rskr. 2022/23:83

Utgiftsområde 19 Regional utveckling

Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:NU2

Skrivelsen är slutbehandlad.

Statens budget inom utgiftsområde 19

a)Anslagen för 2023: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder, 1:2 Transportbidrag, 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 och 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021– 2027. Punkten är slutbehandlad.

b)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder och 1:4 Europeiska regionala utvecklings- fonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027. Punk- ten är slutbehandlad.

90.Rskr. 2022/23:86

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:TU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Statens budget inom utgiftsområde 22 Kommunikationer:

a)Anslagen för 2023: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Trafikanalys, Trafikverket, Transportstyrelsen, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Myndigheten för digital förvaltning, Post- och telestyrelsen samt anslagen 1:8 Viss internationell verksamhet, 1:11 och 1:14 Trängselskatt i Stockholm respektive Trängselskatt i Göteborg, 1:18 Lån till körkort och 2:4 Informationsteknik och telekommunikation inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Punkten är slutbehandlad.

b)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 1: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Trafikverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Punkten är slutbehandlad.

b)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 2: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Trafikverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Punkten är slutbehandlad.

b)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 3: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Trafikverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Punkten är slutbehandlad.

b)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 4: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Transportstyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Punkten är slutbehandlad.

b)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 5: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Riksgäldskontoret. Punkten är slutbehandlad.

b)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 6: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Riksgäldskontoret. Punkten är slutbehandlad.

b)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 7: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Trafikverket, Post- och telestyrelsen samt anslagen 1:11 och 1:14 Trängselskatt i Stockholm respektive Trängselskatt i Göteborg och 1:18 Lån till körkort inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Punkten är slutbehandlad.

c)Godkännande av investeringsplaner: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende

Luftfartsverket och Sjöfartsverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Punkten är slutbehandlad.

d)Övriga bemyndiganden 1: Den 2 februari 2023 godkände regeringen

att Trafikverket byter mark inom fastigheten Solna Hagalund 4:1 mot mark inom fastigheterna Solna Järva 3:14 och Solna Järva 3:15. Punkten är slutbehandlad.

d)Övriga bemyndiganden 2: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Sjöfartsverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Punkten är slutbehandlad.

d)Övriga bemyndiganden 3: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Luftfartsverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Punkten är slutbehandlad.

91.Rskr. 2022/23:87

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:MJU2

Skrivelsen är slutbehandlad.

Statens budget inom utgiftsområde 23

b)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Skogs- styrelsen och Statens jordbruksverk samt anslagen 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och sam- finansierad forskning och 1:25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Punk- ten är slutbehandlad.

Skr. 2022/23:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

519

5. Regelbeståndet 2022

Skr. 2022/23:75

Författningar kan delas in i grundförfattningar och ändringsförfattningar. En ändringsförfattning är en författning genom vilken en annan författning ändras, ges utsträckt giltighet i tiden, sätts i kraft eller upphävs. Andra författningar är grundförfattningar. Antalet gällande grundförfattningar per den 1 mars 2023 är 4 523. Av dessa är 1 567 lagar. Motsvarande siffror per den 1 mars 2022 var 4 459, varav 1 550 lagar.

Under 2022 har EU-direktiv genomförts i 99 ändringsförfattningar (56 lagar och 43 förordningar) och 30 grundförfattningar (17 lagar och 13 förordningar) enligt de nothänvisningar som finns i ingressen till varje författning som genomför EU-direktiv. Elektronisk tillgång till EU-rätten finns framför allt i databasen EUR-Lex (eurlex.eu).

Regelbeståndet i SFS under perioden 2013–2023

5000

Lagar		Regler i övrigt

4500

4000

3500

3000

2500

2000

1500

1000

500

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

2023

567

Riksdagens skrivelser till regeringen	Skr.
– åtgärder under 2022	2022/23:75

1	Inledning ...............................................................................................		3
2 Redovisning ..........................................................................................			4
	2.1	Statsrådsberedningen .................................................................	4
	2.2	Justitiedepartementet..................................................................	6
	2.3	Utrikesdepartementet .............................................................	154
	2.4	Försvarsdepartementet ...........................................................	164
	2.5	Socialdepartementet ...............................................................	174
	2.6	Finansdepartementet ..............................................................	258
	2.7	Utbildningsdepartementet ......................................................	317
	2.8	Klimat- och näringslivsdepartementet ...................................	345
	2.9	Kulturdepartementet...............................................................	408
	2.10	Arbetsmarknadsdepartementet .............................................	427
	2.11	Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.......................	438
3	Kronologiskt register ........................................................................		520
4.	Utskottsregister ................................................................................		540
	Konstitutionsutskottet ...................................................................		540
	Finansutskottet ..............................................................................		541
	Skatteutskottet...............................................................................		545
	Justitieutskottet .............................................................................		546
	Utrikesutskottet .............................................................................		549
	Försvarsutskottet ...........................................................................		550
	Socialförsäkringsutskottet.............................................................		551
	Socialutskottet...............................................................................		552
	Kulturutskottet ..............................................................................		554
	Utbildningsutskottet ......................................................................		555
	Trafikutskottet...............................................................................		557
	Miljö- och jordbruksutskottet........................................................		559
	Näringsutskottet ............................................................................		561
	Arbetsmarknadsutskottet...............................................................		563
	Civilutskottet.................................................................................		564
	Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet..................................		566
5.	Regelbeståndet 2022 ........................................................................		567
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 mars 2023 .........			570

Om statens budget inom	utgiftsområde 12,	b) lagförslaget: Den
22 december 2022 utfärdade	regeringen den	lag riksdagen antagit
(SFS 1857).