Regeringens skrivelse 2022/23:140

2023 års redogörelse för företag med statligt

Skr.

ägande

2022/23:140

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 15 juni 2023

Ulf Kristersson

Elisabeth Svantesson (Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för förvaltningen av statens bolagsägande och för verksamheten i de bolag som Regeringskansliet förvaltade vid årsskiftet 2022/23. I skrivelsen berörs också den verksamhet som bedrivs i Svenska skeppshypotekskassan, Stiftelsen Industrifonden och Stiftelsen Norrlandsfonden.

1

Skr. 2022/23:140 Innehållsförteckning

1 Inledande om verksamhetsberättelsen för bolag med statligt

 

ägande

...............................................................................................

3

Bilaga

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande

 

 

2022....................................................................................

5

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 juni 2023.........

131

2

1

Inledande om verksamhetsberättelsen för

Skr. 2022/23:140

 

bolag med statligt ägande

Varje år ska regeringen lämna en redogörelse för bolag med statligt ägande (prop. 1980/81:22, bet. 1980/81:NU29, rskr. 1980/81:147). Syftet med redogörelsen är att beskriva statens bolagsägande och de värden som finns i sådana bolag. Redogörelsen har under åren utvecklats till både form och innehåll. Årets redogörelse – Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 – finns i bilagan.

Verksamhetsberättelsen liksom de delårsrapporter som publiceras för bolagen med statligt ägande finns även publicerade på regeringens webbplats regeringen.se.

Staten som bolagsägare

Regeringen ska aktivt förvalta statens tillgångar i form av aktierna i bolagen med statligt ägande så att deras värdeutveckling och avkastning blir den bästa möjliga givet ett balanserat risktagande och se till att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. För att åstadkomma detta är det viktigt att ge bolagen förutsättningar och möjligheter att utvecklas och fortsätta konkurrera på sina marknader. Det är viktigt att staten är en aktiv, professionell ägare med fokus på långsiktigt värdeskapande.

En ökad globalisering, teknologisk utveckling och konkurrensutsättning har förändrat förutsättningarna för ett flertal av de statligt ägda bolagen. Som en konsekvens av detta har den statligt ägda bolagsportföljen förändrats betydligt över tid. För staten som ägare ingår att pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom att överväga bolagens olika uppdrag och inriktning. Inriktningen på många av bolagens verksamhet och samhälls- uppdrag motiverar att staten även fortsättningsvis är en betydande bolags- ägare.

I september 2022 gav regeringen Kammarkollegiet i uppdrag att betala ut 476 miljoner kronor i kapitaltillskott till Svenska rymdaktiebolaget (SSC) för omställning av bolagets verksamhet i enlighet med strategin för svensk rymdverksamhet (prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:466). SSC:s samhällsuppdrag har historiskt finansierats med överskott från bolagets kommersiella verksamhet. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:UbU1, rskr. 2022/23:108) ökades anslaget för rymdforskning och rymdverksamhet med 60 miljoner kronor 2023 för att finansiera SSC:s samhällsuppdrag.

Som tidigare rapporterats beslutade regeringen under 2022 att sälja Metria AB till Sikri Holding AS (skr. 2021/22:140) och Orio AB till Hedin Mobility Group AB (prop. 2022/23:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.5).

Förvaltningen av bolagen med statligt ägande flyttades från Näringsdepartementet till Finansdepartementet vid årsskiftet 2022/23 och samtidigt utökades förvaltningsansvaret till att omfatta ytterligare tre bolag (Apotek Produktion & Laboratorier AB, Miljömärkning Sverige AB och Systembolaget AB).

3

Skr. 2022/23:140 Redovisningens innehåll

I verksamhetsberättelsen redovisas hur förvaltningen av statens bolags- ägande har utvecklats under 2022. Förändringar av styrelseledamöter redovisas t.o.m. maj 2023. I redovisningen ingår information dels om aktiebolag vars aktier förvaltas av Regeringskansliet, dels om verk- samheten i organisationerna Svenska skeppshypotekskassan, Stiftelsen Industrifonden och Stiftelsen Norrlandsfonden.

I verksamhetsberättelsen redogör regeringen även för statens ägarpolicy och principer för bolag med statligt ägande. Statens ägarpolicy och principer för bolag med statligt ägande 2020 beslutades i februari 2020 och är därmed oförändrade sedan 2020 års redogörelse för företag med statligt ägande (skr. 2019/20:140). Regeringen avser att inom ramen för denna ägarpolicy fortsätta att utveckla bolagsstyrningen samt att vid behov revidera statens ägarpolicy.

Den årliga redogörelsen innehåller information om bolagen med statligt ägande inom områden som regeringen prioriterar, vilka kan ändras över tid. Informationsgivningen till riksdagen har tidigare stärkts mot bakgrund av ett antal granskningsrapporter från Riksrevisionen. Regeringen avser att fortsätta utvecklingen av informationsgivningen för att säkerställa att riksdagen får en god bild av den statligt ägda bolagsportföljen. I år ingår exempelvis mer detaljerad information om bolagens indirekta utsläpp av växthusgaser i deras värdekedjor, information om huruvida bolagen har fastställt mål för biologisk mångfald samt om bolaget avger en s.k. taxonomirapportering.

I verksamhetsberättelsen beskrivs också processen för att nominera styrelseledamöter. I några avsnitt behandlas bolagens ekonomiska mål och Regeringskansliets arbete med att fastställa uppdragsmål, dvs. mål för de särskilt beslutade samhällsuppdragen. I verksamhetsberättelsen redogörs även för bolagens arbete med att fastställa strategiska mål för ett hållbart värdeskapande. Den innehåller också en återrapportering av Vattenfall AB:s hållbarhetsmål för 2030 och 2040 (s. 93).

Könsuppdelad statistik redovisas för styrelser, verkställande direktörer och ledningsgrupper liksom regeringens målsättningar för en jämn köns- fördelning. En sammanställning av fördelningen mellan revisionsarvoden och övriga arvoden som betalats ut från bolagen presenteras också. Vidare redovisas en konsoliderad balans- och resultaträkning. Det finns även en sammanfattande redovisning av beslutade utdelningar från och anslag till bolag med statligt ägande. Statens förvaltningskostnader, bl.a. interna kostnader och kostnader för köpta tjänster, presenteras också.

Liksom tidigare år finns i verksamhetsberättelsen bolagsöversikter som innehåller en kortfattad ekonomisk redovisning, en presentation av bolagets verksamhet och mål samt måluppföljning. I bolagsöversikterna finns även information om bolagens styrelseledamöter och deras arvoden. Därutöver ingår en förteckning över de förslag som regeringen har lämnat till riksdagen och som behandlar de aktuella bolagen.

4

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

5

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Portföljöversikt

Statens bolagsportfölj bestod av 43 bolag vid årsskiftet 2022/23 och har sin tyngdpunkt inom basindustri/energi. De flesta bolag är vinstdrivande. 22 bolag har särskilt beslutade samhällsuppdrag.

Portföljens värde

Per sektor

Konsument, 2% Transport, 2%

Telekom, 5%

Tjänst, 5%

Infrastruktur, 5%

 

Finans, 7%

Basindustri/

 

Energi, 60%

Fastighet,13%

 

Statens bolagsportfölja)

Uppskattat värde, mdkr

630

640

700

820

850

 

 

 

 

 

 

 

2018 2019 2020 2021 2022

Utdelning

Direktavkastning

Antal anställdab)

23,0mdkr

2,7%

 

 

134 000

 

 

 

 

 

 

 

Balanserad könsfördelningc)

 

 

 

Summa ordförande

Styrelseordförande och ledamöter,

Styrelseordförande,

och ledamöter

andel kvinnor/män, %

andel kvinnor/män, %

285 st

50/50

45/55

 

 

 

 

 

 

 

Nettoomsättning för portföljen

Resultat efter skatt

 

 

 

Exkl. intressebolag

Bolag med störst resultatpåverkan, jan–dec 2022, mdkr

476mdkr

 

 

 

 

 

LKAB

 

15,1

 

 

Akademiska Hus

 

 

5,5

 

 

SBAB

 

 

2,1

 

Inkl. intressebolag

Svenska Spel

 

 

2,0

 

520mdkr

Sveaskog

 

 

2,0

Övriga

 

 

-3,3

 

 

Totalt

 

 

 

 

 

 

 

 

23,3

 

 

 

 

 

 

 

 

a)Portföljvärdet justerat för transaktioner.

b)Cirka 134 000 personer är anställda i bolagen med statligt ägande inklusive intressebolag.

c)Könsfördelningen avser de hel- och delägda aktiebolagen med säte i Sverige.

6

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Sju bolag står för drygt 80 procent av nettoomsättningen inklusive intressebolag,

 

Omsättnings-

Antal

Nettoomsättning,

Rörelseresultat,

Bolag (ägarandel, %)

mnkr

mnkr

fördelninga), %

anställda

jan–dec 2022

jan–dec 2022

Vattenfall (100%)

46,1

19 362

239 644

12 645

LKAB (100%)

9,0

4 513

46 543

20 799

PostNord (60%)

7,7

26 701

40 212

357

Systembolaget (100%)

7,2

3 903

37 182

349

Telia Company (39,5%)

6,9

19 202

90 827

-9 417

Apoteket (100%)

4,1

2 821

21 293

434

Svevia (100%)

2,2

1 982

11 293

422

a)Andel av nettoomsättningen inklusive intressebolag (520 miljarder kronor).

...resterande bolagb) står för ca 20 procent av nettoomsättningen inklusive intressebolag.

 

Netto-

Rörelse-

omsättning

resultat

 

mnkr

mnkr

Bolag (ägarandel, %)

jan–dec

jan–dec

2022

2022

Akademiska Hus (100%)

6 954

7 443

 

 

 

Almi (100%)

1 206

-49

 

 

 

APL, Apotek Produktion &

 

 

Laboratorier (100%)

871

8

 

 

 

Arlandabanan Infrastructure (100%)

58

13

 

 

 

Bilprovningen (100%)

766

74

 

 

 

Dramaten (100%)

309

-3

 

 

 

Green Cargo (100%)

4 519

104

 

 

 

Göta kanalbolag (100%)

47

-1

 

 

 

Infranord (100%)

4 296

108

 

 

 

Jernhusen (100%)

1 638

2 165

 

 

 

Lernia (100%)

3 269

44

 

 

 

Miljömärkning Sverige (100%)

84

-2

 

 

 

Operan (100%)

607

0

 

 

 

RISE, Research Institutes of Sweden (100%)

3 993

22

 

 

 

Samhall (100%)

9 832

182

 

 

 

Saminvest (100%)

0

24

 

 

 

SAS (22%)

31 824

-3 332

 

 

 

 

Netto-

Rörelse-

 

omsättning

resultat

 

mnkr

mnkr

Bolag (ägarandel, %)

jan–dec

jan–dec

2022

2022

SBAB (100%)

4 632

2 639

 

 

 

SEK, Svensk Exportkredit (100%)

2 217

1 471

 

 

 

SJ (100%)

10 403

449

 

 

 

SOS Alarm (50%)

1 448

17

 

 

 

Specialfastigheter (100%)

2 456

146

 

 

 

SSC, Svenska rymdaktiebolaget

 

 

(100%)

1 263

-414

 

 

 

Statens Bostadsomvandling (100%)

26

11

 

 

 

Sveaskog (100%)

7 760

2 466

 

 

 

Svedab (100%)

12

789

 

 

 

Svenska Skeppshypotek (100%)

157

130

 

 

 

Svenska Spel (100%)

5 725

2 387

 

 

 

Swedavia (100%)

4 846

-711

 

 

 

Swedfund International (100%)

527

151

 

 

 

Teracom Group (100%)

1 310

56

 

 

 

Visit Sweden (100%)

150

1

 

 

 

Voksenåsen (100%)

40

2

 

 

 

b) EUROFIMA, INSTEX, Stiftelsen Industrifonden, Stiftelsen Norrlandsfonden och Sweden House konsolideras inte.

7

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Innehåll

Regeringens förvaltning

 

Förord ......................................................

2

Viktiga händelser 2022........................

4

Utveckling 2022.....................................

6

Värdeutveckling.....................................

8

Fallstudier..............................................

10

Mångdimensionellt

 

värdeskapande ............................................

10

Digitalisering och innovation....................

12

Strategi och mål

 

Aktivt ägande .......................................

15

Ekonomiska mål ..................................

21

Samhällsuppdrag................................

23

Uppdragsmål .......................................

24

Måluppföljning ....................................

26

Strategiska mål för

 

hållbart värdeskapande ....................

29

Agenda 2030 ........................................

32

Jämställdhet..........................................

34

Lönenivåer och

 

anställningsvillkor ...............................

35

Räkenskaper

 

Resultat 2022 .......................................

37

Utdelningar och anslag......................

38

Försäljningar och utdelningar..........

39

Riskhantering .......................................

40

Bolagsöversikter

 

Bolag med statligt ägande A–Ö.......

44

Övriga bolag och verksamheter......

88

Avvecklade bolag och

 

bolag under avveckling......................

89

Övrigt

 

Statligt ägande i modern tid.............

92

Redovisningsprinciper.......................

97

Propositionsförteckning ...................

98

Statens ägarpolicy.............................

101

Principer för bolagsstyrning

 

i bolag med statligt ägande....................

106

Principer för ersättning och andra

 

anställningsvillkor för ledande

 

befattningshavare i bolag med

 

statligt ägande............................................

111

Principer för extern rapportering

 

i bolag med statligt ägande.....................

114

Bolagens rapportdatum..................

117

Adresser ..............................................

118

Definitioner och förkortningar ......

120

Omslagets framsida: Detaljbild på kontoret Glasvasen (fastighetsägare Jernhusen) som är den första byggnaden i stadsdelen Södra Nyhamnen som nu utvecklas intill Malmö Centralstation längs med bangården och Carlsgatan. Malmö Centralstation blev utnämnd till Årets Station 2022.

8

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Regeringens förvaltning

9

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Regeringens förvaltning Förord

En stabil bolagsportfölj som visar styrka

År 2022 inleddes med både en förväntan och förhoppning om en stegvis återgång till en mer normal värld efter två år som starkt präglats av pandemin, men Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari kom att drastiskt för- ändra såväl det säkerhetspolitiska som ekonomiska läget i Sverige och vår omvärld.

Utöver det stora mänskliga lidandet som kriget orsakat kom bl.a. energisituationen i Europa att kraftigt försämras, med stigande priser som följd. Den breda inflationen har ökat till nivåer som vi inte sett på mycket länge och pen- ningpolitiken förändrades drastiskt. Kriget hade även

en viss negativ påverkan på de kvarstående effekterna av pandemin, såsom problemen med de globala leverantörs- kedjorna och komponentbrist.

Trots den senaste tidens turbulens har den statliga bolags- portföljen fortsatt att visa styrka. Under året noterades den högsta samlade omsättningsnivån någonsin för portföljen och det estimerade värdet ökade för sjunde året i rad.

Stabil värdeutveckling

Under året uppgick den beräknade värdeökningen för portföljen till 30 miljarder kronor, eller knappt 4 procent. Den största värdeförändringen i den statliga bolagsport- följen stod basindustri/energisektorn för. Som jämförelse backade Stockholmsbörsen med 25 procent.

Portföljvärdet som helhet uppgick vid utgången av 2022 till 850 miljarder kronor, vilket gör den statliga bolagsport- följen till landets största. Det är därmed av yttersta vikt att portföljen förvaltas på ett professionellt sätt och att vi fort- sätter att aktivt utveckla statens ägarroll.

Attrahera och behålla rätt kompetens

En av ägarens viktigaste uppgifter är att tillsätta kompe- tenta och engagerade styrelseledamöter som bidrar med en mångfald av tankesätt och perspektiv. En utveckling av vår styrelserekryteringsprocess är att vi börjat arbeta än mer aktivt med strategisk styrelserekrytering, dvs. att vi utvär-

derar de styrelseförändringar som krävs både på kort och lång sikt. En beskrivning av processen för att finna lämp- liga kandidater återfinns på sidorna 19 och 20.

Den statliga bolagsportföljen är världsunik i det avseendet att den i år är helt jämställd på både styrelse- och vd-nivå. Andelen kvinnor respektive män inom dessa grupper är 50 procent vardera efter vårens årsstämmor.

Förmågan att attrahera och behålla rätt kompetens är också en förutsättning för portföljbolagens långsiktiga framgång. Sedan tidigare anger ägarpolicyn att det är viktigt att bolag med statligt ägande arbetar för en sund och säker arbets- miljö, respekt för mänskliga rättigheter, samt goda och anständiga arbetsvillkor. Även mångfaldsaspekten ska beaktas och bolagen ska arbeta för en inkluderande kultur.

Kompetensförsörjning, successionsplanering och talang- utveckling har kommit att bli ett allt viktigare inslag i bola- gens dagliga arbete och det är glädjande att bolagen med statligt ägande fortsätter att verka för goda arbetsförhållan- den samt arbetsmiljö i den egna verksamheten och

i sina leverantörskedjor.

En hållbar bolagsportfölj

Enligt statens ägarpolicy ska bolagen med statligt ägande också arbeta för en miljömässigt hållbar utveckling med minskad klimat- och miljöpåverkan. En central del i detta arbete blir att adressera systemrisker som klimatföränd- ringen och hot för den biologiska mångfalden.

Vi ser nu att allt fler bolag ser bortom deras egna klimatav- tryck och tar fram reduktionsmål för både egen verksamhet och sin värdekedja. En nyhet i årets verksamhetsberättelse är därför att vi har inkluderat information inte enbart om bolagens direkta och indirekta utsläpp utan även informa- tion om utsläpp från bolagens värdekedjor.

Det ingår också information om huruvida bolagen har satt mål kopplade till biologisk mångfald och ekosystem, vilket

”Den statliga bolagsportföljen är världsunik i det avseendet att den i år är helt jämställd på både styrelse- och vd-nivå. Andelen kvinnor respektive män inom dessa grupper är 50 procent vardera efter vårens årsstämmor.”

2Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

10

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Förord Regeringens förvaltning

”Under året noterades den högsta samlade omsättnings- nivån någonsin för portföljen och det estimerade värdet ökade för sjunde året i rad.”

självfallet kan vara mer eller mindre relevant givet den verksamhet som bedrivs. Vidare kan man läsa om hur Vattenfall har prisats för sitt arbete med att skydda och stärka naturen som en del av affärsverksamheten samt om bolagets hållbarhetsmål till 2030 och framåt. I verk- samhetsberättelsen presenteras även ett antal exempel på hur bolagen arbetar med effektiv resursanvändning och cirkularitet, där LKAB:s arbete med sällsynta jordarts- metaller är ett gott exempel.

En jubilar i portföljen

År 2022 fyllde Göta kanal 200 år och trots bolagets långa historia, som är en del av Sveriges historia, fortsätter ut- vecklingen och Göta kanalbolag tar nu nästa steg på sin resa genom att bli ett destinationsbolag. Det visar att både bolagen och portföljen är i kontinuerlig förändring och förnyelse.

Under året gick renoveringsprojektet ”Göta kanal 2.0” in i ett slutskede. Projektet har finansierats av staten och långt över 100 enskilda renoveringsprojekt har bedrivits utmed kanalen för att kommande generationer ska kunna njuta av årtusendets svenska byggnadsverk.

Jag vill avslutningsvis rikta ett varmt tack till alla ledamö- ter, företagsledningar och anställda i bolagen med statligt ägande. Ni gör viktiga insatser för Sverige. Ni skapar vär- den och välstånd för hela vårt land. Det är tack vare er målmedvetenhet och ert gedigna arbete som den statliga bolagsportföljen kunnat hantera de utmaningar som präg- lat det gångna året.

Elisabeth Svantesson Finansminister, ansvarig minister för bolag med statligt ägande

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 3

11

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Regeringens förvaltning Viktiga händelser 2022

Viktiga händelser 2022

Göta kanal fyller 200 år och blir destinationsbolag

Fredagen den 23 september 2022 firades det att det var 200 år sedan Göta kanal öppnades för trafik och invigdes av kung Karl XIV Johan i Hajstorp. Göta kanalbolag, som äger farled, hus och fastigheter utmed resmålet, tar nu också kontrollen över hela kundresan genom ett nytt bokningsverktyg. Att samla hela Göta kanals utbud av logi och upp- levelser och göra det bokningsbart på ett och samma ställe förenklar för resenären. Samtidigt skapar det också synergier och bättre förut- sättningar för turistföretagen.

Planen SAS

FORWARD lanseras

I februari 2022 tillkännagav SAS sin omfattande transformationsplan för verksamheten, SAS FORWARD. SAS har som mål att omvandla sin verk- samhet, inklusive sitt nätverk, sin flygplansflotta, sina anställnings- avtal och andra kostnadsstrukturer. Planen består av två huvudsakliga delar, en ny affärsplan och en om- struktureringsplan. För att påskynda genomförandet av viktiga delar i planen lämnade SAS frivilligt in en ansökan om att inleda ett s.k. chap- ter 11-förfarande i USA den 5 juli.

Kriget i Ukraina

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari medförde ett förändrat säkerhetspolitiskt läge och har fört med sig stort mänskligt lidande. Utöver mer sedvanliga

insamlingar har flera bolag med statligt ägande på olika sätt försökt att stötta Ukraina och dess invå- nare. Öresundsbrokonsortiet tillät ukrainska flyktingar och hjälpsänd- ningar att åka gratis över bron, Telia tog tillfälligt bort alla avgifter för samtal, sms, mms till och från Ukraina, och Industrifonden har sponsrat ett antal utbildningsplat- ser för att ukrainska flyktingar ska kunna utbilda sig till it-jobb, för att bara nämna några exempel.

SJ rekordinvesterar och startade lokförarutbildning

Intresset för klimatsmarta tågresor har ökat kraftigt och för att möta efterfrågan gör SJ den största sam- lade investeringen på nya och upp- rustade tåg hittills i Sverige. SJ har under året tecknat avtal om 25 nya snabbtåg och lika många nya regio- naltåg. Snabbtågen kommer att bli de snabbaste tågen någonsin på svensk järnväg, med en topphastig- het på 250 km/h.

I samband med att efterfrågan på tågresor ökar utbildas inte tillräck- ligt många lokförare via Yrkeshög- skolorna. SJ startade därför lokförar- utbildning i egen regi. Det unika med SJ:s utbildning är att arbets- givaren står inte bara för lön under hela utbildningen, utan även för alla kostnader kopplade till de tester som behöver göras av de sökande. Dessutom ingår utbildning för minst ett av SJ:s fordonsslag, vilket gör att studenten kan börja jobba direkt på

den ort inom SJ man fått anställning på efter att ha klarat examineringen och fått godkänt lokförarbevis.

Kraftsamling inom additiv tillverkning

Ett nytt Applikationscenter för addi- tiv tillverkning (3D-printning) i Göte- borg har invigts. Centret drivs av RISE tillsammans med 16 partners och erbjuder utrustning och kompe- tens på internationell spetsnivå. I centret möts industripartners, tek- nikleverantörer, akademi och den expertis som behövs för att förverk- liga och skynda på användningen av additiv tillverkning inom svensk industri.

Högsta nyutlånings- volymen någonsin

Rysslands krig i Ukraina, de kvarva- rande effekterna från covid-19-pan- demin i form av bristande leverans- kedjor, kraftigt ökade energipriser och historiskt hög inflation i stora delar av världen, är orosmoment som gör att riskaptiten på de inter- nationella kapitalmarknaderna fort- sätter att vara lägre än genomsnitt- ligt. SEK:s uppdrag att finansiera den svenska exportindustrin blir än viktigare i tider av hög osäkerhet vilket framför allt märkts då efter- frågan ökat på flera av bolagets erbjudanden. SEK:s nyutlåning upp- gick till 133,2 miljarder kronor 2022, vilket är den högsta nyutlånings- volymen någonsin under ett år.

4Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

12

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Viktiga händelser 2022 Regeringens förvaltning

Europas största återställningsprojekt

I ett nytt EU-finansierat projekt ska

vattenmiljöerna i Torneälvens biflö-

den förbättras på båda sidor om

gränsen. Det blir den mest omfat-

tande restaureringen av vattenmil-

Green Cargo storsatsar på intermodal trafik

I ansökan till 2023 års tågplan sat- sar Green Cargo på tillväxt inom den intermodala trafiken med ett helt nytt nätverk. Med en effektivi- serad och smart vagnsstyrning kommer nätverket erbjuda ökad transportfrekvens, kortare ledtider och högre punktlighet. Satsningen skapar förutsättningar för en gods- volymtillväxt på 2 miljoner ton, vilket motsvarar 10 procent av Green Cargos hela transportvolym i dags- läget eller en fördubbling av den befintliga intermodala trafiken.

tillkännagavs att styrelsen har beslu- tat att inleda ett aktieåterköpspro- gram om totalt 5,4 miljarder kronor.

Försäljning av Metria och Orio

Regeringen beslutade den 31 mars 2022 att sälja Metria till Sikri Holding AS. Sikri Holding förvärvade 100 procent av aktierna i Metria och köpeskillingen för aktierna uppgick till drygt 724 miljoner kronor.

Regeringen beslutade den 7 juni att sälja Orio till Hedin Mobility Group AB för 508 miljoner kronor, inklusive tilläggsköpeskilling.

jöer hittills i Europa. Länsstyrelsen i

Norrbottens län är projektägare och

ett flertal myndigheter, kommuner

och företag från Sverige och Finland

är medfinansiärer och partners till

projektet, som fått namnet The

Torne River International Watershed

LIFE, förkortat TRIWA LIFE.

Sveaskog har en aktiv roll i detta projekt som ska pågå i sju år. Bola- get ska inom ramen för projektet genomföra en hel del åtgärder i Torneälvs avrinningsområde. Svea- skog satsar även egna resurser och är markägare där många övriga åtgärder ska genomföras. Projektet väntas bidra till sysselsättningen i Tornedalen men också bidra till att mildra effekterna av klimatföränd- ringarna.

Högst rating av alla svenska fastighetsbolag

Stabila kunder, långa hyresavtal, låg vakansgrad och hög soliditet ger Specialfastigheter en mycket hög kreditvärdighet och högst rating av alla svenska fastighetsbolag, AA+ (Standard & Poor’s). God tillgång till externt kapital är viktigt för att möj- liggöra Specialfastigheters investe- ringar i fastighetsprojekt, som under perioden uppgick till rekord- nivån 4,2 miljarder kronor. Vid årets utgång hade bolaget projekt i plane- rings- eller produktionsfasen för ca 30 miljarder kronor.

Invigningen av

Spaceport Esrange

Esrange Space Center utanför Kiruna, som ägs och driftas av SSC, är sannolikt världens mest mång- sidiga och hållbara rymdbas. Under 2022 färdigställdes en ny anlägg- ning på Esrange för satellituppskjut- ningar och tester av återanvänd- ningsbara raketer: Spaceport Esrange. I januari 2023 invigdes denna anläggning som nu är redo att skjuta upp de första satelliterna från det europeiska fastlandet.

Riksdagen bemyndigade i juni 2022 regeringen att besluta om kapitaltill- skott på totalt högst 880 miljoner kronor under 2022–2026 till SSC för omställning av verksamheten i enlig- het med strategin för svensk rymd- verksamhet (prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:466).

Telia Company inleder aktieåterköpsprogram

Telia Company slutförde den 1 juni försäljningen av en minoritetsandel i sin svenska mastverksamhet till Brookfield och Alecta. Samma dag

Vattenfalls största landbaserade vindkraftspark invigs

Blakliden Fäbodberget har invigts, vilket är Vattenfalls största landba- serade vindkraftspark hittills med sina 84 vindkraftverk. Parken, som ägs tillsammans med Vestas och AIP Management, ligger i Lycksele och Åsele kommuner, har en total effekt på 353 MW och kan leverera fossilfri el till ca 220 000 hushåll.

Omsättningsrekord för Lernia Bemanning

Lernia Bemanning arbetar kontinu- erligt med innovation och utveckling för att kunna erbjuda en bra be- mannings- och rekryteringsaffär. Under 2022 lanserades den första versionen av kundportalen Lernia View. Den togs emot mycket väl av kunderna som nu kan följa sin be- manningsaffär i ett inloggat läge och bl.a. lägga beställningar, se statistik och följa konsulternas inhyrningstid. År 2022 noterades ett omsättningsrekord för Lernias bemanningsverksamhet som för- dubblat sin omsättning på 10 år.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 5

13

Skr. 2022/23:140 Bilaga

Regeringens förvaltning Utveckling 2022

Utveckling 2022

Omsättning

Den konsoliderade nettoomsättningen för den statliga bolagsportföljen ökade med 16,8 procent under 2022 jäm- fört med helåret 2021 och uppgick till 476,2 (407,8) miljar- der kronor. Nettoomsättningen för helåret 2022, inklusive intressebolagen, ökade med 16,4 procent och uppgick till 519,7 (446,4) miljarder kronor.a)

Ökad omsättning i Vattenfall och SAS är de främsta anled- ningarna till ökningen i total nettoomsättning. Vattenfalls nettoomsättning ökade med 59,5 miljarder kronor (inklu- sive positiva valutaeffekter om 8,5 miljarder kronor), främst till följd av högre elpriser i Nederländerna, Norden och Tyskland. Vattenfall svarar för 50,3 (44,2) procent av nettoomsättningen i den statliga bolagsportföljen, respek- tive 46,1 (40,3) procent om intressebolagen inkluderas. SAS ökade sin omsättning med 128 procent eller 17,9 mil- jarder kronor. Under perioden har flygresandet fortsatt att återhämta sig efter pandemin.

Ett antal bolag minskade sin omsättning, exempelvis LKAB. Bolagets omsättning minskade med 5 procent eller

2,3 miljarder kronor, vilket främst berodde på lägre pris för högförädlade järnmalmsprodukter och lägre leveransvolymer, men motverkades delvis av en högre dollarkurs.

Resultat och utdelning

Rörelseresultatet för helåret 2022 minskade och uppgick till 47,6 (125,3) miljarder kronor. Det förklaras främst av lägre rörelseresultat för Vattenfall och Telia Company. Vat- tenfalls underliggande rörelseresultatet ökade med 6,1 mil- jarder kronor men jämförelsestörande poster hade en nega- tiv påverkan. Telia Companys resultat tyngdes av en sam- manlagd nedskrivning av goodwill om 19,1 miljarder kronor.

Resultatet efter skatt för helåret 2022 minskade och upp- gick till 23,3 (101,0) miljarder kronor. Störst positiva bidrag till det konsoliderade resultatet efter skatt kom från LKAB, Akademiska Hus, SBAB och Svenska Spel. Resultatminsk- ningen förklaras främst av att Vattenfalls resultat minskade från 48,0 till 0,0 miljarder kronor under perioden. Bolagets resultat påverkades negativt av jämförelsestörande poster och ett lägre finansnetto till följd av lägre avkastning från Kärnavfallsfonden. Vattenfalls resultat för 2021 påverkades

a) Inkluderar nettoomsättningen för intressebolagen utifrån statens kapitalandel. Bolag där ägandet understiger 20 procent inräknas inte.

Nettoomsättning

Exklusive intressebolag

 

Mdkr

 

 

 

 

 

 

 

348,8

371,4

362,9

407,8

476,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2018 2019 2020 2021 2022

Omsättningsfördelning

Inklusive intressebolag, jan–dec 2022

Övriga, 16,9%

Svevia, 2,2%

Apoteket, 4,1%

Telia Company, 6,9%

Systembolaget, 7,2%

PostNord, 7,7%

Vattenfall, 46,1%

LKAB, 9,0%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bruttoinvesteringar

 

 

Mdkr

Avkastning på eget kapital

 

 

 

% Utdelningar

 

 

 

Mdkr

 

 

 

 

 

 

57,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

49,7

 

 

 

 

42,3

50,0

45,6

48,5

 

 

 

11,1

12,6

 

 

20,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7,0

 

 

 

 

 

 

19,9

18,7

21,5

 

 

23,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

Bruttoinvesteringarna ökade med 18,1 procent och uppgick till 57,3 (48,5) miljarder kronor. Vattenfalls bruttoinvesteringar, som utgjorde

43,0 (52,7) procent av de totala bruttoinvestering- arna, minskade med 3,6 procent och uppgick till 24,6 (25,5) miljarder kronor.

Avkastningen på eget kapital uppgick till 4,3 (20,7) procent.

Bolagen med statligt ägande ger viktiga bidrag till statskassan. För verksamhetsåret 2022 uppgår statens utdelningar till sammanlagt 23,0 miljarder kronor.

6Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

14

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Utveckling 2022 Regeringens förvaltning

åandra sidan positivt av engångshändelser såsom kompen- sation för förtida stängning av tysk kärnkraft samt reavinst från försäljningen av Stromnetz Berlin och marknadsvärde- förändringar för energiderivat och varulager.

För verksamhetsåret 2022 uppgår utdelningarna från bola- gen med statligt ägande till 23,0 (49,7) miljarder kronor. Störst utdelningar kom från LKAB och Vattenfall,

7,5 respektive 4,0 miljarder kronor.

Hållbart företagande

I detta avsnitt har alla delägda bolag viktats så att det är möjligt att härleda exempelvis portföljens utsläpp till den statliga ägarandelen, i linje med internationell praxis.

Den statliga bolagsportföljens totala klimatpåverkan, mätt

iton CO2-ekvivalenter (direkta och indirekta utsläpp, Scope 1–2), uppgick till ca 11,0 (11,6) miljoner och motsvarade en minskning med 4,9 procent jämfört med föregående år.b)

Vattenfall står för ca 87 procent av utsläppen och tillsam- mans med LKAB, SAS, SJ och PostNord står dessa fem bolag för närmare 99 procent av portföljens totala klimatpåverkan. Utsläpp enligt Scope 3 uppgick till 18,5

(23,7) miljoner ton CO2-ekvivalenter. Bolagsspecifika utsläpp av växthusgaser redovisas på sidorna 44–87.

b)Baseras på information som rapporterats in till Regeringskansliet och exkluderar fem bolag som inte haft denna statistik tillgänglig.

c)Ett antal bolag har exkluderats då de inte haft denna information tillgänglig.

Förändringar mellan åren kan ibland förklaras av att bola- gen ändrar och förbättrar sina mätmetoder för beräkning av koldioxidutsläpp, för mer detaljerad information om mätmetoder hänvisas till respektive bolags årsredovisning.

Olycksfallsfrekvensen på portföljnivå mätt som antal arbetsrelaterade olyckor med åtföljande sjukfrånvaro delat med antal miljoner arbetade timmar, inkluderat både anställda och entreprenörer, ökade till 8,2 (7,7)c). Under året inträffade 2 (3) arbetsrelaterade dödsolyckor i den statliga bolagsportföljen, bland anställda och entreprenörer.

Totala löner och andra ersättningar till de anställda (exklu- sive sociala kostnader) uppgick till 58,7 (55,8) miljarder kronor. Vattenfall och bolag som verkar i personalintensiva branscher såsom PostNord och Samhall stod för de största löneutbetalningarna.

Redovisad effektiv skatt, totalt d)

Mdkr

2022

2021

Skatt på redovisat resultat före skatt

-3,6

-26,4

(enligt gällande inkomstskattesats)

 

 

Redovisad effektiv skatt

-8,3

-24,4

d)I tabellen presenteras dels skatt på ”resultat före skatt” enligt gällande svensk inkomstskattesats per den 31 december under respektive år, dels summan av redovisad effektiv skatt bland bolagen. Skattekostnad anges med negativt tecken och eventuell skatteintäkt med positivt tecken. Sammanställningen innefattar bolagens totala skattekostnader, oavsett statens ägarandel.

Resultat efter skatt

 

Mdkr Bolag med statligt ägande, totalt e), f), g)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mdkr

2022

2021

2020

2019

2018

 

101,0

 

Nettoomsättning (inkl. ev. anslag)

476,2

407,8

362,9

371,4

348,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nettoomsättning inkl. intressebolag

519,7

446,4

402,0

411,4

380,7

 

 

 

(inkl. ev. anslag)

 

 

 

 

 

38,9

46,6

28,7

 

 

 

23,3

 

 

 

 

 

 

2018 2019 2020 2021 2022

Resultat före värdeförändringar

44,9

108,6

30,8

54,5

43,7

Värdeförändringar

2,7

16,6

13,8

5,6

5,0

Rörelseresultat (EBIT)

47,6

125,3

44,5

60,1

49,1

Resultat före skatt

31,1

124,7

41,7

56,6

44,9

Resultat efter skatt

23,3

101,0

28,7

46,6

38,9

Bruttoinvesteringar

57,3

48,5

45,6

50,0

42,3

Kassaflöde från löpande verksamhet

35,2

145,3

68,9

45,2

65,7

(exkl. SEK och SBAB)

 

 

 

 

 

Resultat efter skatt

Mdkr

Bolag med störst resultatpåverkan,

 

jan–dec 2022

 

 

 

 

 

LKAB

 

15,1

Akademiska Hus

5,5

 

SBAB

2,1

 

Svenska Spel

2,0

 

Sveaskog

2,0

 

Övriga

 

-3,3

 

 

 

Totalt

 

 

 

23,3

 

 

 

 

Summa eget kapital

508,7

571,1

429,7

383,0

361,3

 

 

 

 

 

 

Balansomslutning

2 397,4

2 250,2

1 824,6

1 703,3

1 637,0

 

 

 

 

 

 

Antal anställda exkl. intressebolag (tusental)

107

107

106

108

109

 

 

 

 

 

 

Antal anställda inkl. intressebolag (tusental)

134

133

135

140

134

 

 

 

 

 

 

Utdelning

23,0

49,7

21,5

18,7

19,9

 

 

 

 

 

 

Uppskattat värde h)

850

820

700

640

630

 

 

 

 

 

 

Avkastning på eget kapital (%)

4,3

20,7

7,0

12,6

11,1

 

 

 

 

 

 

Soliditet (%)

21,2

25,4

23,5

22,5

22,1

 

 

 

 

 

 

Direktavkastning (%)

2,7

6,1

3,1

2,9

3,2

 

 

 

 

 

 

e)År 2021 övertog Sbo aktierna i Vasallen, som inräknas som fristående bolag t.o.m. årsskiftet 2021/22.

f)Staten har under 2022 sålt sina innehav i bolagen Metria och Orio varför dessa inte längre inkluderas i ovan sammanställning. Jämförelsesiffrorna för 2021 har justerats men inte för tidigare tidsperioder.

g)SAS ingår i det konsoliderade resultatet sedan 2020 (för första gången efter 2014), då statens kapitalandel nu överstiger 20 procent. Jämförelsesiffrorna för 2019 har justerats i enlighet med detta men inte jämförelsevärdena för tidigare tidsperioder.

h)Uppskattat värde på bolagsportföljen justerat för transaktioner.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 7

15

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Regeringens förvaltning Värdeutveckling

Stabil utveckling för den statliga bolagsportföljen

Den statliga bolagsportföljen består av bolag inom sektorerna basindustri/energi, telekom, tjänst, fastighet, finans, konsument, infrastruktur och transport. Basindu- stri/energi är den dominerande sektorn med omkring

60 procent av portföljens värde, följt av de tre sektorerna fastighet, finans och infrastruktur.

En värdering av bolagen och portföljen i sin helhet görs årligen och en redogörelse för värdeutvecklingen lämnas här med fem respektive ett års historik. Värderingstidpunkt är per utgången av respektive år och syftet är att fastställa ett marknadsvärde för bolagen samt för portföljen som helhet.

Ungefär hälften av bolagen värderas med såväl avkast- ningsvärdering (nuvärdesberäkning av framtida riskjuste- rade kassaflöden) som relativvärdering (avstämning och jämförelse mot värdemultiplar för jämförbara börsnoterade bolag justerat för skillnader i värdedrivare och risk), där metoderna kalibreras mot varandra. Fastighetsbolagen och Sveaskog värderas till substansvärde och noterade bolag till marknadsvärde. Övriga bolag värderas till bokfört eget kapital.

Börsen som helhet uppvisade under 2022 en mycket svag utveckling vilket till stor del var en följd av Rysslands inva- sion av Ukraina. Stigande inflation och upprepade ränte- höjningar bidrog till breda börsnedgångar under året, även om en viss återhämtning observerades under årets avslu- tande månader. Den statliga bolagsportföljen uppvisade emellertid en stabil utveckling och sammantaget noterades en svagt positiv värdeutveckling 2022. Värdeökningen för- klaras i huvudsak av en god utveckling för bolagen inom sektorerna basindustri/energi och fastighet. Samtidigt

noterades värdeminskningar för ett relativt stort antal bolag inom bl.a. sektorerna infrastruktur, tjänst och trans- port, liksom för de noterade innehaven Telia Company och SAS.

Värdeutveckling 2018 till 2022

Vid utgången av 2022 beräknades värdet på den statliga bolagsportföljen till 850 miljarder kronor. Justerat för genomförda transaktioner/tillskott är det en ökning med drygt 210 miljarder kronor, eller 33 procent, sedan 2018 då portföljen värderades till ca 630 miljarder kronor. Som jämförelse har Stockholmsbörsen under samma period ökat i värde med ca 49 procent. Då sektorsammansätt- ningen i den statliga portföljen skiljer sig från Stockholms- börsens totala sammansättning är utvecklingen dock inte helt jämförbar vad avser bl.a. riskexponering. Det faktum att flera av de statligt ägda bolagen med relativt betydande värden har särskilt beslutade samhällsuppdrag, som delvis syftar till andra mål än ekonomisk avkastning, bidrar också till att en direkt jämförelse med Stockholmsbörsen i viss mån blir missvisande.

Portföljens värdeökning, rensat för under perioden genom- förda transaktioner, om 210 miljarder kronor förklaras främst av värdeutvecklingen i sektorn basindustri/energi där Vattenfall, LKAB och Sveaskog ingår. Sedan 2018 har

Totalavkastninga), %

Statliga bolagsportföljen

 

Investor

 

41,2

 

Industrivärden

 

 

 

 

OMX Stockholm GI

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14,1

4,5

11,9

20,9

9,0

-1,0

33,0

14,0

-9,9

-9,0

35,0

8,0

22,0

-10,0

 

 

-4,3

34,4

14,6

39,4

-22,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2018 2019

2020 2021

2022

Ø 12,3b)

Källor: FactSet och respektive bolags hemsida.

a)Totalavkastning speglar årlig värdeutveckling inklusive verkställda utdelningar. Utfallet för den statliga bolagsportföljen har justerats för genomförda kapital- tillskott. Angiven totalavkastning för Investor och Industrivärden såväl som för den statliga bolagsportföljen avser utvecklingen för respektive bolagsportfölj.

b)Snittet avser medelvärdet för alla observationer under perioden.

8Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

16

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Värdeutveckling Regeringens förvaltning

innehaven i sektorn basindustri/energi ökat i värde från ca 275 miljarder kronor till ungefär 510 miljarder kronor. Som en följd av värdeutvecklingen har sektorns andel av den totala statliga bolagsportföljen successivt ökat från 44 procent 2018 till 60 procent av värdet vid utgången av 2022.

Telekomsektorn har i och med en svag kursutveckling för Telia Company, inte minst under 2022, haft en negativ utveckling sedan 2018 och utgjorde vid utgången av 2022 drygt 5 procent av portföljvärdet jämfört med 11 procent 2018.

Sektorer i den statliga bolagsportföljen, utöver basindustri/ energi, som har utvecklats väl sedan 2018 är framför allt fastighets- och finanssektorerna. Inom sektorn fastighet beror ökningen främst på en allmänt god utveckling på fastighetsmarknaden samt nybyggnationer inom exempel- vis Akademiska Hus och inom finanssektorn har bl.a. SBAB utvecklats väl.

Värdeutveckling 2022

Under 2022 ökade värdet på den statliga bolagsportföljen med 30 miljarder kronor, eller 3,7 procent, jämfört med föregående år. Som jämförelse backade Stockholmsbörsen med 25 procent. Utdelningar till staten under 2022 (för verksamhetsåret 2021) uppgick till knappt 50 miljarder kronor. Sammantaget genererade den statliga bolagsport- följen därmed en totalavkastning om knappt 10 procent under 2022, jämfört med drygt 20 procent 2021. Historisk totalavkastning för den statliga portföljen jämte Investor, Industrivärden samt OMX Stockholm GI (Growth Index) framgår av diagrammet på sidan 8.

Den största värdeförändringen i den statliga bolagsport- följen under det senaste året stod basindustri/energisektorn för. Tillsammans med fastighetssektorn, som också utveck- lades positivt under 2022, summeras en ökning av värdet av dessa sektorer till knappt 70 miljarder kronor.

Innehaven i sektorn basindustri/energi värderades vid utgången av 2022 till knappt 510 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt 60 miljarder kronor, eller 14 pro- cent, jämfört med föregående år. Ökningen av det beräk- nade värdet beror framför allt på en högre värdering av Vattenfall som hade en stark underliggande utveckling under året.

Värdet av sektorn fastighet bedömdes vid utgången av 2022 till ca 108 miljarder kronor, vilket är en ökning med omkring 4 miljarder kronor, eller 4 procent. Värde- ökningen är främst hänförlig till Akademiska Hus och Jernhusen. Efter en längre tid med stigande fastighets- värden har visserligen de höjda finansieringskostnaderna under 2022 drivit direktavkastningskraven uppåt på fastig- hetsmarknaden, vilket bidragit till fallande fastighetsvär- den. Ägare av samhällsfastigheter, som ofta karaktäriseras av långa kontraktstider med kreditvärdiga hyresgäster, har däremot uppvisat en mer stabil utveckling än många börs- noterade kommersiella fastighetsbolag.

Värdet av den resterande statliga bolagsportföljen uppskat- tades vid utgången av 2022 till ca 230 miljarder kronor, vilket är en minskning med drygt 40 miljarder kronor. Samtliga övriga sektorer, finans undantagen, bidrog till den negativa utvecklingen men nedgången drevs främst av sek- torerna telekom, tjänst och infrastruktur. Utöver Telia Companys svaga kursutveckling noterades betydande vär- deminskningar för bl.a. Svenska Spel och Svedab, där högre avkastningskrav är en gemensam förklaringsvariabel.

Kursutveckling börsnoterade innehav

Under 2022 minskade värdet på innehaven i Telia Com- pany och SAS med 25 respektive 64 procent. Den negativa utvecklingen för Telia Company var i nivå med sektorn i stort och utvecklingen för SAS präglades av pågående rekonstruktion. Sammantaget minskade värdet på de börs- noterade innehaven med 26 procent motsvarande drygt 15 miljarder kronor.

Värdeutveckling 2018–2022, Mdkr

Per sektor (justerat för transaktioner) c)

820

700

630 640

850

Basindustri/

 

 

Energi

(LKAB, Sveaskog, Vattenfall)

 

Telekom

(Telia Company)

Tjänst

(APL, Bilprovningen, Lernia, Miljömärkning

 

 

 

Sverige, RISE, Samhall, SOS Alarm, Svenska Spel)

 

Fastighet

(Akademiska Hus, Jernhusen, Specialfastigheter,

 

 

 

Statens Bostadsomvandling)

 

Finans

(Almi, Saminvest, SBAB, SEK,

 

 

 

Svenska Skeppshypotek, Swedfund)

 

Konsument

(Apoteket, Systembolaget)

Infrastruktur (Arlandabanan, Göta kanalbolag, Infranord, SSC, Svedab, Svevia, Swedavia, Teracom Group)

2018

2019

2020

2021

2022

Transport (Green Cargo, PostNord, SAS, SJ)

Källa: Finansdepartementet.

c) Förutom redovisade sektorer ingår även sektorn Övriga (Dramaten, Operan och Visit Sweden) med ett samlat värde understigande 1 mdkr.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 9

17

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Regeringens förvaltning Fallstudier

Mångdimensionellt värdeskapande

Bolagen med statligt ägande arbetar för att ligga i framkant inom hållbart företagande och genomför kontinuerligt en rad satsningar som syftar till att säkerställa deras framtida position i en hållbar värld.

Med värdeskapande som övergripande mål för bolags- förvaltningen är hållbart företagande en central del av regeringens bolagsstyrning. Bolagen med statligt ägande ska vara ledande i den gröna omställningen och i övrigt agera föredömligt inom området hållbart företagande,

vilket inkluderar ett strategiskt och transparent arbete med samarbete i fokus. När bolagen etablerar hållbara strategier stärker de sin konkurrenskraft, vilket är en förutsättning för att de fortsatt ska vara framgångsrika.

EU-samverkan för bättre luftkvalitet

AKADEMISKA HUS Akade- miska Hus och Linköpings uni- versitet tillsammans med ett tjugotal partners från hela Europa samverkar i ett nytt EU-projekt som kallas TwinAIR, Digital Twins Enabled Indoor Air Quality Management for Healthy Living. Projektet ska arbeta för att öka kunskapen om luftkvalitet, samla in data och skapa verktyg kring hälsa sammankopplade till luftkvali- tet i hemmet, på transporter och i olika typer av lokaler. Exempelvis ska gemensamma policyer och ramverk för föro- reningar i luft inomhus formas samt ny teknik ska möjliggöra luftkvalitetsstyrning genom

Europas största fyndighet för sällsynta jordartsmetaller

digitala tvillingar. Projektets mål är att förbättra luftkvalite- ten i städer med hjälp av ny teknik och nya beteenden.

Akademiska Hus och Linkö- pings universitet kommer framför allt att medverka i en av projektets piloter som handlar om hantering av luft- kvalitet med hjälp av simule- ring i en digital tvilling samt att utveckla ett adaptivt rekommendationssystem för miljöernas användare.

LKAB LKAB har identifierat betydande mängder sällsynta jordartsmetaller i Kirunaområ- det. Efter en framgångsrik pro- spektering redovisar LKAB mineraltillgångar för sällsynta jordartsmetaller på mer än en miljon ton oxider. Det är den största kända fyndigheten av sällsynta jordartsmetaller i Europa och skulle kunna bli en betydande byggsten för att få fram de kritiska råmaterial som är helt avgörande för att möjlig- göra den gröna omställningen.

Fyndet anses t.ex. tillräckligt för att möta en stor del av EU:s fram- tida behov för tillverkning av de permanentmagneter som krävs för elmotorer i bl.a. elbilar och vindkraftverk.

LKAB planerar sedan tidigare en cirkulär industripark i Luleå med ny teknik för utvinning och föräd- ling av fosfor, jordartselement och fluor från dagens befintliga gruvproduktion. I stället för att detta som i dag deponeras som avfall kan nya hållbara produkter skapas.

10 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

18

Vattenfall kartlägger påverkan

på biologisk mångfald i hela värdekedjan

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Fallstudier Regeringens förvaltning

CSRD sätter hållbarhets- frågorna i ett större sammanhang

VATTENFALL Vattenfall är en föregångare när det gäller att mäta bolagets totala påverkan på biologisk mångfald. Global Biodiversity Score är ett verktyg som gör att företag och finans- institut kan få en samlad bild av hur olika verksamheter och leve- rantörskedjor påverkar arter och naturmiljöer. Utifrån detta kan företag sätta mål som ligger i linje med den bästa tillgängliga vetenskapen för planetens gränser.

Ett exempel är arbetet inom det regionala distributionsnätet där Vattenfall kartlagt 8 600 km för att hitta områden med extra höga naturvärden. Utifrån resul-

taten har Vattenfall tagit fram speciella skötselplaner för områ- dena med högt naturvärde och satt ett mål att genomföra biodi- versitetshöjande åtgärder i minst 70 procent av dessa områden till 2025.

År 2022 placerade sig Vattenfall än en gång på första plats på Ecogains europeiska index för biologisk mångfald. Ecogain är ett svenskt miljökonsultföretag som specialiserat sig på biologisk mångfald och har sedan 2020 utfört rankingar av storföretag och deras arbete med att skydda och stärka naturen som en del av affärsverksamheten.

SAMHALL I slutet av 2022 antogs det nya EU-direktivet om företagens hållbarhets- redovisning CSRD, Corporate Sustainability Reporting Direc- tive. Samhall har varit tidigt ute med att utveckla sin hållbarhets- rapportering och sitt arbete med hållbart företagande i ljuset av det nya direktivet.

Samhall genomför nu en ny väsentlighetsanalys utifrån CSRD:s krav på s.k. dubbel väsentlighet. Det innebär att väsentliga hållbarhetsaspekter identifieras ur två perspektiv. Först identifieras bolagets påverkan på omvärlden och sedan omvärldens påverkan på bolaget och ytterst dess finan- siella rapporter.

Samhall har under 2022 jobbat med att integrera hållbarhets- arbetet än mer i strategiarbe- tet. Det gör arbetet med den

Fler och fler väljer Svevias

att bättre stå emot slitaget av

miljöanpassade asfalt

trafik och väder. I kombination

SVEVIA I oktober 2020 presen-

med miljöanpassad tillverkning

och hög inblandning av återvun-

terade Svevia i samarbete med

nen asfalt minskar också utsläp-

Stora Enso en klimatanpassad

pen av CO2 med 74 procent jäm-

asfalt där trädens naturliga bin-

fört med konventionell asfalt.

demedel, lignin, ersätter en del

 

av det oljebaserade bindemed-

Under 2022 så har denna miljö-

let. Lignin är ett samlingsnamn

anpassade asfalt valts på ett

för en polymer som ingår i väx-

flertal håll runtom i Sverige.

ters cellväggar och som ger vir-

Några exempel är gator samt

ket dess styvhet och mekaniska

gång- och cykelvägar i Göte-

styrka. Den höga prestandan är

borgs stad, gator i Lunds kom-

i sig en miljövinst då Svevia tror

mun och en 1,7 km lång gata i

att asfalten faktiskt kan komma

Håbo.

 

 

nya rapporteringen enklare, då regelverket ställer krav på att bolaget ska förklara hur ESG-faktorer (s. 120) påverkar och påverkas av bolagets stra- tegi och affärsmodell. Det stora värdet av arbetet med hållbar- hetsredovisningen kommer av en ökad förståelse för bolagets värdekedja och marknad. Fler personer inom bolaget involve- ras i rapporteringen och kan därmed dra nytta av kunska- pen i sin roll att bidra till ut- vecklingen av bolagets affär.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 11

19

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Regeringens förvaltning Fallstudier

Digitalisering och innovation inom den statliga bolagsportföljen

Bolag med statligt ägande ska aktivt utnyttja digital- iseringens möjligheter i sitt värdeskapande, samt hålla noggrann kontroll på de nya risker som uppstår.

Staten har som ägare tydligt uttryckt sin förväntan om att bolagen med statligt ägande aktivt ska utnyttja digitalise- ringens möjligheter i sitt värdeskapande, samt hålla nog- grann kontroll på de nya risker som uppstår. Bolagen har uppmanats att lyfta upp digitaliseringsfrågan på styrelsens agenda, avsätta tid för att diskutera vad digitaliseringen innebär och vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa bolagens långsiktiga konkurrenskraft.

Bolagsförvaltningen har skapat utrymme för att diskutera digitaliseringsfrågor under ägardialoger och tidigare även anordnat olika nätverksträffar mellan bolagen på temat digitalisering, i syfte att inspirera och uppmuntra kunskaps- utbyte mellan bolag med statligt ägande.

År 2019 inrättades ett CIO-nätverk för bolagen med statligt ägande. Samhall och Vattenfall anordnade en gemensam nätverksträff 2022 och Svenska Spel var värd för en träff.

KingPin: AI-verktyget som effektiviserar skogsproduktionen

SVEASKOG Sveaskog har utveck- lat KingPin, ett AI-verktyg för mer exakta leveranser, i samarbete med ForestX och Tenfifty.

KingPin har ökat Sveaskogs möjlig- het att effektivisera skogsproduk- tionen eftersom bolaget bättre kan simulera och optimera utfallet vid avverkning och aptering av varje specifikt träd och matcha det mot kundernas specifika köp- behov. Verktyget utvärderar själv delresultaten och itererar vidare längs olika varianter för att på

bästa sätt leverera det sågtimmer som efterfrågas av kunden.

KingPin nominerades i kategorin Årets hållbara projekt på CIO

Awards 2022 och kammade hem vinsten inom denna kategori på CIO Awards den 12 december.a)

a)CIO Awards arrangeras årligen av CIO Sweden i samarbete med Accenture. Vinnarna tas fram i en utvärderingsprocess som löper över mer än ett halvår, och utses av en oberoende jury bestående av CIO:er, experter och forskare.

Artificiell Intelligens (AI) för giftfria produkter

RISE Kan AI hjälpa företag att

Hittills har insatserna mot hälso-

skyddar det hälsa samt miljö och

redan vid en patentansökan

och miljöfarliga kemikalier skett

möjliggör en cirkulär ekonomi.

utveckla giftfria produkter? Det

främst när produkterna redan

Projektet visar mycket goda resul-

ville Kemikalieinspektionen och

finns ute på marknaden. Det

tat vilket gör att myndigheterna

Patent- och registreringsverket

arbetet är resurskrävande och

nu vill gå vidare och utveckla

undersöka. Till sin hjälp tog myn-

kemikalierna hinner orsaka skador

AI-metoder som en del i ett sys-

digheterna AI-forskare vid forsk-

och ge stora samhällskostnader.

tem som löpande, automatiskt

ningsinstitutet RISE som använde

Om företagen redan i patentfasen

och i stor skala analyserar patent-

patentdata för att träna en upp-

kan få stöd att designa och produ-

data.

sättning befintliga AI-metoder.

cera giftfria varor och material

 

12 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

20

Lowcode: Digitalisering med stormsteg

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Fallstudier Regeringens förvaltning

Telia lanserar Heating

Optimization

GREEN CARGO Green Cargo började att utveckla applikatio- ner i lowcode 2020, utveckling som kräver lite eller inget kodande. Den högpresterande plattformen implementerades som en central del av bolagets digitaliserings- resa och plattformsarkitektur i molnet. Med hjälp av lowcode har Green Cargo blivit obero- ende av extern utveckling av nya applikationer och it-organisatio- nen utvecklar nu applikationer

i samverkan med verksamheten för att digitalisera komplexa verk- samhetsprocesser.

Tack vare det nya arbetssättet har Green Cargo under 2022

kunnat växla upp digitaliserings- tempot påtagligt och bolagets agila utvecklingsteam har bidra- git till innovation i kundgränssnit- tet, moderniserat produktionen av tåg samt digitaliserat verksam- hetskritiska processer. Tillämp- ningen av lowcode gör det möj- ligt att öka produktiviteten och förbättra punktligheten på ett kostnadseffektivt sätt.

Leverantören av plattformen är en global ledare inom lowcode- segmentet och refererar till Green Cargo som en av de mest framgångsrika tillämpningarna av deras plattform över alla regio- ner, branscher och kunder.

TELIA COMPANY Med den kraftiga ökningen av energipri- serna som noterades under vintern och risken för tillfällig effektbrist har det varit viktigt att minska energiförbruk- ningen där det varit möjligt. Eftersom byggnader i EU står för 40 procent av den totala energiförbrukningen och

36 procent av utsläppen av växthusgaser, kan betydande besparingar göras genom att byggnader görs mer energi- effektiva. Tillsammans med energioptimeringsföretaget KTC har Telia Company lanse- rat Heating Optimization i Norden, en lösning som kan bidra till att minska energiför- brukningen för uppvärmning

Guldägg till Dramatens interaktiva ljudpromenad

DRAMATEN Ljudpromenaden Doktor Glas, en samproduktion mellan Dramaten, DVA Studio AB och produktionsbolaget TÅBB AB, vann Guldägget 2022 i kate- gorin Årets audio. Promenaden släpptes hösten 2020 för att erbjuda publiken en coronasäk- rad kulturupplevelse utomhus. Den finns som en app att ladda

ner på AppStore och Google Play och har laddats ner över 2 600 gånger och 30 000 km har pro- menerats. Ljuden är utplacerade längs promenaden och spelas upp tredimensionellt beroende på användarens position i realtid. Ibland används augmented rea- lity för att förstärka de fysiska miljöerna ytterligare.

I ljudpromenaden får publiken återuppleva dramat när de går genom Stockholm och de platser romanen utspelar sig på. Det är Doktor Glas själv, gestaltad av Krister Henriksson, som leder lyssnaren mellan de olika stock- holmsadresser där Hjalmar Söderbergs kärleks- och mord- drama utspelar sig.

med upp till 10 procent och minska såväl fastighetsägares kostnader som miljöpåverkan samtidigt som de boendes komfort förbättras.

Den nya lösningen använder trådlösa Narrowband-IoT-sen- sorer placerade inuti byggna- den för att mäta temperatur och luftfuktighet. Den insam- lade temperaturdatan används sedan för att justera inomhus- klimatet, till skillnad från den traditionella metoden som bygger på klimatförhållanden utomhus. Detta tillvägagångs- sätt har tidigare ansetts vara komplext och kostsamt, men blir nu möjligt med Telias mobilnät och teknik.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 13

21

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Strategi och mål

22

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Aktivt ägande Strategi och mål

Aktivt ägande

Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta bolag med statligt ägande så att den långsiktiga värde- utvecklingen blir den bästa möjliga och att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. God bolags- styrning är en förutsättning för att regeringen ska kunna utföra detta uppdrag.

Den statliga bolagsportföljen bestod vid årsskiftet 2022/23 av 36 helägda och sju delägda bolag med ett sammanlagt värde på ca 850 miljarder kronor. Gemensamt sysselsätter de statligt ägda bolagen med dotterbolag ca 107 000 per- soner och ca 134 000 personer när även intressebolagen inkluderas. Av de statligt ägda bolagen har 22 stycken ett av riksdagen särskilt beslutat samhällsuppdrag, vilket innebär att de skapar samhällsnytta som inte alltid går att mäta i ekonomiska termer.

Statligt ägda bolag representerar starka varumärken och spelar en viktig roll i det svenska samhället. Flera av bola- gen har startat som affärsverk, affärsverksamhet inom myndighet eller statliga monopol. I dag verkar de flesta av bolagen på fullt konkurrensutsatta marknader varför det är viktigt att de liksom privatägda bolag agerar långsiktigt, effektivt och lönsamt samt ges förmåga att utvecklas. Det betyder också att bolag med statligt ägande måste tillämpa konkurrenslagens (2008:579) bestämmelser på samma sätt som privatägda bolag.

Regeringen ska aktivt förvalta statens tillgångar i form av aktierna i bolagen med statligt ägande så att deras värde- utveckling och avkastning blir den bästa möjliga givet ett

balanserat risktagande samt att de särskilt beslutade sam- hällsuppdragen utförs väl. Det är viktigt att staten är en aktiv, professionell ägare med fokus på långsiktigt och hållbart värdeskapande.

För staten som aktiv och professionell ägare ingår att pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom att överväga bola- gens olika uppdrag och inriktning. Inriktningen på många av bolagens verksamhet och samhällsuppdrag motiverar att staten även fortsättningsvis är en betydande bolags- ägare.

Regeringens bolagsstyrning

Utgångspunkten för regeringens bolagsstyrning är den svenska bolagsstyrningsmodellen. Det innebär bl.a. att de bolag som ägs av staten styrs associationsrättsligt på samma sätt som privatägda bolag med bolagsstämman som det högsta beslutande organet. Det innebär också att styrel- sen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av dess angelägenheter och att det är styrelsens ansvar att fastställa mål och strategi för bolagets verksamhet medan bolagets ledning sköter den operationella driften. Bolag med statligt ägande lyder som utgångspunkt under samma lagar och regler som privatägda bolag, se tabellen nedan.

Ramverket för bolag med statligt ägande

Bolag med statligt ägande styrs likt privatägda bolag i första hand av aktiebolagslagen.

Bolagsstyrningen skiljer sig väsentligt från styrningen av statliga myndigheter.

 

Rättsligt ramverk

Verksamhet och uppdrag

Högsta beslutande organ

 

 

 

 

Bolag med

• Aktiebolagslagen

• Bolagsordningens

Bolagsstämma

statligt ägande

• Statens ägarpolicy

verksamhetsparagraf

 

 

• Regelverk för emittenter a)

• Ägaranvisning b)

 

 

• Svensk kod för bolagsstyrning

 

 

 

 

 

 

Börsnoterade

• Aktiebolagslagen

• Bolagsordningens

Bolagsstämma

bolag

• Regelverk för emittenter

verksamhetsparagraf

 

 

• Svensk kod för bolagsstyrning

 

 

 

 

 

 

Myndigheter

• Myndighetsförordningen

• Regleringsbrev

Myndighetschef/styrelse

 

• Förordning med instruktion

• Särskilda regeringsbeslut

eller nämnd

 

för myndigheter

om uppdrag

 

 

 

 

 

a)Gäller för extern rapportering.

b)Förekommer i huvudsak för bolag med särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 15

23

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Strategi och mål Aktivt ägande

Aktivt ägande

Ett aktivt ägande inom ramen för statens ägarpolicy.

Statens ägarpolicy

 

och principer för bolag

 

med statligt ägande 2020

h

r

 

ö

 

f

 

n

 

e

 

l

 

å

 

m

 

a

 

l

 

a

 

b

 

o

 

l

 

G

 

å

l

l

b

 

 

 

 

 

ägledande

pri

 

 

 

 

 

 

 

:sv

 

 

 

 

 

 

N

 

 

nc

 

 

 

 

 

 

F

 

 

 

 

ip

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

er

 

 

 

 

g

 

 

 

 

 

f

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ör

 

 

 

n

 

 

 

 

 

 

f

 

 

 

li

 

 

 

 

 

 

ö

 

 

 

k

 

 

 

 

 

 

r

 

 

 

c

 

 

 

 

 

 

e

 

 

 

e

 

 

 

 

 

 

t

 

 

 

v

 

 

Bolagsgrupper

 

 

a

 

 

t

 

 

 

 

g

 

u

 

 

 

 

 

 

 

c

r

 

 

 

för varje enskilt

 

 

 

o

 

 

 

 

 

 

h

a

 

 

 

 

 

 

 

m

 

 

 

 

 

innehav

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

n

 

 

 

 

 

 

 

 

Arbete

ä

 

 

 

 

 

 

 

 

i

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

s

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

k

 

Transparens-

 

 

 

 

i bolags-

l

 

 

 

 

 

r

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

g

 

krav

 

 

 

 

 

styrelserna

a

 

 

 

 

 

 

i

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ä

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

t

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

t

 

 

 

 

 

Aktivt

 

 

 

 

g

 

 

 

 

 

 

 

 

 

e

 

 

 

 

 

ägande

 

 

 

 

h

 

 

 

 

 

 

 

 

 

e

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

t

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

r

Ägardialog

Nominering

av styrelser

 

Statens ägarpolicy

F

N : s

G l o b a l C o mpact

O

Mål och

 

 

 

 

 

 

uppföljning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

lla

 

 

 

 

 

 

 

e

 

 

 

 

 

 

 

n

 

 

 

 

 

 

 

o

 

 

 

 

 

 

 

ti

 

 

 

 

 

 

 

a

 

 

 

 

 

 

in

 

 

 

 

 

lt

 

 

 

 

 

u

 

 

 

 

 

m

 

 

 

 

 

ör

 

 

 

 

 

rf

 

 

 

 

 

ECD:s riktlinje

 

 

 

 

 

 

r

e

t

ag

Statens ägarpolicy

I statens ägarpolicy redogörs för regeringens uppdrag och mål, tillämpliga ramverk och viktiga principfrågor avseende bolagsstyrningen av bolag med statligt ägande. I statens ägarpolicy 2020 ingår regeringens principer för bolagsstyr- ning, principer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare och principer för extern rapportering. Statens ägarpolicy ska tillämpas i bolag med statligt majoritetsägande. I övriga bolag, där staten är del- ägare, verkar staten i dialog med övriga ägare för att ägar- policyn ska tillämpas.

OECD:s riktlinjer för bolagsstyrning av statligt ägda företag

Den svenska regeringens förvaltningsprinciper följer i huvudsak OECD:s riktlinjer för bolagsstyrning respektive anti-korruption och integritet i statligt ägda företag.

OECD:s riktlinjer för bolagsstyrning av statligt ägda före- tag ger staten som ägare och de statligt ägda bolagen ett förutsägbart ramverk att förhålla sig till och innebär att sta- tens roll som ägare tydligt avskiljs från statens övriga roller. Sverige har deltagit i framtagandet av både de ursprungliga riktlinjerna från 2005 och de reviderade riktlinjerna från 2015. Riktlinjerna är rekommendationer som riktas till regeringar för att säkerställa att statligt ägda företag verkar effektivt, transparent och ansvarstagande. De är en inter- nationell standard som syftar till att undvika att staten gör misstagen att agera som en passiv ägare eller som en över- drivet interventionistisk ägare.

Förvaltningsorganisation

Finansministern ansvarar för en enhetlig ägarpolitik

för bolag med statligt ägande och är ansvarigt statsråd för huvuddelen av bolagen (se olika departements förvalt- ningsansvar samt bolagsansvariga statsråd i tabellen på sidan 18). Finansdepartementet har en särskild organisa-

tion specialiserad på bolagsstyrning och förvaltning för att säkra ett långsiktigt värdeskapande i den statliga bolags- portföljen. Förvaltningsorganisationen består dels av bolagsförvaltare, som arbetar i ett antal bolagsstyrelser var och leder organisationens löpande arbete kring innehaven organiserat i bolagsgrupper, dels av specialister inom bolagsanalys, hållbart företagande, affärsjuridik och styrelserekrytering.

Förvaltningsorganisationens arbete bedrivs inom ramen för statens bolagsstyrningsmodell och ett antal verktyg och processer har utvecklats för att åstadkomma en aktiv och professionell förvaltning. Dessa beskrivs närmare nedan.

Aktivt ägande

Bolagsgrupper för varje enskilt innehav

Arbetet med att utveckla och förvalta bolagsinne- haven bedrivs i huvudsak utifrån bolagsgrupper.

Bolagsgruppen leds av bolagsförvaltaren och består även av specialister inom analys, affärsjuridik, styrelserekryte- ring och hållbart företagande, som var och en kan leda enskilda projekt inom ramen för bolagsgruppen. På basis av de olika bolagens storlek, komplexitet eller förändrings- agenda varierar bolagsgruppens storlek och sammansätt- ning. Sammansättningen bidrar till att gruppen har goda insikter i marknaden och bolagets omvärld samt en förstå- else för bolagets utmaningar och risker vilket gör att för- valtningen kan bidra till bolagens positiva värdeutveckling. I bolagsgrupperna sker analyser av bolagens verksamhet, marknad, konkurrenter och hållbart förtagande vilket bi- drar till att säkerställa värdeskapandet i statens innehav genom en aktiv förvaltning. Bolagsgrupperna hanterar samtliga löpande ägarfrågor som rör de förvaltade bolagen t.ex. analyser av marknad och strategi, styrelseföränd- ringar, fastställande av ekonomiska mål, uppdragsmål och utdelningspolicyer, samt måluppfyllelse.

16 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

24

Skr. 2022/23:140 Bilaga

Arbete i bolagsstyrelserna

Bolagsförvaltaren har samma ansvar och uppdrag som övriga ledamöter i styrelsen och ska i enlighet med aktiebolagslagen se till bolagets bästa. Styrelseuppdra-

get ger bolagsförvaltaren fördjupad kunskap om bolaget, de marknader bolaget verkar på samt viktiga frågor och utmaningar för bolaget. Bolagsförvaltarens kompetens bidrar till bolagsgruppens kunskaper om bolagen vilket underlättar exempelvis förberedelse och planering av analyser och ägardialoger på Regeringskansliet. Bolags- förvaltaren har samma mandat som övriga styrelseledamö- ter och den formella dialogen mellan ägare och bolag sker genom ägardialoger mellan politisk ledning och bolagets styrelseordförande. Bolagsförvaltaren kan i sin roll som styrelseledamot, utöver den generella kompetensen för styrelsearbete, bidra med kunskaper i bolagsstyrnings- frågor och statens ägarpolicy samt hur olika processer ser ut inom Regeringskansliet. Det är dock varje styrelseleda- mots ansvar att känna till innehållet i statens ägarpolicy.

Nominering av styrelser

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltning av dess angelägenheter, vilket bl.a.

innebär att styrelsen fastställer bolagets övergripande strategi, inklusive strategiska mål för ett hållbart värdeska- pande, samt fattar andra viktiga strategiska beslut. Styrel- serna i bolagen med statligt ägande ska ha hög kompetens som är väl anpassad till respektive bolags verksamhet, situation och framtida utmaningar. I syfte att säkerställa en effektiv kompetensförsörjning till bolagens styrelser tillämpas enhetliga och gemensamma principer för en strukturerad styrelsenomineringsprocess. Läs mer om styrelsenomineringsprocessen på sidan 19. Styrelsens ord- förande har en särställning i styrelsen. Ordföranden ansva- rar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt, men har även andra uppgifter såsom ansvaret att samordna styrelsens syn med ägarens när bolaget står inför särskilt viktiga avgöranden. Styrelsens ordförande ansvarar för den löpande dialogen med bolagets ägare.

Mål och uppföljning

Mål och uppföljning är viktiga redskap för staten som bolagsägare, se figuren till höger. Genom att

bolagens prestation regelbundet följs upp mot fastställda mål kan bolagens utveckling mätas. I de fall ett bolag inte når målen kan ägaren begära en plan från bolaget på åtgär- der att vidta. Ekonomiska mål och uppdragsmål beslutas vid bolagsstämman. De ekonomiska målen ger möjlighet att mäta och följa upp bolagens lönsamhet, effektivitet och risknivå. Uppdragsmål beslutas för de bolag som har särskilt beslutade samhällsuppdrag, framför allt för att möjliggöra utvärdering av hur väl det särskilt beslutade samhällsuppdraget utförs.

För att på ett tydligt sätt integrera hållbart företagande i bolagets affärsstrategi och affärsutveckling har ägaren uppdragit åt bolagsstyrelserna att fastställa strategiska mål för ett hållbart värdeskapande. Samtliga mål följs upp inom ramen för ägardialogen.

Aktivt ägande Strategi och mål

Mål och uppföljning, Beslutsmandat

 

Uppdrag

 

Riksdagen beslutar om bolagens

 

 

 

 

övergripande uppdrag.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I statens ägarpolicy redogörs för

Ägarpolicy

 

regeringens uppdrag och mål,

 

tillämpliga ramverk och viktiga

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

principfrågor avseende bolags-

 

 

 

 

 

 

 

 

styrning.

 

 

 

 

 

 

 

 

Ekonomiska mål, uppdragsmål

Ekonomiska

 

 

Uppdrags-

 

 

 

 

mål

 

 

mål

 

och strategiska mål syftar till

 

 

 

 

 

 

 

 

att tydliggöra bolagets uppdrag,

 

 

 

 

 

 

 

 

Strategiska mål

 

att verksamheten bedrivs effek-

 

tivt och hållbart, samt underlätta

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

uppföljning.

 

 

 

 

 

 

 

 

I ägardialogen följer staten som

Ägardialog ägare upp att bolagen följer uppdraget och de beslutade

målen.

Ägardialog

Finansdepartementet har förvaltningsansvar

för majoriteten av de statligt ägda bolagen. Andra departement som också har förvaltningsansvar är Kultur- departementet och Utrikesdepartementet, se tabellen på sidan 18. De ansvariga departementens politiska ledning träffar regelbundet styrelseordföranden och ledningen hos de statligt ägda bolagen vid så kallad ägardialog. Vid ägar- dialogen sker uppföljning av uppdragsmål och ekonomiska mål. Utfallet gentemot målen diskuteras, liksom eventuella åtgärder som planeras för att nå målen. Även de av styrel- sen fastställda strategiska målen för ett hållbart värde- skapande följs upp. Vid ägardialogen diskuteras även för bolagets verksamhet aktuella frågor av väsentlig karaktär.

Transparenskrav

De statligt ägda bolagens externa rapportering, som omfattar årsredovisning, delårsrapporter,

bolagsstyrningsrapport, hållbarhetsredovisning och ersätt- ningsrapport, ska vara lika transparent som i publika aktie- bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Kravet på öppen och professionell informationsgivning i bolagen med statligt ägande syftar till att bibehålla förtroendet för bolagen hos allmänheten och i näringslivet. En aktiv förvaltning av de olika bolags- innehaven syftar till att långsiktigt ha en god insikt i bola- gens verksamheter och löpande hantera olika ägarfrågor.

Internationella riktlinjer

I statens ägarpolicy framgår att bolag med stat- ligt ägande ska agera ansvarsfullt och arbeta aktivt för att följa internationella riktlinjer om

miljöhänsyn, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, anti- korruption och affärsetik. Regeringen har identifierat ett antal internationella principer och riktlinjer som väsentliga för bolag med statligt ägande: de tio principerna i FN:s Global Compact, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multi- nationella företag. Därutöver ska bolag med statligt ägande inom ramen för sin verksamhet analysera de globala håll- barhetsmålen i Agenda 2030 för att identifiera de mål som bolaget genom sin verksamhet påverkar och bidrar till.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 17

25

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Strategi och mål Aktivt ägande

Förvaltningsansvar

Bolagsansvarigt statsråd inom parentes.

Finansdepartementet a)

SBAB

Kulturdepartementet

(statsrådet Svantesson)

SEK, Svensk Exportkredit

(statsrådet Liljestrand)

Akademiska Hus

SJ

Dramaten

Almi

SOS Alarm

Operan

APL, Apotek Produktion

Specialfastigheter

Voksenåsen

& Laboratorier

SSC, Svenska rymdaktiebolaget

 

Apoteket

Statens Bostadsomvandling

Utrikesdepartementet

Arlandabanan Infrastructure

Stiftelsen Industrifonden

(statsrådet Billström)

Bilprovningen

Stiftelsen Norrlandsfonden

INSTEX

EUROFIMA

Sveaskog

Sweden House

Green Cargo

Svedab

 

Göta kanalbolag

Svenska Skeppshypotek

 

Infranord

Svenska Spel

 

Jernhusen

Svevia

 

Lernia

Swedavia

 

LKAB

Swedfund International

 

Miljömärkning Sverige

Systembolaget

 

PostNord

Telia Company

 

RISE, Research Institutes of Sweden

Teracom Group

 

Samhall

Vattenfall

 

Saminvest

Visit Sweden

 

SAS

 

 

a) Förvaltningen av bolagen med statligt ägande flyttades från Näringsdepartementet till Finansdepartementet vid årsskiftet 2022/23 och gavs förvaltningsansvar för ytterligare tre bolag. Förvaltningen av Miljömärkning Sverige övergick från konsumentenheten vid Finansdepartementet till avdelningen för bolag med statligt ägande (BSÄ) på samma departement. Likaså övergick förvaltningen av APL och Systembolaget från enheten för folkhälsa och sjukvård vid Socialdepartementet till BSÄ.

Kostnader

Kostnaden för förvaltningsorganisationen inom Regerings- kansliet uppgick under 2022 till 42,5 (41,7) miljoner kronor vilket motsvarar 0,01 procent av förvaltat kapital. Arvode för externt köpta tjänster såsom finansiell, ekonomisk och juridisk rådgivning samt framställandet av verksamhetsbe- rättelsen och Regeringskansliets delårsrapporter för bolag med statligt ägande uppgick till 26,2 (14,6) miljoner kronor. Kostnaderna för förvaltningsorganisationen utgörs huvud- sakligen av lönekostnader men också av andra löpande kostnader såsom kontorsmaterial. Kostnader för bolagsför- valtningen inom andra departement inräknas inte, då de främst består av lönekostnader som även hänförs till övriga arbetsuppgifter inom respektive departement.

Bemyndiganden att förändra det statliga ägandet

Regeringen beslutade den 31 mars 2022 att sälja Metria till Sikri Holding AS, i enlighet med riksdagens bemyndigande från 2017 (prop. 2016/17:181, bet. 2016/17:NU24, rskr.

2016/17:333). Försäljningen slutfördes den 1 april 2022.

Regeringen beslutade den 7 juni 2022 att sälja Orio till Hedin Mobility Group AB, i enlighet med riksdagens bemyndigande från 2013 (prop. 2012/13:99, bet.

2012/13:FiU21, rskr. 2012/13:287). Försäljningen slutfördes den 9 juni 2022.

Det finns tre andra nu gällande bemyndiganden att förändra det statliga ägandet, se tabellen nedan.

Bemyndiganden att förändra det statliga ägandet

Bolag

Nuvarande

Bemyndigande att

Beslut

ägarandel, %

förändra ägandet till, %

Bilprovningen

100

0

prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10, rskr. 2009/10:162

Lernia

100

0

prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:103

SAS

21,8

0

prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35, rskr. 2009/10:220

18 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

26

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Aktivt ägande Strategi och mål

Styrelsenomineringsprocessen

Förvaltningsorganisationen inom Finansdepartementet har egna styrelserekryterare vars uppgift bl.a. är att utvärdera styrelserna för bolagen med statligt ägande och ta fram förslag på ordförande och övriga ledamötera).

Styrelsenomineringsprocessen genomförs årligen och inleds efter sommaren då befintliga styrelser varit på plats sedan årsstämmorna i april och ofta haft sina första strategimöten. Tillsammans med en arbetsgrupp med representanter från bolagsgruppen för respektive bolag analyserar styrelserekry- terarna kompetensbehovet utifrån nuvarande styrelsesam- mansättning och genomförda styrelseförändringar. Till grund för analysen ligger styrelseutvärderingarna, dvs. ägarens utvärdering och styrelsens utvärdering, samtal med respektive bolags styrelseordförande och bolagsgruppernas analyser.

En viktig del i arbetet handlar om att förstå vilka strategiska och operativa utmaningar bolaget står inför och för att få en bättre bild av detta sker ofta även en diskussion med vd. Styrelsen ska ha rätt samlad kompetens, erfarenhet och bak- grund för att kunna förvalta bolagets angelägenheter med integritet och effektivitet. Det krävs att varje ledamot har den tid och det engagemang som behövs för uppdraget samt en stark integritet och förmåga att se till bolagets bästa.

Med utgångspunkt i respektive styrelses kompetensbehov fastställs kravprofiler för de styrelseledamöter och ordfö- rande som ska rekryteras och styrelserekryterarna inleder sökprocessen. Urvalet av ledamöter görs från en bred rekry- teringsbas för att ta vara på kompetensen hos såväl kvinnor och män, som hos personer med olika bakgrund och erfaren- heter. Genom att ta in ledamöter med varierad bakgrund får styrelsen bredare kompetens och förbättrad dynamik, med syftet att mångfalden ska minska grupptänkandet.

Den politiska förankringen, beredningen, pågår löpande under hösten och vintern. Dels bereds vilka ordförande och styrelseledamöter som ska väljas om och ersättas, dels bereds förslagen på nya ordförande och övriga nya styrelseledamö- ter. Bolagsansvarigt statsråd beslutar sedan om nominering till årsstämman som beslutar om valet av styrelse.

Varje år väljs omkring 40–60 nya styrelseledamöter. Det innebär att staten över tid byter en person per styrelse och år. Snittstorleken på styrelserna är sju personer, vilket innebär att styrelseledamöter i genomsnitt sitter sex till sju år.

På nästa sida följer några vanliga frågor och svar med förvalt- ningsorganisationens två styrelserekryterare.

a)Styrelsenomineringsprocessen omfattar även styrelserna för Stiftelsen Industrifonden, Stiftelsen Norrlandsfonden och organisationen

Svenska skeppshypotekskassan. I de börsnoterade bolagen Telia Company och SAS sköts styrelserekryteringen av respektive bolags valberedning.

Styrelsenomineringsprocessen

Årscykel

Beredning inom Regeringskansliet

Regeringskanslibeslutb) (nomineringsbeslut, förordnande,

instruktion, fullmakt)

Sökprocess

Årsstämma

Kompetensanalys

Styrelsens utvärdering

Ägarens utvärdering

b) Beslut av bolagsansvarigt statsråd

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 19

27

Skr. 2022/23:140 Bilaga

Strategi och mål Aktivt ägande

Styrelsenomineringsprocessen, forts

Hur hittar ni rätt ledamöter?

Som grundregel jobbar vi med klassisk headhunting utifrån en fastställd kravprofil. Kravprofilen varierar beroende på bransch, specifik kompetens som krävs och de utmaningar som bolaget står inför. Utgångspunkten för hur kravprofi- len utformas är de strategiska målen och operativa utma- ningarna. Därefter genomförs en kartläggning av kandida- ter med rätt bakgrund samt erfarenhet, som sedan kontak- tas. Vi träffar löpande under året även kandidater som visar intresse för styrelseuppdrag i statliga bolag. Utöver det för- söker vi vara synliga och delta i event och olika arrange- mang där styrelserelevanta personer deltar.

Vad innebär strategisk styrelserekrytering?

I korthet kan strategisk styrelserekrytering beskrivas som en mer långsiktig plan för de förändringar som avses att göras i respektive styrelse. I stället för att utvärdera endast de årliga förändringarna jobbar vi parallellt med att se över vilken kompetens och vilka förändringar som kommer att krävas på tre till fyra års sikt. På så sätt kan vi säkerställa att

vihar kontakt med relevanta kandidater i god tid, som ofta är efterfrågade av andra ägare och valberedningar för olika styrelseuppdrag.

Vilka kompetenskrav finns och

hur skiljer de sig från exempelvis börsbolag?

Våra kompetenskrav är till stor del desamma som för börs- bolagen eller andra privatägda bolag. Att förstå ägaren har en viss betydelse men det innebär inte att alla i styrelsen behöver känna till staten som ägare. Även privatägda bolag har ofta en ledamot som representerar ägaren eller som utses av en större ägare. I vårt fall innehar bolagsförval- tarna denna roll. Utöver bolagsförvaltaren är det oftast sty- relseordföranden som har mest löpande kontakt med poli- tisk ledning och i den rollen har det högst relevans. För att vara relevant för styrelseuppdrag behöver kandidaten som regel ha erfarenhet från en ledande befattning, koncernled- ning eller liknande. Vi försöker säkerställa att det finns åtminstone två ledamöter med branschkoppling i styrelsen. Vidare krävs en person som kan leda revisionsutskottet vilket vanligtvis är en s.k. CFO-profil. Det är också bra att ha en blandning av ledamöter som har en operativ roll med ledamöter som lämnat den operativa karriären.

Är det svårt att få personer med relevant kompetens till styrelserna?

Svårigheten varierar något utifrån vilket bolag som avses

vissa bolag är helt enkelt mer intressanta eller kända än andra. Många av de kandidater som vi kontaktar ser ett värde i att ge tillbaka och bidra till samhället i något avse- ende och tycker därför att bolag med statligt ägande är intressanta. När det gäller vissa specifika nyckelkompetenser består svårigheten oftast i att individerna ska ha tid och inte vara i jävskonflikt med andra uppdrag. Den svåraste rollen

Intervjuad: Åsa Mitsell och Magnus Johansson som arbetar som styrelserekryterare på avdelningen för bolag med statligt ägande.

att attrahera kandidater till är styrelseordförande. Kandi- dater med ordförandeerfarenhet är av intresse för många andra bolag och det finns en tydlig begränsning i hur många ordförandeuppdrag som en person kan ha. Rollen kräver mer och tar därmed också mer tid i anspråk. Samtidigt är det en nyckelposition med stor betydelse för styrelsearbetet.

Har styrelseledamöternas roll ändrats över tid?

Generellt sett har styrelsearbetet professionaliserats. Leda- möterna förväntas vara inlästa på material i förväg för att vid mötet kunna diskutera andra frågor eller lyfta ut delar av materialet. Längre dragningar av redan utskickat mate- rial blir mindre vanligt. Styrelseledamöter förväntas aktivt utveckla sin kompetens inom områden som rör verksam- heten samt aktivt bidra med perspektiv på omvärlds- faktorer i styrelsearbetet. De generellt ökade regulatoriska förväntningarna påverkar också vilken kompetens som krävs till styrelsen. För exempelvis finansiella bolag med tydliga krav på regelefterlevnad är det i många fall svårt för en styrelseledamot att kunna bidra om man själv inte har en bakgrund från liknande verksamhet.

Vem bestämmer om vilka som ska väljas in?

Vårt arbete med styrelserekrytering kan jämföras med en valberedning bestående av statssekreterare, styrelserekryte- rare och styrelseordförande. Förslag på nya ledamöter för- ankras även hos ansvarigt statsråd. Statsrådsberedningen är den instans som slutgiltigt godkänner förslagen på nya ledamöter.

Finns det någon skillnad mellan att arbeta i en styrelse för ett statligt ägt och ett privat ägt bolag?

De flesta av våra ledamöter vittnar om att det finns mer likheter än skillnader i det ordinarie styrelsearbetet. Statens ägarpolicy och principer för bolag med statligt ägande upp- fattas av många som ett välformulerat dokument som beskri- ver ägarens förväntningar. Det är inte alltid som ägarens uppdrag och mål är lika tydligt uttalade i privatägda bolag.

20 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

28

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Ekonomiska mål Strategi och mål

Ekonomiska mål för ändamålsenlig bolagsstyrning

Ekonomiska mål fastställs för bolagen med statligt ägande för att säkerställa värdeskapande, en rimlig ekonomisk risk, effektivitet samt för att tillförsäkra ägaren direkt- avkastning genom utdelningar. De ekonomiska målen ska vara långsiktiga, ambitiösa och realistiska.

Bolag med statligt ägande verkar i de flesta fall på mark- nadsmässiga villkor på konkurrensutsatta marknader. Det innebär att de har samma förutsättningar som andra aktörer på marknaden och att de i likhet med dessa drivs med värdeskapande som övergripande mål. På så vis stärks de statliga innehavens konkurrenskraft, långsiktiga värde- utveckling och effektivitet, samtidigt som risken för sned- vridning av konkurrensen minskar.

Ett betydelsefullt stöd för bolag som eftersträvar ett så effektivt resursutnyttjande som möjligt är fastställandet av ekonomiska mål. Ägaren utarbetar målen tillsammans med bolagen vilket skapar en mer nyanserad och ändamålsenlig bolagsstyrning samtidigt som kvaliteten och relevansen i målen förbättras. De ekonomiska målen ska vara realis- tiska, uppföljningsbara och ambitiösa.

För bolagen med särskilt beslutade samhällsuppdrag fast- ställs uppdragsmål för att möjliggöra uppföljning av hur väl bolagen uppfyller uppdragen. Ekonomiska mål sätts normalt i samband med uppdragsmålen eftersom det sär- skilt beslutade samhällsuppdraget då kan sättas i relation till ekonomiskt värdeskapande. En hållbarhetsanalys ingår i den fundamentala analysen av bolagets möjligheter och risker som ligger till grund för de ekonomiska målen.

De ekonomiska målen föreslås av styrelsen och beslutas av ägaren på bolagsstämman.

Ekonomiska mål – syfte

Ekonomiska mål tas vanligtvis fram för kapitalstruktur, lönsamhet och utdelning. Ägarens syfte med att fastställa ekonomiska mål är att

säkerställa värdeskapande genom att styrelse och företagsledning arbetar mot långsiktiga, ambitiösa och realistiska mål,

uppnå kapitaleffektivitet genom att tydliggöra kostnaden för eget kapital,

hålla bolagens finansiella risk på en rimlig nivå,

tillförsäkra ägaren direktavkastning genom hållbara och förutsägbara utdelningar med hänsyn tagen till bolagens framtida kapitalbehov och finansiella ställning, samt

på ett strukturerat sätt mäta, följa upp och utvärdera bolagens lönsamhet, effektivitet och risknivå.

Metod för fastställande av ekonomiska mål

Den viktiga kapitalkostnaden

Den metod som används för att fastställa ekonomiska mål bygger på en analys i flera steg. Initialt beräknas bolagets kapitalkostnad, vilket är den förväntade avkastning en investerare kan få för en alternativ placering med samma risk och löptid. Nivån på kapitalkostnaden avgör om avkastningen till investerare är rimlig givet riskaptiten hos denne. Över tid bör avkastningen på eget kapital minst motsvara kapitalkostnaden.

Metod för fastställande av ekonomiska mål

 

 

 

 

Utdelningspolicy

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kostnad för eget kapital

 

 

 

Lönsamhetsmål

 

Konsistensbedömning

 

Förslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kapitalstruktur

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 21

29

Skr. 2022/23:140 Bilaga

Strategi och mål Ekonomiska mål

En effektiv kapitalstruktur

Därefter fastställs ett kapitalstrukturmål för att uppnå en balans mellan risktagande och effektiv kapitalisering i bola- gen. En lämplig kapitalstruktur uppnås genom att beräkna vilken fördelning mellan eget och lånat kapital som är teo- retiskt optimal för att hålla nere bolagets kapitalkostnad. Branschjämförelser och bolagets rörelserisk vägs in i beräk- ningen, för att hitta en effektiv och finansiellt motstånds- kraftig kapitalstruktur. Kapitalstrukturmålet ska vara lång- siktigt, ambitiöst och realistiskt, och uttrycks vanligtvis som ett intervall.

Ett ambitiöst lönsamhetsmål

För finansiell och operativ effektivitet sätts ett lönsamhets- mål för bolagen. För att investeringar i bolagen ska ge äga- ren rimlig kompensation, används kapitalkostnaden som golv för lönsamhetsmålet. Analyser av bolagens affärs- planer och branschjämförelser stärker upp målsättningen. Merparten av bolagen är betjänta av avkastningsmål

(på operativt eller eget kapital) medan vissa, som binder relativt lite kapital, bättre målsätts med marginalmål för exempelvis rörelsemarginaler.

En anpassad utdelningspolicy

Som vägledning för hur stor del av bolagets vinst som ska delas ut beslutas en utdelningspolicy för bolaget. Utdel- ningen ska bygga på en förutsägbar och långsiktigt hållbar ekonomisk avkastning. Utdelning är dock inte den enda formen av värdedistribution till ägare. I de fall särskilt att- raktiva eller potentiellt lönsamma investeringsmöjligheter finns för bolaget, kan överskottskapital få behållas och nyttjas för sådana investeringar. Ägaren tillgodogör sig då bolagets värdeökning. Investeringsplaner och tillväxtmöj- ligheter ligger därför till grund för utdelningspolicyn.

År 2022 beslutade ägaren om nya ekonomiska mål för System- bolaget. Målen syftar bl.a. till att säkerställa kostnadseffektivitet. Systembolaget ska aldrig driva volym-, kvantitets- eller omsätt- ningsökningar.

Vidare kan investeringar där avkastningen inte direkt upp- når ägarens lönsamhetsmål, men som likväl möter avkast- ningsmål motsvarande eller överstigande kapitalkostnaden, betraktas som attraktiva och därför genomföras. Samman- taget innebär detta att utdelningsmålet för ett bolag inte behöver uppnås varje år utan ska ses som ett realistiskt och ambitiöst mål på lång sikt. Vanligen uttrycker policyn utdelningen som en andel av årets resultat, i de flesta fall i form av ett acceptabelt spann.

Konsistensbedömning

När förslag till kapitalstrukturmål, lönsamhetsmål och utdelningspolicy föreligger, behöver en analys genomföras så att inga inbyggda konflikter finns mellan målformule- ringarna samt den tillväxt som affärsplanen för bolaget utgår från. Ett sätt att göra detta på är att kontrollera att mål för kapitalstruktur, lönsamhet och utdelning samt till- växt skapar finansiellt utrymme att göra de investeringar som målen och affärsplanen implicerar.

Förslag

Styrelsen behandlar därefter förslag till nya ekonomiska mål och fattar beslut om att föreslå dessa mål för bolags- stämman. Ägaren beslutar formellt om målen på bolags- stämman.

Uppföljning och utvärdering

De ekonomiska målen ska vara framåtblickande och lång- siktiga. Det betyder att målen kan överträffas vissa år och inte uppnås andra år, bl.a. beroende på konjunktursväng- ningar. Vid regelbundna avstämningsmöten med bolaget följer ägaren upp bolagets utveckling och måluppfyllelse. Vid dessa tillfällen diskuteras både bolagets interna arbete för att uppfylla målen och de omvärldsfaktorer som påver- kar bolagets förutsättningar. Måluppfyllelsen utvärderas i förhållande till bl.a. rådande marknadsförutsättningar, budget och affärsplan.

Revidering av ekonomiska mål

Eftersom ett bolags interna och externa förutsättningar ständigt förändras behöver också de ekonomiska målen med jämna mellanrum ses över. Anledningar till att revi- dera målen kan bl.a. vara väsentliga förändringar i bolagets strategi eller marknadsförutsättningar, liksom större för- värv eller avyttringar. Större och varaktiga makroekonomi- ska förändringar kan också vara en anledning att se över målen. Målrevidering är en strukturerad process som involverar både ägare och bolag. Eftersom de ekonomiska målen beslutas av såväl ägare som bolag, kommuniceras mål och utfall externt av båda parter.

Under 2022 antogs nya ekonomiska mål för Bilprovningen, Statens Bostadsomvandling, Sveaskog och Systembolaget. Målprojekt inleddes även under året för Specialfastigheter och som sedan ledde till att nya mål beslutades på bolagets årsstämma 2023.

22 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

30

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Samhällsuppdrag Strategi och mål

Om samhällsuppdrag

Ett särskilt beslutat samhällsuppdrag föreligger när ett bolag har ett uppdrag beslutat av riksdagen att bedriva verksamhet som helt eller delvis syftar till att generera andra effekter än ekonomisk avkastning för ägaren.

Ett bolag anses ha ett särskilt beslutat samhällsuppdrag när riksdagen har beslutat om att bolaget ska bedriva verksam- het som helt eller delvis syftar till att generera andra effek- ter än ekonomisk avkastning för ägaren. I vissa fall kan verksamheter inom ramen för ett särskilt beslutat samhälls- uppdrag delfinansieras genom anslag på statsbudgeten. Bland bolag med samhällsuppdrag finns bolag vars hela verksamhet utgår från samhällsuppdraget samt bolag där enbart delar av verksamheten utgår från samhällsupp- draget. För den sistnämnda kategorin är resterande verk- samhet kommersiell. Bolag som har särskilt beslutade samhällsuppdrag bidrar bl.a. till kulturella värden, mer hållbar konsumtion, forskning och utveckling, läkemedels- försörjning, kapitalförsörjning och upprätthållande av infrastruktur.

Exempelvis är syftet med Samhalls verksamhet att produ- cera efterfrågade varor och tjänster och genom detta skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga där behoven finns. Genom att arbeten skapas i kundupp- drag, på marknadsmässiga villkor i konkurrens med andra, tar Samhall vara på en outnyttjad resurs hos personer med funktionsnedsättning. Som ersättning för de merkostnader som samhällsuppdraget innebär får Samhall anslag på statens budget.

Genom sina verksamheter bidrar bolagen med samhälls- uppdrag ofta till ekonomisk nytta i andra sektorer än sin egen. Systembolagets syfte är exempelvis att bidra till för- bättrad folkhälsa genom att begränsa alkoholens skade- verkningar. Det bidrar i sin tur till lägre kostnader för vård och omsorg. Ett annat exempel är Almi och SEK som genom sina verksamheter stöttar företag och entreprenörer inom olika sektorer i deras expansion i Sverige och utom- lands. De bidrar på så vis till ökad konkurrenskraft och sysselsättning vilket är bra för samhället i stort.

I den statliga bolagsportföljen finns 22 bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag, se tabellen till höger.

Apotek Produktion & Laboratorier, APL, är en av Europas största tillverkare av extemporeläkemedel. Med lång erfarenhet och gedigen kompetens har bolaget ett viktigt samhällsuppdrag att utveckla och tillverka individanpassade läkemedel.

22 bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag

•Almi

•SSC, Svenska

•APL, Apotek Produktion

rymdaktiebolaget

& Laboratorier

•Statens

•Dramaten

Bostadsomvandling

•Göta kanalbolag

•Sveaskog

•Miljömärkning Sverige

•Svedab

•Operan

•Svenska Spel

•RISE, Research

•Swedavia

Institutes of Sweden

•Swedfund International

•Samhall

•Systembolaget

•Saminvest

•Teracom Group

•SEK, Svensk Exportkredit

•Visit Sweden

•SOS Alarm

•Voksenåsen

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 23

31

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Strategi och mål Uppdragsmål

Uppdragsmål tydliggör icke-finansiella värden

Flera av bolagen med statligt ägande har av riksdagen särskilt beslutade samhällsuppdrag. För dessa bolag fast- ställer ägaren uppdragsmål för att kunna mäta och följa upp att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Uppdragsmålen tas fram av ägaren i dialog med bolaget.

Uppdragsmål tas fram för statligt ägda bolag som har särskilt beslutade samhällsuppdrag. Uppdragsmål tas fram av ägaren i dialog med bolaget. Det sker i en integrerad process för att undvika målkonflikt med exempelvis eko- nomiska mål och för att undvika marknadssnedvridande korssubventionering. Uppdragsmål läggs fram och beslutas av ägaren på bolagsstämman.

Efter Riksrevisionens granskning av regeringens styrning av bolag med samhällsuppdrag 2017 har en översyn av pro- cessen med fastställande av uppdragsmål utförts. Resul- tatet av översynen har inneburit förtydligande avseende grundförutsättningar för att ett uppdragsmålsprojekt ska kunna påbörjas och genomföras med goda resultat. Även uppföljning och redovisning av samhällsuppdragen och dess kostnader har förtydligats. Process och metod för faststäl- lande av uppdragsmål kommer att ses över kontinuerligt.

Uppdragsmål – syfte

Syftet med att fastställa uppdragsmål för bolagen är att

säkerställa att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl,

tydliggöra kostnaden för utförandet av de särskilt beslutade samhällsuppdragen,

möjliggöra uppföljning och rapportering till riksdagen och andra intressenter, samt

klargöra förutsättningarna för de ekonomiska målen.

Uppdragsmål i relation till ekonomiska mål

Det finns ingen motsättning mellan särskilt beslutade sam- hällsuppdrag och ekonomisk effektivitet. Statens ambition som ägare är att uppdraget ska utföras väl och på ett så effektivt sätt som möjligt. Däremot kan uppdragsmål och ekonomiska mål påverka varandra, varför det är viktigt att de fastställs i en integrerad process.

Utförandet av det särskilt beslutade samhällsuppdraget kan t.ex. vara förknippat med en kostnad, vilket påverkar bola- gets ekonomiska resultat. De ekonomiska målen sätts med hänsyn tagen till kostnaden för det särskilt beslutade sam- hällsuppdraget. Det särskilt beslutade samhällsuppdraget kan även vara kopplat till bolagets risk och bedömningen av vad som är en lämplig kapitalstruktur. Tolkningen av det särskilt beslutade samhällsuppdraget och fastställandet av uppdragsmålen har betydelse för bolagets ekonomiska för- utsättningar och vilka ekonomiska mål som kan sättas.

Vissa av bolagen med särskilt beslutade samhällsuppdrag får anslag från statens budget. En kostnadsberäkning för de särskilt beslutade samhällsuppdragen underlättar för regering och riksdag att prioritera hur skattebetalarnas pengar ska användas.

Metoden för framtagande av uppdragsmål

VAD

VARFÖR

HUR

Definiera uppdraget

Definiera varför

Fastställa uppdragsmål som

och vad bolaget ska göra.

uppdraget ska utföras.

speglar syftet och beskriver

(enligt riksdagens beslut om bolagets

(enligt t.ex. propositioner

hur uppdraget ska utföras.

verksamhetsföremål, bolagsordning

och utskottsbetänkanden)

(t.ex. mål för beläggningsgrad,

och/eller ägaranvisning)

 

volymer, effektivitetsmått eller

 

 

annat mått inom bolagets kontroll)

Specificera kostnad för uppdrag och inverkan på ekonomiska mål

Beaktas i processen för att fastställa ekonomiska mål

24 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

32

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Uppdragsmål Strategi och mål

År 2022 fastställdes uppdragsmål för Statens Bostadsomvandling. Målen om hög omvandlingstakt och tillgängliga bostäder reflekterar bolagets uppdrag som innefattar att skapa samhällsnytta genom att bygga om befintliga fastigheter.

Metoden för framtagande av uppdragsmål

Förvaltningsorganisationen har en strukturerad process för att ta fram uppdragsmål för bolag med statligt ägande. Den kan summeras i tre steg.

1.Definiera vad bolaget ska göra, dvs. uppdraget.

2.Definiera varför uppdraget ska utföras, dvs. syftet eller samhällsnyttan.

3.Fastställa uppdragsmål som speglar syftet och hur uppdraget ska utföras.

I bolagsordningens verksamhetsbeskrivning framgår ofta vad det särskilt beslutade samhällsuppdraget är, men inte alltid dess samhällsnytta. Innan uppdragsmålen formuleras måste därför uppdraget och dess samhällsnytta först klar- göras. Samhällsnyttan eller syftet med det särskilt beslutade samhällsuppdraget är ofta beskrivet i den proposition som utgör underlag för riksdagens beslut. Ibland finns det flera propositioner och utskottsbetänkanden att gå igenom för att fastställa samhällsnyttan.

Enhetliga uppdragsmål tas fram genom att definiera kate- gorier för olika typer av syften eller samhällsnyttor. För dessa kategorier tas exempel på mål fram. Inom infrastruk- tur används exempelvis måtten beläggningsgrad och kvali- tetsindex. Ju högre beläggningsgrad desto större nytta ger infrastrukturen, medan kvalitetsindex används för att mäta användarens uppfattade nytta. I bolag som verkar utan konkurrens är kvalitets- och kundmätningar särskilt vik- tiga eftersom det inte finns något naturligt omvandlings- tryck på bolaget att verka mer effektivt.

Under 2022 fastställdes nya uppdragsmål för Statens Bostadsomvandling och ägaren beslutade också om nya

Bolag som hittills fått beslutade uppdragsmål

•Almi

•Statens

•Göta kanalbolag

Bostadsomvandling

•RISE, Research

•Svedab

Institutes of Sweden

•Svenska Spel

•Samhall

•Swedavia

•Saminvest

•Swedfund International

•SEK, Svensk

• Systembolaget

Exportkredit

• Visit Sweden

•SOS Alarm

 

•SSC, Svenska

 

rymdaktiebolaget

 

målnivåer och/eller justerade mål för Almi, Samhall samt Visit Sweden. Vid utgången av 2022 fanns totalt 15 bolag med beslutade uppdragsmål i den statliga bolagsportföljen, se tabellen ovan.

Uppföljning och utvärdering

Uppdragsmål och utfall ska redovisas i bolagets årsredovis- ning. Uppföljning av uppdragsmål sker dels som en del av bolagsgruppens löpande arbete, dels vid ägardialoger mellan företrädare för ägaren och bolaget där utfallet gentemot målen diskuteras, liksom eventuella åtgärder som planeras för att nå målen. Väsentligt förändrade förutsättningar kan aktualisera en översyn av målen. Under ägardialogen följs även kostnadsutvecklingen upp för att genomföra samhälls- uppdraget och uppfylla uppdragsmålen.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 25

33

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Strategi och mål Måluppföljning

Måluppföljning

Måluppföljning är ett viktigt redskap i statens aktiva förvaltning. Genom att regelbundet jämföra bolagens prestation med fastställda mål kan staten som ägare utvärdera och bidra till bolagens utveckling.

Ekonomiska mål och utfall 2022 (2021)

%, om inget

Lönsamhet

Kapitalstruktur

Beslutad utdelning

(avkastning eget kapital,

(soliditet,

(baserad på 2022 års vinst,

annat anges

om inget annat anges)

om inget annan anges)

om inget annat anges)

Bolag

Mål

Utfall 2022

Mål

Utfall 2022

Mål

Utfall 2022

Akademiska Hus

≥6,0a)

6,3 (18,7)a)

35–45

50,2 (49,6)

40–70

70 (70)

Almi

>0b)

-80,1 (223,8)b)

>70

87,4 (87,6)

-

-

APL

>8

1,2 (5,8)

40–50

42,8 (39,4)

≥50

-

Apoteket

≥3c)

2,1 (2,3)c)

35–45

48,0 (50,0)

40–60d)

60 (135)d)

Bilprovningen

≥12c)

9,6 (13,7)c)

30–45

51,8 (55,1)

≥80

100 (100)

Green Cargo

≥10e)

5,2 (20,7)e)

0,6–0,9f)

1,4 (2,5) f)

50

-

Göta kanalbolag

≥0g)

0,1 (0,1)g)

-10–50f)

-374,2 (-254,1)f)

-

-

Infranord

≥16

9,5 (8,2)

≥33

34,2 (31,0)

50–75

50 (0)

Jernhusen

≥6h)

9,1 (10,4)h)

45–55i)

38,0 (41,2)i)

40–70

70 (70)

Lernia

≥13

6,5 (32,7)

30–40

37,0 (36,0)

30–70

30 (30)

LKAB

≥9

21,7 (39,0)

<60f)

-17,1 (-24,5)f)

40–60

50 (55)

PostNord

10,5e)

2,6 (19,2)e)

10–50f)

-37,0 (-20,0)f)

40–60

-

RISE

≥3c)

0,6 (0,6)c)

20–60f)

29,8 (17,4)f)

-

-

Samhall

5

0,0 (15,7)

≥30

41,0 (41,0)

-

-

Saminvest

≥ij)

6,1 (6,2)j)

<10k)

0,0 (0,0)k)

-

-

SAS

>5l)

-8,0 (-13,0)l)

<3,5m)

23,3 (-45,7)m)

-

-

SJ

≥7e)

10,2 (-24,6)e)

0,5–1,0f)

0,5 (0,5)f)

30–50

-

SOS Alarm

≥2c)

1,2 (-2,4)c)

25–35

28,7 (27,3)

≥50

-

Specialfastigheter

8n)

7,3 (9,3)n)

25–35

35,0 (40,9)

50

0 (50)

SSC

≥6e)

-75,0 (0,0)e)

0,3–0,5f)

-0,1 (0,6)f)

≥30

-

Statens Bostadsomvandling

40–60o)

58,0 (58,0)o)

≥95

99,0 (99,0)

-

-

Sveaskog

≥2,5p)

4,9/3,6 (5,2/3,6)p)

0,05–0,3f)

0,1 (0,1)f)

70–100

100 (88)

Svedab

-

-

≥500q)

1 625 (1 018)q)

≥50

28 (100)

Svenska Spel

≥30c)

29,7 (30,3)c)

20–40

38,5 (46,0)

≥80

100 (148)

Svevia

≥20

18,6 (21,5)

20–30

30,8 (31,3)

≥50

78 (72)

Swedavia

≥6e)

-3,3 (-6,3)e)

0,7–1,5f)

1,0 (0,8)f)

10–50

-

Swedfund

posr)

151,0 (197,1)r)

-

-

-

-

Systembolaget

5–15

11,5 (20,9)

14–20

15,0 (13,2)

≥80

100 (100)

Telia Company

-

-

A- till BBB+s)

A- till BBB+s)

≥2,00 s)

2,00 (2,05)s)

Teracom Group

17

1,0 (2,0)

30

74,0 (77,0)

40–60

60 (60)

Vattenfall

≥8 t)

4,2 (22,2)t)

22–27u)

55,0 (171,2)u)

40–70

n/a (50)

Visit Sweden

>0,5c)

0,6 (-1,3)c)

20–35

31,0 (25,2)

-

-

a) Avkastning på operativt kapital exklusive värdeförändringar finansiella instrument. b) Resultat efter finansiella poster, utfall i miljoner kronor.

c)Rörelsemarginal. d) Andel av årets resultat justerat för resultat och skatt hänförligt till pensionstillgångar och pensionsförpliktelser. e) Avkastning på operativt kapital. f) Skuldsättningsgrad, % eller ggr. g) EBT-marginal. h) Totalavkastning. i) Belåningsgrad. j) Det egna kapitalet ska växa i takt med inflationen, utfall i miljarder kronor. k) Räntebärande skulder samt ingångna kreditmöjligheter som andel av balansomslutning. l) ROIC.

m)Nettoskuld/justerad EBITDA. n) Avkastning på eget kapital, baserat på resultat efter skatt efter återläggning av värdeförändringar och uppskjuten skatt.

o)Genomsnittlig återvinningsgrad av totala projektkostnader. p) Avkastning på justerat operativt kapital med respektive utan intressebolag.

q)Eget kapital ska uppgå till minst 500 miljoner kronor. r) EBIT oavsett redovisningsstandard ska vara positivt över en femårsperiod, utfall i miljoner kronor. s) Solid kreditvärdering på lång sikt och progressiv utdelningspolicy, med ett golv om 2,00 kronor per aktie. t) Avkastning på sysselsatt kapital.

u)Internt tillförda medel/justerad nettoskuld.

26 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

34

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Måluppföljning Strategi och mål

Ekonomiska mål och utfall 2022 (2021) forts.

 

Lönsamhet

 

Kapitalstruktur

 

Beslutad utdelning

 

%

(avkastning eget kapital,

Total kapitalrelation

Kärnprimärkapitalrelation

(baserad på 2022 års vinst,

om inget annat anges)

om inget annat anges)

 

Bolag

Mål

Utfall 2022

Mål

Utfall 2022

Mål

Utfall 2022

Mål

Utfall 2022

SBAB

≥10

10,5 (11,1)

≥0,6a)

17,8 (18,1)a)

≥0,6a)

12,8 (13,5)a)

≥40

40

(40)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SEK

≥5

5,5 (5,1)

2–4b)

20,6 (21,6)b)

≥4b)

20,6 (21,6)b)

20–40

0

(40)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a)Total kapitalrelation och kärnprimärkapitalrelation ska under normala förhållanden uppgå till minst 0,6 procentenheter över Finansinspektionens kommunicerade kapitalkrav, vilket för den totala kapitalrelationen motsvarar ett mål om 15,5 procent och för kärnkapitalrelation ett mål om 10,8 procent.

b)Total kapitalrelation ska under normala förhållanden uppgå till mellan 2 och 4 procentenheter över Finansinspektionens kommunicerade kapitalkrav: 18,5–20,5

procent. Vidare ska SEK:s kärnprimärkapitalrelation uppgå till minst 4 procentenheter över det av Finansinspektionen kommunicerade kravet: 15,4 procent.

Uppdragsmål och utfall 2022 (2021)

Samhällsuppdrag, uppdragsmål och utfall för respektive bolag presenteras i mer detalj i bolagsöversikterna på sidorna 44–87.

Bolag

Fastställda uppdragsmål

Målnivå

Utfall 2022

Almi

Återrapportering av strategier inom respektive insatsområde

Ingen målnivå

 

Ingår i

årsredovisningen

 

 

 

Omsättningstillväxt efter tre år, lånekund / mottagare av ägarkapital

>70% respektive >100%

 

c)

 

 

 

 

 

 

Upplevd affärsnytta av insatser inom affärsutveckling

Målnivå ej fastställd ännu

 

 

 

 

 

 

 

Andel kvinnor/män inom respektive insatsområde (positiv trend)

40%–60%

 

c)

 

 

 

 

 

 

Andel personer med utländsk bakgrund inom respektive insatsområde

≥andelen i Sverige

 

c)

 

 

 

 

Göta

Antal båtar under hela säsongen

≥1 700

1 994 (2 185)

kanalbolag

 

 

 

Antal båtar under bokningssäsong

≥400

491 (520)

 

 

 

 

 

 

Reguljär passagerartrafik ska bedrivas under hela högsäsongen

100%

100%

(80%)

 

 

 

 

 

Tillgänglighetsgrad under högsäsong

98%

94,4% (93,4%)

 

 

 

 

 

 

Andel sluss- och brovaktarhus som har året-runt-standard

100%

98%

(98%)

 

 

 

 

 

Bibehålla kanalens trädallé och återplantera till ursprungligt antal

Ingen målnivå

77 (152)

 

träd planterades

 

 

 

 

Antal olyckor på grund av anläggningens skick

0

 

0 (0)

 

 

 

 

 

Kundnöjdhet (index)

≥4 (av 5) för fyra kundkategorier

4,5 / 4,7 / 4,0 / 4,0

 

(4,5 / 4,6 / 4,3 / 4,3)

 

Sammanhängande cykelled längs kanalen

100%

100%

(95%)

 

 

 

 

 

RISE

Andel omsättning konkurrensutsatta forskningsmedel

≥30%

42%

(41%)

 

Andel omsättning näringslivsintäkter från SMF

30%–40%

36%

(37%)

 

 

 

 

 

 

Andel samverkan genom tvärvetenskapliga projekt

35%–55%

36%

(32%)

 

 

 

 

 

 

Utnyttjandegrad av test- och demoanläggningar

60%–80%

63%

(63%)

 

 

 

 

 

 

Innovationspartnerförmåga (positiva svar)

≥78%

79%

(78%)

 

 

 

 

 

 

Nöjd kund index (NKI) (positiva svar)

≥75%

77%

(76%)

 

 

 

 

 

Samhall

Engagemangsindex

≥70

 

67

 

Sysselsättningsgraden

≥95%

95,7%

 

Arbetsmiljöindex

≥80

 

77

 

 

 

 

 

Saminvest

Återrapportering av Saminvests marknadskompletterande roll

Ingen målnivå

 

Ingår i

 

årsredovisningen

 

 

 

 

Andel investeringar i nya team av totala antalet investeringar

≥67%

100% (100%)

 

Bolagets andel av fondinvesteringarna i en enskild fond

≤50%

23%

(23%)

 

Andel kvinnor/män i investeringsorganisationerna (positiv trend)

40%–60%

33% (29%) /

 

67%

(71%)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Andel utfäst kapital (positiv utveckling till dess att målet är uppnått)

≥80% 2026

65%

(48%)

 

 

 

 

 

 

Innehaven i Fouriertransform och Inlandsinnovation ska vara avvecklade

100% 2026

92%

(88%)

 

 

 

 

 

SEK

Kundundersökning mervärde av exportkrediter (positiva svar)

Ingen målnivå

 

72%

 

 

 

 

 

Intressentdialog för främjande av konkurrenskraft

Ingen målnivå

Genomförd 2022

 

(2021)

 

 

 

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 27

35

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Strategi och mål Måluppföljning

Uppfyllnad av mål på portföljnivå 2022, %

Ekonomiska mål, andel bolag

Lönsamhet

 

Kapitalstruktur

Utdelning

6

 

 

3

24

 

 

 

 

 

 

 

56

38

32

62

44

332

Bolag

Fastställda uppdragsmål

Uppdragsmål, andel uppdragsmål

Målet uppfyllt

28 Målet delvis uppfyllt *)

49 Målet ej uppfyllt

Inget beslutat mål/målnivå

21

1*) Flera relevanta (del)mål varav vissa är uppfyllda.

Målnivå

Utfall 2022

SOS Alarm

Svarstid 112 (sekunder)

≤8

25,6 (15,4)

 

Servicenivå, svar inom 15 sekunder 112

92%

58%

(71%)

 

 

 

 

 

 

Servicenivå, svar inom 30 sekunder 112

100%

74%

(86%)

 

 

 

 

 

Tid till identifierat hjälpbehov (sekunder)

≤40

34 (27)

 

 

 

 

 

Nöjda kunder, Alarmering & Beredskap (index)

≥71

73 (75)

 

 

 

 

 

Förtroendeindex

≥70

86 (86)

 

 

 

 

 

SSC

Beläggningsgrad Esrange

≥70%

86%

(73%)

 

 

 

 

 

 

Kvalitetsindex Esrange

≥80%

88%

(86%)

 

 

 

 

 

 

Intressentdialog för främjande av svenska intressen

Ingen målnivå

 

 

 

 

 

Statens

Hög omvandlingstakt, färdigställda lägenheter per år (genomsnitt)

70

58 st/år sedan

Bostadsomvandling

bildandet 2004

 

 

 

Löpande utvärdera behovet av bostadsomvandlingar

Ingen målnivå

 

 

Tillgängliga bostäder, för personer med nedsatt rörelseförmåga

100%

 

100%

Svedab

Tillgänglighetsgrad bilväg

100%

100% (100%)

 

Tillgänglighetsgrad järnväg

≥99,6%

100% (100%)

 

 

 

 

 

Svenska Spel

Andel marknadsföringskostnader av nettospelintäkter,

≤5%

1,4% (1,1%)

 

Casino Cosmopol och Vegas

 

 

 

 

 

Spelkollsindex, Casino Cosmopol och Vegas

>80 respektive >85

84 (80) och 84 (85)

 

 

 

 

 

 

Uppsökande omsorgssamtal och effektmätningar, Casino Cosmopol

90%

95%

(89%)

 

 

 

 

 

Uppsökande omsorgssamtal och effektmätningar, Vegas

100%

100% (100%)

 

 

 

 

 

Swedavia

Återrapportering av andel nöjda resenärer

Ingen målnivå

76%

(82%)

 

Återrapportering av antal passagerare inrikes (miljoner)

Ingen målnivå

7,6 (4,0)

 

Återrapportering av antal passagerare utrikes (miljoner)

Ingen målnivå

20,0 (7,9)

 

Återrapportering av antal utrikesdestinationer

Ingen målnivå

246 (172)

 

Återrapportering av antal haverier eller allvarliga tillbud

Ingen målnivå

 

1 (1)

 

Återrapportering av koldioxidavtryck (kton)

Ingen målnivå

366 (178)

 

 

 

 

Swedfund

Andel investeringar med ökad omsättning under innehavsperioden

≥60%

63% (55%)

 

Andel investeringar med ökad lönsamhet under innehavsperioden

≥60%

63%

(55%)

 

 

 

 

 

Klimatavtryck, portföljens estimerade utsläpp av CO2e (kton)

0 år 2045 (minskning över tid)

114 (135)d)

 

Andel investeringar som uppfyller 2x-Challenge kriterier

≥60% efter 3 år

57%

(60%)

 

 

 

 

 

 

Andel investeringar som efterlever ILO:s kärnkonventioner

100% efter 3 år

100%

(91%)

 

 

 

 

 

 

Investeringsportföljens mobilisering i kommersiellt kapital

≥30%

20%

(20%)

 

 

 

 

Systembolaget

Nöjd kund index (NKI)

≥80%

80,7% (80,7%)

 

Alkoholindex

Positiv utveckling

60,0 (61,1)

 

Återrapportering av alkoholkonsumtion (l per capita / bolagets andel)

Ingen målnivå

- (8,7) / - (75%)

Visit Sweden

Intressentdialog för främjande av effektiva kommunikationskanaler

7/10 2025

6,6 (6,1) /10

 

Upplevd affärsnytta av marknadsföringsåtgärder

7/10 2025

6,6 (5,9) /10

 

Öka intresset för att besöka Sverige – internationell / svensk målgrupp

65% / 64% 2025

- (62%) / - (61%)e)

c)Processen för genomförande av mätning av såväl tillväxt som fokusgrupper ses för närvarande över varför utfall inte kan presenteras för 2022.

d)Portföljens samlade utsläpp av växthusgaser per investerad krona ska minska över tid, med 2020 som basår.

e)Mätningen ”Brand Tracking” görs inte varje år (2023 nästa gång).

28 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

36

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Strategiska mål för hållbart värdeskapande Strategi och mål

Strategiska mål för hållbart värdeskapande

Bolagen med statligt ägande ska agera föredömligt och integrera hållbarhetsperspektiv i verksamheten genom att styrelsen fastställer strategiska mål för ett hållbart värdeskapande.

I den revidering av statens ägarpolicy som genomfördes 2020 utvecklades kraven på bolagen med statligt ägande från att ta fram ”strategiska mål för ett hållbart företa- gande” till ”strategiska mål för ett hållbart värdeskapande”. Skillnaden må låta liten, men innebär i praktiken en prin- cipiellt viktig förändring av vad målen innebär. Föränd- ringen innebär en signal om att ägaren förväntar sig att bolagen har tydligt formulerade strategiska mål för sin verksamhet, och att hållbart företagande är en naturlig del i det sammanhanget. Ägarens ambition avseende portfölj- bolagens strategiska mål för ett hållbart värdeskapande är att varje styrelse ska ta fram mål utifrån bolagets unika situation och målen bör sammanfatta bolagets strategiskt viktigaste frågor. Målen blir därmed också en naturlig utgångspunkt för den dialog som sker mellan ägare och bolag.

Att på ett konstruktivt och positivt sätt följa och utmana hur bolagen med statligt ägande fastställer strategiska mål är en viktig del i bolagsförvaltningens värdeskapande arbete.

Strategiska mål – syfte

Staten som ägare har höga ambitioner för bolag med statligt ägande inom bl.a. områdena hållbart företagande, digi- talisering och säkerhet. Utgångspunkten är att bolagen

med statligt ägande genom sina affärsmodeller ska bidra till värdeskapande på ett sätt som gynnar en långsiktigt hållbar utveckling. Det innebär att bolagen, utifrån sin bransch och de marknader de verkar på, ska identifiera och mini- mera risker för negativ påverkan av sina verksamheter men även ta tillvara nya affärsmöjligheter och innovativt tänk- ande för ett hållbart värdeskapande. Detta inkluderar såväl väsentliga hållbarhetsfrågor som digitalisering och ett systematiskt säkerhetsarbete.

Genom att den statliga bolagsportföljen är en stor och viktig del av Sveriges näringsliv kan bolagens agerande tjäna som exempel för andra företag.

Mål- och strategiformulering

De strategiska målen för ett hållbart värdeskapande ska fokusera på värdeskapande samt vara relevanta för bolagets affärsverksamhet och väsentliga hållbarhetsaspekter. Målen ska även vara långsiktiga, utmanande, uppföljnings- bara, tydliga och jämförbara.

Målen ska även, i förekommande fall, vara relevanta för bolagets särskilt beslutade samhällsuppdrag. Därutöver förväntar sig ägaren att bolaget överväger om temat digi- talisering och/eller säkerhet bör ingå i målen.

Beskrivning av de strategiska målen och exempel på tänkbara källor och teman (vilka kan skilja sig åt från bolag till bolag).

 

Vision

 

Ekonomiska mål

 

Väsentlighetsanalys

 

(t.ex. lönsamhet)

 

(materiella hållbarhetsaspekter)

 

Strategiska mål för

 

 

ett hållbart värdeskapande

Övriga bolagsspecifika

 

 

(Uppdragsmål)

 

strategiinriktningar

(för bolag med samhällsuppdrag)

 

(t.ex. affär, digitalisering, säkerhet)

 

 

 

Operativa mål och KPI:er

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 29

37

Skr. 2022/23:140 Bilaga

Strategi och mål Strategiska mål för hållbart värdeskapande

Identifierade framgångsfaktorer

!Säkerställa att målen sammantaget styr mot bolagets vision, och att målen går att bryta ner till detaljerade KPl:er för verksamhetens operativa styrning.

Vd… ansvarar för framtagandet av målen på Vd styrelsens uppdrag, och får troligen stöd

av funktioner inom affärsutveckling, finans och hållbarhet på företaget.

5–7 stycken är troligen ett relevant antal

5–7

mål att inkludera i de strategiska målen.

 

10+… år bör målen sikta på för att bedömas

10+

som långsiktiga.

Bolagsförvaltningen för kontinuerligt en dialog med bola- gen i portföljen och följer nära bolagens arbete. Ett antal framgångsfaktorer har identifierats när bolag arbetar med de strategiska målen. Denna lista utvecklas kontinuerligt.

Hållbart företagande

Inom området hållbart företagande ska bolagen med statligt ägande agera föredömligt, vilket inkluderar ett strategiskt och transparent arbete med samarbete i fokus. Vägledande i detta arbete är internationella riktlinjer samt Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Alla samhällets aktörer är viktiga i genomförandet av Agenda 2030 och näringslivet har en central roll. Det inne- fattar även bolagen med statligt ägande som ska analysera målen för att identifiera vilka de genom sin verksamhet påverkar och kan bidra till (läs mer om Agenda 2030 på sidan 32).

Regeringen anser att ett proaktivt och integrerat hållbar- hetsarbete bidrar positivt till bolagens utveckling. Det är styrelsens ansvar att integrera hållbart företagande i bola- gets affärsstrategi.

Samarbete för ökat värdeskapande

Samverkan mellan olika aktörer bidrar många gånger till mer kunskap och bättre, mer innovativa lösningar. Därför förväntas bolag med statligt ägande bedriva ett aktivt arbete såväl i den egna verksamheten som i samarbete med affärs- partners, kunder, leverantörer och övriga intressenter i syfte att främja kunskapsöverföring och innovativa samarbeten inom området hållbart företagande.

Internationella riktlinjer

Bolag med statligt ägande ska agera ansvarsfullt och arbeta aktivt för att följa internationella riktlinjer om miljöhänsyn, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, antikorruption och affärsetik. Vägledande i bolagens arbete är Agenda 2030. Vidare ska bolagen arbeta aktivt för att följa riktlinjer såsom Global Compact, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer för mul- tinationella företag. Mänskliga rättigheter är en integrerad del i svenska statens ägarpolicy och bolagsstyrningen. Fokus på mänskliga rättigheter i styrningen av bolag med statligt ägande har stärkts, exempelvis genom en vägled- ning för styrelser i bolag med statligt ägande om förvänt- ningarna på företagens arbete inom området mänskliga rättigheter samt styrelsens roll och ansvar.

Digital transformation

Inom området digital transformation ska bolagen med stat- ligt ägande arbeta aktivt för att utnyttja digitaliseringens möjligheter, och hantera dess risker, i sitt värdeskapande.

Säkerhet

För att säkerställa ett långsiktigt hållbart värdeskapande i en föränderlig värld är det viktigt att bolagen bedriver ett aktivt, systematiskt, ambitiöst och ansvarsfullt säkerhets- arbete.

30 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

38

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Strategiska mål för hållbart värdeskapande Strategi och mål

SBAB sätter nya långsiktiga strategiska mål

De senaste åren har varit framgångsrika för SBAB. Den goda utveck- lingen är understödd av en rad strukturella faktorer, t.ex. den under- liggande tillväxten på bostadsmarknaden och därmed marknaden för bostadskrediter, men också ett resultat av ett tydligt och fokuserat strategiarbete.

SBAB:s strategi är sedan hösten 2014 att fokusera på sin kärnaffär, bolån och bostadsfinansiering, supporte- rat med sparkonto. Under 2016, i samband med förvär- vet av Booli, valde banken att bredda sitt erbjudande med tjänster inom boende och boendeekonomi. Strate- gin har hittills varit framgångsrik och banken har ökat sina ut- och inlåningsvolymer.

Under 2022 identifierade SBAB ett behov av att förtyd- liga vissa delar i sin övergripande strategi för att ta hän- syn till större trender och den övergripande utveck- lingen på marknaden. Arbetet inkluderade ett omtag kring bolagets befintliga målstruktur och långsiktiga strategiska affärsmål.

Fem nya målområden och

sju nya långsiktiga strategiska mål

SBAB:s ägare har genom sin ägarpolicy aviserat en tydlig förväntan på SBAB att sätta långsiktiga och väsentliga strategiska mål för hållbart värdeskapande för verksamheten. I slutet av 2022 beslutade SBAB om fem nya målområden och sju långsiktiga strategiska mål som sträcker sig fram till 2030, vilka tillsammans bedöms bidra till att SBAB bedriver en hållbar affärs- verksamhet som genererar långsiktigt värde för bola- gets intressenter samt svarar mot de förändringar och utmaningar som bolaget identifierat i omvärlden.

Målområde

Mål 2030

 

Långsiktigt

Avkastning på eget kapital: ≥10%

värdeskapande

 

 

Hållbart

Minska utsläppsintensiteten med 50%

samhälle

(mål till 2038)

 

Nöjda kunder

Marknadsandel Bolån:

10,0%

 

Marknadsandel Företag:

20,0%

 

Marknadsandel BRF:er:

15,0%

Effektiv

K/I-tal: <30%

 

verksamhet

 

 

Attraktiv

Engagemangsindex: ≥4

 

arbetsplats

(på en skala 1–5)

 

Om SBAB:s nya klimatreduktionsmål

SBAB har under en lång tid arbetat med klimatrelate- rade frågor. Bolaget mäter sedan 2006 utsläppen från den egna verksamheten och publicerar årligen ett kli- matbokslut. SBAB erbjuder sina kunder ett flertal gröna utlåningsprodukter och är sedan 2016 en åter-

kommande emittent på marknaden för gröna obliga- tioner. Bolaget genomför därtill löpande kommunika- tionsinsatser i syfte att sprida kännedom och kunskap inom området.

Under 2021 började SBAB mäta koldioxidutsläppen från utlåningsportföljen (”Scope 3 nedströms”) base- rat på den globala standarden Partnership for Carbon Accounting Financials (PCAF) som används för bran- schens redovisning och rapportering av koldioxidut- släpp relaterade till lån och investeringar. Mot bak- grund av resultaten har SBAB beslutat om ett nytt kli- matreduktionsmål för att minska den totala utsläpps- intensiteten för hela verksamheten med 50 procent till 2038. Målet är vetenskapsbaserat och ska valideras av Science Based Targets initiative. Målnivåerna är base- rade på att utsläppsminskningen ska ligga i linje med kurvan för Sveriges utsläppsminskningar.

”Under 2022 initierade vi ett större arbete för att se över och bekräfta olika komponenter i vår övergri- pande strategi. Vi har i samband med detta också analyserat sättet på vilket vi följer upp och styr verk- samheten. Sammantaget är vi som

bolag tillfredsställda med vår strategiska inriktning. Vi ser dock ett behov att förtydliga vissa delar och har av denna anledning beslutat om nya målområden och långsiktiga strategiska mål fram till och med 2030. Vi har också kommit fram till att vi behöver göra vissa jus- teringar och kompletteringar med tydligare fokus på två områden – fastigheters klimatomställning samt rätt boende för alla, vilket handlar om differentierade kund- behov. Uppdateringarna av strategin baseras på såväl trender och förändringar i omvärlden som SBAB:s interna styrkor och utmaningar. Vi ser att de komplet- terande områdena är av stor vikt för såväl ökad affärs- potential som för vårt ökade fokus på hållbarhet. Jag tror att det är en förutsättning för att SBAB ska fort- sätta vara relevant över tid eftersom förväntningarna på hur aktörer arbetar med dessa frågor kommer att höjas avsevärt framöver.”

Mikael Inglander

Vd på SBAB

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 31

39

Skr. 2022/23:140 Bilaga

Strategi och mål Agenda 2030

Agenda 2030

Världssamfundet har antagit en gemensam agenda för hållbar utveckling med 17 globala mål som gäller fram till 2030. Ambitionsnivån för bolagens arbete inom området hållbart företagande har fortsatt att höjas genom att FN:s Agenda

2030 med 17 globala mål för hållbar utveckling har inkluderats i statens ägarpolicy. Bolag med statligt ägande ska analysera de globala målen och identifiera de mål som de genom sin verksamhet påverkar och bidrar till.

Det finns en rad exempel på hur de statligt ägda bolagen tagit sig an arbetet med de globala målen och där de redovisar sitt arbete i sin årsredovisning eller på sina webb- platser.

Globala målen – en del av värdeskapandet

Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling är ett tyd- ligt exempel på hur utmaningar och möjligheter hänger samman. Näringslivet har en central roll i genomförandet av agendan och företagen uppmanas att använda sin kreativitet och innovationsför- måga för att bidra. Näringslivet har en nyckelroll för att hitta lösningar på de utmaningar som finns på miljö- och klimatområdet, för att skapa ett mer jämställt arbetsliv och för att säkerställa acceptabla arbetsvillkor och respekt för män- skliga rättigheter.

Vägledande för bolagen

En viktig utgångspunkt för de stat- ligt ägda bolagen är sedan tidigare etablerade internationella riktlinjer för hållbart företagande. Reger- ingen vill att bolag med statligt ägande ska vara med och visa vägen framåt och har därför inkluderat krav och förväntningar på bolagen i statens ägarpolicy, som slår fast att internationella riktlinjer, Agenda 2030 och de globala målen för håll- bar utveckling ska vara vägledande för de statligt ägda bolagens arbete med hållbart företagande. Bolagen ska analysera de globala målen och identifiera de mål som respektive bolag genom sin verksamhet på- verkar och bidrar till.

Regeringen ser hållbart företag- ande som en viktig affärsstrategisk fråga. Kortsiktiga och långsiktiga strategier hänger ihop och de beslut som fattas i dag ska vägledas av om- sorgen om bolagets framtida posi- tion i en hållbar värld. Bolagen för- väntas därför enligt ägarpolicyn även identifiera affärsmöjligheter som bidrar till att uppnå de globala målen.

Kunskap och inspiration

Bolagsförvaltningen i Regerings- kansliet arbetar med att på olika sätt inspirera och höja bolagens kunskap om Agenda 2030 och de 17 globala målen. Bolagsförvalt- ningen har bl.a. genomfört en serie workshops på temat Agenda 2030 med representanter från bolagen i syfte att öka det gemensamma kunskapsutbytet. Teman har varit

väsentlighetsanalys och verksam- hetens påverkan, de globala målen som en del av strategin och under 2020 avslutades denna serie med en workshop kring hur bolagen bäst rapporterar sitt arbete med de globala målen.

Bolagens fortsatta arbete kommer också att följas upp inom ramen för de ägardialoger som fortlöpande genomförs mellan företrädare för ägaren och bolagen.

32 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr. 2022/23:140

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga

 

 

 

 

 

 

Bolagens prioriterade globala mål

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Agenda 2030 Strategi och mål

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

2

3

 

4

5

6

7

8

 

9

10

11

12

13

14

15

16

17

 

 

 

Akademiska Hus

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Almi

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

APL

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Apoteket

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Arlandabanan Infrastructure

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilprovningen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dramaten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Green Cargo

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Göta kanalbolag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Infranord

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jernhusen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lernia

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

LKAB

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Miljömärkning Sverige

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Operan

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

PostNord

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

RISE

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Samhall

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Saminvest

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SAS

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SBAB

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SEK

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SJ

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SOS Alarm

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Specialfastigheter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SSC

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statens Bostadsomvandling

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sveaskog

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svedab

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svenska Skeppshypotek

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svenska Spel

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svevia

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Swedavia

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sweden House

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Swedfund International

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Systembolaget

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Telia Company

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Teracom Group

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vattenfall

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Visit Sweden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Voksenåsen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 33

41

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Strategi och mål Jämställdhet

Jämställdhet

Jämställda organisationer mår och presterar bättre.

För den statligt ägda bolagsportföljen ska andelen kvinnor respektive män i styrelserna vara minst 40 procent.

Jämställdhetsmål

Övergripande för bolagen med statligt ägande är att de ska ha en jämn könsfördelning i bolagsstyrelserna. Andelen kvinnor respektive män ska vara minst 40 procent i den statliga bolagsportföljen (hel- och delägda bolag). De stäm- movalda styrelseledamöterna i den statliga bolagsportföljen utgjordes av 50 procent kvinnor och 50 procent män per den 1 maj 2023. Det kan jämföras med de börsnoterade bolagens styrelser med 35 procent kvinnor och 65 procent män.a)

Jämställdheten i respektive bolagsstyrelse ska följa ”trap- pan” som anger hur många ledamöter av vardera könet en styrelse med ett visst antal ledamöter ska innehålla. (Läs mer om styrelsens sammansättning på sidan 103.)

I 35 av de 38 bolag med statligt ägande som ingår i statisti- ken i år uppnåddes en balanserad könsfördelning, vilket är en försämring jämfört med 2022 då 37 av 39 bolag upp- nådde målsättningen. I de tre bolag som i år avviker från målsättningen så är det en övervikt av män i två bolags- styrelser, och en övervikt av kvinnor i en styrelse.

Andelen kvinnor som är styrelseordförande i de av staten hel- och delägda bolagen har minskat något men är förhål- landevis hög och har periodvis även varit i majoritet, senast 2021, vilket kan jämföras med 8 procent hos börsbolagen.a)

En längre tidsserie som visar jämställdhetsutvecklingen inom den statliga bolagsportföljen återfinns på sidan 95.

Könsfördelning

Hel- och delägda bolag

Ordförande

 

 

%

Ordförande och ledamöter

%

46

49

49

51

55

53

52

53

52

50

 

 

 

 

 

 

Börsbolag c)

 

 

 

54

51

51

49

45

47

48

47

48

50

Börsbolag b)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2019 2020 2021 2022 2023

2019 2020 2021 2022 2023

a) Andra AP-fondens Kvinnoindex 2022.

 

 

 

 

Män

b) Andel kvinnor som ordförande i börsbolagen.

 

 

 

 

 

 

Könsfördelning – vd och ledningsgruppd)

 

 

 

 

Kvinnor c) Andel kvinnor som ordförande och ledamöter i börsbolagen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2022

 

 

2021

2020

2019

Kvinnor (K), Män (M)

K, st

M, st

Totalt

K, %

M, %

K, %

M, %

K, %

M, %

K, %

M, %

Vd

20

20

40

50

50

48

52

49

51

42

58

Ledningsgruppe)

116

150

266

44

56

44

56

44

56

44

56

d) Vid årsskiftet fanns 43 bolag. Utvärderingen för 2022 omfattar inte EUROFIMA, INSTEX och Sweden House.

e) Ledningsgruppen exklusive vd.

 

Könsfördelning – ledamöter utsedda av bolagsstämmanf)

 

 

 

2023

 

 

2022

2021

2020

2019

Kvinnor (K), Män (M)

K, st

M, st

Totalt

K, %

M, %

K, %

M, %

K, %

M, %

K, %

M, %

K, %

M, %

Hel- och delägda bolag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ordförande

17

21

38

45

55

49

51

51

49

51

49

54

46

Ledamöter

125

122

247

51

49

48

52

46

54

47

53

45

55

Summa ordförande och

142

143

285

50

50

48

52

47

53

48

52

47

53

ledamöter utsedda av

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

bolagsstämman

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Helägda bolag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ordförande

16

18

34

47

53

51

49

54

46

54

46

53

47

Ledamöter

111

107

218

51

49

48

52

46

54

47

53

47

53

Summa ordförande och

127

125

252

50

50

49

51

47

53

48

52

48

52

ledamöter utsedda av

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

bolagsstämman

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

f) Beräkningen omfattar aktiebolag med säte i Sverige. Redovisningen omfattar inte EUROFIMA, INSTEX, Svenska Skeppshypotek, Sweden House och Voksenåsen.

34 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

42

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Lönenivåer och anställningsvillkor Strategi och mål

Hållbara lönenivåer och anställningsvillkor

Ersättningar för ledande befattningshavare i näringslivet är en viktig förtroendefråga. Bolagen med statligt ägande bör därför ge sina chefer löner och pensioner som är väl avvägda.

Kravet på sunda ersättningssystem är en viktig bolagsstyr- ningsfråga både i Sverige och internationellt. En viktig del i bolagsstyrningen av bolagen med statligt ägande är därför att ersättningarna till ledande befattningshavare är rimliga och väl avvägda.

Totalersättning 2022

Vd/koncernchef,

202 16711

09620

median

TSEK/år

 

 

 

13

 

Övriga ledande befattnings- havare, median

TSEK/år

Principer för ersättning

Den 27 februari 2020 beslutade regeringen om nya principer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande be- fattningshavare i bolag med statligt ägande. Dessa har till- lämpats från och med årsstämman 2020 och ersätter tidigare riktlinjer som beslutades 2016. Styrelserna i de statligt ägda bolagen är ansvariga för att regeringens principer tillämpas. I bolag där staten är en av flera delägare bör regeringen i dia- log med övriga ägare verka för att dessa principer tillämpas så långt som möjligt.

Enligt regeringens ersättningsprinciper ska totalersätt- ningen till ledande befattningshavare vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och företags- kultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till andra jämförbara företag utan ska präglas av måttfullhet. Detta ska vara vägledande också för övriga anställdas totala ersättning.

Uppföljning och efterlevnad

Regeringskansliet har gett ett konsultbolag i uppdrag att undersöka hur ersättningsprinciperna har efterlevts i bolag med statligt ägande 2022 och dessutom har ersättningsnivå- erna i bolagen jämförts med marknadsdata från privatägda och publika bolag. Sammanlagt 271 av Stockholmsbörsens samt 84 representativa privata jämförelsebolag har identifie- rats och ingår i undersökningen. Utgångspunkten har varit om den totala ersättningen till ledande befattningshavare varit ”konkurrenskraftig men ej löneledande”. Med total ersättning avses samtliga ersättningskomponenter till den anställde, vanligen summan av baslön, kort- och långsiktig rörlig lön, förmåner samt pensioner.

Vid utgången av 2022 var sex ledande befattningshavare berättigade till rörlig ersättning i ett bolag där staten innehar en minoritetsandel (vd är inte berättigad). Möjligheten att ge rörlig ersättning till ledande befattningshavare togs bort i riktlinjerna 2009.

Andelen individer som har förmånsbestämd pension är när- mast oförändrad. År 2022 hade 2,8 procent av alla vd:ar (2,7 procent 2021) och 28,9 procent av alla övriga ledande befatt-

2832 2785 3 827

5 046 5 632 5 265

6 317 6 406 8 757

 

3631 1

2042 1052 2562

2782 3014 3 351

4 189 5 401 7 125

 

 

 

 

673 882

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4

Grupp 1

Grupp 2

Grupp 3

Grupp 4

Statligt Privat Publikt

Grupp 1: bolag med omsättning mindre eller lika med 850 mnkr.

Grupp 2: bolag med omsättning 851–3 300 mnkr.

Grupp 3: bolag med omsättning 3 301–14 000 mnkr.

Grupp 4: bolag med omsättning lika med eller större än 14 001 mnkr.

ningshavare (29,3 procent 2021) förmånsbestämd pension. Dessa är baserade på tillämpliga kollektivavtal och därmed inte i strid med principerna. Enligt riktlinjerna från 2009 skulle pensionsåldern inte understiga 62 år och borde vara lägst 65 år. Enligt riktlinjerna från 2017 ska pensionsåldern i anställningsavtal ingångna efter riktlinjernas ikraftträdande inte understiga 65 år. Under 2022 hade en ledande befattnings- havare en pensionsålder under 65 år. Individen ingick sitt avtal 2010 då 62 år var i linje med ordinarie pensionsålder.

Enligt regeringens riktlinjer från 2009 skulle, vid uppsäg- ning från bolagets sida, uppsägningstiden inte överstiga sex månader och avgångsvederlag inte utgå längre än i 18 måna- der. I enlighet med 2017 års riktlinjer ska anställningsavtal ingångna efter riktlinjernas ikraftträdande medge avgångs- vederlag med högst 12 månadslöner. År 2022 hade inga ledande befattningshavare avgångsvederlag om 18 månads- löner.

Bolag med statligt ägande och marknadens jämförelsebolag har indelats i fyra grupper (samt två urval, börsnoterat/ publikt samt privat onoterat) baserat på bolagens omsätt- ning. Totalersättning till vd visar att medianersättningen i statligt ägda bolag i samtliga grupper ligger under den pri- vata marknadens median. De statligt ägda bolagens median- ersättning till övriga ledande befattningshavare ligger sam- mantaget i linje med marknadens median men spridningen av observationerna är större jämfört med den privata börs- noterade samt privata onoterade marknaden.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 35

43

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Räkenskaper

44

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Resultat 2022 Räkenskaper

Resultat 2022

Generellt om redovisningen

Statens Bostadsomvandling, Sbo, övertog i oktober 2021 aktierna i Vasallen. Överlåtelsen från staten skedde genom ett aktieägartillskott. Därmed etablerades en koncern i vilken Sbo är moderbolag och Vasallen utgör dotterbolag. I nedan sammanställning inräknas Vasallen som fristående bolag under helåret 2021.

Under 2022 har staten sålt sina innehav i bolagen Metria och Orio varför dessa inte längre inkluderas i sammanställ- ningen nedan. För att öka jämförbarheten mellan perio- derna så har även jämförelsesiffrorna för 2021 justerats.

Resultaträkning

Mnkr

2022

2021

Nettoomsättning (inkl. ev. anslag)

476 189

407 808

Övriga intäkter

2 370

4 236

Kostnader

-428 040

-306 990

Resultat från andelar i intresseföretag

-5 585

3 594

Värdeförändringar

2 658

16 634

Rörelseresultat (EBIT)

47 593

125 282

Finansiella intäkter

-1 684

7 329

Finansiella kostnader

-14 769

-7 942

Resultat före skatt

31 140

124 669

Skatt

-7 649

-23 475

Resultat från avvecklad verksamhet

0

5

Årets resultat

23 299

100 969

Hänförbart till aktieägare i moderbolaget

22 155

99 765

Hänförbart till minoritetsintressen

1 144

1 203

Summa

23 299

100 969

 

 

 

Omsättning

Den konsoliderade omsättningen för bolagen med statligt ägande ökade under 2022 med 16,8 procent jämfört med föregående år och uppgick till 476,2 (407,8) miljarder kronor. Total omsättning inklusive statens ägarandel i intressebolagen ökade med 16,4 procent under 2022.

Rörelseresultat

Det konsoliderade rörelseresultatet för 2022 uppgick till 47,6 (125,3) miljarder kronor.

Balansräkning

Mnkr

2022

2021

Tillgångar

 

 

Materiella anläggningstillgångar

632 350

591 301

 

 

 

Nyttjanderättstillgångar

18 030

17 471

 

 

 

Immateriella tillgångar

26 113

24 427

 

 

 

Finansiella tillgångar

1 208 713

1 090 839

 

 

 

Omsättningstillgångar

512 161

526 177

 

 

 

Summa tillgångar

2 397 366

2 250 214

Eget kapital, avsättningar och skulder

 

 

Eget kapital hänförbart till aktieägare i

 

 

moderbolaget

484 377

550 568

Eget kapital hänförbart till aktieägare i

 

 

minoritetsintressen

24 294

20 518

Summa eget kapital

508 672

571 086

 

 

 

Totala skulder och eget kapital

2 397 366

2 250 214

 

 

 

Eget kapital

Under 2022 minskade eget kapital med 62,4 miljarder kro- nor, vilket framför allt förklaras av minskat eget kapital för Vattenfall och Telia Company.

Kassaflöde

Mnkr

2022

2021

Kassaflöde från löpande verksamhet

35 250

145 347

Kassaflöde från investeringsverksamhet

-2 929

-102 099

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

2 206

3 766

 

 

 

Från löpande verksamhet

Kassaflödet från den löpande verksamheten minskade med 75,7 procent under 2022 jämfört med 2021, från 145,3 miljarder kronor till 35,3 miljarder kronor.

Från investeringsverksamhet

Kassaflödet från investeringsverksamheten minskade med 97,1 procent under 2022 jämfört med 2021, från -102,1 miljarder kronor till -2,9 miljarder kronor.

Från finansieringsverksamhet

Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick till 2,2 (3,8) miljarder kronor för verksamhetsåret 2022.

De statligt ägda bolagens totala ersättningar till revisorer 2022

Mnkr

Revisions-

Övriga

Totalt

Andel

Andel av totala

arvoden

konsulttjänster

revisionsarvoden, %

revisionsarvoden, %

BDO

1,3

0,5

1,8

73,3

0,9

Deloitte

54,5

8,3

62,8

86,8

29,6

EY

3,4

0,5

3,9

86,5

1,8

KPMG

47,5

6,2

53,7

88,4

25,3

PwC

65,9

15,2

81,1

81,3

38,2

Övriga

2,4

6,6

9,0

26,3

4,2

Summa

175,0

37,3

212,3

82,4

100,0

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 37

45

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Räkenskaper Utdelningar och anslag

Utdelningar och anslag

Majoriteten av bolagen med statligt ägande har i sin utdelningspolicy slagit fast att en del av vinsten ska betalas ut till ägaren. Bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag kan erhålla anslag.

De statligt ägda bolagens utdelningspolicy syftar till att säkerställa att ägaren får en förutsägbar och långsiktigt hållbar utdelning och är en viktig del i fastställandet av de ekonomiska målen.

Av de 43 bolag som vid årsskiftet ingick i den statliga bolagsportföljen beslutades det om utdelning i 17 bolag för verksamhetsåret 2022. Totalt delar dessa bolag ut 23,0 mil- jarder kronor till staten. Störst utdelning för 2022 kommer från LKAB (7,5 miljarder kronor), Vattenfall (4,0 miljarder kronor), Telia Company (3,2 miljarder kronor), Akademiska Hus (2,9 miljarder kronor) och Svenska Spel (2,0 miljarder kronor). Deras gemensamma utdelningar motsvarar ca

85 procent av de totala utdelningar som beslutats för 2022.

Vissa bolag erhåller anslagsmedel från staten för att utföra sitt särskilt beslutade samhällsuppdrag. Samhall erhåller exempelvis anslagsmedel för att kunna genomföra sitt arbetsmarknadspolitiska kärnuppdrag, vilket är att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga där behoven finns. De anslagsmedel Samhall under 2022 erhöll för sitt samhällsuppdrag, 6 539 miljoner kronor, motsvarade 64 procent av de totala anslagsmedlen till bolag med statligt ägande. Ytterligare exempel på bolag som erhåller årliga anslagsmedel är Kungliga Dramatiska teatern och Kungliga Operan, vilka finansieras för att erbjuda nationalscener för teater respektive opera och balett. Totalt fick statligt ägda bolag 10 239 miljoner kronor i anslagsmedel under 2022.

Utdelning, statens andel

Mnkr

Ägarandel, %

2022

2021

Akademiska Hus

100

2 905

2 484

Apoteket

100

199

449

Bilprovningen

100

37

71

EUROFIMA

2

0

1

Infranord

100

41

0

Jernhusen

100

432

390

 

 

 

 

Lernia

100

9

36

 

 

 

 

LKAB

100

7 540

12 430

 

 

 

 

Metria

0

-

8

 

 

 

 

SBAB

100

832

832

 

 

 

 

SEK

100

0

414

 

 

 

 

Specialfastigheter

100

0

634

 

 

 

 

Sveaskog

100

1 150

1 300

 

 

 

 

Svedab

100

167

383

 

 

 

 

Svenska Spel

100

2 000

2 900

 

 

 

 

Svevia

100

236

236

 

 

 

 

Systembolaget

100

159

376

 

 

 

 

Telia Company

39

3 229

3 310

 

 

 

 

Teracom Group

100

29

52

 

 

 

 

Vattenfall

100

4 000

23 414

 

 

 

 

Summa

 

22 964

49 719

Intäktsförda anslag/totala intäkter för 2022

 

 

Totala

Andel

 

Anslag

anslags-

Mnkr

intäkter

finansie-

2022

2022

ring, %

Almi

269

1 206

22

APL

40

918

4

Dramaten

261

309

85

Göta kanalbolag

10a)

47

22

Miljömärkning Sverige

4

84

5

Operan

507

607

83

PostNord

15

40 212

0

RISE

1 991

3 993

50

Samhall

6 539

9 832

67

SOS Alarm

366

1 448

25

Swedfund International

64

527

12

 

 

 

 

Teracom Group

22

1 310

2

 

 

 

 

Visit Sweden

135

150

90

 

 

 

 

Voksenåsen

16

63

25

 

 

 

 

Summa

10 239b)

60 706

17

a)Exklusive anslag som redovisas via balansräkningen.

b)I tillägg har Swedfund under året erhållit ett kapitaltillskott om 1 200

(1 000) miljoner kronor finansierat inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Detta motsvarar drygt hälften av bolagets investeringar under 2022 som totalt uppgick till 2 100 miljoner kronor.

38 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

46

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Försäljningar och utdelningar Räkenskaper

Hur statens finanser påverkas av försäljningar och utdelningar

Regeringen fattade beslut om två bolags- försäljningar under 2022. För verksamhetsåret 2022 väntas 23,0 miljarder kronor i utdelningar till staten från bolagen med statligt ägande.

Eventuella intäkter från försäljningar av statens aktier i bolag med statligt ägande betalas i regel in till statskassan för att amortera på statsskulden. Amorteringarna bidrar till att statens ränteutgifter minskar. Bolags- och aktieför- säljningar resulterar även i att de framtida potentiella utdel- ningarna minskar, vilket försäljningsvärdet normalt sett tar hänsyn till. Sedan 2008, då ett antal större försäljningar genomfördes, har totalt 148,6 miljarder kronor kommit statskassan tillgodo i samband med bolags- och aktieför- säljningar. Under 2022 sålde staten sina innehav i bolagen Metria och Orio för 724 respektive 508 miljoner kronor.

De årliga utdelningarna från bolagen med statligt ägande medför att det statliga lånebehovet minskar och att ränte- utgifterna därigenom sjunker. Sedan 2013 har totalt 229,7 miljarder kronor utbetalats till staten i form av utdelningar.

Statens finansiella sparande, dvs. de medel som netto- placeras i form av finansiella tillgångar minus finansiella skulder, ökar när bolagen delar ut medel, så länge utdel- ningen motsvaras av en vinst som genererats under året. När bolagens utdelningar överstiger årets vinst, och mins- kar bolagens egna kapital, är det finansiella sparandet opåverkat eftersom utdelningen motsvaras av en lika stor minskning av eget kapital, dvs. finansiell skuld. Det är därför inte möjligt att stärka det finansiella sparandet via extrautdelningar som överstiger årets vinst från bolag med statligt ägande. Inte heller försäljningar eller omvärde- ringar av finansiella tillgångar påverkar det finansiella sparandet.

Försäljningar i den statliga bolagsportföljen sedan 2008

Mdkr

År

Intäkt

Andel av

bolaget, %

OMX

2008

2,1

6,6

Vin & Sprit

2008

57,7

100

Vasakronan

2008

24,6

100

Nordea Bank (x3)

2011–13

19,0 + 19,5 + 21,6

6,3 + 6,4 + 7

Arbetslivsresurs

2011

0,1

100

Vectura Consulting

2013

0,9

100

SAS

2016

0,2

4,2

Apoteksgruppen

2017

1,7

100

Metria

2022

0,7

100

Orio

2022

0,5

100

Totalt

 

148,6

 

Sammantagna utdelningar i bolag med statligt ägande

År

Mdkr

2013

17,7

2014

26,3

2015

15,4

2016

13,6

2017

20,2

2018

19,9

2019

18,7

2020

21,5

2021

49,7

2022

23,0

Totalt

229,7

Hur statens finanser påverkas av försäljningsinkomster och utdelningar

 

Inkomster från

Utdelningar motsvarande

Utdelningar överstigande

 

försäljningar av bolag

rörelseresultatet i bolagen

rörelseresultatet i bolagen

Statsskulden

Minskar

Minskar

Minskar

Statens lånebehov och ränteutgifter

Minskar

Minskar

Minskar

Finansiellt sparande

Påverkas ej

Ökar

Påverkas ej

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 39

47

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Räkenskaper Riskhantering

Riskhantering

Affärsverksamheten i bolagen med statligt ägande ger upphov till exponering mot olika former av risk, vilka kan påverka värdet på portföljen samt bolagens möjligheter att lämna utdelning. Nedan beskrivs kortfattat de mest väsentliga riskerna ur ett portföljperspektiv.

Förutsättningar

Den statliga bolagsportföljen är illikvid, vilket innebär att enskilda bolag typiskt sett inte förvärvas eller avyttras för att påverka den samlade portföljrisken. Den statliga bolags- portföljen är också koncentrerad, vilket gör att risker kopp- lade till de största bolagen kan få betydande påverkan på hela portföljens värde liksom på eventuella utdelningar. De tre värdemässigt största bolagen utgör mer än 50 pro- cent av portföljens värde.

Uppföljning och styrning

Styrelsen är ytterst ansvarig för bolagets organisation och förvaltningen av dess angelägenheter, där riskhantering ingår som en integrerad del i det övergripande ansvaret för affärsverksamheten. Respektive styrelse beslutar därmed om finansiella risknivåer och limiter i de statligt ägda bola- gen och hanterar riskerna i sina affärsverksamheter.

Riskhantering är en del av förvaltningsorganisationens verktyg för uppföljning och styrning av de statligt ägda bolagen. Ägarens syn på risk reflekteras i de ekonomiska målen som kontinuerligt följs upp i ägardialoger och i det löpande arbetet. Därutöver identifieras och kartläggs de största riskerna på portföljnivå i samband med den årliga värderingen av bolagen.

Affärsmässiga risker

En affärsmässig risk som kan påverka den statliga bolags- portföljens värde och möjlighet att lämna utdelningar är exempelvis försäljning eller uppköp av större verksamhet. Ett konkret exempel på en affärsmässig risk i den statliga bolagsportföljen är den pågående samhällsomvandlingen i Kiruna och Malmberget. Denna kan påverka LKAB:s värde och möjlighet att lämna utdelningar då det är ett mycket stort åtagande som under många år kommer att påverka LKAB:s resultat och likviditet.

Digitaliseringen öppnar för många nya möjligheter, men den kan även medföra risker för befintliga aktörer då nya affärsmodeller som snabbt får genomslagskraft etableras. Ett exempel på detta är apoteksmarknaden, där statligt ägda Apoteket verkar och där nya e-baserade aktörer ökar konkurrensen och pressar priserna samt erbjuder nya digi- tala tjänster. Därutöver behöver bolag vara vaksamma inför de cybersäkerhetsrisker som kan uppstå i verksam- heten till följd av digitaliseringen.

Finansiella risker

Den statliga bolagsportföljen är även exponerad mot finan- siella risker och då främst för marknadsprisrisker som t.ex. pris på el och järnmalm. Ett lågt elpris är positivt för flera statligt ägda bolag, exempelvis Akademiska Hus, Sveaskog och LKAB, men sammantaget har ett lågt elpris en negativ värdepåverkan på bolagsportföljen eftersom det är av stor betydelse för Vattenfalls intäkter. På samma sätt innebär LKAB:s exponering mot järnmalmsprisets framtida utveckling en marknadsprisrisk.

SBAB är exponerat mot bolånekundernas förmåga att åter- betala sina lån. En hastig och markant nedgång i bostads- priser i kombination med en lågkonjunktur skulle sannolikt leda till ökade kreditförluster.

Andra finansiella risker är valuta- respektive ränterisk. Valutarisk avser negativ inverkan från ändrade valutakurser på bolagens resultat- och balansräkning. Ränterisk avser risken för negativ inverkan från ändrade räntenivåer på bolagens resultaträkning och kassaflöde.

Legala och regulatoriska risker

Många statligt ägda bolag verkar på mer eller mindre regle- rade marknader. Exempelvis kan nämnas Vattenfall, Telia Company, Swedavia, SBAB, SEK och Svenska Spel. För- ändringar i regelverken kring dessa verksamheter kan få betydande påverkan på dessa bolags, och därmed port- följens, värde och förutsättningar att lämna utdelningar.

Flera bolags verksamheter påverkas också i stor utsträck- ning av olika slags tillståndsprocesser, framför allt miljö- tillstånd. I oktober 2021 avvisade Mark- och miljödom- stolen exempelvis LKAB:s samlade tillståndsansökan för den befintliga verksamheten i Kiruna, med hänvisning till brister kopplade till kallelsen vid ett samråd. Beslutet överklagades men bolaget fick avslag av en oenig Mark- och miljööverdomstol. LKAB har börjat om med sin ansökan om miljötillstånd för hela Kirunaverksamheten.

Ett annat bolag som är exponerat mot diverse tillstånds- processer är Vattenfall. Under kommande år ska bl.a. alla vattenkraftverks miljötillstånd prövas i domstol, vilket kan komma att påverka bolagets vattenkraft. Prövningarna av vattenkraftens miljövillkor ska leda till största möjliga nytta för vattenmiljön och till en nationell effektiv tillgång till

40 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

48

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Riskhantering Räkenskaper

År 2022 beslutade LKAB sig för att börja om med sin ansökan om miljötillstånd för hela Kirunaverksamheten. LKAB har tidigare fått sin ansökan om miljötillstånd för verksamheten i Kiruna avvisad. Ansökan innebar en ökning av takten i järnmalmsproduktionen från 30 till 37 miljoner ton per år.

vattenkraftsel. Regeringen beslutade 2022 att omprövning av vattenkraftverkens miljötillstånd pausas i 12 månader.

Klimatrisker

Klimatförändringarna finns här och nu. Det är därför viktigt att bolagen med statligt ägande arbetar för identi- fiering, bedömning, hantering och transparent redogörelse för verksamhetens klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter, samt arbetar för minskad klimat- och miljö- påverkan. Samtidigt erbjuder den gröna omställningen möjligheter till innovation, ökad export och nya arbetstill- fällen.

Omvärldsfaktorer

Bolag med statligt ägande, likt många andra svenska före- tag, kan påverkas negativt av politiska och ekonomiska spänningar i vår omvärld. Detta kan få till följd att förut- sättningarna för att bedriva internationell handel förändras

genom införandet av exempelvis tullar eller sanktioner och att kostnader för vissa insatsvaror ökar.

Den kvardröjande pandemin hade under 2022 fortsatt en viss påverkan på både människor och bolag världen över. De snabba samhällsförändringarna till följd av covid-19 har även påverkat den statliga bolagsportföljen på både kort och lång sikt.

Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022 har medfört ett förändrat säkerhetspolitiskt läge. Förutom det stora mänskliga lidandet som kriget fört med sig har även andra följdeffekter noterats, såsom kraftigt ökade energi- priser vilket drivit på inflationen. De störningar i leveran- törskedjor som uppenbarade sig under pandemin har delvis också fortsatt till följd av Rysslands invasion av Ukraina.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 41

49

Skr. 2022/23:140 Bilaga

50

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Bolagsöversikter

Akademiska Hus...............................................

44

SOS Alarm ...........................................................

69

Almi .......................................................................

45

Specialfastigheter .............................................

70

APL, Apotek Produktion & Laboratorier ....

46

SSC, Svenska rymdaktiebolaget....................

71

 

 

Apoteket ..............................................................

47

Statens Bostadsomvandling..........................

72

Arlandabanan Infrastructure........................

48

Sveaskog..............................................................

73

Bilprovningen.....................................................

49

Svedab..................................................................

74

Dramaten ............................................................

50

Svenska Skeppshypotek..................................

75

Green Cargo .......................................................

51

 

 

Göta kanalbolag ................................................

52

Svenska Spel.......................................................

76

 

 

Infranord ............................................................

54

Svevia....................................................................

77

Jernhusen............................................................

55

Swedavia..............................................................

78

Lernia....................................................................

56

Sweden House...................................................

79

LKAB .....................................................................

57

Swedfund International...................................

80

Miljömärkning Sverige......................................

59

Systembolaget ...................................................

81

Operan.................................................................

60

Telia Company....................................................

82

PostNord .............................................................

61

Teracom Group..................................................

83

RISE, Research Institutes of Sweden............

62

Vattenfall.............................................................

84

Samhall ................................................................

63

 

 

Saminvest...........................................................

64

Visit Sweden .......................................................

86

SAS........................................................................

65

Voksenåsen ........................................................

87

SBAB.....................................................................

66

Övriga bolag och verksamheter....................

88

SEK, Svensk Exportkredit ................................

67

Avvecklade bolag

 

SJ ............................................................................

68

och bolag under avveckling............................

89

Bild: Swedavia har utnämnts till ett av de företag i Europa som ligger i framkant när det gäller mångfaldsfrågor. Swedavia placeras på listan över de 800 ledande företagen inom mångfald i Europa, enligt en undersökning som Financial Times låtit göra. Andra bolag med statligt ägande som också placerar sig på samma lista är SAS, SJ, Telia Company och Vattenfall.

51

Skr. 2022/23:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Akademiska Hus Aktiebolag äger, utvecklar och förvaltar fastigheter för universitet och högskolor med huvudfokus på utbildnings- och forskningsverksamhet samt studentbo- städer. Bolaget spelar en viktig roll för målet att stärka Sverige som kunskapsnation. Som ett ledande fastighetsbolag i framkant bidrar Akademiska Hus också till en hållbar utveck- ling inom samhällsbyggnadssektorn.

Ordf: Lena Erixon

Vd: Caroline Arehult

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Nyval av Lena Erixon vid stämman 2023, Anitra Steen avgick Led: Peter Gudmundson, Mariette Hilmersson, Mariell Juhlin, Christer

Viktiga händelser 2022

Ökat driftöverskott trots osäkra tider.

Det bedömda fastighetsvärdet uppgick till ca 115 mdkr.

Ökar takten i resan mot klimat- neutralitet.

I april gick startskottet för bygget av nya studentbostäder i Göteborg.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital ska uppgå till minst 6,0 procent. Avkastningen uppgick under 2022 till 6,3 procent och målet överskreds där- med. Avkastningen var dock lägre än föregående år som i större utsträckning påverkades positivt av orealiserade vär- deförändringar avseende fastigheter.

Kapitalstruktur: Soliditet 35–45 pro- cent. Soliditeten steg något jämfört med årsskiftet 2021 och uppgick till 50,2 pro- cent, viket är över målnivån.

Utdelning: 40–70 procent av årets resul- tat efter skatt efter återläggning av värde- förändringar och därtill hörande upp- skjuten skatt. Ordinarie utdelning enligt policy uppgick till 70 procent av det utdelningsgrundande resultatet.

Strategiska mål

Kund: År 2022 ska Nöjd Kund Index (NKI) uppgå till 70 procent. Under 2022 gjordes ingen mätning. Anledningen är att bolaget vill ändra tidpunkten för att bättre anpassas till affärsplaneprocessen. En mätning kommer att göras under 2023.

Medarbetare: År 2022 ska prestationsin- dex (AHPI) uppgå till 79 samt måttet för olycksfri arbetsplats (ELTAR) inte över- stiga 2. AHPI uppgick till 76 (80) vilket understeg årsmålet. ELTAR uppgick till 1,6 (2,8), vilket innebär att årsmålet på <2 uppnåddes.

Ekonomi: Bolaget ska leverera på ägarens ekonomiska mål.

Fastighet: Bolaget ska minska mängden köpt energi med 50 procent från 2000 till 2025. Operativt har det långsiktiga målet till 2025 översatts till att över 36-måna- dersperioder minska den relativa energi- användningen per kvadratmeter med

4 procent. Utfallet för 2022 blev -2,7 pro- cent vilket därmed inte riktigt är i nivå med målet och beror på längre ledtider.

Utveckling: Andelen innovationsprojekt som har drivits i samverkan med bolagets kunder ska uppgå till 70 procent 2022 och bolaget ska ha byggt 1 700 studentboen-

den. Innovation i samverkan uppgick till 68 (74) procent. Antalet studentboenden uppgick till 1 640 (1 640), vilket understeg årsmålet på 1 700.

Förutom dessa mål ska Akademiska Hus successivt minska klimatbelastningen från hela värdekedjan för att nå klimatneutralitet till 2035.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Nerlich, Erik Sandstedt, Håkan Stenström och Örjan Wikforss

Arb rep: Sofi Sonesson, Josef Mård

Rev: Helena Ehrenborg (PwC)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 370 (359) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 179 (174) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal

 

år 2022

år 2021

Resultaträkning, mnkr

 

 

Nettoomsättning

 

6 954

6 679

Värdeförändringar

 

2 418

12 862

Rörelseresultat

 

7 443

17 448

Resultat före skatt

 

6 909

16 997

Nettovinst

 

5 490

13 790

- varav hänförbart till minoritet

0

0

Balansräkning, mnkr

 

 

Balansomslutning

 

130 113

125 182

Anläggningstillgångar

121 048

118 928

Eget kapital

 

65 353

62 103

- varav minoritet

 

0

0

Nettoskuld

 

30 578

33 439

Operativt kapital

 

95 931

95 542

Övriga nyckeltal

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

107,0

261,3

Avkastning - eget kapital, %

8,6

24,0

Avkastning - operativt kapital, %

6,3

18,7

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

0,5

0,5

Soliditet, %

 

50,2

49,6

Bruttoinvesteringar, mnkr

2 605

2 425

Anslag, mnkr

 

0

0

Utdelning, mnkr

 

2 905

2 484

Klimatavtryck

Scope 1

695

1 061

tCO2e

Scope 2

18 362

20 387

 

Scope 3

26 750

59 180

Sjukfrånvaro, %

 

4,4

4,1

Personalomsättning, %

16,7

8,2

Antal anställda i medeltal

527

528

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

Redovisar enligt IFRS

 

Ja

 

En taxonomirapportering avges

Ja (alignment)

Ekonomiska mål och uppföljning

Lönsamhet

 

 

 

 

Kapitalstruktur

 

 

Utdelning

 

 

 

Rop, %

 

 

 

 

 

Soliditet, %

 

 

 

%

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

18,7

 

50

 

 

44,5

44,5

49,6

50,2

100

 

 

 

 

 

 

16

 

 

 

 

 

 

40

 

45,8

 

 

80

 

 

70

70

70

70

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12

 

 

 

 

 

 

 

 

30

 

 

 

 

 

 

60

 

60

 

 

 

 

8

 

 

 

10,3

9

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

 

5,5

 

 

 

 

6,3

 

10

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

2018

 

2019

2020

2021

2022

 

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

 

Mål: ≥6%

 

 

 

 

 

 

Mål: 35–45%

 

 

 

 

 

Mål: 40–70%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

 

Nytt mål antaget av bolagsstämman

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

44 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

Bolaget har satt klimatmål

 

Ja

 

Mål satta för biologisk mångfald

Neja)

a) I en process att sätta mål.

 

 

 

 

 

Könsfördelning, %

 

 

 

 

 

 

35

65

50

50

38

63

 

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Män

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anställda

Ledning

Styrelse

Styrelse valda för 2023/24

52

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Almi Aktiebolag, Almi, ska, som ett komplement till den privata marknaden, medverka

 

Ordf: Cecilia Daun

Vd: Britta Burreau

 

till att utveckla och finansiera små och medelstora företag. Almis verksamhet omfattar lån,

 

 

Wennborg

 

 

 

 

 

 

 

affärsutveckling och riskkapital via dotterbolaget Almi Invest. Syftet med Almis verksam-

 

Statens ägarandel: 100%

 

 

 

 

 

 

het är att stärka det svenska näringslivets utveckling och verka för en hållbar tillväxt. Verk-

 

Styrelse och revisorer valda för 2023/24

 

samheten ska i huvudsak riktas till företagare och företag med lönsamhets- och tillväxtpo-

 

Ordf: Nyval av Cecilia Daun Wennborg vid

 

 

 

 

stämman 2023, Monica Caneman avgick

 

 

 

tential. Lånefonden uppgår till 8,4 miljarder kronor. Riskkapitalverksamheten finansieras

 

 

 

 

 

Led: Petter Arneback, Hanna Lagercrantz, Marie

 

huvudsakligen genom förvaltade fonder på totalt 3,2 miljarder kronor. Verksamheten ska

 

 

 

Osberg, Pia Sandvik, Jan Sinclair, Tomas Théren

 

finnas tillgänglig i hela landet men utbudet kan variera beroende på regionala förutsättningar.

 

 

 

och Emad Zand. Nyval av Anna Pettersson vid

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

stämman 2023, Ulrika Geeraedts avgick under

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hållbart Almi – Almi som arbetsplats ska

 

2022 Arb rep: Karl Grundén, Sebastian van den

 

 

Viktiga händelser 2022

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

präglas av mångfald, jämställdhet och inklu-

 

Bergen Rev: Henrik Nilsson (Deloitte)

 

 

 

 

• Antalet nya utbetalda lån uppgick till

 

 

 

derande ledar- och medarbetarskap. God

 

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

 

 

 

 

 

 

420 (408) tkr. Arvode till stämmovald ledamot

 

 

 

3 145 (3 410) om totalt 2 388 (2 199)

 

 

 

affärsetik ska upprätthållas såväl internt som

 

 

 

 

 

 

 

 

uppgår till 209 (203) tkr. Arvode utgår inte till

 

 

 

mnkr. Minskningen avser främst låne-

 

externt, bl.a. för att motverka att insatser

 

 

 

 

 

 

ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

 

 

 

formen Brygglån.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

riktas till företag som bedriver oseriös eller

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

• Almi Invest investerade totalt 348

 

 

 

bedräglig verksamhet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nyckeltal

 

 

 

år 2022

 

år 2021

 

 

 

(437) mnkr i 126 (137) befintliga bolag

 

 

 

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

 

Resultaträkning, mnkr

 

 

 

 

 

 

 

 

och 39 (55) nya bolag.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

• Inom affärsutveckling har det genom-

 

• Almi ska verka för en hållbar tillväxt.

 

Nettoomsättning

 

 

1 206

 

1 093

 

 

 

 

 

Rörelseresultat

 

 

 

 

 

 

 

 

 

förts 14 682 (12 683) insatser.

 

 

 

 

 

Företag som fått en insats från Almi i

 

 

 

-49

 

202

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

form av lån, riskkapital eller affärsut-

 

Resultat före skatt

 

 

-80

 

224

 

 

Mål och uppföljning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

veckling följs upp fyra år efter insatsen.

 

Nettovinst

 

 

 

-80

 

224

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

• Almis verksamhet ska riktas mot företag

 

- varav hänförbart till minoritet

-1

 

3

 

 

Ekonomiska mål

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

med potential för hållbar tillväxt som

 

Balansräkning, mnkr

 

 

 

 

 

 

Lönsamhet: Koncernens resultat efter

 

 

inte får behovet av finansiering och

 

Balansomslutning

 

 

12 908

 

12 966

 

 

 

finansiella poster ska vara positivt. Utfall:

 

 

affärsutveckling tillgodosett av mark-

 

Anläggningstillgångar

 

7 290

 

7 388

 

 

 

-80 (224) miljoner kronor. De främsta

 

 

nadens privata aktörer.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Eget kapital

 

 

 

11 283

 

11 363

 

 

 

orsakerna till avvikelsen är ett försämrat

 

• Almis verksamhet ska drivas med särskilt

 

- varav minoritet

 

 

229

 

230

 

 

 

finansnetto orsakat av värdenedgång i

 

 

fokus på företag i tidiga skeden, antingen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nettoskuld

 

 

 

-11 207

 

-11 394

 

 

 

koncernens kapitalplaceringsportfölj och

 

 

i termer av livscykel eller expansionsfa-

 

Operativt kapital

 

 

76

 

-31

 

 

 

en kreditreservering motiverad av för-

 

 

ser, samt på företagare som är kvinnor

 

Övriga nyckeltal

 

 

 

 

 

 

 

 

sämrade makroutsikter.

 

 

 

 

 

 

 

 

eller har utländsk bakgrund. Mätningen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

 

-4,1

 

18,5

 

 

Kapitalstruktur: Soliditeten ska överstiga

 

 

baseras på den högst rankade företags-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avkastning - eget kapital, %

 

-0,7

 

2,0

 

 

 

70 procent (koncern). Utfall: 87 (88) pro-

 

 

ledaren, oftast vd, i de kund- eller port-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avkastning - operativt kapital, %

-214,2

 

-223,2

 

 

 

cent.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

följföretag som fått en insats under 2022.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

-1,0

 

-1,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

• Enligt Almis ägaranvisning (fastställd på

 

 

 

 

Strategiska mål

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Soliditet, %

 

 

 

87,4

 

87,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

bolagsstämma i april 2022) är målet att

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bruttoinvesteringar, mnkr

 

4 136

 

2 631

 

Hållbar tillväxt i små och medelstora företag

 

 

tillväxten avseende nettoomsättning,

 

 

 

 

 

 

 

Anslag, mnkr

 

 

 

269

 

279

 

 

Almi ska möjliggöra utveckling av och

 

 

 

 

tredje året efter insatsåret, totalt ska ha

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utdelning, mnkr

 

 

0

 

0

 

 

omställning till hållbart företagande och

 

 

 

 

ökat mer än 70 procent för lånekunder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Klimatavtryck

 

Scope 1

6

 

5

 

 

därmed bidra till att skapa fler hållbara

 

 

 

 

och över 100 procent för riskkapitalkun-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

tCO2e

 

 

Scope 2

-

 

-

 

 

tillväxtföretag i hela Sverige. Stor vikt ska

 

 

der. Andelen kvinnor som bolaget når ut

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Scope 3

-

 

-

 

 

läggas vid hållbarhetsaspekter när Almi

 

 

 

 

till ska långsiktigt uppgå till 40–60 pro-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sjukfrånvaro, %

 

 

2,7

 

1,9

 

 

finansierar och utvecklar företagen.

 

 

 

 

cent och andelen personer med utländsk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Personalomsättning, %

 

16,3

 

13,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

bakgrund ska långsiktigt spegla den

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Antal anställda i medeltal

 

552

 

540

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

svenska befolkningen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Redovisar enligt IFRS

 

 

Nej

 

 

 

 

Ekonomiska mål och uppföljning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En taxonomirapportering avges

Nej

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bolaget har satt klimatmål

 

Neja)

 

 

 

 

Lönsamhet

 

 

 

 

 

 

 

 

Kapitalstruktur

 

 

 

 

 

Mål satta för biologisk mångfald

Nej

 

 

 

EBT, mnkr

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Soliditet, %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

300

 

 

 

 

 

 

 

 

223,8

 

 

100

88,1

86

88,7

87,6

87,4

 

 

 

a) I en process att sätta mål.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

80

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

200

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Könsfördelning, %

 

 

 

 

 

 

100

 

 

 

 

73,8

 

 

 

 

 

 

 

60

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

117,7

81,7

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

53

47

57

43

56

44

 

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-100

 

 

 

 

 

 

 

 

-80,1

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Män

 

 

 

 

 

 

 

Anställda

Ledning

Styrelse

 

 

 

Mål: >0 mnkr

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mål: >70%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Styrelse valda för 2023/24

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

 

 

 

Nytt mål antaget av bolagsstämman

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 45

53

Skr. 2022/23:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Apotek Produktion & Laboratorier AB, APL, utvecklar, tillverkar och tillhandahåller extemporeläkemedel och lagerberedningar. APL levererar extemporeläkemedel till alla apoteksaktörer på öppenvårdsmarknaden och till slutenvården på likvärdiga och icke diskriminerande villkor. Inom svensk hälso- och sjukvård finns ett stort fokus på indi- vidanpassad vård och läkemedelsbehandling. Individanpassade extemporeläkemedel är ett viktigt komplement till läkemedel tillhandahållna av läkemedelsindustrin.

Ordf: Kjell Johansson

Vd: Erik Haeffler

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Kjell Johansson Led: Helena Jansson, Lotta Medelius-Bredhe, Göran Stiernstedt och Malin Sandquist. Nyval av Lars Johansson och Jenny Lahrin vid stämman 2023

Viktiga händelser 2022

Utredningen om hälso- och sjukvår- dens beredskap föreslår i sitt delbe- tänkande att APL får ett utökat sam- hällsuppdrag att bedriva verksamhet i fredstida kriser och krig.

Enligt tidigare beslutad strategiplan har APL under 2021 och början på 2022 avvecklat de beredningstjänster på sjukhus som utförts åt Region Halland och Västra Götaland.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Lönsamhet: Räntabilitet på eget kapital överstigande 8 procent per år. Räntabili- teten på eget kapital är fortsatt svag och uppgick till 1 procent.

Kapitalstruktur: Soliditet 40–50 pro- cent. Soliditeten stärktes tack vare ett positivt resultat och uppgick till 43 pro- cent.

Utdelning: Minst 50 procent av årets resultat efter skatt, med beaktande av kapitalstrukturmål och genomförandet av koncernens strategi/investeringsbe- hov. Ingen utdelning lämnades för 2022.

Målen är långsiktiga och ska utvärderas under en konjunkturcykel, ca fem till sju år. Under den senaste sjuårsperioden har äga- rens mål inte uppnåtts.

Strategiska mål

Minska indirekta koldioxidutsläpp. Utfall: Ökat utsläpp med 85,9 procent på grund av att APL har börjat rapportera indirekta utsläpp från köldmedier samt resor till och från arbetet. Även utsläpp

Ekonomiska mål och uppföljning

från tjänsteresor ökade då pandemi- restriktioner minskade.

Inga (0) kritiska avvikelser inom SHM (säkerhet/hälsa/miljö). Utfall: 1 avvikelse vid arbetsplatsolycka i Stockholm.

Inga fall av diskriminering (nolltolerans). APL ska vara en jämlik arbetsplats och ingen form av diskriminering eller tra- kasserier ska förekomma. Utfall: 0 fall.

Minska antal riskleverantörer där mänsk- liga rättigheter inte upprätthålls. Utfall: ca 3,8 procent av riskleverantörer har inte signerat bolagets Supplier Code of Conduct (uppförandekod).

Samhällsuppdrag

APL ska:

i nära samarbete med specialister och förskrivare, myndigheter och andra intressenter utveckla och tillhandahålla ett medicinskt ändamålsenligt och kvali- tetssäkrat sortiment av extemporeläke- medel och lagerberedningar;

erbjuda extemporeläkemedel och lager- beredningar på likvärdiga och icke-dis- kriminerande villkor till samtliga aktörer som ansvarar för läkemedelsförsörjning till öppen- och slutenvården. Bolaget ansvarar därvid särskilt för att tillverka och leverera extemporeläkemedel och lagerberedningar på förfrågan från öppenvårdsapotek;

säkerställa att information om extempo- reläkemedel och lagerberedningar finns lättillgänglig, att beställningsrutiner är enkla och användarvänliga samt att leve- rans av extemporeläkemedel och lager- beredningar sker på ett effektivt sätt enligt överenskomna leveranstider.

APL har inget fastställt uppdragsmål.

Arb rep: Susann Danielsson

Rev: Tomas Mathiesen (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 293,5 (285) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 146 (142) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal

 

 

år 2022

år 2021

Resultaträkning, mnkr

 

 

Nettoomsättning

 

 

871

1 509

Rörelseresultat

 

 

8

20

Resultat före skatt

 

 

4

17

Nettovinst

 

 

4

17

- varav hänförbart till minoritet

0

0

Balansräkning, mnkr

 

 

Balansomslutning

 

 

716

769

Anläggningstillgångar

476

459

Eget kapital

 

 

306

303

- varav minoritet

 

 

0

0

Nettoskuld

 

 

273

278

Operativt kapital

 

 

579

581

Övriga nyckeltal

 

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

 

0,9

1,3

Avkastning - eget kapital, %

1,2

5,8

Avkastning - operativt kapital, %

1,4

3,4

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

0,9

0,9

Soliditet, %

 

 

42,8

39,4

Bruttoinvesteringar, mnkr

101

45

Anslag, mnkr

 

 

40

40

Utdelning, mnkr

 

 

0

0

Klimatavtryck

Scope 1

77

0

tCO2e

Scope 2

159

140

 

Scope 3

546

270

Sjukfrånvaro, %

 

 

6,1

6,6

Personalomsättning, %

11,3

8,0

Antal anställda i medeltal

471

506

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

Redovisar enligt IFRS

 

 

Nej

 

En taxonomirapportering avges

Nej

 

Bolaget har satt klimatmål

Ja

 

Mål satta för biologisk mångfald

Nej

 

 

Lönsamhet

 

 

 

 

Kapitalstruktur

 

 

 

Utdelning

 

 

 

 

 

Re, %

 

 

 

 

 

Soliditet, %

 

 

 

%

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

 

50

 

 

 

 

 

 

100

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

80

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5,8

1,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-10

 

 

 

 

-19

 

 

 

 

 

39,4

42,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30

 

 

 

35,8

 

60

 

 

 

 

 

 

 

-20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

24,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-30

 

 

 

 

 

 

 

 

20

 

15,8

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

-40

 

-52,2

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

-50

 

-56,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

0

0

0

0

-60

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

 

 

 

Mål: >8%

 

 

 

 

 

 

Mål: 40–50%

 

 

 

 

 

 

Mål: ≥50%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

Nytt mål antaget av bolagsstämman

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

46 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

Könsfördelning, %

 

 

 

 

 

61

39

44

56

57

43

 

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Män

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anställda

Ledning

Styrelse

Styrelse valda för 2023/24

54

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Apoteket AB erbjuder läkemedel, apoteksprodukter och hälsotjänster som bidrar till ett liv i hälsa. Apoteket verkar på en konkurrensutsatt marknad på affärsmässiga grunder. Verk- samheten ska bedrivas på sådant sätt att en god läkemedelsförsörjning i Sverige främjas.

På marknaden för öppenvårdsapotek tillhandahåller bolaget, genom ca 400 apotek i landet, receptbelagda och receptfria läkemedel, handelsvaror, hälsotjänster samt informa- tion och rådgivning till privatpersoner. Bolaget har även en väl utbyggd e-handel samt bedriver ombudsverksamhet. Apoteket spelar även en viktig roll med sin verksamhet för dosförpackade läkemedel. På vårdmarknaden erbjuder Apoteket regioner, kommuner och privata företag läkemedelsförsörjning, drift av sjukhusapotek och farmaceutiska tjänster.

Ordf: Ingrid Bonde

Vd: Rasmus Nerman

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Ingrid Bonde Led: Barbro Fridén, Pia Gideon, Lars Nilsson, Erik Sandstedt och Per Uebel. Nyval av Ingrid Bojner vid stämman 2023 Arb rep: Tiina Declercq, Katarina Rabe

Rev: Camilla Samuelsson (PwC)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 443 (430) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 208 (202) tkr. Arvode utgår inte till

Viktiga händelser 2022

Solid utveckling på en föränderlig marknad med stark försäljning i butik.

Investerar i ett automatiserat logistik- center för e-handeln.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Lönsamhet: Rörelsemarginalen ska långsiktigt uppgå till minst 3 procent. Utfall: 2,1 (2,3) procent. Större investe- ringar belastade rörelsemarginalen.

Kapitalstruktur: Pensionsjusterad soli-

ditet på 35–45 procent. Utfall: 48 (50) procent.

Utdelning: 40–60 procent av årets resultat justerat för resultat och skatt hänförlig till pensionstillgångar och pensionsförpliktelser. Ordinarie utdel- ning enligt policy uppgick till 60 procent av det utdelningsgrundande resultatet.

Strategiska mål

Apotekets mål utgår från visionen om ett liv i hälsa och är fördelade på tre fokusområden:

Hälsosamma människor: Elektroniskt expertstöd (EES) är en regeldatabas som ger signaler till farmaceuten om potenti- ella läkemedelsrelaterade problem utifrån kundens e-recept. Apotekets mål är att åtgärda och stänga en större andel signa- ler i syfte att öka kvaliteteten i kundmö- tet. Utfall: 22 procent stängdes vilket överskred årsmålet på 20 procent. Apote- kets långsiktiga mål är att 200 000 vacci-

Ekonomiska mål och uppföljning

nationer årligen ska genomföras på bola- gets hälsorum. Utfall: 179 201 (inklude- rande covid-19-vaccinationer).

Hälsosam planet: Apoteket målsätter hur många kunder som utnyttjar bolagets miljöbonus som erhålls när överblivna läkemedel lämnas in. Målet är att den utnyttjade bonusen ska öka med 4 pro- cent årligen. Utfall: 22 procent.

Till 2030 ska Apoteket halvera klimat- påverkan från varutransporter, energi, bilresor och köldmedia. Utfall: +4 pro- cent vilket beror bl.a. på etableringen av bolagets nya e-handelslager. Till 2027 ska 70 procent av bolagets leverantörer, uti- från försäljningsvolym, ha anslutit sig till SBTi (s. 120). Utfall: 48 (42) procent.

Hälsosamt företagande: Målet är att öka andelen egenvårdsleverantörer som accepterat bolagets uppförandekod. Det långsiktiga målet är 100 procent. Utfall: 96 (97) procent. Bolaget strävar efter att ha en så låg sjukfrånvaro som möjligt, 2022 var målet 5,4 procent. Utfall: 6,6 (5,8) procent och beror bl.a. på fortsatt spridning av covid-19, influensa och RS-virus. Rörelsemarginalen ska lång- siktigt uppgå till 3 procent. Se ovan.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag. Bolaget har ett uppdrag att enligt ägaranvis- ningen behålla befintliga apoteksombud i den utsträckning som behövs för att upprätt- hålla en god läkemedelsförsörjning på den ort ombudet är verksamt. Apoteket hade vid årsskiftet ca 600 apoteksombud runt om i Sverige.

ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal

 

år 2022

år 2021

Resultaträkning, mnkr

 

 

Nettoomsättning

 

21 293

19 784

Rörelseresultat

 

434

437

Resultat före skatt

 

516

455

Nettovinst

 

402

356

- varav hänförbart till minoritet

0

0

Balansräkning, mnkr

 

 

Balansomslutning

 

13 309

11 989

Anläggningstillgångar

8 052

6 909

Eget kapital

 

8 428

7 559

- varav minoritet

 

0

0

Nettoskuld

 

-517

-510

Operativt kapital

 

7 911

7 049

Övriga nyckeltal

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

2,1

2,3

Avkastning - eget kapital, %

10,2

11,0

Avkastning - operativt kapital, %

5,8

7,1

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

-0,1

-0,1

Soliditet, %

 

48,0

50,0

Bruttoinvesteringar, mnkr

151

154

Anslag, mnkr

 

0

0

Utdelning, mnkr

 

199

449

Klimatavtryck

Scope 1

183

166

tCO2e

Scope 2

2 477

2 126

 

Scope 3

510 724

482 237

Sjukfrånvaro, %

 

6,6

5,8

Personalomsättning, %

12,7

8,9

Antal anställda i medeltal

2 821

2 729

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

Redovisar enligt IFRS

 

Ja

 

En taxonomirapportering avges

Nej

 

Bolaget har satt klimatmål

Jaa)

 

Mål satta för biologisk mångfald

Nej

 

a) Vetenskapsbaserade mål som godkänts

av SBTi.

Lönsamhet

 

 

 

 

Kapitalstruktur

 

 

 

Utdelning

 

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

 

 

Soliditet, %

 

 

 

%

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

80

 

 

 

 

 

 

150

 

 

 

135

 

 

8

 

 

 

 

 

 

60

 

 

 

48

50

48

120

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

90

 

 

 

 

 

 

6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40

 

39

39

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

60

59

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

30

 

 

 

 

60

 

 

2,5

1,8

2

2,3

2,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

0

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

 

 

Mål: ≥3%

 

 

 

 

 

 

 

Mål: 35–45%

 

 

 

 

 

Mål: 40–60%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

Nytt mål antaget av bolagsstämman

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Könsfördelning, %

17

8340 60 57 43

Kvinnor

Män

Anställda Ledning Styrelse

Styrelse valda för 2023/24

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 47

55

Skr. 2022/23:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Arlandabanan Infrastructure AB, AIAB, äger och förvaltar Arlandabanan samt upplåter banan och vissa rättigheter för driften av snabbtågspendeln (Arlanda Express) mellan Arlanda flygplats och Stockholm Central. AIAB förvaltar avtal som rör Arlandabanan och svarar för att statens rättigheter och skyldigheter enligt avtalen efterlevs. Bolagets avtalspart är A-Train AB och avtalet utgör en koncession. A-Train AB driver Arlanda Express och är samtidigt infrastrukturförvaltare och svarar för alla skyldigheter detta medför. Avtalen ger A-Train AB rätt att utnyttja AIAB:s trafikeringsrätt på det statliga järnvägsnätet samt nyttjanderätten till Arlandabanan och tillhörande stationer. Nyttjande- rätten innebär också en, under vissa förutsättningar, skyldighet att upplåta banan och stationen på Arlanda flygplats till andra järnvägsföretag.

Ordf: Jan Olson

Vd: Ulf Lundin

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Jan Olson Led: Britta Dalunde,

Erik Mattsson och Malin Sundvall Rev: Jenny Jansson (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 149,5 (145) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 74 (72) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Viktiga händelser 2022

Antalet tågresenärer minskade kraf- tigt till följd av pandemin men har där- efter ökat igen och utfallet 2022 blev en ökning av antalet tågpassagerare om 153 procent jämfört med 2021.

Tågtrafikens marknadsandel ökade något från 24 till 25 procent, mätt som antal tågpassagerare i förhållande till antalet flygpassagerare på Arlanda flygplats.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Bolaget saknar ekonomiska mål.

Strategiska mål

Öka nyttjandet: 8 miljoner passagerare 2040 och 6,5 miljoner passagerare 2025. Utfallet 2022 är ca 2,0 miljoner under målet för 2025, främst på grund av pande- mieffekten som tyngde utfallet under för- sta halvåret 2022.

Ekonomiska åtaganden och resultat: Åter- betala 1,9 miljarder kronor i villkorslån. Utfallet för erhållen royalty 2022 blev 21 miljoner kronor och de totala royaltybetal- ningarna beräknas av bolaget till 5,4 mil- jarder kronor fram till 2050.

Minska utsläppen av växthusgaser: –182 000 ton netto till 2040. Utfall: Växthusgaser –155 552 ton netto till och med 2022.

Bättre mångfald och jämställdhet: Mer än

40 procent av vardera könet. Utfall: Andel kvinnor i berörda bolagsstyrelser var 33 procent.

Påverkan på våra grannar: Översikts-

och detaljplaner. Utfall: Flera förslag till bygglov och nya detaljplaner uppfyller inte AIAB:s krav trots påpekanden i tidiga samråd. I dessa fall fortsätter samråd att hållas.

Motverka korruption: Noll korruption.

Utfall: Inga incidenter.

Konkurrens under vissa villkor: Konkur-

rensneutralt. Utfall: Noll ärenden anmälda avseende konkurrens.

Följa lagar och regler: Olika skyldigheter.

Utfall: Inga regelöverträdelser.

Kundernas hälsa och säkerhet: Noll

omkomna/skadade. Utfall: Målet är inte uppnått. Arlanda Express har kört på två personer. Personpåkörningarna resulte- rade i att två personer avled. Inga resenä- rer och ingen arbetstagare har dödats eller skadats allvarligt under 2022.

Nöjda kunder: 100 procent nöjda kunder.

Utfall: Hög punktlighet och liten andel inställda turer 2022. Inga klagomål har lämnats till bolaget.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Nyckeltal

 

 

år 2022

år 2021

Resultaträkning, mnkr

 

 

 

Nettoomsättning

 

 

58

 

58

Rörelseresultat

 

 

13

 

14

Resultat före skatt

 

 

24

 

20

Nettovinst

 

 

19

 

16

- varav hänförbart till minoritet

0

 

0

Balansräkning, mnkr

 

 

 

Balansomslutning

 

 

1 747

 

1 793

Anläggningstillgångar

1 684

 

1 766

Eget kapital

 

 

66

 

47

- varav minoritet

 

 

0

 

0

Nettoskuld

 

 

-689

 

-695

Operativt kapital

 

 

-623

 

-648

Övriga nyckeltal

 

 

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

 

22,9

 

24,3

Avkastning - eget kapital, %

33,5

40,4

Avkastning - operativt kapital, %

-2,1

 

-2,2

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

-10,5

-14,8

Soliditet, %

 

 

3,8

2,6

Bruttoinvesteringar, mnkr

-43

 

69

Anslag, mnkr

 

 

0

 

0

Utdelning, mnkr

 

 

0

 

0

Klimatavtryck

Scope 1

-

 

-

tCO2e

Scope 2

-

 

-

 

Scope 3

-

 

-

Sjukfrånvaro, %

 

 

-

 

-

Personalomsättning, %

 

-

 

-

Antal anställda i medeltal

0

 

0

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

 

Redovisar enligt IFRS

 

 

Nej

 

 

En taxonomirapportering avges

Nej

 

 

Bolaget har satt klimatmål

Ja

 

 

Mål satta för biologisk mångfald

Nej

 

 

Könsfördelning, %

5050

Kvinnor

Män

Styrelse

Styrelse valda för 2023/24

48 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

56

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Aktiebolaget Svensk Bilprovning, Bilprovningen, erbjuder fordonsbesiktning och rådgiv- ning av motorfordons trafiksäkerhet, miljöpåverkan och driftsekonomi. Bilprovningen bedriver sedan 2013 en affärsmässig verksamhet i stark konkurrens på en reglerad mark- nad. Med 106 stationer och 586 medarbetare är Bilprovningen Sveriges ledande aktör för besiktning av motordrivna fordon med ett rikstäckande stationsnät. Under 2022 utförde Bilprovningen ca 1,3 miljoner besiktningar.

Ordf: Andrea

Vd: Niklas Stragne

Gisle Joosen

 

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Andrea Gisle Joosen Led: Lars Erik Fredriksson, Lena Larsson, Gunnar Malm, Ludvig Nauckhoff och Anna Ullman Sersé. Nyval av Carl-Magnus Ruthberg vid stämman 2023,

Viktiga händelser 2022

Bilprovningen redovisade ett stabilt ekonomiskt resultat och är fortsatt marknadsledande.

Resultatet belastades av betydande uppstartskostnader för etableringar och långsiktiga satsningar på utbild- ning. Även ökade kostnader för el och värme påverkade resultatet.

Under året öppnades sex nya statio- ner och två ometableringar. Dess- utom tecknades hyresavtal för ytter- ligare tre anläggningar.

I undersökningen Sustainable Brand Index utsågs Bilprovningen till Sveri- ges mest hållbara besiktningsföretag för tolfte året i rad.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Lönsamhet: Rörelsemarginal på minst 12 procent. Bolagets rörelsemarginal uppgick för verksamhetsåret 2022 till 9,6 (13,7) procent.

Kapitalstruktur: Soliditet 30–45 procent. Soliditeten uppgick till 52 (55) procent vid utgången av 2022.

Utdelning: Minst 80 procent av årets

resultat efter skatt. Utdelningen för verk- samhetsåret 2022 uppgår till 37 miljoner kronor vilket motsvarar 100 procent av årets resultat.

De nya ekonomiska målen fastställdes av ägaren på årsstämman i april 2022.

Strategiska mål

Säkra fordon och förare: Bilprovningens bidrag till ökad trafiksäkerhet ska uppgå till 54 procent. Utfall: 55 procent.

Klimatkloka fordon och förare: Minst 25 procent av Sveriges körkortsinnehavare ska anse att Bilprovningen genom sitt arbete bidrar till en minskad klimatpå- verkan. Utfall: 26 procent.

Det hållbara företaget: Andel kvinnor anställda på station som lägst 16 procent och andelen medarbetare med utländsk bakgrund som lägst 17 procent. Klimat- påverkan: Minskas med 80 procent 2006– 2030. Energiomställning inköp: 100 pro- cent förnybar el, varav minst 70 procent sol, vind eller annan förnybar el. Utfall: Andel kvinnliga anställda på station 16 procent, utländsk bakgrund 19 procent, klimatpåverkan har minskat med 67 pro- cent och energiomställning 100 procent förnybar, varav 77 procent sol och vind.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Johan Ekesiöö avgick

Arb rep: Bengt Lindblom, Joakim Rönnlund

Rev: Daniel Wassberg (Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 240 (233) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 112,5 (109) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal

 

 

år 2022

år 2021

Resultaträkning, mnkr

 

 

Nettoomsättning

 

 

766

713

Rörelseresultat

 

 

74

97

Resultat före skatt

 

 

51

88

Nettovinst

 

 

37

71

- varav hänförbart till minoritet

0

0

Balansräkning, mnkr

 

 

Balansomslutning

 

 

310

321

Anläggningstillgångar

88

79

Eget kapital

 

 

82

117

- varav minoritet

 

 

0

0

Nettoskuld

 

 

0

0

Operativt kapital

 

 

82

117

Övriga nyckeltal

 

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

 

9,6

13,7

Avkastning - eget kapital, %

21,7

43,0

Avkastning - operativt kapital, %

74,3

88,6

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

0,0

0,0

Soliditet, %

 

 

51,8

55,1

Bruttoinvesteringar, mnkr

26

45

Anslag, mnkr

 

 

0

0

Utdelning, mnkr

 

 

37

71

Klimatavtryck

Scope 1

155

143

tCO2e

Scope 2

1 114

917

 

Scope 3

-

-

Sjukfrånvaro, %

 

 

7,1

6,6

Personalomsättning, %

21,0

18,7

Antal anställda i medeltal

575

539

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

Redovisar enligt IFRS

 

 

Ja

(RFR 2)

En taxonomirapportering avges

Nej

 

Bolaget har satt klimatmål

Ja

 

Ekonomiska mål och uppföljning

Lönsamhet

 

 

 

 

 

Kapitalstruktur

 

 

 

Utdelning

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

 

 

 

Soliditet, %

 

 

 

%

 

 

 

 

 

 

 

15

 

 

 

12,9

 

 

 

100

 

 

 

 

 

350

 

323

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12

 

 

 

 

13,7

 

 

80

 

 

55,3

55,1

 

280

 

 

 

 

 

 

9

 

 

 

 

 

9,6

60

45,3

 

51,8

210

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

 

6

 

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

140

 

 

143

100

100

100

3

 

2,6

3,7

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

70

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

 

Mål: ≥12%

 

 

 

 

 

 

 

Mål: 30–45%

 

 

 

 

 

 

 

Mål: ≥80%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

 

Nytt mål antaget av bolagsstämman

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mål satta för biologisk mångfald

Ja

 

Könsfördelning, %

 

 

 

 

 

 

18

 

 

 

 

 

 

 

82

33

67

43

57

 

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Män

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anställda

Ledning

Styrelse

Styrelse valda för 2023/24

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 49

57

Skr. 2022/23:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Kungliga Dramatiska teatern Aktiebolag, Dramaten, är Sveriges nationalscen för talteater.

Ordf: Raoul Grünthal

Vd: Maria Groop Russel

Statens ägarandel: 100%

Viktiga händelser 2022

Deltagarbegränsningar för allmänna sammankomster och offentliga till- ställningar, för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 enligt begräns- ningsförordningen (2021:8) påver- kade Dramatens verksamhet under första kvartalet. Därefter har publiken återkommit i nivå med tidigare.

I syfte att nå ut till fler besökare och tillgängliggöra verksamheten för fler har utvecklingsarbetet inom digitali- seringen fortsatt. Bland annat har teatern intensifierat aktivitetsnivån på sociala medier, lagt ut fördjupad information om föreställningar på webbsidan och pressträffar har sänts digitalt via Dramatens kanal på Youtube.

Det gemensamma arbetet med Operan om etablering av ett nytt produktionscenter i Flemingsberg har fortsatt inför inflyttning 2024.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Bolagets egna kapital över tid ska uppgå till 28 miljoner kronor i genomsnitt under en löpande femårsperiod, samt att det aldrig ska understiga 20 miljoner kronor. Med ett negativt resultat om 4,2 (4,6) miljoner kro- nor uppgår det egna kapitalet till 27,5 (31,6) miljoner kronor.

Strategiska mål

Utveckling och engagemang – teaterkonst med genomslag. Dramaten värnar teater- konsten och skapar nya former. Antalet klassiska verk uppgick till 6 (3) och moderna verk till 30 (17), av dessa var 22 (10) respektive 14 (10) svenska och inter- nationella verk. Nya produktioner: 20 (15). Dramaten skapar samhällsengagemang och utveckling; bl.a. genom aktiviteter som publiksamtal. Under året har 11 (8) projekt och aktiviteter genomförts.

Tillgänglighet och mångfald – teater för hela Sverige. Dramaten arbetar aktivt med repertoarval och andra aktiviteter för nya publikgrupper. Egna produktioner för barn och unga; antal: 11 (6); antal föreställ- ningar: 274 (229); antal besökare: 36 922 (16 007).

Hållbar arbetsplats – medarbetare och produktionssätt. Medarbetares hälsa och säkerhet, kompetensutveckling, mång- fald, jämställdhet och icke-diskriminering på arbetsplatsen.

Miljö och klimat – ekologiskt avtryck. En ny klimat- och miljöpolicy har formulerats och fastställts.

Samhällsuppdrag

Dramaten ska vara den i Sverige ledande institutionen inom teaterns område och som nationalscen stå på högsta nivå vad gäller utveckling, förnyelse, konstnärlig kvalitet samt hantverksskicklighet i ateljéer och verkstäder: Dramaten håller hög konstnärlig kvalitet med en varierad repertoar som uppvisar både bredd och spets, nyskrivet och klassiskt. Hantverks- skickligheten i Dramatens ateljéer och verkstäder håller hög klass och bidrar till utveckling inom området.

Dramaten ska verka i ett internationellt teater- och kultursammanhang och initiera samarbeten samt främja interkul- turellt utbyte. Dramaten ska vårda och främja det svenska språket och nationella kulturarvet inom teaterns område: Ett internationellt utbyte sker bl.a. genom gästspel och turnéer och där Bergman- festivalen utgör ett viktigt inslag. Genom att framföra och bearbeta klassiska och moderna verk har Dramaten fortlöpande arbetat med att vårda och utveckla det svenska språket och kulturarvet.

Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Raoul Grünthal Led: Jesús Azpeitia Seron, Maria Eka, Angelica Hadzikostas, Biljana Pehrsson och Mads Thygesen. Nyval av Ulrika Dellby vid stämman 2023, Aris Fioretos avgick Arb rep: Jens Thiman, Hulda Lind Johannsdottir Rev: Jennifer Rock-Baley (EY)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

93 (90) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 44,3 (43) tkr.

Nyckeltal

 

 

 

 

år 2022

 

år 2021

Resultaträkning, mnkr

 

 

 

 

 

 

Nettoomsättning

 

 

309

278

 

Rörelseresultat

 

 

-3

3

 

Resultat före skatt

 

 

-4

5

 

Nettovinst

 

 

 

 

-4

5

 

- varav hänförbart till minoritet

0

0

 

Balansräkning, mnkr

 

 

 

 

 

 

Balansomslutning

 

 

174

164

 

Anläggningstillgångar

 

 

90

89

 

Eget kapital

 

 

 

 

27

32

 

- varav minoritet

 

 

0

0

 

Nettoskuld

 

 

 

 

2

-8

 

Operativt kapital

 

 

30

24

 

Övriga nyckeltal

 

 

 

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

 

-1,0

1,2

 

Avkastning - eget kapital, %

 

 

-14,1

15,6

Avkastning - operativt kapital, %

-10,9

14,0

 

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

0,1

-0,2

 

Soliditet, %

 

 

 

 

15,8

19,3

 

Bruttoinvesteringar, mnkr

 

 

9

29

 

Anslag, mnkr

 

 

 

 

261

261

 

Utdelning, mnkr

 

 

0

0

 

Klimatavtryck

 

Scope 1

62

-

 

tCO2e

 

 

Scope 2

138

-

 

 

 

 

Scope 3

-

-

 

Sjukfrånvaro, %

 

 

3,3

3,1

 

Personalomsättning, %

 

 

14,2

5,4

 

Antal anställda i medeltal

 

 

272

248

 

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

 

 

Redovisar enligt IFRS

 

 

Nej

 

 

 

En taxonomirapportering avges

Nej

 

 

 

Bolaget har satt klimatmål

 

 

Ja

 

 

 

Mål satta för biologisk mångfald

Nej

 

 

 

Könsfördelning, %

 

 

 

 

 

 

 

 

11

 

 

 

 

 

 

56

44

89

 

57

 

43

 

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

Anställda

Ledning

Styrelse

 

Män

 

 

 

 

 

Styrelse valda för 2023/24

50 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

58

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Green Cargo AB är Sveriges största aktör inom hållbar järnvägslogistik och en viktig logi- stikpartner till svenskt näringsliv. Bolaget erbjuder transporter i ett nätverk över hela Sverige och med partners når företaget tusentals platser på den europeiska kontinenten. Green Cargos system har ca 5 000 vagnar, 360 lok och personal i hela Skandinavien för att möta näringslivets transportbehov. Bolagets kunder finns främst inom basindustrin där skog, stål och papper dominerar, men även inom branscher som kemi/energi, verkstadsin- dustri, fordonsindustri och dagligvaruhandel. 97 procent av Green Cargos transportarbete sker med eltåg där klimatpåverkan är nära noll.

Ordf: Andreas Regnell Vd: Ted Söderholm

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Andreas Regnell Led: Catarina Fritz, Crister Fritzson, Charlotte Hansson, Karin Strömberg och Michael Thorén. Nyval av Urban Lindskog vid stämman 2023, Sten Olsson avgick Arb rep: Jerker Liljeberg, Jonas Blomqvist Rev: Linda Corneliusson (PwC)

Viktiga händelser 2022

Green Cargo satsade på ett nytt, konsoliderat nätverk för intermodala transporter.

Green Cargo avslutade koncernens norska inrikesverksamhet.

Nya transportavtal om 1 331 (949) mnkr tecknades.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital 10 procent. Avkastningen upp- gick till 5,2 (20,7) procent.

Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings- grad 0,6–0,9 ggr. Nettoskuldsättnings- graden uppgick till 1,4 (2,5) ggr. Förbätt- ringen av nettoskuldsättningsgraden

förklaras framför allt av koncernens positiva resultat.

Utdelning: 50 procent av årets vinst efter skatt med beaktande av nettoskuld- sättningsgraden. Ingen utdelning lämna- des för 2022.

Strategiska mål

Green Cargo styr och leder verksamheten ur ett brett perspektiv med stöd av ett balanse- rat styrkort. Av de samlade hållbarhetsmålen har Green Cargos styrelse fastslagit långsik- tiga målsättningar för ett antal av dessa.

Basår är, där det är relevant, 2019 och alla mål ska vara uppfyllda till 2030 om inget annat anges. Se tabellen Hållbarhetsmål.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 458 (444) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 191 (185) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal

år 2022

år 2021

Resultaträkning, mnkr

 

 

Nettoomsättning

4 519

4 175

Rörelseresultat

104

440

Resultat före skatt

43

400

Nettovinst

43

400

- varav hänförbart till minoritet

0

0

Balansräkning, mnkr

 

 

Balansomslutning

3 454

3 448

Anläggningstillgångar

2 247

2 193

Eget kapital

731

644

- varav minoritet

0

0

Nettoskuld

1 055

1 594

Operativt kapital

1 786

2 238

Övriga nyckeltal

 

 

Rörelsemarginal, %

2,1

9,1

Avkastning - eget kapital, %

6,3

90,2

 

 

Utfall

Mål

Utfall

Mål

Hållbarhetsmål

2022

2022

2021

2030

Säkerhet

Trafiksäkerhetsindex

95,5

95,8

95,2

98

 

Sjukfrånvaro, %

5,2

4,5

4,6

n/a

Med-

Engagemangsindex, Green Cargo AB

76

79

77

85

arbetare

Ledarskapsindex, Green Cargo AB

73

75

71

n/a

 

Andel kvinnor, Green Cargo AB, %

21

22

20

30

Miljö

Gram CO2e/tonkm

2,42

2,80

2,76

1,5

kWh/tonkm, järnväg med eldrift

0,036

0,036

0,036

0,030

 

Kund &

Kundnöjdhet, utvalda kunder, (skala 1–5)

3,13

3,80

3,54

n/a

Punktlighet till kund, lastad vagn till kund inom utlovad timme, %

84,8

95

87,1

95

kvalitet

 

Regularitet, andel avvecklade av totala tåg (utrullad plan), %

94,8

96,0

95,8

n/a

 

Rörelseresultat Green Cargo AB i mnkr (moderbolaget)

160

n/a

448

n/a

Finans

Nettoomsättning i mnkr (moderbolaget)

4 067

n/a

3 815

n/a

Avkastning på operativt kapital, % (koncern)

5,2

n/a

20,7

n/a

 

 

Nettoskuldsättningsgrad (koncern)

1,4

n/a

2,5

n/a

Ekonomiska mål och uppföljning

Lönsamhet

 

 

 

 

Kapitalstruktur

 

 

Utdelning

 

 

 

 

Rop, %

 

 

 

 

 

Nettoskuldsättningsgrad, ratio

%

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

20,7

 

10

 

 

 

 

 

100

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

8

 

 

7,3

 

 

80

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

5,2

 

6

 

 

 

 

 

60

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-4,6

 

 

 

4

2,1

3,5

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

-10

 

-5,8

 

 

 

2

 

 

 

1,4

20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-10,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

0

0

0

0

-20

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2018

2019

2020

2021

2022

2018

2019

2020

2021

2022

2018

2019

2020

2021

2022

 

 

 

Mål: ≥10%

 

 

 

 

 

 

Mål: 0,6–0,9 ggr

 

 

 

 

Mål: 50%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

Nytt mål antaget av bolagsstämman

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avkastning - operativt kapital, %

5,2

20,7

 

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

1,4

2,5

 

Soliditet, %

 

 

 

21,2

18,7

 

Bruttoinvesteringar, mnkr

 

244

116

 

Anslag, mnkr

 

 

 

0

0

 

Utdelning, mnkr

 

 

0

0

 

Klimatavtryck

 

Scope 1

20 195

21 251

 

tCO2e

 

Scope 2

3 489

3 422

 

 

 

Scope 3

3 911

6 375

 

Sjukfrånvaro, %

 

 

5,2

4,6

 

Personalomsättning, %

 

2,2

-

 

Antal anställda i medeltal

 

1 878

1 912

 

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

 

 

Redovisar enligt IFRS

 

 

Ja

 

 

 

En taxonomirapportering avges

Nej

 

 

 

Bolaget har satt klimatmål

 

Ja

 

 

 

Mål satta för biologisk mångfald

Nej

 

 

 

Könsfördelning, %

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

80

33

67

43

57

 

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

Anställda

Ledning

Styrelse

 

Män

 

 

 

 

 

Styrelse valda för 2023/24

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 51

59

Skr. 2022/23:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

AB Göta kanalbolag ska driva och förvalta Göta kanal så att dess värde, såväl som kultur- historiskt byggnadsverk som turistattraktion, vidmakthålls. Göta kanal är i dag en av de viktigaste motorerna inom svensk besöksnäring med mer än tre miljoner besökare årligen. Kanalen trafikeras främst av fritids- och kryssningsbåtar. Bolaget bedriver också omfat- tande underhålls- och upprustningsverksamhet av kanalen och intilliggande fastigheter. För detta får bolaget anslagsmedel från staten. Merparten av fastigheterna är uthyrda som bostäder eller lokaler för näringsverksamheter. Det särskilt beslutade samhällsuppdraget omfattar hela verksamheten förutom den skogsrörelse som bolaget bedriver.

Ordf: Magnus Hall

Vd: Roger Altsäter

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Magnus Hall Led: Göran Carlberg, Anna Ernestam, Jenny Lahrin, Magnus Ling, Johanna Palmér och Fredrik Persson. Bengt-Olov Gunnarson avgick vid stämman 2023

Arb rep: Therese Sjöberg

Rev: Mikael Berlin (EY)

Viktiga händelser 2022

Landbesökarna har ökat med 7 procent under kanalsäsongen.

Internationella gäster har hittat till Sverige efter pandemin och utgör nästan 40 procent av fritidsbåts- gästerna.

Kryssningsbåtarna har kunnat köra utan restriktioner.

Renoveringsprojektet Göta kanal 2.0 fortsatte under vintersäsongen.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Lönsamhet: EBT-marginalen ska uppgå till minst 0 procent. Utfallet var 0,1 pro- cent. EBT-marginal beräknas som resul- tat före skatt genom omsättning.

Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings- grad ska uppgå från –10 till +50 procent. Nettoskuldsättningsgraden uppgick till –374,2 procent och förklaras av att 148,3 miljoner kronor fanns kvar i likvida medel vid årsskiftet för att täcka slutfö- rande av pågående renoveringsprojekt.

Strategiska mål

I affärsplanen arbetar bolaget vidare med tre övergripande mål: intäktsmål, attraktivitets- mål och säkerhetsmål samt fyra huvudmål från Agenda 2030: rent vatten och sanitet, hållbar energi för alla, biologisk mångfald och anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt. Mål och aktiviteter inom dessa områden har beslutats i bolagets affärsplan.

Ekonomiska mål och uppföljning

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Uppdragsmål har beslutats av ägaren på årsstämman 2016 för följande områden:

Tillräcklig båttrafik för att behålla attrak- tionskraften

Bevarande

Kundnöjdhet

Ekoturism

Reguljär passagerarbåtstrafik (kryss- ningsbåtstrafik) har kommit igång efter pandemin och trafiken har bedrivits över hela kanalsträckan. Ett fortsatt starkt intresse fanns under året för att besöka Göta kanal med fritidsbåt. 1 994 sålda båtbiljetter överträffade målet 1 700, varav 491 båtar var under boknings- säsong mot målet minst 400.

Kanalen har varit tillgänglig 94,4 procent av tiden under säsongen och ingen olycka har inträffat som beror på anläggningens skick. Av de bevarade sluss- och brovakt- arbostäderna var utfallet 98 procent för hus med året-runt-standard. Renovering av Lanthöjden kvarstår.

Målsättningen är betyg lägst 4,0 av 5,0 möjliga för kundnöjdhet. Målet uppfyll- des. Utfall för landbesökare var 4,7, fri- tidsbåtar 4,5, rederierna 4,0 och för före- tagsmedlemmar i Officiell Partner 4,0.

Att bibehålla alléträden längs med kan- alen och att arbeta mot att återställa allén till ursprungligt antal, 16 000 alléträd, är ett sätt att främja ekoturism och under året planterades 77 träd. Den nationella cykelleden utmed Göta kanal har god- känts och nu pågår arbete med att slut- föra skyltning av cykelleden. Invigning sker inför säsongen 2023.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 109 (106) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 73 (71) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal

 

 

år 2022

år 2021

Resultaträkning, mnkr

 

 

Nettoomsättning

 

 

47

42

Rörelseresultat

 

 

-1

0

Resultat före skatt

 

 

0

0

Nettovinst

 

 

0

0

- varav hänförbart till minoritet

0

0

Balansräkning, mnkr

 

 

Balansomslutning

 

 

202

158

Anläggningstillgångar

47

50

Eget kapital

 

 

40

40

- varav minoritet

 

 

0

0

Nettoskuld

 

 

-148

-100

Operativt kapital

 

 

-109

-61

Övriga nyckeltal

 

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

 

-1,4

0,3

Avkastning - eget kapital, %

0,2

0,1

Avkastning - operativt kapital, %

0,8

-0,4

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

-3,7

-2,5

Soliditet, %

 

 

19,6

25,0

Bruttoinvesteringar, mnkr

0

1

Anslag, mnkr

 

 

10

12

Utdelning, mnkr

 

 

0

0

Klimatavtryck

Scope 1

-

-

tCO2e

Scope 2

-

-

 

Scope 3

-

-

Sjukfrånvaro, %

 

 

4,1

3,5

Personalomsättning, %

20,6

6,2

Antal anställda i medeltal

43

40

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

Redovisar enligt IFRS

 

 

Ja

(RFR 2)

En taxonomirapportering avges

Nej

 

Bolaget har satt klimatmål

Nej

 

Mål satta för biologisk mångfald

Ja

 

LönsamhetKapitalstruktur

EBT-marginal, %Nettoskuldsättningsgrad, %

5,0

 

 

 

 

 

 

100

 

 

 

 

2,5

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-16,6

 

 

0,0

 

0,2

0,1

0,1

0,1

0,1

 

-100

-34,3

-148,9

 

-2,5

 

 

 

 

 

 

-200

 

 

-254,1

 

 

 

 

 

 

 

-300

 

 

-374,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-5,0 2018

2019

2020

2021

2022

-400

2018

2019

2020 2021 2022

 

 

 

 

Mål: ≥0%

 

 

 

 

 

 

Mål: -10–50%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

 

Nytt mål antaget av bolagsstämman

 

 

 

 

 

 

 

 

52 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

Könsfördelning, %

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

33

67

80

43

57

 

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Män

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anställda

Ledning

Styrelse

Styrelse valda för 2023/24

60

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Göta kanal – en resa genom både tid och rum

Idéer blir till verklighet

Göta kanal var en idé som fanns under flera hundra år innan den till slut blev verklighet. År 2022 var det 200 år sedan Göta kanal öppnades för trafik på västra linjen, och 190 år sedan hela Göta kanal stod klar och kunde invigas. 20 års hårt arbete var därmed till ända och båtarna kunde börja segla genom Sverige i stället för runt.

Kunskap är framgång

År 1815 grundades kanalskolan i Tåtorp som den första högre tek- niska skolan i Sverige, vilket bidrog till att Göta kanal låg i front- linjen för landets tekniska utveckling. Skolan blev föregångare till Bergsskolan i Falun, Chalmers i Göteborg och Teknologiska institutet i Stockholm (nuvarande Kungliga Tekniska Högskolan).

Transportled för godstrafik

När Sveriges industrialisering tog fart i mitten av 1800-talet fung- erade Göta kanal som en utmärkt farled där pråmar kunde lastas med betydligt mer gods än via det då gängse transportmedlet – häst. Dåtidens vägar var ofta i dåligt skick. Allt eftersom järn- vägen byggdes ut i Sverige skapades samarbete mellan kanalen och järnvägen. Platser som t.ex. Töreboda var en viktig om- lastningsplats där transporter från Göteborg lastades om för att fortsätta via kanalen.

Från nytta till nöje

Persontrafiken med passagerarbåtar som färdmedel blev ett inslag på Göta kanal efter invigningen. Under 1850–1860-talen färdades lika många på kanalen som med landets alla hästdrivna skjuts- linjer tillsammans.

När järnvägen utvecklades på 1870-talet minskade både gods-/ persontrafiken och det nya transportsättet kom över tid att delvis konkurrera ut transporterna på kanalen.

Teknisk utveckling

Under åren har båtarnas konstruktioner utvecklats. Från att segla, och dras av oxar längs med dragvägarna utmed kanalen, kom motorer på båtarna under 1920-talet.

Tekniken i slussportarna har kompletterats med el och hydraulik från 1969 och framåt. Fram till 1970-talet fungerade Göta kanal som övervägande godstransportled och därefter blev kanaltra- fiken mer turism med fritidsbåtar och passagerarbåtar.

En vacker historia

Ett stort renoveringsprogram med extra anslag från ägaren staten har genomförts med start 2016 för att återställa kanalens ur- sprungliga profil och funktioner. För att även kommande genera- tioner ska kunna njuta av båttrafiken på Göta kanal, säkras och anpassas den till dagens krav på säkerhet och till framtidens klimat med t.ex. större nederbördsmängder. Målet är att Göta kanal ska fortsätta att vara en naturlig mötesplats – och att hela anlägg- ningen ska vara trygg och säker för alla besökare.

Renoveringsprojektet ”Göta kanal 2.0” som under vinter- säsongen 2022–23 gick in i ett slutskede har omfattat 87 km grävd kanal, 58 slussar och 4 km kajer. Totalt sett har långt över 100 enskilda renoveringsprojekt bedrivits utmed kanalen sedan start. Många av åtgärderna hade aldrig gjorts förut och man har fått pröva sig fram med en blandning av gamla metoder och ny teknik.

Hundratals upplevelser och svenska folkets favorit

Hela Göta kanalområdet har blivit en av Sveriges mest kända och välbesökta turistattraktioner. Årligen lockar Göta kanal fler än tre miljoner besökare och kanalen är en motor i svensk besöksnäring.

Berättelser om och på Göta kanal finns i många former. Första biofilmen Göta kanal kom 1981. En stor publiksuccé med 1,5 mil- joner sålda biobiljetter. Under 2022 hade den fjärde Göta kanal- filmen premiär. Filmerna lockar fortfarande stora mängder tittare årligen.

Digital destination

Under de 200 år som kanalen funnits har en viktig faktor varit att hela tiden utveckla Göta kanal. Från teknik med segelskutor som drogs för hand till eldrivna båtar. Göta kanal utvecklar nu en gemensam it-plattform för de företag som finns och är aktiva på destinationen. Bokningsplattformen togs i bruk under våren 2023 och väntas ge ytterligare kraft och lyft för besöksmålet. Kund- nyttan ökar när det blir enkelt att boka upplevelser vid Göta kanal.

I allas hjärta

Berättelsen om Göta kanal är en spännande resa genom både tid och rum. Det är en historia full av själ och hjärta, och ambitionen är att den ska vara kvar i minst 200 år till.

Årtusendets svenska byggnadsverk

1810 AB Göta kanalbolag etableras.

Kungligt privilegiebrev ger både rättighet och skyldighet att bygga och driva Göta kanal. Delar av kanalen tas i bruk vartefter den blir klar.

1978 Svensk staten köper Göta kanal. Efter många år av privat ägande övergår Göta kanal

i statens ägo där bevarande uppdraget blir ett tydligt mål.

1832 Göta kanal invigs. Efter 22 år var det hårda, men hängivet utförda arbetet med att förena Östersjön med Väs- terhavet färdigt. 84 miljoner timmars slitsamt arbete var till ända.

2015 Göta kanal 2.0. Staten beslutar att bevara Göta kanal för kommande generationer. De största reno- veringsinsatserna sedan kan- alen invigdes påbörjas.

1874 Kryssningar med lång tradition.

M/S Juno börjar trafikera Göta kanal och gör så, tillsammans med flera andra passagerar- fartyg, än i dag!

2022 Göta kanal firar 200 år.

Stort firande hela jubileums- året med besök av H.M. Kung Carl XVI Gustaf. Göta kanal blir också en nationell cykelled.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 53

61

Skr. 2022/23:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Infranord AB är det ledande järnvägsentreprenadbolaget i Sverige och en av de största aktörerna i Norge. Infranord levererar järnvägstjänster inom ban-, el-, signal- och teletek- nik. Bolaget bedriver även verksamheter inom mättjänster samt tillverkar och renoverar järnvägskomponenter. Fokus ligger på att underhålla och modernisera dagens järnvägar samt att utveckla och bygga framtidens järnvägsspår. Genom sin verksamhet möjliggör Infranord klimatanpassade transporter. Därmed är bolaget en del av framtidens hållbara transportlösningar. Bolagets mission är att möjliggöra säkra, punktliga och hållbara järn- vägstransporter till nytta för kunder, ägare och samhälle. Infranord har ett heltäckande erbjudande och medarbetare med hög teknisk kompetens och stor kunskap om järnväg.

Ordf: Jan Bardell

Vd: Stefan Gustavsson

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Jan Bardell Led: Charlotte Bergman, Sven- Erik Bucht, Ulrika Danielsson, Lucien Herly, Magnus Meyer och Caroline Ottosson

Arb rep: Håkan Englund, Henrik Eneroth

Rev: Helena Nilsson (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 445 (432) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 216 (210) tkr. Arvode utgår inte till

Viktiga händelser 2022

Positiv resultatutveckling som beror på effektiviseringar i maskinverksam- heten, förbättrad projektstyrning samt framgångar i den norska verk- samheten. Fortsatt hög orderstock.

Vd-byte i augusti 2022 då Henrik Löf- gren lämnade över till Peter Viinapuu (interim). Stefan Gustavsson är ny permanent vd.

Trafikverket förbereder sitt arbete med att genomföra visst järnvägs- underhåll i egen regi där de med egen personal ska ansvara för planering och produktionsledning av det opera- tiva arbetet på tre uppdrag.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Lönsamhet: Avkastning på eget kapital ska uppgå till minst 16 procent. Avkast- ningen uppgick till 9,5 (8,2) procent.

Kapitalstruktur: Soliditet om minst 33 procent. Utfallet var 34,2 (31,0) procent.

Utdelning: 50–75 procent av resultatet efter skatt. För 2022 uppgår utdelningen till 41 miljoner kronor, motsvarande

50 procent av koncernens resultat efter skatt.

Strategiska mål

Infranord har ett verktyg, hållbarhetskom- passen, där Infranords väsentliga hållbar- hetsområden målsätts och följs upp. Dessa hållbarhetsområden inkluderar:

Ekonomiska mål och uppföljning

Hälsa och säkerhet: Målet för olycksfalls- frekvens är mindre än 3,0 till år 2026, mätt som totalt antal arbetsskador (1 dags sjuk- skrivning eller mer) delat med antal miljo- ner arbetade timmar. Infranord fokuserar på att stärka den interna säkerhetskultu- ren. Det övergripande målet är att antalet allvarliga olyckor ska vara noll. För att nå målet arbetar man genom utbildning, rutiner och säkerhetssystem. Utfallet för 2022 var 3,0 (4,0).

Icke-diskriminering: Nöjd Medarbetar Index (NMI) minst 76 till år 2026. Infra- nord befinner sig i en generationsväxling och behöver utveckla och rekrytera nya medarbetare. Stora pensionsavgångar de närmaste åren utgör en utmaning. Bola- gets kompetensförsörjningsplan syftar till gemensam, enhetlig och systematisk rekrytering, introduktion, medarbetarut- veckling, kompetensöverföring och suc- cession. Infranords företagskultur ska vara inkluderande och inspirerande. NMI-utfallet för 2022 var 67. För 2021 saknas utfall.

Kvalitet i leverans: Trafikverkets leveran- törsutvärdering UppLev ska vara minst 4,0 till år 2026. Bolaget ska utveckla sina tjänster inom väl definierade teknikområ- den och verka för kontraktsmodeller som är gynnsamma för såväl branschens aktö- rer som samhället i stort. Digitalisering av järnvägen är en trend som skapar affärs- möjligheter. Utfallet för 2022 var 3,3 (3,3).

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal

 

 

år 2022

år 2021

Resultaträkning, mnkr

 

 

 

Nettoomsättning

 

 

4 296

 

4 102

Rörelseresultat

 

 

108

 

89

Resultat före skatt

 

 

106

83

Nettovinst

 

 

82

 

63

- varav hänförbart till minoritet

1

 

2

Balansräkning, mnkr

 

 

 

Balansomslutning

 

 

2 646

 

2 635

Anläggningstillgångar

912

 

1 031

Eget kapital

 

 

906

 

816

- varav minoritet

 

 

0

 

0

Nettoskuld

 

 

-176

 

42

Operativt kapital

 

 

730

 

858

Övriga nyckeltal

 

 

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

 

2,5

2,2

Avkastning - eget kapital, %

9,5

8,2

Avkastning - operativt kapital, %

13,6

 

8,8

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

-0,2

 

0,1

Soliditet, %

 

 

34,2

 

31,0

Bruttoinvesteringar, mnkr

40

 

71

Anslag, mnkr

 

 

0

 

0

Utdelning, mnkr

 

 

41

 

0

Klimatavtryck

Scope 1

8 642

 

8 467

tCO2e

Scope 2

708

 

8

 

Scope 3

-

 

-

Sjukfrånvaro, %

 

 

3,9

 

3,2

Personalomsättning, %

15,0

 

-

Antal anställda i medeltal

1 630

 

1 712

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

 

Redovisar enligt IFRS

 

 

Ja

 

 

En taxonomirapportering avges

Nej

 

 

Bolaget har satt klimatmål

Ja

 

 

Mål satta för biologisk mångfald

Nej

 

 

Lönsamhet

 

 

 

 

Kapitalstruktur

 

 

 

Utdelning

 

 

 

Re, %

 

 

 

 

 

Soliditet, %

 

 

 

%

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

50

 

 

 

 

 

 

100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40

 

38,4

 

 

 

34,2

80

 

 

 

 

 

10

 

9,9

 

 

8,2

9,5

 

32,4

30,3

31

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,3

 

 

30

 

 

 

 

 

 

60

50

 

 

 

50

0

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

 

-7,2

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

20

 

0

0

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-10

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

 

 

 

Mål: ≥16%

 

 

 

 

 

 

 

Mål: ≥33%

 

 

 

 

 

 

Mål: 50–75%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

Nytt mål antaget av bolagsstämman

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

54 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

Könsfördelning, %

11

89 38 63 43 57

Kvinnor

Män

Anställda Ledning Styrelse

Styrelse valda för 2023/24

62

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Jernhusen AB äger, utvecklar och förvaltar stationer, stationsområden, underhållsdepåer samt gods- och kombiterminaler längs den svenska järnvägen. Jernhusen fyller en viktig funktion genom att konkurrensneutralt och på affärsmässiga grunder förvalta och utveckla ett antal fastigheter med central funktion för den spårburna trafiken. I samverkan med transportsystemets aktörer bidrar Jernhusen till att uppfylla de av riksdagen beslutade transportpolitiska målen.

Ordf: Anette Asklin

Vd: Kerstin Gillsbro

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Anette Asklin Led: Kjell-Åke Averstad, Magnus Jacobson, Agneta Kores, Lotta Mellström, Martin Lindgren och Katarina Wåhlin Alm

Arb rep: Charlotte Mattsson, Mari Therus

Viktiga händelser 2022

Högre fastighetsintäkter på grund av högre lokalintäkter och rörliga intäkter på stationerna samt positiva värdeför- ändringar på fastigheter och finansiella instrument om 1,3 (1,4) mdkr bidrog till stabilt resultat och finansiell ställning.

Fastigheternas marknadsvärde upp- gick till 21 305 (19 574) mnkr.

Lansering av nytt finansieringsram- verk fullt ut anpassat till EU-taxono- mins krav och den föreslagna standar- den för gröna obligationer – European Green Bond Standard.

Andel grön finansiering uppgick till 77 procent vid årsskiftet 2022/23.

Malmö Centralstation utsedd till Årets Station av konsumentorganisationen Resenärerna, det vinnande förslaget i utvecklingen av Centralstaden Stock- holm presenterades och ett flertal utvecklingsprojekt för att öka depåka- paciteten inleddes.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Lönsamhet: Totalavkastningen ska uppgå till minst 6,0 procent under en konjunkturcykel. Utfall: 9,1 procent. Genomsnittlig totalavkastning de senaste 10 åren var 7,6 procent.

Kapitalstruktur: Belåningsgrad 45–55

procent. Utfall: 38 procent där värdeök- ningarna bidragit till en nivå under mål- nivån. Räntetäckningsgrad minst 2,0 ggr. Utfall: 6,9.

Ekonomiska mål och uppföljning

Utdelning: Ordinarie utdelning ska uppgå till mellan 40–70 procent av årets resultat efter skatt (efter återläggning av värdeförändringar och därtill hörande uppskjuten skatt). De årliga utdelnings- besluten ska beakta genomförandet av bolagets strategi, finansiell ställning samt kapitalstrukturmålet. Utdelningen för 2022 uppgick till 432 miljoner kronor, motsvarande 70 procent av det utdel- ningsgrundande resultatet.

Strategiska mål

Säkert, sunt och tryggt för alla: Noll personer allvarligt skadade. Utfall: Noll personer allvarligt skadade.

Lönsam tillväxt: Totalavkastning om minst 6 procent över en konjunkturcykel. Utfall: 9,1 procent.

Klimatneutralt: Klimatpåverkan halve- rad jämfört med 2020 senast 2030 och klimatneutralt senast 2045. Utfall: Totala

utsläpp 11 725 ton CO2e 2022, en ökning med 48 procent jämfört med basåret 2020 (7 909). Ökat utsläpp beror framför allt på en högre projektvolym. Ett komplette- rande mått visar att energiintensiteten per kvadratmeter bruksarea har minskat med 11 procent.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Rev: Helena Ehrenborg (PwC)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 294 (285) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 142 (138) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal

 

år 2022

år 2021

Resultaträkning, mnkr

 

 

Nettoomsättning

 

1 638

1 514

Värdeförändringar

 

1 285

1 359

Rörelseresultat

 

2 165

2 090

Resultat före skatt

 

2 038

1 966

Nettovinst

 

1 637

1 633

- varav hänförbart till minoritet

-1

5

Balansräkning, mnkr

 

 

Balansomslutning

 

23 448

21 507

Anläggningstillgångar

21 717

19 807

Eget kapital

 

10 756

9 477

- varav minoritet

 

37

39

Nettoskuld

 

8 093

8 073

Operativt kapital

 

18 849

17 550

Övriga nyckeltal

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

132,2

138,1

Avkastning - eget kapital, %

16,2

18,7

Avkastning - operativt kapital, %

11,9

12,4

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

0,8

0,9

Soliditet, %

 

45,9

44,1

Bruttoinvesteringar, mnkr

825

517

Anslag, mnkr

 

0

0

Utdelning, mnkr

 

432

390

Klimatavtryck

Scope 1

51

23

tCO2e

Scope 2

1 997

2 078

 

Scope 3

9 677

9 116

Sjukfrånvaro, %

 

2,6

2,5

Personalomsättning, %

13,2

7,3

Antal anställda i medeltal

175

186

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

Redovisar enligt IFRS

 

Ja

 

En taxonomirapportering avges

Ja (alignment)

Bolaget har satt klimatmål

Ja

 

Mål satta för biologisk mångfald

Nej

 

Lönsamhet

 

 

 

 

Kapitalstruktur

 

 

 

 

Utdelning

 

 

 

Totalavkastning, %

 

 

 

Belåningsgrad, %

 

 

%

 

 

 

 

 

 

15

 

 

 

 

 

 

 

60

 

45,5

46,7

 

 

 

150

120

 

 

 

 

12

 

 

 

 

10,4

9,1

 

50

 

 

 

 

120

 

 

 

 

9

 

 

8,6

 

 

 

40

 

 

 

45,9

41,2

 

90

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30

 

 

 

 

38

 

 

 

 

70

70

6

 

5,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

60

 

 

 

 

3

 

 

 

1,7

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

30

 

 

33

40

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

 

Mål: ≥6%

 

 

 

 

 

 

Mål: 45–55%

 

 

 

 

 

 

Mål: 40–70%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

 

Nytt mål antaget av bolagsstämman

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Könsfördelning, %

 

 

 

 

 

39

61

43

57

57

43

 

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Män

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anställda

Ledning

Styrelse

Styrelse valda för 2023/24

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 55

63

Skr. 2022/23:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Lernia AB är en av Sveriges ledande matchningsaktörer med tjänster inom vuxenutbildning, bemanning, rekrytering, matchning och omställning. Med ett brett tjänsteutbud arbetar bolaget med att tillgodose kompetensbehov på hela arbetsmarknaden. Lernia har verksam- het på ca 100 orter över hela Sverige och är auktoriserat som bemannings-, utbildnings-, rekryterings- och omställningsföretag av respektive branschorganisation. Lernias tjänster är riktade såväl till individer som kunder inom det privata näringslivet samt kunder i den offentliga sektorn. Under 2022 var Lernia den tredje största aktören totalt inom bemanning i Sverige, och den största aktören inom segmentet bemanning av yrkesarbetarkonsulter (s.k. blue-collar).

Ordf: Kjell Hasslert

Vd: Veronica Rörsgård

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Kjell Hasslert Led: Peter Blomqvist, Niklas Flyborg, Tommy Ohlström, Gunilla Rittgård och Gunilla Spongh. Nyval av Karin Svensson vid stämman 2023, Erika Rönnquist Hoh avgick Rev: Tomas Mathiesen (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 354 (343) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 165 (160) tkr. Arvode utgår inte till

Viktiga händelser 2022

Lernia ökade under året omsätt- ningen med 13 procent men når inte lönsamhetsmålet.

Över 13 700 personer fick nytt jobb under året med hjälp av Lernias tjänster.

Bemanningsverksamheten fortsätter att utvecklas starkt samtidigt som utbildningsverksamheten går med förlust. Matchningsverksamheten visar på fortsatt lönsam tillväxt.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Lönsamhet: Lernias avkastning på eget kapital ska uppgå till minst 13 procent. Avkastningen uppgick till 6,5 procent.

Kapitalstruktur: Soliditet 30–40 procent. Bolagets soliditet uppgick till 37 procent.

Utdelning: Ordinarie utdelning ska uppgå till mellan 30 och 70 procent av årets resultat, med ett riktvärde om 50 procent, under förutsättning att solidite- ten efter utdelning hamnar inom målin- tervallet samt med beaktande av genom- förandet av koncernens strategi och investeringsbehov. Utdelningen för 2022 uppgick till 9 miljoner kronor vilket mot- svarade 30 procent av årets resultat.

Ekonomiska mål och uppföljning

Strategiska mål

Jobbskapande: Målet för antalet personer som med hjälp av Lernias tjänster fick ett nytt jobb uppgick för 2022 till 15 000 och utfallet blev 13 706.

Arbetsmiljö: Målet att minska antalet arbetsrelaterade skador med 10 procent årligen nåddes jämfört med föregående år, men ökade jämfört med 2020. Målet att medarbetare som rekommenderade Lernia som arbetsgivare skulle uppnå eNPS 30 för stationära medarbetare och 25 för bemanningskonsulter nåddes delvis. Utfallet blev 17 respektive 25.

Mångfald: Andelen kvinnor inom Lernia uppgick till 32 procent jämfört med målet om jämn fördelning. 47,6 procent av de anställda har utländsk bakgrund vilket överstiger målet att Lernia ska spegla sam- hället i övrigt i detta avseende. 53 procent av de anställda bemanningskonsulterna var under 24 år vilket överstiger målet att motverka ungdomsarbetslöshet genom att minst 50 procent är under 24 år. Kvinnors löner uppgick till 95 procent av mäns vilket tyder på att målet att inga oskäliga löne- skillnader ska finnas i stort uppnås.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal

 

 

år 2022

år 2021

Resultaträkning, mnkr

 

 

Nettoomsättning

 

 

3 269

2 898

Rörelseresultat

 

 

44

160

Resultat före skatt

 

 

39

151

Nettovinst

 

 

30

119

- varav hänförbart till minoritet

0

0

Balansräkning, mnkr

 

 

Balansomslutning

 

 

1 286

1 192

Anläggningstillgångar

296

246

Eget kapital

 

 

475

433

- varav minoritet

 

 

0

0

Nettoskuld

 

 

79

53

Operativt kapital

 

 

554

486

Övriga nyckeltal

 

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

 

1,3

5,5

Avkastning - eget kapital, %

6,5

32,7

Avkastning - operativt kapital, %

8,4

34,1

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

0,2

0,1

Soliditet, %

 

 

36,9

36,3

Bruttoinvesteringar, mnkr

-8

3

Anslag, mnkr

 

 

0

0

Utdelning, mnkr

 

 

9

36

Klimatavtryck

Scope 1

148

96

tCO2e

Scope 2

1 376

856

 

Scope 3

67

27

Sjukfrånvaro, %

 

 

3,2

2,9

Personalomsättning, %

4,1

3,1

Antal anställda i medeltal

5 494

4 687

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

Redovisar enligt IFRS

 

 

Ja

 

En taxonomirapportering avges

Nej

 

Bolaget har satt klimatmål

Nej

 

Mål satta för biologisk mångfald

Nej

 

Lönsamhet

 

 

 

 

 

 

Kapitalstruktur

 

 

 

Utdelning

 

 

 

Re, %

 

 

 

 

 

 

 

Soliditet, %

 

 

 

%

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

32,7

 

60

 

 

 

 

 

100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

36

37

80

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

31

 

 

60

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-4,9

 

 

 

6,5

20

22

18

 

 

 

40

 

 

 

30

30

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-20

 

-34,4 -26,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20

0

0

0

 

 

-40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

 

 

 

Mål: ≥13%

 

 

 

 

 

 

 

 

Mål: 30–40%

 

 

 

 

 

Mål: 30–70%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

 

Nytt mål antaget av bolagsstämman

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

56 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

Könsfördelning, %

32 68 38 63 43 57

Kvinnor

Män

Anställda Ledning Styrelse

Styrelse valda för 2023/24

64

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag, LKAB, är en internationell högteknologisk gruv- och mineralkoncern och en världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning. LKAB bryter och förädlar järnmalm till klimateffektiva produkter som levereras till kunder över hela världen. Industrimineraler och strategiska produkter och tjänster som stödjer huvudaffären är en del av verksamheten. LKAB:s omställning till noll utsläpp av koldioxid från egna processer och produkter till 2045, att ta ett steg fram i värdekedjan samt utvinna kritiska mineraler ur gruvavfall är förutsättningar för att säkra långsiktig konkurrenskraft.

Ordf: Göran Persson

Vd: Jan Moström

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Göran Persson Led: Catrin Fransson, Eva Hamilton, Bjarne Moltke Hansen, Lotta Mellström, Gunilla Saltin och Per-Olof Wedin. Nyval av Anders Borg och Kerstin Konradsson vid stämman 2023, Gunnar Axheim och Ola Salmén avgick Arb rep: Anders Elenius, Tomas Larsson, Stefan Tallfjärd

Viktiga händelser 2022

Starkt resultat trots ökade kostnader till följd av högre priser på energi och andra insatsvaror och störningar i produktionen.

LKAB, Vattenfall och SSAB tog HYBRIT:s pilotanläggning för lagring av fossilfri vätgas i drift.

Efter framgångsrik prospektering redovisades mineraltillgångar för säll- synta jordartsmetaller på mer än en miljon ton oxider – den nu största kända fyndigheten av sitt slag i Europa.

Högsta domstolen meddelade att LKAB inte beviljas prövningstillstånd avseende överklagande av Mark- och miljööverdomstolens beslut i miljö- prövningen av verksamheten i Kiruna. LKAB har påbörjat en ny tillstånds- ansökan.

Nya centrum i Kiruna invigdes.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Lönsamhet: Avkastning på eget kapital ska överstiga 9 procent. Utfallet var 21,7 procent.

Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings- grad <60 procent. Utfallet uppgick till –17,1 procent.

Utdelning: 40–60 procent av årets vinst. Utdelningen för 2022 uppgick till 7 540 miljoner kronor, motsvarande en utdelningsandel om 50 procent.

Ekonomiska mål och uppföljning

Strategiska mål

Mål Mål 2022 2021 2026 2030

Stabil och effektiv verksamhet

Se ekonomiska mål

Klimateffektiv och hållbar omställning

Energianvändning

 

 

 

 

(kWh/ton färdig

 

 

 

 

produkt)

176

171

162

154

Koldioxidutsläpp (Kt)

661

713

608

536

Biologisk mångfald

-

-

-

-

Säker, sund och utvecklande arbetsplats

Olycksfall med från-

 

 

 

 

varo (antal/miljoner

 

 

 

 

arbetade timmar)

6,5

8,2

4,0

2,0

Lång sjukfrånvaro (%)

0,7

0,6

0,8

0,8

Andel kvinnor (%)

26

25

30

-

Andel kvinnliga

 

 

 

 

chefer (%)

28

27

30

-

LKAB följer SVEMIN:s färdplan för bio- logisk mångfald. SVEMIN är en bransch- organisationen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige. Mål att till 2030 bidra till ökad biologisk mångfald i de regioner där LKAB verkar. Delmål- sättningen till 2026 är att LKAB etablerat ett systematiskt arbetssätt för att arbeta för ökad biologisk mångfald. Under 2022 har en vägledning som beskriver målet och arbetssättet tagits fram och workshoppar har genomförts.

Mål andel kvinnor och kvinnliga chefer ersätts av mål om könsfördelning 60/40 i ledningsgrupper till 2030.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Rev: Helena Arvidsson Älgne (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 721 (700) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 325 (315) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal

 

år 2022

år 2021

Resultaträkning, mnkr

 

 

Nettoomsättning

 

46 543

48 812

Rörelseresultat

 

20 799

26 898

Resultat före skatt

 

18 680

28 382

Nettovinst

 

15 080

22 604

- varav hänförbart till minoritet

7

1

Balansräkning, mnkr

 

 

Balansomslutning

 

97 624

94 645

Anläggningstillgångar

54 183

49 329

Eget kapital

 

71 320

67 565

- varav minoritet

 

40

33

Nettoskuld

 

-12 178

-16 553

Operativt kapital

 

59 142

51 013

Övriga nyckeltal

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

44,7

55,1

Avkastning - eget kapital, %

21,7

39,0

Avkastning - operativt kapital, %

34,8

51,6

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

-0,2

-0,2

Soliditet, %

 

73,1

71,4

Bruttoinvesteringar, mnkr

4 944

3 359

Anslag, mnkr

 

0

0

Utdelning, mnkr

 

7 540

12 430

Klimatavtryck

Scope 1 647 369 696 097

tCO2e

Scope 2

13 641

16 911

 

Scope 3

-

-

Sjukfrånvaro, %

 

4,8

4,2

Personalomsättning, %

7,6

7,6

Antal anställda i medeltal

4 513

4 469

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

Redovisar enligt IFRS

 

Ja

 

En taxonomirapportering avges

Ja (alignment)

Bolaget har satt klimatmål

Ja

 

Lönsamhet

 

 

 

 

Kapitalstruktur

 

 

 

 

 

Utdelning

 

 

 

Re, %

 

 

 

 

Nettoskuldsättningsgrad, %

 

%

 

 

 

 

 

 

40

 

 

39

 

60

 

 

 

 

 

100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30

 

 

 

 

 

30

 

 

 

 

 

80

 

 

 

 

 

 

 

24,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

60

60

60

55

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

60

 

 

20

 

14,1

 

 

21,7

 

 

11

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

50

 

20,8

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

-0,9

-3

-24,5

-17,1

 

20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

-30

 

 

 

0

 

 

 

2018 2019

2020 2021

2022

2018 2019 2020 2021

2022

 

2018 2019 2020 2021 2022

 

 

Mål: ≥9%

 

 

 

 

 

Mål: <60%

 

 

 

 

 

 

 

 

Mål: 40–60%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

Nytt mål antaget av bolagsstämman

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mål satta för biologisk mångfald

Ja

 

Könsfördelning, %

 

 

 

 

 

 

26

29

71

56

44

 

 

 

74

 

 

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Män

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anställda

Ledning

Styrelse

Styrelse valda för 2023/24

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 57

65

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

LKAB – Samhällsomvandling i samförstånd

Bakgrund

LKAB:s strategi visar vägen mot noll utsläpp av koldioxid från egna processer och produkter till 2045 och säkrar bolagets verksamhet bortom 2060. Strategin bygger på tre huvudsakliga omställningsspår: Ny världsstandard för gruvbrytning, koldi- oxidfri järnsvamp med vätgasteknik och att utvinna kritiska mineraler ur gruvavfall. LKAB:s omställning förutsätter lycko- sam prospektering, tillgång till mark, förutsägbara och effektiva tillståndsprocesser samt omfattande investeringar i bolagets egen verksamhet. Därutöver krävs massiva investeringar i utbyggnad av fossilfri el och vätgas, infrastruktursatsningar inom transport, nya bostäder och behov av ny kompetens. Gruvdriften och LKAB:s framtidssatsningar kräver långsiktiga planeringshorisonter och samhällsomvandlingarna ställer höga krav på LKAB:s förmåga att samverka med alla sakägare och övriga intressenter såsom kommuner, myndigheter, näringsliv, närboende, samer och samebyar. Det förutsätter respekt för omgivningen, ansvar för miljön och öppen och transparent kommunikation. LKAB tar ansvar för den påverkan som gruv- brytningen har genom att kompensera och underlätta omflytt- ningen för de som påverkas.

Händelser under 2022

Under 2022 vann detaljplanen GP 3:2 i Kiruna och område

4 och 6:1 på västra Malmberget laga kraft. Planbesked för GP4 och GP5 i Kiruna erhölls, för vilka planavtal även tecknades med kommunen. Gällivare kommun har fortfarande inte anta- git nödvändig detaljplaneändring avseende östra Malmberget, vilket riskerar att försena tidplanen för avvecklingsområdet och därmed begränsa framtida produktion.

För att underlätta omlokalisering har Kirunas nya centrum prioriterats. Flera viktiga byggprojekt av nya bostäder, kontors- lokaler, hotell och butikslokaler har genomförts och den 1–3 september invigdes Kirunas nya centrum. Även byggandet av nytt större polishus har pågått med planerad inflyttning under 2023. Ett flertal bostadsprojekt pågår men behov av fortsatt strategiskt arbete för att driva utvecklingen snabbare än avveck- lingen är viktigt och kräver gott samarbete med kommunen. Under året genomfördes även ett lyckat avvecklingsprojekt inom det s.k. järnvägsområdet. Därutöver har arbete fortsatt för att kunna flytta Kirunas kyrka till ett område i anslutning till nya centrum.

Samhällsomvandlingarna i Malmberget och Gällivare har varit i en intensiv fas de senaste åren och framtidens stadsbild i Gälli- vare börjar ta form. Nya gymnasieskolan Kunskapshuset och nya idrottsarenan invigdes och byggandet av nya multiaktivitets- arenan pågår. Utöver kommunbyggnaderna har LKAB vid ut- gången av 2022 förvärvat och ingått avtal med fastighetsägare omfattande 97 procent av fastigheterna inom avvecklingsområ- dena. Totalt har 111 hyresrätter färdigställts under 2022, ytter- ligare 400 lägenheter är under uppförande eller planerade och ytterligare en flyttetapp av kulturhus har skett. Det första spad- taget för Gladan, ett av norra Sveriges största byggprojekt inled- des. Gladan blir en viktig del av Gällivare centrum.

Ansvarsförhållanden

Utvecklingen för LKAB och verksamhetsorterna förutsätter en väl fungerande dialog och samverkan mellan inblandade parter. Enligt den senaste undersökningen har 85 procent i Kiruna respektive 87 procent i Gällivare stort förtroende för LKAB:s förmåga att ta sitt ansvar för samhällsomvandlingen. LKAB mäter kontinuerligt gruvbrytningens påverkan och har en cen- tral roll i förändringsprocesserna. Kommunerna och LKAB kommer överens om tidplaner för samhällsomvandlingarna. Kommunerna bestämmer hur de nya samhällena ska se ut och enligt minerallagen (1991:45) finansierar LKAB de kostnader som uppstår när gruvbrytningen gör omvandlingarna nödvän- diga. LKAB är en aktiv part, både som beställare av nya fastig- heter och som samverkanspartner. Viktigt att notera är att LKAB inte har något särskilt beslutat samhällsuppdrag i förhål- lande till samhällsomvandlingarna i Malmfälten, utan verkar utifrån sitt kommersiella uppdrag och gällande lagstiftning.

Kommunerna ansvarar för stadsplanering och att lagstiftning som plan- och bygglagen samt miljöbalken följs. Kommunerna har planmonopol och har ett ansvar att bygga infrastruktur samt att driva planarbetet så att byggklar mark finns när den behövs. Statliga myndigheter involveras vid behov. Bygg- och anläggningsföretag deltar i byggandet av de nya samhällena. Principen om utveckling före avveckling är en ledstjärna i samhällsomvandlingarna.

Dialog, samverkan och samråd genomförs direkt och indirekt med intressenter där samer och samebyar har en särställning som intressentgrupp. För att minimera negativ påverkan på samebyarna och renskötseln har LKAB ingått avtal om sam- verkan med de tre samebyar som direkt berörs av verksamheten och expansionen i Kiruna och Gällivare. Avtalen bygger i till- lämpliga delar på principen FPIC (Free Prior and Informed Consent) som kommit till uttryck i internationell rätt om urfolksrättigheter.

Risker och riskhantering

LKAB:s påverkan på samhällena i Malmfälten innebär att LKAB behöver få tillgång till den mark som påverkas av gruvdriften i rätt tid för att gruvproduktionen inte ska behöva begränsas eller stoppas. Den främsta risken för LKAB är oförutsägbara och utdragna detaljplaneprocesser hos kommunerna som leder till fördröjningar, men även att kostnaderna för samhällsomvand- lingen blir högre än beräknat.

För att hantera riskerna ser LKAB till att löpande anpassa gruv- brytningsplanerna till marktillståndsfrågorna. God framför- hållning i tidplanerna för förvärvs- och ansökningsprocesser hos myndigheter är högt prioriterat. Ersättningsreglerna för reglering av skada har tagits fram för att säkerställa att sakägare kan gå skadelösa genom processen medan LKAB undviker att betala för stor ersättning. Under 2022 har ersättningsmodellen utvärderats och kompletterats. LKAB har stora åtaganden kopplat till ansvaret för den påverkan som gruvproduktionen medför och säkerställer dessa genom buffertkapital för sam- hällsomvandling och efterbehandling.

58 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

66

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Miljömärkning Sverige AB förvaltar på regeringens uppdrag det nordiska miljömärket Svanen och EU:s miljömärke EU Ecolabel (Blomman). Bolaget deltar i arbetet med utformning och utveckling av kriterier för olika varor och tjänster och licensierar pro- dukter som klarar kraven. En licensierad produkt får märkas. Syftet är att genom frivillig märkning underlätta för företag att utveckla sina produkter med hänsyn till miljö och klimat och på ett enkelt sätt kommunicera det till konsumenterna, så att de i sin tur enklare kan välja mer miljöanpassade varor och tjänster. Miljömärkning Sverige bidrar därmed till en mer hållbar produktion och konsumtion. Svanen är ett mycket starkt varumärke – 97 procent av allmänheten känner igen märkningen. Kännedomen om EU-miljömärket är lägre men stiger. Undersökningar visar att konsumenter ser miljömärkningar som det bästa verktyget för att göra hållbara val.

Ordf: Annika Helker

Vd: Anna Linusson

Lundström

 

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Annika Helker Lundström Led: Jan Peter Bergkvist, Anita Falkenek, Naznoush Habashian och Jörgen Olofsson. Nyval av Lars Erik Fredriksson vid stämman 2023, Thomas Andersson och Anders Bagge avgick

Arb rep: Ulla Sahlberg, Lotten Wesslén

Rev: Joakim Söderin (Grant Thornton)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 170 (165) tkr. Arvode till stämmovald ledamot

Viktiga händelser 2022

Anna Linusson tillträdde som ny vd.

Generation 2 av kriterierna för Inves- teringsfonder och investeringspro- dukter lanserades.

De första bärbara laddarna har klarat Nordisk Miljömärknings tuffa krav i kriterierna för Uppladdningsbara batterier och bärbara laddare.

Det svenska företaget Wellspect har klarat Nordisk Miljömärknings krav och är därmed först i världen med att erbjuda hälsovården Svanenmärkta katetrar.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Bolagets verksamhet syftar inte till vinst.

Strategiska mål

Följande mål gällde för 2020–2022:

Svanenmärkta varor: Öka omsättningen av Svanenmärkta varor med 30 procent. Utfall: Försäljningen av Svanenmärkta varor var 27 procent högre än jämförelse- året 2019.

Svanenmärkta tjänster: Öka intäkterna från licenser från Svanenmärkta tjänster med 60 procent. Utfall: Intäkterna ökade och var 27 procent högre än jämförelse- året 2019.

EU-Blommanmärkta varor: Öka omsätt- ningen av EU-Blommanmärkta varor från de som sökt licens i Sverige med 30 procent. Utfall: Omsättningen av EU-Blommanmärkta varor i EU från företag som söker licens i Sverige var 24 procent högre än jämförelseåret 2019.

Netto noll klimatavtryck: Målet skärptes 2021 till netto noll klimatavtryck 2030 med etappmålet att minska klimatutsläp- pen med 30 procent till 2022, jämfört med 2019. Utfall: Klimatavtrycket minskade med 70 procent.

Samhällsuppdrag

Miljömärkning Sverige har ett särskilt be- slutat samhällsuppdrag att genom frivillig miljömärkning stimulera utveckling och användning av produkter som ur miljösyn- punkt är bättre än andra i övrigt jämförbara produkter. Ett anslag på statens budget, som 2022 motsvarade ca 5 procent av omsättningen, får användas till bidrag för utveckling av miljömärkningskriterier för konsumentprodukter och vid behov till information om märkningen. Uppföljning av verksamheten sker genom ägardialoger och granskning av bolagets officiella rappor- ter. Bolaget bedöms ha uppfyllt sitt samhälls- uppdrag väl under 2022 givet omständighet- erna. Mål enligt processen för uppdragsmål har ännu inte utvecklats.

uppgår till 65 (63) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal

 

 

 

 

år 2022

 

år 2021

Resultaträkning, mnkr

 

 

 

 

 

 

Nettoomsättning

 

 

 

84

79

 

Rörelseresultat

 

 

 

-2

2

 

Resultat före skatt

 

 

 

-2

4

 

Nettovinst

 

 

 

 

-2

3

 

- varav hänförbart till minoritet

0

0

 

Balansräkning, mnkr

 

 

 

 

 

 

Balansomslutning

 

 

 

28

33

 

Anläggningstillgångar

 

 

10

9

 

Eget kapital

 

 

 

 

18

20

 

- varav minoritet

 

 

 

0

0

 

Nettoskuld

 

 

 

 

-3

-3

 

Operativt kapital

 

 

 

15

17

 

Övriga nyckeltal

 

 

 

 

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

 

 

-2,8

2,2

 

Avkastning - eget kapital, %

 

 

-8,9

17,4

 

Avkastning - operativt kapital, %

-14,4

11,4

 

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

-0,2

-0,2

 

Soliditet, %

 

 

 

 

64,5

60,2

 

Bruttoinvesteringar, mnkr

 

 

0

0

 

Anslag, mnkr

 

 

 

 

4

4

 

Utdelning, mnkr

 

 

 

0

0

 

Klimatavtryck

 

Scope 1

0

0

 

tCO2e

 

 

Scope 2

0

1

 

 

 

 

Scope 3

9

27

 

Sjukfrånvaro, %

 

 

 

4,0

3,4

 

Personalomsättning, %

 

 

9,8

3,4

 

Antal anställda i medeltal

 

 

83

73

 

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Jaa)

 

 

 

Redovisar enligt IFRS

 

 

 

Nej

 

 

 

En taxonomirapportering avges

Nej

 

 

 

Bolaget har satt klimatmål

 

 

Ja

 

 

 

Mål satta för biologisk mångfald

Ja

 

 

 

a) Rapporterar med referens.

 

 

 

 

Könsfördelning, %

 

 

 

 

 

 

 

64

36

43

57

43

 

57

 

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

Anställda

Ledning

Styrelse

 

Män

 

 

 

 

 

Styrelse valda för 2023/24

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 59

67

Skr. 2022/23:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Kungliga Operan Aktiebolag, Operan, är Sveriges nationalscen för opera och balett.

Ordf: Lena Olving

Vd: Fredrik Lindgren

Statens ägarandel: 100%

Viktiga händelser 2022

I juni tillträdde Fredrik Lindgren som ny vd för Operan.

Deltagarbegränsningar för allmänna sammankomster och offentliga till- ställningar, för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19, påverkade Operans verksamhet under första kvartalet. Därefter har publiken åter- kommit i nivå med tidigare.

Operans betalfria kanal Operan Play har fortsatt varit kanalen ut för att nå publiken under den tid då operahuset varit stängt för publik. Totalt har 96 olika produktioner visats på plattfor- men under året med över 200 000 visningar i hela landet men även utomlands.

En särskild satsning har gjorts på barn och ungdomsverksamheten där fler nya produktioner än någonsin tidigare har presenterats. Av hela Operans verksamhet avser 19 procent just verksamhet riktad till familjer, barn och unga samt skolor.

Det gemensamma arbetet med Dramaten om etablering av nytt produktionscenter i Flemingsberg har fortsatt inför inflyttning 2024.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Det egna kapitalet ska ge en stabil ekonomisk grund för verksamheten. Resultatet för 2022 uppgick till 1,0 miljoner kronor (24,5), vilket innebär att det egna kapitalet uppgår till 85,4 miljoner kronor (84,5).

Strategiska mål

Operan arbetar aktivt för att publiken ska växa i antal och variation: Ökad digi- talisering genom utbud av digitala sänd- ningar och ett antal nya digitala kanaler. Dessa nya kanaler ger Operan möjlighet att bredda sin publik. Antal digitalpublik var 385 981 (493 809), andel förstagångs- publik var 8 (6) procent. Under 40 år:

10 (12) procent. Besökare till Operans barn-, familje- och ungdomsverksamhet: 49 000 (10 000).

Operan arbetar aktivt för att vara en av Sveriges mest attraktiva arbetsplatser som präglas av transparens, delaktighet och dialog på alla nivåer i organisationen: Under 2022 byttes leverantör för under- sökningen vilket gör jämförelser med tidigare år svårare. 2022 års undersök- ning utgick från sju huvudområden varav arbetsklimatet, ledarskaps- och medarbe- tarskapsfrågor och värderingar var några. Svarsfrekvenser på 75 procent gick upp något jämfört med 2021 då det var 72 procent svaranden. Resultatet visar att engagemang och känsla av meningsfull- het är högt, 87 procent respektive 82 pro- cent av de svarande.

Operan arbetar aktivt för mångfald och jämställdhet i produktioner (konstnärliga team) och bland medarbetare: Könsför- delningen i de konstnärliga teamen var under året 42/58 för kvinnor/män (25/75).

Samhällsuppdrag

Operan ska vara den i Sverige ledande institutionen inom opera och balett och som nationalscen stå på högsta nivå vad gäller utveckling, förnyelse, konstnärlig kvalitet samt hantverksskicklighet i ateljéer och verkstäder: Operan håller hög konstnärlig kvalitet och vid Operans ateljéer och verkstäder finns en hant- verksskicklighet som bidrar till att bevara och utveckla en viktig del av kulturarvet.

Operan ska verka i ett internationellt opera- och danssammanhang och initiera samarbeten samt främja interkulturellt utbyte: Omfattande internationella sam- arbeten genom bl.a. gästspel och turné- verksamhet leder till förnyelse, inspira- tion och utveckling och bidrar till Ope- rans goda internationella renommé.

Operans utbud av opera och balett ska ha både spets och bredd: Operan erbjuder en varierad och bred repertoar av opera och balett med såväl nyskrivna som klas- siska verk. Operans artister har under året erhållit ett flertal priser och utmär- kelser.

Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Lena Olving Led: Magnus Aspegren, Anders Bäck, Chrissie Faniadis, Kasper Holten, Åsa Söderberg och Örjan Wikforss (vice ordf.) Arb rep: Daniel Norgren-Jensen, Johan Edholm, Johan Rydh, Fredrik Söhngen

Rev: Jennifer Rock-Baley (EY)

Arvode till styrelsens ordförande och vice ordförande uppgår till 93 (90) tkr respektive 75

(73)tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 44,3 (43) tkr.

Nyckeltal

 

 

 

 

år 2022

 

år 2021

Resultaträkning, mnkr

 

 

 

 

 

 

Nettoomsättning

 

 

 

607

566

 

Rörelseresultat

 

 

 

0

25

 

Resultat före skatt

 

 

 

1

25

 

Nettovinst

 

 

 

 

1

25

 

- varav hänförbart till minoritet

0

0

 

Balansräkning, mnkr

 

 

 

 

 

 

Balansomslutning

 

 

 

352

350

 

Anläggningstillgångar

 

 

194

193

 

Eget kapital

 

 

 

 

85

84

 

- varav minoritet

 

 

 

0

0

 

Nettoskuld

 

 

 

 

-33

-27

 

Operativt kapital

 

 

 

52

58

 

Övriga nyckeltal

 

 

 

 

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

 

 

-0,1

4,4

 

Avkastning - eget kapital, %

 

 

1,2

33,9

 

Avkastning - operativt kapital, %

-0,7

40,9

 

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

-0,4

-0,3

 

Soliditet, %

 

 

 

 

24,2

24,1

 

Bruttoinvesteringar, mnkr

 

 

18

7

 

Anslag, mnkr

 

 

 

 

507

523

 

Utdelning, mnkr

 

 

 

0

0

 

Klimatavtryck

 

Scope 1

66

33

 

tCO2e

 

 

Scope 2

-

131

 

 

 

 

Scope 3

-

-

 

Sjukfrånvaro, %

 

 

 

6,1

4,0

 

Personalomsättning, %

 

 

6,7

3,6

 

Antal anställda i medeltal

 

 

596

574

 

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

 

 

Redovisar enligt IFRS

 

 

 

Nej

 

 

 

En taxonomirapportering avges

Nej

 

 

 

Bolaget har satt klimatmål

 

 

Ja

 

 

 

Mål satta för biologisk mångfald

Nej

 

 

 

Könsfördelning, %

 

 

 

 

 

 

 

53

47

64

36

43

 

57

 

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

Anställda

Ledning

Styrelse

 

Män

 

 

 

 

 

Styrelse valda för 2023/24

60 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

68

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

PostNord kopplar ihop företag, myndigheter och privatpersoner. Genom bolagets nätverk möjliggörs affärer, handel och kommunikation till, från och inom Norden. År 2022 leve- rerade PostNord totalt 245 miljoner paket samt 1,1 miljarder brev och andra försändelser. PostNord bildades genom samgåendet mellan Post Danmark A/S och Posten AB 2009. Koncernen ägs till 40 procent av danska staten och till 60 procent av svenska staten. Rös- terna är fördelade 50/50. Moderbolaget, PostNord AB, är ett svenskt publikt bolag med koncernhuvudkontor i Solna.

Ordf: Christian Jansson Vd: Annemarie Gardshol

Statens ägarandel: 60%

Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Christian Jansson Led: Sonat Burman Olsson, Christian Frigast (vice ordf.), Hillevi Engström, Susanne Hundsbæk-Pedersen, Peder Lundquist, Erik Sandstedt och Charlotte Strand Arb rep: Bo Fröström, Daniel Hansen, Sandra

Viktiga händelser 2022

Resultatet minskade till följd av kraftig paket- och brevvolymnedgång.

Bolaget vidtar omfattande åtgärder för att hantera en utmanande omvärld.

Fortsatt hög intensitet i den ambitiösa hållbarhetsagendan.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital ska uppgå till minst 10,5 procent. Utfallet för 2022 blev 2,6 (19,2) procent och målet uppnåddes därmed inte. Resul- tatet påverkades negativt av bl.a. mins- kade volymer inom både paket- och brev- affären och höga transportkostnader.

Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings- graden ska uppgå till 10–50 procent (exkl. leasingskulder). Utfall: –37 (–20) procent, 8 (43) procent inkl. leasingskul- der.

Utdelning: 40–60 procent av årets vinst efter skatt. Ingen utdelning beslutad för 2022.

Strategiska mål

PostNord har definierat tre åtaganden inom hållbar logistik:

Vi manifesterar klimatledarskap: Det övergripande klimatmålet är fossilfria transporter och verksamhet till 2030.

Under året tog PostNord fram nya klimat- mål och fick dem godkända av Science Based Targets initiative. Basår är 2020. Mål: –80 procent absoluta växthusgas-

Ekonomiska mål och uppföljning

utsläpp i Scope 1 och 2 till 2030. Utfall: −42 procent relativt basåret. Mål: −50 procent relativa växthusgasut- släpp i Scope 3 till 2030. Utfall: +9 procent relativt basåret. Ovan mål kompletterar de verksamhetsmål avseende klimat som ingår i PostNords hållbarhetsagenda sedan tidigare.

Vi värnar om våra medarbetare: Det över- gripande målet är att erbjuda säkra arbets- platser och att verka för rättvisa villkor för leverantörers medarbetare. De två första målen gäller PostNords anställda och de två andra avser inköp och leverantörer. Mål: Inga arbetsolyckor med dödlig ut- gång. Utfall: 0. Mål: Arbetsskadefrekvens (LTIFR) klart under benchmark. Utfall: Redovisas landsvis (se bolagets årsredo- visning). Mål: Truck Transport Social Guidelines implementerad i verksam- heten 2025. Utfall: Implementering initie- rad. Mål: Responsible Procurement Index (RPI) 100 till 2025. Utfall: 90.

Vi frigör kraften i mångfalden: Det över- gripande målet är att vara en inkluderande arbetsplats. Mål: Inkluderingsindex klart över benchmark (82). Utfall: 76 (76).

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag. Bolaget har ett uppdrag om samhällsomfat- tande postservice, knutet till tillståndet att bedriva postverksamhet. Kravet i Sverige för leveranskvalitet under 2022 var att 95 pro- cent av de inrikesbrev som har lämnats in för tvådagarsbefordran ska ha delats ut inom två arbetsdagar. Utfallet för 2022 blev 94,7 pro- cent.

Svensk Rev: Anneli Pihl (Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande och vice ordförande uppgår till 726 (705) tkr respektive 542 (526) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 324 (314) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal

 

år 2022

år 2021

Resultaträkning, mnkr

 

 

Nettoomsättning

 

40 212

40 693

Rörelseresultat

 

357

2 481

Resultat före skatt

 

158

2 328

Nettovinst

 

-23

1 989

- varav hänförbart till minoritet

2

2

Balansräkning, mnkr

 

 

Balansomslutning

 

33 892

30 590

Anläggningstillgångar

22 645

16 983

Eget kapital

 

13 744

9 133

- varav minoritet

 

2

2

Nettoskuld

 

1 137

3 885

Operativt kapital

 

14 881

13 018

Övriga nyckeltal

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

0,9

6,1

Avkastning - eget kapital, %

-0,2

28,3

Avkastning - operativt kapital, %

2,6

19,2

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

0,1

0,4

Soliditet, %

 

40,6

29,9

Bruttoinvesteringar, mnkr

1 868

1 408

Anslag, mnkr

 

15

19

Utdelning, mnkr

 

0

0

Klimatavtryck

Scope 1

45 291

62 487

tCO2e

Scope 2

14 145

16 606

 

Scope 3 665 046 579 875

Sjukfrånvaro, %

 

7,2

6,5

Personalomsättning, %

-

-

Antal anställda i medeltal

26 701

28 358

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

Redovisar enligt IFRS

 

Ja

 

En taxonomirapportering avges

Ja (alignment)

Bolaget har satt klimatmål

Jaa)

 

Mål satta för biologisk mångfald

Nej

 

 

Lönsamhet

 

 

 

 

Kapitalstruktur

 

Utdelning

 

 

 

 

 

Rop, %

 

 

 

 

Nettoskuldsättningsgrad, %

%

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

18,6

19,2

150

 

 

100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

102

80

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1,6

 

 

 

 

 

 

 

60

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

50

 

31

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2,6

 

40

 

 

 

 

 

 

 

-10

 

 

 

0

 

38

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-37

20

 

 

 

 

 

 

 

-12,4

 

 

 

 

 

 

 

0

0

0

0

0

 

 

 

 

 

 

-20

 

 

 

-20 2018 2019 2020 2021 2022

-50

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

2018 2019 2020 2021 2022

 

2018 2019 2020 2021 2022

 

 

 

Mål: 10,5%

 

 

 

 

 

Mål: 10–50%

 

 

 

Mål: 40–60%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

Nytt mål antaget av bolagsstämman

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a)Vetenskapsbaserade mål som godkänts av SBTi.

Könsfördelning, %

32 68 44 56 50 50

Kvinnor

Män

Anställda Ledning Styrelse

Styrelse valda för 2023/24

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 61

69

Skr. 2022/23:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

RISE Research Institutes of Sweden AB, RISE, är ett oberoende, statligt forskningsinstitut som erbjuder unik expertis och ett 130-tal test- och demonstrationsmiljöer för framtids- säkra teknologier, produkter och tjänster. I internationell samverkan med företag, akademi och offentlig sektor bidrar bolaget till ett konkurrenskraftigt näringsliv och ett hållbart samhälle. Uppdraget till RISE anges i regeringens propositioner för forskning och innova- tion. Där anges det övergripande målet för RISE att vara internationellt konkurrenskraftigt och verka för hållbar tillväxt i Sverige genom att stärka näringslivets konkurrenskraft och förnyelse, samt främja offentlig sektors förnyelse och förmåga att bidra till lösningar på samhällets utmaningar tillsammans med näringslivet.

Ordf: Jan Wäreby

Vd: Pia Sandvik

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Jan Wäreby Led: Klas Bendrik, Mikael Hannus, Torbjörn Holmström, Pernilla Jonsson, Hanna Lagercrantz, Cristina Petrescu och Anna- Karin Stenberg

Arb rep: Ulf Nordberg, Stacy Trey

Rev: Linda Bengtsson (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 386 (375) tkr. Arvode till stämmovald ledamot

Viktiga händelser 2022

RISE etablerade Applikationscenter för additiv tillverkning.

RISE tog första spadtaget vid den kom- mersiella pilothallen för bioraffinaderi som ska påskynda kommersialise- ringen av bioekonomins teknologier, produkter och tjänster för samhällets gröna omställning.

Cyber Test Automotive, Europas mest avancerade testkluster inom cybersä- kerhet för fordonsindustrin, lanserades.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Lönsamhet: RISE är vinstdrivande men inte vinstutdelande. Bolagets rörelsemar- ginal ska vara minst 3 procent från och med 2020. Detta mål är inte uppnått.

Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings- graden ska uppgå till 20–60 procent. Detta mål är uppnått.

Strategiska mål

Hållbar framtid. (Nettopositivt bidrag till globala målen.) Nyckelresultat under utveckling.

Samhällets utmaningar. (RISE bidrag till omställning som möter samhällets utma- ningar.) Nyckelresultat under utveckling.

Nöjda kunder. Nyckelresultat: Nöjd-

kund-index (NKI) >75. Utfall: 77.

Ekonomiskt hållbar verksamhet. Nyckel- resultat: Rörelsemarginal >3 procent. Utfall: 0,6 procent.

Ekonomiska mål och uppföljning

Engagerade medarbetare. Nyckelresul- tat: Engagemangsindex >68. Utfall: 67.

Socialt hållbar verksamhet. Nyckelresul- tat: Arbetsmiljöindex >68. Utfall: 67.

Miljömässigt hållbar verksamhet. Nyckel- resultat: Koldioxidutsläpp <6 095 ton CO2e. Utfall: 4 441 ton CO2e.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

I ägaranvisningen anges bolagets uppdrags- mål samt de återrapporteringskrav som ställs på RISE gällande verksamhet som finansie- ras med strategiska kompetensmedel. En återrapportering har gjorts till Regerings- kansliet i mars 2023 och är tillgänglig på bolagets webbplats.

1.Omsättning från konkurrensutsatta forskningsmedel inom RISE ska i rela- tion till total omsättning, exklusive strate- giska kompetensmedel, uppgå till minst 30 procent. Utfall: 42 procent.

2.Näringslivsintäkter från SMF ska i rela- tion till totala näringslivsintäkter utgöra 30–40 procent. Utfall: 36 procent.

3.Omsättning från projekt med tvärveten- skaplig involvering ska i relation till total omsättning från RISE:s projektportfölj utgöra 35–55 procent. Utfall: 36 procent.

4.Beläggningsgraden vid RISE:s test- och demonstrationsanläggningar inom inter- vallet 60–80 procent. Utfall: 63 procent.

5.I RISE:s kundundersökning ska indexet ”Innovationspartnerförmåga” uppnå minst 78 procent positiva svar. Utfall: 79 procent.

6.I RISE:s kundundersökning ska Nöjd- kund-index uppnå minst 75 procent posi- tiva svar. Utfall: 77 procent.

uppgår till 192 (186) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal

 

 

år 2022

år 2021

Resultaträkning, mnkr

 

 

Nettoomsättning

 

 

3 993

3 618

Rörelseresultat

 

 

22

22

Resultat före skatt

 

 

73

7

Nettovinst

 

 

55

-7

- varav hänförbart till minoritet

15

7

Balansräkning, mnkr

 

 

Balansomslutning

 

 

4 723

4 201

Anläggningstillgångar

2 435

2 058

Eget kapital

 

 

842

840

- varav minoritet

 

 

27

90

Nettoskuld

 

 

237

146

Operativt kapital

 

 

1 079

986

Övriga nyckeltal

 

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

 

0,6

0,6

Avkastning - eget kapital, %

6,9

-0,8

Avkastning - operativt kapital, %

2,1

2,3

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

0,3

0,2

Soliditet, %

 

 

17,8

20,0

Bruttoinvesteringar, mnkr

854

537

Anslag, mnkr

 

 

1 991

1 744

Utdelning, mnkr

 

 

0

0

Klimatavtryck

Scope 1

800

776

tCO2e

Scope 2

1 880

1 321

 

Scope 3

1 761

1 019

Sjukfrånvaro, %

 

 

3,8

3,0

Personalomsättning, %

10,9

11,6

Antal anställda i medeltal

3 094

2 897

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

Redovisar enligt IFRS

 

 

Ja

 

En taxonomirapportering avges

Nej

 

Bolaget har satt klimatmål

Ja

 

Mål satta för biologisk mångfald

Nej

 

LönsamhetKapitalstruktur

Rörelsemarginal, %Nettoskuldsättningsgrad, %

4

 

 

 

 

 

60

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

40

 

 

 

29,8

 

 

1,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,6

0,6

20

 

19,2

 

7,4

 

 

 

0,1

 

 

 

 

0

 

 

 

 

0

 

 

 

17,4

 

-2

 

 

 

 

 

-20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-40

 

 

 

 

 

-4 2018 2019

-4

 

 

-53

 

 

 

 

-60

 

 

 

 

 

2020 2021

2022

 

2018 2019 2020 2021 2022

 

 

 

 

Mål: ≥3%

 

 

 

 

 

 

Mål: 20–60%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

Nytt mål antaget av bolagsstämman

 

 

 

 

 

 

62 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

Könsfördelning, %

 

 

 

 

 

40

60

44

56

50

50

 

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Män

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anställda

Ledning

Styrelse

Styrelse valda för 2023/24

70

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Samhall Aktiebolag ska, som en del av den svenska arbetsmarknadspolitiken, producera efterfrågade varor och tjänster och genom detta skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga där behoven finns. Samhall har ca 25 000 medarbetare på närmare 500 orter. Samhall erbjuder anställda arbetstillfällen inom en rad olika områden, t.ex. arbetsplats- och fastighetsservice, lager och logistik, städ och tvätt, tillverkning samt äldreservice.

Ordf: Cecilia Schelin

Vd: Sara Revell Ford

Seidegård

 

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Cecilia Schelin Seidegård Led: Ylva Berg, Josefine Ekros Roth, Hillevi Engström, Lars Engström, Ylva Thörn och Lars Täuber. Nyval av Hosni Teque-Omeirat vid stämman 2023,

Viktiga händelser 2022

Rörelseresultatet blev 182 mnkr drivet av vidmakthållna intäkter och god kost- nadskontroll. Svagare utsikter för 2023.

Beslut om målnivåer för Samhalls upp- dragsmål vid årsstämman 2022.

Styrelsen beslutade om en ny bolags- och tillväxtstrategi för 2023–2026 samt nya strategiska mål för ett hållbart vär- deskapande som målsätts under 2023.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Lönsamhet: Avkastning på eget kapital ska uppgå till 5 procent. Utfallet var 0

(16) procent. Det försämrade resultatet förklaras delvis av att Samhall under pan- demin har erhållit ersättning för sjuk- lönekostnader genom statens stödpaket.

Kapitalstruktur: Soliditet om minst 30 procent. Utfallet var 41 procent (41).

Utdelning: Den vinst som uppkommer ska balanseras i ny räkning för främjande av bolagets fortsatta verksamhet.

Strategiska mål

Medarbetare i arbete (MIA-faktorn): Långsiktig målfaktor 2,5 till 2024. Mål 2022: Minskning av MIA. Utfall: 3,1 (3,1).

Arbetsolyckor: Mål –50 procent i antal

2023 jämfört med 2018. Mål 2022: <70.

Utfall: 110, vilket var färre än föregående år men målet uppnåddes inte.

Rekryteringssamarbeten: Mål minst

50 procent av övergångarna sker genom rekryteringssamarbeten till 2025. Utfall: 38 procent (40).

Ekonomiska mål och uppföljning

Halvera miljöpåverkan: Mål minskning med 50 procent av koldioxidutsläpp 2025 jämfört med 2018. Mål 2022: –10 procent. Utfall: –12 procent (–28).

Fossilfri fordonsflotta: Mål 100 procent

2030. Utfall: 34 procent (31).

Kundlojalitet: Mål 2022: 8. Utfall: 8,04 (7,9). Under året har Samhall gått från att mäta medelvärde i kundlojalitet (skala 0–10) till att mäta NPS-värde.

Ansvarsfulla leverantörskedjor: Mål 100

procent till 2023. Mål 2022: 90 procent

Utfall: 74 procent (78). Mäts genom hur stor andel av Samhalls centrala leveran- törer som genomgått hållbarhetsanalys de senaste tre åren.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Har särskilt beslutat samhällsuppdrag. Uppdragen från ägaranvisningen inne- fattade för 2022 att:

Antal arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning ska uppgå till minst 32,84 miljoner lönetimmar. Utfall: 32,65.

Samhall ska erbjuda tidsbegränsad anställ- ning med lönebidrag för utveckling i anställning, LFU, uppgående till minst 3,26 miljoner lönetimmar. Utfall: 2,97.

Andelen rekrytering från prioriterade grupper ska vara minst 40 procent. Utfall: 62 procent.

Övergångar från anställda i kärnupp- draget och anställda med lönebidrag för utveckling i anställning ska uppgå till minst 1 500 personer. Utfall: 1 483 över- gångar. Det är en av de högsta siffrorna i Samhalls historia.

Bertil Carlsén och Angelica Frithiof avgick Arb rep: Ann-Christin Andersson, Hans Abrahamsson, Pia Litbo

Rev: Anneli Pihl (Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 359 (348) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 173 (168) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal

 

år 2022

år 2021

Resultaträkning, mnkr

 

 

Nettoomsättning

 

9 832

9 892

Rörelseresultat

 

182

340

Resultat före skatt

 

76

464

Nettovinst

 

1

284

- varav hänförbart till minoritet

0

0

Balansräkning, mnkr

 

 

Balansomslutning

 

4 974

4 914

Anläggningstillgångar

1 027

927

Eget kapital

 

1 863

1 862

- varav minoritet

 

0

0

Nettoskuld

 

-3 256

-3 272

Operativt kapital

 

-1 393

-1 410

Övriga nyckeltal

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

1,9

3,4

Avkastning - eget kapital, %

0,0

15,7

Avkastning - operativt kapital, %

-13,0

-25,7

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

-1,7

-1,8

Soliditet, %

 

41,3

40,6

Bruttoinvesteringar, mnkr

85

63

Anslag, mnkr

 

6 539

6 612

Utdelning, mnkr

 

0

0

Klimatavtryck

Scope 1

1 495

2 121

tCO2e

Scope 2

72

57

 

Scope 3

2 231

2 165

Sjukfrånvaro, %

 

16,1

15,9

Personalomsättning, %

13,6

-

Antal anställda i medeltal

20 086

20 493

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

Redovisar enligt IFRS

 

Ja

(RFR 2)

En taxonomirapportering avges

Nej

 

Bolaget har satt klimatmål

Ja

 

LönsamhetKapitalstruktur

Re, %

 

 

 

 

 

Soliditet, %

 

 

 

 

30

 

 

 

 

 

 

50

 

 

 

 

 

41

41

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40

 

 

36

35

39

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15,6

15,7

 

30

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

7,6

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

0

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

 

 

 

Mål: 5%

 

 

 

 

 

 

 

≥30%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

Nytt mål antaget av bolagsstämman

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mål satta för biologisk mångfald

Nej

 

Könsfördelning, %

 

 

 

 

 

 

 

25

 

 

 

 

 

42

58

75

63

38

 

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Män

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anställda

Ledning

Styrelse

Styrelse valda för 2023/24

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 63

71

Skr. 2022/23:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Saminvest AB ska genom indirekta investeringar (investeringar i fonder) finansiera innovativa företag med hög tillväxtpotential. Fonderna ska vara privat förvaltade av primärt nya team på venture capitalmarknaden. Saminvest ska investera i fonderna till- sammans med privat kapital. Vidare ska Saminvest ansvara för en ansvarsfull hantering och avyttring av de redan gjorda investeringarna i dotterbolagen Inlandsinnovation och Fouriertransform. Saminvests verksamhet finansieras av kapital från dotterbolagen Inlandsinnovation och Fouriertransform, två statliga riskkapitalbolag som inordnades under Saminvest 2017.

Ordf: Marianne

Vd: Peder Hasslev

Dicander Alexandersson

 

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Marianne Dicander Alexandersson Led: Hans Ek, Lennart Jacobsson, Alexandra Nilsson, Siduri Poli och Anders Wiger. Nyval av Jenny Lahrin vid stämman 2023, Linda Sundberg utträdde ur styrelsen 2023

Viktiga händelser 2022

955 mnkr i utfästelser till nya fonder och affärsängelprogram.

Sex nya utfästelser varav fem avser fonder och en avser ängelinveste- ringsbolag.

135 tillväxtbolag har Saminvest inves- terat i indirekt genom fonder och affärsängelprogrammen.

Tre av dotterbolagens portföljbolag har avyttrats; varvid 36 mnkr i exitlik- vider och utdelningar erhållits.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Lönsamhet: Över tid ska Saminvest vara ett självfinansierande system och bibehålla kapitalbasen genom positiv avkastning på investeringarna. Det egna kapitalet uppgår till 6,1 miljarder kronor per den 31 december 2022 och var vid Saminvests start 5,0 miljarder kronor.

Kapitalstruktur: Räntebärande skulder samt ingångna kreditmöjligheter ska uppgå till maximalt 10 procent av balans- omslutningen. Inga räntebärande skulder eller ingångna kreditmöjligheter fanns vid räkenskapsårets utgång.

Utdelning: Ordinarie utdelning utgår inte.

Ekonomiska mål och uppföljning

Strategiska mål

Saminvest har fyra strategiska mål för hållbart värdeskapande att:

1)komplettera marknaden,

2)utveckla ekosystemet för riskkapital,

3)förnya det svenska näringslivet, samt

4)bibehålla kapitalbasen över tid. Presenta- tion av mål och utfall framgår av bolagets årsredovisning.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Syftet med Saminvest är att utveckla och för- nya det svenska näringslivet och skapa fler växande företag i hela Sverige. Saminvests investeringar ska vara marknadskomplette- rande, vilket innebär att det vid tidpunkten för Saminvests investering inte finns privat kapital i tillräcklig omfattning. Genom att Saminvests investeringar stimulerar det pri- vata kapitalet att satsa på nya segment och i huvudsak nya team, bidrar Saminvest till att utveckla marknaden för riskkapital och eko- systemet för finansiering av innovativa bolag med hög tillväxtpotential. Vid investeringar i s.k. ängelinvesteringsbolag kan Saminvest göra undantag från kravet på privat medfi- nansiering. Mål enligt processen för upp- dragsmål beslutades på bolagets årsstämma 2020 och framgår av bolagets års- redovisning.

Rev: Magnus Svensson Henryson (PwC) Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

440 (427) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 218 (212) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal

 

 

år 2022

år 2021

Resultaträkning, mnkr

 

 

 

Nettoomsättning

 

 

0

 

1

Rörelseresultat

 

 

24

 

357

Resultat före skatt

 

 

-54

 

211

Nettovinst

 

 

-58

 

212

- varav hänförbart till minoritet

0

 

0

Balansräkning, mnkr

 

 

 

Balansomslutning

 

 

6 113

 

6 185

Anläggningstillgångar

2 031

 

1 259

Eget kapital

 

 

6 096

 

6 154

- varav minoritet

 

 

0

 

0

Nettoskuld

 

 

-6

 

-45

Operativt kapital

 

 

6 089

6 109

Övriga nyckeltal

 

 

 

 

 

Avkastning - eget kapital, %

-0,9

3,5

Avkastning - operativt kapital, %

0,4

5,9

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

0,0

 

0,0

Soliditet, %

 

 

99,7

 

99,5

Bruttoinvesteringar, mnkr

666

 

323

Anslag, mnkr

 

 

0

 

0

Utdelning, mnkr

 

 

0

 

0

Klimatavtryck

Scope 1

0

 

1

tCO2e

Scope 2

0

 

0

 

Scope 3

-

 

-

Sjukfrånvaro, %

 

 

7,0

 

8,6

Personalomsättning, %

8,7

 

0,0

Antal anställda i medeltal

11

 

12

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

 

Redovisar enligt IFRS

 

 

Ja

 

 

En taxonomirapportering avges

Nej

 

 

Bolaget har satt klimatmål

Nej

 

 

Mål satta för biologisk mångfald

Nej

 

 

LönsamhetKapitalstruktur

Eget kapital, mdkr

 

 

 

Skuldsättningsgrad, %

 

 

 

8

 

 

 

 

 

12

 

 

 

 

 

 

 

 

6

 

 

5,9

6,2

6,1

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

6

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

0

0

 

0

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2018

2019

2020

2021

2022

2018

2019

2020

2021

2022

 

 

Mål: tillväxt ≥ inflation

 

 

 

Mål: <10%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

Nytt mål antaget av bolagsstämman

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

64 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

Könsfördelning, %

 

 

 

 

 

 

25

 

 

 

 

51

49

75

57

43

 

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Män

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anställda

Ledning

Styrelse

Styrelse valda för 2023/24

72

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

SAS AB är Skandinaviens ledande flygbolag. SAS bildades 1946 då de nationella flygbola- gen i Sverige, Norge och Danmark enades om att driva sin verksamhet i form av ett kon- sortium. För att kunna verka under samma förutsättningar som övriga flygbolag på den internationella marknaden förändrades ägandestrukturen 2001. Aktierna i de nationella bolagen byttes ut mot aktier i ett nytt samlat moderbolag, SAS AB. Efter försäljning av aktier motsvarande 4,2 procentenheter hösten 2016, nyemission hösten 2017 och den reka- pitalisering som genomfördes under 2020, har svenska staten 21,8 procent av rösterna i SAS. SAS ingår i nätverket Star Alliance. SAS är börsnoterat i Stockholm, Köpenhamn och Oslo. Pandemin har påverkat SAS i grunden – från nedstängningar och reserestrik- tioner till förändringar i människors resmönster. Efter verksamhetsårets slut lanserade SAS därför planen SAS FORWARD, i vilken ingår att dra nytta av SAS varumärke, uppnå konkurrenskraftiga enhetskostnader, justera storleken på flottan (inklusive omfokusering av långdistansflottan) samt att bygga en hållbar framtid.

Ordf: Carsten Dilling

Vd: Anko Van der Werff

Statens ägarandel: 22%

Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Carsten Dilling Led: Nina Bjornstad, Michael Friisdahl, Henriette Hallberg Thygesen, Lars-Johan Jarnheimer (vice ordf.), Kay Kratky och Oscar Stege Unger. Monica Caneman avgick vid stämman 2023 Arb rep: Kim John Christiansen, Jens Lippestad, Tommy Nilsson

Rev: Tomas Gerhardsson (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande och vice ordförande uppgår till 630 (630) tkr respektive 420 (420) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 320 (320) tkr.

Viktiga händelser 2022

Det totala antalet passagerare som reste med SAS ökade med 136 pro- cent, och uppgick till 17,9 miljoner under 2021/22.

Resultatet före skatt uppgick till –7,8 mdkr. Sammanlagt hade valutaeffek- ten en negativ nettopåverkan om ca 3,4 mdkr på resultatet före skatt.

För att anpassa sig till de nya mark- nadsförhållandena lanserade SAS en omfattande transformationsplan,

SAS FORWARD.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Inga ekonomiska mål har beslutats av ägarna. Styrelsen har beslutat om följande ekonomiska mål:

Lönsamhet: Avkastning på investerat kapital (ROIC) över 5 procent över en konjunkturcykel. Utfallet var –8 procent.

Kapitalstruktur: Nettoskuld/justerad EBITDA under 3,5x. Utfallet var 23,3x.

Finansiell beredskap: Likvida medel och tillgängliga kreditfaciliteter ska överstiga 25 procent av fasta kostnader. Utfallet var 60 procent.

Ekonomiska mål och uppföljning

Strategiska mål

Reducera totala koldioxidutsläpp med

25 procent till 2025 (jämfört med 2005). Sedan 2005 har det totala koldioxidut- släppet minskat med 46 procent.

SAS mål för 2030 är bl.a.:

Inblandning av hållbart flygbränsle motsvarande all SAS inrikestrafik

(i genomsnitt 18 procent de senaste fem åren). Under 2021/22 användes omkring 3 083 ton hållbart flygbränsle.

Reducera buller med 50 procent jämfört med 2010.

Reducera koldioxidutsläppen med 50 procent (jämfört med 2005) till 2050. SAS har identifierat en potentiell möjlig- het att minska koldioxidutsläppen med 50 procent till 2030 om förutsättning- arna är de rätta och det finns ett stöd- jande regulatoriskt ramverk.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Nyckeltal

 

 

år 2022

år 2021

Resultaträkning, mnkr

 

 

Nettoomsättning

 

31 824

13 958

Rörelseresultat

 

-3 332

-5 494

Resultat före skatt

 

-7 846

-6 525

Nettovinst

 

 

-7 048

-6 523

- varav hänförbart till minoritet

0

0

Balansräkning, mnkr

 

 

Balansomslutning

 

63 157

52 712

Anläggningstillgångar

 

49 303

44 928

Eget kapital

 

762

6 416

- varav minoritet

 

0

0

Nettoskuld

 

33 657

26 770

Operativt kapital

 

34 419

33 186

Övriga nyckeltal

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

-10,5

-39,4

Avkastning - eget kapital, %

-261,0

-84,0

Avkastning - operativt kapital, %

-9,9

-17,7

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

44,1

4,1

Soliditet, %

 

1,2

12,2

Bruttoinvesteringar, mnkr

5 093

4 105

Anslag, mnkr

 

0

0

Utdelning, mnkr

 

0

0

Klimat-

MtCO2e

Scope 1

2,4

1,2

avtryck

tCO2e

Scope 2

5 600

5 700

 

 

Scope 3

4 220

311

Sjukfrånvaro, %

 

6,8

4,3

Personalomsättning, %

10,0

-

Antal anställda i medeltal

7 033

5 216

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

Redovisar enligt IFRS

 

Ja

 

En taxonomirapportering avges

Ja (alignment)

Bolaget har satt klimatmål

Ja

 

Mål satta för biologisk mångfald

Neja)

 

LönsamhetKapitalstruktur

 

ROIC, %

 

 

 

 

 

 

Nettoskuld/justerad EBITDA, ratio

20

 

14

 

 

 

 

 

25

 

 

 

 

23,3

 

 

 

 

8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

2,7

3,7

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-13

-8

 

 

 

 

 

 

-10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-9,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-25

 

 

 

 

 

-20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-27

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-30

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-45,7

 

 

 

2018

2019

2020

2021

2022

-50

 

 

 

 

 

 

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mål: >5%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mål: <3,5 ggr

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

 

 

Nytt mål antaget av bolaget

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a) I en process att sätta mål.

Könsfördelning, %

37

63

38

63

29

 

 

71

 

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Män

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anställda

Ledning

Styrelse

Styrelse valda för 2023/24

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 65

73

Skr. 2022/23:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

SBAB Bank AB (publ), SBAB, erbjuder lån, sparande samt andra tjänster för bättre boende och boendeekonomi till privatpersoner, bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag i Sverige. SBAB är den femte största banken i Sverige. Bankens strategi är sedan hösten 2014 att fokusera på sin kärnaffär, bolån och bostadsfinansiering, supporterat med sparkonto. Under 2016, i samband med förvärvet av Booli, valde banken att bredda sitt erbjudande med tjänster inom boende och boendeekonomi. Strategin har hittills varit framgångsrik och banken har ökat sina ut- och inlåningsvolymer.

Ordf: Jan Sinclair

Vd: Mikael Inglander

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Jan Sinclair Led: Lars Börjesson, Inga-Lill Carlberg, Jenny Lahrin, Jane Lundgren-Ericsson, Wenche Martinussen, Leif Pagrotsky och Synnöve Trygg. Nyval av Fredrik Sauter vid stämman 2023

Viktiga händelser 2022

SBAB hade för fjärde året i följd Sveri- ges nöjdaste bolånekunder och för femte året i följd Sveriges nöjdaste kunder inom fastighetslån enligt Svenskt Kvalitetsindex (SKI).

Under 2022 implementerades den s.k. riskskatten. För SBAB:s del inne- bar skatten en extra kostnad om 261 mnkr för helåret 2022.

I december 2022 beslutade SBAB om nya målområden och långsiktiga stra- tegiska mål (inklusive ett långsiktigt klimatreduktionsmål).

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Lönsamhet: Avkastning på eget kapital över en konjunkturcykel om minst 10 procent. Utfall: 10,5 procent.

Kapitalstruktur: Kärnprimärkapitalre- lation och total kapitalrelation om minst 0,6 procentenheter över Finansinspek- tionens kommunicerade krav. Både målet för kärnprimärkapitalrelation och målet för total kapitalrelation överstegs, med 2,6 respektive 3,0 procentenheter.

Utdelning: Ordinarie utdelning om minst 40 procent av årets vinst efter skatt med beaktande av koncernens kapital- struktur. Utdelning lämnas enligt policy.

Strategiska mål

Följande mål gällde för 2022:

Sunda finanser:

Överensstämmer med de av bolags- stämman beslutade ekonomiska målen. Utöver målen ovan tillkommer följande

Ekonomiska mål och uppföljning

interna delmål inom målområdet: Delmål 1 – Tillväxt utlåning: SBAB:s totala utlåningsstock: 492 mdkr.

Utfallet var 509,7 mdkr.

Delmål 2 – Kostnadseffektivitet: Årliga kostnader i relation till årliga intäkter: 33,6 procent. Utfallet var 32,7 procent.

Ansvar och transparens:

Delmål 1 – Ansvarstagande: SBAB:s

placering i Hållbarhetsindex: topp 3. Faktisk placering var topp 2.

Delmål 2 – Transparens: Andel kunder som anser att SBAB har ett erbjudande som är tydligt och enkelt att förstå. Mål omarbetat under året då frågorna i kund- undersökningen uppdaterats. Utfallet var 78 procent.

Delmål 3 – Kundnöjdhet: Sveriges nöj- daste bolåne- och fastighetslånekunder enligt Svenskt Kvalitetsindex: topp 3 och topp 3. Utfallet var 1:a och 1:a.

Attraktiv arbetsplats:

Delmål 1 – Jämställdhet & mångfald: Jämställdhet mellan kvinnor/män i chefs- positioner (inom spannet): 45–55 procent. Utfallet var 47/53 procent.

Delmål 2 – Medarbetarupplevelse: Mål omarbetat under året. Ny definition ”med- elvärde i medarbetarundersökning för mycket bra arbetsplats med medelvärde på en skala 1–5”. Utfallet för 2022 var 4,4. Delmål 3 – Engagerade medarbetare:

Mål omarbetat under året. Ny definition ”engagemangsindex från medarbetar- undersökning med medelvärde på en skala 1–5”. Utfallet för 2022 var 4,2.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Arb rep: Margareta Naumburg, Karin Neville

Rev: Malin Lüning (Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 567 (550) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 273 (265) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal

 

år 2022

år 2021

Resultaträkning, mnkr

 

 

Räntenetto

 

4 655

4 114

Provisionsnetto

 

12

29

Nettoresultat fin. poster

-35

-71

Övriga rörelseintäkter

49

50

Totala intäkter

 

4 681

4 122

Rörelseresultat

 

2 639

2 641

Resultat före skatt

 

2 639

2 641

Nettovinst

 

2 081

2 081

- varav hänförbart till minoritet

0

0

Balansräkning, mnkr

 

 

Balansomslutning

 

634 485

558 337

Utlåning till allmänheten

509 492

467 041

Eget kapital

 

19 949

24 945

- varav minoritet

 

0

0

Övriga nyckeltal

 

 

 

Kreditförlustnivå, %

 

0,0

0,0

Avkastning - eget kapital, %

10,5

11,1

Kärnprimärkapitalrelation, %

12,8

13,5

Total kapitalrelation, %

17,8

18,1

Utdelning, mnkr

 

832

832

Klimatavtryck

Scope 1

0

0

tCO2e

Scope 2

39

44

 

Scope 3

124 371

210 208

Sjukfrånvaro, %

 

4,1

3,8

Personalomsättning, %

15,1

10,3

Antal anställda i medeltal

849

795

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

Redovisar enligt IFRS

 

Ja

 

En taxonomirapportering avges

Ja

(eligibility)

Bolaget har satt klimatmål

Ja

 

Mål satta för biologisk mångfald

Nej

 

Lönsamhet

 

 

 

 

Kapitalstruktur

 

 

 

 

 

Utdelning

 

 

 

 

Re, %

 

 

 

 

 

Kärnprimärkapitalrelation, %

%

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

 

 

 

 

 

 

 

15

 

12,1

 

 

 

 

15

 

 

12,5

13,1

 

 

13,4

13,5

12,8

80

 

 

 

 

 

 

 

 

11,7

10,8

11,1

10,5

 

 

 

 

60

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40

 

40

 

 

40

40

 

5

 

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

0

0

 

 

 

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

 

 

2018

2019

 

 

2020

2021

2022

 

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

 

 

 

Mål: ≥10%

 

 

 

 

 

 

 

 

Mål: ≥10,8%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mål: ≥40%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

 

Nytt mål antaget av bolagsstämman

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

66 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

Könsfördelning, %

 

 

 

 

 

52

48

40

60

56

44

 

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Män

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anställda Ledning Styrelse

Styrelse valda för 2023/24

74

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Aktiebolaget Svensk Exportkredit, SEK, ska på kommersiella grunder bedriva svensk och internationell finansiell verksamhet med syfte att främja verksamhet med svenskt intresse som direkt eller indirekt avser svensk exportindustri, inklusive svensk infrastruktur, och i övrigt stärka det svenska näringslivets internationalisering och konkurrenskraft. Att admi- nistrera statens system för statsstödda exportkrediter (CIRR-systemet) är ett av riksdagen särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Ordf: Lennart Jacobsen Vd: Magnus Montan

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Lennart Jacobsen Led: Paula da Silva, Håkan Berg, Anna Brandt, Reinhold Geijer, Hanna Lagercrantz, Katarina Ljungqvist och Eva Nilsagård

Viktiga händelser 2022

Nyutlåningen uppgick till 133 mdkr, den högsta någonsin. Utestående låneportfölj växte med 15 procent.

SEK:s låneram i Riksgälden uppgick till 175 mdkr under året. Den del av låne- ramen som bolaget kan använda för kommersiell exportfinansiering utöka- des då lånemarknaderna för långfristig upplåning inte fanns tillgänglig.

Bolaget emitterade 8,3 mdkr i gröna obligationer under året.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Lönsamhet: Avkastning på eget kapital efter skatt ska uppgå till minst 5 procent, under 2022 uppgick den till 5,5 procent.

Kapitalstruktur: Total kapitalrelation ska uppgå till mellan 2 och 4 procenten- heter över det av Finansinspektionen kommunicerade kravet, och kärnprimär- kapitalrelationen till minst 4 procenten- heter över kravet. Utfallet för total kapi- talrelation var marginellt över målet. Målet för kärnprimärkapital nåddes.

Utdelning: 20–40 procent av årets resultat med beaktande av mål för kapi- talstruktur, framtida kapitalbehov och investeringar. Ingen utdelning beslutad för 2022.

Strategiska mål

Grön finansiering: Mål för grön låneport-

följ: 11 procent, utfall 9,5 procent.

Hållbar finansiering: Mål för andel hållbar

låneportfölj: 13 procent, utfall 11,8 procent.

Hållbar arbetsplats: SEK mäter och följer upp två index för att säkerställa en hållbar arbetsplats. Målet var att Empowerment

Ekonomiska mål och uppföljning

(som bl.a. innefattar motivation och be- fogenheter) skulle överskrida indexvärde

80.För Attraktiv arbetsgivare var målsätt- ningen ett värde över 85. Utfallen blev 78 respektive 84. Resultatet visar på en posi- tiv rörelse mot en hållbar arbetsplats även om de ambitiösa målen inte uppnåddes under året.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Att SEK ska administrera CIRR-systemet är ett av riksdagen särskilt beslutat samhälls- uppdrag. Den samhällsekonomiska nyttan av genomförandet ska utvärderas genom (a) mätning av det mervärde som SEK adderar avseende exportkrediter (varav CIRR utgör en del) och (b) att bolaget genomför en intressentdialog.

a)Kundundersökningen genomförs vartan- nat år. Under 2022 ändrade bolaget till ett sammanvägt resultat av flera frågor för att bättre möta kraven i ägaranvisningen.

Resultatet visade att 53 procent av de som anlitat SEK avseende exportkrediter upp- lever att SEK bidragit (väldigt) mycket till att deras exportaffär har blivit av. 73 pro- cent uppger att samarbetet med SEK har överträffat förväntningarna och 91 pro- cent anser att det svenska exportkredit- systemet är bättre jämfört med systemen i viktiga konkurrentländer. Sammantaget ger detta ett indexvärde om 72 för ägar- målet om mervärde av exportkrediter.

b)Under 2022 har SEK bedrivit intressent- dialog i flera format, däribland kund- och medarbetarundersökning. Utöver detta bedrevs dialog med investerare i samband med emissionen under SEK:s sustainabi- lity bond, där frågor som databehov, effektmätning och hantering av hållbar- hetsrisker lyftes.

Rev: Anneli Granqvist (PwC)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 550 (550) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 265 (265) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal

 

år 2022

år 2021

Resultaträkning, mnkr

 

 

Räntenetto

 

2 179

1 907

Provisionsnetto

 

-31

-29

Nettoresultat fin. poster

69

56

Övriga rörelseintäkter

0

0

Totala intäkter

 

2 217

1 934

Rörelseresultat

 

1 471

1 305

Resultat före skatt

 

1 471

1 305

Nettovinst

 

1 166

1 034

- varav hänförbart till minoritet

0

0

Balansräkning, mnkr

 

 

Balansomslutning

 

375 474

333 647

Utlåning till allmänheten

207 737

180 288

Eget kapital

 

21 575

20 808

- varav minoritet

 

0

0

Övriga nyckeltal

 

 

 

Kreditförlustnivå, %

 

0,0

0,0

Avkastning - eget kapital, %

5,5

5,1

Kärnprimärkapitalrelation, %

20,6

21,6

Total kapitalrelation, %

20,6

21,6

Utdelning, mnkr

 

0

414

Klimatavtryck

Scope 1

0

0

tCO2e

Scope 2

7

15

 

Scope 3

318

114

Sjukfrånvaro, %

 

2,9

3,5

Personalomsättning, %

19,3

11,4

Antal anställda i medeltal

266

256

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

Redovisar enligt IFRS

 

Ja

 

En taxonomirapportering avges

Nej

 

Bolaget har satt klimatmål

Ja

 

Mål satta för biologisk mångfald

Nej

 

Lönsamhet

 

 

 

 

 

 

Kapitalstruktur

 

 

 

Utdelning

 

 

 

Re, %

 

 

 

 

 

 

 

Total kapitalrelation, %

 

 

%

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

25

20,1

20,6

21,8

21,6

20,6

 

50

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30

 

30

 

 

6

 

 

 

 

 

 

 

15

 

 

 

 

 

 

30

 

 

 

 

 

5,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

4

 

3,6

4,9

 

5,1

5,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

0

0

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

 

Mål: ≥5%

 

 

 

 

 

 

 

Mål: 18,5–20,5%

 

 

 

 

Mål: 20–40%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

 

Nytt mål antaget av bolagsstämman

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Könsfördelning, %

50 50 40 60 63 38

Kvinnor

Män

Anställda Ledning Styrelse

Styrelse valda för 2023/24

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 67

75

Skr. 2022/23:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

SJ AB bildades 2001 i samband med bolagiseringen av affärsverket Statens Järnvägar. SJ är den största operatören av persontrafik på järnväg i Sverige. SJ är verksamt på marknaden för regionala och långväga resor i Sverige och Norge samt till Köpenhamn och sedan 2022 även Hamburg. Bolaget verkar inom två typer av trafik, kommersiell trafik och upphand- lad trafik (som upphandlas i konkurrens av Trafikverket eller av regionala kollektivtrafik- myndigheter). SJ driver både kommersiell trafik och upphandlad trafik på affärsmässiga grunder i konkurrens med andra tågoperatörer samt med bil, flyg och buss. Hållbart före- tagande är en naturlig och integrerad del i SJ:s affärsmodell. Med utgångspunkt i företagets vision, affärsidé och värderingar säkerställs ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt ansvar genom mätning och uppföljning av sex styrområden. Att arbeta för att förbättra punktligheten är ett av målen.

Ordf: Kenneth

Vd: Monica Lingegård

Bengtsson

 

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Nyval av Kenneth Bengtsson vid stämman 2023, Siv Svensson avgick Led: Pär Ekeroth, Malin Frenning, Per Matses, Ulrik Svensson och Klas Wåhlberg. Nyval av Cecilia Marlow och Azita Shariati vid stämman 2023, Ulrika Dellby avgick. Azita Shariati utträdde ur styrelsen i maj 2023 Arb rep: Per Hammarqvist, Hans Pilgaard, Stefan Zetterlund Rev: Martin Johansson (PwC)

Viktiga händelser 2022

Stark resandeökning, +47 procent, medförde att SJ åter levererade ett positivt resultat.

För att säkerställa tillgång på lokförare startades en lokförarskola i egen regi.

SJ tecknade avtal avseende inköp av minst 25 nya snabbtåg och lika många regionaltåg.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital ska uppgå till minst 7 procent i genomsnitt. Utfall: 10,2 procent.

Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings-

grad på 0,5–1,0 ggr på sikt. Utfall: 0,47 ggr.

Utdelning: Ska långsiktigt uppgå till mellan 30 och 50 procent av årets resul- tat. Ingen utdelning beslutad för 2022.

Ekonomiska mål och uppföljning

Strategiska mål

Punktlighet: Punktligheten för SJ:s lång- distanståg uppgick till 82 procent. Målet för 2022 var 95 procent. Medeldistanstå- gens punktlighet uppgick till 91 procent. Målet för 2022 var 95 procent. Kortdis- tanstågens punktlighet uppgick till 93 procent. Målet för 2022 var 95 procent.

Mångfald, andel medarbetare med utländsk bakgrund enligt Statistiska centralbyråns definition: Mätetal saknas, målet omformulerat.

Hot och våld, andel medarbetare som har upplevt hot och våld: Under 2022 uppgav hälften av alla tågvärdar att de varit ut- satta för hot och våld i arbetet det senaste året. Enligt SJ är utvecklingen kring andel medarbetare som utsätts för hot och våld oacceptabel och bolaget har ytterligare stärkt fokus på att minska hot och våld från resenärer, bl.a. lanserades kroppsburen kamera för tåg- och kund- värdar.

Marknadsandel jämfört med flyg: Mål och utfall anges inte av konkurrensskäl.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 479 (465) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 211 (205) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal

 

år 2022

år 2021

Resultaträkning, mnkr

 

 

Nettoomsättning

 

10 403

7 287

Rörelseresultat

 

449

-1 106

Resultat före skatt

 

398

-1 113

Nettovinst

 

314

-965

- varav hänförbart till minoritet

0

0

Balansräkning, mnkr

 

 

Balansomslutning

 

8 588

8 470

Anläggningstillgångar

6 555

5 926

Eget kapital

 

3 049

2 715

- varav minoritet

 

0

0

Nettoskuld

 

1 447

1 467

Operativt kapital

 

4 496

4 182

Övriga nyckeltal

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

4,2

-13,7

Avkastning - eget kapital, %

10,9

-30,3

Avkastning - operativt kapital, %

10,2

-24,6

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

0,5

0,5

Soliditet, %

 

35,5

32,0

Bruttoinvesteringar, mnkr

1 421

602

Anslag, mnkr

 

0

0

Utdelning, mnkr

 

0

0

Klimatavtryck

Scope 1

46 933

32 107

tCO2e

Scope 2

34

34

 

Scope 3

2 910

2 111

Sjukfrånvaro, %

 

7,1

6,9

Personalomsättning, %

16,0

8,1

Antal anställda i medeltal

4 710

4 532

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

Redovisar enligt IFRS

 

Ja

 

En taxonomirapportering avges

Ja (alignment)

Bolaget har satt klimatmål

Nej

 

Lönsamhet

 

 

 

Kapitalstruktur

 

 

Utdelning

 

 

 

Rop, %

 

 

 

 

Nettoskuldsättningsgrad, ratio

%

 

 

 

 

25

 

11,4

16,2

 

10,2

2

 

 

 

 

 

100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

1

 

 

 

 

 

80

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-5

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

0,5

0,5

60

50

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-20

 

 

 

 

 

 

-0,1

-0,1

0,2

 

40

 

 

 

 

-35

 

 

 

 

-24,6

 

-1

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

-41,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

0

0

0

 

 

 

 

 

 

-2 2018

 

 

 

0

-50 2018 2019 2020 2021

 

 

 

 

 

2022

2019

2020 2021

2022

2018 2019 2020 2021 2022

 

 

 

 

Mål: ≥7%

 

 

 

 

 

 

Mål: 0,5–1,0 ggr

 

 

 

 

Mål: 30–50%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

 

Nytt mål antaget av bolagsstämman

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

68 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

Mål satta för biologisk mångfald

Nej

 

Könsfördelning, %

 

 

 

 

 

 

41

59

38

63

38

63

 

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Män

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anställda

Ledning

Styrelse

Styrelse valda för 2023/24

76

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

SOS Alarm Sverige AB:s huvuduppgift är att på uppdrag av staten ansvara för SOS-tjäns-

 

Ordf: Ulrica Messing

Vd: Madeleine Raukas

ten i Sverige genom att ta emot och förmedla larm på nödnumret 112 och erbjuda kommu-

 

Statens ägarandel: 50%

 

 

 

 

 

 

ner och landsting dirigering och prioritering av t.ex. ambulanser och brandkår. SOS Alarms

 

 

 

 

 

 

 

 

Styrelse och revisorer valda för 2023/24

centrala roll i samband med nödsituationer är en viktig länk i samhällets krisberedskap.

 

Ordf: Ulrica Messing Led: Lena Dahl, Inge

 

 

Dessutom tillhandahålls även andra typer av kundanpassade säkerhets- och jourtjänster.

 

Lindberg, Peter Olofsson, Ann Persson Grivas

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

och Michael Thorén. Nyval av Göran Angergård,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

• Erbjuder innovativa lösningar som skapar

 

Gunilla Asker och Marie Morell vid stämman

 

Viktiga händelser 2022

 

 

 

 

 

 

 

mervärde för våra kunder. Mäts via kund-

 

2023, Alf Jönsson, Hampus Magnusson och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Marie Ygge avgick

 

 

 

 

 

 

 

 

• Mycket högt tryck på nödnumret 112,

 

 

nöjdhet (index) med mål 2022 ≥ 70.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Arb rep: Mats Lundgren, Lars Thomsen

 

 

 

 

samtidigt som hög sjukfrånvaro och

 

 

 

 

Utfall: 73.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Rev: Jimmy Almqvist (KPMG)

 

 

 

 

 

 

hög personalomsättning har varit

 

 

 

• Utvecklar nästa generations it-plattform.

 

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

 

 

belastande för verksamheten.

 

 

 

 

 

Mäts via definierade leverabler med mål

 

247 (240) tkr. Arvode till stämmovald ledamot

 

• Från och med den 1 november 2022

 

 

 

 

2022 om att leverablerna nåtts. Utfall:

 

 

 

 

uppgår till 113,5 (110) tkr. Arvode utgår inte till

 

 

är larm genom satellitdetektion av

 

 

 

 

Leverablerna för 2022 har utförts.

 

 

 

 

ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

 

 

bränder i skog och mark en del av

 

 

 

• Innehar ett högt förtroende hos allmän-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

larmkedjan. När skogsbränder upp-

 

 

 

 

heten. Mäts via allmänhetens förtroende

 

Nyckeltal

 

 

 

 

år 2022

 

år 2021

 

 

täcks via satellit inkommer larm direkt

 

 

(index) med mål 2022 ≥ 85. Utfall: 86.

 

 

 

 

Resultaträkning, mnkr

 

 

 

 

 

 

 

 

till SOS Alarm.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

 

 

 

 

Nettoomsättning

 

 

 

1 448

 

1 365

 

 

• YouCall blev ett helägt dotterföretag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Rörelseresultat

 

 

 

 

17

 

-33

 

 

 

till SOS Alarm vilket förstärker bola-

 

 

 

Svarstid 112:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Resultat före skatt

 

 

 

13

 

-37

 

 

 

gets erbjudande och leverans.

 

 

 

 

• Genomsnittlig svarstid högst 8 sekunder.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nettovinst

 

 

 

 

9

 

-30

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall: 25,6 sekunder, målet uppnåddes

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

- varav hänförbart till minoritet

0

 

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mål och uppföljning

 

 

 

 

 

 

 

inte.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Balansräkning, mnkr

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

• Genomsnittlig svarstid för 92 procent av

 

 

 

 

 

 

 

Ekonomiska mål

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

samtalen ska vara högst 15 sekunder.

 

 

 

 

Balansomslutning

 

 

 

1 116

 

1 151

 

Lönsamhet: Rörelsemarginalen i

 

 

 

 

 

 

 

 

Anläggningstillgångar

 

 

823

 

863

 

 

 

 

 

Utfall: 58 procent av samtalen fick svar

 

 

 

 

 

 

koncernen ska uppgå till minst 2 procent.

 

 

 

Eget kapital

 

 

 

 

320

 

315

 

 

 

 

inom 15 sekunder, målet uppnåddes inte.

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall: 1,2 procent.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

- varav minoritet

 

 

 

0

 

3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

• Längsta svarstid 30 sekunder.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kapitalstruktur: Soliditeten ska i

 

 

 

 

 

 

 

 

Nettoskuld

 

 

 

 

-256

 

-243

 

 

 

 

 

Utfall: 74 procent av samtalen fick svar

 

 

 

 

 

 

 

 

koncernen uppgå till 25–35 procent

 

 

 

 

 

Operativt kapital

 

 

 

64

 

72

 

 

 

 

 

 

inom 30 sekunder, målet uppnåddes inte.

 

 

 

 

 

 

 

med ett riktvärde om 30 procent.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tid till identifierat hjälpbehov:

 

 

 

 

 

Övriga nyckeltal

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall: 29 procent.

 

 

 

 

 

 

 

 

• Tiden från tidpunkten då den hjälp-

 

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

 

 

1,2

 

-2,4

 

Utdelning: Ordinarie utdelning ska

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

sökandes anrop inkommer till anrops-

 

Avkastning - eget kapital, %

 

 

2,9

 

-8,8

 

långsiktigt motsvara minst 50 procent

 

 

kön för 112 till tidpunkten då operatören

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avkastning - operativt kapital, %

24,5

 

-59,1

 

 

av resultat efter skatt, med beaktande av

 

 

 

 

 

 

 

 

sätter index i 112-ärendet (identifierat

 

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

-0,8

 

-0,8

 

 

kapitalstrukturmål, strategi och investe-

 

 

 

 

 

 

 

 

hjälpbehov) ska inte överstiga 40 sekun-

 

Soliditet, %

 

 

 

 

28,7

 

27,3

 

 

ringsbehov. Utfall: Ingen utdelning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

der i genomsnitt. Utfall: 34 sekunder,

 

Bruttoinvesteringar, mnkr

 

 

186

 

213

 

 

beslutad för 2022.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

målet uppnåddes.

 

 

 

 

 

 

 

Anslag, mnkr

 

 

 

 

366

 

372

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Strategiska mål

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nöjda kunder inom samhällsuppdraget:

 

 

 

 

Utdelning, mnkr

 

 

 

0

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

• Nöjd kundindex (NKI) ska uppgå till

 

Klimatavtryck

 

Scope 1

51

 

32

 

• Stolta och kompetenta medarbetare.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

lägst 71 inom området Alarmering och

 

tCO2e

 

 

Scope 2

303

 

303

 

 

Mäts via ambassadörskap (eNPS) med

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Beredskap. Utfall: 73, målet uppnåddes.

 

 

 

 

Scope 3

794

 

641

 

 

mål 2022 ≥ 7. Utfall: 2.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

• Förtroendeindex ska uppgå till lägst

 

 

 

 

Sjukfrånvaro, %

 

 

 

 

10,0

 

7,7

 

• Levererar med träffsäkerhet och kvalitet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

index 70. Utfall: 86, målet uppnåddes.

Personalomsättning, %

 

 

24,9

 

16,7

 

 

Mäts via kundnöjdhet (index) med mål

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Antal anställda i medeltal

 

 

1 172

 

1 164

 

 

2022 ≥ 77. Utfall: 73.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Redovisar enligt IFRS

 

 

 

Ja

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En taxonomirapportering avges

Nej

 

 

 

Ekonomiska mål och uppföljning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bolaget har satt klimatmål

 

 

Neja)

 

 

 

Lönsamhet

 

 

 

 

 

Kapitalstruktur

 

 

 

 

Utdelning

 

 

 

 

 

 

Mål satta för biologisk mångfald

Nej

 

 

Rörelsemarginal, %

 

 

 

 

Soliditet, %

 

 

 

 

 

%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a) I en process att sätta mål.

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

60

 

 

 

 

 

 

 

 

100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

47,6

47,2

 

 

 

 

 

80

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Könsfördelning, %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2,7

3,3

 

 

 

 

 

 

 

34,1

 

 

 

60

50

 

50

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

28,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

22

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

27,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-2,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

0

 

0

0

 

 

66

34

 

78

56

 

44

 

Kvinnor

-5

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Män

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anställda

Ledning

Styrelse

 

 

Mål: ≥2%

 

 

 

 

 

 

Mål: 25–35%

 

 

 

 

 

 

 

Mål: ≥50%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Styrelse valda för 2023/24

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

Nytt mål antaget av bolagsstämman

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 69

77

Skr. 2022/23:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Specialfastigheter Sverige Aktiebolag, Specialfastigheter, äger, utvecklar och förvaltar fastigheter för kunder med höga säkerhetskrav och är marknadsledande inom området säkerhetsfastigheter. Verksamheten bedrivs i tre affärsområden: Kriminalvård, försvar och rättsväsende samt institutionsvård och övriga specialverksamheter. De största kun- derna är Kriminalvården, Polismyndigheten, Statens institutionsstyrelse, Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Den huvudsakliga målgruppen är statliga kunder men även andra kunder med säkerhetsbehov. Kunderna finns över hela landet, liksom bolagets

ca 207 medarbetare. Bolaget har delat huvudkontor mellan Linköping och Stockholm. Specialfastigheters verksamhet är långsiktig, affärsmässig och utmärks av långa kontrakt vilket skapar stabilitet i det finansiella resultatet.

Ordf: Eva Landén

Vd: Åsa Hedenberg

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Eva Landén Led: Peter Blomqvist, Charlotte Hybinette, Mikael Lundström, Pierre Olofsson och Åsa Wirén. Nyval av Britta Dalunde och Lotta Niland vid stämman 2023, Sanela Ovcina avgick

Arb rep: Tomas Edström, Erik Ydreborg

Rev: Helena Ehrenborg (PwC)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 300 (291) tkr. Arvode till stämmovald ledamot

Viktiga händelser 2022

Stabil ekonomisk utveckling i och med fortsatt stabila hyresintäkter samt starkt förvaltningsresultat.

Ökade investeringsvolymer under året och fortsatt ökad efterfrågan på säkerhetsfastigheter ger växande projektvolym.

Akut platsbrist hos flera kunder.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Lönsamhet: Avkastning på eget kapital ska uppgå till 8 procent, baserat på resul- tat efter skatt efter återläggning av värde- förändringar och uppskjuten skatt.

Utfall: 7,3 procent.

Kapitalstruktur: Soliditet 25–35 pro-

cent. Utfall: 35 procent.

Utdelning: Utdelning 50 procent av årets resultat efter skatt efter återlägg- ning av årets värdeförändringar och där- till hörande uppskjuten skatt med beak- tande av framtida investeringsbehov och finansiell ställning. Utfall: Mot bakgrund av bolagets stora investeringsvolym pausas utdelning till ägaren tillfälligt.

Ekonomiska mål och uppföljning

Strategiska mål

Aktiv kompetensförsörjning (attrahera och behålla rätt kompetens för uppdra- get): Under 2022 blev utfallet för eNPS (employee Net Promoter Score) 3 vilket inte nådde målet om 11.

Bäst på säkerhetsfastigheter (tillgodose marknadens behov av säkerhetsfastigheter och stärka bolagets position): 3,9 miljarder kronor investerades i säkerhetsfastigheter och målet för 2022 var att investera

1,7 miljarder kronor.

Långsiktig lönsamhet (skapa långsiktigt värde för kund och samhälle): Se ekono- miska mål.

Ansvar för miljö och klimat (minska de absoluta utsläppen i Scope 1 och 2 med 50 procent till 2030; nettonollutsläpp i hela värdekedjan 2045): Utsläppen minskade 2022 till 2 499 ton och målet var att minska till 2 550 ton.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

uppgår till 143 (139) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal

 

år 2022

år 2021

Resultaträkning, mnkr

 

 

Nettoomsättning

 

2 456

2 464

Värdeförändringar

 

-1 513

2 179

Rörelseresultat

 

146

3 912

Resultat före skatt

 

-172

3 771

Nettovinst

 

-143

2 999

- varav hänförbart till minoritet

0

0

Balansräkning, mnkr

 

 

Balansomslutning

 

40 123

36 157

Anläggningstillgångar

38 623

35 223

Eget kapital

 

14 027

14 804

- varav minoritet

 

0

0

Nettoskuld

 

17 540

14 000

Operativt kapital

 

31 567

28 804

Övriga nyckeltal

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

6,0

158,7

Avkastning - eget kapital, %

7,3

9,3

Avkastning - operativt kapital, %

0,5

14,4

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

1,3

0,9

Soliditet, %

 

35,0

40,9

Bruttoinvesteringar, mnkr

5 405

2 699

Anslag, mnkr

 

0

0

Utdelning, mnkr

 

0

634

Klimatavtryck

Scope 1

11

30

tCO2e

Scope 2

2 488

2 655

 

Scope 3

51 344

3 485

Sjukfrånvaro, %

 

2,0

1,9

Personalomsättning, %

14,6

9,4

Antal anställda i medeltal

179

161

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

Redovisar enligt IFRS

 

Ja

 

En taxonomirapportering avges

Nej

 

Bolaget har satt klimatmål

Jaa)

 

Lönsamhet

 

 

 

 

Kapitalstruktur

 

 

 

Utdelning

 

 

 

 

Re, %

 

 

 

 

 

Soliditet, %

 

 

 

%

 

 

 

 

 

 

 

25

 

 

 

 

 

 

 

50

 

 

 

40,9

 

100

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

40

38,3

39,2

39,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

35

75

 

 

 

 

 

 

 

15

 

13

9,9

9,9

 

 

30

 

 

 

 

 

50

50

50

50

50

 

 

10

 

 

 

9,3

7,3

20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

25

 

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

 

 

 

Mål: 8%

 

 

 

 

 

 

Mål: 25–35%

 

 

 

 

 

 

Mål: 50%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

 

Nytt mål antaget av bolagsstämman

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

70 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

Mål satta för biologisk mångfald

Ja

a)Vetenskapsbaserade mål som godkänts av SBTi.

Könsfördelning, %

2825

72

75

63

38

Kvinnor

Män

Anställda Ledning Styrelse

Styrelse valda för 2023/24

78

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Svenska rymdaktiebolaget, SSC, svarar för driften av rymdbasen Esrange Space Center (Esrange) och tillhandahåller avancerade rymdtjänster på den globala rymdmarknaden. SSC är en global koncern med drygt 600 anställda representerade i nio länder. Verksam- heten bedrivs i fyra divisioner:

Divisionen Science Services erbjuder uppsändningstjänster av sondraketer och strato- sfäriska ballonger med vetenskapliga eller tekniska instrument för forskning och teknisk utveckling samt utveckling av experiment och nyttolaster. Divisionen svarar mot SSC:s samhällsuppdrag att sköta driften och utvecklingen av Esrange Space Center.

Satellite Management Services (SaMS) säljer tjänster inom satellitkommunikation

och satellitkontroll. SSC är ägare till ett av världens största nätverk av markstationer för satellitkommunikation.

Engineering Services tillhandahåller ingenjörstjänster åt rymdorganisationer såsom den europeiska rymdorganisationen ESA och den tyska rymdstyrelsen DLR.

Divisionen New Ventures bildades 2021. Samtidigt bildades ett nytt affärsområde, Data Services. SSC etablerade i slutet av 2020 en ny verksamhetsgren inom analys av rymd- data, GlobalTrust, som är den första verksamheten inom affärsområdet Data Services.

Ordf: Anna Kinberg

Vd: Stefan Gardefjord

Batra

 

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Anna Kinberg Batra Led: John Elvesjö, Anne Gynnerstedt, Gunnar Karlson, Per Lundkvist, Maria Palm, Joakim Reiter, Gunilla Rudebjer och Per Wahlberg Arb rep: Agnetha Sahlin, Alf Vaerneus Rev: Tomas Mathiesen, för bolagen i Sverige (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 330 (320) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 164 (159) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal

år 2022

år 2021

Resultaträkning, mnkr

 

 

Nettoomsättning

1 263

1 130

Viktiga händelser 2022

Raketkampanjerna kunde återupptas på Esrange efter branden i augusti 2021 och coronapandemin – detta när DLR:s MAPHEUS 9 sköts upp den 29 januari 2022. Dock blev det ett uppe- håll igen från slutet av februari på grund av Rysslands fullskaliga inva- sion av Ukraina. Uppskjutningarna återupptogs i oktober.

Riksdagen bemyndigade regeringen att under 2022–2026 besluta om kapitaltillskott på totalt högst 880 mnkr till SSC för omställning av verk- samheten i enlighet med strategin för svensk rymdverksamhet varav 476 mnkr betalades ut under 2022.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Lönsamhet: Avkastning på operativt

kapital minst 6 procent. Utfall: –75 pro- cent.

Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings- grad 0,3–0,5 vid stabil intjäning. Utfall: –0,1 ggr.

Utdelning: Lägst 30 procent av vinst efter skatt. Styrelsen föreslog att ingen utdelning ska lämnas för räkenskapsåret 2022.

Strategiska mål

Hållbart värdeskapande: CO2-reduktion, Innovativ tjänsteutveckling samt Utveck- ling av Esrange.

Ansvarsfullt företagande: Säkerhet / Cybersäkerhet samt Marknads- och affärsetik.

Grundläggande affärsmässiga förutsätt- ningar: Finansiell stabilitet, Attrahera och

behålla personal samt Tjänstekvalitet. Ett arbete pågår i bolaget med att ta fram nya strategiska mål.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

För Science Services:

1.Beläggningsgrad på rymdbasen Esrange, mål minst 70 procent. Utfall: 86 procent

2.Kvalitetsindex avseende rymdbasen Esrange och därtill hörande tjänster, mål minst 80 procent.

Utfall: 88 procent.

För SSC: Bolaget ska med hjälp av en särskild intressentdialog säkerställa att verksamheten utformas så att den på bästa sätt främjar svenska intressen.

Rörelseresultat

 

-414

 

-1

Resultat före skatt

 

-445

 

-8

Nettovinst

 

-405

 

-24

- varav hänförbart till minoritet

-1

 

-1

Balansräkning, mnkr

 

 

 

Balansomslutning

 

2 227

 

1 608

Anläggningstillgångar

1 230

 

1 057

Eget kapital

 

491

 

397

- varav minoritet

 

-2

 

-1

Nettoskuld

 

-35

 

245

Operativt kapital

 

456

 

642

Övriga nyckeltal

 

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

-32,7

 

-0,1

Avkastning - eget kapital, %

-91,0

 

-5,9

Avkastning - operativt kapital, %

-75,3

 

-0,1

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

-0,1

 

0,6

Soliditet, %

 

22,1

 

24,7

Bruttoinvesteringar, mnkr

243

 

223

Anslag, mnkr

 

0

 

0

Utdelning, mnkr

 

0

 

0

Klimatavtryck

Scope 1

379

 

326

tCO2e

Scope 2

1 771

 

1 840

 

Scope 3

37 000

 

1 133

Sjukfrånvaro, %

 

2,4

 

1,2

Personalomsättning, %

12,5

 

8,2

Antal anställda i medeltal

695

 

650

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

 

Redovisar enligt IFRS

 

Ja

 

 

En taxonomirapportering avges

Nej

 

 

Bolaget har satt klimatmål

Ja

 

Ekonomiska mål och uppföljning

Lönsamhet

 

 

Kapitalstruktur

 

 

Utdelning

 

 

 

 

 

Rop, %

 

 

 

Nettoskuldsättningsgrad, ratio

%

 

 

 

 

 

 

 

20

8

5

0

0,8

 

0,6

0,6

 

50

 

 

 

 

 

 

 

0

0,6

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-2

0,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-20

 

 

0,4

 

 

 

30

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-40

 

 

 

0,2

 

0,2

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

-60

 

 

 

0,0

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-75

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-0,1

 

0

0

0

0

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

-80 2018 2019 2020 2021 2022

-0,2 2018 2019 2020 2021 2022

 

 

 

 

 

 

2018 2019 2020 2021 2022

 

 

Mål: ≥6%

 

 

 

 

Mål: 0,3–0,5 ggr

 

 

 

Mål: ≥30%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

 

Nytt mål antaget av bolagsstämman

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mål satta för biologisk mångfald

Ja

 

Könsfördelning, %

 

 

 

 

 

25

 

 

 

 

 

 

75

33

67

44

56

 

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Män

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anställda

Ledning

Styrelse

Styrelse valda för 2023/24

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 71

79

Skr. 2022/23:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Statens Bostadsomvandling AB Sbo, Sbo, förvärvar, utvecklar, äger och avvecklar fastig- heter som övertas från kommuner eller kommunala bostadsbolag. Fokus ligger på trygg- hets- och äldreboenden. Sbo har ett samhällsuppdrag att praktiskt hjälpa till med den omstruktureringsprocess som behövs för att uppnå balans på bostadsmarknaden på orter med vikande befolkning. På dessa orter finns ofta ett stort behov av bostäder som är till- gängliga och anpassade för äldre människor. Omstruktureringsprocessen bidrar till mins- kade kostnader för äldrevård och skapar flyttkedjor på bostadsmarknaden. När bostads- marknaden är i balans på orten säljs fastigheterna på marknadsmässiga villkor på den öppna marknaden. Under 2021 övertog Sbo statens aktier i Vasallen AB och fick upp- draget att slutföra avvecklingen av bolaget.

Ordf: Anna-Stina

Vd: Ann Eriksson

Nordmark Nilsson

 

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Anna-Stina Nordmark Nilsson Led: Jessika Lundgren, Håkan Steinbüchel och Jan-Ove Östbrink. Nyval av Linda Lausson vid stämman 2023, Lars Erik Fredriksson avgick

Rev: Kornelia Wall Andersson (Deloitte) Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

175 (170) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 82,5 (80) tkr. Arvode utgår inte till

Viktiga händelser 2022

Sbo har under perioden arbetat med programarbeten för ombyggnad av fastigheter i kommunerna Hofors, Torsby, Nordmaling, Härjedalen, Vilhelmina, Kramfors, Ljusnarsberg, Högsby och Skinnskatteberg. Syftet är att tillskapa omkring 130 moderna bostäder för äldre.

Sbo förvärvade i december ett flerbo- stadshus i Hofors och ombyggnatio- nen har inletts. Bolaget har tidiga dia- loger om att inleda nya utvecklings- projekt i ytterligare två kommuner.

På bolagsstämman i april beslutades om nya ekonomiska mål och upp- dragsmål för bolaget.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Lönsamhet: Bolaget ska för färdig- ställda projekt uppvisa en genomsnittlig återvinningsgrad motsvarande 40–60 procent av totala projektkostnader.

Kapitalstruktur: Soliditeten ska uppgå till minst 95 procent. Bolaget ska löpande utvärdera det fortsatta behovet av bostadsomvandlingar. Om Sbo bedömer att det finns ett behov av att höja omvandlingstakten i syfte att möta samhällets behov ska en dialog initieras med ägaren.

Utdelning: Bolaget ska inte ge någon utdelning till ägaren.

Ekonomiska mål och uppföljning

Strategiska mål

I strävan efter mer hållbar utveckling ska Sbo i samarbete med aktuell kommun erbjuda fler en god boendemiljö i moderna och till- gänglighetsanpassade bostäder genom att:

Efter ombyggnation uppnå en beräknad genomsnittlig årsenergiförbrukning om 85 respektive 80 kWh/kvm och år för bostäder respektive lokaler. För de senast färdigställda fastigheterna uppnåddes en genomsnittlig beräknad årsenergiförbruk- ning om 93 kWh/kvm och år, en reduk- tion med i snitt 42 procent efter genom- förda ombyggnadsåtgärder.

Bolaget uppnår en driftnettomarginal på lägst 62 procent. Utfallet blev 61 procent.

Styrelsen beslutade om nya strategiska mål i december 2022 som gäller fr.o.m. 2023.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Har särskilt beslutat samhällsuppdrag att praktiskt medverka till att bostadsmarkna- den kommer i balans på orter med vikande befolkningsunderlag. Följande uppdragsmål beslutades på årsstämman 2022:

Mål om hög omvandlingstakt:

Bolaget ska i genomsnitt färdigställa 70 lägenheter per år och ska därtill löpande utvärdera det fortsatta behovet av bostadsomvandlingar.

Mål om tillgängliga bostäder:

100 procent av de lägenheter som erbjuds ska vara tillgängliga för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

ledamot som är anställd i Regeringskansliet

Nyckeltal

 

 

år 2022

år 2021

Resultaträkning, mnkr

 

 

Nettoomsättning

 

 

26

24

Rörelseresultat

 

 

11

-15

Resultat före skatt

 

 

-43

-15

Nettovinst

 

 

-43

-15

- varav hänförbart till minoritet

0

0

Balansräkning, mnkr

 

 

Balansomslutning

 

 

940

981

Anläggningstillgångar

494

534

Eget kapital

 

 

929

972

- varav minoritet

 

 

0

0

Nettoskuld

 

 

-445

-447

Operativt kapital

 

 

485

525

Övriga nyckeltal

 

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

 

43,1

-63,7

Avkastning - eget kapital, %

-4,5

-1,6

Avkastning - operativt kapital, %

2,2

-3,5

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

-0,5

-0,5

Soliditet, %

 

 

98,8

99,1

Bruttoinvesteringar, mnkr

1

31

Anslag, mnkr

 

 

0

0

Utdelning, mnkr

 

 

0

0

Klimatavtryck

Scope 1

-

-

tCO2e

Scope 2

-

-

 

Scope 3

-

-

Sjukfrånvaro, %

 

 

2,7

0,0

Personalomsättning, %

33,0

0,0

Antal anställda i medeltal

3

2

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

Redovisar enligt IFRS

 

 

Nej

 

En taxonomirapportering avges

Nej

 

Bolaget har satt klimatmål

Nej

 

Mål satta för biologisk mångfald

Nej

 

LönsamhetKapitalstruktur

Återvunna projektkostnader, %

 

Soliditet, %

 

 

 

 

100

 

 

 

 

 

 

 

120

 

 

 

 

 

99

 

80

 

 

 

 

 

 

 

100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

60

 

54

59

58

58

58

80

 

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

60

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

 

 

 

 

Mål 40–60%

 

 

 

 

 

 

Mål: ≥95%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

 

Nytt mål antaget av bolaget

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

72 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

Könsfördelning, %

 

 

 

 

33

67

100

60

40

 

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Män

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anställda

Ledning

Styrelse

Styrelse valda för 2023/24

80

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Sveaskog AB är Sveriges största skogsägare och förvaltar totalt 4 miljoner hektar (ha) mark. Bolagets skogsinnehav är spritt över hela Sverige men har sin tyngdpunkt i norra Sverige. Sveaskog ska vara en oberoende aktör på virkesmarknaden med kärnverksamhet inom skogsbruk och verksamheten ska bedrivas på affärsmässig grund. Sveaskog förvaltar ca

3 miljoner ha produktiv skogsmark, vilket utgör 14 procent av Sveriges skogsmark. Skogen är viktig som råvara för skogsindustrin, främjar klimatnyttan samt skapar sysselsättning och rekreationsmöjligheter. Sveaskog säljer framför allt timmer, massaved och biobränsle.

Ordf: Kerstin

Vd: Erik Brandsma

Lindberg Göransson

 

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Kerstin Lindberg Göransson Led: Anna Belfrage, Marie Berglund, Leif Ljungqvist, Måns Nilsson och Elisabet Salander Björklund. Nyval av Uno Brinnen och Timo van’t Hoff vid stämman 2023, Sven Wird avgick

Viktiga händelser 2022

God efterfrågan på skogsråvaran med ökade priser har drivit starkare resultat.

Oron i omvärlden har inneburit högre kostnader för bl.a. transporter och avverkning.

Ny avverkningsplan för kommande 5 åren med minskat uttag från egen skog.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Lönsamhet: Avkastningen på justerat operativt kapital ska över tid uppgå till minst 2,5 procent med respektive utan intresseföretag, utfall 4,9 resp. 3,6 procent.

Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings- grad på 0,05–0,3 ggr, utfall 0,11 (0,12).

Utdelning: 70–100 procent av resultat efter skatt exklusive ej kassaflödespåver- kande värdeförändring av växande skog samt resultatandel från intresseföretag.

Därtill 100 procent av utdelningar som bolaget erhållit föregående år från intresse- företagen. Utfall: Utdelning enligt policy.

Strategiska mål

De strategiska målen utgörs övergripande av; ökad tillväxt, ökad virkesskörd och ökad biologisk mångfald. Dessa har brutits ned i ett antal framgångsfaktorer samt mål: Satsningar på skogen och skogsbruket:

1.Optimalt plantval mål 2022: 12,8, utfall 14,0.

2.Ökning av nya trädinslag, lärk och björk/ planterad areal ha/år, mål 345, utfall 284.

3.Utökad röjning inom renskötselområde mål 2022: 2 925, utfall 2 479.

Ekonomiska mål och uppföljning

Starka partnerskap och samarbeten:

1.NKI sågverkskunder mål 2022: 75, utfall 74, massavedskunder mål 70, utfall 58, bio- bränslekunder mål 70, utfall 73, nöjda leve- rantörer mål 70, utfall 69 samt nöjda entre- prenörer mål 75, utfall 76.

Effektiv och skonsam leverans:

1.Effektiv leverans/logistikindex mål 2022: 90, utfall 87.

2.Skonsam leverans/andel 68-tons transporter mål 2022: 39 procent, utfall 44 procent.

3.Koldioxidutsläpp % jämfört med 2020. Mål 2022: 8 procent, utfall 15 procent.

Ökade ekologiska värden på markinnehavet:

1.Hänsynsindex mål 2022: 99, utfall 86.

2.100 nya våtmarker fram till 2026/ Nya

våtmarker per år, mål 2022: 10, utfall 11. En stark företagskultur:

1.Ledarindex mål 2022: 4,0, utfall 4,1.

2.Engagemang mål 3,9, utfall 3,8.

3.Andel kvinnor av anställda mål 30 pro- cent, utfall 27,3 procent.

4.Andel medarbetare med utländsk bak- grund av anställda mål 4,5 procent, utfall 6,9 procent.

Acceptans och förtroende för skogsbruket:

1.Varumärkesindex mål 2022: 60, utfall 57.

2.Anseendeindex mål 40, utfall 26.

Samhällsuppdrag

Sveaskog har ett samhällsuppdrag avseende markförsäljningsprogram med målet att avyttra upp till 60 000 ha produktiv skogs- mark inom det fjällnära området att använ- das som ersättningsmark. Sveaskog ska vidare ta fram ett ersättningsmarkspro- gram om totalt 25 000 ha produktiv skogs- mark, nedan det fjällnära området, att över- föras till ägaren. Målet har inte utvecklats enligt processen för uppdragsmål.

Arb rep: Kenneth Andersson, Sara Östh

Rev: Joakim Thilstedt (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande utgår med 515 (500) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 216,5 (210) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal

 

år 2022

år 2021

Resultaträkning, mnkr

 

 

Nettoomsättning

 

7 760

6 920

Värdeförändringar

 

499

-196

Rörelseresultat

 

2 465

1 842

Resultat före skatt

 

2 339

1 709

Nettovinst

 

1 979

1 494

- varav hänförbart till minoritet

0

0

Balansräkning, mnkr

 

 

Balansomslutning

 

95 380

91 438

Anläggningstillgångar

91 426

87 756

Eget kapital

 

66 192

62 516

- varav minoritet

 

0

0

Nettoskuld

 

7 433

7 438

Operativt kapital

 

73 625

69 954

Övriga nyckeltal

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

31,8

26,6

Avkastning - eget kapital, %

3,1

2,4

Avkastning - operativt kapital, %

4,9

5,2

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

0,1

0,1

Soliditet, %

 

69,4

68,4

Bruttoinvesteringar, mnkr

298

236

Anslag, mnkr

 

0

0

Utdelning, mnkr

 

1 150

1 300

Klimatavtryck

Scope 1

9 700

15 900

tCO2e

Scope 2

770

760

 

Scope 3 248 100 284 000

Sjukfrånvaro, %

 

4,2

3,9

Personalomsättning, %

8,2

9,1

Antal anställda i medeltal

810

825

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

Redovisar enligt IFRS

 

Ja

 

En taxonomirapportering avges

Ja (alignment)

Lönsamhet

 

 

 

 

 

Kapitalstruktur

 

 

 

Utdelning

 

 

 

Rop, %

 

 

 

 

 

 

Nettoskuldsättningsgrad, ratio

%

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

1,0

 

 

 

 

 

 

125

 

 

 

 

 

100

8

 

 

 

 

 

 

0,8

 

 

 

 

 

 

100

 

 

88

89

88

 

5,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

82

 

6

 

 

5,2

3,6

5,2

4,9

0,6

 

 

 

 

 

 

75

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

0,4

 

 

 

 

 

 

50

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

0,2

 

0,3

0,3

0,1

0,1

0,1

25

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

0,0

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

 

2018

2019

2020

2021

2022

2018

2019

2020

2021

2022

 

 

Mål: ≥2,5%

 

 

 

 

 

 

 

Mål: 0,05–0,3 ggr

 

 

 

 

 

Mål: 70–100%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

Nytt mål antaget av bolagsstämman

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bolaget har satt klimatmål

 

Ja

 

 

Mål satta för biologisk mångfald

Ja

Könsfördelning, %

 

 

 

 

 

 

 

27

 

 

 

 

 

 

 

 

73

45

55

50

50

 

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Män

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anställda

Ledning

Styrelse

Styrelse valda för 2023/24

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 73

81

Skr. 2022/23:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, Svedab, är genom sitt delägarskap i Öresundsbrokonsortiet, ägare och förvaltare av den svenska 50-procentiga ägarandelen av Öresundsbron. Konsortiet äger den 16 kilometer långa avgiftsfinansierade kust-till-kust- förbindelsen som omfattar både väg- och järnvägstrafik. Svedab äger och förvaltar också de svenska landanslutningarna, 10 kilometer motorväg och 20 kilometer järnväg, till bron.

Ordf: Bo Lundgren

Vd: Ulf Lundin

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Bo Lundgren Led: Lars Erik Fredriksson, Ulrika Hallengren och Malin Sundvall

Rev: Johan Rasmusson (KPMG)

Viktiga händelser 2022

Resultatandelen i Öresundsbrokon- sortiet förbättrades ytterligare, och uppgick till 845 (604) mnkr.

Under året har en fastighet sålts vilket resulterade i en reavinst om 1,6 mnkr.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Kapitalstruktur: Eget kapital ska uppgå till minst 500 miljoner kronor. Utfall: Eget kapital uppgick vid årets slut till

1 625 miljoner kronor.

Utdelning: Ordinarie utdelning ska långsiktigt motsvara minst 50 procent av resultatet efter skatt. Utfall: Utdelningen uppgick till 167 miljoner kronor vilket motsvarar 28 procent av resultatet.

Bolaget ska disponera sådana av bolags- stämman fastställda utdelningsbara medel som kan finnas i bolaget i följande ordning:

a)avveckla fordran på villkorade aktie- ägartillskott,

b)avveckla räntefordran på villkorade aktieägartillskott,

c)ställa till bolagsstämmans disposition genom förslag om utdelning till aktie- ägaren.

Samtliga punkter ska ske med beaktande av stämmobeslutad utdelningspolicy. Punkt c) ska ske efter det att bolagets lån i Riksgälds- kontoret är helt återbetalda.

Strategiska mål

Svedab ska bidra till en sammanhållen Öresundsregion. Under åren har Svedab därför medverkat i en rad initiativ som alla syftar till att utveckla, anpassa och

Ekonomiska mål och uppföljning

tillgängliggöra anläggningen i takt med att nya behov uppstår.

100 procent av förbrukad energi ska vara förnybar. Sedan 2014 är 100 procent av förbrukad energi förnybar.

Svedab ska på sikt minska energiförbruk- ningen. Energiförbrukningen minskade med 16 procent under året.

Svedab vill anlita leverantörer som delar värderingar som kommer till uttryck i bolagets uppförandekod. Andel upp- handlade leverantörer som genomlysts på miljömässiga och sociala grunder: 100 procent.

Nolltolerans mot mutor och korruption. Inga incidenter som kan kopplas till korruption under 2022.

Ingen ska omkomma eller skadas allvar- ligt på Svedabs anläggning, vilket inte skett under året.

Bolaget är lyhört för synpunkter på sköt- seln av anläggningen. Alla synpunkter och frågor ska bemötas och besvaras. Sedan 2016 finns via Svedabs webbplats möjlighet att vända sig till bolaget med synpunkter som rör Svedab respektive drift och skötsel av anläggningen.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Har särskilt beslutat samhällsuppdrag. Uppföljning sker av verksamhet som inom ramen för samhällsuppdraget finansieras genom anslag på statens budget. För den del av bolagets verksamhet som avser järnvägs- och vägförbindelser till Öresundsförbin- delsen enligt ovan gäller följande uppdrags- mål:

a)bilväg: målvärde 100% tillgänglighet.

b)järnväg: målvärde minst 99,6% tillgäng- lighet exklusive banarbeten.

Utfall: Båda tillgänglighetsmålen uppnåddes under året.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 140 (136) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 70 (68) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal

 

år 2022

år 2021

Resultaträkning, mnkr

 

 

 

Nettoomsättning

 

12

 

10

Rörelseresultat

 

789

 

523

Resultat före skatt

 

751

 

482

Nettovinst

 

596

383

- varav hänförbart till minoritet

0

0

Balansräkning, mnkr

 

 

 

Balansomslutning

 

7 391

6 577

Anläggningstillgångar

7 276

6 467

Eget kapital

 

1 625

1 018

- varav minoritet

 

0

0

Nettoskuld

 

5 408

4 854

Operativt kapital

 

7 034

 

5 872

Övriga nyckeltal

 

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

6 136,8

4 891,8

Avkastning - eget kapital, %

45,1

39,8

Avkastning - operativt kapital, %

12,2

 

9,4

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

3,3

 

4,8

Soliditet, %

 

22,0

 

15,5

Bruttoinvesteringar, mnkr

1 239

 

675

Anslag, mnkr

 

0

 

0

Utdelning, mnkr

 

167

 

383

Klimatavtryck

Scope 1

-

 

-

tCO2e

Scope 2

-

 

-

 

Scope 3

-

 

-

Sjukfrånvaro, %

 

0,0

 

0,0

Personalomsättning, %

0,0

 

-

Antal anställda i medeltal

3

 

3

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

 

Redovisar enligt IFRS

 

Neja)

 

 

En taxonomirapportering avges

Nej

 

 

Bolaget har satt klimatmål

Nej

 

 

Mål satta för biologisk mångfald

Nej

 

 

a)Svedab tillämpar K3 medan Öresundsbro- konsortiet tillämpar IFRS.

Kapitalstruktur

 

 

Utdelning

 

 

 

 

Eget kapital, mnkr

 

 

%

 

 

 

 

 

 

 

2000

 

 

 

 

 

1 625

120

 

 

100

100

100

 

 

1500

 

 

 

 

 

 

 

93

 

 

 

 

1 341

 

 

 

80

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1000

 

996

 

906

1 018

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

500

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

28

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

2018

2019

2020

2021

2022

2018

2019

2020

2021

2022

 

 

 

Mål: ≥500 mnkr

 

 

 

 

 

Mål: ≥50%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

Nytt mål antaget av bolagsstämman

 

 

 

 

 

 

 

 

 

74 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

Könsfördelning, %

33

67

100

50

50

Kvinnor

Män

Anställda Ledning Styrelse

Styrelse valda för 2023/24

82

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Svenska skeppshypotekskassan, Skeppshypotek, bildades 1929 med uppgift att underlätta finansieringen för svenska rederier och medverka till svenska handelsflottans föryngring. Skeppshypotek är inte ett aktiebolag utan en egen associationsform med offentligrättslig ställning. Verksamheten regleras i lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan. Skeppshypoteks uppgift är att medverka till föryngringen och moderniseringen av den svenska handelsflottan. Skeppshypotek finansierar rederiverksamhet med svenskt ägande eller utländskt ägande med betydande svenskt intresse och lämnar i huvudsak långfristiga lån, endast mot säkerhet i svenskt eller utländskt skepp.

Ordf: Michael Zell

Vd: Arne Juell-Skielse

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2022/23 Ordf: Michael Zell Led: Anna Frölander Öberg, Lars Höglund (vice ordf.), Ragnar Johansson, Elizabeth Kihlbom, Kenny Reinhold och Anders Thyberg Suppl: Rolf Mählkvist, Sanna Kallenberg, Lars Erik Fredriksson

Rev: Mikael Ekberg (KPMG)

Viktiga händelser 2022

Nyutlåningen uppgick till 3 082 (1 164) mnkr under året.

Räntenettot ökade med drygt 42 procent.

Utlåningsvolymen vid årets utgång var 10,1 (7,2) mdkr.

Mål och uppföljning

Ekonomiska restriktioner

Lagen om Svenska skeppshypotekskassan innehåller inga ekonomiska mål. Styrelsen har dock satt upp restriktioner för verksam- heten vad gäller:

Soliditet, lägst 10 procent. Soliditeten uppgick till 22,6 (27,3) procent.

Total kapitalrelation, lägst 12 procent. Total kapitalrelation uppgick till 21,9 (28,9) procent.

Strategiska mål

Hållbar fartygsfinansiering: Skeppshypo- tek ska utvärdera och hantera de hållbar- hetsrisker som uppstår i samband med kreditgivning till rederiverksamhet och samtidigt arbeta för att finansiera projekt som bidrar till en mer miljövänlig sjöfart.

Affärsetik och anti-korruption: Skepps- hypotek ska uppfylla internationella stan- darder inom affärsetik, miljö och socialt ansvar samt motverka korruption och annan finansiell brottslighet.

Egen miljöpåverkan: Skeppshypotek ska minska den egna miljöpåverkan med mål-

sättning att hålla CO2-utsläpp på en fort- satt låg nivå. Det är viktigt med ett högt medarbetarengagemang i egen miljöpå- verkan. Det är svårt att ställa krav externt om Skeppshypotek inte tar eget ansvar.

Utfall – Hållbar fartygsfinansiering: Skeppshypoteks arbete utgår ifrån klass- ificeringen ”Välj bort”, ”Påverka” och ”Välj ut” beroende på kreditansökande rederis verksamhet.

Utfall – Affärsetik och anti-korruption: Skeppshypoteks personal är utbildad inom anti-korruption och penningtvätt och ska vid behov genomgå komplette- rande utbildningar inom områdena. System för screening av hållbarhetsrisker såsom politiskt utsatta personer och sank- tionslistor har införskaffats. Vid behov kan även dessa frågeställningar delvis kontrolleras av extern part.

Utfall – Egen miljöpåverkan: Verksam- heten har sedan 2010 klimatkompenserat

för de CO2-utsläpp som den genererar. Miljöcertifierade produkter väljs framför andra när det är praktiskt möjligt.

Samhällsuppdrag

Verksamheten styrs av lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 156 (140) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 62,4 (55) tkr.

Nyckeltal

 

år 2022

år 2021

Resultaträkning, mnkr

 

 

Räntenetto

 

163

114

Rörelseresultat

 

130

72

Resultat före skatt

 

130

72

Nettovinst

 

130

72

- varav hänförbart till minoritet

0

0

Balansräkning, mnkr

 

 

Balansomslutning

 

11 486

8 979

Utlåning till rederier

 

10 101

7 235

Eget kapital

 

2 594

2 453

- varav minoritet

 

0

0

Övriga nyckeltal

 

 

 

Kreditförlustnivå, %

 

0,0

-0,3

Avkastning - eget kapital, %

5,6

3,4

Kärnprimärkapitalrelation, %

21,9

28,9

Total kapitalrelation, %

21,9

28,9

Anslag, mnkr

 

0

0

Utdelning, mnkr

 

0

0

Klimatavtryck

Scope 1

15

9

tCO2e

Scope 2

-

-

 

Scope 3

-

-

Sjukfrånvaro, %

 

0,5

0,7

Personalomsättning, %

0,0

0,0

Antal anställda i medeltal

7

9

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

Redovisar enligt IFRS

 

Ja

(RFR 2)

En taxonomirapportering avges

Nej

 

Bolaget har satt klimatmål

Neja)

 

Mål satta för biologisk mångfald

Nej

 

a) I en process att sätta mål.

Könsfördelning, %

57

43

100

29

71

Kvinnor

Män

Anställda Ledning Styrelse

Styrelse valda för 2022/23

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 75

83

Skr. 2022/23:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Koncernen Svenska Spel är organiserad i tre affärsområden med separata spelkonton och kunddatabaser. AB Svenska Spel har beviljats licens för lotterier samt licens för spel på värdeautomater, dotterbolaget Svenska Spel Sport & Casino AB har beviljats licens för kommersiellt onlinespel och vadhållning och dotterbolaget Casino Cosmopol AB har beviljats licens för spel på landbaserade kasinon. Svenska Spel är certifierat enligt Euro- pean Lotteries (EL) spelansvarsstandard och World Lottery Associations (WLA) spel- ansvarsprinciper. Casino Cosmopol är certifierat enligt European Casino Association (ECA) Responsible Gaming Framework. Bolaget har som mål att vara branschledande inom spelansvar för att värna om kunder och bidra till en sundare bransch.

Ordf: Erik Strand

Vd: Patrik Hofbauer

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Erik Strand Led: Eivor Andersson, Gunilla Herlitz, Leif Ljungqvist, Lars Nilsson och Anne Årneby. Nyval av Nyamko Sabuni vid stämman 2023, Johan Strid och Fredrik Åhlberg avgick Arb rep: Peter Andersson, Martina Ravn, Stella Susko

Rev: Daniel Wassberg (Deloitte)

Viktiga händelser 2022

Lägre nettospelsintäkter till följd av stärkta spelansvarsåtgärder.

Andelen sunda intäkter ökade, dvs. från kunder utan förhöjd risk för spel- beroende. Min spelkoll, en ny tjänst för att bättre identifiera tecken på riskfyllt spel lanserades.

Flera nya produkter och spelupplevel- ser lanserades.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Lönsamhet: Rörelsemarginalen ska

uppgå till minst 30 procent. Utfall: 30 procent (30).

Kapitalstruktur: Soliditet 20–40 pro-

cent. Utfall: 39 procent (46).

Utdelning: Minst 80 procent av årets resultat efter skatt och med beaktande av fastställt kapitalstrukturmål så att solidi- teten över tid inte över- eller underskri- der målintervallet. Utfall: Utdelningen för 2022 uppgick till 2,0 miljarder kronor, vilket utgör 100 procent av årets vinst.

Strategiska mål

Fler av bolagets kunder är medvetna om sitt spelande och gör val utifrån det. Färre av bolagets kunder har/utvecklar spel- problem. Mål Spelkollsindex, minst 90. Utfall: 87 (87).

Jämn könsfördelning bland chefer. Utfall: 40 (36)/60 (64) procent kvinnor respektive män.

Ekonomiska mål och uppföljning

100 procent av leverantörer som identi- fierats i bolagets riskanalys har genomgått screening avseende mänskliga rättigheter. Utfall: 100 (90) procent.

Andelen medarbetare med utländsk bakgrund inom koncernen ska uppgå till minst 30 procent. Utfall: 28 (28) procent.

100 procent fritt från diskriminering, kränkningar och trakasserier. Utfall: 93 (91) procent.

Sponsringsmedel fördelas jämställt. Utfall: 48 (51)/52 (49) procent kvinnor respektive män.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Inom ramen för spellagen (2018:1138) och bolagsordningen ska AB Svenska Spel eller av AB Svenska Spel helägt dotterbolag: erbjuda spelverksamhet på landbaserade kasinon samt spel på värdeautomater på andra platser än kasinon. För dessa spel- former ska Svenska Spel: iaktta särskild måttfullhet avseende marknadsföring av spelverksamheten till konsument och ha en inriktning vid marknadsföringen som är socialt ansvarstagande så att den inte upp- fattas som påträngande utöver de i spellagen, spelförordningen (2018:1475) och av Spel- inspektionen utfärdade föreskrifter ställda kraven avseende omsorgsplikt, följa utveck- lingen av problem relaterade till överdrivet spelande och vidta åtgärder för att motverka dessa. År 2019 fastställdes uppdragsmål för Svenska Spel, dessa mål samt utfall redovisas på sidan 28 och i bolagets årsredovisning.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 422 (410) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 195 (189) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal

 

år 2022

år 2021

Resultaträkning, mnkr

 

 

 

Nettospelintäkter

 

8 036

 

8 144

Nettoomsättning

 

5 725

 

5 602

Rörelseresultat

 

2 387

 

2 468

Resultat före skatt

 

2 515

 

2 468

Nettovinst

 

1 995

 

1 957

- varav hänförbart till minoritet

0

 

0

Balansräkning, mnkr

 

 

 

Balansomslutning

 

6 606

7 503

Anläggningstillgångar

2 478

 

2 734

Eget kapital

 

2 546

 

3 451

- varav minoritet

 

0

 

0

Nettoskuld

 

-3 155

 

-3 713

Operativt kapital

 

-609

 

-262

Övriga nyckeltal

 

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

29,7

 

30,3

Avkastning - eget kapital, %

66,5

 

48,0

Avkastning - operativt kapital, %

-548,4

 

-5 660,6

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

-1,2

 

-1,1

Soliditet, %

 

38,5

 

46,0

Bruttoinvesteringar, mnkr

308

 

226

Anslag, mnkr

 

0

 

0

Utdelning, mnkr

 

2 000

 

2 900

Klimatavtryck

Scope 1

302

 

341

tCO2e

Scope 2

226

 

112

 

Scope 3

2 408

 

1 574

Sjukfrånvaro, %

 

4,0

 

2,8

Personalomsättning, %

17,0

 

26,7

Antal anställda i medeltal

1 314

 

1 268

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

 

Redovisar enligt IFRS

 

Ja

 

 

En taxonomirapportering avges

Nej

 

 

Bolaget har satt klimatmål

Ja

 

Lönsamhet

 

 

 

 

Kapitalstruktur

 

 

 

Utdelning

 

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

 

 

Soliditet, %

 

 

 

%

 

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

 

80

 

 

 

 

 

 

 

200

 

 

 

171

 

 

 

 

 

 

 

 

31,2

30,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

160

 

 

 

148

 

 

30

 

 

 

28,7

29,7

 

60

56

 

54,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

21,2

 

 

 

 

 

 

39,3

46

38,5

120

99

 

 

 

100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

80

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

40

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

 

2018

 

2019

2020

2021

2022

 

 

 

 

 

Mål: ≥30%

 

 

 

 

 

 

 

 

Mål: 20–40%

 

 

 

 

 

 

Mål: ≥80%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ny definition för rörelsemarginal

 

 

 

 

Utfall

Nytt mål antaget av bolagsstämman

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(mål och utfall) tillämpas sedan 2019.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

76 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

Mål satta för biologisk mångfald

Nej

 

Könsfördelning, %

 

 

 

 

 

35

65

44

56

57

43

 

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Män

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anställda

Ledning

Styrelse

Styrelse valda för 2023/24

84

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svevia AB (publ) bildades 2009 när Vägverkets enhet Vägverket Produktion bolagiserades.

 

Ordf: Mats O Paulsson

Vd: Anders Gustafsson

Skälen till bolagiseringen var främst att öka förutsättningarna för konkurrensneutralitet,

 

Statens ägarandel: 100%

 

 

 

 

eliminera grunden för misstankar om korssubventionering samt öka produktiviteten på

 

 

 

 

 

 

Styrelse och revisorer valda för 2023/24

marknaden. Svevia bedriver entreprenad-, service- och uthyrningsverksamhet inom trafik-,

 

Ordf: Mats O Paulsson Led: Lars Erik Fredriksson,

mark-, bygg- och anläggningsområdet. Den svenska infrastrukturmarknaden värderas till

 

Catarina Fritz, Joachim Hallengren, Göran

 

 

närmare 120 miljarder kronor, där ny- och ombyggnad står för huvuddelen medan resten

 

Landgren, Anna-Stina Nordmark Nilsson och

utgörs av reparation, underhåll och drift. Hälften av marknaden är privat, medan offentliga

 

Jeanette Reuterskiöld,

 

 

 

 

 

investeringar står för den andra hälften. Svevia är ledande inom drift och underhåll av väg.

 

Arb rep: Oscar Burlin, Thomas Skoog

 

 

Inom beläggning omfattar erbjudandet ballast, tillverkning och utläggning av asfalt samt

 

Rev: Jonas Svensson (EY)

 

 

 

 

 

vägmarkering. Anläggning erbjuder ny- och ombyggnad av väg, arbeten inom grundlägg-

 

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

 

463,5 (450) tkr. Arvode till stämmovald ledamot

ning, mark, berg och betong samt marksanering. Trafikverket är Svevias största kund och

 

 

uppgår till 228 (221) tkr. Arvode utgår inte till

står för cirka hälften av omsättningen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mål och uppföljning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Viktiga händelser 2022

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nyckeltal

 

 

 

år 2022

 

år 2021

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ekonomiska mål

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Resultaträkning, mnkr

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

• Nettoomsättningen ökade jämfört

 

 

Lönsamhet: Avkastningen på eget

 

 

 

 

Nettoomsättning

 

11 293

 

8 923

 

 

med föregående år och uppgick till

 

 

 

 

kapital ska uppgå till minst 20 procent.

 

Rörelseresultat

 

 

 

422

 

377

 

 

11 293 mnkr.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfallet var 18,6 procent.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Resultat före skatt

 

404

 

384

 

• Årets orderingång ökade från föregå-

Kapitalstruktur: Soliditeten ska uppgå

 

Nettovinst

 

 

 

301

 

326

 

 

ende år och uppgick till 12 970 (8 547)

 

 

till 20–30 procent. Soliditeten uppgick

 

- varav hänförbart till minoritet

0

 

0

 

 

mnkr. Orderstocken ökade och upp-

 

 

till 30,8 procent.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Balansräkning, mnkr

 

 

 

 

 

 

 

gick den sista december till 10 316

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utdelning: Ordinarie utdelning ska

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Balansomslutning

 

5 502

 

5 147

 

 

 

(8 639) mnkr.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

motsvara minst 50 procent av resultatet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

• Rörelseresultatet ökade till 422 (377)

 

 

 

Anläggningstillgångar

 

2 203

 

2 080

 

 

 

efter skatt, dock med hänsyn tagen till

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Eget kapital

 

 

 

1 696

 

1 613

 

 

mnkr och rörelsemarginalen sjönk till

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

koncernens framtida kapitalbehov samt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

- varav minoritet

 

0

 

0

 

 

3,7 (4,2) procent.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

förekommande investerings- och för-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nettoskuld

 

 

 

-536

 

-617

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

värvsplaner. Utdelning om 236 miljoner

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Operativt kapital

 

1 159

 

996

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

kronor lämnades, vilket är i enlighet med

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga nyckeltal

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

policy.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

3,7

 

4,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Strategiska mål

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avkastning - eget kapital, %

18,6

 

21,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Se tabellen Hållbarhetsmål.

 

 

 

 

 

 

 

 

Avkastning - operativt kapital, %

39,1

 

46,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Samhällsuppdrag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

-0,3

 

-0,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Soliditet, %

 

 

 

30,8

 

31,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

 

Bruttoinvesteringar, mnkr

 

438

 

603

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anslag, mnkr

 

 

 

0

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hållbarhetsmål

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall 2022

Utfall 2021

 

 

Mål 2023

 

 

Utdelning, mnkr

 

236

 

236

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Miljö

 

 

 

Asfalttillverkning kg CO2e /tillverkat ton

 

5,0

 

 

3,4

 

 

 

1,0

 

 

 

Klimatavtryck

 

Scope 1

27 604

 

24 876

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

tCO2e

 

Scope 2

3 996

 

3 530

 

 

 

Transporter ton CO2e /omsatt mnkr

 

 

 

1,3

 

 

2,1

 

 

 

1,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Scope 3

258

 

995

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Samtliga medarbetare har gått affärs-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

92%

 

 

88%

 

 

 

100%

 

 

 

Sjukfrånvaro, %

 

 

 

3,2

 

2,8

Sunda affärer

 

etikutbildningen (nytt 2020)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Personalomsättning, %

 

12,0

 

11,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sunda leverantörer (nytt 2021)

 

 

 

 

 

84%

 

 

81%

 

 

 

85%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Antal anställda i medeltal

 

1 982

 

1 874

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Attraktiv

 

 

Employee Net Promoter Score (eNPS)

 

 

 

+33

 

 

+31

 

 

 

20

 

 

 

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

 

arbetsgivare

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Redovisar enligt IFRS

 

Ja

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

<3,5 och bäst

 

 

 

 

Säkerhet

 

 

Arbetsskadefrekvens

 

 

 

 

 

 

 

4,8

 

 

5,8

 

 

En taxonomirapportering avges

Ja (alignment)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

i branschen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bolaget har satt klimatmål

 

Ja

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mål satta för biologisk mångfald

Nej

 

 

Ekonomiska mål och uppföljning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lönsamhet

 

 

 

 

 

 

Kapitalstruktur

 

 

 

 

 

Utdelning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Re, %

 

 

 

 

 

 

 

Soliditet, %

 

 

 

 

 

%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40

32,4

 

 

 

 

 

 

 

50

 

 

 

 

 

 

 

 

120

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

93

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30

 

 

 

 

 

 

 

 

 

33,5

 

 

33,4

31,3

30,8

90

 

73

 

 

 

 

72

78

 

 

 

Könsfördelning, %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

29,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

21,5

 

 

 

30

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

19,6

 

 

18,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

 

60

 

 

51

 

 

 

 

 

 

 

17

29

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

12,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

83

71

43

57

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kvinnor

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

 

 

Anställda

Ledning

Styrelse

 

Män

 

 

Mål: ≥20%

 

 

 

 

 

 

 

Mål: 20–30%

 

 

 

 

 

 

 

Mål: ≥50%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Styrelse valda för 2023/24

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

 

Nytt mål antaget av bolagsstämman

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 77

85

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Swedavia AB driver och utvecklar tio flygplatser i Sverige, vilka enligt regeringens

 

 

 

 

 

Ordf: Åke Svensson

Vd: Jonas Abrahamsson

fastställda beslut utgör basutbudet av flygplatser i Sverige. Utöver flygplatsverksamheten

 

Statens ägarandel: 100%

 

 

 

 

 

 

bedriver Swedavia fastighetsverksamhet med uppgift att äga, förvalta och utveckla fastig-

 

 

 

 

 

 

 

 

Styrelse och revisorer valda för 2023/24

heter och exploaterbar mark på och omkring flygplatserna. Bolaget har dessutom ett upp-

 

Ordf: Åke Svensson Led: Tor Clausen, Nina

drag att inom ramen för affärsmässighet aktivt medverka i utvecklingen av den svenska

 

Linander, Lars Mydland, Eva Nygren, Per Sjödell,

transportsektorn och bidra till de av riksdagen beslutade transportpolitiska målen.

 

 

 

 

 

Lottie Svedenstedt och Annica Ånäs. Nyval av

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Peter Blomqvist vid stämman 2023, Lotta

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

om utdelning ska beakta bolagets verk-

 

Mellström avgick

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Viktiga händelser 2022

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Arb rep: Agne Lindbom, Robert Olsson

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

samhet, genomförandet av bolagets stra-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Rev: Tomas Gerhardsson (KPMG)

 

 

 

 

 

• Totalt reste 27,6 (11,9) miljoner passa-

 

 

tegi samt den finansiella ställningen. Vid

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

 

 

gerare till eller från Swedavias flyg-

 

 

 

 

utvärdering ska särskilt beaktas bolagets

 

484 (470) tkr. Arvode till stämmovald ledamot

 

 

platser, en fördubbling mot föregå-

 

 

 

 

bedömda förmåga att framgent uppnå

 

uppgår till 241 (234) tkr. Arvode utgår inte till

 

 

ende år, dock en minskning med 30

 

 

 

 

kapitalstrukturmålet. Ingen utdelning

 

ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

 

 

procent jämfört med 2019. Trots den

 

 

 

 

lämnades för 2022.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

starka resenärstillväxten är flygbran-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nyckeltal

 

 

 

 

år 2022

 

år 2021

 

 

schen fortsatt påverkad av pande-

 

 

 

Strategiska mål

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Resultaträkning, mnkr

 

 

 

 

 

 

 

 

mins effekter.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

• 85 procent nöjda kunder 2025.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nettoomsättning

 

 

 

4 846

2 717

 

 

 

• I det s.k. Tidöavtalet fastslogs att

 

 

 

 

Utfall: 76 procent.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Rörelseresultat

 

 

 

-711

-1 314

 

 

 

Bromma flygplats ska bevaras och

 

 

• 70 procent engagerade ledare och med-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Resultat före skatt

 

 

 

-870

-1 441

 

 

 

inget beslut om nedläggning kommer

 

 

arbetare 2024. Ny mätmetod under 2022,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nettovinst

 

 

 

 

-709

-1 182

 

 

 

att fattas under den innevarande

 

 

 

 

nytt långsiktigt mål tas fram under 2023.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

- varav hänförbart till minoritet

 

0

0

 

 

 

mandatperioden.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall: 60 procent.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

• Sex av Swedavias flygplatser certifie-

• Andelen förnybart flygbränsle ska minst

 

Balansräkning, mnkr

 

 

 

 

 

 

 

 

rades på högsta nivån inom Airport

 

 

 

 

uppgå till 5 procent 2025. Utfall: 0,46

 

 

 

 

 

Balansomslutning

 

 

 

26 288

25 711

 

 

 

Carbon Accreditation (ACA), som är

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anläggningstillgångar

 

 

23 778

22 498

 

 

 

 

 

 

 

procent.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ett ramverk för att utvärdera flyg-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Eget kapital

 

 

 

 

11 084

11 990

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

platsers klimatarbete, ytterligare ett

 

 

 

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

- varav minoritet

 

 

 

0

0

 

 

 

tecken på att bolaget är ledande i flyg-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Swedavia ska enligt bolagsordningen ”inom

 

Nettoskuld

 

 

 

 

11 157

9 293

 

 

 

branschens klimatomställning.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ramen för affärsmässighet, aktivt medverka

 

Operativt kapital

 

 

 

22 241

21 283

 

 

 

• Under hösten återbetalades en del av

 

 

 

 

 

 

 

 

 

i utvecklingen av transportsektorn och bidra

 

Övriga nyckeltal

 

 

 

 

 

 

 

 

 

det kapitaltillskott som bolaget erhöll

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

till att de av riksdagen beslutade transport-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

under 2020. Totalt återbetalades

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

 

 

-16,2

-51,0

 

 

 

898 mnkr.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

politiska målen uppnås”. Bolaget ska inom

 

Avkastning - eget kapital, %

 

 

-6,1

-10,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ramen för transportpolitikens funktions-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avkastning - operativt kapital, %

-3,3

-6,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

och hänsynsmål mäta och redovisa utfall

 

 

 

 

 

 

 

Mål och uppföljning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

 

1,0

0,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

för nedanstående sex uppdragsmål:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Soliditet, %

 

 

 

 

42,2

46,6

 

Ekonomiska mål

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bruttoinvesteringar, mnkr

 

 

1 814

1 831

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Uppföljning uppdragsmål

 

2022

 

2021

 

 

 

 

Lönsamhet: Avkastning på operativt

 

 

 

 

 

 

Anslag, mnkr

 

 

 

 

0

0

 

 

 

kapital ska uppgå till minst 6 procent.

 

 

 

Nöjda resenärer, %

 

 

76

 

82

 

 

 

Utdelning, mnkr

 

 

 

0

0

 

 

 

Utfall: –3,3 procent.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Antal passagerare inrikes, miljoner

7,6

 

4,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Klimatavtryck

 

Scope 1

 

194

189

 

Kapitalstruktur: Skuldsättningsgrad

 

Antal passagerare utrikes, miljoner

20,0

 

7,9

 

 

 

tCO2e

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Scope 2

 

203

215

 

 

 

om 0,7–1,5 ggr. Utfall: 1,0 ggr.

 

 

 

 

Antal utrikesdestinationer

 

 

246

 

172

 

 

 

 

 

 

Scope 3

370 000

181 000

 

Utdelning: Ordinarie utdelning ska

 

 

 

Antal haverier eller allvarliga tillbud

1

 

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sjukfrånvaro, %

 

 

 

5,0

3,9

 

 

 

uppgå till mellan 10 och 50 procent av

 

Koldioxidavtryck, ktona)

 

 

366

 

178

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Personalomsättning, %

 

 

12,0

20,0

 

 

 

resultatet efter skatt. De årliga besluten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Antal anställda i medeltal

 

 

2 364

2 244

 

a)

Avtryck per flygplats vilket inkluderar marktransporter och flygtrafik. Koldioxidavtryck hänförligt till

 

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

 

 

 

 

flygtrafik uppgick till 233 (128), marktransporter 133 (50) och Swedavias egna verksamhet 2 (0).

 

 

 

 

 

Redovisar enligt IFRS

 

 

 

Ja

 

 

 

 

 

Koldioxidavtrycket per passagerare har ökat med 14 procent.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En taxonomirapportering avges

Ja (alignment)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bolaget har satt klimatmål

 

 

Ja

 

 

 

Ekonomiska mål och uppföljning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mål satta för biologisk mångfald

Nej

 

 

 

Lönsamhet

 

 

 

 

Kapitalstruktur

 

 

 

Utdelning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Rop, %

 

 

 

 

 

Skuldsättningsgrad, ratio

 

%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

2,0

 

 

 

 

 

 

 

 

80

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

1,5

 

 

 

 

 

 

 

 

60

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Könsfördelning, %

 

 

 

 

 

 

 

4,6

4,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

1,0

 

1,1

1,1

1

 

1

40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-5

 

 

 

 

-3,3

 

0,5

 

 

 

 

 

 

0,8

 

20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

33

67

40

60

44

56

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-7,5

-6,3

 

 

0,0

 

 

 

 

 

 

 

 

0

0

0

0

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kvinnor

-10

 

 

 

 

 

 

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Män

2018

2019

2020

2021

2022

 

 

2018

2019

2020

2021

 

2022

 

 

 

Anställda

Ledning

 

Styrelse

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mål: ≥6%

 

 

 

 

 

 

 

Mål: 0,7–1,5 ggr

 

 

 

 

 

Mål: 10–50%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Styrelse valda för 2023/24

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

 

Nytt mål antaget av bolagsstämman

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

78 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

86

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

AO Sweden House förvaltar ”Sverigehuset” i Sankt Petersburg som har officiella, kulturella

 

Ordf: Jan Borekull

Vd: Ett managementbo-

och kommersiella funktioner. Utrikesdepartementet hyr för detta ändamål lokaler för

 

 

lag sköter vd:s åtagande

 

 

 

 

 

 

Sveriges generalkonsulat i huset. Resterande lokaler hyrs ut till verksamheter med Sverige-

 

Statens ägarandel: 36%

 

 

anknytning och till svenska, utländska och ryska företag. Ett Sverigehus i centrala Sankt

 

Styrelse och revisorer valda för 2023/24

Petersburg sågs vid etableringen som ett led i utvecklingen av relationerna mellan Sverige

 

Ordf: Jan Borekull Led: Evgeny Grigoriev, Sofya

 

Kiseleva, Jan Lundin och Björn Odin

 

och Ryssland. Det ansågs angeläget att ge svenska myndigheter och svenskt näringsliv en

 

 

 

Rev: KBM Limited

 

 

 

 

naturlig bas för sin verksamhet i Sankt Petersburg. Projektet skulle genomföras på kommer-

 

 

 

 

 

 

Arvode utgår varken till styrelsens ordförande

siella villkor och med ett långsiktigt mål om egen finansiell bärkraft. Sedan 2016 lämnar

 

 

eller ledamöter.

 

 

 

 

bolaget utdelning till aktieägarna. Bolaget bildades genom ett trepartsavtal mellan svenska

 

 

 

 

 

 

staten, staden Sankt Petersburg och Skanska. Skanska sålde sina 49 procent i dåvarande

 

 

 

 

 

 

 

Nyckeltal

 

 

år 2022

år 2021

AO Sweden House till CA Fastigheter hösten 2008. Sweden House är ett ryskt aktiebolag

 

Resultaträkning, mnkr

 

 

som ägs av Ladoga Holding AB (ett dotterbolag till CA Fastigheter) till 49 procent, svenska

 

 

 

 

Nettoomsättning

 

 

15

16

staten till 36 procent och av staden Sankt Petersburg till 15 procent. Sweden House har

 

 

 

 

Rörelseresultat

 

 

9

9

dispositionsrätten till fastighetskomplexet ”Sverigehuset”, som innehåller ca 4 400 kvm

 

 

 

 

Resultat före skatt

 

 

9

10

uthyrningsbar yta, och till marken under 49 år. Sverigehuset ligger mitt i centrala Sankt

 

 

 

 

Nettovinst

 

 

7

8

Petersburg i närheten av huvudgatan Nevskij Prospekt. Fastighetens gynnsamma läge,

 

 

 

 

- varav hänförbart till minoritet

0

0

historiska ursprung och utformning gör den attraktiv för potentiella hyresgäster.

 

 

Balansräkning, mnkr

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Uppföljning

 

Balansomslutning

 

 

48

41

Viktiga händelser 2022

 

 

 

Anläggningstillgångar

11

10

• Tillkomsten av nya fastigheter har kraf-

 

 

 

 

Eget kapital

 

 

44

36

 

 

 

 

 

• Alla utländska företag och organisa-

 

tigt sjunkit i Sankt Petersburg. Likaså

 

 

 

 

 

 

 

 

- varav minoritet

 

 

0

0

 

tioner i fastigheten har eller förväntas

 

startas nästan inga nya fastighetsprojekt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nettoskuld

 

 

-37

-30

 

framgent att stänga ned sina verk-

 

upp. Detta medför på sikt en minskad

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Operativt kapital

 

 

7

6

 

samheter och därmed kommer

 

 

 

 

 

 

konkurrens för Sweden House, samtidigt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

vakansgraden att öka drastiskt.

 

 

Övriga nyckeltal

 

 

 

 

 

 

som efterfrågan på lokaler och lägen-

 

 

 

 

 

• Hyresintäkterna 2022 var oföränd-

 

 

Rörelsemarginal, %

 

 

61,3

59,9

 

heter i nuläget är mycket låg.

 

 

 

 

rade jämfört med 2021, medan netto-

• Givet den höga servicenivån, det centrala

 

Avkastning - eget kapital, %

17,0

22,3

 

vinsten ökade med 17,7 procent.

 

Avkastning - operativt kapital, %

151,2

150,0

 

 

läget och den omfattande renoveringen

 

 

 

 

 

 

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

-0,9

-0,8

 

 

 

 

och moderniseringen som har genom-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Soliditet, %

 

 

90,5

89,1

 

 

 

 

förts under de senaste åren, hoppas

 

 

 

 

 

 

 

 

Bruttoinvesteringar, mnkr

-

-

 

 

 

 

Sweden House kunna attrahera nya

 

 

 

 

 

 

Anslag, mnkr

 

 

0

0

 

 

 

 

hyresgäster. Dock kommer bolaget

 

 

 

 

 

 

 

 

Utdelning, mnkr

 

 

0

0

 

 

 

 

notera en kraftig minskning av sina

 

 

 

 

 

 

 

 

Klimatavtryck

Scope 1

-

-

 

 

 

 

hyresintäkter med en väsentlig resultat-

 

 

 

 

 

 

tCO2e

Scope 2

-

-

 

 

 

 

försämring som följd.

 

 

 

 

 

 

 

Scope 3

-

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sjukfrånvaro, %

 

 

0,0

2,8

 

 

 

 

 

 

Personalomsättning, %

-

-

 

 

 

 

 

 

Antal anställda i medeltal

1

2

 

 

 

 

 

 

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Nej

 

 

 

 

 

 

 

Redovisar enligt IFRS

 

 

Nej

 

 

 

 

 

 

 

En taxonomirapportering avges

Nej

 

 

 

 

 

 

 

Bolaget har satt klimatmål

Nej

 

 

 

 

 

 

 

Mål satta för biologisk mångfald

Nej

 

Könsfördelning, %

20

10080

Kvinnor

Män

Anställda Styrelse

Styrelse valda för 2023/24

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 79

87

Skr. 2022/23:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Swedfund International AB, Swedfund, är en utvecklingsfinansiär och biståndsaktör som ska medverka till fattigdomsminskning genom hållbart företagande. Swedfund bidrar med riskkapital, kapacitetsstöd, etableringsstöd och stöd till projektutveckling för investeringar i låg- och medelinkomstländer. Bolaget etablerar tillsammans med strategiska partners bärkraftiga och affärsmässigt drivna företag genom direktinvesteringar i form av aktier eller lån samt indirekt genom investeringar i fonder. Investeringar sker i länder som enligt OECD/DAC:s definition kvalificerar sig för utvecklingsfinansiering och bidrar till att nå målen för Sveriges politik för global utveckling (PGU) och internationella bistånd. I slutet av 2022 hade Swedfund 64 investeringar i företag, finansiella institutioner och fonder där 65 procent av portföljen är inriktad mot Afrika, huvudsakligen söder om Sahara.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

en eller båda parametrar. För återstående

Viktiga händelser 2022

bolag är inte relevant data tillgänglig.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

• Det ekonomiska målet om positiv EBIT

• Bolagets additionella roll: Swedfund

 

 

 

 

i snitt över fem år har uppnåtts.

ska mobilisera minst 30% i privat kapital

 

 

• Resultatet påverkades negativt av ett

inom investeringarna som görs. För 2022

 

 

 

 

antal nedskrivningar, men portföljen i

beräknas Swedfund ha bidragit med

 

 

 

 

sin helhet har samtidigt visat på en till-

privat kapitalmobilisering motsvarande

 

 

 

 

växt i övervärden som redovisas utan-

20% av totalt kontrakterat värde under

 

 

 

 

för resultaträkningen.

året. Ökad osäkerhet och risker i den glo-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

bala ekonomin har generellt haft en nega-

Mål och uppföljning

tiv påverkan på utländska direktinveste-

ringar, särskilt i Afrika söder om Sahara.

Ekonomiska mål

• Miljö- och klimatmässigt hållbara inves-

Lönsamhet: Rörelseresultatet (EBIT)

teringar: Investeringsportföljen ska

ska vara positivt mätt som ett genomsnitt

senast 2045 vara klimatneutral, med vil-

över en femårsperiod. Utfall: 1 miljon

ket avses att utsläpp av växthusgaser från

kronor över en femårsperiod, EBIT 2022

portföljen ska vara netto noll enligt IPC-

uppgick till 151 (197) miljoner kronor.

C:s definition. Swedfunds investerings-

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

portfölj visar en relativt hög anpassning

till Parisavtalet: 90% av de direkta inves-

Givet Swedfunds särskilda samhällsuppdrag

teringarna anses vara i linje med Paris-

och uppdragsmål, där hållbart värdeska-

avtalet både 2030 och 2045. För de indi-

pande är i fokus liksom Agenda 2030, har

rekta investeringarna bedöms ca 90%

Swedfunds styrelse beslutat att uppdrags-

vara i linje 2030 och ca 80% 2045. Port-

målen även ska utgöra Swedfunds strate-

följens samlade utsläpp av växthusgaser

giska mål för hållbart värdeskapande. Port-

per investerad krona ska minska över tid,

följbolagens resultatutveckling redovisas med

med 2020 som basår. Under 2021 mins-

ett års eftersläpning och årets redovisning

kade växthusgasutsläppen per miljon

utgår från portföljbolagens resultat 2021.

investerad krona till 28,9 (34,5) tCO2e.

• Ekonomiskt hållbara investeringar:

• Kvinnors egenmakt: Ökad jämställdhet

 

 

Omsättning och lönsamhet ska öka i

 

 

i bolagets investeringsportfölj i termer av

 

 

minst 60% av bolagets investeringar

 

 

2X Challenge-kriterier, eller motsva-

 

 

under innehavsperioden. Av Swedfunds

 

 

rande kriterier, som ska vara uppfyllda

direktinnehav uppvisade 63% en ökning

i minst 60% av bolagets investeringar

av både omsättning och lönsamhet 2021,

senast tre år från investeringstillfället.

medan 22% uppvisade en minskning på

57% av investeringarna bedöms möta

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

minst ett av 2X Challenges kriterier.

Ekonomiska mål och uppföljning

• Jobb med anständiga arbetsvillkor:

Anständiga arbetsvillkor enligt ILO:s

Lönsamhet

 

 

 

 

 

 

kärnkonventioner ska efterlevas i 100%

EBIT, mnkr

 

 

 

 

200

 

 

197,1

 

 

av bolagets investeringar senast tre år

 

 

 

 

 

41,4

151

 

 

från investeringstillfället. 85% av port-

0

 

 

 

 

 

följbolagen som innehafts kortare tid än

-55,3

 

 

 

 

tre år anses agera konsekvent med ILO:s

-200

 

 

 

 

 

kärnkonventioner. Samtliga portföljbo-

-400 2018

2019

2020 2021 2022

 

 

 

 

lag som innehafts längre än tre år upp-

 

 

 

 

 

-372,6

 

 

 

 

 

 

Mål: >0 mnkr

 

 

 

fyller kraven.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

Nytt mål antaget av bolagsstämman

 

 

 

80 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

Ordf: Catrin Fransson

Vd: Maria Håkansson

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Catrin Fransson Led: Kerstin Borglin, Torgny Holmgren, Catrina Ingelstam, Daniel Kristiansson och Roshi Motman. Nyval av Caroline af Kleen och Anna Stellinger vid stämman 2023, Jonas Eriksson avgick Rev: Jesper Nilsson (EY)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 253 (245) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 125 (121) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal

 

 

 

år 2022

 

år 2021

Resultaträkning, mnkr

 

 

 

 

 

Nettoomsättning

 

 

527

328

 

Värdeförändringar

 

 

-107

19

 

Rörelseresultat

 

 

151

197

 

Resultat före skatt

 

 

317

244

 

Nettovinst

 

 

 

254

220

 

- varav hänförbart till minoritet

0

0

 

Balansräkning, mnkr

 

 

 

 

 

Balansomslutning

 

 

9 160

8 221

 

Anläggningstillgångar

 

4 135

3 293

 

Eget kapital

 

 

 

8 768

7 314

 

- varav minoritet

 

 

0

0

 

Nettoskuld

 

 

 

-2 341

-1 349

 

Operativt kapital

 

 

6 427

5 965

 

Övriga nyckeltal

 

 

 

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

 

28,7

60,1

 

Avkastning - eget kapital, %

 

3,2

3,3

 

Avkastning - operativt kapital, %

2,4

3,6

 

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

-0,3

-0,2

 

Soliditet, %

 

 

 

95,7

89,0

 

Bruttoinvesteringar, mnkr

 

1 025

697

 

Anslag, mnkr

 

 

 

64

39

 

Utdelning, mnkr

 

 

0

0

 

Klimatavtryck

 

Scope 1

0

0

 

tCO2e

 

 

Scope 2

2

2

 

 

 

 

Scope 3

595

50

 

Sjukfrånvaro, %

 

 

0,8

0,8

 

Personalomsättning, %

 

6,1

3,0

 

Antal anställda i medeltal

 

62

52

 

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

 

 

Redovisar enligt IFRS

 

 

Ja

 

(RFR 2)

En taxonomirapportering avges

Nej

 

 

 

Bolaget har satt klimatmål

 

Ja

 

 

 

Mål satta för biologisk mångfald

Ja

 

 

 

Könsfördelning, %

 

 

 

 

 

 

55

45

63

38

75

25

 

 

 

 

 

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

Anställda

Ledning

Styrelse

 

Män

 

 

 

 

 

Styrelse valda för 2023/24

88

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Systembolaget Aktiebolag bedriver, med ensamrätt, detaljhandelsförsäljning av starköl, vin, spritdrycker och alkoholdrycksliknande preparat till allmänheten i Sverige. Uppdraget är att sälja med ansvar och god service och att informera om alkoholens skadeverkningar. Syftet är att bidra till förbättrad folkhälsa, dels genom att privata vinstintressen med detalj- handel utesluts, dels genom begränsning av tillgängligheten. Systembolagets begränsning av tillgänglighet till alkohol sker genom kontroll över butiksetableringar och öppettider samt genom att se till att alkoholdrycker och alkoholdrycksliknande preparat inte säljs till personer som är under 20 år, är märkbart påverkade eller då det finns anledning att miss- tänka langning.

Ordf: Göran Hägglund Vd: Ann Carlsson

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Göran Hägglund Led: Viveca Bergstedt Sten, Frida Johansson Metso, Anders Ehrling och Ulrika Eriksson. Nyval av Anna Bäck, Leif Ljung- qvist, Pernilla Walfridsson och Håkan Åkerström vid stämman 2023, Johan Carlson, Cecilia Halle, Barbro Holmberg och Mats Pertoft avgick

Arb rep: Robert Adrell, Andreas Bengtsson

Viktiga händelser 2022

Lägre försäljningsvolymer främst som en följd av släppta covid-restriktioner.

Mot slutet av året påbörjades en om- organisation på huvudkontoret som löper vidare kv1 2023.

Fortsatta satsningar på kundupplevel- sen och e-handeln.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Lönsamhet: Avkastning på eget kapital om 5–15 procent, beräknad som årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital (8–9 procent enligt definition för 2022 – avser moderbolag). Avkastningen uppgick till 11,5 (20,9) procent, eller 9,7 procent enligt tidigare definition.

Kostnadseffektivitet: Bolagets kostna- der dividerat med bolagets intäkter (K/I) ska uppgå till högst 19 procent basåret 2022 och därefter uppvisa en sjunkande trend. För 2022 var målet ≤2,3 och ut- fallet blev 2,5 (2,3).

Kapitalstruktur: Soliditet 14–20 pro- cent (20–30 procent enligt definition för 2022 – avser moderbolag). Soliditeten uppgick till 15,0 procent (13,2), eller 23,4 procent enligt tidigare definition.

Utdelning: Minst 80 procent av årets resultat efter skatt med beaktande av kapitalstrukturmålet. En utdelning om 100 procent av resultatet föreslogs till årsstämman 2023.

Ekonomiska mål och uppföljning

Strategiska mål

Minskad klimatpåverkan: Koldioxidut- släpp från dryckesförpackningar mins-

kade under 2022 till 172 400 ton CO2e (183 400 ton). Koldioxid från distributio- nen minskade till 11 600 ton (från 12 700 ton).

NKI Hållbarhet ökade till 70,5 (69,7), vilket är något lägre än målet om 72,5.

I Sustainable Brand Index, en varumärkes- studie med fokus på hållbarhet, hamnade Systembolaget 2022 på plats 12 (9).

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Systembolagets samhällsuppdrag är att med ensamrätt, och med ansvar och god service, sälja sprit, vin och starköl och att informera om alkoholens skadeverkningar.

Nöjd-kundindex (NKI) ska över tid inte underskrida 80. Mål för 2022: 81,5, utfall 80,7 (80,7).

Alkoholkonsumtionen i Sverige: Enligt mätning ökade den totala konsumtionen per person 2021 till 8,7 (8,5) liter, varav andelen som införskaffats hos System- bolaget uppgick till 75 procent (77).

Alkoholindex: Systembolaget ska mäta befolkningens attityd till alkohol i olika situationer. Indexet ska över tid ha en positiv utveckling, innebärande en mer restriktiv attityd. Under 2022 minskade indexnivån till 60,0 (61,1), vilket indike- rar en mer tillåtande attityd.

Systembolaget ska kontrollera att de inte säljer till någon som är under 20 år. Kon- trollköp av extern part resulterade i utfall om 97,0 procent för helåret 2022 (96,5).

Rev: Anneli Pihl (Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 365 (354,9) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 181 (175,3) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal

 

år 2022

år 2021

Resultaträkning, mnkr

 

 

Nettoomsättning

 

37 182

38 120

Rörelseresultat

 

349

442

Resultat före skatt

 

248

425

Nettovinst

 

192

338

- varav hänförbart till minoritet

0

0

Balansräkning, mnkr

 

 

Balansomslutning

 

11 128

12 300

Anläggningstillgångar

7 040

7 755

Eget kapital

 

1 668

1 611

- varav minoritet

 

0

0

Nettoskuld

 

-4 217

-5 357

Operativt kapital

 

-2 549

-3 746

Övriga nyckeltal

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

0,9

1,2

Avkastning - eget kapital, %

11,5

20,9

Avkastning - operativt kapital, %

-11,1

-13,4

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

-2,5

-3,3

Soliditet, %

 

15,0

13,2

Bruttoinvesteringar, mnkr

-346

391

Anslag, mnkr

 

0

0

Utdelning, mnkr

 

159

376

Klimatavtryck

Scope 1

227

179

tCO2e

Scope 2

2 740

2 818

 

Scope 3 185 259

197 677

Sjukfrånvaro, %

 

6,2

5,6

Personalomsättning, %

9,7

8,5

Antal anställda i medeltal

3 903

4 042

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

Redovisar enligt IFRS

 

Ja

 

En taxonomirapportering avges

Nej

 

Bolaget har satt klimatmål

Ja

 

Lönsamhet

 

 

 

 

Kapitalstruktur

 

 

 

Utdelning

 

 

 

 

 

Re, %

 

 

 

 

 

Soliditet, %

 

 

 

%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

50

 

 

 

 

 

 

 

50

 

 

 

 

 

 

120

100

100

100

100

100

 

40

 

 

 

 

27,9

 

 

40

 

25,7

25,9

26,3

 

 

90

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30

 

 

 

 

20,9

 

30

 

 

 

60

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

15,5

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11,4

 

 

 

11,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

13,2

15

30

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2018

 

2019

2020

2021

2022

 

2018

2019

2020

2021

2022

2018

2019

2020

2021

2022

 

 

 

Mål: 5–15%

 

 

 

 

 

 

Mål: 14–20%

 

 

 

 

 

Mål: ≥80%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

 

Nytt mål antaget av bolagsstämman

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mål satta för biologisk mångfald

Neja)

 

a) I en process att sätta mål.

 

 

 

 

 

Könsfördelning, %

 

 

 

 

 

 

56

44

43

57

56

44

 

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Män

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anställda

Ledning

Styrelse

Styrelse valda för 2023/24

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 81

89

Skr. 2022/23:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Telia Company är regionens ledande aktör inom telekommunikation samt navet i det digitala ekosystemet och kopplar upp individer, familjer, företag, myndigheter och sam- hällen till säkra och pålitliga kommunikations-, ICT- (s. 120) och underhållningstjänster som skapar möjligheter och berikar kundernas liv. Telia Company-aktien är noterad på Nasdaq Stockholm och Nasdaq Helsinki.

Ordf: Lars-Johan

Vd: Allison Kirkby

Jarnheimer

 

Statens ägarandel: 39,5%

Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Lars-Johan Jarnheimer Led: Hannes Ametsreiter, Ingrid Bonde (vice ordf.), Luisa Delgado, Tomas Eliasson, Rickard Gustafson,

Viktiga händelser 2022

Den 27 januari 2022 tillkännagav Telia Company försäljningen av 49 procent av den svenska mastverksamheten till Brookfield och Alecta. Transaktions- priset motsvarade ett rörelsevärde (enterprise value) för 100 procent om 11 224 mnkr på kassa- och skuldfri bas.

Telia Company belönades med Eco- Vadis platinamedalj. Denna utmär- kelse placerar Telia Company bland topp 1 procent av de 75 000 bolag som har utvärderats globalt.

Den 13 oktober tillkännagavs pla- nerna avseende förenklingen av Telias tv- och mediaorganisation och en konsolidering av tv- och streaming- innehåll under TV4 och MTV.

I december 2022 ingick Telia Norge och Fjordkraft ett långsiktigt avtal under vilket Fjordkrafts mobilkunder kommer att överföras till Telias mobil- nät, samtidigt som ett nytt bolag etableras där Fjordkraft kommer äga 61 procent och Telia Company 39 procent.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Inga ekonomiska mål har beslutats av ägarna. Styrelsen har beslutat om följande ekonomiska mål:

Kapitalstruktur/kreditvärderings- mål: Solid kreditvärdering på lång sikt (A- till BBB+) samt nettolåneskuld i rela- tion till justerad EBITDA om 2,0–2,5x. Kreditvärderingen var solid (BBB+) på lång sikt med stabila utsikter under året, i enlighet med målet, och nettoskuldsätt- ningen i relation till justerad EBITDA var 2,35x per den 31 december 2022.

Utdelning: Telia Company ämnar följa en progressiv utdelningspolicy, med ett golv om 2,00 kronor per aktie och med en ambition om en låg till medelhög ensiffrig procentuell tillväxt. Föreslagen utdelning för 2022 var 2,00 kronor per aktie.

Strategiska mål

Telia Companys ambition är att vara industriledande på hållbarhetsområden. Bolagets hållbarhetsarbete omfattar

väsentliga hållbarhetsaspekter. Särskilt fokus läggs på tre områden där bolaget, på grund av verksamhetens inriktning, bedöms kunna göra störst skillnad: Kli- mat och cirkularitet, Digital inkludering samt Integritet och säkerhet.

Klimat och cirkularitet:

På klimatområdet är den långsiktiga ambitionen att uppnå netto noll till 2040 och utsläppen ska minst halveras till

2030 (basår 2018). Bolaget har även ut- arbetat Science Based Targets för 2025, förankrade i 1,5-gradersmålet. År 2022 hade bolaget bl.a. nått 85 procent utsläppsminskning i den egna verksam- heten jämfört med 2018. Leverantörer som motsvarar 35 procent av leverantörs- kedjans utsläpp har satt Science Based Targets och ytterligare 16 procent har åtagit sig att göra detsamma inom två år.

Bolagets ambition är att 2030 inte gene- rera avfall inom den egna verksamheten. Det ska uppnås genom att anamma cir- kulära principer och undvika, minska, återanvända och återvinna material, istäl- let för att avfalls förbränns eller depone- ras. 33 procent av avfallet gick 2022 till förbränning och 1 procent till deponi.

Digital inkludering:

Delmål: Nå en miljon människor genom initiativ för digital inkludering (2025). Utfall: 1 015 914 personer. Eftersom målet uppnåtts före måldatum beslutade Telia under 2023 att addera ännu en mil- jon till 2025.

Fokus ligger på att, i takt med att digitali- seringen utökas, bygga digitala färdig- heter hos grupper som är utsatta eller ris- kerar att halka efter, dvs. att minska den så kallade digitala klyftan. Huvudsakliga målgrupper är: äldre, barn, invandrare och små- och mellanstora företag.

Integritet och säkerhet:

Delmål: Toppositioner när det gäller integritet på alla marknader (2025). Utfall: Rankad som nummer 1 eller 2 på fyra av sex marknader.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Jeanette Jäger och Jimmy Maymann. Nyval av Sarah Eccleston vid stämman 2023, Nina Linander avgick Arb rep: Stefan Carlsson, Martin Sääf, Rickard Wäst Rev: Peter Ekberg (Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande och vice ordförande uppgår till 2 000 (1910) tkr respektive 940 (900) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 670 (640) tkr.

Nyckeltal

 

 

år 2022

år 2021

Resultaträkning, mnkr

 

 

Nettoomsättning

 

90 827

88 343

Rörelseresultat

 

-9 417

15 232

Resultat före skatt

 

-12 783

12 598

Nettovinst

 

 

-14 165

11 836

- varav hänförbart till minoritet

474

156

Balansräkning, mnkr

 

 

Balansomslutning

 

222 793

237 025

Anläggningstillgångar

 

185 090

194 879

Eget kapital

 

67 673

83 544

- varav minoritet

 

3 434

2 812

Nettoskuld

 

71 397

63 133

Operativt kapital

 

139 070

146 677

Övriga nyckeltal

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

-10,4

17,2

Avkastning - eget kapital, %

-18,7

18,5

Avkastning - operativt kapital, %

-6,9

10,9

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

1,1

0,8

Soliditet, %

 

26,8

31,7

Bruttoinvesteringar, mnkr

16 832

18 640

Anslag, mnkr

 

0

0

Utdelning, mnkr

 

7 864

8 384

Klimat-

tCO2e

Scope 1

6 000

7 000

avtryck

 

Scope 2

3 000

6 000

 

MtCO2e

Scope 3

1,2

1,2

Sjukfrånvaro, %

 

3,0

2,6

Personalomsättning, %

16,5

16,4

Antal anställda i medeltal

19 202

19 998

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Nej

 

Redovisar enligt IFRS

 

Ja

 

En taxonomirapportering avges

Ja (alignment)

Bolaget har satt klimatmål

Jaa)

 

Mål satta för biologisk mångfald

Nej

 

a)Vetenskapsbaserade mål som godkänts av SBTi.

Könsfördelning, %

37 63 31 69 44 56

Kvinnor

Män

Anställda Ledning Styrelse

Styrelse valda för 2023/24

82 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

90

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Teracom AB bildades 1992 för att bedriva utsändning och överföring av radio- och tv- program. Teracom har en viktig roll för att hela befolkningen ska kunna nås av radio och tv-sändningar via marknäten. Teracom äger en rikstäckande infrastruktur, vilken utgör basen för marknätet. Som en följd av teknikutvecklingen och baserat på denna infrastruktur, erbjuder, utvecklar och driver Teracom också kommunikationslösningar med fokus på hög tillgänglighet, säkerhet och robusthet riktade till samhällsviktiga aktörer. Elektroniska kommunikationer med hög driftsäkerhet och starkt skydd är av mycket stor vikt för sam- hällets funktionalitet och säkerhet samt möjligheter att hantera olika krisförlopp.

Ordf: Anitra Steen

Vd: Åsa Sundberg

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Anitra Steen Led: Cecilia Ardström, Anders Danielsson, Jonas Haggren, Maria Kihl, Leif Ljungqvist och Annika Viklund. Anders Hall avgick under 2022

Arb rep: Jessica Orwald, Jan Ossfeldt

Rev: Helena Nilsson (KPMG)

Viktiga händelser 2022

Lägre intäkter för betal-tv har kom- penserats av högre intäkter från beredskapsuppdrag och inplaceringar.

Fortsatt stora satsningar och investe- ringar i samhällsnätet för totalför- svaret.

Högre rörelsekostnader, bl.a. för energi och ökade satsningar.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Lönsamhet: Avkastning på eget kapital

mål 17 procent. Utfall: 1 (2) procent. Nuvarande avkastningsmål speglar inte bolagets verksamhet i dag. Nya mål planeras att tas fram under 2023.

Kapitalstruktur: Soliditet mål 30

procent. Utfall: 74 (77) procent.

Utdelning: 40–60 procent av netto- resultatet. Utdelningen uppgick till 29 (52) miljoner kronor, motsvarande 60 procent av nettoresultatet.

Strategiska mål

Under 2022 har Teracom tagit fram nya strategiska mål för hållbart värdeskapande, som gäller fr.o.m. 2023. Målen är kopplade till Teracoms fyra strategiska hållbarhets- områden och sträcker sig fram till 2032.

Ansvar för medarbetare: –Engagemangsindex ska uppgå till ≥84.

Ansvar för uppdragsgivare och samhälle: –Antal myndigheter och statliga bolag inom totalförsvaret med vilka bolaget har ett årligt avtalsvärde på minst 50 miljoner kronor ska uppgå till minst 5.

Ekonomiska mål och uppföljning

–Kundnöjdheten avseende Teracoms innovationsförmåga kopplad till leve- ranser ska uppgå till minst 4 (5-gradig skala).

–Antal myndigheter och statliga bolag inom totalförsvaret med vilka uppdrags- diskussioner som innefattar spektrum- behov, ska vid vart tillfälle uppgå till minst 2 aktiva dialoger.

Ansvar för våra affärer: –Avkastningsmålet planeras fastställas 2023.

Ansvar för framtiden:

–Antal uppdrag med en gemensam klimat- ambition ska utgöra minst 80 procent av Teracoms totala avtal 2032.

–Energiförbrukning per intäktskrona ska minska med 50 procent jämfört med basåret 2022.

Samhällsuppdrag

Har särskilt beslutat samhällsuppdrag att bedriva utsändning och överföring av radio- och tv-program samt därmed förenlig verk- samhet. Bolaget ska erbjuda programbo- lagen utsändnings- och överföringstjänster på likvärdiga villkor i Sverige. Bolaget ska, om efterfrågan från programbolagen finns, erbjuda en grundläggande infrastruktur över hela eller delar av Sverige. Detta gäller under förutsättning att programbolagen enligt sina sändningstillstånd är skyldiga att sända eller överföra med den efterfrågade räckvidden i ett marknät. Bolaget ska utifrån dessa ut- gångspunkter och de regulativa förutsätt- ningarna agera uteslutande affärsmässigt. Uppföljning av samhällsuppdraget sker inom Regeringskansliet. Mål enligt processen för uppdragsmål har ännu inte utvecklats.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 334 (324) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 159 (154) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal

 

 

år 2022

år 2021

Resultaträkning, mnkr

 

 

Nettoomsättning

 

 

1 310

1 313

Rörelseresultat

 

 

56

105

Resultat före skatt

 

 

60

97

Nettovinst

 

 

49

87

- varav hänförbart till minoritet

0

0

Balansräkning, mnkr

 

 

Balansomslutning

 

 

5 085

4 912

Anläggningstillgångar

3 996

3 949

Eget kapital

 

 

3 761

3 758

- varav minoritet

 

 

0

0

Nettoskuld

 

 

-1 714

-1 815

Operativt kapital

 

 

2 047

1 943

Övriga nyckeltal

 

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

 

4,3

8,0

Avkastning - eget kapital, %

1,3

2,3

Avkastning - operativt kapital, %

2,8

6,4

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

-0,5

-0,5

Soliditet, %

 

 

74,0

76,5

Bruttoinvesteringar, mnkr

419

1 041

Anslag, mnkr

 

 

22

8

Utdelning, mnkr

 

 

29

52

Klimatavtryck

Scope 1

2 139

1 400

tCO2e

Scope 2

43

40

 

Scope 3

225

206

Sjukfrånvaro, %

 

 

2,9

2,3

Personalomsättning, %

14,4

21,0

Antal anställda i medeltal

477

472

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

Redovisar enligt IFRS

 

 

Ja

 

En taxonomirapportering avges

Ja (alignment)

Bolaget har satt klimatmål

Ja

 

Mål satta för biologisk mångfald

Neja)

 

a) I en process att sätta mål.

 

 

Lönsamhet

 

 

 

 

 

Kapitalstruktur

 

 

 

Utdelning

 

 

 

 

Re, %

 

 

 

 

 

 

Soliditet, %

 

 

 

%

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

100

 

82

 

 

 

 

100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

80

 

75

77

77

74

80

 

 

 

 

 

 

 

15

 

 

 

 

 

 

 

 

60

60

60

60

60

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11

 

 

 

 

60

 

 

 

 

 

 

60

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

2

1

20

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

 

2018

2019

2020

2021

2022

2018

2019

2020

2021

2022

 

 

Mål: 17%

 

 

 

 

 

 

 

Mål: 30%

 

 

 

 

 

Mål: 40–60%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

 

Nytt mål antaget av bolagsstämman

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Könsfördelning, %

 

 

 

 

 

19

 

 

 

 

 

 

81

40

60

57

43

 

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Män

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anställda

Ledning

Styrelse

Styrelse valda för 2023/24

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 83

91

Skr. 2022/23:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Vattenfall AB är en av Europas största producenter och återförsäljare av el och värme med ca 19 000 anställda. Bolagets huvudmarknader är Sverige, Tyskland, Nederländerna, Danmark och Storbritannien. Vattenfall vill göra det möjligt att leva fossilfritt inom en generation. Därför driver man på omställningen till ett hållbart energisystem genom sats- ningar på förnybar produktion och klimatsmarta lösningar för sina kunder. Periodens resultat för 2022 uppgick till enbart 21 miljoner kronor på grund av temporära effekter av marknadsvärdeförändringar på el- och bränslekontrakt. Underliggande rörelseresultat uppgick till 37,3 miljarder kronor.

Ordf: Mats Granryd

Vd: Anna Borg

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Mats Granryd Led: Ann Carlsson Meyer, Håkan Erixon, Daniel Kristiansson och Fredrik Rystedt. Nyval av Carola Puusteli, Ingemar Engkvist och Per Lindberg vid stämman 2023, Viktoria Bergman och Tomas Kåberger avgick Arb rep: Robert Lönnqvist, Rolf Ohlsson, Jeanette Regin Rev: Eva Carlsvi (PwC)

Viktiga händelser 2022

Högre elpriser men erhållna priser i Norden på en lägre nivå jämfört med föregående år.

Invigning av Vattenfalls största land- baserade vindkraftspark Blakliden Fäbodberget.

Invigning av den nya biobränsle- eldade värmeanläggningen Carpe Futurum i Uppsala.

Strategisk översyn av värmeverksam- heten i Berlin.

Start av förstudie om byggnation av små modulära reaktorer vid Ringhals.

Vattenfall får i uppdrag att bygga Finlands första stora havsbaserade vindkraftspark.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Lönsamhet: Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) ska uppgå till ≥8 pro- cent. Utfallet var 4,2 procent (12,5 pro- cent justerat för engångseffekter) och påverkades av temporära marknads- värdeförändringar för energiderivat och varulager.

Kapitalstruktur: Internt tillförda medel (FFO)/justerad nettoskuld ska uppgå till 22–27 procent. Utfallet uppgick till 55 procent, bl.a. på grund av temporära

Ekonomiska mål och uppföljning

effekter på nettoskulden relaterade till erhållna marginalsäkerheter.

Utdelning: 40–70 procent av årets resultat efter skatt. Årets resultat till moderbolagets ägare var negativt 2022, men styrelsen har föreslagit en utdelning på 4,0 miljarder kronor för året.

Strategiska mål

Kundengagemang, som mäts med verk- tyget Net Promoter Score (NPS) ska 2025 uppgå till +18. För 2022 uppgick NPS till +16.

Utsläppsintensitet ska 2025 uppgå till

högst 86 gCO2e/kWh. För 2022 uppgick utsläppsintensiteten till 78 gCO2e/kWh.

Den olycksrelaterade frånvaron (LTIF – Lost Time Injury Frequency), uttryckt i antal arbetsolyckor per 1 miljon arbetade timmar, ska 2025 högst uppgå till 1,0. För 2022 låg LTIF på 1,1.

Index över medarbetarengagemang ska 2025 uppgå till lägst 75 procent. För 2022 uppgick detta index till 80 procent.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 909 (882) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 417 (405) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal

 

år 2022

år 2021

Resultaträkning, mnkr

 

 

Nettoomsättning

 

239 644

180 119

Rörelseresultat

 

12 645

60 271

Resultat före skatt

 

-87

59 373

Nettovinst

 

21

48 013

- varav hänförbart till minoritet

1 123

1 185

Balansräkning, mnkr

 

 

Balansomslutning

 

792 327

782 358

Anläggningstillgångar

400 965

376 217

Eget kapital

 

128 937

197 182

- varav minoritet

 

18 464

16 472

Justerad nettoskuld

 

76 765

26 922

Operativt kapital

 

205 702

224 104

Övriga nyckeltal

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

5,3

33,5

Avkastning - eget kapital, %

-0,7

36,9

Avkastning - operativt kapital, %

5,9

26,4

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

0,0

-0,2

Soliditet, %

 

16,3

25,2

Bruttoinvesteringar, mnkr

24 624

25 549

Anslag, mnkr

 

0

0

Utdelning, mnkr

 

4 000

23 414

Klimatavtryck

Scope 1

9,5

10,3

MtCO2e

Scope 2

0,1

0,1

 

Scope 3

16,1

21,4

Sjukfrånvaro, %

 

3,0

3,3

Personalomsättning, %

10,2

8,0

Antal anställda i medeltal

19 362

18 835

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

Redovisar enligt IFRS

 

Ja

 

En taxonomirapportering avges

Ja (alignment)

Bolaget har satt klimatmål

Jaa)

 

Mål satta för biologisk mångfald

Ja

 

Lönsamhet

 

 

 

 

 

Kapitalstruktur

 

 

Utdelning

 

 

 

ROCE, %

 

 

 

 

 

 

FFO/justerad nettoskuld, %

 

%

 

 

 

 

 

30

 

 

 

 

 

 

200

 

 

 

 

171,2

 

100

 

 

 

 

 

25

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

22,2

 

150

 

 

 

 

 

 

80

 

 

62

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

 

 

 

 

 

 

60

 

 

50

 

15

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

10

 

7

8,5

 

 

 

50

 

 

26,5

 

 

 

20

28

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

5

 

 

 

5,8

 

 

 

20,7

 

 

55

 

 

 

 

n/a

0

 

 

 

 

4,2

 

0

 

 

 

28,8

 

 

0

 

 

 

 

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

 

2018

2019

2020

2021

2022

2018

2019

2020

2021

2022

 

 

Mål: ≥8%

 

 

 

 

 

 

 

Mål: 22–27%

 

 

 

 

Mål: 40–70%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

 

Nytt mål antaget av bolagsstämman

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

84 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

a)Vetenskapsbaserade mål som godkänts av SBTi.

Könsfördelning, %

27

 

 

25

73

60

40

75

Kvinnor

Män

Anställda Ledning Styrelse

Styrelse valda för 2023/24

92

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Vattenfalls hållbarhetsmål 2030 och 2040

Vattenfall har åtagit sig att minska sina utsläpp i linje med klimatveten- skapen. Vattenfalls Scope 1+2-mål för 2030 har validerats av SBTia) som varande i linje med Parisavtalets 1,5°-scenario. Dessutom har bolaget åtagit sig att nå nettonollutsläpp i hela värdekedjan senast 2040. Vattenfall har också inlett samarbeten för att minska utsläppen i sekto- rer där utfasning av fossila bränslen är särskilt svårt, exempelvis HYBRIT för fossilfri ståltillverkning, och HySkies för produktion av hållbart flygbränsle. För att kunna leverera på målen om minskade CO2-utsläpp är Vattenfalls strategi att fortsätta investera i såväl fossilfri elproduktion som eldistribution och samtidigt fasa ut användning av fossila bränslen.

Vattenfall har satt upp specifika utsläppsminskningsmål för hela värdekedjan:

Leverantörer

Vattenfalls verksamhet

Kunder

Mål 2030

Mål 2030

Mål 2030

-50%

-77%

-33%

Utsläppsintensitet

Utsläppsintensitet

Absoluta utsläpp

Våra leverantörers utsläpp

Egna utsläpp

Våra kunders utsläpp

Scope 3, kapitalvaror, varor och tjänster:

Scope 11) och 22):

Scope 3, användning av sålda varor:

50% minskning av utsläppsintensiteten

Minskning av utsläppsintensiteten

Minskning av absoluta utsläpp från

Affärsresor

från 153 gCO2e/kWh till

14 Mton till 9,6 Mton

35 gCO2e/kWh

 

Förbli under 50% av

 

 

 

2019 års utsläpp

 

 

Nettonollutsläpp till 2040

˜95% minskning av absoluta utsläpp i hela värdekedjan

1) Utsläpp från egen verksamhet. 2) Köpt el, värme och ånga.

Leverantörer

Vattenfall har ett mål att minska utsläppen i leverantörskedjan av varor och tjänster med 50 procent till 2030, vilket innebär arbete tillsammans med leverantörer för att fatta klimatsmarta beslut i upphandlingsprocessen. Till exempel tittar man på hur man kan minska utsläppen under byggprocessen för vindkraftverk. Vat- tenfall har också, som medlem i First Movers Coalitionb), för- bundit sig att t.o.m. 2030 se till att minst 10 procent av det stål och cement som köps in har nära-nollutsläpp, och att ersätta minst 5 procent av flygbränslet som används för transporter med hållbart flygbränsle.

Vattenfalls verksamhet

Vattenfall är på god väg att nå 1,5°C SBTi-målet för Scope 1- och Scope 2-utsläpp. År 2022 sjönk utsläppen till 77,7 g CO2e/kWh, vilket är under målet för 2025 på 86 g CO2e/kWh. Minskningen i CO2-utsläppsintensitet beror på ökning av förnybara energikällor och minskad användning av fossila bränslen.

Kunder

Utsläppen från sålda varor kommer till övervägande del från den naturgas som säljs till privat- och företagskunder för upp- värmning. I Nederländerna, där gasförsäljningen är som störst, erbjuder Vattenfall biogas och har utvecklat innovativa och prisvärda värmelösningar som ersätter gaseldade värmepannor. Vattenfall är nära SBTi-målet om 33 procent minskning av abso- luta utsläpp i användningen av sålda varor redan i slutet av 2022.

a)Science Based Target initiative.

b)World Economic Forum - First Movers Coalition (FMC), lanserades under FN:s klimattoppmöte COP26. FMC är ett globalt initiativ och brett samarbete mellan olika sektorer för att skapa en starkare efterfrågan på den nya teknik som krävs för att minska koldioxidutsläppen, särskilt från de sektorer som har störst svårigheter att göra detta, s.k. ”hard to abate sectors”.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 85

93

Skr. 2022/23:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

V.S. VisitSweden AB:s uppdrag är att genom effektiva kommunikationskanaler marknads- föra hela Sverige som turistland och bidra till att öka Sveriges attraktionskraft som besöks- mål samt på marknadsmässiga villkor och med marknadsmässig avkastning bedriva PR- och marknadsföringsåtgärder avseende enskilda destinationer i Sverige och Sverige som turistland. Genom sin verksamhet bidrar Visit Sweden till en ökad internationell kunskap om och efterfrågan på Sverige som resmål. Besöksnäringen erbjuder en viktig och växande arbetsmarknad i Sverige och bolagets verksamhet anses bidra till den positiva utvecklingen.

Ordf: Karin Johansson Vd: Susanne Andersson

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Karin Johansson Led: Gunilla Asker, Lars Johansson, Jenny Lahrin, Magnus Lönn, Jonas Siljhammar och Richard Törnblom. Nyval av Per Sjödell vid stämman 2023, Jari Virtanen avgick Arb rep: Charlotta Barnden Uddén,

Viktiga händelser 2022

Likvidationen av dotterbolagen i Danmark och Spanien slutfördes.

Visit Sweden har till stor del slutfört den omställningsresa som krävts för att bolaget ska kunna leverera den samhällsnytta som verksamheten innebär. 20 mnkr har använts för att marknadsföra Sverige som destina- tion för inhemska målgrupper.

På bolagsstämman den 26 april 2022 antogs slutliga uppdragsmål.

Upplevd affärsnytta hos besöksnäringens intressenter. Mål för 2021: 5,5/10, 2023: 6/10, 2025: 7/10 (Mätning genom årlig enkät till besöksnäringens aktörer, NKI, nollmätning 2021). Utfall 2022 var 6,6/10.

Affärsdrivande samarbeten som genererar en ökad marknadsföring av resmålet Sverige. Omsättningsmål: 2021: 22 mnkr, 2023: 29,5 mnkr, 2025: 38,5 mnkr.

Utfall 2022 var 25 mnkr.

Digitaliseringen: Utrymmet för mark- nadsföring av Hela Sverige, inklusive Svemester, ska årligen öka med 20 pro- cent. Målet uppnåddes för 2022.

Lena Gunnerhed Rev: Tomas Mathiesen (KPMG) Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

180 (175) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 85,5 (83) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal

år 2022

år 2021

Resultaträkning, mnkr

 

 

Nettoomsättning

150

161

Rörelseresultat

1

-2

Resultat före skatt

1

-3

Nettovinst

1

-3

- varav hänförbart till minoritet

0

0

Balansräkning, mnkr

 

 

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Lönsamhet: Rörelseresultat >0,5 pro-

cent (enligt IFRS). Utfall: 0,62 procent.

Kapitalstruktur: Soliditet 20–35 pro-

cent (enligt IFRS). Utfall: 30,99 procent.

Utdelning: Ordinarie utdelning ska uppgå till 0 procent av resultatet efter skatt. Utdelning bör ske om bolaget bedriver verksamhet på marknadsmäs- siga villkor som genererar ett utdelnings- bart överskott. De årliga besluten om utdelning ska beakta bolagets verksam- het samt den finansiella ställningen.

Strategiska mål

Intresse hos målgruppen av att besöka Sverige. År 2025 ska 65 procent av mål- gruppen ”Den globala resenären” vara intresserad av att resa till Sverige (enligt Visit Swedens Brand Tracking-

analys på prioriterade marknader). Denna mätning görs inte varje år och nästa till- fälle är 2023. Utfallet var 62 procent 2021, ett genomsnitt av sju marknader (Ty, NL, UK, US, Fr, No, Dk).

Ekonomiska mål och uppföljning

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Visit Sweden har ett särskilt beslutat sam- hällsuppdrag och verksamhet inom ramen för samhällsuppdraget finansieras med anslag. Uppföljning av samhällsuppdraget sker inom Regeringskansliet.

Bolaget arbetar med effektiva kommuni- kationskanaler. Genomförs som en årlig intressentdialog bland besöksnäringens intressenter, privata och offentliga.

Målnivå för 2025 är 7/10 samt för 2030 7,5/10. Utfall 2022 var 6,6/10.

Upplevd affärsnytta av Visit Swedens marknadsföringsåtgärder i hela landet. Genomförs som en årlig undersökning bland besöksnäringens intressenter, pri- vata och offentliga. Målnivå för 2025 är 7/10 samt för 2030 8/10. Utfall 2022 var 6,6/10.

Intresset av att besöka Sverige ska öka. I den internationella målgruppen ska 65 procent vilja besöka Sverige 2025 och 70 procent 2030. Motsvarande målnivåer för den svenska målgruppen är 64 res- pektive 66 procent.

Balansomslutning

 

64

76

Anläggningstillgångar

16

19

Eget kapital

 

20

19

- varav minoritet

 

0

0

Nettoskuld

 

-36

-33

Operativt kapital

 

-16

-13

Övriga nyckeltal

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

0,6

-1,3

Avkastning - eget kapital, %

2,9

-15,2

Avkastning - operativt kapital, %

-6,7

44,9

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

-1,8

-1,7

Soliditet, %

 

31,0

25,2

Bruttoinvesteringar, mnkr

0

4

Anslag, mnkr

 

135

148

Utdelning, mnkr

 

0

0

Klimatavtryck

Scope 1

0

0

tCO2e

Scope 2

25

19

 

Scope 3

206

50

Sjukfrånvaro, %

 

4,1

2,5

Personalomsättning, %

14,0

5,9

Antal anställda i medeltal

48

52

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

 

Redovisar enligt IFRS

 

Ja

 

En taxonomirapportering avges

Nej

 

Bolaget har satt klimatmål

Nej

 

Mål satta för biologisk mångfald

Nej

 

LönsamhetKapitalstruktur

Rörelsemarginal, %Soliditet, %

4

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

3

 

 

 

 

 

 

30

 

 

 

 

25,2

31

 

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

 

 

0,6

20

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-1,3

 

10

 

 

 

 

 

 

 

-1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-2

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

2018

2019

2020

2021

2022

 

 

 

Mål: >0,5%

 

 

 

 

 

 

Mål: 20–35%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

 

Nytt mål antaget av bolagsstämman

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

86 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

Könsfördelning, %

 

 

 

 

25

20

 

 

 

 

75

80

38

63

 

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Män

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anställda

Ledning

Styrelse

Styrelse valda för 2023/24

94

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Voksenåsen är Norges nationalgåva till Sverige som tack för den humanitära hjälpen under andra världskriget och har som syfte att främja svensk-norskt utbyte och förståelse. Verksam- heten drivs som ett center för svensk-norskt kultursamarbete och som kurs- och konferens- hotell. Voksenåsen AS är ett norskt aktiebolag, helägt av den svenska staten genom Kultur- departementet. Överskottet från den kommersiella verksamheten ska användas till aktivi- teter som främjar bolagets syfte.

Ordf: Lena Ek

Vd: Maria af Klinteberg

 

Herrestahl

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Lena Ek Led: Espen Daae, Jan Gulliksen, Lubna Jaffery, Niels Righolt, Anna Sjöström Douagi och Knut Storberget. Nyval av Johanna Danielsson vid stämman 2023

Viktiga händelser 2022

Kulturverksamheten har utvecklats och en satsning på elitsångare i Norge och Norden har lanserats under året. Satsningen genomförs med stöd av Talent Norge och genom ett samar- bete med Folkoperan i Stockholm.

Voksenåsens programchef Anna Florén tilldelades 2022 års stipen- dium från Michael Bindefelds stiftelse till minne av Förintelsen för arbetet med hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser i Norge. Voksenåsen har med stöd av särskilda bidragsme- del från Kulturdepartementet fortsatt att utveckla arbetet med hågkomst- resor. Under 2022 tog Voksenåsen emot närmare 500 svenska skolelever inom ramen för Hågkomstprojektet.

Den genomsnittliga rumsbelägg- ningen inom hotellverksamheten var under 2022 i nivå med året innan pandemin (2019).

Bolaget har även investerat i inred- ning och gjort en teknisk upprustning av möteslokalerna i syfte att öka omsättningen, stärka driftsmargi- nalerna och öka kundnöjdheten.

Under 2022 påbörjades sista delen av arbetet med energieffektivisering som påbörjades 2013. Merparterna av verksamhetens lokaler väntas under 2023 övergå till vattenburen i stället för elektrisk uppvärmning.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Inga ekonomiska mål har beslutats av ägaren.

Strategiska mål

En strategi för utveckling av anläggningen och verksamheten har tagits fram till 2026. I centrum står mötet mellan människor.

Voksenåsen ska vara en plats för lärande som är präglat av delaktighet, tvärsektori- ella möten, hög kompetens och service.

Genom samarbeten och breda nätverk skapas unika ungdomskurser och arrang- emang på en hög nivå. Voksenåsen ska positionera sig som en central aktör inom mänskliga rättigheter och demokrati-

frågor, precis som man är inom historia och musik.

Voksenåsen som destination ska förstär- kas genom att utveckla platsen och dess unika kvaliteter. Hotellverksamheten ska därför knytas tätare till de unika natur- och kulturupplevelser som finns i när- området.

Samhällsuppdrag

Nationalgåvan Voksenåsen har ett särskilt beslutat samhällsuppdrag att genom olika former av kontaktskapande verksamhet:

stärka samhörigheten mellan svenskar och norrmän samt öka den ömsesidiga kunskapen om ländernas samhällsliv, språk och kultur.

vara en självklar mötesplats och ett väl utnyttjat debattforum för kultur- och samhällsliv i Sverige och Norge.

Voksenåsen ska därför ha en hög andel arrangemang i samverkan med myndig- heter och organisationer i Norge och Sverige samt ett varierat programutbud.

erbjuda konkurrenskraftig boendemiljö och hävda sig väl i konkurrens med lik- nande anläggningar i Oslo-området samt uppnå god lönsamhet med bibehållen respekt för Voksenåsens grundläggande syfte.

Uppföljning av samhällsuppdrag: Programverksamheten innehåller aktuella teman relevanta för båda länderna med stor samverkan med olika organisationer och institutioner i både Norge och Sverige. Under 2022 har Voksenåsen fortsatt att leva upp till visionen om att vara en arena för viktiga nordiska samtal. Andra viktiga områden som prioriteras är: historia, demo- krati och politik samt kursverksamhet inom språk och musik.

Mål enligt processen för uppdragsmål har ännu inte utvecklats.

Rev: Kristoffer Valle (BDO)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

70 (68) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 27,5 (26,5) tkr.

Nyckeltal

 

 

 

 

år 2022

 

år 2021

Resultaträkning, mnkr

 

 

 

 

 

 

Nettoomsättning

 

 

 

40

20

 

Rörelseresultat

 

 

 

2

4

 

Resultat före skatt

 

 

 

1

4

 

Nettovinst

 

 

 

 

1

4

 

- varav hänförbart till minoritet

0

0

 

Balansräkning, mnkr

 

 

 

 

 

 

Balansomslutning

 

 

 

24

18

 

Anläggningstillgångar

 

 

8

7

 

Eget kapital

 

 

 

 

11

9

 

- varav minoritet

 

 

 

0

0

 

Nettoskuld

 

 

 

 

1

1

 

Operativt kapital

 

 

 

12

11

 

Övriga nyckeltal

 

 

 

 

 

 

 

Rörelsemarginal, %

 

 

 

5,9

22,1

 

Avkastning - eget kapital, %

 

 

12,9

58,0

 

Avkastning - operativt kapital, %

20,7

49,8

 

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

0,1

0,2

 

Soliditet, %

 

 

 

 

44,8

52,0

 

Bruttoinvesteringar, mnkr

 

 

2

3

 

Anslag, mnkr

 

 

 

 

16

23

 

Utdelning, mnkr

 

 

 

0

0

 

Klimatavtryck

 

Scope 1

17

17

 

tCO2e

 

 

Scope 2

0

0

 

 

 

 

Scope 3

13

1

 

Sjukfrånvaro, %

 

 

 

3,8

2,9

 

Personalomsättning, %

 

 

-

-

 

Antal anställda i medeltal

 

 

32

32

 

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Jaa)

 

 

 

Redovisar enligt IFRS

 

 

 

Nej

 

 

 

En taxonomirapportering avges

Nej

 

 

 

Bolaget har satt klimatmål

 

 

Ja

 

 

 

Mål satta för biologisk mångfald

Nej

 

 

 

a) Rapporterar med referens.

 

 

 

 

Könsfördelning, %

 

 

 

 

 

 

 

53

47

67

33

50

 

50

 

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

Anställda

Ledning

Styrelse

 

Män

 

 

 

 

 

Styrelse valda för 2023/24

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 87

95

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Bolagsöversikter Övriga bolag och verksamheter

Övriga bolag och verksamheter

Det europeiska bolaget EUROFIMA och stiftelserna Norrlandsfonden och Industrifonden förvaltas i enlighet med statens ägarpolicy.

EUROFIMA

EUROFIMA European Company for the Financing of Railroad Rolling Stock erbjuder finansiering av järnvägs- fordon till sina aktieägare. Aktieägare är huvudsakligen europeiska järnvägsföretag. Bolaget bildades 1956 utifrån ett internationellt fördrag mellan ett antal europeiska stater. Genom de förändringar som skett i Europa sedan dess med en gradvis liberalisering av järnvägsmarknaden för person- tåg står bolaget inför ett antal utmaningar. Genom att an- passa strategin och bolagets statuter till dessa förändringar kan bolagets relevans i framtiden öka. Svenska staten äger 2 procent av aktiekapitalet. De största aktieägarna är Deutsche Bahn (22 procent), SNCF (22 procent) och Ferrovie dello Stato Italiane S.p.A. (13 procent).

Viktiga händelser 2022

EUROFIMA förbättrade sina ESG-ratingar (s. 120) ytterligare under året. Bolaget var fortsatt aktiv på kapitalmarknaden och emitterade bl.a. sin största euro-obligation hittills. EUROFIMA gav ut majoriteten av sina obligationer under det s.k. Green Bond Frame- work som är fullt ut anpassat till EU:s taxonomi.

Under 2022 uppgick utlåningen till 1 013 miljoner euro och lånestocken minskade med 10,2 procent till 12,5 mil- jarder euro. De huvudsakliga låntagarna var Schweize- rische Bundesbahnen (SBB), Renfe och Ferrovie dello Stato Italiane (FS).

EUROFIMA beslutade om utbetalning av utdelning för 2022. Sveriges andel uppgick till 36 000 (120 000) euro.

varav cirka hälften är investerat i ett 60-tal bolag. Under verksamhetsåret 2021/22 investerades 445 miljoner kronor, vilket avsåg 161 miljoner kronor i åtta nya bolag och 284 miljoner kronor följdinvesteringar i befintliga portföljbolag.

Industrifondens styrelse och revisorer utses av regeringen. För perioden den 1 november 2022–30 april 2023 har regeringen förordnat följande ledamöter och revisorer: Ordf: Birgitta Stymne Göransson Led: Åsa Hedin, Lars Gatenbeck, Daniel Kristiansson, Charlotta Nilsson, Christian Salomon, Maria Strömme och Åsa Sundberg Rev: Jonas Ståhlberg, Daniel Wassberg (Deloitte). Arvode till styrelsen ordförande uppgår till 210 (200) tkr. Arvode till ledamot uppgår till 105 (100) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Norrlandsfonden

Stiftelsen Norrlandsfonden grundades 1961. Stiftelsekapi- talet är tillskjutet av LKAB och staten. Norrlandsfondens syfte är att främja utveckling i företag med tillväxtambitio- ner i Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbot- tens och Norrbottens län genom att delta i finansiering. Stiftelsens kapitalbas ska på lång sikt bevaras nominellt intakt. Norrlandsfonden erbjuder lån, konvertibla skulde- brev och olika typer av garantier till företag i norra Sverige. Särskild uppmärksamhet ska ägnas Norrbottens län och inlandskommunerna. Dessutom är Norrlandsfonden del- ägare i ett antal bolag med riskkapital- och inkubatorverk- samhet, såsom Partnerinvest Övre Norrland, Norr Sådd Holding och Arctic Business Incubator.

Industrifonden

Stiftelsen Industrifonden bildades av staten 1979. Industri- fondens syfte är att främja industriell tillväxt och förnyelse i Sverige genom att på affärsmässig grund finansiera små och medelstora företag. Stiftelsens kapitalbas ska hållas realt intakt. Allt överskott används för nya investeringar. Industrifonden investerar riskkapital i bolag med svenskt intresse. Stiftelsen är en aktiv minoritetsinvesterare, som siktar på en ägarandel om lägst 15 och högst 50 procent och som samarbetar med entreprenörer och andra investerare. Investeringshorisonten är som regel 5–10 år. Bland några av Industrifondens framgångsrika investeringar återfinns Arcam, Oatly och CellaVision.

Industrifonden har 20 medarbetare, varav 8 kvinnor och 12 män. Kapitalbasen var den 30 juni 2022 5,1 miljarder kronor,

Under 2022 uppgick det egna kapitalet i stiftelsen till drygt 1,4 miljarder kronor. Norrlandsfonden hade ett totalengage- mang om 1 510 miljoner kronor till totalt 491 kunder, varav 84 nya kunder (tillkom under 2022). Norrlandsfonden hade 18 medarbetare under 2022, varav tio kvinnor och åtta män.

Norrlandsfondens styrelse och revisorer utses av reger- ingen. För perioden den 1 juli 2022–30 juni 2023 har regeringen förordnat följande ledamöter och revisorer: Ordf: Gunnar Olofsson Led: Leif Boström, Ulf Ejelöv, Marita Fransson, Kajsa Hedberg, Eva Lindberg, Ingemar Nilsson, Elise Ryder Wikén och Stefan Öhlén

Rev: Johanna Sällvin, Gunnar Karlsson (KPMG). Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 210 (210) tkr. Arvode till ledamot uppgår till 105 (105) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

88 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

96

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Avvecklade bolag och bolag under avveckling Bolagsöversikter

Avvecklade bolag och bolag under avveckling

INSTEX

Instrument in Support of Trade Exchanges (INSTEX) grundades 2019 av Frankrike, Tyskland, och Storbritan- nien. INSTEX upprättades i form av ett aktiebolag med säte i Frankrike och hade som syfte att underlätta betal- ningar i samband med legitim handel mellan Europa och Iran. Svenska regeringen har under 2020, i enlighet med riksdagens bemyndigande, förvärvat aktier till ett värde av 100 000 euro i INSTEX. Den svenska statens ägarandel uppgår till en procent. Även Belgien, Danmark, Finland, Nederländerna, Norge och Spanien ingår som aktieägare.

Ett viktigt skäl till svenskt delägarskap var att regeringen, liksom övriga EU, fäster stor vikt vid att Iran fortsatt kvar- står i den kärntekniska överenskommelsen (Joint Compre-

hensive Plan of Action – JCPOA). INSTEX ansågs vara en viktig del av EU:s gemensamma ansträngningar för att åstadkomma detta och skulle bidra till att europeiska länder kunde leva upp till sina ekonomiska åtaganden under

JCPOA.

I mars 2023 beslutade de tio ägarländerna att likvidera INSTEX. På grund av bristande samarbete från Irans sida har bolaget inte kunnat fullgöra sitt mandat. Likvidationen av bolaget är pågående.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 89

97

Skr. 2022/23:140 Bilaga

98

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Övrigt

 

Statligt ägande i modern tid.....................

92

Redovisningsprinciper...............................

97

Propositionsförteckning ...........................

98

Statens ägarpolicy....................................

101

Principer för bolagsstyrning

 

i bolag med statligt ägande..............................

106

Principer för ersättning och andra

 

anställningsvillkor för ledande

 

befattningshavare i bolag med

 

statligt ägande.....................................................

111

Principer för extern rapportering

 

i bolag med statligt ägande..............................

114

Bolagens rapportdatum..........................

117

Adresser ......................................................

118

Definitioner och förkortningar ..............

120

Bild: PostNord har introducerat gröna korridorer mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. Det innebär att PostNord nu kan erbjuda sina kunder fossilfria transporter på sträckorna. Något som företag med höga klimatambitioner efterfrågar och en viktig milstolpe i PostNords klimatomställning.

99

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Övrigt Statligt ägande i modern tid

Statligt ägande i modern tid

Förvaltningen av bolagen med statligt ägande har sedan 1969 huvudsakligen varit samlad inom Regeringskansliet. Skälen till varför bolag har bildats eller fått ett statligt ägande har förändrats över tiden. Sammanställningen nedan sammanfattar de viktigare händelserna i bolags- portföljen.

1969 Industridepartementet bildas dit förvaltningen av flertalet av bolagen med statligt ägande förs.

1970 Statsföretag bildas för att samordna de stora aktiebolagen inom gruv-, stål-, skogs- och petrokemi- branscherna med flera. Apoteksbolaget bildas.

1974 PK-banken bildas genom att Postbanken och Sveriges Kreditbank går ihop.

1977 Svenska Varv bildas i samband med att staten övertar Salén-Invests aktier i Götaverken. I koncernen ingår också Arendal, Cityvarvet, Finnboda Varf, Karlskronavarvet, Uddevallavarvet och Öresundsvarvet. En omfattande omstrukturering påbörjas.

1978 SSAB, Skandinaviens ledande ståltillverkare, bildas i en rekonstruktion av Sveriges tre största handelsstålverk. Staten och Statsföretag äger 75 procent och Gränges 25 procent av SSAB.

1979 Kockums införlivas i Svenska Varv.

1980 SSAB och Statsföretag svarar tillsammans för

20 procent av landets industriinvesteringar.

1981 Staten överlåter sin hälften-andel i ASEA-ATOM till ASEA. Industrigruppen JAS bildas där staten är delägare genom Förenade Fabriksverken (FFV).

1982 Svenska Varv rekonstrueras. Nedläggningen av storvarven fortsätter.

1984 Nokia köper 70 procent av satellit- och tv-till- verkaren Luxor, vilken övertagits av staten fem år tidigare.

1985 Statsföretag byter namn till Procordia. Procordia omstruktureras genom försäljning och köp av företag.

1986 Det statligt helägda Sveriges Petroleum och Olje- konsumenternas förbund, OK, går ihop och bildar OK Petroleum, OKP, med statliga finska Neste som delägare. Första delprivatiseringen av SSAB sker genom att Gränges andel köps in och en tredjedel av aktierna i SSAB säljs till ett fåtal institutioner.

1987 Procordia börsnoteras i samband med en nyemission. Staten övertar Grängesbergs Gruvor från SSAB.

1988 Affärsverket Statens Järnvägar delas, Banverket får ansvar för bannätet och affärsverket Statens Järnvägar (SJ) för tågtrafiken.

1989 Procordia, Pharmacia och Volvos livsmedelsbolag Provendor bildar den nya Procordia-koncernen med Volvo och staten som största ägare med vardera 42,5 procent av rösterna. SSAB-aktierna noteras på Stockholms Fondbörs A-lista.

1990 PK-banken köper Nordbanken. Förvaltningsaktie- bolaget Fortia bildas.

1991 Riksdagen beslutar att helt eller delvis privatisera

35 företag och att avveckla Förvaltningsaktiebolaget Fortia. Celsius Industrier, tidigare Svenska Varv, byter skepnad till försvarskoncern när det slås samman med Telub och FFV, ombildas till aktiebolag, samt köper Bofors.

1992 Domänverket blir Domän AB. Statens Vattenfalls- verk blir Vattenfall AB och därmed avskiljs stomkraftnätet och utlandsförbindelser i ett nytt affärsverk – Affärsverket Svenska Kraftnät. Statens ägarandel i SSAB bjuds ut i ett publikt erbjudande i form av köprätter i kombination med en statsobligation. SBAB blir helt konkurrensutsatt. SAS förvärvar 50 procent av Linjeflyg och bildar ett helt integre- rat inrikesflyg. Gota Bank går i konkurs och förvärvas av staten. Securum bildas för att ta hand om de problem- krediter som uppstått i Nordbanken till följd av finans- krisen.

1993 Byggnadsstyrelsen upphör och myndigheter kan agera fritt på fastighetsmarknaden. Vasakronan övertar statens kommersiella fastigheter. Volvo och staten kommer överens om att verka för en uppdelning av Procordia i två delar. Staten blir huvudägare i Pharmacia AB, inriktat på läkemedel, och Volvo blir huvudägare i AB Procordia som verkar inom branscherna för livsmedel, tobak med mera. Regeringen säljer 75 procent av statens aktier i försvars- koncernen Celsius men behåller röstmajoriteten och aktien noteras på Stockholms Fondbörs A-lista. Assi AB och Domän AB slås samman till AssiDomän AB, som lägger

92 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

100

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Statligt ägande i modern tid Övrigt

Statligt ägda bolag representerar starka varumärken och spelar en viktig roll i det svenska samhället. Flera av bolagen har startat som affärsverk, affärsverksamhet inom myndighet eller statliga monopol. Sammansättningen i portföljen förändras över tid och med tiden.

bud på NCB. Securum skjuter till 10 miljarder kronor för att rädda Nordbanken. Televerket ombildas till Telia AB. AMU-gruppen bolagiseras.

1994 A-Banan projekt AB bildas för att bygga Arlanda- banan, och är det första infrastrukturella projektet i Sverige som samfinansieras av staten och näringslivet. Posten blir aktiebolag. Staten säljer sitt resterande innehav i SSAB, OKP samt delar av AssiDomän AB och Pharmacia.

1995 V&S Vin & Sprits monopol på tillverkning av sprit- drycker och på import av sprit, vin och starköl upphör. Pharmacia och det amerikanska läkemedelsbolaget UpJohn går ihop.

1996 Staten skjuter till 600 miljoner kronor till Amu- Gruppen (senare Lernia) för att rädda företaget från konkurs.

1997 SBL Vaccin säljs till Active i Malmö. Svenska Penninglotteriet och Tipstjänst AB går ihop och byter namn till Svenska Spel AB. Merita och Nordbanken offent- liggör sin avsikt att gå samman och bildar MeritaNord- banken.

1998 Enheten för statligt ägande bildas på Näringsdepar- tementet och ges förvaltningsansvar för en stor del av bolagen med statligt ägande.

1999 Resterande aktieinnehav i Pharmacia & UpJohn säljs. Sveaskog AB bildas genom överföring av skogstillgångar från AssiDomän. Staten säljer sina aktier i SAQ Kontroll (bolagiserat 1995 från Statens Anläggningsprovning i samband med att besiktningsmonopolet avskaffades) och Värdepapperscentralen (VPC).

2000 Återstående aktieinnehav i Celsius (25 procent) säljs till försvarskoncernen Saab. Telia börsintroduceras. Vatten- fall blir ett av Nordeuropas största energibolag genom förvärven av de tyska energibolagen VEAG och LAUBAG för 14 miljarder kronor. Nordea Bank går samman med UniDanmark och norska Kreditkassen och blir en nordisk bank. Statens ägarandel i banken minskar till 18,2 procent. Affärsverket Statens Järnvägar delas upp i sex olika bolag. Det nya SJ AB får ansvar för persontrafiken. De andra bolagen är EuroMaint, Green Cargo, Jernhusen, TraffiCare och Unigrid.

2001 Sveaskog förvärvar AssiDomän AB. Flygkoncernen SAS, vilket tidigare ägts via tre olika nationella moderbolag, får ett gemensamt nybildat moderbolag, SAS AB, i vilket tidigare aktieägare får nyemitterade aktier. Staten äger där- efter 21,4 procent av SAS AB.

2002 Telia och finska Sonera går samman till TeliaSonera och skapar den ledande teleoperatören i Norden. Staten äger därefter 46 procent av TeliaSonera.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 93

101

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Övrigt Statligt ägande i modern tid

Historisk utveckling i den statliga bolagsportföljen

mdkr / tusental (anställda)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Antal bolag

500

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

200

400

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

160

300

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120

200

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

80

100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

-100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-40

80

82

84

86

88

90

92

94

96

98

00

02

04

06

08

10

12

14

16

18

20

22

 

Antal anställda exkl. intressebolag

 

Omsättning (real) exkl. intressebolag

 

 

 

 

Antal bolag

 

Periodens resultat (real)a)

 

 

Utdelning (real) statens ägarandel

 

 

 

 

 

 

 

Dotterbolagen till Celsius Industrier AB och Procordia AB särredovisades framtill 1987 men behandlades därefter på samma sätt som övriga koncerner, vilket förklarar den kraftiga minskningen i antal bolag.

a) Definitionen har periodvis ändrats, exempelvis tidigare resultat före skatt.

Statistiken ovan är så som den presenterats i respektive års redogörelse för bolag med statligt ägande och beaktar därmed inte föränd- ringar i redovisningsprinciper eller portföljsammansättning under perioden. Datapunkter ingår i den utsträckning de funnits tillgängliga.

2003 Statens aktier i Svenska Skogsplantor överlåts till det likaså helstatligt ägda Sveaskog. Staten förvärvar ABB:s innehav om 35 procent i Svensk Exportkredit (SEK) och blir efter förvärvet ensam ägare till SEK.

2005 Staten skjuter till 600 miljoner kronor till Green Cargo. ”Svensk kod för bolagsstyrning” (Koden), som syftar till att bidra till en förbättrad styrning av svenska aktiebolag, börjar tillämpas av Stockholmsbörsen och utgör även en del av statens ägarpolitik. Innovationsbron bildas med uppgift att investera i tillväxtbolag. Riksdagen utvidgar SBAB:s uppdrag till att även omfatta inlåning från allmänheten.

2006 Staten avyttrar sin sista aktie i SAKAB AB, vilket var en rest sedan 1992 då huvudmannaskapet för hante- ringen av farligt avfall överförts på en privat aktör.

2007 Staten minskar sitt innehav i TeliaSonera (nuvarande Telia Company) och säljer aktier för 18 miljarder kronor. Staten äger därefter 37,3 procent i bolaget. Riksdagen beslutar att ge regeringen mandat att sälja vissa av bolagen med statligt ägande.

2008 Staten säljer sina innehav i OMX till Borse Dubai (varefter Nasdaq tar över ägandet), i Vin&Sprit till franska Pernod Ricard och i Vasakronan till AP Fastigheter. För- säljningarna ger intäkter motsvarande 81 miljarder kronor. SEK och Almi tillförs nytt kapital, i samband med detta överlåts aktierna i Venantius till SEK. Fouriertransform bildas i syfte att investera i forsknings- och utvecklings- verksamhet inom fordonsklustret. Staten tar, genom Riks- gäldskontoret, i november över ägandet i Carnegie Invest- ment Bank och Max Matthiessen. Övertagandet sker på grundval av stödlagen för att värna stabiliteten i den finan- siella sektorn. Aktierna avyttras under 2009.

94 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

102

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Statligt ägande i modern tid Övrigt

Jämställdhet i fokus i den statliga bolagsportföljen

%

100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

00

01

02

03

04

05

06

07

08

09

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

Kvinnor

 

 

 

 

Män

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ordförande

 

 

 

 

 

Ordförande

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Styrelse inkl. ordf.

 

 

 

 

Styrelse inkl. ordf.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vd

 

 

 

 

 

 

 

Vd

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I drygt två decennier har staten som ägare arbetat för att jämställdhet och mångfald ska integreras i bolagens verksamhet, snarare än att vara sidoordnade strukturer. Den statliga bolagsportföljen är ett bevis på att det går att uppnå jämställda styrelser och ledningsgrupper.

2009 Svevia och Vectura Consulting bildas ur tidigare verksamheter inom Banverket och Vägverket. Staten deltar i nyemissioner i Nordea Bank och SAS. Samgåendet mellan Posten och Post Danmark slutförs och bildar ett nytt bolag, i dag PostNord. Apoteksmonopolet avvecklas och bolagen Apoteksgruppen, APL och Apotekens Service avskiljs från Apoteket. Statens aktie i Kasernen Fastighetsaktiebolag förs över till Vasallen AB.

2010 Försäljningen av 465 apotek slutförs som ett led i omregleringen av apoteksmarknaden. Dessutom överförs 150 apotek till Apoteksgruppen. Infranord AB bildas av Banverket Produktions verksamhet. Det nybildade bolaget Swedavia AB tar över flygplatsverksamheten för tio natio- nellt strategiska flygplatser från Luftfartsverket. Staten del- tar i nyemission i SAS. ESS AB bildas i syfte att planera och bygga den europeiska spallationskällan i Lund och ett cen- trum för databearbetning i Köpenhamn. Inlandsinnovation AB bildas i syfte att bedriva finansieringsverksamhet och främja innovation och företagande i norra Sveriges inland.

2011 Förvaltningen av bolagen med statligt ägande flyttas över från Näringsdepartementet till Finansdepartementet. Staten säljer 255 miljoner aktier i Nordea Bank för 19 mil- jarder kronor och minskar sitt ägande från 19,9 procent till 13,5 procent. Aktierna i Ersättningsmark i Sverige AB delas ut från Sveaskog till staten. Bolaget äger 100 000 hektar produktiv skogsmark som ska användas som ersätt- ningsmark för skyddsvärd skog. Metria som säljer analyser, tjänster och produkter baserade på geografisk information bildas ur Lantmäteriet. Arbetslivsresurs AR AB (bildat 2005 av Samhall resurs och AMS Arbetslivstjänster) säljs för 145 miljoner kronor.

2012 SAS brottas med stora lönsamhetsproblem och för att säkra bolagets likviditet går staten, tillsammans med övriga stora ägare och ett antal banker, med i en kredit- facilitet om 3,5 miljarder kronor. Bilprovningen slutför delförsäljning av stationsnätet genom att dela bolaget i två delar. Minoritetsägarna tar över det stationsnät som varit till försäljning medan majoritetsägaren, staten, behåller res- terande del av Bilprovningen och blir 100-procentig ägare.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 95

103

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Övrigt Statligt ägande i modern tid

2013 Almi och Innovationsbron slås samman i syfte att skapa en gemensam organisation för finansiering i tidiga faser av bolagsbildningar. Förvaltningen av Saab Auto- mobile Parts (senare Orio), reservdelstillverkaren vilken Riksgäldskontoret tagit i pant för ett lån till biltillverka- ren Saab, flyttas till Finansdepartementet. Staten avveck- lar hela sitt återstående ägande i Nordea Bank (13,4 pro- cent) genom att vid två tillfällen under året sälja aktier för 41 miljarder kronor. Staten säljer Vectura Consulting till teknikkonsultföretaget Sweco för knappt en miljard kronor.

2014 SAS säger upp lånelöftet genom kreditfaciliteten till bland andra staten efter att ha förbättrat bolagets lönsam- het och stärkt den finansiella ställningen via en emission av preferensaktier på kapitalmarknaden. Apotekens Service avbolagiseras då ansvar och verksamhet överförs till den nya e-Hälsomyndigheten som bildas den 1 januari 2014. Ersättningsmark i Sverige och Svenska Miljöstyrningsrådet försätts i likvidation. I maj 2014 beslutades vid extra bolags- stämma i Bostadsgaranti om försäljning av dotterbolaget Försäkringbolaget Bostadsgaranti. Försäljningen utgör en del av avvecklingen av Bostadsgaranti som helhet. Reger- ingen fick riksdagens bemyndigande att avyttra tillgångar och skulder i ESS till ett konsortium för europeisk forsk- ningsinfrastruktur och att likvidera bolaget.

2015 Förvaltningen av bolagen med statligt ägande flyttas från Finansdepartementet till Näringsdepartementet och ges förvaltningsansvar för ytterligare åtta bolag och två stiftelser. Likvidationen av Ersättningsmark avslutas.

2016 Staten minskar sitt innehav i SAS i ett auktionsför- farande tillsammans med norska staten. Efter försäljningen äger staten ca 17,2 procent av antalet stamaktier. Statens intäkter från försäljningen uppgår till 213,9 miljoner kronor. Efter beslut av riksdagen bildas det nya riskkapitalbolaget Saminvest i enlighet med regeringens förslag på en ny risk- kapitalstruktur som ska investera i investeringsteam, så kallade venture capital-fonder, tillsammans med privat kapital. Likvidationen av Miljöstyrningsrådet avslutas.

2017 Den 1 januari tillförs aktierna i de två statliga risk- kapitalbolagen Fouriertransform och Inlandsinnovation till Saminvest. SAS genomförde en nyemission av stamaktier, svenska staten tecknade inte aktier i denna nyemission var- för statens ägarandel sjönk från 17,2 procent till 14,8 pro- cent. Den danska och den svenska regeringen slöt avtal om att stödja genomförandet av den nya produktionsmodellen för PostNords danska verksamhet (Post Danmark). LKAB och Vattenfall bildade tillsammans med SSAB ett joint ven- ture för att utveckla initiativet HYBRIT med målsättningen att ta fram en tillverkningsprocess för stål som släpper ut vatten i stället för koldioxid. Regeringen beslutade att sälja

Apoteksgruppen i Sverige Holding AB till Euroapotheca UAB. Likvidationen av European Spallation Source ESS AB avslutas.

2018 Beslutas att Bostadsgaranti ska träda i frivillig likvi- dation. Svenska Spel anpassar organisationen inför ny spel- reglering och Telia Companys utträde ur Eurasien slutförs. Swedish National Road Consulting AB (SweRoad) avyttras av Trafikverket.

2019 Staten förvärvar Svensk Turism Aktiebolags aktier i V.S. VisitSweden AB och blir ensam ägare av bolaget. Telia Company förvärvade samtliga aktier i Bonnier Broadcas- ting inklusive varumärkena TV4, C More och finska MTV. Beslutas att Swedesurvey ska träda i frivillig likvidation.

2020 Staten tillskjuter till följd av covid-19-pandemin medel till Lernia (150 miljoner kronor) samt Swedavia (2,5 miljar- der kronor) och deltar i rekapitaliseringen av SAS. Statens totala tillskott i SAS rekapitaliseringsplan uppgår till 4,3 miljarder kronor och ägarandelen i bolaget ökar till 21,8 procent. I juni 2020 förstärks Almis finansiella bas genom kapitaltillskott från staten med 2,95 miljarder kronor till låneverksamheten och med 400 miljoner kronor till risk- kapitalverksamheten inom Almi Invest. Den låneram SEK har i Riksgälden utökas från 125 till 200 miljarder kronor. Likvidationen av Swedesurvey avslutas. Riksdagen bemyn- digar regeringen att överföra statens aktier i Vasallen AB till Statens Bostadsomvandling AB Sbo. Sverige blev den 22 september aktieägare i INSTEX, Instrument in Support of Trade Exchanges.

2021 Statens Bostadsomvandling AB Sbo övertar i oktober

2021 statens aktier i Vasallen AB. Överlåtelsen från staten sker genom ett aktieägartillskott. Regeringen fattar beslut om propositionen Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillig- het som grund (prop. 2021/22:58). Propositionen innefattar bl.a. förslag om nya ersättningsmarker och ett nytt markför- säljningsprogram från Sveaskog AB.

2022 I februari 2022 tillkännager SAS sin omfattande trans- formationsplan för verksamheten, SAS FORWARD. Staten säljer Metria till Sikri Holding AS och Orio till Hedin Mobi- lity Group AB. Riksdagen bemyndigar i juni 2022 regeringen att besluta om kapitaltillskott på totalt högst 880 miljoner kronor under 2022–2026 till Svenska rymdaktiebolaget (SSC) för omställning av verksamheten i enlighet med strate- gin för svensk rymdverksamhet. Förvaltningen av bolagen med statligt ägande flyttas från Näringsdepartementet till Finansdepartementet vid årsskiftet 2022/23 och ges förvalt- ningsansvar för ytterligare tre bolag (APL, Miljömärkning Sverige och Systembolaget).

96 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

104

Skr. 2022/23:140 Bilaga

Redovisningsprinciper

Den konsoliderade redovisningen är en sammanställning av finansiell information som upprättats av de berörda bolagen. Bolag som ingår i den konsoliderade redovis- ningen är de aktiebolag där statens aktieinnehav förval- tas av Regeringskansliet samt organisationen Svenska skeppshypotekskassan. I den konsoliderade redovisningen ingår inte aktiebolag som förvaltas av andra myndigheter än Regeringskansliet eller av statliga stiftelser. Bolag där staten har en ägarandel som understiger 20 procent eller är under avveckling, ingår inte heller i den konsoliderade redovisningen. Dotterbolag utgörs av bolag där staten har en kapitalandel motsvarande 50 procent eller mer. Intressebolag, dvs. där staten har en kapitalandel under- stigande 50 procent har, i det fall staten äger 20 procent eller mer, medräknats efter ägarandel vad gäller resultat.

Den konsoliderade redovisningen bygger som framgått på finansiell information som upprättats och inrapporterats av respektive bolag. Denna konsoliderade redovisning är inte att jämställa med en koncernredovisning. Anledningen till detta är att bolagen med statligt ägande inte utgör en kon- cern och därför upprättas inte heller en koncernredovisning enligt gällande redovisningslagstiftning. Sammanställ- ningen syftar därför till att, i finansiella termer, på bästa möjliga sätt ge en samlad och tydlig bild av förvaltningen av bolagen med statligt ägande. För att möjliggöra detta utan att tillämpa konsolideringsmetoder enligt gällande redovisningslagstiftning lämnas nedan en beskrivning

av grunderna för sammanställningen.

Inrapporteringen till Regeringskansliet från bolag med statligt ägande baseras på den gängse presentationsform som gäller inom näringslivet. Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys har dock komprimerats.

I rapporteringen för den konsoliderade redovisningen har vissa justeringar gjorts och för dessa ansvarar Regerings- kansliet (se nedan). Bolagsbeskrivningarna som presente- rar respektive bolag baseras huvudsakligen på bolagens egna uppgifter. Till följd av olika beräkningsmetoder kan de nyckeltal som redovisats i den konsoliderade redovis- ningen skilja sig från de nyckeltal bolagen själva redovisat (se avsnittet Definitioner).

Redovisningsprinciper Övrigt

För den konsoliderade redovisningen gäller följande.

De bolag som ingår i sammanställningen är av olika karaktär, storlek och tillämpar till viss del olika regelverk vid upprättandet av sina finansiella rapporter. Rapporte- ringen till Regeringskansliet är en komprimerad uppställ- ningsform med inslag av både IFRS och svenska redovis- ningsprinciper, där bolagen redovisat i enlighet med de principer som tillämpas i respektive bolag. En del bolag, bl.a. de finansiella bolagen som redovisar enligt lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, anpassar sin inrapportering till Regeringskansliets rapporteringsformat för att konsoli- deringen ska bli praktiskt genomförbar. En del bolag tillämpar BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncern- redovisning (K3).

Av regeringens riktlinjer för extern rapportering i bolag med statligt ägande framgår att bolagens finansiella rap- porter ska upprättas med utgångspunkt i de krav som ställs på bolag med aktier noterade på Nasdaq Stockholm. Bolag med statligt ägande ska som huvudregel upprätta sin redo- visning enligt IFRS.

Intressebolag har redovisats enligt kapitalandelsmetoden. Innebörden är att resultatet efter skatt i intressebolaget motsvarande statens ägarandel har tagits in i den konso- liderade resultaträkningen och ingår i rörelseresultatet. På motsvarande sätt har ägarens andel i intressebolagets eget kapital tagits in i den konsoliderade balansräkningen.

För dotterbolag i vilka det finns en minoritet har resultat- räkningen och balansräkningen justerats. Justeringarna innebär att minoritetens andel i dotterbolagets resultat redovisas som en avdragspost i anslutning till resultat från andelar i intressebolag. Minoritetens andel i dotter- bolagets kapital redovisas som en separat post i det egna kapitalet i koncernbalansräkningen.

Transaktioner mellan bolag som ingår i sammanställ- ningen har inte eliminerats. Detta överensstämmer inte med sedvanliga konsolideringsmetoder för koncern- interna mellanhavanden. Skälet till detta är, som inled- ningsvis beskrevs, att bolagen tillsammans inte utgör en koncern. Av den anledningen tillhandahåller de rappor- terande bolagen heller inte de underlag som möjliggör sådana elimineringar.

Vissa nyckeltal har inte beräknats för de finansiella bolagen. Skälet till detta är framför allt att det kapital som de finansiella bolagen binder i rörelsen är av en annan karaktär jämfört med det stora flertalet övriga bolag.

För information om redovisningsprinciper i respektive bolag hänvisas till respektive bolags årsredovisning.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 97

105

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Övrigt Propositionsförteckning

Propositionsförteckning

Bolag / Proposition

Akademiska Hus

(prop. 1991/92:44, bet. 1991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107) (prop. 1992/93:37, bet. 1992/93:FiU8, rskr. 1992/93:123) (prop. 1997/98:137, bet. 1997/98:FiU25, rskr. 1997/98:252)

(prop. 2010/11:1 utgiftsområde 24, bet 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139, 140) (prop. 2013/14:1 utgiftsområde 24, bet. 2013/14:NU1, rskr. 2013/14:103)

Almi

(prop. 1993/94:40, bet. 1993/94:NU11, rskr. 1993/94:80) (prop. 1994/95:150, bet. 1994/95:NU28)

(prop. 2008/09:73, bet. 2008/09:FiU17, rskr. 2008/09:47) (prop. 2009/10:148, bet. 2009/10:NU25, rskr. 2009/10:361) (prop. 2011/12:99, bet. 2011/12:FiU21, rskr. 2011/12:282) (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:104) (prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21, rskr. 2019/20:340) (prop. 2019/20:167, bet. 2019/20:FiU60, rskr. 2019/20:296)

APL, Apoteket, Apoteksgruppen

(prop. 1970:74, bet. 1970:2LU, rskr. 1970:234)

(prop. 1984/85:170, bet. 1984/85:SoU29, rskr. 1984/85:357) (prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302) (prop. 1996/97:27, bet. 1996/97:SoU5, rskr. 1996/97:58)

(prop. 2001/02:63, bet. 2001/02:SoU10, rskr. 2001/02:194) (prop. 2004/05:70, bet. 2004/05:SoU13, rskr. 2004/05:217) (prop. 2005/06:70, bet. 2005/06:SoU15, rskr. 2005/06:198) (prop. 2006/07:78, bet. 2006/07:SoU12, 2006/07:153)

(prop. 2007/08:87, bet. 2007/08:SoU 17, 2007/08:182) (prop. 2007/08:142, bet. 2007/08:SoU20, 2007/08:255) (prop. 2008/09:145, bet. 2008/09: SoU21, rskr.2008/09:226) (prop. 2008/09:190, bet. 2008/09: SoU25, rskr.2008/09:288) (prop. 2009/10:96, bet. 2009/10: SoU10, rskr.2009/10:222) (prop. 2009/10:138, bet. 2009/10: SoU23, rskr. 2009/10:288) (prop. 2012/13:128, bet. 2012/13:SoU26, rskr. 2012/13:279) (prop. 2016/17:181, bet. 2016/17:NU24, rskr. 2016/17:333) (prop. 2017/18:157, bet. 2017/18:SoU24, rskr. 2017/18:353) (prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:NU1, rskr. 2020/21:145) (prop. 2022/23:45, bet. 2022/23:SoU11, rskr. 2022/23:164)

Arlandabanan Infrastructure

(prop. 1993/94:39, bet. 1993/94:TU6, rskr. 1993/94:74) (prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436) (prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:TU1, rskr. 2005/06:81) (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:TU1, rskr. 2006/07:35) (prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:TU1, rskr. 2010/11:138)

Bilprovningen

(prop. 1963:91, SU 1963:83, bet. 3LU 1963:22, rskr. 1963:198) (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92) (prop. 1993/94:167, bet. 1993/94:TU35, rskr. 1993/94:433) (prop. 1994/95:69, bet. 1994/95:TU8, rskr. 1994/95:137)

(prop. 1996/97:1 utgiftsområde 22, bet. 1996/97:TU1, rskr. 1996/97:115) (prop. 2009/10:32, bet. 2009/10:TU8, rskr. 2009/10:161)

(prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10, rskr. 2009/10:162)

Dramaten

(prop. 1992/93:100, bet. 1992/93:KrU20, rskr. 1992/93:315) (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129) (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145)

EUROFIMA (prop. 1955:211)

(prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU36, rskr. 1992/93:348)

Green Cargo

(prop. 1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11, rskr. 1999/00:238) (prop. 2003/04:127 bet. 2003/04:NU15, rskr. 2003/04:286) (prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:NU1, rskr. 2020/21:145)

Göta kanalbolag

(prop. 1977/78:119, bet. 1977/78:TU22, rskr. 1977/78:291) (prop. 1991/92:134, bet. 1991/92:NU33, rskr. 1991/92:351) (prop. 1992/93:51, bet. 1992/93:NU15, rskr. 1992/93:97)

(prop. 1993/94:100, bet. 1993/94:NU16, rskr. 1993/94:224) (prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:FiU21, rskr. 2014/15:255) (prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:NU1, rskr. 2015/16:89) (prop. 2016/17:181, bet. 2016/17:NU24, rskr. 2016/17:333)

Bolag / Proposition

Industrifonden

(prop. 1978/79:123, bet. 1978/79:NU59, rskr. 1978/79:415) (prop. 1992/93:82, bet. 1992/93:NU19, rskr. 1992/93:145) (prop. 1994/95:100, bet. 1994/95:NU18, rskr. 1994/95:300)

Infranord

(prop. 2009/10:10, bet. 2009/10:TU5, rskr. 2009/10:59)

Jernhusen

(prop. 1999/00:78, bet. 1999/2000:TU11, rskr. 1999/2000:238) (prop. 2008/09:35, bet. 2008/09:TU2, rskr. 2008/09:145) (prop. 2008/09:176, bet. 2008/09:TU18, rskr. 2008/09:293) (prop. 2011/12:76, bet. 2011/12:TU5, rskr. 2011/12:247)

(prop. 2015/16:1 utg.omr. 24, bet. 2015/16:NU1, rskr. 2015/16:90)

Lernia

(prop. 1992/93:152, bet. 1992/93:AU6, rskr. 1992/93:175) (prop. 1993/94:126, bet. 1993/94:UbU10, rskr.1993/94:341) (prop. 1995/96:145, bet. 1995/96:Ubu8, rskr. 1995/96:224) (prop. 1996/97:55, bet. 1996/97:AU6, rskr. 1996/97:108) (Skr. 1996/97:95, bet. 1996/97:AU10, rskr. 1996/97:188) (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:103) (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364)

LKAB

(prop. 1883:18) (prop. 1882:14) (prop. 1907:107) (prop. 1927:241) (prop. 1934:270)

(prop. 1977/78:96, bet. 1977/78:NU50, rskr. 1977/78:225) (prop. 1978/79:87, bet. 1978/79:NU30, rskr. 1978/79:240) (prop. 1979/80:79, bet. 1979/80:NU72, rskr. 1979/80:380) (prop. 1981/82:32, bet. 1981/82:TU7, rskr. 1981/82:116)

(prop. 1981/82:56, bet. 1981/82:NU13, rskr. 1981/82:82) (prop. 1980/81:128, bet. 1980/81:NU48, rskr. 1980/81:301) (prop. 1982/83:120, bet. 1982/83:NU38, rskr. 1982/83:306) (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92)

Miljömärkning Sverige

(prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:NU1, rskr. 1997/98:131) (prop. 2005/06:105, bet. 2005/06:LU33, rskr. 2005/06:377) (prop. 2011/12:99, bet. 2011/12:FiU21, rskr. 2011/12:282)

Operan

(prop. 1992/93:100, bet. 1992/93:KrU20, rskr. 1992/93:315) (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129) (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145)

PostNord

(prop. 1992/93:132, bet. 1992/93:TU11, rskr. 1992/93:152) (prop. 1993/94:38, bet. 1993/94:TU9, rskr. 1993/94:119) (prop. 1995/96:218, bet. 1996/97:TU3, rskr. 1996/97:34) (prop. 1997/98:127, bet. 1997/98:TU13, rskr. 1997/98:304) (prop. 1998/99:95, bet. 1998/99:TU11, rskr. 1998/99:237) (prop. 2007/08:143, bet. 2007/08:NU13, rskr. 2007/08:253) (prop. 2009/10:216, bet. 2009/10:TU19, rskr. 2009/10:378) (bet. 2010/11:NU7, rskr. 2010/11:190)

(prop. 2017/18:39, bet. 2017/18:FiU28, rskr. 2017/18:114)

RISE, Research Institutes of Sweden

(prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284) (prop. 2001/02:2, bet. 2001/02:NU:5, rskr. 2001/02:64) (prop. 2004/05:80, bet. 2004/05:UbU15, rskr. 2004/05:289) (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:NU1, rskr. 2006/07:62) (prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160) (prop. 2012/13:30, bet. 2012/13:UbU3, rskr. 2012/13:152) (prop. 2012/13:99, bet. 2012/13:FiU21, rskr. 2012/13:287) (prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:NU1, rskr. 2016/17:103)

Samhall

(prop. 1977/78:30, bet. 1977/78:AU16, rskr. 1977/78:74)

(prop. 1978/79:25 bil 9, 1 & 2, bet. 1978/79:AU17, rskr. 1978/79:118) (prop. 1978/79:139, bet. 1978/79:AU29, rskr. 1978/79:293)

(prop. 1982/83:149, bet. 1982/83:AU25, rskr. 1982/83:153) (prop. 1991/92:91, bet. 1991/92:AU16, rskr. 1991/92:249) (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:AU1, rskr. 2000/01:103)

(prop. 2011/12:1 utg.omr. 14, bet. 2011/12:AU2, rskr. 2011/12:88) (bet. 2021/22:AU4, rskr. 2021/22:10)

98 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

106

Bolag / Proposition

Saminvest

(prop. 2015/16:110, bet. 2015/16:NU23, rskr. 2915/16:295)

SAS

(prop. 1989/90:16, bet. 1989/90:TU6, rskr. 1989/90:35) (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92) (prop. 1992/93:59, bet. 1992/93:TU20, rskr. 1992/93:209) (prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302) (prop. 1996/97:126, bet. 1996/97:TU9, rskr. 1996/97:232) (prop. 2000/01:124, bet. 2000/01:TU17, rskr. 2000/01:253) (prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40, rskr. 2008/09:192) (prop. 2009/10:121, bet. 2009/10: FiU35, rskr. 2009/10:220) (prop. 2012/13:46, bet. 2012/13:NU10, rskr. 2012/13:102) (prop. 2019/20:136, bet. 2019/20:FiU52, rskr. 2019/20:188) (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364) (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:419) (prop. 2021/22:258, bet. 2021/22:FiU48, rskr. 2021/22:438) (prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:NU1, rskr. 2022/23:99)

SBAB

(prop. 1993/94:76, bet. 1993/94:BoU06, rskr. 1993/94:115) (prop. 1993/94:228, bet. 1993/94:BoU20, rskr. 1993/94:374) (prop. 1994/95:219, bet. 1994/95:BoU20, rskr. 1994/95:417)

(prop. 2001/02:1 Bilaga 6, utg.omr.2, bet. 2001/02:FiU2, rskr. 2001/02:129) (prop. 2005:06:1, bet. 2005/06:FiU2, rskr. 2005/06:126–128)

(prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:NU16, rskr. 2006/07:217) (prop. 2008/09:104, bet. 2008/09:FiU39, rskr. 2008/09:217) (mot. 2010/11:N1, bet. 2010/11:NU7, rskr. 2010/11:190)

SEK, Svensk Exportkredit

(prop. 1962:125, bet. 1962:SU110, bet. 1962:BaU22, rskr.1962:272 & 275) (prop. 1981/82:181, bet. 1981/82:NU52, rskr. 1981/82:427)

(prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302) (prop. 2002/03:142, 2002/03:NU14, rskr. 2002/03:244) (prop. 2008/09:73, bet. 2008/09:FiU1, rskr. 2008/09:47) (prop. 2008/09:86, bet. 2008/09:NU12, rskr. 2008/09:125)

(prop. 2015/16:1, utg.omr. 24, bet. 2015/16:NU1, rskr. 2015/16:89) (prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21, rskr. 2019/20:340)

SJ

(prop. 1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11, rskr. 1999/2000:238) (Skr. 2001/02:141, bet. 2001/02:TU14, rskr. 2001/02:281)

(prop. 2002/03:86, bet. 2002/03:NU13, rskr. 2002/03:343) (prop. 2005/06:160, bet. 2005/06:TU5, rskr. 2005/06:308) (prop. 2008/09:176, bet. 2008/09:TU18, rskr. 2008/09:293)

SOS Alarm

(prop. 1972:129, bet. 1972:TU20, rskr. 1972:329) (prop.1990/91:87, bet. 1990/91:TU28, rskr. 1990/91:369) (prop.1992/93:132, bet. 1992/93:TU11, rskr. 1992/93:152) (prop.1992/93:200, bet. 1992/93:TU30, rskr. 1992/93:943) (prop.1993/94:150, bet. 1993/94:TU38, rskr. 1993/94:432)

Specialfastigheter

(prop. 1991/92:44, bet. 1991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107) (prop. 1992/93:37, bet. 1992/93:FiU8, rskr. 1992/93:123) (prop. 1997/98:137, bet. 1997/98:FiU25, rskr. 1997/98:252) (prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:NU1, rskr. 2021/22:113)

SSC, Svenska rymdaktiebolaget

(prop. 1972:48, bet. 1972:NU37, rskr. 1972:216)

(prop. 1978/79:142, bet. 1978/79:NU36, rskr. 1978/79:292) (prop. 1985/86:127, bet. 1985/86:NU21, rskr. 1985/86:305) (prop. 2021/22:99, bet. 2021/22:FiU21, rskr. 2021/22:402)

(prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:466) (prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:UbU1, rskr. 2022/23:108)

Statens Bostadsomvandling

(prop. 1997/98:119, bet. 1997/98:BoU10, rskr. 1997/98:306) (prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:FiU27, rskr. 1997/98:317) (prop. 2001/02:4, bet. 2001/02:NU4, rskr. 2001/02:118)

(prop. 2001/02:58, bet. 2001/02:BoU4, rskr. 2001/02:160) (prop. 2001/02:100, bet. 2001/02:FiU21, rskr. 2001/02:326) (bet. 2002/03:BOU10, rskr. 2002/03:216)

(prop. 2003/04:1, bet. 2003/04:FiU11, rskr. 2003/04:49) (prop. 2003/04:100, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:273) (prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21, rskr. 2019/20:340)

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Propositionsförteckning Övrigt

Bolag / Proposition

Sveaskog

(prop. 1998/99:1 utg.omr. 24, bet. 1998/99:NU1, rskr. 1998/99:108) (prop. 1999/2000:1utg.omr. 24, bet.1999/2000:NU1, rskr.1999/2000:111) (prop. 2001/02:39, bet. 2001/02:NU7, rskr. 2001/02:108)

(prop. 2002/03:24, bet. 2002/03:NU4, rskr. 2002/03:107)

(prop. 2004/05:1 utg.omr. 24, bet. 2004/05:NU1, rskr. 2004/05:117) (prop. 2009/10:169, bet. 2009/10:NU22, rskr. 2009/10:384)

(prop. 2021/22:58, bet. 2021/22:MJU18, rskr. 2021/22:207)

Svedab

(prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr. 1990/91:379) (prop. 1992/93:100 bil. 7, bet. 1994/95:TU2, rskr. 1994/95:50) (prop. 1996/97:161, bet. 1997/98:TU6, rskr. 1997/98:32)

(prop. 1999/2000:66, bet. 1999/2000:TU10, rskr. 1999/2000:237) (prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2, rskr. 2001/02:126)

(prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:TU1, rskr. 2006/07:35) (prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:TU1, rskr. 2009/10:117) (prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:TU1, rskr. 2010/11:138) (prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:TU1, rskr. 2022/23:86)

Svenska Skeppshypotek (prop. 1929:160)

(prop. 1963:78)

(prop. 1965:99, bet. 1965:BaU38, rskr. 1965:289) (prop. 1971: 76, bet. NU 1971:18)

(prop. 1980/81:58, bet. 1980/81:NU21, rskr. 1980/81:110) (prop. 1987/88:25, bet. 1987/88: NU12, rskr. 1987/88:112) (prop. 1990/91:190, bet. 1991/92:NU32)

(prop. 1993/94:216, bet.1993/94:NU27) (prop. 1995/96:220, bet. 1996/97:KU03)

(prop. 1997/98:136, bet.1997/98: KU31, rskr. 1997/98:119)

(prop. 1998/99:1, bet. 1998/99: FiU11)

(prop. 2003/04:128, bet. 2003/04: FiU21, rskr. 2003/04:273) (skr. 2019/20:108, bet. 2019/20:FiU46, rskr. 2019/20:345)

Svenska Spel

(prop. 1995/96:169, bet. 1995/96:FiU14, rskr. 1995/96:248) (prop. 2008/09:126, bet. 2008/09:KrU8, rskr. 2008/09:243)

Svevia

(prop. 2008/09:23, bet. 2008/09:TU4, rskr. 2008/09:76)

Swedavia

(prop. 2009/10:16, bet. 2009/10:TU7, rskr. 2009/10:114) (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364)

Sweden House

(prop. 1994/95:78, bet. 1994/95:FiU4, rskr. 1994/95:75)

Swedfund

(prop. 1977/78:135, bet. 1978/79:UU1, rskr. 1978/79:9)

(prop. 1991/92:100 bilaga 4, bet. 1991/92:UU15, rskr. 1991/92:210) (prop. 2008/09:52, bet. 2008/09:UU9, rskr. 2008/09:74)

Systembolaget

(prop. 1976/77:108, bet. 1976/77: SkU 40, rskr. 1976/77:231) (prop. 1993/94:136, bet. 1993/94:SoU22, rskr. 1993/94:249) (prop. 1994/95:89, bet. 1994/95:SoU9, rskr. 1994/95:106)

(prop. 1998/99:134, bet. 1999/00:SoU4, rskr. 1999/00:42) (prop. 2000/01:97, bet. 2000/01:SoU19, rskr. 2000/01:260) (prop. 2002/03:87, bet. 2002/03:SoU16, rskr. 2002/03:152) (prop. 2003/04:161, bet. 2004/05:SoU6, rskr. 2004/05:38) (prop. 2005/06:30, bet. 2005/06:SoU12, rskr. 2005/06:157) (prop. 2007/08:119, bet. 2007/08:SoU19, rskr. 2007/08:209) (prop. 2009/10:125, bet. 2010/11:SoU4, rskr. 2010/11:36) (prop. 2018/19:59, bet. 2018/19:SoU18, rskr. 2018/19:239)

Telia Company

(prop. 1992/93:200, bet. 1992/93:TU30, rskr. 1992/93:443) (prop. 1997/98:121, bet. 1997/98:NU14, rskr. 1997/98:308) (prop. 1998/99:99, bet. 1998/99:NU14, rskr. 1998/99:260)

(prop. 1999/2000:84, bet. 1999/2000:NU18, rskr. 1999/2000:204) (bet. 2000/01:NU11, rskr. 2000/01:272)

(prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:NU16, rskr. 2006/07:217) (bet. 2010/11:NU7, rskr. 2010/11:190)

(prop. 2018/19:40, bet. 2018/19:NU9, rskr. 2018/19:168) (prop. 2020/21:99, bet. 2020/21:FiU21, rskr. 2020/21:385) (prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:NU1, rskr. 2022/23:99)

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 99

107

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Övrigt Propositionsförteckning

Bolag / Proposition

Teracom Group

(prop. 1991/92:140, bet. 1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329) (prop. 1996/97:67, bet. 1996/97:KU17, rskr. 1996/97:178)

(prop. 1998/99:1, utg. omr. 17, bet. 1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:55) (prop. 2000/01:1, utg.omr. 17, bet. 2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59) (prop. 2001/02:76, bet. 2001/02:KrU7, rskr. 2001/02:149)

(prop. 2002/03: 110, bet. 2002/03:TU6, rskr. 2002/03:228) (prop. 2002/03:64, bet. 2002/03:KrU7, rskr. 2002/03:195) (prop. 2002/03:72, bet. 2002/03:KU33, rskr. 2002/03:196)

(prop. 2003/04:118, bet. 2003/04:KU24, rskr. 2003/04:231)

(prop. 2005/06:1 utg.omr. 24, bet. 2005/06:NU1, rskr. 2005/06:121) (prop. 2010/11:1 utg.omr. 24, bet. 2010/11:NU1, rskr. 2010/11:132) (prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21, rskr. 2019/20:340)

Vasallen

(prop. 1996/97:4, bet. 1996/97:FöU1, rskr. 1996/97:36) (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284) (prop. 1999/2000:30, bet. 1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168) (prop. 2000/01:100, bet. 2000/01:FiU20, rskr. 2000/01:288) (prop. 2002/03:100, bet. 2002/03:FiU21, rskr. 2002/03:235) (prop. 2004/05:5, bet. 2004/05:FöU4, FöU5, rskr. 2004/05:143) (prop. 2008/09:172, bet. 2008/09:FiU41, rskr. 2008/09:263) (prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:NU1, rskr. 2020/21:145)

Visit Sweden

(prop. 1994/95:100 bil. 13 och prop. 1994/95:177, bet. 1994/95:KrU28, rskr. 1994/95:395)

(prop. 2004/05:56, bet. 2004/05:NU13, rskr. 2004/05:295) (prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FiU1, rskr. 2019/20:59) (prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:NU1, rskr. 2020/21:145)

Vattenfall

(prop. 1990/91:87, bet. 1990/91:NU38, rskr. 1990/91:318) (prop. 1991/92:49, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92) (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272) (prop. 2009/10:179, bet. 2009/10:NU23, rskr. 2009/10:325)

Voksenåsen

(prop. 1960:88, bet. 1960:SU78, rskr 1960:205)

(prop. 1976/77:25, bet. 1976/77: KrU27, rskr. 1976/77:72)

(prop. 1997/98:1, bet. 1997/98: KrU1, rskr. 1997/98:97)

100 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

108

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Statens ägarpolicy Övrigt

Statens ägarpolicy

Regeringen beslutade den 27 februari 2020 nedanstående ägarpolicy för bolag med statligt ägande. Policyn ersätter tidigare ägarpolicy som beslutades den 22 december 2016. Regeringens principer för bolagsstyrning, ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare samt extern rapportering i bolag med statligt ägande ingår i statens ägarpolicy.

1.Inledning

Bolagen med statligt ägande ägs ytterst av svenska folket och utgör en betydande del av svenskt näringsliv.

Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta bolagen med statligt ägande så att den långsiktiga vär- deutvecklingen blir den bästa möjliga och, i förekom- mande fall, att de särskilt beslutade samhällsuppdra- gen utförs väl. Regeringen anser att det är av största vikt att bolagen förvaltas på ett aktivt och professio- nellt sätt med långsiktigt värdeskapande som över- gripande mål.

Bolag med statligt ägande ska agera långsiktigt, effektivt och lönsamt samt ges förmåga att utvecklas. I syfte att främja ett långsiktigt hållbart värdeskapande i bolagen med statligt ägande integreras hållbart före- tagande i bolagsstyrningen. Det innebär att bolagen ska agera föredömligt inom området hållbart före- tagande och i övrigt agera på ett sådant sätt att de åtnjuter offentligt förtroende.

En förutsättning för att bolagen med statligt ägande ska bidra till ekonomisk effektivitet och konkurrens- kraft i hela landet är att staten tillämpar god bolags- styrning. Den svenska regeringens förvaltningsprin- ciper följer i huvudsak OECD:s riktlinjer för bolags- styrning respektive anti-korruption och integritet i statligt ägda företag vilket ger ett förutsägbart ram- verk för såväl staten som ägare som för bolagen med statligt ägande.

Det statliga bolagsägandet i Sverige har tillkommit vid olika tidpunkter och av skilda skäl. Många av bolagen har sitt ursprung i affärsverksamhet inom

myndighet, affärsverk eller statliga monopol. I dag verkar de flesta av bolagen på fullt konkurrensutsatta marknader. En ökad globalisering, teknologisk utveckling och ökad konkurrensutsättning har förändrat förutsättningarna för ett flertal av bolagen med statligt ägande. Som en konsekvens av detta har den statligt ägda bolagsportföljen förändrats betyd- ligt över tid. För staten som aktiv och professionell ägare ingår att pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom att överväga bolagens olika uppdrag och in- riktning. Inriktningen på många av bolagens verk- samhet och samhällsuppdrag motiverar att staten även framgent är en betydande bolagsägare.

I denna ägarpolicy redogör regeringen för uppdrag och mål, tillämpliga ramverk och viktiga principfrå- gor avseende styrningen av bolag med statligt ägande.

Statens ägarpolicy ska tillämpas i bolag med statligt majoritetsägande. I övriga bolag där staten är delägare verkar staten i dialog med övriga ägare för att ägar- policyn ska tillämpas. Bolag som förvaltas av andra myndigheter än Regeringskansliet ska på motsva- rande sätt tillämpa statens ägarpolicy.

Regeringen lämnar en årlig redogörelse för företag med statligt ägande till riksdagen. Syftet med redo- görelsen är att beskriva statens bolagsägande och de värden som finns i bolagen med statligt ägande samt redovisa hur förvaltningen av statens bolagsägande har utvecklats under året. Vidare redogörs för bola- gens måluppfyllnad och efterlevnad av regeringens principer för bolag med statligt ägande.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 101

109

Skr. 2022/23:140 Bilaga

Övrigt Statens ägarpolicy

2.Staten som bolagsägare

2.1 Regeringens förvaltningsmandat

Regeringen förvaltar och förfogar enligt 9 kap. 8 § regeringsformen, med vissa undantag, över statens tillgångar. Enligt 9 kap. 9 § regeringsformen beslutar riksdagen om grunderna för förvaltningen av och förfogandet över statens tillgångar. Bestämmelser om förvärv och överlåtelse av egendom, däribland aktier och andelar i företag, finns i budgetlagen (2011:203). Enligt 8 kap. 3 § budgetlagen får reger- ingen inte utan riksdagens bemyndigande förvärva aktier eller andelar i ett företag, eller på annat sätt öka statens röst- eller ägarandel i ett företag. Regeringen får inte heller utan riksdagens bemyndigande skjuta till kapital till ett företag. Enligt 8 kap. 4 § andra stycket budgetlagen får regeringen inte heller utan riksdagens bemyndigande genom försäljning eller på annat sätt minska statens ägarandel i företag där staten har hälften eller mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar. Utöver vad som framgår av dessa bestämmelser krävs riksdagens godkännande vid väsentliga ändringar av bolagens verksamhets- föremål. Riksdagsbeslut krävs däremot inte för t.ex. utdelningar, eftersom dessa ingår i den löpande för- valtningen.

2.2 Förvaltningen av bolag med statligt ägande

Bolag med statligt ägande förvaltas i normalfallet av Regeringskansliet. Merparten av bolagen förvaltas av Näringsdepartementet som har en särskild orga- nisation för förvaltning av bolag med statligt ägande. Näringsdepartementet ansvarar även för frågor gäl- lande statens företagsägande som ställer krav på en enhetlig ägarpolitik. Regeringens principer för aktiv förvaltning och styrning av bolagen med statligt ägande omfattar därmed samtliga bolag med statligt ägande.

I syfte att åstadkomma en aktiv och professionell förvaltning har Regeringskansliet utvecklat ett antal verktyg och processer för sitt arbete. Förvaltningen sker bl.a. genom att Regeringskansliet nominerar styrelseledamöter, fastställer mål och följer upp och utvärderar bolagens verksamhet.

2.3 Lagstiftning

Bolagen med statligt ägande lyder under samma la- gar som privatägda bolag, t.ex. aktiebolags-, årsredo-

visnings-, konkurrens- och bokföringslagen, säker- hetsskyddslagen samt värdepappers- och insiderlag- stiftningen.a) Bolagen kan också omfattas av direkt tillämpliga EU-förordningar, t.ex. marknadsmiss- bruksförordningen (MAR)b) och dataskyddsförord- ningenc).

Därutöver kan de bolag med statligt ägande som är verksamma inom en viss sektor, liksom privatägda bolag, lyda under särskild sektorslagstiftning. Arbetet inom Regeringskansliet är fördelat så att ansvaret för särskild sektorslagstiftning typiskt sett ligger på andra enheter än de enheter som förvaltar bolagen med statligt ägande. Därigenom upprätthålls en åtskillnad mellan statens roll som ägare och lagstiftare.

EU:s bestämmelser om statligt stöd gäller för allt stöd från staten till såväl statligt som privat ägda företag. Syftet med reglerna är att förhindra att en medlems- stat snedvrider konkurrensen genom stöd som stärker den inhemska industrins konkurrenskraft till nackdel för företag i en annan medlemsstat. Enligt EU:s regelverk ska den så kallade marknadsekonomiska investerarprincipen (MEOP – Market Economy Operator Principle) tillämpas bland annat vid kapital- tillskott i bolag med statligt ägande. Normalt är MEOP uppfylld om kapitaltillskott lämnas på villkor och under förutsättningar som skulle ha accepterats av en privat investerare.

2.4 Tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning

I bolag med statligt ägande vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige ska Svensk kod för bolagsstyrning (koden) tillämpas i sin helhet. I bolag med statligt majoritetsägande vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige ska koden tillämpas, med undantag för reglerna om valberedning samt reglerna om val av styrelse och revisor. Sådana bolag ska inte heller vara skyldiga att inrätta ett ersättningsutskott enligt reg- lerna i koden, men kan välja att göra det. I minoritets- ägda bolag vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige verkar staten i dialog med övriga ägare för att koden ska tillämpas på mot- svarande sätt. Koden tillämpas enligt principen ”följ eller förklara”. I avsnitt 3.1 framgår de principer som i stället för reglerna i koden ska tillämpas vid val av styrelse i bolag med statligt ägande vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige.

a)Aktiebolagslagen (2005:551), årsredovisningslagen (1995:1554), konkurrenslagen (2008:579), bokföringslagen (1999:1078), säkerhetsskyddslagen (2018:585) samt värdepappers- och insiderlagstiftningen med bl.a. lag (2007:528) om värdepappersmarknaden, lag (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning och lag (2016:1307) om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden.

b)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG.

c)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG.

102 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

110

Skr. 2022/23:140 Bilaga

3.Styrelserekrytering till bolag med statligt ägande

3.1 Styrelsenomineringsprocessen

Bolagets styrelse ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. I detta ingår att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och att se till att bolaget har en betryggande internkontroll. Den löpande verksamheten sköts av bolagets ledning.

Regeringens mål är att styrelserna i bolagen med stat- ligt ägande ska ha hög kompetens som är väl anpassad till respektive bolags verksamhet, situation och fram- tida utmaningar. I syfte att säkerställa en effektiv kompetensförsörjning till bolagens styrelser tillämpas enhetliga och gemensamma principer för en struk- turerad styrelsenomineringsprocess för bolag med statligt ägande.

För de bolag med statligt ägande vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige bereder Regeringskansliet förslag till val av styrelse och arvodering. I bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige och där staten har ett betydande ägarintresse utser eller no- minerar staten en ledamot till bolagets valberedning.

Styrelsenomineringsprocessen inom Regeringskans- liet koordineras av Näringsdepartementet. För varje bolag analyseras kompetensbehovet utifrån bolagets verksamhet, situation och framtida utmaningar, sty- relsens sammansättning samt genomförda styrelseut- värderingar. I Regeringskansliets arbete med styrelse- nomineringsprocessen ingår dessutom en löpande egen utvärdering av samtliga statligt ägda bolags styrelser. Därefter fastställs eventuella rekryterings- behov och rekryteringsarbetet inleds.

3.2 Styrelsens sammansättning

För att uppnå effektiva styrelser bör antalet ledamöter vara sex till åtta personer. Regeringens avsikt är att endast ha ordinarie ledamöter i styrelserna och inga suppleanter. Styrelsens ordförande väljs av bolags- stämman. Vid behov kan en vice styrelseordförande utses av bolagsstämman. Styrelsen ska ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansätt- ning, präglad av mångsidighet och bredd avseende de bolagsstämmovalda ledamöternas kompetens, erfaren- het och bakgrund. Vid sammansättningen ska även mångfaldsaspekter såsom etnisk och kulturell bak- grund vägas in. Regeringen anser att det är viktigt att särskilja styrelsens och verkställande direktörens

Statens ägarpolicy Övrigt

roller och därför ska verkställande direktören inte vara ledamot i styrelsen.

Utgångspunkten för varje nominering av en styrelse- ledamot ska vara kompetensbehovet i respektive bolagsstyrelse. Det är viktigt att styrelsens samman- sättning är sådan att styrelsen alltid har sådan bransch- kunskap eller annan kompetens som är direkt relevant för bolaget, även när bolaget utvecklas och omvärl- den förändras. Hållbart företagande är en viktig fråga för staten som ägare och det krävs att styrelsen har förmåga att arbeta strategiskt inom detta område.

För att en person ska komma i fråga för ett styrelse- uppdrag fordras en hög kompetens inom bolagets affärsverksamhet, affärsutveckling, branschkunskap, finansiella frågor, hållbart företagande eller inom andra relevanta områden. Därutöver krävs den tid och det engagemang som behövs för uppdraget samt en stark integritet och förmåga att se till bolagets bästa. Varje styrelseledamot ska kunna göra själv- ständiga bedömningar av bolagets verksamhet.

Regeringen eftersträvar en jämn könsfördelning såväl i de enskilda bolagsstyrelserna som på portfölj- nivå. För den statligt ägda bolagsportföljen (hel- och delägda bolag) ska andelen kvinnor respektive män i styrelserna vara minst 40 procent. För respektive bolagsstyrelse ska följande gälla. Om bolagets styrelse har

högst tre av bolagsstämman valda styrelseleda- möter, ska bland dessa finnas personer av båda könen,

fyra eller fem av bolagsstämman valda styrelse- ledamöter, ska bland dessa finnas minst två personer av vardera kön,

sex–åtta av bolagsstämman valda styrelseleda- möter, ska bland dessa finnas minst tre personer av vardera kön,

nio av bolagsstämman valda styrelseledamöter, ska bland dessa finnas minst fyra personer av vardera kön, eller

fler än nio av bolagsstämman valda styrelseleda- möter, ska bland dessa finnas minst 40 procent av vardera kön.

Urvalet av ledamöter görs utifrån en bred rekryte- ringsbas i syfte att ta vara på kompetensen hos såväl kvinnor och män, som hos personer med olika bak- grund och erfarenheter. Diskriminering som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan tros- uppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder får inte förekomma.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 103

111

Skr. 2022/23:140 Bilaga

Övrigt Statens ägarpolicy

3.3 Styrelsens arvoden

Styrelseledamöter får ersättning för den arbetsinsats och det ansvar som styrelseuppdraget innebär. Styrelse- ordförandes, eventuell vice styrelseordförandes och övriga ledamöters arvoden beslutas av bolagsstäm- man. Även arvoden till styrelseledamöter som arbetar i av styrelsen inrättat utskott ska beslutas på bolags- stämma. För att utskottsarvodering ska lämnas ska arbetet i utskottet vara av betydande omfattning.

Vid perioder av särskilt hög arbetsbelastning kan utskottsarvoderingen anpassas under begränsad tid. Till anställda i Regeringskansliet som är styrelseleda- möter i bolag med statligt ägande lämnas som regel inget styrelse- eller utskottsarvode. Arvode kan dock i undantagsfall lämnas till anställd i Regeringskansliet efter beslut på bolagsstämma. Ersättning till arbets- tagarrepresentanter ska normalt inte lämnas.

Inför beslut på stämman om styrelsens arvoden gör Regeringskansliet en analys där arvodenas nivå jäm- förs med arvodena i andra jämförbara bolag. Arvo- dena ska vara konkurrenskraftiga, men inte marknads- ledande.

4.Mål och uppdrag för bolag med statligt ägande

4.1 Bolagsordning

Genom bolagsordningen bestämmer ägaren bolagets verksamhetsföremål och vissa angivna ramar för verksamheten. I bolag med statligt ägande har verk- samhetsföremålet sin grund i riksdagens beslut. Bolagsordningarna för bolagen med statligt ägande utgår ifrån aktiebolagslagens regler för publika aktie- bolag vars aktier är upptagna till handel på en regle- rad marknad i Sverige, koden och statens ägarpolicy.

4.2 Ägaranvisning

Genom ägaranvisning ger ägaren instruktioner till bolagets styrelse. I bolag med statligt ägande används ägaranvisningar i huvudsak när bolaget har ett sär- skilt beslutat samhällsuppdrag, får anslag, befinner sig i omstrukturering samt vid avregleringar och andra liknande väsentliga förändringar. Ägaranvis- ningar ska till sitt innehåll vara relevanta, konkreta och tydliga samt formaliseras genom beslut på bolagsstämma. Om ett uppdrag lämnas i en ägaran- visning, ska det i ägaranvisningen tydligt framgå hur uppdraget finansieras, redovisas och följs upp.

4.3 Ekonomiska mål

Ekonomiska mål är ett viktigt verktyg i bolagsstyr- ningen av bolagen med statligt ägande. Ägarens syfte med att fastställa ekonomiska mål för bolagen är att

säkerställa värdeskapande genom att styrelse och företagsledning arbetar mot långsiktiga, ambitiösa och realistiska mål

uppnå kapitaleffektivitet genom att tydliggöra kostnaden för eget kapital

hålla bolagens finansiella risk på en rimlig nivå

tillförsäkra ägaren direktavkastning genom håll- bara och förutsägbara utdelningar med hänsyn tagen till bolagens framtida kapitalbehov och finansiella ställning

på ett strukturerat sätt mäta, följa upp och utvär- dera bolagens lönsamhet, effektivitet och risknivå.

De ekonomiska målen definieras i huvudsak inom följande kategorier:

lönsamhetsmål

kapitalstrukturmål

utdelningsmål.

En viktig utgångspunkt vid fastställandet av de ekonomiska målen är ägarens kostnad för eget kapital eftersom denna kostnad ytterst avgör om staten som ägare får en rimlig och marknadsmässig kompen- sation för det risktagande som ägandet i ett bolag innebär. För lönsamhetsmålet utgör kostnaden för eget kapital en lägsta nivå, eftersom en avkastning som systematiskt understiger kapitalkostnaden inne- bär att värde förstörs för staten som ägare. Kostnaden för eget kapital påverkar även den optimala kapital- strukturen eftersom den beror på relationen mellan kostnaden för eget och lånat kapital vid olika grader av skuldsättning.

Andra viktiga utgångspunkter som används vid fast- ställandet av mål är analys av risker och möjligheter inom hållbart företagande, analys av den marknad som bolaget verkar på, jämförelser med andra bolag samt analys av bolagets affärsplan och historik. För att testa känsligheten i målen med hänsyn till olika externa och interna faktorer görs slutligen stresstester.

De ekonomiska målen beslutas av bolagsstämman och dokumenteras i stämmoprotokollet. Beslutade ekonomiska mål gäller till dess nya eller förändrade mål beslutas av bolagsstämman.

4.4 Särskilt beslutade samhällsuppdrag

Vissa bolag med statligt ägande har ett särskilt be- slutat samhällsuppdrag, dvs. ett uppdrag beslutat av riksdagen att bedriva verksamhet som syftar till att

104 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

112

Skr. 2022/23:140 Bilaga

generera andra effekter än ekonomisk avkastning för ägaren. I vissa fall kan verksamheter inom ramen för ett särskilt beslutat samhällsuppdrag delfinansieras genom anslag på statsbudgeten.

4.5Uppdragsmål för bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag

För att kunna utvärdera och följa upp hur de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs fastställs i rele- vanta fall uppdragsmål. Syftet med att fastställa uppdragsmål för bolagen är att

säkerställa att de särskilt beslutade samhälls- uppdragen utförs väl

tydliggöra kostnaden för utförandet av de särskilt beslutade samhällsuppdragen

möjliggöra uppföljning och rapportering till riksdagen och andra intressenter

klargöra förutsättningarna för de ekonomiska målen.

Utgångspunkter för fastställande av uppdragsmål ska vara dels föremålet för bolagets verksamhet, dels verksamhetens syfte, dvs. de önskvärda effekterna av bolagets verksamhet.

Eftersom ett bolags möjligheter att utföra ett särskilt beslutat samhällsuppdrag och att generera avkastning kan vara inbördes beroende, ska framtagande av upp- dragsmål och ekonomiska mål i normalfallet genom- föras samordnat. Då kan ambitionsnivån för upp- dragsmålen vägas mot den kostnad i termer av på- verkan på risk och avkastning som en viss nivå för ett uppdragsmål innebär.

Uppdragsmål beslutas av bolagstämman genom en ägaranvisning till bolaget.

4.6 Uppföljning av mål

Uppföljning av uppdragsmål och ekonomiska mål sker vid ägardialog mellan företrädare för ägaren och styrelsens ordförande där utfallet gentemot målen diskuteras, liksom eventuella åtgärder som planeras för att nå målen. Även de av styrelsen fastställda strategiska målen följs upp inom ramen för ägardia- logen. Väsentligt förändrade förutsättningar kan aktualisera en översyn av målen.

4.7 Revisor

Revisorns uppdrag att oberoende granska styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning samt bolagets årsredovisning och bokföring är av central betydelse för staten som ägare. Ansvaret för val av revisor ligger alltid hos ägaren och val av revisor beslutas på årsstämman.

Statens ägarpolicy Övrigt

I tillägg till en bolagsstämmovald revisor har Riks- revisionen enligt vad som framgår av lag (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. rätt att utse revisor i de bolag som staten har ett bestämmande inflytande i och i bolag vars verksamhet regleras i författning.

4.8Regeringens principer för bolag med statligt ägande

Regeringen har beslutat om principer för bolagsstyr- ning, ersättningar och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare samt extern rapportering för bolag med statligt ägande. Principerna för bolags- styrning avser att åstadkomma en god bolagsstyrning i bolag med statligt ägande och att förtydliga inne- börden av regeringens höga ambitioner för bolag med statligt ägande inom områdena hållbart företagande, digitalisering och säkerhet. Principerna för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattnings- havare avser att säkerställa att bolagen med statligt ägande behandlar frågor om ersättning till de ledande befattningshavarna på ett medvetet, ansvarsfullt och transparent sätt. Principerna för extern rapportering avser att säkerställa att bolag med statligt ägande han- terar redovisning, rapportering och övrig informa- tionsgivning på ett transparent och professionellt sätt.

Ovan nämnda principer ingår som delar av statens ägarpolicy och ska därmed tillämpas i bolag med stat- ligt majoritetsägande. I övriga bolag verkar staten i dialog med övriga ägare för att principerna ska tilläm- pas. Regeringens uppföljning av att bolagen med stat- ligt ägande följer principerna redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för företag med statligt ägande.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 105

113

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Övrigt Statens ägarpolicy

Principer för bolagsstyrning i bolag med statligt ägande

Regeringen beslutade den 27 februari 2020 nedanstående principer för bolagsstyrning i bolag med statligt ägande. Principerna ska för respektive bolag tillämpas från och med årsstämman 2020. Principerna ingår som en del av statens ägarpolicy.

1.Inledning

Bolag med statligt ägande ska agera långsiktigt, effek- tivt och lönsamt samt ges förmåga att utvecklas. En förutsättning för att uppnå detta är att bolagen tilläm- par en god bolagsstyrning. I syfte att främja ett lång- siktigt hållbart värdeskapande i bolagen med statligt ägande integreras hållbart företagande i bolagsstyr- ningen. Dessa principer avser även att förtydliga innebörden av regeringens höga ambitioner för bolag med statligt ägande inom områdena hållbart företa- gande, digitalisering och säkerhet.

Regeringens uppföljning av att bolagen följer dessa principer redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för företag med statligt ägande.

1.1 Tillämpningsområde

Dessa principer ska tillämpas i bolag med statligt majoritetsägande. I övriga bolag, där staten är del- ägare, verkar staten i dialog med övriga ägare för att principerna ska tillämpas. Bolagen med statligt ägande ska även tillse att dessa principer beaktas inom bolagets hela verksamhet inklusive eventuella dotterföretag.

Styrelsen ska i bolagsstyrningsrapporten beskriva hur principerna har tillämpats under det senaste räken- skapsåret.

1.2 Tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning

I bolag med statligt ägande vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige ska Svensk kod för bolagsstyrning (koden) tillämpas i sin helhet. I bolag med statligt majoritetsägande vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige ska koden tillämpas, med undantag för reglerna om valberedning samt reglerna om val av styrelse och revisor. Sådana bolag ska inte heller vara skyldiga att inrätta ett ersättningsutskott enligt reg- lerna i koden, men kan välja att göra det. I minoritets-

ägda bolag vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige verkar staten i dialog med övriga ägare för att koden ska tillämpas på mot- svarande sätt. Koden tillämpas enligt principen ”följ eller förklara”. I avsnitt 4 framgår de principer som i stället för reglerna i koden ska tillämpas vid val av revisor i bolag med statligt ägande vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i

Sverige.

2.Bolagsstämman

Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ och det forum där aktieägare formellt utövar sitt inflytande. Inför bolagsstämman i bolag med statligt ägande vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige lämnar Regeringskansliet eller, om Regeringskansliet inte lämnat något förslag, bolagets styrelse, förslag till ordförande vid bolags- stämman. Förslaget till ordförande ska inkluderas i kallelsen till bolagsstämman.

Bolagen med statligt ägande ska tillämpa aktiebo- lagslagens (2005:551) regler för publika aktiebolag avseende bolagsstämman. Utöver reglerna i aktie- bolagslagen och koden gäller följande principer för bolagsstämmor i bolag med statligt ägande.

Riksdagsledamöter har rätt att närvara vid bolags- stämmor i de bolag där staten äger minst 50 procent av aktierna, under förutsättning att bolaget eller ett rörelsedrivande dotterbolag har fler än 50 anställda. Det är styrelsens ansvar att se till att underrättelse om tid och plats för bolagsstämman skickas till riksda- gens centralkansli i anslutning till utfärdandet av kallelsen till bolagsstämman. Riksdagsledamöters önskan att närvara på bolagsstämman ska i förväg anmälas till bolaget och anmälan bör vara bolaget tillhanda senast en vecka före bolagsstämman.

106 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

114

I bolagen med statligt ägande bör allmänheten bjudas in att närvara på bolagsstämman och närvaro ska anmälas senast en vecka före stämman. Bolagen med statligt ägande bör anordna någon form av arrange- mang i samband med årsstämman där även allmän- heten bereds möjlighet att ställa frågor till styrelsen och bolagsledningen.

Årsstämman i bolag med statligt ägande ska äga rum senast den 30 april och eventuell utdelning ska beta- las ut senast två veckor efter respektive årsstämma.

3.Bolagets styrelse

3.1 Styrelseledamöter

Styrelseledamöter i bolag med statligt ägande förvän- tas ha hög kompetens som är väl anpassad till respek- tive bolags verksamhet, situation och framtida utma- ningar. Därutöver förväntas styrelseledamöterna i bolag med statligt ägande ha en hög grad av integritet och gott omdöme. Det krävs även att ledamöterna har den tid och det engagemang som behövs för upp- draget samt god förmåga att se till bolagets bästa. Mot denna bakgrund ska ledamöterna informera styrelseordföranden om sina andra uppdrag.

När Regeringskansliets nomineringsprocess har avslutats ska det beslutade förslaget offentliggöras på bolagets webbplats och inkluderas i kallelsen till bolagsstämma i enlighet med kodens regler. Därut- över ska den information som koden föreskriver om de föreslagna ledamöterna, med undantag av uppgift om oberoende, offentliggöras på bolagets webbplats.

3.2 Styrelsens ansvar

Styrelsen i respektive bolag där staten har ägarintres- sen ansvarar för att bolaget sköts föredömligt inom ramen för lagstiftningen, bolagets bolagsordning, eventuella ägaranvisningar och statens ägarpolicy. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och för- valtningen av dess angelägenheter. I detta ingår att säkerställa en ändamålsenlig intern kontroll, riskhan- tering och regelefterlevnad. Enligt vad som framgår av koden ska styrelsen årligen utvärdera behovet av internrevision. Styrelsen ska verka för att bolaget uppnår uppställda mål och att god hushållning sker med samtliga resurser i verksamheten. Det är styrel- sens ansvar att fastställa mål och strategi för bolagets verksamhet.

En del i arbetet med att säkerställa att verksamheten åtnjuter offentligt förtroende är att fastställa för verk-

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Statens ägarpolicy Övrigt

samheten relevanta policydokument och att årligen utvärdera gällande policydokument och tillhörande processer för uppföljning och regelefterlevnad.

Styrelsen ansvarar även för att upprätta förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt för upprättande av den särskilda ersättningsrap- porten över ersättning till ledande befattningshavare i enlighet med vad som närmare beskrivs i regeringens principer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare i bolag med statligt ägande och principer för extern rapportering i bolag med statligt ägande.

3.3 Styrelseledamöters oberoende

En ledamot i styrelsen för ett bolag med statligt ägande ska besitta en hög grad av integritet och får inte stå i sådant beroendeförhållande till bolaget eller dess ledning att ledamotens självständighet kan ifråga- sättas. En avvikelse i förhållande till koden avseende styrelseledamöters oberoende är att styrelseledamö- ters oberoende i förhållande till staten som större ägare, samt i förhållande till bolaget och bolagsled- ningen, inte redovisas i bolag med statligt ägande vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Skälet till denna avvikelse är att kodens krav huvudsakligen tar sikte på bolag med ett spritt ägande och syftar till att skydda minoritets- ägare. I bolag med statligt ägande vars aktier inte

är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige saknas därför skäl att redovisa denna form av oberoende.

Det ska undvikas att en styrelseledamot eller styrelse- suppleant anlitas som konsult i bolaget och därmed får konsultarvode utöver styrelsearvodet. Om så ändå sker, ska uppdraget prövas av styrelsen i varje enskilt fall, vara klart avskiljbart från det ordinarie styrelse- uppdraget, avgränsat i tid och reglerat i skriftligt avtal mellan bolaget och ledamoten. Principerna för sådana konsultarvoden omfattas av sådana riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som beslutas av bolagsstämman.

3.4 Styrelsens ordförande

Styrelseordförandens särskilda roll behandlas i aktie- bolagslagen och koden. De särskilda uppgifter som styrelseordföranden ska ha i styrelsearbetet ska preci- seras i arbetsordningen för styrelsen.

I bolag med statligt ägande är en sådan särskild upp- gift som åligger styrelseordföranden det så kallade samordningsansvaret. När bolaget står inför särskilt viktiga avgöranden ska styrelsen genom styrelseord-

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 107

115

Skr. 2022/23:140 Bilaga

Övrigt Statens ägarpolicy

föranden skriftligen samordna sin syn med företrä- dare för ägaren. Det är styrelsen som ska ta initiativ till och bedöma i vilka fall samordning ska ske genom styrelseordföranden inför ett visst styrelsebeslut.

3.5 Styrelsens arbetsformer

Det är varje styrelses ansvar att bedöma behovet av att inrätta särskilda utskott. I de fall utskott inrättas ska kodens principer vara vägledande för utskottens arbete och skriftliga instruktioner upprättas med arbetsfördelningen mellan styrelsen och utskotten. Även i övrigt ska kodens principer vara vägledande för styrelsens arbetsformer. Bolag med statligt ägande ska tillämpa aktiebolagslagens regler för publika aktiebolag avseende styrelsens arbetsordning. I bolag med statligt ägande bör firmateckningsrätten enbart utövas av två eller flera personer i förening, där minst en av firmatecknarna är styrelseledamot eller verk- ställande direktör.

3.6 Beslut om verkställande direktör

I bolag med statligt ägande ska en verkställande direktör utses. En av styrelsens viktigaste uppgifter är att utse, utvärdera och vid behov entlediga den verkställande direktören. Bolag med statligt ägande ska tillämpa aktiebolagslagens regler för publika aktiebolag avseende instruktion för den verkställande direktören.

3.7 Utvärdering av styrelserna

Styrelseordföranden ska se till att styrelsens arbete årligen utvärderas. I de statligt helägda bolagen ska Regeringskansliet informeras om utvärderingens resultat och detta bör ske senast vid årsskiftet. I sam- band med avrapportering av styrelseutvärderingen ska styrelseordföranden även informera Regerings- kansliet om samtliga styrelseledamöters andra upp- drag.

4.Bolagets revisor

Förslag till val av revisor och revisorsarvode i bolag med statligt ägande ska lämnas av styrelsen och tas fram av bolaget med tillämpning av de regler om upp- handling och val av revisor som gäller för bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad enligt EU:s revisorsförordning.a) För bolag som sak- nar revisionsutskott ska styrelsen vidta de åtgärder och ha det ansvar avseende upphandling av revisor som åligger revisionsutskottet enligt revisorsförord- ningen.

Förslag till val av revisor ska offentliggöras på bolagets webbplats, inklusive information om den rekommen- dation från styrelsen eller styrelsens revisionsutskott som ligger till grund för förslaget, samt inkluderas i kallelsen till bolagsstämma i enlighet med aktiebolags- lagens och kodens regler.

En revisor som väljs av årsstämman ska utses för en mandatperiod om ett år. I bolag med statligt ägande ska även revisorsförordningens regler om rotation av revisionsbolag tillämpas, vilket innebär att ett revi- sionsbolag som huvudregel inte får väljas om för en längre tidsperiod än 20 år samt att fullständig upp- handling av revisor måste ske minst vart tionde år.

5.Hållbart värdeskapande och strategiska mål

Ett långsiktigt och hållbart värdeskapande förutsätter att bolag beaktar och hanterar för verksamheten väsentliga aspekter och intar ett strategiskt förhåll- ningssätt till dessa aspekter. Staten som ägare har särskilt identifierat vissa områden inom vilka det är av stor vikt att bolagen med statligt ägande har ett aktivt arbete för att uppnå ett hållbart värdeskapande. Dessa innefattar bl.a. ett hållbart företagande och hantering av digitaliseringens möjligheter och risker. Det är styrelsens ansvar att utveckla bolagets övergripande strategi och fastställa strategiska mål för ett hållbart värdeskapande.

De strategiska målen för ett hållbart värdeskapande ska fokusera på värdeskapande samt vara relevanta för bolagets affärsverksamhet och väsentliga håll- barhetsaspekter. Målen ska även vara långsiktiga, utmanande, uppföljningsbara, tydliga och jämför- bara. Målen ska även, i förekommande fall, vara rele-

a)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 av den 16 april 2014 om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse och om upphävande av kommissionens beslut 2005/909/EG.

108 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

116

Skr. 2022/23:140 Bilaga

vanta för bolagets särskilt beslutade samhällsuppdrag. Utfallet gentemot målen ska diskuteras inom ramen för ägardialogen mellan företrädare för ägaren och styrelsens ordförande, liksom eventuella åtgärder som planeras för att nå målen.

5.1Hållbart företagande 5.1.1 Inledning

Hållbart företagande är en viktig del av ett hållbart värdeskapande. Utgångspunkten för hållbart företa- gande är att bolag ska driva sin verksamhet på ett sätt som gynnar en hållbar utveckling, dvs. en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfreds- ställa sina behov. Det ska uppnås genom att balansera och förena en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Hållbart företagande innebär att agera ansvarsfullt och minimera risken för negativ påverkan men också att tillvarata möjligheter till håll- bart värdeskapande genom innovativa affärsmodeller och lösningar.

Bolag med statligt ägande ska agera föredömligt inom området hållbart företagande och i övrigt agera på ett sådant sätt att de åtnjuter offentligt förtroende. Ett föredömligt agerande inkluderar ett strategiskt och transparent arbete med samarbete i fokus. Internatio- nella riktlinjer, Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling ska vara vägledande för detta arbete.

Det är av särskild vikt att bolag med statligt ägande arbetar för följande.

En sund och säker arbetsmiljö, respekt för mänsk- liga rättigheter, inklusive barns rättigheter, samt goda och anständiga arbetsvillkor. Bolagen ska vara föredömen i jämställdhetsarbetet och arbeta aktivt med jämställdhetsfrågor i sin verksamhet, inte minst vid tillsättningar på chefsnivå. Bolagen ska även beakta mångfaldsaspekten och arbeta för en inkluderande kultur.

En miljömässigt hållbar utveckling med minskad klimat- och miljöpåverkan. Bolagen ska inom sin bransch vara föredömen på miljö- och klimatom- rådet och arbeta för att de av riksdagen beslutade nationella miljö- och klimatmålen samt det s.k.

Parisavtalet ska uppnås. De nationella miljömålen är en viktig del i genomförandet av Agenda 2030.

Identifiering, bedömning, hantering och trans- parent redogörelse för verksamhetens klimatrela- terade finansiella risker och möjligheter.

Statens ägarpolicy Övrigt

En god affärsetik och ett aktivt anti-korruptions- arbete. Ett sätt att arbeta för god affärsetik och med anti-korruption kan vara att följa av Institutet Mot Mutor fastställd kod om gåvor, belöningar och andra förmåner i näringslivet.

Att i övrigt säkerställa att missbruk inte sker av den särställning som det kan innebära att vara ett bolag med statligt ägande, bl.a. genom att tillämpa skäliga villkor i förhållande till kunder och leverantörer, exempelvis avseende betalningstider.

Ett ansvarsfullt agerande inom skatteområdet.

5.1.2 Krav på arbetsrättsliga villkor vid inköp

Bolag med statligt ägande ska, när det är behövligt, ställa arbetsrättsliga krav på leverantörer vid inköp.b) De arbetsrättsliga kraven ska avtalas med leverantörer och ska minst gälla villkor avseende lön, arbetstid och semester. Leverantörer ska därvid tillförsäkra sina anställda villkor enligt kollektivavtal, eller villkor enligt de lägsta nivåer som följer av ett centralt kollek- tivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Villkoren ska dock alltid minst motsvara dem som följer av lag. Om arbetet utförs under sådana förhållanden att svensk arbetsrätt inte är tillämplig ska leverantören minst tillförsäkra sina anställda villkor i enlighet med ILO:s kärnkonventioner.

De arbetsrättsliga krav som ställs ska avse de av leve- rantörens anställda som utför arbete för att framställa den vara eller tjänst som ska levereras till bolaget med statligt ägande. Kraven på huvudleverantören ska också gälla för eventuella underleverantörer i alla led som direkt medverkar till framställandet av varan eller tjänsten. Det ska åläggas huvudleverantören att säkerställa att underleverantörer minst tillförsäkrar sina anställda villkor motsvarande dem som följer av de arbetsrättsliga krav som ska ställas på huvudleve- rantören enligt ovan.

Ett bolag med statligt ägande bör ställa krav utöver vad som här anges om det är ändamålsenligt. Skyldig- heten att ställa arbetsrättsliga krav på leverantörer ska tillämpas enligt principen ”följ eller förklara”.

b)Avser inköp till ett värde som överstiger tröskelvärdet för centrala upphandlande myndigheters upphandling av varor och tjänster enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, inklusive flera inköp från samma leverantör då det sammanlagda värdet av inköpen under ett räkenskapsår kan beräknas överstiga tröskelvärdet. Skyldigheten att ställa arbetsrättsliga krav på leverantörer enligt vad som här anges gäller inte vid en upphandling genomförd av ett bolag med statligt ägande i enlighet med upphandlingslagstiftningen, dvs. av en upphandlande myndighet eller enhet.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 109

117

Skr. 2022/23:140 Bilaga

Övrigt Statens ägarpolicy

5.1.3 Internationella riktlinjer

Bolag med statligt ägande ska agera ansvarsfullt och arbeta aktivt för att följa internationella riktlinjer om miljö- och klimathänsyn, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, anti-korruption och affärsetik. Reger- ingen har identifierat följande internationella princi- per och riktlinjer som väsentliga för bolag med statligt ägande:

de tio principerna i FN:s Global Compact

FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter

OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

Dessa principer och riktlinjer bygger på internationella konventioner och avtal och har formulerats i samar- bete mellan stater, företag, arbetstagarorganisationer och andra intressenter i syfte att ge näringslivet väg- ledning i hantering av risker och affärsmöjligheter inom området hållbart företagande. Det är viktigt att bolag med statligt ägande, utifrån sin bransch och de marknader de verkar på, identifierar och hanterar risker och affärsmöjligheter inom området hållbart företagande.

5.1.4Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling

Världens länder har kommit överens om en gemen- sam agenda för hållbar utveckling med bl.a. 17 globala mål som gäller fram till 2030 – Agenda 2030. I arbe- tet att genomföra agendan är alla samhällets aktörer viktiga och näringslivet har en central roll. Bolag med statligt ägande ska inom ramen för sin verksamhet analysera de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 för att identifiera de mål som bolaget genom sin verk- samhet påverkar och bidrar till. Bolagen ska även identifiera affärsmöjligheter som bidrar till att uppnå de globala hållbarhetsmålen.

5.1.5 Transparens

Genom att föra en öppen och konstruktiv dialog med sina viktigaste intressenter ska bolagen med statligt ägande agera transparent avseende hantering av risker och möjligheter inom området hållbart företagande. Vidare ska bolag med statligt ägande kommunicera sitt arbete med hållbart företagande såväl externt som internt.

5.1.6 Samarbete

Bolag med statligt ägande ska bedriva ett aktivt arbete såväl i den egna verksamheten som i samarbete med affärspartner, kunder, leverantörer och andra relevanta aktörer i syfte att främja kunskapsöverföring och innovativa samarbeten i arbetet inom området hållbart företagande.

5.1.7 Beslut och uppföljning

Arbetet med hållbart företagande ska innefatta policy- beslut på styrelsenivå, ändamålsenliga processer för att identifiera, hantera och följa upp relevanta om- råden och mål, inklusive efterlevnaden av de arbets- rättsliga krav som ska ställas på leverantörer, samt transparent rapportering av arbete och åtgärder med fokus på väsentlighet.

5.2 Digital transformation

Bolag med statligt ägande ska arbeta aktivt för att utnyttja digitaliseringens möjligheter, och hantera dess risker, i sitt värdeskapande.

6.Säkerhet

För att säkerställa ett långsiktigt hållbart värdeska- pande i en föränderlig värld är det viktigt att bolagen bedriver ett aktivt, systematiskt, ambitiöst och ansvarsfullt säkerhetsarbete. Samtliga bolag med stat- ligt ägande bedriver verksamhet eller äger tillgångar som till någon grad behöver skyddas mot angrepp såsom stölder, utpressning, spioneri eller sabotage. Säkerhetsarbetet ska kravställas och regelbundet följas upp av styrelsen.

Bolag med statligt ägande ska vidare analysera huru- vida de till någon del bedriver verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet och därmed omfattas av säkerhetsskyddslagen (2018:585). Bolag som omfattas av säkerhetsskyddslagen ska identifiera och skydda säkerhetskänslig verksamhet och information med stöd av berörda tillsynsmyndigheter och vid behov i samverkan med andra relevanta aktörer.

110 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

118

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Statens ägarpolicy Övrigt

Principer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattnings- havare i bolag med statligt ägande

Regeringen beslutade den 27 februari 2020 nedanstående principer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare i bolag med statligt ägande. Principerna ska för respektive bolag tillämpas från och med årsstämman 2020 och ersätter tidigare riktlinjer för ersätt- ning och andra anställningsvillkor för ledande befattnings- havare i bolag med statligt ägande som beslutades 2016. Principerna ingår som en del av statens ägarpolicy.

1.Inledning

Styrelserna i bolag med statligt ägande ska behandla frågor om ersättning till de ledande befattningsha- varna på ett medvetet, ansvarsfullt och transparent sätt. De ska vidare försäkra sig om att den totala ersättningen är rimlig, präglad av måttfullhet och väl avvägd samt bidrar till en god etik och företagskultur.

Regeringens uppföljning av att bolagen följer dessa principer redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för företag med statligt ägande.

2.Tillämpningsområde

Dessa principer omfattar lön och annan ersättning, exklusive ersättning som beslutas av årsstämman, till ledande befattningshavare. Med ledande befattnings- havare avses styrelseledamöter, verkställande direk- tör, vice verkställande direktör och andra personer i bolagsledningen. Principerna ska tillämpas i bolag med statligt majoritetsägande. Dessa bolag ska vidare säkerställa att principerna tillämpas i bolagens dotter- företag. I övriga bolag där staten är delägare verkar staten i dialog med övriga ägare för att principerna tillämpas. Ingångna avtal med ledande befattnings- havare som strider mot dessa principer bör omför- handlas.

3.Styrelsens ansvarsområde

Styrelserna i bolagen med statligt ägande ska, på mot- svarande sätt som i publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige, tillämpa reglerna om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare i aktiebolagslagen (2005:551). Styrelsens förslag till årsstämman om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare ska vara förenliga med dessa principer. I de fall reg- lerna om ersättningar till ledande befattningshavare i Svensk kod för bolagsstyrning (koden) avviker från regeringens principer ska regeringens principer gälla. Av styrelsens förslag till riktlinjer ska det bl.a. framgå hur riktlinjerna bidrar till bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet.

Styrelsen i sin helhet är ansvarig för att fastställa ersättning till den verkställande direktören. Styrelsen ska säkerställa att såväl den verkställande direktörens som övriga ledande befattningshavares ersättning ryms inom de riktlinjer som beslutats av bolagsstäm- man. Styrelsen ska även säkerställa att den verkstäl- lande direktören ser till att bolagets ersättningar till övriga anställda bygger på ersättningsprinciperna i de riktlinjer som beslutats av bolagsstämman.

Bolag med statligt majoritetsägande får som utgångs- punkt inte avvika från regeringens ersättningsprinci- per. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för att avvika från regeringens ersättningsprinciper, ska sty- relsen redovisa dessa. Denna möjlighet till avvikelse ska tillämpas restriktivt.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 111

119

Skr. 2022/23:140 Bilaga

Övrigt Statens ägarpolicy

4.Principer för ersättning i bolag med statligt ägande

4.1 Former och villkor för ersättning

Den totala ersättningen till ledande befattningsha- vare ska vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamåls- enlig samt bidra till en god etik och företagskultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara företag utan präglas av måttfullhet. Detta ska vara vägledande också för övriga anställdas totala ersättning.

Ersättningen till ledande befattningshavare får bestå av följande komponenter: fast kontantlön, avgångs- vederlag, pensionsförmåner och övriga förmåner.

Rörlig lön ska inte ges till ledande befattningshavare. Det är däremot möjligt att ge rörlig lön till övriga anställda, förutsatt att det sker med beaktande av dessa principer i övrigt.

Premien för pensionsförmåner ska vara avgiftsbe- stämd och inte överstiga 30 procent av den fasta årliga kontantlönen, såvida inte dessa förmåner följer en på bolaget tillämpad kollektiv pensionsplan. I ett sådant fall bestäms premien av pensionsplanens vill- kor. Eventuell utökning av en kollektiv pensionsplan över den lönenivå som täcks av planen ska vara avgiftsbestämd med en avgift om högst 30 procent av överskjutande lönedel. I anställningsavtal ingångna efter 1 januari 2017 ska pensionsåldern inte understiga 65 år.

I det fall löneväxling erbjuds för att förstärka pen- sionsförmåner ska en sådan lösning vara kostnads- neutral för bolaget.

Ersättning vid arbetsoförmåga på grund av sjukdom ska följa villkor om sjuklön och sjukpension i tilläm- pat kollektivavtal eller, om bolaget inte har kollektiv- avtal, motsvara nivåer som gäller enligt kollektivavtal som tillämpas i branschen. Eventuell utökning av en kollektiv sjukförsäkring över den lönenivå som täcks av kollektivavtal ska motsvara marknadspraxis.

Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra regler än svenska får, såvitt avser pen- sionsförmåner, vederbörliga anpassningar ske för att följa tvingande sådana regler eller etablerad lokal praxis, varvid dessa principers övergripande ändamål så långt möjligt ska tillgodoses.

4.2 Upphörande av anställning

Vid uppsägning från bolagets sida ska uppsägnings- tiden inte överstiga sex månader. Avgångsvederlag får lämnas med högst tolv månadslöner. I anställnings- avtal som ingicks senast den 31 december 2016 får avgångsvederlag lämnas med högst arton månads- löner. Avgångsvederlaget ska betalas ut månadsvis och utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för pensionsförmåner eller övriga förmåner. Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget avgångsvederlag lämnas. Avgångsvederlag betalas som längst ut intill avtalad pensionsålder och aldrig längre än till 65 års ålder. Vid ny anställning, annat tillkommande avlönat uppdrag eller vid inkomst från näringsverksamhet ska ersättningen från det upp- sägande bolaget reduceras med ett belopp som mot- svarar den nya inkomsten motsvarande den period som uppsägningslön och avgångsvederlag avser.

4.3 Beslutsprocess för ersättningsriktlinjer

Bolag med statligt ägande ska tillämpa aktiebolags- lagens regler för publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige avseende riktlinjer för ersättning till ledande befatt- ningshavare. Bolagets styrelse ska upprätta förslag till nya riktlinjer för ersättning och årligen lägga fram förslaget för beslut vid årsstämman.a) I riktlinjerna ska det anges hur styrelsen ska säkerställa att ersätt- ningarna följer bolagets beslutade riktlinjer. Riktlin- jerna ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman.

a)Förändringar i bolagets ersättningsriktlinjer som krävs för att dessa ska överensstämma med 8 kap. 52 § aktiebolagslagen ska, så långt möjligt, införas i det förslag till riktlinjer som styrelsen lägger fram för beslut vid årsstämman 2020 och vara fullt införda i det förslag som läggs fram för beslut vid årsstämman 2021.

112 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

120

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Statens ägarpolicy Övrigt

5. Redovisning

 

6. Definitioner

 

 

 

Bolagen med statligt ägande ska årligen upprätta en ersättningsrapport som redovisar ersättningar till de ledande befattningshavarna på motsvarande sätt som publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Det innebär att de särskilda regler om redovisning av ersättningar till ledande befattningshavare som gäller för sådana bolag ska iakttas av bolagen med statligt ägande. Reglerna för detta finns huvudsakligen i aktiebolags- lagen, årsredovisningslagen (1995:1554) och koden. Därutöver ska ersättningen för varje enskild ledande befattningshavare i bolagen med statligt ägande sär- redovisas i ersättningsrapporten. Ersättningsrappor- ten ska därtill inkludera en redogörelse för hur reger- ingens principer för ersättning och andra anställ- ningsvillkor för ledande befattningshavare i bolag med statligt ägande har tillämpats för anställda i bola- get och bolagets dotterföretag. Ersättningsrapporten ska läggas fram för godkännande första gången på årsstämman 2021.

Vidare ska bolagets revisor med tillämpning av reg- lerna i aktiebolagslagen för publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på reglerad marknad i Sverige inför varje årsstämma lämna ett yttrande över om de riktlinjer som gällt sedan föregående årsstämma har följts. Revisorns yttrande ska även offentliggöras på bolagets webbplats.

Härutöver ska styrelsens ordförande vid årsstämman muntligen redogöra för de ledande befattningshavar- nas ersättningar och hur de förhåller sig till de av bolagsstämman beslutade riktlinjerna.

Avgiftsbestämd pension: (premiebestämd pensi- on) att pensionspremien är bestämd som en viss procent av pensionsmedförande lön.

Dotterföretag: de juridiska personer som avses i 1 kap. 11 § aktiebolagslagen.

Ersättning: alla ersättningar och förmåner till ledande befattningshavare, såsom lön, pensions- förmåner, övriga förmåner och avgångsvederlag, förutom ersättning som beslutas av årsstämman. Även ersättning från företag i samma koncern ska inkluderas.

Kollektiv pensionsplan: en förmånsbestämd eller premiebestämd plan som följer av kollektivavtal (eller om bolaget inte har kollektivavtal, en bolags- specifik pensionsplan), och som tillämpas generellt för anställda i bolaget. Som kollektiv pensionsplan räknas även en på bolaget tillämpad policy om alternativ ITP, eller motsvarande policy för andra kollektivavtalade planer än ITP, förutsatt att av- gifterna i denna policy inte överstiger bolagets avgifter i den traditionella planen.

Ledande befattningshavare: styrelseledamöter, verkställande direktör, vice verkställande direktör och andra personer i bolagsledningen.

Pensionsförmån: ålders- och efterlevandeförmån.

Premie och avgift: försäkringspremie, eller annan avsättning, som finansierar en pensionsförmån.

Rörlig lön: exempelvis incitamentsprogram, grati- fikationer, ersättning från vinstandelsstiftelser, bonus, provisionslön och liknande ersättningar.

Övriga förmåner: olika former av ersättning för arbete som ges utöver lön, exempelvis bil- och bostadsförmån och andra skattepliktiga förmåner.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 113

121

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Övrigt Statens ägarpolicy

Principer för extern rapportering i bolag med statligt ägande

Regeringen beslutade den 27 februari 2020 nedanstående principer för extern rapportering för bolag med statligt ägande. Principerna ska för respektive bolag tillämpas för de rapporter som lämnas för verksamhetsår som inleds från och med den 1 januari 2020 och ersätter tidigare riktlinjer som beslutades 2016. Principerna ingår som en del av statens ägarpolicy.

1.Inledning

Styrelserna i bolag med statligt ägande ska hantera bolagens redovisning, rapportering och övrig infor- mationsgivning på ett transparent och professionellt sätt.

Regeringens uppföljning av att bolagen följer dessa principer redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för företag med statligt ägande.

2.Tillämpningsområde

Dessa principer ska tillämpas i bolag med statligt majoritetsägande. I övriga bolag där staten är delägare verkar staten i dialog med övriga ägare för att princi- perna ska tillämpas. Styrelserna i bolagen med statligt ägande ansvarar för att bolagens redovisning och rapportering följer gällande regelverk och dessa prin- ciper. Bolagen med statligt ägande ska även tillse att principerna beaktas inom bolagets hela verksamhet inklusive eventuella dotterföretag. Principerna är ett komplement till gällande redovisningslagstiftning och god redovisningssed.

Principerna ska tillämpas enligt principen ”följ eller förklara” som innebär att ett bolag kan göra avvikel- ser från principerna om en tydlig förklaring med mo- tivering till avvikelsen lämnas i bolagets årsredovis- ning. Styrelsen ska i årsredovisningen även beskriva hur principerna har tillämpats under det senaste räkenskapsåret.

3.Informationsgivning

3.1 Regelverk

Bolagen med statligt ägande lyder under samma lagar som privatägda bolag, exempelvis aktiebolagslagen (2005:551), bokföringslagen (1999:1078) och årsredo- visningslagen (1995:1554). Bolagen med statligt ägande ska dock, utöver gällande redovisningslag- stiftning och god redovisningssed, i tillämpliga delar presentera årsredovisning, delårsrapporter, boksluts- kommuniké samt bolagsstyrningsrapport i enlighet med Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter. Det innebär också att bolagen med statligt ägande ska redovisa i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning (koden) samt de regler i bl.a. årsredovisningslagen och lag (2007:528) om värdepappersmarknaden som gäller för publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige.

För bolag som uppnår en viss omsättning per år och som tar emot medel eller andra förmåner från staten gäller särskilda regler för redovisning av finansiella förbindelser enligt lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. (transparenslagen). De bolag med statligt ägande som omfattas av transpa- renslagen ska tillämpa en öppen redovisning av vilka medel som tillförts bolaget och hur de har använts.

Ytterligare redovisningsregler finns bl.a. för bolag som bedriver verksamhet inom vissa branscher i lagen (2015:812) om rapportering av betalningar till myndigheter. Vidare finns krav på särredovisning för verksamhet som bedrivs av bl.a. monopolföretag och andra företag i liknande särställning, när dessa även bedriver konkurrensutsatt verksamhet.

De rapporteringsregler som ska tillämpas av bolagen med statligt ägande förändras och uppdateras löpande. Bolagen med statligt ägande ska följa utvecklingen och förändringar i lagar, normer och rekommendatio- ner i takt med att de förändras. Styrelsen ska hålla sig

114 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

122

Skr. 2022/23:140 Bilaga

informerad om utvecklingen och skyndsamt besluta om relevanta åtgärder till följd av förändringarna.

3.2 Transparens och hållbarhet

Regeringens övergripande mål med förvaltningen av bolagen med statligt ägande är att den långsiktiga vär- deutvecklingen blir den bästa möjliga och, i förekom- mande fall, att de särskilt beslutade samhällsuppdra- gen utförs väl. De statligt ägda bolagens externa rap- portering, som omfattar årsredovisning, delårsrap- porter, bolagsstyrningsrapport, hållbarhetsredovis- ning och ersättningsrapport, ska vara lika transparent som i publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Rapporte- ringen ska dels ge en god beskrivning av de statligt ägda bolagens verksamhet, möjligheter och utma- ningar, dels utgöra underlag för kontinuerlig uppfölj- ning och utvärdering av bolagens verksamhet och uppsatta mål.

Regeringen har högt ställda ambitioner på bolagens arbete med hållbart företagande, vilket framgår av regeringens principer för bolagsstyrning i bolag med statligt ägande. Genom dessa principer fastställer regeringen sina krav på rapportering och redovisning inom detta område. Bolagens arbete med hållbart företagande ska kommuniceras såväl internt som externt. Hållbarhetsredovisning är ett verktyg för att med transparens i fokus driva arbetet med hållbart företagande framåt genom att systematiskt arbeta med tydlig rapportering och uppföljning. Styrelserna i bolagen med statligt ägande ansvarar för att bolagen presenterar en hållbarhetsredovisning som tillsam- mans med övrig finansiell rapportering utgör ett samlat underlag för utvärdering och uppföljning.

4.Principer för extern rapportering

4.1 Årsredovisning

Bolagen med statligt ägande ska i årsredovisningen ge en rättvisande bild av utvecklingen av bolagens verk- samhet, ställning och resultat i enlighet med gällande lagstiftning, normer och rekommendationer samt god redovisningssed.

Bolagen med statligt ägande ska upprätta årsredovis- ning och delårsrapporter baserade på tillämpliga internationella redovisningsstandarder (IFRS) på motsvarande sätt som publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sve- rige. För bolag med statligt ägande som inte har aktier eller andra överlåtbara värdepapper upptagna till han-

Statens ägarpolicy Övrigt

del på en reglerad marknad i Sverige är det dock inget krav att upprätta segmentsredovisning enligt IFRS.

Bolag med statligt ägande ska rapportera i enlighet med kraven i lagstiftning, koden och IFRS med samma transparens och tydlighet som publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Detta inkluderar bl.a. följande områden.

De mest väsentliga omvärldsfaktorerna som påverkar företagets verksamhet.

Affärsmodell, strategi, verksamhet, marknad, kunder, konkurrenter och organisation. Om bola- get fastställt strategiska prioriteringar, ska även dessa redovisas med rapportering om utfall av före- gående års strategiska prioriteringar samt eventu- ella förändringar i de strategiska prioriteringarna inför kommande år.

Risker och riskhantering, möjligheter och hot samt känslighetsanalys som beskriver bolagets huvud- sakliga finansiella risker.

En beskrivning av bolagets väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer av betydelse som kan påverka bolagets resultat, ställning och framtidsutsikter.

Styrelsens förslag till nya riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare.

Årsredovisningen i bolagen med statligt ägande ska också innehålla en redogörelse för följande.

Beslutade finansiella och icke-finansiella mål, fastställd utdelningspolicy och verksamhetsmål samt uppfyllelsen av dessa mål.

Bolagets arbete med hållbarhetsfrågor innefattande principer och riktlinjer, hur dessa har omsatts i handling, måluppfyllelse samt effekter på de strate- giska målen inför kommande år.

Bolagets arbete med att tillämpa statens ägarpolicy där dessa principer om extern rapportering, princi- per för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare i bolag med statligt ägande samt principer för bolagsstyrning i bolag med statligt ägande ingår.

Bolagets uppdragsmål samt uppfyllelsen av dessa mål, om sådana mål finns.

4.2 Hållbarhetsredovisning

En hållbarhetsredovisning ska upprättas enligt GRI:s riktlinjer (GRI Standards) eller annat internationellt ramverk för hållbarhetsredovisning och offentlig- göras på respektive bolags webbplats i samband med offentliggörandet av bolagets årsredovisning. Håll- barhetsredovisningen kan antingen vara en fristående rapport eller ingå som en integrerad del i årsredovis- ningen.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 115

123

Skr. 2022/23:140 Bilaga

Övrigt Statens ägarpolicy

Hållbarhetsredovisningen ska vara kvalitetssäkrad genom oberoende granskning och bestyrkande av den revisor som utsetts till bolagets revisor av bolags- stämman.

Vid upprättande av hållbarhetsredovisningen ska bolagen med statligt ägande följa de regler om håll- barhetsrapport i årsredovisningslagen som gäller för större företag. Det innebär bl.a. att hållbarhetsredo- visningen ska innehålla de upplysningar som behövs för förståelsen av bolagets utveckling, ställning och resultat samt konsekvenserna av verksamheten.

Hållbarhetsredovisningen ska särskilt upplysa om frå- gor som rör miljö, personal och sociala förhållanden, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption, där dessa bedöms väsentliga för bolaget eller dess intressenter.

En hållbarhetsredovisning bör även i övrigt innehålla:

En väsentlighetsanalys innefattande en diskussion om vilka hållbarhetsfrågor som är mest väsentliga för verksamheten, i bolagets värdekedja och för bolagets intressenter.

En redogörelse för hur bolagets verksamhet styrs med avseende på dessa frågor, vilket innefattar men inte begränsas till viktiga policyer, strategiska prio- riteringar och mål på kort och lång sikt.

En tydlig redovisning av genomförd intressentana- lys och intressentdialog.

En redogörelse för aktiviteter som utförts under året med avseende på de väsentliga hållbarhetsfrå- gorna och vad som gjorts för att förstärka den posi- tiva påverkan och minimera den negativa påverkan.

En redogörelse för relevanta kvantitativa och kvali- tativa resultatindikatorer som hänger samman med de prioriteringar och mål som fastställts.

En redogörelse för verksamhetens klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter.

4.3Delårsrapporter

Bolagen ska kvartalsvis offentliggöra delårsrapporter som upprättas i enlighet med de krav som gäller för publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. För bolag med stat- ligt ägande vars aktier eller andra överlåtbara värde- papper inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige är det dock inget krav att upprätta segmentsredovisning enligt IFRS.

4.4 Ersättningsrapport

Bolagen med statligt ägande ska årligen upprätta en ersättningsrapport som redovisar ersättningar till de ledande befattningshavarna på motsvarande sätt som publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel

på en reglerad marknad i Sverige. Det innebär att de särskilda regler om redovisning av ersättningar till ledande befattningshavare som gäller för sådana bolag ska iakttas av bolagen med statligt ägande. Reglerna för detta finns huvudsakligen i aktiebo- lagslagen, årsredovisningslagen och koden. Därutöver ska ersättningen för varje enskild ledande befattnings- havare i bolagen med statligt ägande särredovisas i ersättningsrapporten. Rapporten ska därtill inkludera en redogörelse för hur regeringens principer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare i bolag med statligt ägande har till- lämpats för anställda i bolaget och bolagets dotter- företag. Ersättningsrapporten ska läggas fram för godkännande första gången på årsstämman 2021.

4.5 Format och tidpunkter

för offentliggörande av rapporter

Bolagen med statligt ägande vars aktier inte är upp- tagna till handel på en reglerad marknad i Sverige ska offentliggöra delårsrapporter, bokslutskommuniké, års- och hållbarhetsredovisning inklusive bolagsstyr- ningsrapport samt ersättningsrapport på bolagets webbplats vid de tidpunkter som anges nedan. Års- redovisningen ska även finnas tillgänglig för allmän- heten vid bolagets årsstämma.

Bokslutskommunikén (Q4) ska offentliggöras senast den 15 februari.

Års- och hållbarhetsredovisningen ska offentlig- göras senast den 31 mars.

Bolagsstyrningsrapporten ska offentliggöras senast den 31 mars.

Ersättningsrapporten ska offentliggöras senast den 31 mars.

I förekommande fall ska redovisning av finansiella förbindelser enligt transparenslagen offentliggöras senast den 31 mars.

Delårsrapporten för januari–mars (Q1) ska offent- liggöras senast den 30 april.

I förekommande fall ska rapport om betalningar till myndigheter offentliggöras senast den 30 juni.

Halvårsrapporten (Q2) ska offentliggöras senast den 15 augusti.

Delårsrapporten för januari–september (Q3) ska offentliggöras senast den 31 oktober.

I förekommande fall ska även redovisning av finan- siella förbindelser enligt transparenslagen och/eller rapport om betalningar till myndigheter offentlig- göras på bolagets webbplats.

Alla redovisningshandlingar inklusive revisions- berättelser ska finnas tillgängliga på bolagets webb- plats under minst tio år.

116 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

124

 

 

 

 

Skr. 2022/23:140

 

 

 

 

Bilaga

 

 

 

Bolagens rapportdatum

 

 

Bolagens rapportdatum

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Delårsrapport

Delårsrapport

Delårsrapport

Bokslut

 

Bolag

Årsstämma

jan–mars

jan–juni

jan–sep

jan–dec

 

Akademiska Hus

23-04-26

23-04-26

23-07-11

23-10-24

24-02-06

 

 

Almi

23-04-28

23-04-30

23-08-15

23-10-31

24-02-15

 

 

APL, Apotek Produktion & Laboratorier

23-04-21

 

23-08-15

 

24-02-15

 

 

Apoteket

23-04-27

23-04-28

23-07-21

23-10-27

 

 

 

Arlandabanan Infrastructure

23-04-21

 

23-08-15

 

 

 

 

Bilprovningen

23-04-27

23-04-27

23-08-10

23-10-26

24-02-15

 

 

Dramaten

23-04-25

 

23-08-15

 

24-02-15

 

 

Green Cargo

23-04-28

23-04-28

23-08-14

23-10-26

24-02-14

 

 

Göta kanalbolag

23-04-28

 

 

 

 

 

 

Infranord

23-04-27

23-04-27

23-08-14

23-10-27

24-02-15

 

 

Jernhusen

23-04-24

23-04-24

23-07-12

23-10-26

24-01-25

 

 

Lernia

23-04-28

23-04-28

23-07-18

23-10-26

24-02-16

 

 

LKAB

23-04-27

23-04-27

23-08-14

23-10-27

24-02-12

 

 

Miljömärkning Sverige

23-04-24

 

 

 

 

 

 

Operan

23-04-28

 

23-08-15

 

24-02-15

 

 

PostNord

23-04-25

23-04-25

23-07-20

23-10-27

 

 

 

RISE, Research Institutes of Sweden

23-04-25

23-04-26

23-08-15

23-10-27

24-02-15

 

 

Samhall

23-04-27

23-04-28

23-08-21

23-10-26

24-02-01

 

 

Saminvest

23-04-28

23-04-28

23-07-14

23-10-26

24-02-15

 

 

SAS

23-03-16

23-02-24

23-06-01

23-09-01

23-11-30

 

 

SBAB

23-04-27

23-04-27

23-07-19

23-10-26

24-02-02

 

 

SEK, Svensk Exportkredit

23-03-27

23-04-24

23-07-14

23-10-18

 

 

 

SJ

23-04-25

23-04-25

23-07-14

23-10-26

 

 

 

SOS Alarm

23-04-26

23-04-28

23-08-15

23-10-31

24-02-15

 

 

Specialfastigheter

23-04-21

23-04-21

23-07-13

23-10-20

 

 

 

SSC, Svenska rymdaktiebolaget

23-04-28

23-04-28

23-08-15

23-10-31

24-02-15

 

 

Statens Bostadsomvandling

23-04-26

23-04-30

23-08-15

23-10-31

24-02-15

 

 

Sveaskog

23-04-26

23-04-26

23-07-14

23-10-27

 

 

 

Svedab

23-04-21

23-04-28

23-08-15

23-10-31

24-02-15

 

 

Swedavia

23-04-28

23-04-28

23-07-20

23-10-30

24-02-15

 

 

Swedfund International

23-04-25

23-04-26

23-08-15

23-10-31

24-02-15

 

 

Svenska Skeppshypotek

 

23-04-30

23-08-15

23-10-31

 

 

 

Svenska Spel

23-04-25

23-04-25

23-07-18

23-10-25

 

 

 

Svevia

23-04-25

23-04-26

23-07-14

23-10-27

24-02-05

 

 

Sweden House

23-05-17

 

 

 

 

 

 

Systembolaget

23-04-27

23-04-28

23-07-14

23-10-30

24-02-12

 

 

Telia Company

23-04-05

23-04-26

23-07-20

23-10-19

24-01-26

 

 

Teracom Group

23-04-25

23-04-25

23-08-11

23-10-24

 

 

 

Vattenfall

23-04-26

23-04-27

23-07-20

23-10-26

24-02-06

 

 

Visit Sweden

23-04-25

 

23-08-31

23-10-31

 

 

 

Voksenåsen

23-05-22

 

 

 

 

 

 

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 117

125

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Övrigt Adresser

Adresser

Akademiska Hus

Green Cargo

Norrlandsfonden

Box 483

Box 39

Box 56

401 27 Göteborg

171 11 Solna

971 03 Luleå

Telefon: 010-557 24 00

Telefon: 010-455 40 00

Telefon: 0920-24 42 50

www.akademiskahus.se

www.greencargo.com

www.norrlandsfonden.se

Almi Företagspartner

Göta kanalbolag

Operan

Box 70394

Box 3

Box 16094

107 24 Stockholm

591 21 Motala

103 22 Stockholm

Telefon: 0771-55 85 00

Telefon: 0141-20 20 50

Telefon: 08-791 43 00

www.almi.se

www.gotakanal.se

www.operan.se

APL, Apotek Produktion

Industrifonden

PostNord

& Laboratorier

Box 1163

105 00 Stockholm

Box 5071

111 91 Stockholm

Telefon: 010-436 00 00

141 05 Kungens Kurva

Telefon: 08-587 919 00

www.postnord.se

Telefon: 010-447 96 00

www.industrifonden.com

 

www.apl.se

 

RISE,

 

Infranord

Research Institutes of Sweden

Apoteket

Box 1803

Box 857

Box 3001

171 21 Solna

501 15 Borås

169 03 Solna

Telefon: 010-121 10 00

Telefon: 010-516 50 00

Telefon: 010-447 50 00

www.infranord.se

www.ri.se

www.apoteket.se

 

 

 

Jernhusen

Samhall

Arlandabanan

Box 520

Box 27705

Infrastructure

101 30 Stockholm

115 91 Stockholm

Box 70378

Telefon: 08-410 626 00

Telefon: 08-553 411 00

107 24 Stockholm

www.jernhusen.se

www.samhall.se

Telefon: 08-22 40 10

 

 

arlandabananinfrastructure.se

Lernia

Saminvest

 

Box 1181

Sveavägen 17

Bilprovningen

111 91 Stockholm

111 57 Stockholm

Box 7020

Telefon: 0771-650 650

Telefon: 0771-150 180

164 07 Kista

www.lernia.se

www.saminvest.se

Telefon: 010-702 00 00

 

 

www.bilprovningen.se

LKAB

SAS

 

Box 952

195 87 Stockholm

Dramaten

971 28 Luleå

Telefon: 08-797 00 00

Box 5037

Telefon: 0771-760 000

www.sasgroup.net

102 41 Stockholm

www.lkab.com

 

Telefon: 08-665 61 00

 

SBAB

www.dramaten.se

Miljömärkning Sverige

Box 4209

 

Box 38114

171 04 Solna

EUROFIMA

100 64 Stockholm

Telefon: 0771-45 30 00

Meret Oppenheim Platz 1C

Telefon: 08-55 55 24 00

www.sbab.se

CH-4053 Basel

www.svanen.se

 

Schweiz

 

 

Telefon: +41 61 287 33 40

 

 

www.eurofima.org

 

 

118 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

126

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Adresser Övrigt

SEK, Svensk Exportkredit

Svenska Skeppshypotek

Vattenfall

Box 194

Kungsportsavenyen 10

169 92 Stockholm

101 23 Stockholm

411 36 Göteborg

Telefon: 08-739 50 00

Telefon: 08-613 83 00

Telefon: 031-63 12 50

www.vattenfall.se

www.sek.se

www.svenskaskeppshypotek.se

 

 

 

Visit Sweden

SJ

Svenska Spel

Box 3030

105 50 Stockholm

621 80 Visby

103 61 Stockholm

Telefon: 010-751 60 00

Telefon: 010-120 00 00

Telefon: 08-789 10 00

www.sj.se

www.svenskaspel.se

www.visitsweden.com

SOS Alarm

Svevia

Voksenåsen

Box 19546

Box 12188

Ullveien 4

104 32 Stockholm

102 25 Stockholm

NO-0791 Oslo

Telefon: 010-140 80 00

Telefon: 08-404 10 00

Norge

www.sosalarm.se

www.svevia.se

Telefon: +47-22 81 15 00

 

 

www.voksenaasen.no

Specialfastigheter

Swedavia

 

Box 632

190 45 Stockholm-Arlanda

 

581 07 Linköping

Telefon: 010-109 00 00

 

Telefon: 010-788 62 00

www.swedavia.se

 

www.specialfastigheter.se

 

 

 

Sweden House

 

SSC,

Ul. Malaya Konushennaya

 

Svenska rymdaktiebolaget

1–3, block A

 

Box 4207

191186 S:t Petersburg

 

171 04 Solna

Ryssland

 

Telefon: 08-627 62 00

 

 

www.sscspace.com

Swedfund International

 

 

Box 3286

 

Statens

103 65 Stockholm

 

Bostadsomvandling, Sbo

Telefon: 08-725 94 00

 

Stubbengatan 2

www.swedfund.se

 

703 44 Örebro

 

 

Telefon: 070-694 86 00

Systembolaget

 

www.sbo.se

103 84 Stockholm

 

 

Telefon: 08-503 300 00

 

Sveaskog

www.systembolaget.se

 

105 22 Stockholm

 

 

Telefon: 0771-787 000

Telia Company

 

www.sveaskog.se

169 94 Solna

 

 

Telefon: 08-504 550 00

 

Svedab

www.teliacompany.com

 

Box 4044

 

 

203 11 Malmö

Teracom Group

 

Telefon: 040-660 98 80

Box 30150

 

www.svedab.se

104 25 Stockholm

 

 

Telefon: 08-555 420 00

 

 

www.teracom.se

 

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 119

127

Skr. 2022/23:140 Bilaga

Övrigt Definitioner och förkortningar

Definitioner

Antal anställda i medeltal – Omräknat till årsanställda.

Bruttoinvesteringar – Summan av bolagets investeringar i förvärv, materiella anläggnings- tillgångar, immateriella anläggningstillgångar samt finansiella anläggningstillgångar.

Funds From Operations (FFO) – Internt tillförda medel.

Justerat eget kapital (JEK) – Eget kapital plus eventuella övervärden i till exempel fastigheter och dotterbolag.

Nettoskuld – Räntebärande skulder minus räntebärande tillgångar.

Nettoskuldsättningsgrad – Räntebärande nettoskuld i förhållande till eget kapital. I vissa fall sker beräkningen med utgångspunkt i justerat eget kapital (JEK) vilket i förekommande fall anges.

Operativt kapital – Räntebärande nettoskuld plus eget kapital.

Personalomsättning – Lägsta siffran av antalet anställda som börjat och slutat / medel-

antal anställda, alternativt annan definition som används av berört bolag.

Re, Avkastning på eget kapital (genomsnitt) – Resultat efter skatt hänförbart till aktieägare i moderbolaget i förhållande till genomsnittligt eget kapital hänförbart till aktieägare i moderbolaget. I vissa fall sker beräkningen med utgångspunkt i justerat eget kapital (JEK) vilket i förekommande fall anges.

Rop, Avkastning på operativt kapital (genomsnitt) – Rörelseresultat i relation till genomsnittligt operativt kapital.

ROCE, Avkastning på sysselsatt kapital (genomsnitt) – Rörelseresultat plus finansiella intäkter i förhållande till genomsnittligt syssel- satt kapital.

Rörelsemarginal – Rörelseresultat i förhållande till nettoomsättningen.

Rörelseresultat – Nettoomsättning (inklusive eventuellt anslag) plus övriga intäkter minus kostnader plus resultat från andelar i intresse- bolag plus värdeförändringar.

Scope 1 – Direkta växthusgasutsläpp från källor som ägs eller kontrolleras av bolaget.

Scope 2 – Indirekta växthusgasutsläpp från inköp av energi från produktion som inte ägs eller kontrolleras av bolaget. Exempelvis utsläpp från produktion av elektricitet, värme och kyla.

Scope 3 – Övriga indirekta växthusgasutsläpp i värdekedjan från inköp av material, produkt- användning, avfallshantering, affärsresor etc. som bolaget inte äger eller kontrollerar.

Skuldsättningsgrad – Räntebärande skulder i förhållande till eget kapital.

Soliditet – Eget kapital inklusive minoritetens andel i förhållande till balansomslutningen. I vissa fall sker beräkningen med utgångspunkt i justerat eget kapital (JEK) vilket i förekommande fall anges.

Sysselsatt kapital – Räntebärande skulder plus eget kapital.

Taxonomirapportering (alignment) – Rappor- tering av taxonomiförenlighet, dvs. upplysning om den andel av företagets ekonomiska aktivite- ter som är förenlig med EU:s gröna taxonomiför- ordning.

Taxonomirapportering (eligibility) – Rapporte- ring av taxonomitillämplighet, dvs. uppgifter om den andel av företagets ekonomiska aktiviteter som omfattas av EU:s gröna taxonomiförordning.

Utdelning – Uppgifter om utdelning avser ut- delning beslutad vid därpå följande årsstämma.

Branschspecifika nyckeltal

Finansiella bolag

Kärnprimärkapitalrelation

Kärnprimärkapital i relation till riskvägt belopp.

Kärnprimärkapital

Eget kapital minus vissa avdragsposter, exempelvis goodwill.

Förkortningar

CO2e Koldioxidekvivalenter.

ESG Environmental, Social samt Governance. Inom begreppet ryms alla hållbarhets- frågor som berör bolaget.

GRI Global Reporting Initiative, internationella riktlinjer för hållbarhetsredovisning.

ICT Information and communications technology (ICT) är den infrastruktur och de komponenter som gör det möjligt för människor och verksamheter att interagera i den digitala världen.

IFRS International Financial Reporting Standards.

Mton Miljoner ton.

NKI Nöjd-Kund-Index.

NMI Nöjd-Medarbetar-Index.

SBTi Science Based Targets initiative, ram- verk för att sätta vetenskapligt baserade klimatmål.

SMF Små och medelstora företag.

(XX)Siffror inom parenteser som följer en annan siffra anger notering föregående år.

120 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022

128

Förvaltningsorganisationen

Den statliga bolagsportföljen förvaltas till största delen av Finansdepartementet under finans- ministern inom avdelningen för bolag med statligt ägande.

Ansvarig minister och statssekreterare

Ansvariga tjänstemän

Finansminister:

Chef avdelningen för bolag med statligt ägande:

Elisabeth Svantesson

Klara Palmberg Broryd

Statssekreterare:

Gruppchefer avdelningen för

Lars Hjälmered

bolag med statligt ägande:

 

Måns Carlson,

 

Gustaf Hygrell,

 

Per Lundkvist

Rapporten är producerad av Finansdepartementet i samarbete med Springtime-Intellecta.

Foton: Mats Lundqvist; omslag – TT bildbyrå; sid 1, 5 (podie), 93 (Kockums, PKbanken, TeliaSonera)

Johnér; sid 5 (Torne älv), 14 – Kalle Sanner fotografi; sid 42. Övriga foton kommer från bolagen som ingår i verksamhetsberättelsen, om inte annat anges. Tryck: Elanders, 2023

Skr. 2022/23:140 Bilaga

 

ENMÄ

RK

N

A

 

E

V

 

T

S

 

 

Trycksak 3041 0123

129

Skr. 2022/23:140

Bilaga

Denna verksamhetsberättelse kan beställas via: www.regeringen.se

Artikelnummer: Fi2023.01

Regeringskansliet

Växel: 08-405 10 00

Besöksadress: Jakobsgatan 24

Stockholm

130

Skr. 2022/23:140

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 juni 2023

Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Billström, Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Waltersson Grönvall, Strömmer, Forssmed, Tenje, Slottner, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Brandberg, Bohlin, Carlson

Föredragande: statsrådet Svantesson

Regeringen beslutar skrivelse 2022/23:140 2023 års redogörelse för företag med statligt ägande

131