Skr. 2022/23:140
Bilaga
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022
5
Regeringens skrivelse 2022/23:140
2023 års redogörelse för företag med statligt |
Skr. |
ägande |
2022/23:140 |
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 15 juni 2023
Ulf Kristersson
Elisabeth Svantesson (Finansdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för förvaltningen av statens bolagsägande och för verksamheten i de bolag som Regeringskansliet förvaltade vid årsskiftet 2022/23. I skrivelsen berörs också den verksamhet som bedrivs i Svenska skeppshypotekskassan, Stiftelsen Industrifonden och Stiftelsen Norrlandsfonden.
1
Skr. 2022/23:140 Innehållsförteckning
1 Inledande om verksamhetsberättelsen för bolag med statligt |
|
|
............................................................................................... |
||
Bilaga |
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande |
|
|
2022.................................................................................... |
5 |
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 juni 2023......... |
||
2
1 |
Inledande om verksamhetsberättelsen för |
Skr. 2022/23:140 |
|
bolag med statligt ägande
Varje år ska regeringen lämna en redogörelse för bolag med statligt ägande (prop. 1980/81:22, bet. 1980/81:NU29, rskr. 1980/81:147). Syftet med redogörelsen är att beskriva statens bolagsägande och de värden som finns i sådana bolag. Redogörelsen har under åren utvecklats till både form och innehåll. Årets redogörelse – Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 – finns i bilagan.
Verksamhetsberättelsen liksom de delårsrapporter som publiceras för bolagen med statligt ägande finns även publicerade på regeringens webbplats regeringen.se.
Staten som bolagsägare
Regeringen ska aktivt förvalta statens tillgångar i form av aktierna i bolagen med statligt ägande så att deras värdeutveckling och avkastning blir den bästa möjliga givet ett balanserat risktagande och se till att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. För att åstadkomma detta är det viktigt att ge bolagen förutsättningar och möjligheter att utvecklas och fortsätta konkurrera på sina marknader. Det är viktigt att staten är en aktiv, professionell ägare med fokus på långsiktigt värdeskapande.
En ökad globalisering, teknologisk utveckling och konkurrensutsättning har förändrat förutsättningarna för ett flertal av de statligt ägda bolagen. Som en konsekvens av detta har den statligt ägda bolagsportföljen förändrats betydligt över tid. För staten som ägare ingår att pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom att överväga bolagens olika uppdrag och inriktning. Inriktningen på många av bolagens verksamhet och samhälls- uppdrag motiverar att staten även fortsättningsvis är en betydande bolags- ägare.
I september 2022 gav regeringen Kammarkollegiet i uppdrag att betala ut 476 miljoner kronor i kapitaltillskott till Svenska rymdaktiebolaget (SSC) för omställning av bolagets verksamhet i enlighet med strategin för svensk rymdverksamhet (prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:466). SSC:s samhällsuppdrag har historiskt finansierats med överskott från bolagets kommersiella verksamhet. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:UbU1, rskr. 2022/23:108) ökades anslaget för rymdforskning och rymdverksamhet med 60 miljoner kronor 2023 för att finansiera SSC:s samhällsuppdrag.
Som tidigare rapporterats beslutade regeringen under 2022 att sälja Metria AB till Sikri Holding AS (skr. 2021/22:140) och Orio AB till Hedin Mobility Group AB (prop. 2022/23:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.5).
Förvaltningen av bolagen med statligt ägande flyttades från Näringsdepartementet till Finansdepartementet vid årsskiftet 2022/23 och samtidigt utökades förvaltningsansvaret till att omfatta ytterligare tre bolag (Apotek Produktion & Laboratorier AB, Miljömärkning Sverige AB och Systembolaget AB).
3
Skr. 2022/23:140 Redovisningens innehåll
I verksamhetsberättelsen redovisas hur förvaltningen av statens bolags- ägande har utvecklats under 2022. Förändringar av styrelseledamöter redovisas t.o.m. maj 2023. I redovisningen ingår information dels om aktiebolag vars aktier förvaltas av Regeringskansliet, dels om verk- samheten i organisationerna Svenska skeppshypotekskassan, Stiftelsen Industrifonden och Stiftelsen Norrlandsfonden.
I verksamhetsberättelsen redogör regeringen även för statens ägarpolicy och principer för bolag med statligt ägande. Statens ägarpolicy och principer för bolag med statligt ägande 2020 beslutades i februari 2020 och är därmed oförändrade sedan 2020 års redogörelse för företag med statligt ägande (skr. 2019/20:140). Regeringen avser att inom ramen för denna ägarpolicy fortsätta att utveckla bolagsstyrningen samt att vid behov revidera statens ägarpolicy.
Den årliga redogörelsen innehåller information om bolagen med statligt ägande inom områden som regeringen prioriterar, vilka kan ändras över tid. Informationsgivningen till riksdagen har tidigare stärkts mot bakgrund av ett antal granskningsrapporter från Riksrevisionen. Regeringen avser att fortsätta utvecklingen av informationsgivningen för att säkerställa att riksdagen får en god bild av den statligt ägda bolagsportföljen. I år ingår exempelvis mer detaljerad information om bolagens indirekta utsläpp av växthusgaser i deras värdekedjor, information om huruvida bolagen har fastställt mål för biologisk mångfald samt om bolaget avger en s.k. taxonomirapportering.
I verksamhetsberättelsen beskrivs också processen för att nominera styrelseledamöter. I några avsnitt behandlas bolagens ekonomiska mål och Regeringskansliets arbete med att fastställa uppdragsmål, dvs. mål för de särskilt beslutade samhällsuppdragen. I verksamhetsberättelsen redogörs även för bolagens arbete med att fastställa strategiska mål för ett hållbart värdeskapande. Den innehåller också en återrapportering av Vattenfall AB:s hållbarhetsmål för 2030 och 2040 (s. 93).
Könsuppdelad statistik redovisas för styrelser, verkställande direktörer och ledningsgrupper liksom regeringens målsättningar för en jämn köns- fördelning. En sammanställning av fördelningen mellan revisionsarvoden och övriga arvoden som betalats ut från bolagen presenteras också. Vidare redovisas en konsoliderad balans- och resultaträkning. Det finns även en sammanfattande redovisning av beslutade utdelningar från och anslag till bolag med statligt ägande. Statens förvaltningskostnader, bl.a. interna kostnader och kostnader för köpta tjänster, presenteras också.
Liksom tidigare år finns i verksamhetsberättelsen bolagsöversikter som innehåller en kortfattad ekonomisk redovisning, en presentation av bolagets verksamhet och mål samt måluppföljning. I bolagsöversikterna finns även information om bolagens styrelseledamöter och deras arvoden. Därutöver ingår en förteckning över de förslag som regeringen har lämnat till riksdagen och som behandlar de aktuella bolagen.
4
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022
5
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Portföljöversikt
Statens bolagsportfölj bestod av 43 bolag vid årsskiftet 2022/23 och har sin tyngdpunkt inom basindustri/energi. De flesta bolag är vinstdrivande. 22 bolag har särskilt beslutade samhällsuppdrag.
Portföljens värde
Per sektor
Konsument, 2% Transport, 2%
Telekom, 5%
Tjänst, 5%
Infrastruktur, 5% |
|
Finans, 7% |
Basindustri/ |
|
Energi, 60% |
Fastighet,13% |
|
Statens bolagsportfölja)
Uppskattat värde, mdkr
630 |
640 |
700 |
820 |
850 |
|
|
|
|
|
|
|
2018 2019 2020 2021 2022
Utdelning |
Direktavkastning |
Antal anställdab) |
||||
23,0mdkr |
2,7% |
|
|
134 000 |
||
|
|
|
|
|
|
|
Balanserad könsfördelningc) |
|
|
|
Summa ordförande |
||
Styrelseordförande och ledamöter, |
Styrelseordförande, |
och ledamöter |
||||
andel kvinnor/män, % |
andel kvinnor/män, % |
285 st |
||||
50/50 |
45/55 |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
Nettoomsättning för portföljen |
Resultat efter skatt |
|
|
|
||
Exkl. intressebolag |
Bolag med störst resultatpåverkan, |
|||||
476mdkr |
|
|
|
|
|
|
LKAB |
|
15,1 |
|
|
||
Akademiska Hus |
|
|
5,5 |
|
||
|
SBAB |
|
|
2,1 |
|
|
Inkl. intressebolag |
Svenska Spel |
|
|
2,0 |
|
|
520mdkr |
Sveaskog |
|
|
2,0 |
||
Övriga |
|
|
|
|||
|
Totalt |
|
|
|
|
|
|
|
|
23,3 |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
a)Portföljvärdet justerat för transaktioner.
b)Cirka 134 000 personer är anställda i bolagen med statligt ägande inklusive intressebolag.
c)Könsfördelningen avser de hel- och delägda aktiebolagen med säte i Sverige.
6
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Sju bolag står för drygt 80 procent av nettoomsättningen inklusive intressebolag,
|
Omsättnings- |
Antal |
Nettoomsättning, |
Rörelseresultat, |
Bolag (ägarandel, %) |
mnkr |
mnkr |
||
fördelninga), % |
anställda |
|||
Vattenfall (100%) |
46,1 |
19 362 |
239 644 |
12 645 |
LKAB (100%) |
9,0 |
4 513 |
46 543 |
20 799 |
PostNord (60%) |
7,7 |
26 701 |
40 212 |
357 |
Systembolaget (100%) |
7,2 |
3 903 |
37 182 |
349 |
Telia Company (39,5%) |
6,9 |
19 202 |
90 827 |
|
Apoteket (100%) |
4,1 |
2 821 |
21 293 |
434 |
Svevia (100%) |
2,2 |
1 982 |
11 293 |
422 |
a)Andel av nettoomsättningen inklusive intressebolag (520 miljarder kronor).
...resterande bolagb) står för ca 20 procent av nettoomsättningen inklusive intressebolag.
|
Netto- |
Rörelse- |
omsättning |
resultat |
|
|
mnkr |
mnkr |
Bolag (ägarandel, %) |
||
2022 |
2022 |
|
Akademiska Hus (100%) |
6 954 |
7 443 |
|
|
|
Almi (100%) |
1 206 |
|
|
|
|
APL, Apotek Produktion & |
|
|
Laboratorier (100%) |
871 |
8 |
|
|
|
Arlandabanan Infrastructure (100%) |
58 |
13 |
|
|
|
Bilprovningen (100%) |
766 |
74 |
|
|
|
Dramaten (100%) |
309 |
|
|
|
|
Green Cargo (100%) |
4 519 |
104 |
|
|
|
Göta kanalbolag (100%) |
47 |
|
|
|
|
Infranord (100%) |
4 296 |
108 |
|
|
|
Jernhusen (100%) |
1 638 |
2 165 |
|
|
|
Lernia (100%) |
3 269 |
44 |
|
|
|
Miljömärkning Sverige (100%) |
84 |
|
|
|
|
Operan (100%) |
607 |
0 |
|
|
|
RISE, Research Institutes of Sweden (100%) |
3 993 |
22 |
|
|
|
Samhall (100%) |
9 832 |
182 |
|
|
|
Saminvest (100%) |
0 |
24 |
|
|
|
SAS (22%) |
31 824 |
|
|
|
|
|
Netto- |
Rörelse- |
|
omsättning |
resultat |
|
mnkr |
mnkr |
Bolag (ägarandel, %) |
||
2022 |
2022 |
|
SBAB (100%) |
4 632 |
2 639 |
|
|
|
SEK, Svensk Exportkredit (100%) |
2 217 |
1 471 |
|
|
|
SJ (100%) |
10 403 |
449 |
|
|
|
SOS Alarm (50%) |
1 448 |
17 |
|
|
|
Specialfastigheter (100%) |
2 456 |
146 |
|
|
|
SSC, Svenska rymdaktiebolaget |
|
|
(100%) |
1 263 |
|
|
|
|
Statens Bostadsomvandling (100%) |
26 |
11 |
|
|
|
Sveaskog (100%) |
7 760 |
2 466 |
|
|
|
Svedab (100%) |
12 |
789 |
|
|
|
Svenska Skeppshypotek (100%) |
157 |
130 |
|
|
|
Svenska Spel (100%) |
5 725 |
2 387 |
|
|
|
Swedavia (100%) |
4 846 |
|
|
|
|
Swedfund International (100%) |
527 |
151 |
|
|
|
Teracom Group (100%) |
1 310 |
56 |
|
|
|
Visit Sweden (100%) |
150 |
1 |
|
|
|
Voksenåsen (100%) |
40 |
2 |
|
|
|
b) EUROFIMA, INSTEX, Stiftelsen Industrifonden, Stiftelsen Norrlandsfonden och Sweden House konsolideras inte.
7
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Innehåll
Regeringens förvaltning |
|
Förord ...................................................... |
2 |
Viktiga händelser 2022........................ |
4 |
Utveckling 2022..................................... |
6 |
Värdeutveckling..................................... |
8 |
Fallstudier.............................................. |
10 |
Mångdimensionellt |
|
värdeskapande ............................................ |
10 |
Digitalisering och innovation.................... |
12 |
Strategi och mål |
|
Aktivt ägande ....................................... |
15 |
Ekonomiska mål .................................. |
21 |
Samhällsuppdrag................................ |
23 |
Uppdragsmål ....................................... |
24 |
Måluppföljning .................................... |
26 |
Strategiska mål för |
|
hållbart värdeskapande .................... |
29 |
Agenda 2030 ........................................ |
32 |
Jämställdhet.......................................... |
34 |
Lönenivåer och |
|
anställningsvillkor ............................... |
35 |
Räkenskaper |
|
Resultat 2022 ....................................... |
37 |
Utdelningar och anslag...................... |
38 |
Försäljningar och utdelningar.......... |
39 |
Riskhantering ....................................... |
40 |
Bolagsöversikter |
|
Bolag med statligt ägande |
44 |
Övriga bolag och verksamheter...... |
88 |
Avvecklade bolag och |
|
bolag under avveckling...................... |
89 |
Övrigt |
|
Statligt ägande i modern tid............. |
92 |
Redovisningsprinciper....................... |
97 |
Propositionsförteckning ................... |
98 |
Statens ägarpolicy............................. |
101 |
Principer för bolagsstyrning |
|
i bolag med statligt ägande.................... |
106 |
Principer för ersättning och andra |
|
anställningsvillkor för ledande |
|
befattningshavare i bolag med |
|
statligt ägande............................................ |
111 |
Principer för extern rapportering |
|
i bolag med statligt ägande..................... |
114 |
Bolagens rapportdatum.................. |
117 |
Adresser .............................................. |
118 |
Definitioner och förkortningar ...... |
120 |
Omslagets framsida: Detaljbild på kontoret Glasvasen (fastighetsägare Jernhusen) som är den första byggnaden i stadsdelen Södra Nyhamnen som nu utvecklas intill Malmö Centralstation längs med bangården och Carlsgatan. Malmö Centralstation blev utnämnd till Årets Station 2022.
8
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Regeringens förvaltning
9
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Regeringens förvaltning Förord
En stabil bolagsportfölj som visar styrka
År 2022 inleddes med både en förväntan och förhoppning om en stegvis återgång till en mer normal värld efter två år som starkt präglats av pandemin, men Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari kom att drastiskt för- ändra såväl det säkerhetspolitiska som ekonomiska läget i Sverige och vår omvärld.
Utöver det stora mänskliga lidandet som kriget orsakat kom bl.a. energisituationen i Europa att kraftigt försämras, med stigande priser som följd. Den breda inflationen har ökat till nivåer som vi inte sett på mycket länge och pen- ningpolitiken förändrades drastiskt. Kriget hade även
en viss negativ påverkan på de kvarstående effekterna av pandemin, såsom problemen med de globala leverantörs- kedjorna och komponentbrist.
Trots den senaste tidens turbulens har den statliga bolags- portföljen fortsatt att visa styrka. Under året noterades den högsta samlade omsättningsnivån någonsin för portföljen och det estimerade värdet ökade för sjunde året i rad.
Stabil värdeutveckling
Under året uppgick den beräknade värdeökningen för portföljen till 30 miljarder kronor, eller knappt 4 procent. Den största värdeförändringen i den statliga bolagsport- följen stod basindustri/energisektorn för. Som jämförelse backade Stockholmsbörsen med 25 procent.
Portföljvärdet som helhet uppgick vid utgången av 2022 till 850 miljarder kronor, vilket gör den statliga bolagsport- följen till landets största. Det är därmed av yttersta vikt att portföljen förvaltas på ett professionellt sätt och att vi fort- sätter att aktivt utveckla statens ägarroll.
Attrahera och behålla rätt kompetens
En av ägarens viktigaste uppgifter är att tillsätta kompe- tenta och engagerade styrelseledamöter som bidrar med en mångfald av tankesätt och perspektiv. En utveckling av vår styrelserekryteringsprocess är att vi börjat arbeta än mer aktivt med strategisk styrelserekrytering, dvs. att vi utvär-
derar de styrelseförändringar som krävs både på kort och lång sikt. En beskrivning av processen för att finna lämp- liga kandidater återfinns på sidorna 19 och 20.
Den statliga bolagsportföljen är världsunik i det avseendet att den i år är helt jämställd på både styrelse- och
Förmågan att attrahera och behålla rätt kompetens är också en förutsättning för portföljbolagens långsiktiga framgång. Sedan tidigare anger ägarpolicyn att det är viktigt att bolag med statligt ägande arbetar för en sund och säker arbets- miljö, respekt för mänskliga rättigheter, samt goda och anständiga arbetsvillkor. Även mångfaldsaspekten ska beaktas och bolagen ska arbeta för en inkluderande kultur.
Kompetensförsörjning, successionsplanering och talang- utveckling har kommit att bli ett allt viktigare inslag i bola- gens dagliga arbete och det är glädjande att bolagen med statligt ägande fortsätter att verka för goda arbetsförhållan- den samt arbetsmiljö i den egna verksamheten och
i sina leverantörskedjor.
En hållbar bolagsportfölj
Enligt statens ägarpolicy ska bolagen med statligt ägande också arbeta för en miljömässigt hållbar utveckling med minskad klimat- och miljöpåverkan. En central del i detta arbete blir att adressera systemrisker som klimatföränd- ringen och hot för den biologiska mångfalden.
Vi ser nu att allt fler bolag ser bortom deras egna klimatav- tryck och tar fram reduktionsmål för både egen verksamhet och sin värdekedja. En nyhet i årets verksamhetsberättelse är därför att vi har inkluderat information inte enbart om bolagens direkta och indirekta utsläpp utan även informa- tion om utsläpp från bolagens värdekedjor.
Det ingår också information om huruvida bolagen har satt mål kopplade till biologisk mångfald och ekosystem, vilket
”Den statliga bolagsportföljen är världsunik i det avseendet att den i år är helt jämställd på både styrelse- och
2Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022
10
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Förord Regeringens förvaltning
”Under året noterades den högsta samlade omsättnings- nivån någonsin för portföljen och det estimerade värdet ökade för sjunde året i rad.”
självfallet kan vara mer eller mindre relevant givet den verksamhet som bedrivs. Vidare kan man läsa om hur Vattenfall har prisats för sitt arbete med att skydda och stärka naturen som en del av affärsverksamheten samt om bolagets hållbarhetsmål till 2030 och framåt. I verk- samhetsberättelsen presenteras även ett antal exempel på hur bolagen arbetar med effektiv resursanvändning och cirkularitet, där LKAB:s arbete med sällsynta jordarts- metaller är ett gott exempel.
En jubilar i portföljen
År 2022 fyllde Göta kanal 200 år och trots bolagets långa historia, som är en del av Sveriges historia, fortsätter ut- vecklingen och Göta kanalbolag tar nu nästa steg på sin resa genom att bli ett destinationsbolag. Det visar att både bolagen och portföljen är i kontinuerlig förändring och förnyelse.
Under året gick renoveringsprojektet ”Göta kanal 2.0” in i ett slutskede. Projektet har finansierats av staten och långt över 100 enskilda renoveringsprojekt har bedrivits utmed kanalen för att kommande generationer ska kunna njuta av årtusendets svenska byggnadsverk.
Jag vill avslutningsvis rikta ett varmt tack till alla ledamö- ter, företagsledningar och anställda i bolagen med statligt ägande. Ni gör viktiga insatser för Sverige. Ni skapar vär- den och välstånd för hela vårt land. Det är tack vare er målmedvetenhet och ert gedigna arbete som den statliga bolagsportföljen kunnat hantera de utmaningar som präg- lat det gångna året.
Elisabeth Svantesson Finansminister, ansvarig minister för bolag med statligt ägande
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 3
11
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Regeringens förvaltning Viktiga händelser 2022
Viktiga händelser 2022
Göta kanal fyller 200 år och blir destinationsbolag
Fredagen den 23 september 2022 firades det att det var 200 år sedan Göta kanal öppnades för trafik och invigdes av kung Karl XIV Johan i Hajstorp. Göta kanalbolag, som äger farled, hus och fastigheter utmed resmålet, tar nu också kontrollen över hela kundresan genom ett nytt bokningsverktyg. Att samla hela Göta kanals utbud av logi och upp- levelser och göra det bokningsbart på ett och samma ställe förenklar för resenären. Samtidigt skapar det också synergier och bättre förut- sättningar för turistföretagen.
Planen SAS
FORWARD lanseras
I februari 2022 tillkännagav SAS sin omfattande transformationsplan för verksamheten, SAS FORWARD. SAS har som mål att omvandla sin verk- samhet, inklusive sitt nätverk, sin flygplansflotta, sina anställnings- avtal och andra kostnadsstrukturer. Planen består av två huvudsakliga delar, en ny affärsplan och en om- struktureringsplan. För att påskynda genomförandet av viktiga delar i planen lämnade SAS frivilligt in en ansökan om att inleda ett s.k. chap- ter
Kriget i Ukraina
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari medförde ett förändrat säkerhetspolitiskt läge och har fört med sig stort mänskligt lidande. Utöver mer sedvanliga
insamlingar har flera bolag med statligt ägande på olika sätt försökt att stötta Ukraina och dess invå- nare. Öresundsbrokonsortiet tillät ukrainska flyktingar och hjälpsänd- ningar att åka gratis över bron, Telia tog tillfälligt bort alla avgifter för samtal, sms, mms till och från Ukraina, och Industrifonden har sponsrat ett antal utbildningsplat- ser för att ukrainska flyktingar ska kunna utbilda sig till
SJ rekordinvesterar och startade lokförarutbildning
Intresset för klimatsmarta tågresor har ökat kraftigt och för att möta efterfrågan gör SJ den största sam- lade investeringen på nya och upp- rustade tåg hittills i Sverige. SJ har under året tecknat avtal om 25 nya snabbtåg och lika många nya regio- naltåg. Snabbtågen kommer att bli de snabbaste tågen någonsin på svensk järnväg, med en topphastig- het på 250 km/h.
I samband med att efterfrågan på tågresor ökar utbildas inte tillräck- ligt många lokförare via Yrkeshög- skolorna. SJ startade därför lokförar- utbildning i egen regi. Det unika med SJ:s utbildning är att arbets- givaren står inte bara för lön under hela utbildningen, utan även för alla kostnader kopplade till de tester som behöver göras av de sökande. Dessutom ingår utbildning för minst ett av SJ:s fordonsslag, vilket gör att studenten kan börja jobba direkt på
den ort inom SJ man fått anställning på efter att ha klarat examineringen och fått godkänt lokförarbevis.
Kraftsamling inom additiv tillverkning
Ett nytt Applikationscenter för addi- tiv tillverkning
Högsta nyutlånings- volymen någonsin
Rysslands krig i Ukraina, de kvarva- rande effekterna från
4Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022
12
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Viktiga händelser 2022 Regeringens förvaltning
Europas största återställningsprojekt
I ett nytt |
vattenmiljöerna i Torneälvens biflö- |
den förbättras på båda sidor om |
gränsen. Det blir den mest omfat- |
tande restaureringen av vattenmil- |
Green Cargo storsatsar på intermodal trafik
I ansökan till 2023 års tågplan sat- sar Green Cargo på tillväxt inom den intermodala trafiken med ett helt nytt nätverk. Med en effektivi- serad och smart vagnsstyrning kommer nätverket erbjuda ökad transportfrekvens, kortare ledtider och högre punktlighet. Satsningen skapar förutsättningar för en gods- volymtillväxt på 2 miljoner ton, vilket motsvarar 10 procent av Green Cargos hela transportvolym i dags- läget eller en fördubbling av den befintliga intermodala trafiken.
tillkännagavs att styrelsen har beslu- tat att inleda ett aktieåterköpspro- gram om totalt 5,4 miljarder kronor.
Försäljning av Metria och Orio
Regeringen beslutade den 31 mars 2022 att sälja Metria till Sikri Holding AS. Sikri Holding förvärvade 100 procent av aktierna i Metria och köpeskillingen för aktierna uppgick till drygt 724 miljoner kronor.
Regeringen beslutade den 7 juni att sälja Orio till Hedin Mobility Group AB för 508 miljoner kronor, inklusive tilläggsköpeskilling.
jöer hittills i Europa. Länsstyrelsen i |
Norrbottens län är projektägare och |
ett flertal myndigheter, kommuner |
och företag från Sverige och Finland |
är medfinansiärer och partners till |
projektet, som fått namnet The |
Torne River International Watershed |
LIFE, förkortat TRIWA LIFE. |
Sveaskog har en aktiv roll i detta projekt som ska pågå i sju år. Bola- get ska inom ramen för projektet genomföra en hel del åtgärder i Torneälvs avrinningsområde. Svea- skog satsar även egna resurser och är markägare där många övriga åtgärder ska genomföras. Projektet väntas bidra till sysselsättningen i Tornedalen men också bidra till att mildra effekterna av klimatföränd- ringarna.
Högst rating av alla svenska fastighetsbolag
Stabila kunder, långa hyresavtal, låg vakansgrad och hög soliditet ger Specialfastigheter en mycket hög kreditvärdighet och högst rating av alla svenska fastighetsbolag, AA+ (Standard & Poor’s). God tillgång till externt kapital är viktigt för att möj- liggöra Specialfastigheters investe- ringar i fastighetsprojekt, som under perioden uppgick till rekord- nivån 4,2 miljarder kronor. Vid årets utgång hade bolaget projekt i plane- rings- eller produktionsfasen för ca 30 miljarder kronor.
Invigningen av
Spaceport Esrange
Esrange Space Center utanför Kiruna, som ägs och driftas av SSC, är sannolikt världens mest mång- sidiga och hållbara rymdbas. Under 2022 färdigställdes en ny anlägg- ning på Esrange för satellituppskjut- ningar och tester av återanvänd- ningsbara raketer: Spaceport Esrange. I januari 2023 invigdes denna anläggning som nu är redo att skjuta upp de första satelliterna från det europeiska fastlandet.
Riksdagen bemyndigade i juni 2022 regeringen att besluta om kapitaltill- skott på totalt högst 880 miljoner kronor under
Telia Company inleder aktieåterköpsprogram
Telia Company slutförde den 1 juni försäljningen av en minoritetsandel i sin svenska mastverksamhet till Brookfield och Alecta. Samma dag
Vattenfalls största landbaserade vindkraftspark invigs
Blakliden Fäbodberget har invigts, vilket är Vattenfalls största landba- serade vindkraftspark hittills med sina 84 vindkraftverk. Parken, som ägs tillsammans med Vestas och AIP Management, ligger i Lycksele och Åsele kommuner, har en total effekt på 353 MW och kan leverera fossilfri el till ca 220 000 hushåll.
Omsättningsrekord för Lernia Bemanning
Lernia Bemanning arbetar kontinu- erligt med innovation och utveckling för att kunna erbjuda en bra be- mannings- och rekryteringsaffär. Under 2022 lanserades den första versionen av kundportalen Lernia View. Den togs emot mycket väl av kunderna som nu kan följa sin be- manningsaffär i ett inloggat läge och bl.a. lägga beställningar, se statistik och följa konsulternas inhyrningstid. År 2022 noterades ett omsättningsrekord för Lernias bemanningsverksamhet som för- dubblat sin omsättning på 10 år.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 5
13
Skr. 2022/23:140 Bilaga
Regeringens förvaltning Utveckling 2022
Utveckling 2022
Omsättning
Den konsoliderade nettoomsättningen för den statliga bolagsportföljen ökade med 16,8 procent under 2022 jäm- fört med helåret 2021 och uppgick till 476,2 (407,8) miljar- der kronor. Nettoomsättningen för helåret 2022, inklusive intressebolagen, ökade med 16,4 procent och uppgick till 519,7 (446,4) miljarder kronor.a)
Ökad omsättning i Vattenfall och SAS är de främsta anled- ningarna till ökningen i total nettoomsättning. Vattenfalls nettoomsättning ökade med 59,5 miljarder kronor (inklu- sive positiva valutaeffekter om 8,5 miljarder kronor), främst till följd av högre elpriser i Nederländerna, Norden och Tyskland. Vattenfall svarar för 50,3 (44,2) procent av nettoomsättningen i den statliga bolagsportföljen, respek- tive 46,1 (40,3) procent om intressebolagen inkluderas. SAS ökade sin omsättning med 128 procent eller 17,9 mil- jarder kronor. Under perioden har flygresandet fortsatt att återhämta sig efter pandemin.
Ett antal bolag minskade sin omsättning, exempelvis LKAB. Bolagets omsättning minskade med 5 procent eller
2,3 miljarder kronor, vilket främst berodde på lägre pris för högförädlade järnmalmsprodukter och lägre leveransvolymer, men motverkades delvis av en högre dollarkurs.
Resultat och utdelning
Rörelseresultatet för helåret 2022 minskade och uppgick till 47,6 (125,3) miljarder kronor. Det förklaras främst av lägre rörelseresultat för Vattenfall och Telia Company. Vat- tenfalls underliggande rörelseresultatet ökade med 6,1 mil- jarder kronor men jämförelsestörande poster hade en nega- tiv påverkan. Telia Companys resultat tyngdes av en sam- manlagd nedskrivning av goodwill om 19,1 miljarder kronor.
Resultatet efter skatt för helåret 2022 minskade och upp- gick till 23,3 (101,0) miljarder kronor. Störst positiva bidrag till det konsoliderade resultatet efter skatt kom från LKAB, Akademiska Hus, SBAB och Svenska Spel. Resultatminsk- ningen förklaras främst av att Vattenfalls resultat minskade från 48,0 till 0,0 miljarder kronor under perioden. Bolagets resultat påverkades negativt av jämförelsestörande poster och ett lägre finansnetto till följd av lägre avkastning från Kärnavfallsfonden. Vattenfalls resultat för 2021 påverkades
a) Inkluderar nettoomsättningen för intressebolagen utifrån statens kapitalandel. Bolag där ägandet understiger 20 procent inräknas inte.
Nettoomsättning
Exklusive intressebolag |
|
Mdkr |
||||
|
|
|
|
|
|
|
348,8 |
371,4 |
362,9 |
407,8 |
476,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2018 2019 2020 2021 2022
Omsättningsfördelning
Inklusive intressebolag,
Övriga, 16,9%
Svevia, 2,2%
Apoteket, 4,1%
Telia Company, 6,9%
Systembolaget, 7,2%
PostNord, 7,7%
Vattenfall, 46,1%
LKAB, 9,0%
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bruttoinvesteringar |
|
|
Mdkr |
Avkastning på eget kapital |
|
|
|
% Utdelningar |
|
|
|
Mdkr |
|||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
57,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
49,7 |
|
|
|
|
42,3 |
50,0 |
45,6 |
48,5 |
|
|
|
11,1 |
12,6 |
|
|
20,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
7,0 |
|
|
|
|
|
|
19,9 |
18,7 |
21,5 |
|
|
23,0 |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
||||||||
Bruttoinvesteringarna ökade med 18,1 procent och uppgick till 57,3 (48,5) miljarder kronor. Vattenfalls bruttoinvesteringar, som utgjorde
43,0 (52,7) procent av de totala bruttoinvestering- arna, minskade med 3,6 procent och uppgick till 24,6 (25,5) miljarder kronor.
Avkastningen på eget kapital uppgick till 4,3 (20,7) procent.
Bolagen med statligt ägande ger viktiga bidrag till statskassan. För verksamhetsåret 2022 uppgår statens utdelningar till sammanlagt 23,0 miljarder kronor.
6Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022
14
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Utveckling 2022 Regeringens förvaltning
åandra sidan positivt av engångshändelser såsom kompen- sation för förtida stängning av tysk kärnkraft samt reavinst från försäljningen av Stromnetz Berlin och marknadsvärde- förändringar för energiderivat och varulager.
För verksamhetsåret 2022 uppgår utdelningarna från bola- gen med statligt ägande till 23,0 (49,7) miljarder kronor. Störst utdelningar kom från LKAB och Vattenfall,
7,5 respektive 4,0 miljarder kronor.
Hållbart företagande
I detta avsnitt har alla delägda bolag viktats så att det är möjligt att härleda exempelvis portföljens utsläpp till den statliga ägarandelen, i linje med internationell praxis.
Den statliga bolagsportföljens totala klimatpåverkan, mätt
iton
Vattenfall står för ca 87 procent av utsläppen och tillsam- mans med LKAB, SAS, SJ och PostNord står dessa fem bolag för närmare 99 procent av portföljens totala klimatpåverkan. Utsläpp enligt Scope 3 uppgick till 18,5
(23,7) miljoner ton
b)Baseras på information som rapporterats in till Regeringskansliet och exkluderar fem bolag som inte haft denna statistik tillgänglig.
c)Ett antal bolag har exkluderats då de inte haft denna information tillgänglig.
Förändringar mellan åren kan ibland förklaras av att bola- gen ändrar och förbättrar sina mätmetoder för beräkning av koldioxidutsläpp, för mer detaljerad information om mätmetoder hänvisas till respektive bolags årsredovisning.
Olycksfallsfrekvensen på portföljnivå mätt som antal arbetsrelaterade olyckor med åtföljande sjukfrånvaro delat med antal miljoner arbetade timmar, inkluderat både anställda och entreprenörer, ökade till 8,2 (7,7)c). Under året inträffade 2 (3) arbetsrelaterade dödsolyckor i den statliga bolagsportföljen, bland anställda och entreprenörer.
Totala löner och andra ersättningar till de anställda (exklu- sive sociala kostnader) uppgick till 58,7 (55,8) miljarder kronor. Vattenfall och bolag som verkar i personalintensiva branscher såsom PostNord och Samhall stod för de största löneutbetalningarna.
Redovisad effektiv skatt, totalt d)
Mdkr |
2022 |
2021 |
Skatt på redovisat resultat före skatt |
||
(enligt gällande inkomstskattesats) |
|
|
Redovisad effektiv skatt |
d)I tabellen presenteras dels skatt på ”resultat före skatt” enligt gällande svensk inkomstskattesats per den 31 december under respektive år, dels summan av redovisad effektiv skatt bland bolagen. Skattekostnad anges med negativt tecken och eventuell skatteintäkt med positivt tecken. Sammanställningen innefattar bolagens totala skattekostnader, oavsett statens ägarandel.
Resultat efter skatt |
|
Mdkr Bolag med statligt ägande, totalt e), f), g) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mdkr |
2022 |
2021 |
2020 |
2019 |
2018 |
|
101,0 |
|
Nettoomsättning (inkl. ev. anslag) |
476,2 |
407,8 |
362,9 |
371,4 |
348,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nettoomsättning inkl. intressebolag |
519,7 |
446,4 |
402,0 |
411,4 |
380,7 |
|
|
|
(inkl. ev. anslag) |
|
|
|
|
|
38,9 |
46,6 |
28,7 |
|
|
|
23,3 |
|
||
|
|
|
|
|
2018 2019 2020 2021 2022
Resultat före värdeförändringar |
44,9 |
108,6 |
30,8 |
54,5 |
43,7 |
Värdeförändringar |
2,7 |
16,6 |
13,8 |
5,6 |
5,0 |
Rörelseresultat (EBIT) |
47,6 |
125,3 |
44,5 |
60,1 |
49,1 |
Resultat före skatt |
31,1 |
124,7 |
41,7 |
56,6 |
44,9 |
Resultat efter skatt |
23,3 |
101,0 |
28,7 |
46,6 |
38,9 |
Bruttoinvesteringar |
57,3 |
48,5 |
45,6 |
50,0 |
42,3 |
Kassaflöde från löpande verksamhet |
35,2 |
145,3 |
68,9 |
45,2 |
65,7 |
(exkl. SEK och SBAB) |
|
|
|
|
|
Resultat efter skatt |
Mdkr |
||
Bolag med störst resultatpåverkan, |
|
||
|
|
||
|
|
|
|
LKAB |
|
15,1 |
|
Akademiska Hus |
5,5 |
|
|
SBAB |
2,1 |
|
|
Svenska Spel |
2,0 |
|
|
Sveaskog |
2,0 |
|
|
Övriga |
|
|
|
|
|
||
Totalt |
|
|
|
|
23,3 |
||
|
|
|
|
Summa eget kapital |
508,7 |
571,1 |
429,7 |
383,0 |
361,3 |
|
|
|
|
|
|
Balansomslutning |
2 397,4 |
2 250,2 |
1 824,6 |
1 703,3 |
1 637,0 |
|
|
|
|
|
|
Antal anställda exkl. intressebolag (tusental) |
107 |
107 |
106 |
108 |
109 |
|
|
|
|
|
|
Antal anställda inkl. intressebolag (tusental) |
134 |
133 |
135 |
140 |
134 |
|
|
|
|
|
|
Utdelning |
23,0 |
49,7 |
21,5 |
18,7 |
19,9 |
|
|
|
|
|
|
Uppskattat värde h) |
850 |
820 |
700 |
640 |
630 |
|
|
|
|
|
|
Avkastning på eget kapital (%) |
4,3 |
20,7 |
7,0 |
12,6 |
11,1 |
|
|
|
|
|
|
Soliditet (%) |
21,2 |
25,4 |
23,5 |
22,5 |
22,1 |
|
|
|
|
|
|
Direktavkastning (%) |
2,7 |
6,1 |
3,1 |
2,9 |
3,2 |
|
|
|
|
|
|
e)År 2021 övertog Sbo aktierna i Vasallen, som inräknas som fristående bolag t.o.m. årsskiftet 2021/22.
f)Staten har under 2022 sålt sina innehav i bolagen Metria och Orio varför dessa inte längre inkluderas i ovan sammanställning. Jämförelsesiffrorna för 2021 har justerats men inte för tidigare tidsperioder.
g)SAS ingår i det konsoliderade resultatet sedan 2020 (för första gången efter 2014), då statens kapitalandel nu överstiger 20 procent. Jämförelsesiffrorna för 2019 har justerats i enlighet med detta men inte jämförelsevärdena för tidigare tidsperioder.
h)Uppskattat värde på bolagsportföljen justerat för transaktioner.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 7
15
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Regeringens förvaltning Värdeutveckling
Stabil utveckling för den statliga bolagsportföljen
Den statliga bolagsportföljen består av bolag inom sektorerna basindustri/energi, telekom, tjänst, fastighet, finans, konsument, infrastruktur och transport. Basindu- stri/energi är den dominerande sektorn med omkring
60 procent av portföljens värde, följt av de tre sektorerna fastighet, finans och infrastruktur.
En värdering av bolagen och portföljen i sin helhet görs årligen och en redogörelse för värdeutvecklingen lämnas här med fem respektive ett års historik. Värderingstidpunkt är per utgången av respektive år och syftet är att fastställa ett marknadsvärde för bolagen samt för portföljen som helhet.
Ungefär hälften av bolagen värderas med såväl avkast- ningsvärdering (nuvärdesberäkning av framtida riskjuste- rade kassaflöden) som relativvärdering (avstämning och jämförelse mot värdemultiplar för jämförbara börsnoterade bolag justerat för skillnader i värdedrivare och risk), där metoderna kalibreras mot varandra. Fastighetsbolagen och Sveaskog värderas till substansvärde och noterade bolag till marknadsvärde. Övriga bolag värderas till bokfört eget kapital.
Börsen som helhet uppvisade under 2022 en mycket svag utveckling vilket till stor del var en följd av Rysslands inva- sion av Ukraina. Stigande inflation och upprepade ränte- höjningar bidrog till breda börsnedgångar under året, även om en viss återhämtning observerades under årets avslu- tande månader. Den statliga bolagsportföljen uppvisade emellertid en stabil utveckling och sammantaget noterades en svagt positiv värdeutveckling 2022. Värdeökningen för- klaras i huvudsak av en god utveckling för bolagen inom sektorerna basindustri/energi och fastighet. Samtidigt
noterades värdeminskningar för ett relativt stort antal bolag inom bl.a. sektorerna infrastruktur, tjänst och trans- port, liksom för de noterade innehaven Telia Company och SAS.
Värdeutveckling 2018 till 2022
Vid utgången av 2022 beräknades värdet på den statliga bolagsportföljen till 850 miljarder kronor. Justerat för genomförda transaktioner/tillskott är det en ökning med drygt 210 miljarder kronor, eller 33 procent, sedan 2018 då portföljen värderades till ca 630 miljarder kronor. Som jämförelse har Stockholmsbörsen under samma period ökat i värde med ca 49 procent. Då sektorsammansätt- ningen i den statliga portföljen skiljer sig från Stockholms- börsens totala sammansättning är utvecklingen dock inte helt jämförbar vad avser bl.a. riskexponering. Det faktum att flera av de statligt ägda bolagen med relativt betydande värden har särskilt beslutade samhällsuppdrag, som delvis syftar till andra mål än ekonomisk avkastning, bidrar också till att en direkt jämförelse med Stockholmsbörsen i viss mån blir missvisande.
Portföljens värdeökning, rensat för under perioden genom- förda transaktioner, om 210 miljarder kronor förklaras främst av värdeutvecklingen i sektorn basindustri/energi där Vattenfall, LKAB och Sveaskog ingår. Sedan 2018 har
Totalavkastninga), %
Statliga bolagsportföljen |
|
Investor |
|
41,2 |
|
Industrivärden |
|
|
|
|
OMX Stockholm GI |
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||
14,1 |
4,5 |
11,9 |
20,9 |
9,0 |
33,0 |
14,0 |
35,0 |
8,0 |
22,0 |
|
|
34,4 |
14,6 |
39,4 |
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Källor: FactSet och respektive bolags hemsida.
a)Totalavkastning speglar årlig värdeutveckling inklusive verkställda utdelningar. Utfallet för den statliga bolagsportföljen har justerats för genomförda kapital- tillskott. Angiven totalavkastning för Investor och Industrivärden såväl som för den statliga bolagsportföljen avser utvecklingen för respektive bolagsportfölj.
b)Snittet avser medelvärdet för alla observationer under perioden.
8Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022
16
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Värdeutveckling Regeringens förvaltning
innehaven i sektorn basindustri/energi ökat i värde från ca 275 miljarder kronor till ungefär 510 miljarder kronor. Som en följd av värdeutvecklingen har sektorns andel av den totala statliga bolagsportföljen successivt ökat från 44 procent 2018 till 60 procent av värdet vid utgången av 2022.
Telekomsektorn har i och med en svag kursutveckling för Telia Company, inte minst under 2022, haft en negativ utveckling sedan 2018 och utgjorde vid utgången av 2022 drygt 5 procent av portföljvärdet jämfört med 11 procent 2018.
Sektorer i den statliga bolagsportföljen, utöver basindustri/ energi, som har utvecklats väl sedan 2018 är framför allt fastighets- och finanssektorerna. Inom sektorn fastighet beror ökningen främst på en allmänt god utveckling på fastighetsmarknaden samt nybyggnationer inom exempel- vis Akademiska Hus och inom finanssektorn har bl.a. SBAB utvecklats väl.
Värdeutveckling 2022
Under 2022 ökade värdet på den statliga bolagsportföljen med 30 miljarder kronor, eller 3,7 procent, jämfört med föregående år. Som jämförelse backade Stockholmsbörsen med 25 procent. Utdelningar till staten under 2022 (för verksamhetsåret 2021) uppgick till knappt 50 miljarder kronor. Sammantaget genererade den statliga bolagsport- följen därmed en totalavkastning om knappt 10 procent under 2022, jämfört med drygt 20 procent 2021. Historisk totalavkastning för den statliga portföljen jämte Investor, Industrivärden samt OMX Stockholm GI (Growth Index) framgår av diagrammet på sidan 8.
Den största värdeförändringen i den statliga bolagsport- följen under det senaste året stod basindustri/energisektorn för. Tillsammans med fastighetssektorn, som också utveck- lades positivt under 2022, summeras en ökning av värdet av dessa sektorer till knappt 70 miljarder kronor.
Innehaven i sektorn basindustri/energi värderades vid utgången av 2022 till knappt 510 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt 60 miljarder kronor, eller 14 pro- cent, jämfört med föregående år. Ökningen av det beräk- nade värdet beror framför allt på en högre värdering av Vattenfall som hade en stark underliggande utveckling under året.
Värdet av sektorn fastighet bedömdes vid utgången av 2022 till ca 108 miljarder kronor, vilket är en ökning med omkring 4 miljarder kronor, eller 4 procent. Värde- ökningen är främst hänförlig till Akademiska Hus och Jernhusen. Efter en längre tid med stigande fastighets- värden har visserligen de höjda finansieringskostnaderna under 2022 drivit direktavkastningskraven uppåt på fastig- hetsmarknaden, vilket bidragit till fallande fastighetsvär- den. Ägare av samhällsfastigheter, som ofta karaktäriseras av långa kontraktstider med kreditvärdiga hyresgäster, har däremot uppvisat en mer stabil utveckling än många börs- noterade kommersiella fastighetsbolag.
Värdet av den resterande statliga bolagsportföljen uppskat- tades vid utgången av 2022 till ca 230 miljarder kronor, vilket är en minskning med drygt 40 miljarder kronor. Samtliga övriga sektorer, finans undantagen, bidrog till den negativa utvecklingen men nedgången drevs främst av sek- torerna telekom, tjänst och infrastruktur. Utöver Telia Companys svaga kursutveckling noterades betydande vär- deminskningar för bl.a. Svenska Spel och Svedab, där högre avkastningskrav är en gemensam förklaringsvariabel.
Kursutveckling börsnoterade innehav
Under 2022 minskade värdet på innehaven i Telia Com- pany och SAS med 25 respektive 64 procent. Den negativa utvecklingen för Telia Company var i nivå med sektorn i stort och utvecklingen för SAS präglades av pågående rekonstruktion. Sammantaget minskade värdet på de börs- noterade innehaven med 26 procent motsvarande drygt 15 miljarder kronor.
Värdeutveckling
Per sektor (justerat för transaktioner) c)
820
700
630 640
850
Basindustri/ |
|
||
|
Energi |
(LKAB, Sveaskog, Vattenfall) |
|
|
Telekom |
(Telia Company) |
|
Tjänst |
(APL, Bilprovningen, Lernia, Miljömärkning |
||
|
|
|
Sverige, RISE, Samhall, SOS Alarm, Svenska Spel) |
|
Fastighet |
(Akademiska Hus, Jernhusen, Specialfastigheter, |
|
|
|
|
Statens Bostadsomvandling) |
|
Finans |
(Almi, Saminvest, SBAB, SEK, |
|
|
|
|
Svenska Skeppshypotek, Swedfund) |
|
Konsument |
(Apoteket, Systembolaget) |
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
Källa: Finansdepartementet.
c) Förutom redovisade sektorer ingår även sektorn Övriga (Dramaten, Operan och Visit Sweden) med ett samlat värde understigande 1 mdkr.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 9
17
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Regeringens förvaltning Fallstudier
Mångdimensionellt värdeskapande
Bolagen med statligt ägande arbetar för att ligga i framkant inom hållbart företagande och genomför kontinuerligt en rad satsningar som syftar till att säkerställa deras framtida position i en hållbar värld.
Med värdeskapande som övergripande mål för bolags- förvaltningen är hållbart företagande en central del av regeringens bolagsstyrning. Bolagen med statligt ägande ska vara ledande i den gröna omställningen och i övrigt agera föredömligt inom området hållbart företagande,
vilket inkluderar ett strategiskt och transparent arbete med samarbete i fokus. När bolagen etablerar hållbara strategier stärker de sin konkurrenskraft, vilket är en förutsättning för att de fortsatt ska vara framgångsrika.
AKADEMISKA HUS Akade- miska Hus och Linköpings uni- versitet tillsammans med ett tjugotal partners från hela Europa samverkar i ett nytt
Europas största fyndighet för sällsynta jordartsmetaller
digitala tvillingar. Projektets mål är att förbättra luftkvalite- ten i städer med hjälp av ny teknik och nya beteenden.
Akademiska Hus och Linkö- pings universitet kommer framför allt att medverka i en av projektets piloter som handlar om hantering av luft- kvalitet med hjälp av simule- ring i en digital tvilling samt att utveckla ett adaptivt rekommendationssystem för miljöernas användare.
LKAB LKAB har identifierat betydande mängder sällsynta jordartsmetaller i Kirunaområ- det. Efter en framgångsrik pro- spektering redovisar LKAB mineraltillgångar för sällsynta jordartsmetaller på mer än en miljon ton oxider. Det är den största kända fyndigheten av sällsynta jordartsmetaller i Europa och skulle kunna bli en betydande byggsten för att få fram de kritiska råmaterial som är helt avgörande för att möjlig- göra den gröna omställningen.
Fyndet anses t.ex. tillräckligt för att möta en stor del av EU:s fram- tida behov för tillverkning av de permanentmagneter som krävs för elmotorer i bl.a. elbilar och vindkraftverk.
LKAB planerar sedan tidigare en cirkulär industripark i Luleå med ny teknik för utvinning och föräd- ling av fosfor, jordartselement och fluor från dagens befintliga gruvproduktion. I stället för att detta som i dag deponeras som avfall kan nya hållbara produkter skapas.
10 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022
18
Vattenfall kartlägger påverkan
på biologisk mångfald i hela värdekedjan
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Fallstudier Regeringens förvaltning
CSRD sätter hållbarhets- frågorna i ett större sammanhang
VATTENFALL Vattenfall är en föregångare när det gäller att mäta bolagets totala påverkan på biologisk mångfald. Global Biodiversity Score är ett verktyg som gör att företag och finans- institut kan få en samlad bild av hur olika verksamheter och leve- rantörskedjor påverkar arter och naturmiljöer. Utifrån detta kan företag sätta mål som ligger i linje med den bästa tillgängliga vetenskapen för planetens gränser.
Ett exempel är arbetet inom det regionala distributionsnätet där Vattenfall kartlagt 8 600 km för att hitta områden med extra höga naturvärden. Utifrån resul-
taten har Vattenfall tagit fram speciella skötselplaner för områ- dena med högt naturvärde och satt ett mål att genomföra biodi- versitetshöjande åtgärder i minst 70 procent av dessa områden till 2025.
År 2022 placerade sig Vattenfall än en gång på första plats på Ecogains europeiska index för biologisk mångfald. Ecogain är ett svenskt miljökonsultföretag som specialiserat sig på biologisk mångfald och har sedan 2020 utfört rankingar av storföretag och deras arbete med att skydda och stärka naturen som en del av affärsverksamheten.
SAMHALL I slutet av 2022 antogs det nya
Samhall genomför nu en ny väsentlighetsanalys utifrån CSRD:s krav på s.k. dubbel väsentlighet. Det innebär att väsentliga hållbarhetsaspekter identifieras ur två perspektiv. Först identifieras bolagets påverkan på omvärlden och sedan omvärldens påverkan på bolaget och ytterst dess finan- siella rapporter.
Samhall har under 2022 jobbat med att integrera hållbarhets- arbetet än mer i strategiarbe- tet. Det gör arbetet med den
Fler och fler väljer Svevias |
att bättre stå emot slitaget av |
|
miljöanpassade asfalt |
trafik och väder. I kombination |
|
SVEVIA I oktober 2020 presen- |
med miljöanpassad tillverkning |
|
och hög inblandning av återvun- |
||
terade Svevia i samarbete med |
||
nen asfalt minskar också utsläp- |
||
Stora Enso en klimatanpassad |
||
pen av CO2 med 74 procent jäm- |
||
asfalt där trädens naturliga bin- |
||
fört med konventionell asfalt. |
||
demedel, lignin, ersätter en del |
||
|
||
av det oljebaserade bindemed- |
Under 2022 så har denna miljö- |
|
let. Lignin är ett samlingsnamn |
anpassade asfalt valts på ett |
|
för en polymer som ingår i väx- |
flertal håll runtom i Sverige. |
|
ters cellväggar och som ger vir- |
Några exempel är gator samt |
|
ket dess styvhet och mekaniska |
gång- och cykelvägar i Göte- |
|
styrka. Den höga prestandan är |
borgs stad, gator i Lunds kom- |
|
i sig en miljövinst då Svevia tror |
mun och en 1,7 km lång gata i |
|
att asfalten faktiskt kan komma |
Håbo. |
|
|
|
nya rapporteringen enklare, då regelverket ställer krav på att bolaget ska förklara hur
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 11
19
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Regeringens förvaltning Fallstudier
Digitalisering och innovation inom den statliga bolagsportföljen
Bolag med statligt ägande ska aktivt utnyttja digital- iseringens möjligheter i sitt värdeskapande, samt hålla noggrann kontroll på de nya risker som uppstår.
Staten har som ägare tydligt uttryckt sin förväntan om att bolagen med statligt ägande aktivt ska utnyttja digitalise- ringens möjligheter i sitt värdeskapande, samt hålla nog- grann kontroll på de nya risker som uppstår. Bolagen har uppmanats att lyfta upp digitaliseringsfrågan på styrelsens agenda, avsätta tid för att diskutera vad digitaliseringen innebär och vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa bolagens långsiktiga konkurrenskraft.
Bolagsförvaltningen har skapat utrymme för att diskutera digitaliseringsfrågor under ägardialoger och tidigare även anordnat olika nätverksträffar mellan bolagen på temat digitalisering, i syfte att inspirera och uppmuntra kunskaps- utbyte mellan bolag med statligt ägande.
År 2019 inrättades ett
KingPin:
SVEASKOG Sveaskog har utveck- lat KingPin, ett
KingPin har ökat Sveaskogs möjlig- het att effektivisera skogsproduk- tionen eftersom bolaget bättre kan simulera och optimera utfallet vid avverkning och aptering av varje specifikt träd och matcha det mot kundernas specifika köp- behov. Verktyget utvärderar själv delresultaten och itererar vidare längs olika varianter för att på
bästa sätt leverera det sågtimmer som efterfrågas av kunden.
KingPin nominerades i kategorin Årets hållbara projekt på CIO
Awards 2022 och kammade hem vinsten inom denna kategori på CIO Awards den 12 december.a)
a)CIO Awards arrangeras årligen av CIO Sweden i samarbete med Accenture. Vinnarna tas fram i en utvärderingsprocess som löper över mer än ett halvår, och utses av en oberoende jury bestående av CIO:er, experter och forskare.
Artificiell Intelligens (AI) för giftfria produkter
RISE Kan AI hjälpa företag att |
Hittills har insatserna mot hälso- |
skyddar det hälsa samt miljö och |
|
redan vid en patentansökan |
och miljöfarliga kemikalier skett |
möjliggör en cirkulär ekonomi. |
|
utveckla giftfria produkter? Det |
främst när produkterna redan |
Projektet visar mycket goda resul- |
|
ville Kemikalieinspektionen och |
finns ute på marknaden. Det |
||
tat vilket gör att myndigheterna |
|||
Patent- och registreringsverket |
arbetet är resurskrävande och |
||
nu vill gå vidare och utveckla |
|||
undersöka. Till sin hjälp tog myn- |
kemikalierna hinner orsaka skador |
||
digheterna |
och ge stora samhällskostnader. |
||
tem som löpande, automatiskt |
|||
ningsinstitutet RISE som använde |
Om företagen redan i patentfasen |
||
och i stor skala analyserar patent- |
|||
patentdata för att träna en upp- |
kan få stöd att designa och produ- |
||
data. |
|||
sättning befintliga |
cera giftfria varor och material |
||
|
12 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022
20
Lowcode: Digitalisering med stormsteg
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Fallstudier Regeringens förvaltning
Telia lanserar Heating
Optimization
GREEN CARGO Green Cargo började att utveckla applikatio- ner i lowcode 2020, utveckling som kräver lite eller inget kodande. Den högpresterande plattformen implementerades som en central del av bolagets digitaliserings- resa och plattformsarkitektur i molnet. Med hjälp av lowcode har Green Cargo blivit obero- ende av extern utveckling av nya applikationer och
i samverkan med verksamheten för att digitalisera komplexa verk- samhetsprocesser.
Tack vare det nya arbetssättet har Green Cargo under 2022
kunnat växla upp digitaliserings- tempot påtagligt och bolagets agila utvecklingsteam har bidra- git till innovation i kundgränssnit- tet, moderniserat produktionen av tåg samt digitaliserat verksam- hetskritiska processer. Tillämp- ningen av lowcode gör det möj- ligt att öka produktiviteten och förbättra punktligheten på ett kostnadseffektivt sätt.
Leverantören av plattformen är en global ledare inom lowcode- segmentet och refererar till Green Cargo som en av de mest framgångsrika tillämpningarna av deras plattform över alla regio- ner, branscher och kunder.
TELIA COMPANY Med den kraftiga ökningen av energipri- serna som noterades under vintern och risken för tillfällig effektbrist har det varit viktigt att minska energiförbruk- ningen där det varit möjligt. Eftersom byggnader i EU står för 40 procent av den totala energiförbrukningen och
36 procent av utsläppen av växthusgaser, kan betydande besparingar göras genom att byggnader görs mer energi- effektiva. Tillsammans med energioptimeringsföretaget KTC har Telia Company lanse- rat Heating Optimization i Norden, en lösning som kan bidra till att minska energiför- brukningen för uppvärmning
Guldägg till Dramatens interaktiva ljudpromenad
DRAMATEN Ljudpromenaden Doktor Glas, en samproduktion mellan Dramaten, DVA Studio AB och produktionsbolaget TÅBB AB, vann Guldägget 2022 i kate- gorin Årets audio. Promenaden släpptes hösten 2020 för att erbjuda publiken en coronasäk- rad kulturupplevelse utomhus. Den finns som en app att ladda
ner på AppStore och Google Play och har laddats ner över 2 600 gånger och 30 000 km har pro- menerats. Ljuden är utplacerade längs promenaden och spelas upp tredimensionellt beroende på användarens position i realtid. Ibland används augmented rea- lity för att förstärka de fysiska miljöerna ytterligare.
I ljudpromenaden får publiken återuppleva dramat när de går genom Stockholm och de platser romanen utspelar sig på. Det är Doktor Glas själv, gestaltad av Krister Henriksson, som leder lyssnaren mellan de olika stock- holmsadresser där Hjalmar Söderbergs kärleks- och mord- drama utspelar sig.
med upp till 10 procent och minska såväl fastighetsägares kostnader som miljöpåverkan samtidigt som de boendes komfort förbättras.
Den nya lösningen använder trådlösa
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 13
21
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Strategi och mål
22
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Aktivt ägande Strategi och mål
Aktivt ägande
Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta bolag med statligt ägande så att den långsiktiga värde- utvecklingen blir den bästa möjliga och att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. God bolags- styrning är en förutsättning för att regeringen ska kunna utföra detta uppdrag.
Den statliga bolagsportföljen bestod vid årsskiftet 2022/23 av 36 helägda och sju delägda bolag med ett sammanlagt värde på ca 850 miljarder kronor. Gemensamt sysselsätter de statligt ägda bolagen med dotterbolag ca 107 000 per- soner och ca 134 000 personer när även intressebolagen inkluderas. Av de statligt ägda bolagen har 22 stycken ett av riksdagen särskilt beslutat samhällsuppdrag, vilket innebär att de skapar samhällsnytta som inte alltid går att mäta i ekonomiska termer.
Statligt ägda bolag representerar starka varumärken och spelar en viktig roll i det svenska samhället. Flera av bola- gen har startat som affärsverk, affärsverksamhet inom myndighet eller statliga monopol. I dag verkar de flesta av bolagen på fullt konkurrensutsatta marknader varför det är viktigt att de liksom privatägda bolag agerar långsiktigt, effektivt och lönsamt samt ges förmåga att utvecklas. Det betyder också att bolag med statligt ägande måste tillämpa konkurrenslagens (2008:579) bestämmelser på samma sätt som privatägda bolag.
Regeringen ska aktivt förvalta statens tillgångar i form av aktierna i bolagen med statligt ägande så att deras värde- utveckling och avkastning blir den bästa möjliga givet ett
balanserat risktagande samt att de särskilt beslutade sam- hällsuppdragen utförs väl. Det är viktigt att staten är en aktiv, professionell ägare med fokus på långsiktigt och hållbart värdeskapande.
För staten som aktiv och professionell ägare ingår att pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom att överväga bola- gens olika uppdrag och inriktning. Inriktningen på många av bolagens verksamhet och samhällsuppdrag motiverar att staten även fortsättningsvis är en betydande bolags- ägare.
Regeringens bolagsstyrning
Utgångspunkten för regeringens bolagsstyrning är den svenska bolagsstyrningsmodellen. Det innebär bl.a. att de bolag som ägs av staten styrs associationsrättsligt på samma sätt som privatägda bolag med bolagsstämman som det högsta beslutande organet. Det innebär också att styrel- sen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av dess angelägenheter och att det är styrelsens ansvar att fastställa mål och strategi för bolagets verksamhet medan bolagets ledning sköter den operationella driften. Bolag med statligt ägande lyder som utgångspunkt under samma lagar och regler som privatägda bolag, se tabellen nedan.
Ramverket för bolag med statligt ägande
Bolag med statligt ägande styrs likt privatägda bolag i första hand av aktiebolagslagen.
Bolagsstyrningen skiljer sig väsentligt från styrningen av statliga myndigheter.
|
Rättsligt ramverk |
Verksamhet och uppdrag |
Högsta beslutande organ |
|
|
|
|
Bolag med |
• Aktiebolagslagen |
• Bolagsordningens |
Bolagsstämma |
statligt ägande |
• Statens ägarpolicy |
verksamhetsparagraf |
|
|
• Regelverk för emittenter a) |
• Ägaranvisning b) |
|
|
• Svensk kod för bolagsstyrning |
|
|
|
|
|
|
Börsnoterade |
• Aktiebolagslagen |
• Bolagsordningens |
Bolagsstämma |
bolag |
• Regelverk för emittenter |
verksamhetsparagraf |
|
|
• Svensk kod för bolagsstyrning |
|
|
|
|
|
|
Myndigheter |
• Myndighetsförordningen |
• Regleringsbrev |
Myndighetschef/styrelse |
|
• Förordning med instruktion |
• Särskilda regeringsbeslut |
eller nämnd |
|
för myndigheter |
om uppdrag |
|
|
|
|
|
a)Gäller för extern rapportering.
b)Förekommer i huvudsak för bolag med särskilt beslutat samhällsuppdrag.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 15
23
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Strategi och mål Aktivt ägande
Aktivt ägande
Ett aktivt ägande inom ramen för statens ägarpolicy.
Statens ägarpolicy |
|
|
och principer för bolag |
|
|
med statligt ägande 2020 |
h |
|
r |
||
|
||
ö |
|
|
f |
|
|
n |
|
|
e |
|
|
l |
|
|
å |
|
|
m |
|
|
a |
|
|
l |
|
|
a |
|
|
b |
|
|
o |
|
|
l |
|
|
G |
|
å
l
l
b
|
|
|
|
|
ägledande |
pri |
|
|
|
|
|
|
|
|
:sv |
|
|
|
|||
|
|
|
N |
|
|
nc |
|
|
|
|
|
|
|
F |
|
|
|
|
ip |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
er |
|
|
|
|
g |
|
|
|
|
|
f |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ör |
|
||
|
|
n |
|
|
|
|
|
|
f |
|
|
|
li |
|
|
|
|
|
|
ö |
|
|
|
k |
|
|
|
|
|
|
r |
|
|
|
c |
|
|
|
|
|
|
e |
|
|
|
e |
|
|
|
|
|
|
t |
|
|
|
v |
|
|
Bolagsgrupper |
|
|
a |
||
|
|
t |
|
|
|
|
g |
|||
|
u |
|
|
|
|
|
|
|
c |
|
r |
|
|
|
för varje enskilt |
|
|
|
o |
||
|
|
|
|
|
|
h |
||||
a |
|
|
|
|
|
|
|
m |
||
|
|
|
|
|
innehav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
n |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Arbete |
ä |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
i |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
s |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
k |
|
Transparens- |
|
|
|
|
i bolags- |
l |
|||
|
|
|
|
|
r |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
g |
|
krav |
|
|
|
|
|
styrelserna |
a |
||
|
|
|
|
|
|
i |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ä |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
t |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
t |
|
|
|
|
|
Aktivt |
|
|
|
|
g |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
e |
|
|
|
|
|
|
ägande |
|
|
|
|
h |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
e |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
t |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
r |
Ägardialog |
Nominering |
|
av styrelser |
||
|
Statens ägarpolicy
F
N : s
G l o b a l C o mpact
O
Mål och |
|
|
|
|
|
|
fö |
uppföljning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
lla |
|
|
|
|
|
|
|
|
e |
|
|
|
|
|
|
|
n |
|
|
|
|
|
|
|
o |
|
|
|
|
|
|
|
ti |
|
|
|
|
|
|
|
a |
|
|
|
|
|
|
in |
|
|
|
|
|
|
lt |
|
|
|
|
|
|
u |
|
|
|
|
|
|
m |
|
|
|
|
|
|
ör |
|
|
|
|
|
|
rf |
|
|
|
|
|
|
ECD:s riktlinje |
|
|
|
|
|
|
|
r
e
t
ag
Statens ägarpolicy
I statens ägarpolicy redogörs för regeringens uppdrag och mål, tillämpliga ramverk och viktiga principfrågor avseende bolagsstyrningen av bolag med statligt ägande. I statens ägarpolicy 2020 ingår regeringens principer för bolagsstyr- ning, principer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare och principer för extern rapportering. Statens ägarpolicy ska tillämpas i bolag med statligt majoritetsägande. I övriga bolag, där staten är del- ägare, verkar staten i dialog med övriga ägare för att ägar- policyn ska tillämpas.
OECD:s riktlinjer för bolagsstyrning av statligt ägda företag
Den svenska regeringens förvaltningsprinciper följer i huvudsak OECD:s riktlinjer för bolagsstyrning respektive
OECD:s riktlinjer för bolagsstyrning av statligt ägda före- tag ger staten som ägare och de statligt ägda bolagen ett förutsägbart ramverk att förhålla sig till och innebär att sta- tens roll som ägare tydligt avskiljs från statens övriga roller. Sverige har deltagit i framtagandet av både de ursprungliga riktlinjerna från 2005 och de reviderade riktlinjerna från 2015. Riktlinjerna är rekommendationer som riktas till regeringar för att säkerställa att statligt ägda företag verkar effektivt, transparent och ansvarstagande. De är en inter- nationell standard som syftar till att undvika att staten gör misstagen att agera som en passiv ägare eller som en över- drivet interventionistisk ägare.
Förvaltningsorganisation
Finansministern ansvarar för en enhetlig ägarpolitik
för bolag med statligt ägande och är ansvarigt statsråd för huvuddelen av bolagen (se olika departements förvalt- ningsansvar samt bolagsansvariga statsråd i tabellen på sidan 18). Finansdepartementet har en särskild organisa-
tion specialiserad på bolagsstyrning och förvaltning för att säkra ett långsiktigt värdeskapande i den statliga bolags- portföljen. Förvaltningsorganisationen består dels av bolagsförvaltare, som arbetar i ett antal bolagsstyrelser var och leder organisationens löpande arbete kring innehaven organiserat i bolagsgrupper, dels av specialister inom bolagsanalys, hållbart företagande, affärsjuridik och styrelserekrytering.
Förvaltningsorganisationens arbete bedrivs inom ramen för statens bolagsstyrningsmodell och ett antal verktyg och processer har utvecklats för att åstadkomma en aktiv och professionell förvaltning. Dessa beskrivs närmare nedan.
Aktivt ägande
Bolagsgrupper för varje enskilt innehav
Arbetet med att utveckla och förvalta bolagsinne- haven bedrivs i huvudsak utifrån bolagsgrupper.
Bolagsgruppen leds av bolagsförvaltaren och består även av specialister inom analys, affärsjuridik, styrelserekryte- ring och hållbart företagande, som var och en kan leda enskilda projekt inom ramen för bolagsgruppen. På basis av de olika bolagens storlek, komplexitet eller förändrings- agenda varierar bolagsgruppens storlek och sammansätt- ning. Sammansättningen bidrar till att gruppen har goda insikter i marknaden och bolagets omvärld samt en förstå- else för bolagets utmaningar och risker vilket gör att för- valtningen kan bidra till bolagens positiva värdeutveckling. I bolagsgrupperna sker analyser av bolagens verksamhet, marknad, konkurrenter och hållbart förtagande vilket bi- drar till att säkerställa värdeskapandet i statens innehav genom en aktiv förvaltning. Bolagsgrupperna hanterar samtliga löpande ägarfrågor som rör de förvaltade bolagen t.ex. analyser av marknad och strategi, styrelseföränd- ringar, fastställande av ekonomiska mål, uppdragsmål och utdelningspolicyer, samt måluppfyllelse.
16 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022
24
Skr. 2022/23:140 Bilaga
Arbete i bolagsstyrelserna
Bolagsförvaltaren har samma ansvar och uppdrag som övriga ledamöter i styrelsen och ska i enlighet med aktiebolagslagen se till bolagets bästa. Styrelseuppdra-
get ger bolagsförvaltaren fördjupad kunskap om bolaget, de marknader bolaget verkar på samt viktiga frågor och utmaningar för bolaget. Bolagsförvaltarens kompetens bidrar till bolagsgruppens kunskaper om bolagen vilket underlättar exempelvis förberedelse och planering av analyser och ägardialoger på Regeringskansliet. Bolags- förvaltaren har samma mandat som övriga styrelseledamö- ter och den formella dialogen mellan ägare och bolag sker genom ägardialoger mellan politisk ledning och bolagets styrelseordförande. Bolagsförvaltaren kan i sin roll som styrelseledamot, utöver den generella kompetensen för styrelsearbete, bidra med kunskaper i bolagsstyrnings- frågor och statens ägarpolicy samt hur olika processer ser ut inom Regeringskansliet. Det är dock varje styrelseleda- mots ansvar att känna till innehållet i statens ägarpolicy.
Nominering av styrelser
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltning av dess angelägenheter, vilket bl.a.
innebär att styrelsen fastställer bolagets övergripande strategi, inklusive strategiska mål för ett hållbart värdeska- pande, samt fattar andra viktiga strategiska beslut. Styrel- serna i bolagen med statligt ägande ska ha hög kompetens som är väl anpassad till respektive bolags verksamhet, situation och framtida utmaningar. I syfte att säkerställa en effektiv kompetensförsörjning till bolagens styrelser tillämpas enhetliga och gemensamma principer för en strukturerad styrelsenomineringsprocess. Läs mer om styrelsenomineringsprocessen på sidan 19. Styrelsens ord- förande har en särställning i styrelsen. Ordföranden ansva- rar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt, men har även andra uppgifter såsom ansvaret att samordna styrelsens syn med ägarens när bolaget står inför särskilt viktiga avgöranden. Styrelsens ordförande ansvarar för den löpande dialogen med bolagets ägare.
Mål och uppföljning
Mål och uppföljning är viktiga redskap för staten som bolagsägare, se figuren till höger. Genom att
bolagens prestation regelbundet följs upp mot fastställda mål kan bolagens utveckling mätas. I de fall ett bolag inte når målen kan ägaren begära en plan från bolaget på åtgär- der att vidta. Ekonomiska mål och uppdragsmål beslutas vid bolagsstämman. De ekonomiska målen ger möjlighet att mäta och följa upp bolagens lönsamhet, effektivitet och risknivå. Uppdragsmål beslutas för de bolag som har särskilt beslutade samhällsuppdrag, framför allt för att möjliggöra utvärdering av hur väl det särskilt beslutade samhällsuppdraget utförs.
För att på ett tydligt sätt integrera hållbart företagande i bolagets affärsstrategi och affärsutveckling har ägaren uppdragit åt bolagsstyrelserna att fastställa strategiska mål för ett hållbart värdeskapande. Samtliga mål följs upp inom ramen för ägardialogen.
Aktivt ägande Strategi och mål
Mål och uppföljning, Beslutsmandat
|
Uppdrag |
|
Riksdagen beslutar om bolagens |
|||||
|
|
|||||||
|
|
övergripande uppdrag. |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
I statens ägarpolicy redogörs för |
Ägarpolicy |
|
regeringens uppdrag och mål, |
||||||
|
tillämpliga ramverk och viktiga |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
principfrågor avseende bolags- |
|
|
|
|
|
|
|
|
styrning. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Ekonomiska mål, uppdragsmål |
Ekonomiska |
|
|
Uppdrags- |
|
||||
|
|
|
||||||
mål |
|
|
mål |
|
och strategiska mål syftar till |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
att tydliggöra bolagets uppdrag, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Strategiska mål |
|
att verksamheten bedrivs effek- |
||||||
|
tivt och hållbart, samt underlätta |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
uppföljning. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
I ägardialogen följer staten som
Ägardialog
målen.
Ägardialog
Finansdepartementet har förvaltningsansvar
för majoriteten av de statligt ägda bolagen. Andra departement som också har förvaltningsansvar är Kultur- departementet och Utrikesdepartementet, se tabellen på sidan 18. De ansvariga departementens politiska ledning träffar regelbundet styrelseordföranden och ledningen hos de statligt ägda bolagen vid så kallad ägardialog. Vid ägar- dialogen sker uppföljning av uppdragsmål och ekonomiska mål. Utfallet gentemot målen diskuteras, liksom eventuella åtgärder som planeras för att nå målen. Även de av styrel- sen fastställda strategiska målen för ett hållbart värde- skapande följs upp. Vid ägardialogen diskuteras även för bolagets verksamhet aktuella frågor av väsentlig karaktär.
Transparenskrav
De statligt ägda bolagens externa rapportering, som omfattar årsredovisning, delårsrapporter,
bolagsstyrningsrapport, hållbarhetsredovisning och ersätt- ningsrapport, ska vara lika transparent som i publika aktie- bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Kravet på öppen och professionell informationsgivning i bolagen med statligt ägande syftar till att bibehålla förtroendet för bolagen hos allmänheten och i näringslivet. En aktiv förvaltning av de olika bolags- innehaven syftar till att långsiktigt ha en god insikt i bola- gens verksamheter och löpande hantera olika ägarfrågor.
Internationella riktlinjer
I statens ägarpolicy framgår att bolag med stat- ligt ägande ska agera ansvarsfullt och arbeta aktivt för att följa internationella riktlinjer om
miljöhänsyn, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, anti- korruption och affärsetik. Regeringen har identifierat ett antal internationella principer och riktlinjer som väsentliga för bolag med statligt ägande: de tio principerna i FN:s Global Compact, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multi- nationella företag. Därutöver ska bolag med statligt ägande inom ramen för sin verksamhet analysera de globala håll- barhetsmålen i Agenda 2030 för att identifiera de mål som bolaget genom sin verksamhet påverkar och bidrar till.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 17
25
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Strategi och mål Aktivt ägande
Förvaltningsansvar
Bolagsansvarigt statsråd inom parentes.
Finansdepartementet a) |
SBAB |
Kulturdepartementet |
(statsrådet Svantesson) |
SEK, Svensk Exportkredit |
(statsrådet Liljestrand) |
Akademiska Hus |
SJ |
Dramaten |
Almi |
SOS Alarm |
Operan |
APL, Apotek Produktion |
Specialfastigheter |
Voksenåsen |
& Laboratorier |
SSC, Svenska rymdaktiebolaget |
|
Apoteket |
Statens Bostadsomvandling |
Utrikesdepartementet |
Arlandabanan Infrastructure |
Stiftelsen Industrifonden |
(statsrådet Billström) |
Bilprovningen |
Stiftelsen Norrlandsfonden |
INSTEX |
EUROFIMA |
Sveaskog |
Sweden House |
Green Cargo |
Svedab |
|
Göta kanalbolag |
Svenska Skeppshypotek |
|
Infranord |
Svenska Spel |
|
Jernhusen |
Svevia |
|
Lernia |
Swedavia |
|
LKAB |
Swedfund International |
|
Miljömärkning Sverige |
Systembolaget |
|
PostNord |
Telia Company |
|
RISE, Research Institutes of Sweden |
Teracom Group |
|
Samhall |
Vattenfall |
|
Saminvest |
Visit Sweden |
|
SAS |
|
|
a) Förvaltningen av bolagen med statligt ägande flyttades från Näringsdepartementet till Finansdepartementet vid årsskiftet 2022/23 och gavs förvaltningsansvar för ytterligare tre bolag. Förvaltningen av Miljömärkning Sverige övergick från konsumentenheten vid Finansdepartementet till avdelningen för bolag med statligt ägande (BSÄ) på samma departement. Likaså övergick förvaltningen av APL och Systembolaget från enheten för folkhälsa och sjukvård vid Socialdepartementet till BSÄ.
Kostnader
Kostnaden för förvaltningsorganisationen inom Regerings- kansliet uppgick under 2022 till 42,5 (41,7) miljoner kronor vilket motsvarar 0,01 procent av förvaltat kapital. Arvode för externt köpta tjänster såsom finansiell, ekonomisk och juridisk rådgivning samt framställandet av verksamhetsbe- rättelsen och Regeringskansliets delårsrapporter för bolag med statligt ägande uppgick till 26,2 (14,6) miljoner kronor. Kostnaderna för förvaltningsorganisationen utgörs huvud- sakligen av lönekostnader men också av andra löpande kostnader såsom kontorsmaterial. Kostnader för bolagsför- valtningen inom andra departement inräknas inte, då de främst består av lönekostnader som även hänförs till övriga arbetsuppgifter inom respektive departement.
Bemyndiganden att förändra det statliga ägandet
Regeringen beslutade den 31 mars 2022 att sälja Metria till Sikri Holding AS, i enlighet med riksdagens bemyndigande från 2017 (prop. 2016/17:181, bet. 2016/17:NU24, rskr.
2016/17:333). Försäljningen slutfördes den 1 april 2022.
Regeringen beslutade den 7 juni 2022 att sälja Orio till Hedin Mobility Group AB, i enlighet med riksdagens bemyndigande från 2013 (prop. 2012/13:99, bet.
2012/13:FiU21, rskr. 2012/13:287). Försäljningen slutfördes den 9 juni 2022.
Det finns tre andra nu gällande bemyndiganden att förändra det statliga ägandet, se tabellen nedan.
Bemyndiganden att förändra det statliga ägandet
Bolag |
Nuvarande |
Bemyndigande att |
Beslut |
ägarandel, % |
förändra ägandet till, % |
||
Bilprovningen |
100 |
0 |
prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10, rskr. 2009/10:162 |
Lernia |
100 |
0 |
prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:103 |
SAS |
21,8 |
0 |
prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35, rskr. 2009/10:220 |
18 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022
26
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Aktivt ägande Strategi och mål
Styrelsenomineringsprocessen
Förvaltningsorganisationen inom Finansdepartementet har egna styrelserekryterare vars uppgift bl.a. är att utvärdera styrelserna för bolagen med statligt ägande och ta fram förslag på ordförande och övriga ledamötera).
Styrelsenomineringsprocessen genomförs årligen och inleds efter sommaren då befintliga styrelser varit på plats sedan årsstämmorna i april och ofta haft sina första strategimöten. Tillsammans med en arbetsgrupp med representanter från bolagsgruppen för respektive bolag analyserar styrelserekry- terarna kompetensbehovet utifrån nuvarande styrelsesam- mansättning och genomförda styrelseförändringar. Till grund för analysen ligger styrelseutvärderingarna, dvs. ägarens utvärdering och styrelsens utvärdering, samtal med respektive bolags styrelseordförande och bolagsgruppernas analyser.
En viktig del i arbetet handlar om att förstå vilka strategiska och operativa utmaningar bolaget står inför och för att få en bättre bild av detta sker ofta även en diskussion med vd. Styrelsen ska ha rätt samlad kompetens, erfarenhet och bak- grund för att kunna förvalta bolagets angelägenheter med integritet och effektivitet. Det krävs att varje ledamot har den tid och det engagemang som behövs för uppdraget samt en stark integritet och förmåga att se till bolagets bästa.
Med utgångspunkt i respektive styrelses kompetensbehov fastställs kravprofiler för de styrelseledamöter och ordfö- rande som ska rekryteras och styrelserekryterarna inleder sökprocessen. Urvalet av ledamöter görs från en bred rekry- teringsbas för att ta vara på kompetensen hos såväl kvinnor och män, som hos personer med olika bakgrund och erfaren- heter. Genom att ta in ledamöter med varierad bakgrund får styrelsen bredare kompetens och förbättrad dynamik, med syftet att mångfalden ska minska grupptänkandet.
Den politiska förankringen, beredningen, pågår löpande under hösten och vintern. Dels bereds vilka ordförande och styrelseledamöter som ska väljas om och ersättas, dels bereds förslagen på nya ordförande och övriga nya styrelseledamö- ter. Bolagsansvarigt statsråd beslutar sedan om nominering till årsstämman som beslutar om valet av styrelse.
Varje år väljs omkring
På nästa sida följer några vanliga frågor och svar med förvalt- ningsorganisationens två styrelserekryterare.
a)Styrelsenomineringsprocessen omfattar även styrelserna för Stiftelsen Industrifonden, Stiftelsen Norrlandsfonden och organisationen
Svenska skeppshypotekskassan. I de börsnoterade bolagen Telia Company och SAS sköts styrelserekryteringen av respektive bolags valberedning.
Styrelsenomineringsprocessen
Årscykel
Beredning inom Regeringskansliet
Regeringskanslibeslutb) (nomineringsbeslut, förordnande,
instruktion, fullmakt)
Sökprocess
Årsstämma
Kompetensanalys
Styrelsens utvärdering |
Ägarens utvärdering |
b) Beslut av bolagsansvarigt statsråd
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 19
27
Skr. 2022/23:140 Bilaga
Strategi och mål Aktivt ägande
Styrelsenomineringsprocessen, forts
Hur hittar ni rätt ledamöter?
Som grundregel jobbar vi med klassisk headhunting utifrån en fastställd kravprofil. Kravprofilen varierar beroende på bransch, specifik kompetens som krävs och de utmaningar som bolaget står inför. Utgångspunkten för hur kravprofi- len utformas är de strategiska målen och operativa utma- ningarna. Därefter genomförs en kartläggning av kandida- ter med rätt bakgrund samt erfarenhet, som sedan kontak- tas. Vi träffar löpande under året även kandidater som visar intresse för styrelseuppdrag i statliga bolag. Utöver det för- söker vi vara synliga och delta i event och olika arrange- mang där styrelserelevanta personer deltar.
Vad innebär strategisk styrelserekrytering?
I korthet kan strategisk styrelserekrytering beskrivas som en mer långsiktig plan för de förändringar som avses att göras i respektive styrelse. I stället för att utvärdera endast de årliga förändringarna jobbar vi parallellt med att se över vilken kompetens och vilka förändringar som kommer att krävas på tre till fyra års sikt. På så sätt kan vi säkerställa att
vihar kontakt med relevanta kandidater i god tid, som ofta är efterfrågade av andra ägare och valberedningar för olika styrelseuppdrag.
Vilka kompetenskrav finns och
hur skiljer de sig från exempelvis börsbolag?
Våra kompetenskrav är till stor del desamma som för börs- bolagen eller andra privatägda bolag. Att förstå ägaren har en viss betydelse men det innebär inte att alla i styrelsen behöver känna till staten som ägare. Även privatägda bolag har ofta en ledamot som representerar ägaren eller som utses av en större ägare. I vårt fall innehar bolagsförval- tarna denna roll. Utöver bolagsförvaltaren är det oftast sty- relseordföranden som har mest löpande kontakt med poli- tisk ledning och i den rollen har det högst relevans. För att vara relevant för styrelseuppdrag behöver kandidaten som regel ha erfarenhet från en ledande befattning, koncernled- ning eller liknande. Vi försöker säkerställa att det finns åtminstone två ledamöter med branschkoppling i styrelsen. Vidare krävs en person som kan leda revisionsutskottet vilket vanligtvis är en s.k.
Är det svårt att få personer med relevant kompetens till styrelserna?
Svårigheten varierar något utifrån vilket bolag som avses
–vissa bolag är helt enkelt mer intressanta eller kända än andra. Många av de kandidater som vi kontaktar ser ett värde i att ge tillbaka och bidra till samhället i något avse- ende och tycker därför att bolag med statligt ägande är intressanta. När det gäller vissa specifika nyckelkompetenser består svårigheten oftast i att individerna ska ha tid och inte vara i jävskonflikt med andra uppdrag. Den svåraste rollen
Intervjuad: Åsa Mitsell och Magnus Johansson som arbetar som styrelserekryterare på avdelningen för bolag med statligt ägande.
att attrahera kandidater till är styrelseordförande. Kandi- dater med ordförandeerfarenhet är av intresse för många andra bolag och det finns en tydlig begränsning i hur många ordförandeuppdrag som en person kan ha. Rollen kräver mer och tar därmed också mer tid i anspråk. Samtidigt är det en nyckelposition med stor betydelse för styrelsearbetet.
Har styrelseledamöternas roll ändrats över tid?
Generellt sett har styrelsearbetet professionaliserats. Leda- möterna förväntas vara inlästa på material i förväg för att vid mötet kunna diskutera andra frågor eller lyfta ut delar av materialet. Längre dragningar av redan utskickat mate- rial blir mindre vanligt. Styrelseledamöter förväntas aktivt utveckla sin kompetens inom områden som rör verksam- heten samt aktivt bidra med perspektiv på omvärlds- faktorer i styrelsearbetet. De generellt ökade regulatoriska förväntningarna påverkar också vilken kompetens som krävs till styrelsen. För exempelvis finansiella bolag med tydliga krav på regelefterlevnad är det i många fall svårt för en styrelseledamot att kunna bidra om man själv inte har en bakgrund från liknande verksamhet.
Vem bestämmer om vilka som ska väljas in?
Vårt arbete med styrelserekrytering kan jämföras med en valberedning bestående av statssekreterare, styrelserekryte- rare och styrelseordförande. Förslag på nya ledamöter för- ankras även hos ansvarigt statsråd. Statsrådsberedningen är den instans som slutgiltigt godkänner förslagen på nya ledamöter.
Finns det någon skillnad mellan att arbeta i en styrelse för ett statligt ägt och ett privat ägt bolag?
De flesta av våra ledamöter vittnar om att det finns mer likheter än skillnader i det ordinarie styrelsearbetet. Statens ägarpolicy och principer för bolag med statligt ägande upp- fattas av många som ett välformulerat dokument som beskri- ver ägarens förväntningar. Det är inte alltid som ägarens uppdrag och mål är lika tydligt uttalade i privatägda bolag.
20 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022
28
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Ekonomiska mål Strategi och mål
Ekonomiska mål för ändamålsenlig bolagsstyrning
Ekonomiska mål fastställs för bolagen med statligt ägande för att säkerställa värdeskapande, en rimlig ekonomisk risk, effektivitet samt för att tillförsäkra ägaren direkt- avkastning genom utdelningar. De ekonomiska målen ska vara långsiktiga, ambitiösa och realistiska.
Bolag med statligt ägande verkar i de flesta fall på mark- nadsmässiga villkor på konkurrensutsatta marknader. Det innebär att de har samma förutsättningar som andra aktörer på marknaden och att de i likhet med dessa drivs med värdeskapande som övergripande mål. På så vis stärks de statliga innehavens konkurrenskraft, långsiktiga värde- utveckling och effektivitet, samtidigt som risken för sned- vridning av konkurrensen minskar.
Ett betydelsefullt stöd för bolag som eftersträvar ett så effektivt resursutnyttjande som möjligt är fastställandet av ekonomiska mål. Ägaren utarbetar målen tillsammans med bolagen vilket skapar en mer nyanserad och ändamålsenlig bolagsstyrning samtidigt som kvaliteten och relevansen i målen förbättras. De ekonomiska målen ska vara realis- tiska, uppföljningsbara och ambitiösa.
För bolagen med särskilt beslutade samhällsuppdrag fast- ställs uppdragsmål för att möjliggöra uppföljning av hur väl bolagen uppfyller uppdragen. Ekonomiska mål sätts normalt i samband med uppdragsmålen eftersom det sär- skilt beslutade samhällsuppdraget då kan sättas i relation till ekonomiskt värdeskapande. En hållbarhetsanalys ingår i den fundamentala analysen av bolagets möjligheter och risker som ligger till grund för de ekonomiska målen.
De ekonomiska målen föreslås av styrelsen och beslutas av ägaren på bolagsstämman.
Ekonomiska mål – syfte
Ekonomiska mål tas vanligtvis fram för kapitalstruktur, lönsamhet och utdelning. Ägarens syfte med att fastställa ekonomiska mål är att
•säkerställa värdeskapande genom att styrelse och företagsledning arbetar mot långsiktiga, ambitiösa och realistiska mål,
•uppnå kapitaleffektivitet genom att tydliggöra kostnaden för eget kapital,
•hålla bolagens finansiella risk på en rimlig nivå,
•tillförsäkra ägaren direktavkastning genom hållbara och förutsägbara utdelningar med hänsyn tagen till bolagens framtida kapitalbehov och finansiella ställning, samt
•på ett strukturerat sätt mäta, följa upp och utvärdera bolagens lönsamhet, effektivitet och risknivå.
Metod för fastställande av ekonomiska mål
Den viktiga kapitalkostnaden
Den metod som används för att fastställa ekonomiska mål bygger på en analys i flera steg. Initialt beräknas bolagets kapitalkostnad, vilket är den förväntade avkastning en investerare kan få för en alternativ placering med samma risk och löptid. Nivån på kapitalkostnaden avgör om avkastningen till investerare är rimlig givet riskaptiten hos denne. Över tid bör avkastningen på eget kapital minst motsvara kapitalkostnaden.
Metod för fastställande av ekonomiska mål
|
|
|
|
Utdelningspolicy |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kostnad för eget kapital |
|
|
|
Lönsamhetsmål |
|
Konsistensbedömning |
|
Förslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 21
29
Skr. 2022/23:140 Bilaga
Strategi och mål Ekonomiska mål
En effektiv kapitalstruktur
Därefter fastställs ett kapitalstrukturmål för att uppnå en balans mellan risktagande och effektiv kapitalisering i bola- gen. En lämplig kapitalstruktur uppnås genom att beräkna vilken fördelning mellan eget och lånat kapital som är teo- retiskt optimal för att hålla nere bolagets kapitalkostnad. Branschjämförelser och bolagets rörelserisk vägs in i beräk- ningen, för att hitta en effektiv och finansiellt motstånds- kraftig kapitalstruktur. Kapitalstrukturmålet ska vara lång- siktigt, ambitiöst och realistiskt, och uttrycks vanligtvis som ett intervall.
Ett ambitiöst lönsamhetsmål
För finansiell och operativ effektivitet sätts ett lönsamhets- mål för bolagen. För att investeringar i bolagen ska ge äga- ren rimlig kompensation, används kapitalkostnaden som golv för lönsamhetsmålet. Analyser av bolagens affärs- planer och branschjämförelser stärker upp målsättningen. Merparten av bolagen är betjänta av avkastningsmål
(på operativt eller eget kapital) medan vissa, som binder relativt lite kapital, bättre målsätts med marginalmål för exempelvis rörelsemarginaler.
En anpassad utdelningspolicy
Som vägledning för hur stor del av bolagets vinst som ska delas ut beslutas en utdelningspolicy för bolaget. Utdel- ningen ska bygga på en förutsägbar och långsiktigt hållbar ekonomisk avkastning. Utdelning är dock inte den enda formen av värdedistribution till ägare. I de fall särskilt att- raktiva eller potentiellt lönsamma investeringsmöjligheter finns för bolaget, kan överskottskapital få behållas och nyttjas för sådana investeringar. Ägaren tillgodogör sig då bolagets värdeökning. Investeringsplaner och tillväxtmöj- ligheter ligger därför till grund för utdelningspolicyn.
År 2022 beslutade ägaren om nya ekonomiska mål för System- bolaget. Målen syftar bl.a. till att säkerställa kostnadseffektivitet. Systembolaget ska aldrig driva
Vidare kan investeringar där avkastningen inte direkt upp- når ägarens lönsamhetsmål, men som likväl möter avkast- ningsmål motsvarande eller överstigande kapitalkostnaden, betraktas som attraktiva och därför genomföras. Samman- taget innebär detta att utdelningsmålet för ett bolag inte behöver uppnås varje år utan ska ses som ett realistiskt och ambitiöst mål på lång sikt. Vanligen uttrycker policyn utdelningen som en andel av årets resultat, i de flesta fall i form av ett acceptabelt spann.
Konsistensbedömning
När förslag till kapitalstrukturmål, lönsamhetsmål och utdelningspolicy föreligger, behöver en analys genomföras så att inga inbyggda konflikter finns mellan målformule- ringarna samt den tillväxt som affärsplanen för bolaget utgår från. Ett sätt att göra detta på är att kontrollera att mål för kapitalstruktur, lönsamhet och utdelning samt till- växt skapar finansiellt utrymme att göra de investeringar som målen och affärsplanen implicerar.
Förslag
Styrelsen behandlar därefter förslag till nya ekonomiska mål och fattar beslut om att föreslå dessa mål för bolags- stämman. Ägaren beslutar formellt om målen på bolags- stämman.
Uppföljning och utvärdering
De ekonomiska målen ska vara framåtblickande och lång- siktiga. Det betyder att målen kan överträffas vissa år och inte uppnås andra år, bl.a. beroende på konjunktursväng- ningar. Vid regelbundna avstämningsmöten med bolaget följer ägaren upp bolagets utveckling och måluppfyllelse. Vid dessa tillfällen diskuteras både bolagets interna arbete för att uppfylla målen och de omvärldsfaktorer som påver- kar bolagets förutsättningar. Måluppfyllelsen utvärderas i förhållande till bl.a. rådande marknadsförutsättningar, budget och affärsplan.
Revidering av ekonomiska mål
Eftersom ett bolags interna och externa förutsättningar ständigt förändras behöver också de ekonomiska målen med jämna mellanrum ses över. Anledningar till att revi- dera målen kan bl.a. vara väsentliga förändringar i bolagets strategi eller marknadsförutsättningar, liksom större för- värv eller avyttringar. Större och varaktiga makroekonomi- ska förändringar kan också vara en anledning att se över målen. Målrevidering är en strukturerad process som involverar både ägare och bolag. Eftersom de ekonomiska målen beslutas av såväl ägare som bolag, kommuniceras mål och utfall externt av båda parter.
Under 2022 antogs nya ekonomiska mål för Bilprovningen, Statens Bostadsomvandling, Sveaskog och Systembolaget. Målprojekt inleddes även under året för Specialfastigheter och som sedan ledde till att nya mål beslutades på bolagets årsstämma 2023.
22 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022
30
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Samhällsuppdrag Strategi och mål
Om samhällsuppdrag
Ett särskilt beslutat samhällsuppdrag föreligger när ett bolag har ett uppdrag beslutat av riksdagen att bedriva verksamhet som helt eller delvis syftar till att generera andra effekter än ekonomisk avkastning för ägaren.
Ett bolag anses ha ett särskilt beslutat samhällsuppdrag när riksdagen har beslutat om att bolaget ska bedriva verksam- het som helt eller delvis syftar till att generera andra effek- ter än ekonomisk avkastning för ägaren. I vissa fall kan verksamheter inom ramen för ett särskilt beslutat samhälls- uppdrag delfinansieras genom anslag på statsbudgeten. Bland bolag med samhällsuppdrag finns bolag vars hela verksamhet utgår från samhällsuppdraget samt bolag där enbart delar av verksamheten utgår från samhällsupp- draget. För den sistnämnda kategorin är resterande verk- samhet kommersiell. Bolag som har särskilt beslutade samhällsuppdrag bidrar bl.a. till kulturella värden, mer hållbar konsumtion, forskning och utveckling, läkemedels- försörjning, kapitalförsörjning och upprätthållande av infrastruktur.
Exempelvis är syftet med Samhalls verksamhet att produ- cera efterfrågade varor och tjänster och genom detta skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga där behoven finns. Genom att arbeten skapas i kundupp- drag, på marknadsmässiga villkor i konkurrens med andra, tar Samhall vara på en outnyttjad resurs hos personer med funktionsnedsättning. Som ersättning för de merkostnader som samhällsuppdraget innebär får Samhall anslag på statens budget.
Genom sina verksamheter bidrar bolagen med samhälls- uppdrag ofta till ekonomisk nytta i andra sektorer än sin egen. Systembolagets syfte är exempelvis att bidra till för- bättrad folkhälsa genom att begränsa alkoholens skade- verkningar. Det bidrar i sin tur till lägre kostnader för vård och omsorg. Ett annat exempel är Almi och SEK som genom sina verksamheter stöttar företag och entreprenörer inom olika sektorer i deras expansion i Sverige och utom- lands. De bidrar på så vis till ökad konkurrenskraft och sysselsättning vilket är bra för samhället i stort.
I den statliga bolagsportföljen finns 22 bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag, se tabellen till höger.
Apotek Produktion & Laboratorier, APL, är en av Europas största tillverkare av extemporeläkemedel. Med lång erfarenhet och gedigen kompetens har bolaget ett viktigt samhällsuppdrag att utveckla och tillverka individanpassade läkemedel.
22 bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag
•Almi |
•SSC, Svenska |
•APL, Apotek Produktion |
rymdaktiebolaget |
& Laboratorier |
•Statens |
•Dramaten |
Bostadsomvandling |
•Göta kanalbolag |
•Sveaskog |
•Miljömärkning Sverige |
•Svedab |
•Operan |
•Svenska Spel |
•RISE, Research |
•Swedavia |
Institutes of Sweden |
•Swedfund International |
•Samhall |
•Systembolaget |
•Saminvest |
•Teracom Group |
•SEK, Svensk Exportkredit |
•Visit Sweden |
•SOS Alarm |
•Voksenåsen |
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 23
31
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Strategi och mål Uppdragsmål
Uppdragsmål tydliggör
Flera av bolagen med statligt ägande har av riksdagen särskilt beslutade samhällsuppdrag. För dessa bolag fast- ställer ägaren uppdragsmål för att kunna mäta och följa upp att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Uppdragsmålen tas fram av ägaren i dialog med bolaget.
Uppdragsmål tas fram för statligt ägda bolag som har särskilt beslutade samhällsuppdrag. Uppdragsmål tas fram av ägaren i dialog med bolaget. Det sker i en integrerad process för att undvika målkonflikt med exempelvis eko- nomiska mål och för att undvika marknadssnedvridande korssubventionering. Uppdragsmål läggs fram och beslutas av ägaren på bolagsstämman.
Efter Riksrevisionens granskning av regeringens styrning av bolag med samhällsuppdrag 2017 har en översyn av pro- cessen med fastställande av uppdragsmål utförts. Resul- tatet av översynen har inneburit förtydligande avseende grundförutsättningar för att ett uppdragsmålsprojekt ska kunna påbörjas och genomföras med goda resultat. Även uppföljning och redovisning av samhällsuppdragen och dess kostnader har förtydligats. Process och metod för faststäl- lande av uppdragsmål kommer att ses över kontinuerligt.
Uppdragsmål – syfte
Syftet med att fastställa uppdragsmål för bolagen är att
•säkerställa att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl,
•tydliggöra kostnaden för utförandet av de särskilt beslutade samhällsuppdragen,
•möjliggöra uppföljning och rapportering till riksdagen och andra intressenter, samt
•klargöra förutsättningarna för de ekonomiska målen.
Uppdragsmål i relation till ekonomiska mål
Det finns ingen motsättning mellan särskilt beslutade sam- hällsuppdrag och ekonomisk effektivitet. Statens ambition som ägare är att uppdraget ska utföras väl och på ett så effektivt sätt som möjligt. Däremot kan uppdragsmål och ekonomiska mål påverka varandra, varför det är viktigt att de fastställs i en integrerad process.
Utförandet av det särskilt beslutade samhällsuppdraget kan t.ex. vara förknippat med en kostnad, vilket påverkar bola- gets ekonomiska resultat. De ekonomiska målen sätts med hänsyn tagen till kostnaden för det särskilt beslutade sam- hällsuppdraget. Det särskilt beslutade samhällsuppdraget kan även vara kopplat till bolagets risk och bedömningen av vad som är en lämplig kapitalstruktur. Tolkningen av det särskilt beslutade samhällsuppdraget och fastställandet av uppdragsmålen har betydelse för bolagets ekonomiska för- utsättningar och vilka ekonomiska mål som kan sättas.
Vissa av bolagen med särskilt beslutade samhällsuppdrag får anslag från statens budget. En kostnadsberäkning för de särskilt beslutade samhällsuppdragen underlättar för regering och riksdag att prioritera hur skattebetalarnas pengar ska användas.
Metoden för framtagande av uppdragsmål
VAD |
VARFÖR |
HUR |
Definiera uppdraget |
Definiera varför |
Fastställa uppdragsmål som |
och vad bolaget ska göra. |
uppdraget ska utföras. |
speglar syftet och beskriver |
(enligt riksdagens beslut om bolagets |
(enligt t.ex. propositioner |
hur uppdraget ska utföras. |
verksamhetsföremål, bolagsordning |
och utskottsbetänkanden) |
(t.ex. mål för beläggningsgrad, |
och/eller ägaranvisning) |
|
volymer, effektivitetsmått eller |
|
|
annat mått inom bolagets kontroll) |
Specificera kostnad för uppdrag och inverkan på ekonomiska mål
Beaktas i processen för att fastställa ekonomiska mål
24 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022
32
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Uppdragsmål Strategi och mål
År 2022 fastställdes uppdragsmål för Statens Bostadsomvandling. Målen om hög omvandlingstakt och tillgängliga bostäder reflekterar bolagets uppdrag som innefattar att skapa samhällsnytta genom att bygga om befintliga fastigheter.
Metoden för framtagande av uppdragsmål
Förvaltningsorganisationen har en strukturerad process för att ta fram uppdragsmål för bolag med statligt ägande. Den kan summeras i tre steg.
1.Definiera vad bolaget ska göra, dvs. uppdraget.
2.Definiera varför uppdraget ska utföras, dvs. syftet eller samhällsnyttan.
3.Fastställa uppdragsmål som speglar syftet och hur uppdraget ska utföras.
I bolagsordningens verksamhetsbeskrivning framgår ofta vad det särskilt beslutade samhällsuppdraget är, men inte alltid dess samhällsnytta. Innan uppdragsmålen formuleras måste därför uppdraget och dess samhällsnytta först klar- göras. Samhällsnyttan eller syftet med det särskilt beslutade samhällsuppdraget är ofta beskrivet i den proposition som utgör underlag för riksdagens beslut. Ibland finns det flera propositioner och utskottsbetänkanden att gå igenom för att fastställa samhällsnyttan.
Enhetliga uppdragsmål tas fram genom att definiera kate- gorier för olika typer av syften eller samhällsnyttor. För dessa kategorier tas exempel på mål fram. Inom infrastruk- tur används exempelvis måtten beläggningsgrad och kvali- tetsindex. Ju högre beläggningsgrad desto större nytta ger infrastrukturen, medan kvalitetsindex används för att mäta användarens uppfattade nytta. I bolag som verkar utan konkurrens är kvalitets- och kundmätningar särskilt vik- tiga eftersom det inte finns något naturligt omvandlings- tryck på bolaget att verka mer effektivt.
Under 2022 fastställdes nya uppdragsmål för Statens Bostadsomvandling och ägaren beslutade också om nya
Bolag som hittills fått beslutade uppdragsmål
•Almi |
•Statens |
•Göta kanalbolag |
Bostadsomvandling |
•RISE, Research |
•Svedab |
Institutes of Sweden |
•Svenska Spel |
•Samhall |
•Swedavia |
•Saminvest |
•Swedfund International |
•SEK, Svensk |
• Systembolaget |
Exportkredit |
• Visit Sweden |
•SOS Alarm |
|
•SSC, Svenska |
|
rymdaktiebolaget |
|
målnivåer och/eller justerade mål för Almi, Samhall samt Visit Sweden. Vid utgången av 2022 fanns totalt 15 bolag med beslutade uppdragsmål i den statliga bolagsportföljen, se tabellen ovan.
Uppföljning och utvärdering
Uppdragsmål och utfall ska redovisas i bolagets årsredovis- ning. Uppföljning av uppdragsmål sker dels som en del av bolagsgruppens löpande arbete, dels vid ägardialoger mellan företrädare för ägaren och bolaget där utfallet gentemot målen diskuteras, liksom eventuella åtgärder som planeras för att nå målen. Väsentligt förändrade förutsättningar kan aktualisera en översyn av målen. Under ägardialogen följs även kostnadsutvecklingen upp för att genomföra samhälls- uppdraget och uppfylla uppdragsmålen.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 25
33
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Strategi och mål Måluppföljning
Måluppföljning
Måluppföljning är ett viktigt redskap i statens aktiva förvaltning. Genom att regelbundet jämföra bolagens prestation med fastställda mål kan staten som ägare utvärdera och bidra till bolagens utveckling.
Ekonomiska mål och utfall 2022 (2021)
%, om inget |
Lönsamhet |
Kapitalstruktur |
Beslutad utdelning |
|||
(avkastning eget kapital, |
(soliditet, |
(baserad på 2022 års vinst, |
||||
annat anges |
om inget annat anges) |
om inget annan anges) |
om inget annat anges) |
|||
Bolag |
Mål |
Utfall 2022 |
Mål |
Utfall 2022 |
Mål |
Utfall 2022 |
Akademiska Hus |
≥6,0a) |
6,3 (18,7)a) |
50,2 (49,6) |
70 (70) |
||
Almi |
>0b) |
>70 |
87,4 (87,6) |
- |
- |
|
APL |
>8 |
1,2 (5,8) |
42,8 (39,4) |
≥50 |
- |
|
Apoteket |
≥3c) |
2,1 (2,3)c) |
48,0 (50,0) |
60 (135)d) |
||
Bilprovningen |
≥12c) |
9,6 (13,7)c) |
51,8 (55,1) |
≥80 |
100 (100) |
|
Green Cargo |
≥10e) |
5,2 (20,7)e) |
1,4 (2,5) f) |
50 |
- |
|
Göta kanalbolag |
≥0g) |
0,1 (0,1)g) |
- |
- |
||
Infranord |
≥16 |
9,5 (8,2) |
≥33 |
34,2 (31,0) |
50 (0) |
|
Jernhusen |
≥6h) |
9,1 (10,4)h) |
38,0 (41,2)i) |
70 (70) |
||
Lernia |
≥13 |
6,5 (32,7) |
37,0 (36,0) |
30 (30) |
||
LKAB |
≥9 |
21,7 (39,0) |
<60f) |
50 (55) |
||
PostNord |
10,5e) |
2,6 (19,2)e) |
- |
|||
RISE |
≥3c) |
0,6 (0,6)c) |
29,8 (17,4)f) |
- |
- |
|
Samhall |
5 |
0,0 (15,7) |
≥30 |
41,0 (41,0) |
- |
- |
Saminvest |
≥ij) |
6,1 (6,2)j) |
<10k) |
0,0 (0,0)k) |
- |
- |
SAS |
>5l) |
<3,5m) |
23,3 |
- |
- |
|
SJ |
≥7e) |
10,2 |
0,5 (0,5)f) |
- |
||
SOS Alarm |
≥2c) |
1,2 |
28,7 (27,3) |
≥50 |
- |
|
Specialfastigheter |
8n) |
7,3 (9,3)n) |
35,0 (40,9) |
50 |
0 (50) |
|
SSC |
≥6e) |
≥30 |
- |
|||
Statens Bostadsomvandling |
58,0 (58,0)o) |
≥95 |
99,0 (99,0) |
- |
- |
|
Sveaskog |
≥2,5p) |
4,9/3,6 (5,2/3,6)p) |
0,1 (0,1)f) |
100 (88) |
||
Svedab |
- |
- |
≥500q) |
1 625 (1 018)q) |
≥50 |
28 (100) |
Svenska Spel |
≥30c) |
29,7 (30,3)c) |
38,5 (46,0) |
≥80 |
100 (148) |
|
Svevia |
≥20 |
18,6 (21,5) |
30,8 (31,3) |
≥50 |
78 (72) |
|
Swedavia |
≥6e) |
1,0 (0,8)f) |
- |
|||
Swedfund |
posr) |
151,0 (197,1)r) |
- |
- |
- |
- |
Systembolaget |
11,5 (20,9) |
15,0 (13,2) |
≥80 |
100 (100) |
||
Telia Company |
- |
- |
A- till BBB+s) |
A- till BBB+s) |
≥2,00 s) |
2,00 (2,05)s) |
Teracom Group |
17 |
1,0 (2,0) |
30 |
74,0 (77,0) |
60 (60) |
|
Vattenfall |
≥8 t) |
4,2 (22,2)t) |
55,0 (171,2)u) |
n/a (50) |
||
Visit Sweden |
>0,5c) |
0,6 |
31,0 (25,2) |
- |
- |
|
a) Avkastning på operativt kapital exklusive värdeförändringar finansiella instrument. b) Resultat efter finansiella poster, utfall i miljoner kronor.
c)Rörelsemarginal. d) Andel av årets resultat justerat för resultat och skatt hänförligt till pensionstillgångar och pensionsförpliktelser. e) Avkastning på operativt kapital. f) Skuldsättningsgrad, % eller ggr. g)
m)Nettoskuld/justerad EBITDA. n) Avkastning på eget kapital, baserat på resultat efter skatt efter återläggning av värdeförändringar och uppskjuten skatt.
o)Genomsnittlig återvinningsgrad av totala projektkostnader. p) Avkastning på justerat operativt kapital med respektive utan intressebolag.
q)Eget kapital ska uppgå till minst 500 miljoner kronor. r) EBIT oavsett redovisningsstandard ska vara positivt över en femårsperiod, utfall i miljoner kronor. s) Solid kreditvärdering på lång sikt och progressiv utdelningspolicy, med ett golv om 2,00 kronor per aktie. t) Avkastning på sysselsatt kapital.
u)Internt tillförda medel/justerad nettoskuld.
26 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022
34
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Måluppföljning Strategi och mål
Ekonomiska mål och utfall 2022 (2021) forts.
|
Lönsamhet |
|
Kapitalstruktur |
|
Beslutad utdelning |
|
|||
% |
(avkastning eget kapital, |
Total kapitalrelation |
Kärnprimärkapitalrelation |
(baserad på 2022 års vinst, |
|||||
om inget annat anges) |
om inget annat anges) |
|
|||||||
Bolag |
Mål |
Utfall 2022 |
Mål |
Utfall 2022 |
Mål |
Utfall 2022 |
Mål |
Utfall 2022 |
|
SBAB |
≥10 |
10,5 (11,1) |
≥0,6a) |
17,8 (18,1)a) |
≥0,6a) |
12,8 (13,5)a) |
≥40 |
40 |
(40) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SEK |
≥5 |
5,5 (5,1) |
20,6 (21,6)b) |
≥4b) |
20,6 (21,6)b) |
0 |
(40) |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a)Total kapitalrelation och kärnprimärkapitalrelation ska under normala förhållanden uppgå till minst 0,6 procentenheter över Finansinspektionens kommunicerade kapitalkrav, vilket för den totala kapitalrelationen motsvarar ett mål om 15,5 procent och för kärnkapitalrelation ett mål om 10,8 procent.
b)Total kapitalrelation ska under normala förhållanden uppgå till mellan 2 och 4 procentenheter över Finansinspektionens kommunicerade kapitalkrav:
procent. Vidare ska SEK:s kärnprimärkapitalrelation uppgå till minst 4 procentenheter över det av Finansinspektionen kommunicerade kravet: 15,4 procent.
Uppdragsmål och utfall 2022 (2021)
Samhällsuppdrag, uppdragsmål och utfall för respektive bolag presenteras i mer detalj i bolagsöversikterna på sidorna
Bolag |
Fastställda uppdragsmål |
Målnivå |
Utfall 2022 |
||
Almi |
Återrapportering av strategier inom respektive insatsområde |
Ingen målnivå |
|
Ingår i |
|
årsredovisningen |
|||||
|
|
||||
|
Omsättningstillväxt efter tre år, lånekund / mottagare av ägarkapital |
>70% respektive >100% |
|
c) |
|
|
|
|
|
|
|
|
Upplevd affärsnytta av insatser inom affärsutveckling |
Målnivå ej fastställd ännu |
|
– |
|
|
|
|
|
|
|
|
Andel kvinnor/män inom respektive insatsområde (positiv trend) |
|
c) |
||
|
|
|
|
|
|
|
Andel personer med utländsk bakgrund inom respektive insatsområde |
≥andelen i Sverige |
|
c) |
|
|
|
|
|
||
Göta |
Antal båtar under hela säsongen |
≥1 700 |
1 994 (2 185) |
||
kanalbolag |
|
|
|
||
Antal båtar under bokningssäsong |
≥400 |
491 (520) |
|||
|
|
|
|
|
|
|
Reguljär passagerartrafik ska bedrivas under hela högsäsongen |
100% |
100% |
(80%) |
|
|
|
|
|
||
|
Tillgänglighetsgrad under högsäsong |
98% |
94,4% (93,4%) |
||
|
|
|
|
|
|
|
Andel sluss- och brovaktarhus som har |
100% |
98% |
(98%) |
|
|
|
|
|
||
|
Bibehålla kanalens trädallé och återplantera till ursprungligt antal |
Ingen målnivå |
77 (152) |
||
|
träd planterades |
||||
|
|
|
|||
|
Antal olyckor på grund av anläggningens skick |
0 |
|
0 (0) |
|
|
|
|
|
||
|
Kundnöjdhet (index) |
≥4 (av 5) för fyra kundkategorier |
4,5 / 4,7 / 4,0 / 4,0 |
||
|
(4,5 / 4,6 / 4,3 / 4,3) |
||||
|
Sammanhängande cykelled längs kanalen |
100% |
100% |
(95%) |
|
|
|
|
|
|
|
RISE |
Andel omsättning konkurrensutsatta forskningsmedel |
≥30% |
42% |
(41%) |
|
|
Andel omsättning näringslivsintäkter från SMF |
36% |
(37%) |
||
|
|
|
|
|
|
|
Andel samverkan genom tvärvetenskapliga projekt |
36% |
(32%) |
||
|
|
|
|
|
|
|
Utnyttjandegrad av test- och demoanläggningar |
63% |
(63%) |
||
|
|
|
|
|
|
|
Innovationspartnerförmåga (positiva svar) |
≥78% |
79% |
(78%) |
|
|
|
|
|
|
|
|
Nöjd kund index (NKI) (positiva svar) |
≥75% |
77% |
(76%) |
|
|
|
|
|
|
|
Samhall |
Engagemangsindex |
≥70 |
|
67 |
|
|
Sysselsättningsgraden |
≥95% |
95,7% |
||
|
Arbetsmiljöindex |
≥80 |
|
77 |
|
|
|
|
|
|
|
Saminvest |
Återrapportering av Saminvests marknadskompletterande roll |
Ingen målnivå |
|
Ingår i |
|
|
årsredovisningen |
||||
|
|
|
|||
|
Andel investeringar i nya team av totala antalet investeringar |
≥67% |
100% (100%) |
||
|
Bolagets andel av fondinvesteringarna i en enskild fond |
≤50% |
23% |
(23%) |
|
|
Andel kvinnor/män i investeringsorganisationerna (positiv trend) |
33% (29%) / |
|||
|
67% |
(71%) |
|||
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
Andel utfäst kapital (positiv utveckling till dess att målet är uppnått) |
≥80% 2026 |
65% |
(48%) |
|
|
|
|
|
|
|
|
Innehaven i Fouriertransform och Inlandsinnovation ska vara avvecklade |
100% 2026 |
92% |
(88%) |
|
|
|
|
|
|
|
SEK |
Kundundersökning mervärde av exportkrediter (positiva svar) |
Ingen målnivå |
|
72% |
|
|
|
|
|
||
|
Intressentdialog för främjande av konkurrenskraft |
Ingen målnivå |
Genomförd 2022 |
||
|
(2021) |
||||
|
|
|
|||
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 27
35
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Strategi och mål Måluppföljning
Uppfyllnad av mål på portföljnivå 2022, %
Ekonomiska mål, andel bolag
Lönsamhet |
|
Kapitalstruktur |
Utdelning |
|
6 |
|
|
3 |
24 |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
56 |
38 |
32 |
62 |
44 |
332
Bolag |
Fastställda uppdragsmål |
Uppdragsmål, andel uppdragsmål
28
49
21
1*) Flera relevanta (del)mål varav vissa är uppfyllda.
Målnivå |
Utfall 2022 |
SOS Alarm |
Svarstid 112 (sekunder) |
≤8 |
25,6 (15,4) |
||
|
Servicenivå, svar inom 15 sekunder 112 |
92% |
58% |
(71%) |
|
|
|
|
|
|
|
|
Servicenivå, svar inom 30 sekunder 112 |
100% |
74% |
(86%) |
|
|
|
|
|
||
|
Tid till identifierat hjälpbehov (sekunder) |
≤40 |
34 (27) |
||
|
|
|
|
||
|
Nöjda kunder, Alarmering & Beredskap (index) |
≥71 |
73 (75) |
||
|
|
|
|
||
|
Förtroendeindex |
≥70 |
86 (86) |
||
|
|
|
|
|
|
SSC |
Beläggningsgrad Esrange |
≥70% |
86% |
(73%) |
|
|
|
|
|
|
|
|
Kvalitetsindex Esrange |
≥80% |
88% |
(86%) |
|
|
|
|
|
|
|
|
Intressentdialog för främjande av svenska intressen |
Ingen målnivå |
|
– |
|
|
|
|
|
||
Statens |
Hög omvandlingstakt, färdigställda lägenheter per år (genomsnitt) |
70 |
58 st/år sedan |
||
Bostadsomvandling |
bildandet 2004 |
||||
|
|
||||
|
Löpande utvärdera behovet av bostadsomvandlingar |
Ingen målnivå |
|
– |
|
|
Tillgängliga bostäder, för personer med nedsatt rörelseförmåga |
100% |
|
100% |
|
Svedab |
Tillgänglighetsgrad bilväg |
100% |
100% (100%) |
||
|
Tillgänglighetsgrad järnväg |
≥99,6% |
100% (100%) |
||
|
|
|
|
|
|
Svenska Spel |
Andel marknadsföringskostnader av nettospelintäkter, |
≤5% |
1,4% (1,1%) |
||
|
Casino Cosmopol och Vegas |
||||
|
|
|
|
||
|
Spelkollsindex, Casino Cosmopol och Vegas |
>80 respektive >85 |
84 (80) och 84 (85) |
||
|
|
|
|
|
|
|
Uppsökande omsorgssamtal och effektmätningar, Casino Cosmopol |
90% |
95% |
(89%) |
|
|
|
|
|
||
|
Uppsökande omsorgssamtal och effektmätningar, Vegas |
100% |
100% (100%) |
||
|
|
|
|
|
|
Swedavia |
Återrapportering av andel nöjda resenärer |
Ingen målnivå |
76% |
(82%) |
|
|
Återrapportering av antal passagerare inrikes (miljoner) |
Ingen målnivå |
7,6 (4,0) |
||
|
Återrapportering av antal passagerare utrikes (miljoner) |
Ingen målnivå |
20,0 (7,9) |
||
|
Återrapportering av antal utrikesdestinationer |
Ingen målnivå |
246 (172) |
||
|
Återrapportering av antal haverier eller allvarliga tillbud |
Ingen målnivå |
|
1 (1) |
|
|
Återrapportering av koldioxidavtryck (kton) |
Ingen målnivå |
366 (178) |
||
|
|
|
|
||
Swedfund |
Andel investeringar med ökad omsättning under innehavsperioden |
≥60% |
63% (55%) |
||
|
Andel investeringar med ökad lönsamhet under innehavsperioden |
≥60% |
63% |
(55%) |
|
|
|
|
|
||
|
Klimatavtryck, portföljens estimerade utsläpp av CO2e (kton) |
0 år 2045 (minskning över tid) |
114 (135)d) |
||
|
Andel investeringar som uppfyller |
≥60% efter 3 år |
57% |
(60%) |
|
|
|
|
|
|
|
|
Andel investeringar som efterlever ILO:s kärnkonventioner |
100% efter 3 år |
100% |
(91%) |
|
|
|
|
|
|
|
|
Investeringsportföljens mobilisering i kommersiellt kapital |
≥30% |
20% |
(20%) |
|
|
|
|
|
||
Systembolaget |
Nöjd kund index (NKI) |
≥80% |
80,7% (80,7%) |
||
|
Alkoholindex |
Positiv utveckling |
60,0 (61,1) |
||
|
Återrapportering av alkoholkonsumtion (l per capita / bolagets andel) |
Ingen målnivå |
- (8,7) / - (75%) |
||
Visit Sweden |
Intressentdialog för främjande av effektiva kommunikationskanaler |
7/10 2025 |
6,6 (6,1) /10 |
||
|
Upplevd affärsnytta av marknadsföringsåtgärder |
7/10 2025 |
6,6 (5,9) /10 |
||
|
Öka intresset för att besöka Sverige – internationell / svensk målgrupp |
65% / 64% 2025 |
- (62%) / - (61%)e) |
||
c)Processen för genomförande av mätning av såväl tillväxt som fokusgrupper ses för närvarande över varför utfall inte kan presenteras för 2022.
d)Portföljens samlade utsläpp av växthusgaser per investerad krona ska minska över tid, med 2020 som basår.
e)Mätningen ”Brand Tracking” görs inte varje år (2023 nästa gång).
28 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022
36
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Strategiska mål för hållbart värdeskapande Strategi och mål
Strategiska mål för hållbart värdeskapande
Bolagen med statligt ägande ska agera föredömligt och integrera hållbarhetsperspektiv i verksamheten genom att styrelsen fastställer strategiska mål för ett hållbart värdeskapande.
I den revidering av statens ägarpolicy som genomfördes 2020 utvecklades kraven på bolagen med statligt ägande från att ta fram ”strategiska mål för ett hållbart företa- gande” till ”strategiska mål för ett hållbart värdeskapande”. Skillnaden må låta liten, men innebär i praktiken en prin- cipiellt viktig förändring av vad målen innebär. Föränd- ringen innebär en signal om att ägaren förväntar sig att bolagen har tydligt formulerade strategiska mål för sin verksamhet, och att hållbart företagande är en naturlig del i det sammanhanget. Ägarens ambition avseende portfölj- bolagens strategiska mål för ett hållbart värdeskapande är att varje styrelse ska ta fram mål utifrån bolagets unika situation och målen bör sammanfatta bolagets strategiskt viktigaste frågor. Målen blir därmed också en naturlig utgångspunkt för den dialog som sker mellan ägare och bolag.
Att på ett konstruktivt och positivt sätt följa och utmana hur bolagen med statligt ägande fastställer strategiska mål är en viktig del i bolagsförvaltningens värdeskapande arbete.
Strategiska mål – syfte
Staten som ägare har höga ambitioner för bolag med statligt ägande inom bl.a. områdena hållbart företagande, digi- talisering och säkerhet. Utgångspunkten är att bolagen
med statligt ägande genom sina affärsmodeller ska bidra till värdeskapande på ett sätt som gynnar en långsiktigt hållbar utveckling. Det innebär att bolagen, utifrån sin bransch och de marknader de verkar på, ska identifiera och mini- mera risker för negativ påverkan av sina verksamheter men även ta tillvara nya affärsmöjligheter och innovativt tänk- ande för ett hållbart värdeskapande. Detta inkluderar såväl väsentliga hållbarhetsfrågor som digitalisering och ett systematiskt säkerhetsarbete.
Genom att den statliga bolagsportföljen är en stor och viktig del av Sveriges näringsliv kan bolagens agerande tjäna som exempel för andra företag.
Mål- och strategiformulering
De strategiska målen för ett hållbart värdeskapande ska fokusera på värdeskapande samt vara relevanta för bolagets affärsverksamhet och väsentliga hållbarhetsaspekter. Målen ska även vara långsiktiga, utmanande, uppföljnings- bara, tydliga och jämförbara.
Målen ska även, i förekommande fall, vara relevanta för bolagets särskilt beslutade samhällsuppdrag. Därutöver förväntar sig ägaren att bolaget överväger om temat digi- talisering och/eller säkerhet bör ingå i målen.
Beskrivning av de strategiska målen och exempel på tänkbara källor och teman (vilka kan skilja sig åt från bolag till bolag).
|
Vision |
|
Ekonomiska mål |
|
Väsentlighetsanalys |
|
||
(t.ex. lönsamhet) |
|
(materiella hållbarhetsaspekter) |
|
Strategiska mål för |
|
|
ett hållbart värdeskapande |
Övriga bolagsspecifika |
|
|
|
(Uppdragsmål) |
|
strategiinriktningar |
(för bolag med samhällsuppdrag) |
|
(t.ex. affär, digitalisering, säkerhet) |
|
|
|
Operativa mål och KPI:er
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 29
37
Skr. 2022/23:140 Bilaga
Strategi och mål Strategiska mål för hållbart värdeskapande
Identifierade framgångsfaktorer
!Säkerställa att målen sammantaget styr mot bolagets vision, och att målen går att bryta ner till detaljerade KPl:er för verksamhetens operativa styrning.
Vd… ansvarar för framtagandet av målen på Vd styrelsens uppdrag, och får troligen stöd
av funktioner inom affärsutveckling, finans och hållbarhet på företaget.
mål att inkludera i de strategiska målen. |
|
|
|
10+… år bör målen sikta på för att bedömas |
|
10+ |
som långsiktiga. |
Bolagsförvaltningen för kontinuerligt en dialog med bola- gen i portföljen och följer nära bolagens arbete. Ett antal framgångsfaktorer har identifierats när bolag arbetar med de strategiska målen. Denna lista utvecklas kontinuerligt.
Hållbart företagande
Inom området hållbart företagande ska bolagen med statligt ägande agera föredömligt, vilket inkluderar ett strategiskt och transparent arbete med samarbete i fokus. Vägledande i detta arbete är internationella riktlinjer samt Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Alla samhällets aktörer är viktiga i genomförandet av Agenda 2030 och näringslivet har en central roll. Det inne- fattar även bolagen med statligt ägande som ska analysera målen för att identifiera vilka de genom sin verksamhet påverkar och kan bidra till (läs mer om Agenda 2030 på sidan 32).
Regeringen anser att ett proaktivt och integrerat hållbar- hetsarbete bidrar positivt till bolagens utveckling. Det är styrelsens ansvar att integrera hållbart företagande i bola- gets affärsstrategi.
Samarbete för ökat värdeskapande
Samverkan mellan olika aktörer bidrar många gånger till mer kunskap och bättre, mer innovativa lösningar. Därför förväntas bolag med statligt ägande bedriva ett aktivt arbete såväl i den egna verksamheten som i samarbete med affärs- partners, kunder, leverantörer och övriga intressenter i syfte att främja kunskapsöverföring och innovativa samarbeten inom området hållbart företagande.
Internationella riktlinjer
Bolag med statligt ägande ska agera ansvarsfullt och arbeta aktivt för att följa internationella riktlinjer om miljöhänsyn, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, antikorruption och affärsetik. Vägledande i bolagens arbete är Agenda 2030. Vidare ska bolagen arbeta aktivt för att följa riktlinjer såsom Global Compact, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer för mul- tinationella företag. Mänskliga rättigheter är en integrerad del i svenska statens ägarpolicy och bolagsstyrningen. Fokus på mänskliga rättigheter i styrningen av bolag med statligt ägande har stärkts, exempelvis genom en vägled- ning för styrelser i bolag med statligt ägande om förvänt- ningarna på företagens arbete inom området mänskliga rättigheter samt styrelsens roll och ansvar.
Digital transformation
Inom området digital transformation ska bolagen med stat- ligt ägande arbeta aktivt för att utnyttja digitaliseringens möjligheter, och hantera dess risker, i sitt värdeskapande.
Säkerhet
För att säkerställa ett långsiktigt hållbart värdeskapande i en föränderlig värld är det viktigt att bolagen bedriver ett aktivt, systematiskt, ambitiöst och ansvarsfullt säkerhets- arbete.
30 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022
38
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Strategiska mål för hållbart värdeskapande Strategi och mål
SBAB sätter nya långsiktiga strategiska mål
De senaste åren har varit framgångsrika för SBAB. Den goda utveck- lingen är understödd av en rad strukturella faktorer, t.ex. den under- liggande tillväxten på bostadsmarknaden och därmed marknaden för bostadskrediter, men också ett resultat av ett tydligt och fokuserat strategiarbete.
SBAB:s strategi är sedan hösten 2014 att fokusera på sin kärnaffär, bolån och bostadsfinansiering, supporte- rat med sparkonto. Under 2016, i samband med förvär- vet av Booli, valde banken att bredda sitt erbjudande med tjänster inom boende och boendeekonomi. Strate- gin har hittills varit framgångsrik och banken har ökat sina ut- och inlåningsvolymer.
Under 2022 identifierade SBAB ett behov av att förtyd- liga vissa delar i sin övergripande strategi för att ta hän- syn till större trender och den övergripande utveck- lingen på marknaden. Arbetet inkluderade ett omtag kring bolagets befintliga målstruktur och långsiktiga strategiska affärsmål.
Fem nya målområden och
sju nya långsiktiga strategiska mål
SBAB:s ägare har genom sin ägarpolicy aviserat en tydlig förväntan på SBAB att sätta långsiktiga och väsentliga strategiska mål för hållbart värdeskapande för verksamheten. I slutet av 2022 beslutade SBAB om fem nya målområden och sju långsiktiga strategiska mål som sträcker sig fram till 2030, vilka tillsammans bedöms bidra till att SBAB bedriver en hållbar affärs- verksamhet som genererar långsiktigt värde för bola- gets intressenter samt svarar mot de förändringar och utmaningar som bolaget identifierat i omvärlden.
Målområde |
Mål 2030 |
|
Långsiktigt |
Avkastning på eget kapital: ≥10% |
|
värdeskapande |
|
|
Hållbart |
Minska utsläppsintensiteten med 50% |
|
samhälle |
(mål till 2038) |
|
Nöjda kunder |
Marknadsandel Bolån: |
10,0% |
|
Marknadsandel Företag: |
20,0% |
|
Marknadsandel BRF:er: |
15,0% |
Effektiv |
|
|
verksamhet |
|
|
Attraktiv |
Engagemangsindex: ≥4 |
|
arbetsplats |
(på en skala |
|
Om SBAB:s nya klimatreduktionsmål
SBAB har under en lång tid arbetat med klimatrelate- rade frågor. Bolaget mäter sedan 2006 utsläppen från den egna verksamheten och publicerar årligen ett kli- matbokslut. SBAB erbjuder sina kunder ett flertal gröna utlåningsprodukter och är sedan 2016 en åter-
kommande emittent på marknaden för gröna obliga- tioner. Bolaget genomför därtill löpande kommunika- tionsinsatser i syfte att sprida kännedom och kunskap inom området.
Under 2021 började SBAB mäta koldioxidutsläppen från utlåningsportföljen (”Scope 3 nedströms”) base- rat på den globala standarden Partnership for Carbon Accounting Financials (PCAF) som används för bran- schens redovisning och rapportering av koldioxidut- släpp relaterade till lån och investeringar. Mot bak- grund av resultaten har SBAB beslutat om ett nytt kli- matreduktionsmål för att minska den totala utsläpps- intensiteten för hela verksamheten med 50 procent till 2038. Målet är vetenskapsbaserat och ska valideras av Science Based Targets initiative. Målnivåerna är base- rade på att utsläppsminskningen ska ligga i linje med kurvan för Sveriges utsläppsminskningar.
”Under 2022 initierade vi ett större arbete för att se över och bekräfta olika komponenter i vår övergri- pande strategi. Vi har i samband med detta också analyserat sättet på vilket vi följer upp och styr verk- samheten. Sammantaget är vi som
bolag tillfredsställda med vår strategiska inriktning. Vi ser dock ett behov att förtydliga vissa delar och har av denna anledning beslutat om nya målområden och långsiktiga strategiska mål fram till och med 2030. Vi har också kommit fram till att vi behöver göra vissa jus- teringar och kompletteringar med tydligare fokus på två områden – fastigheters klimatomställning samt rätt boende för alla, vilket handlar om differentierade kund- behov. Uppdateringarna av strategin baseras på såväl trender och förändringar i omvärlden som SBAB:s interna styrkor och utmaningar. Vi ser att de komplet- terande områdena är av stor vikt för såväl ökad affärs- potential som för vårt ökade fokus på hållbarhet. Jag tror att det är en förutsättning för att SBAB ska fort- sätta vara relevant över tid eftersom förväntningarna på hur aktörer arbetar med dessa frågor kommer att höjas avsevärt framöver.”
Mikael Inglander
Vd på SBAB
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 31
39
Skr. 2022/23:140 Bilaga
Strategi och mål Agenda 2030
Agenda 2030
Världssamfundet har antagit en gemensam agenda för hållbar utveckling med 17 globala mål som gäller fram till 2030. Ambitionsnivån för bolagens arbete inom området hållbart företagande har fortsatt att höjas genom att FN:s Agenda
2030 med 17 globala mål för hållbar utveckling har inkluderats i statens ägarpolicy. Bolag med statligt ägande ska analysera de globala målen och identifiera de mål som de genom sin verksamhet påverkar och bidrar till.
Det finns en rad exempel på hur de statligt ägda bolagen tagit sig an arbetet med de globala målen och där de redovisar sitt arbete i sin årsredovisning eller på sina webb- platser.
Globala målen – en del av värdeskapandet
Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling är ett tyd- ligt exempel på hur utmaningar och möjligheter hänger samman. Näringslivet har en central roll i genomförandet av agendan och företagen uppmanas att använda sin kreativitet och innovationsför- måga för att bidra. Näringslivet har en nyckelroll för att hitta lösningar på de utmaningar som finns på miljö- och klimatområdet, för att skapa ett mer jämställt arbetsliv och för att säkerställa acceptabla arbetsvillkor och respekt för män- skliga rättigheter.
Vägledande för bolagen
En viktig utgångspunkt för de stat- ligt ägda bolagen är sedan tidigare etablerade internationella riktlinjer för hållbart företagande. Reger- ingen vill att bolag med statligt ägande ska vara med och visa vägen framåt och har därför inkluderat krav och förväntningar på bolagen i statens ägarpolicy, som slår fast att internationella riktlinjer, Agenda 2030 och de globala målen för håll- bar utveckling ska vara vägledande för de statligt ägda bolagens arbete med hållbart företagande. Bolagen ska analysera de globala målen och identifiera de mål som respektive bolag genom sin verksamhet på- verkar och bidrar till.
Regeringen ser hållbart företag- ande som en viktig affärsstrategisk fråga. Kortsiktiga och långsiktiga strategier hänger ihop och de beslut som fattas i dag ska vägledas av om- sorgen om bolagets framtida posi- tion i en hållbar värld. Bolagen för- väntas därför enligt ägarpolicyn även identifiera affärsmöjligheter som bidrar till att uppnå de globala målen.
Kunskap och inspiration
Bolagsförvaltningen i Regerings- kansliet arbetar med att på olika sätt inspirera och höja bolagens kunskap om Agenda 2030 och de 17 globala målen. Bolagsförvalt- ningen har bl.a. genomfört en serie workshops på temat Agenda 2030 med representanter från bolagen i syfte att öka det gemensamma kunskapsutbytet. Teman har varit
väsentlighetsanalys och verksam- hetens påverkan, de globala målen som en del av strategin och under 2020 avslutades denna serie med en workshop kring hur bolagen bäst rapporterar sitt arbete med de globala målen.
Bolagens fortsatta arbete kommer också att följas upp inom ramen för de ägardialoger som fortlöpande genomförs mellan företrädare för ägaren och bolagen.
32 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022
40
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skr. 2022/23:140 |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga |
|
|
|
|
|
|
|
Bolagens prioriterade globala mål |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Agenda 2030 Strategi och mål |
|
||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
2 |
3 |
|
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
|
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
|
|
|
||||||||||
Akademiska Hus |
|
|
|
• |
|
• |
|
• |
|
|
|
• |
|
• |
|
|
|
|
• |
|
• |
|
• |
|
• |
|
|
• |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Almi |
|
|
|
|
|
|
• |
|
|
|
• |
|
• |
|
|
|
|
|
|
|
|
• |
|
|
• |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
APL |
|
|
|
• |
|
|
|
|
• |
|
• |
|
• |
|
|
|
|
|
|
• |
|
• |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Apoteket |
|
|
|
• |
|
|
|
|
|
• |
|
|
|
• |
|
|
|
|
|
|
• |
|
• |
|
|
|
|
• |
||||
Arlandabanan Infrastructure |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
• |
|
|
• |
|
|
|
|
|
|
• |
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilprovningen |
|
|
|
• |
|
|
• |
|
• |
|
• |
|
• |
|
|
|
|
• |
|
|
|
• |
• |
• |
• |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
• |
• |
|
• |
|
|
|
• |
|
• |
|
|
• |
|
• |
|
• |
|
• |
|
|
|
|
• |
||||||
Dramaten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
• |
|
• |
|
|
|
|
|
|
• |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Green Cargo |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
Göta kanalbolag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
• |
|
• |
|
• |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
• |
|
|
|
|
|
|
|
Infranord |
|
|
|
• |
|
|
• |
|
|
|
|
|
• |
|
• |
• |
|
• |
|
• |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
• |
|
|
|
• |
|
• |
|
• |
|
|
• |
|
• |
|
• |
|
• |
• |
|
|
|
|
|
||
Jernhusen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
• |
|
• |
|
|
|
|
|
• |
|
|
• |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Lernia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
• |
|
|
|
• |
|
• |
|
• |
|
|
• |
|
• |
|
• |
|
• |
|
|
• |
|||||
LKAB |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
• |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljömärkning Sverige |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
• |
• |
|
• |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
• |
|
• |
|
• |
|
|
|
|
• |
|||||
Operan |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
PostNord |
|
|
|
|
|
• |
|
• |
|
|
|
|
|
• |
|
• |
|
|
• |
|
• |
|
• |
|
|
|
|
• |
||||
RISE |
|
|
|
• |
|
|
|
|
|
|
• |
|
|
|
|
• |
|
|
• |
|
• |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
• |
|
• |
|
|
|
|
|
• |
|
|
• |
|
|
|
• |
|
• |
|
|
• |
|
|
|
|
|
||
Samhall |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
• |
|
|
|
|
|
• |
|
• |
|
|
|
|
• |
|
|
|
|
|
|
• |
|||||
Saminvest |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
• |
|
|
|
|
|
• |
|
• |
|
|
• |
|
• |
|
• |
|
|
• |
|
• |
|||||
SAS |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
• |
|
|
|
|
• |
|
• |
|
• |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
SBAB |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
SEK |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
• |
|
|
|
|
|
|
|
• |
|
|
|
• |
|
|
• |
|
• |
|||
SJ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
• |
|
• |
|
|
• |
|
• |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
• |
|
|
|
|
|
|
|
|
• |
|
• |
|
|
• |
|
|
|
|
|
|
• |
|
• |
||||||
SOS Alarm |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Specialfastigheter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
• |
• |
|
|
|
|
|
• |
|
• |
|
• |
• |
|
• |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SSC |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
• |
|
|
|
• |
|
|
• |
|
|
• |
|
|
• |
• |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
Statens Bostadsomvandling |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
• |
|
• |
|
|
|
• |
|
|
• |
|
• |
|
• |
|
• |
|
• |
|
|
• |
|||||
Sveaskog |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||
Svedab |
|
|
|
• |
|
|
• |
|
• |
|
• |
|
• |
|
• |
|
|
• |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
• |
|
• |
|
|
|
|
|
|
• |
• |
|
|
|
|
|
|
|
||
Svenska Skeppshypotek |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
• |
|
|
• |
|
|
|
|
|
• |
|
|
• |
|
|
|
• |
|
• |
|
|
• |
|
• |
||||||
Svenska Spel |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||
|
|
|
• |
|
|
• |
|
|
|
|
|
• |
|
• |
• |
|
|
|
• |
|
• |
|
• |
• |
|
|
|
|
|
|||
Svevia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
• |
|
|
• |
|
• |
|
• |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Swedavia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sweden House |
|
• |
• |
|
|
|
|
• |
|
|
|
|
|
• |
|
|
• |
|
|
|
• |
|
• |
|
|
• |
|
• |
||||
Swedfund International |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||
Systembolaget |
|
|
|
• |
|
|
• |
|
• |
|
|
|
• |
|
|
• |
|
|
|
• |
|
• |
|
• |
• |
|
• |
|||||
|
|
|
• • • |
|
|
|
• • • • • • • |
|
|
• • |
||||||||||||||||||||||
Telia Company |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
• |
|
|
|
|
|
• |
|
• |
• |
|
• |
|
|
|
|
|
|
• |
|
|
|
|
|
||
Teracom Group |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
• |
|
|
|
|
• |
|
|
• |
|
• |
|
• |
|
|
|
|
• |
||||
Vattenfall |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
• |
|
|
|
|
• |
|
• |
|
• |
|
|
|
|
• |
|||||
Visit Sweden |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
• |
|
|
• |
|
• |
|
• |
|
|
|
|
• |
• |
|
|
|
|
|
• |
|
|
|
|
• |
||||
Voksenåsen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 33
41
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Strategi och mål Jämställdhet
Jämställdhet
Jämställda organisationer mår och presterar bättre.
För den statligt ägda bolagsportföljen ska andelen kvinnor respektive män i styrelserna vara minst 40 procent.
Jämställdhetsmål
Övergripande för bolagen med statligt ägande är att de ska ha en jämn könsfördelning i bolagsstyrelserna. Andelen kvinnor respektive män ska vara minst 40 procent i den statliga bolagsportföljen (hel- och delägda bolag). De stäm- movalda styrelseledamöterna i den statliga bolagsportföljen utgjordes av 50 procent kvinnor och 50 procent män per den 1 maj 2023. Det kan jämföras med de börsnoterade bolagens styrelser med 35 procent kvinnor och 65 procent män.a)
Jämställdheten i respektive bolagsstyrelse ska följa ”trap- pan” som anger hur många ledamöter av vardera könet en styrelse med ett visst antal ledamöter ska innehålla. (Läs mer om styrelsens sammansättning på sidan 103.)
I 35 av de 38 bolag med statligt ägande som ingår i statisti- ken i år uppnåddes en balanserad könsfördelning, vilket är en försämring jämfört med 2022 då 37 av 39 bolag upp- nådde målsättningen. I de tre bolag som i år avviker från målsättningen så är det en övervikt av män i två bolags- styrelser, och en övervikt av kvinnor i en styrelse.
Andelen kvinnor som är styrelseordförande i de av staten hel- och delägda bolagen har minskat något men är förhål- landevis hög och har periodvis även varit i majoritet, senast 2021, vilket kan jämföras med 8 procent hos börsbolagen.a)
En längre tidsserie som visar jämställdhetsutvecklingen inom den statliga bolagsportföljen återfinns på sidan 95.
Könsfördelning
Hel- och delägda bolag
Ordförande |
|
|
% |
Ordförande och ledamöter |
% |
|||||
46 |
49 |
49 |
51 |
55 |
53 |
52 |
53 |
52 |
50 |
|
|
|
|
|
|
|
Börsbolag c) |
|
|
|
|
54 |
51 |
51 |
49 |
45 |
47 |
48 |
47 |
48 |
50 |
|
Börsbolag b) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
2019 2020 2021 2022 2023 |
2019 2020 2021 2022 2023 |
|||||||||
a) Andra |
|
|
|
|
Män |
b) Andel kvinnor som ordförande i börsbolagen. |
|
|||||
|
|
|
|
|
||||||||
Könsfördelning – vd och ledningsgruppd) |
|
|
|
|
Kvinnor c) Andel kvinnor som ordförande och ledamöter i börsbolagen. |
|||||||
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
2022 |
|
|
2021 |
2020 |
2019 |
||||
Kvinnor (K), Män (M) |
K, st |
M, st |
Totalt |
K, % |
M, % |
K, % |
M, % |
K, % |
M, % |
K, % |
M, % |
|
Vd |
20 |
20 |
40 |
50 |
50 |
48 |
52 |
49 |
51 |
42 |
58 |
|
Ledningsgruppe) |
116 |
150 |
266 |
44 |
56 |
44 |
56 |
44 |
56 |
44 |
56 |
|
d) Vid årsskiftet fanns 43 bolag. Utvärderingen för 2022 omfattar inte EUROFIMA, INSTEX och Sweden House. |
e) Ledningsgruppen exklusive vd. |
|
||||||||||
Könsfördelning – ledamöter utsedda av bolagsstämmanf)
|
|
|
2023 |
|
|
2022 |
2021 |
2020 |
2019 |
||||
Kvinnor (K), Män (M) |
K, st |
M, st |
Totalt |
K, % |
M, % |
K, % |
M, % |
K, % |
M, % |
K, % |
M, % |
K, % |
M, % |
Hel- och delägda bolag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ordförande |
17 |
21 |
38 |
45 |
55 |
49 |
51 |
51 |
49 |
51 |
49 |
54 |
46 |
Ledamöter |
125 |
122 |
247 |
51 |
49 |
48 |
52 |
46 |
54 |
47 |
53 |
45 |
55 |
Summa ordförande och |
142 |
143 |
285 |
50 |
50 |
48 |
52 |
47 |
53 |
48 |
52 |
47 |
53 |
ledamöter utsedda av |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Helägda bolag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ordförande |
16 |
18 |
34 |
47 |
53 |
51 |
49 |
54 |
46 |
54 |
46 |
53 |
47 |
Ledamöter |
111 |
107 |
218 |
51 |
49 |
48 |
52 |
46 |
54 |
47 |
53 |
47 |
53 |
Summa ordförande och |
127 |
125 |
252 |
50 |
50 |
49 |
51 |
47 |
53 |
48 |
52 |
48 |
52 |
ledamöter utsedda av |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
f) Beräkningen omfattar aktiebolag med säte i Sverige. Redovisningen omfattar inte EUROFIMA, INSTEX, Svenska Skeppshypotek, Sweden House och Voksenåsen.
34 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022
42
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Lönenivåer och anställningsvillkor Strategi och mål
Hållbara lönenivåer och anställningsvillkor
Ersättningar för ledande befattningshavare i näringslivet är en viktig förtroendefråga. Bolagen med statligt ägande bör därför ge sina chefer löner och pensioner som är väl avvägda.
Kravet på sunda ersättningssystem är en viktig bolagsstyr- ningsfråga både i Sverige och internationellt. En viktig del i bolagsstyrningen av bolagen med statligt ägande är därför att ersättningarna till ledande befattningshavare är rimliga och väl avvägda.
Totalersättning 2022
Vd/koncernchef, |
202 16711 |
09620 |
median |
||
TSEK/år |
|
|
|
13 |
|
Övriga ledande befattnings- havare, median
TSEK/år
Principer för ersättning
Den 27 februari 2020 beslutade regeringen om nya principer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande be- fattningshavare i bolag med statligt ägande. Dessa har till- lämpats från och med årsstämman 2020 och ersätter tidigare riktlinjer som beslutades 2016. Styrelserna i de statligt ägda bolagen är ansvariga för att regeringens principer tillämpas. I bolag där staten är en av flera delägare bör regeringen i dia- log med övriga ägare verka för att dessa principer tillämpas så långt som möjligt.
Enligt regeringens ersättningsprinciper ska totalersätt- ningen till ledande befattningshavare vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och företags- kultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till andra jämförbara företag utan ska präglas av måttfullhet. Detta ska vara vägledande också för övriga anställdas totala ersättning.
Uppföljning och efterlevnad
Regeringskansliet har gett ett konsultbolag i uppdrag att undersöka hur ersättningsprinciperna har efterlevts i bolag med statligt ägande 2022 och dessutom har ersättningsnivå- erna i bolagen jämförts med marknadsdata från privatägda och publika bolag. Sammanlagt 271 av Stockholmsbörsens samt 84 representativa privata jämförelsebolag har identifie- rats och ingår i undersökningen. Utgångspunkten har varit om den totala ersättningen till ledande befattningshavare varit ”konkurrenskraftig men ej löneledande”. Med total ersättning avses samtliga ersättningskomponenter till den anställde, vanligen summan av baslön, kort- och långsiktig rörlig lön, förmåner samt pensioner.
Vid utgången av 2022 var sex ledande befattningshavare berättigade till rörlig ersättning i ett bolag där staten innehar en minoritetsandel (vd är inte berättigad). Möjligheten att ge rörlig ersättning till ledande befattningshavare togs bort i riktlinjerna 2009.
Andelen individer som har förmånsbestämd pension är när- mast oförändrad. År 2022 hade 2,8 procent av alla vd:ar (2,7 procent 2021) och 28,9 procent av alla övriga ledande befatt-
2832 2785 3 827 |
5 046 5 632 5 265 |
6 317 6 406 8 757 |
|
3631 1 |
2042 1052 2562 |
2782 3014 3 351 |
4 189 5 401 7 125 |
|
|
|
|
673 882 |
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 |
Grupp 1 |
Grupp 2 |
Grupp 3 |
Grupp 4 |
|||
Grupp 1: bolag med omsättning mindre eller lika med 850 mnkr.
Grupp 2: bolag med omsättning
Grupp 3: bolag med omsättning 3
Grupp 4: bolag med omsättning lika med eller större än 14 001 mnkr.
ningshavare (29,3 procent 2021) förmånsbestämd pension. Dessa är baserade på tillämpliga kollektivavtal och därmed inte i strid med principerna. Enligt riktlinjerna från 2009 skulle pensionsåldern inte understiga 62 år och borde vara lägst 65 år. Enligt riktlinjerna från 2017 ska pensionsåldern i anställningsavtal ingångna efter riktlinjernas ikraftträdande inte understiga 65 år. Under 2022 hade en ledande befattnings- havare en pensionsålder under 65 år. Individen ingick sitt avtal 2010 då 62 år var i linje med ordinarie pensionsålder.
Enligt regeringens riktlinjer från 2009 skulle, vid uppsäg- ning från bolagets sida, uppsägningstiden inte överstiga sex månader och avgångsvederlag inte utgå längre än i 18 måna- der. I enlighet med 2017 års riktlinjer ska anställningsavtal ingångna efter riktlinjernas ikraftträdande medge avgångs- vederlag med högst 12 månadslöner. År 2022 hade inga ledande befattningshavare avgångsvederlag om 18 månads- löner.
Bolag med statligt ägande och marknadens jämförelsebolag har indelats i fyra grupper (samt två urval, börsnoterat/ publikt samt privat onoterat) baserat på bolagens omsätt- ning. Totalersättning till vd visar att medianersättningen i statligt ägda bolag i samtliga grupper ligger under den pri- vata marknadens median. De statligt ägda bolagens median- ersättning till övriga ledande befattningshavare ligger sam- mantaget i linje med marknadens median men spridningen av observationerna är större jämfört med den privata börs- noterade samt privata onoterade marknaden.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 35
43
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Räkenskaper
44
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Resultat 2022 Räkenskaper
Resultat 2022
Generellt om redovisningen
Statens Bostadsomvandling, Sbo, övertog i oktober 2021 aktierna i Vasallen. Överlåtelsen från staten skedde genom ett aktieägartillskott. Därmed etablerades en koncern i vilken Sbo är moderbolag och Vasallen utgör dotterbolag. I nedan sammanställning inräknas Vasallen som fristående bolag under helåret 2021.
Under 2022 har staten sålt sina innehav i bolagen Metria och Orio varför dessa inte längre inkluderas i sammanställ- ningen nedan. För att öka jämförbarheten mellan perio- derna så har även jämförelsesiffrorna för 2021 justerats.
Resultaträkning
Mnkr |
2022 |
2021 |
Nettoomsättning (inkl. ev. anslag) |
476 189 |
407 808 |
Övriga intäkter |
2 370 |
4 236 |
Kostnader |
||
Resultat från andelar i intresseföretag |
3 594 |
|
Värdeförändringar |
2 658 |
16 634 |
Rörelseresultat (EBIT) |
47 593 |
125 282 |
Finansiella intäkter |
7 329 |
|
Finansiella kostnader |
||
Resultat före skatt |
31 140 |
124 669 |
Skatt |
||
Resultat från avvecklad verksamhet |
0 |
5 |
Årets resultat |
23 299 |
100 969 |
Hänförbart till aktieägare i moderbolaget |
22 155 |
99 765 |
Hänförbart till minoritetsintressen |
1 144 |
1 203 |
Summa |
23 299 |
100 969 |
|
|
|
Omsättning
Den konsoliderade omsättningen för bolagen med statligt ägande ökade under 2022 med 16,8 procent jämfört med föregående år och uppgick till 476,2 (407,8) miljarder kronor. Total omsättning inklusive statens ägarandel i intressebolagen ökade med 16,4 procent under 2022.
Rörelseresultat
Det konsoliderade rörelseresultatet för 2022 uppgick till 47,6 (125,3) miljarder kronor.
Balansräkning
Mnkr |
2022 |
2021 |
Tillgångar |
|
|
Materiella anläggningstillgångar |
632 350 |
591 301 |
|
|
|
Nyttjanderättstillgångar |
18 030 |
17 471 |
|
|
|
Immateriella tillgångar |
26 113 |
24 427 |
|
|
|
Finansiella tillgångar |
1 208 713 |
1 090 839 |
|
|
|
Omsättningstillgångar |
512 161 |
526 177 |
|
|
|
Summa tillgångar |
2 397 366 |
2 250 214 |
Eget kapital, avsättningar och skulder |
|
|
Eget kapital hänförbart till aktieägare i |
|
|
moderbolaget |
484 377 |
550 568 |
Eget kapital hänförbart till aktieägare i |
|
|
minoritetsintressen |
24 294 |
20 518 |
Summa eget kapital |
508 672 |
571 086 |
|
|
|
Totala skulder och eget kapital |
2 397 366 |
2 250 214 |
|
|
|
Eget kapital
Under 2022 minskade eget kapital med 62,4 miljarder kro- nor, vilket framför allt förklaras av minskat eget kapital för Vattenfall och Telia Company.
Kassaflöde
Mnkr |
2022 |
2021 |
Kassaflöde från löpande verksamhet |
35 250 |
145 347 |
Kassaflöde från investeringsverksamhet |
||
Kassaflöde från finansieringsverksamhet |
2 206 |
3 766 |
|
|
|
Från löpande verksamhet
Kassaflödet från den löpande verksamheten minskade med 75,7 procent under 2022 jämfört med 2021, från 145,3 miljarder kronor till 35,3 miljarder kronor.
Från investeringsverksamhet
Kassaflödet från investeringsverksamheten minskade med 97,1 procent under 2022 jämfört med 2021, från
Från finansieringsverksamhet
Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick till 2,2 (3,8) miljarder kronor för verksamhetsåret 2022.
De statligt ägda bolagens totala ersättningar till revisorer 2022
Mnkr |
Revisions- |
Övriga |
Totalt |
Andel |
Andel av totala |
arvoden |
konsulttjänster |
revisionsarvoden, % |
revisionsarvoden, % |
||
BDO |
1,3 |
0,5 |
1,8 |
73,3 |
0,9 |
Deloitte |
54,5 |
8,3 |
62,8 |
86,8 |
29,6 |
EY |
3,4 |
0,5 |
3,9 |
86,5 |
1,8 |
KPMG |
47,5 |
6,2 |
53,7 |
88,4 |
25,3 |
PwC |
65,9 |
15,2 |
81,1 |
81,3 |
38,2 |
Övriga |
2,4 |
6,6 |
9,0 |
26,3 |
4,2 |
Summa |
175,0 |
37,3 |
212,3 |
82,4 |
100,0 |
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 37
45
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Räkenskaper Utdelningar och anslag
Utdelningar och anslag
Majoriteten av bolagen med statligt ägande har i sin utdelningspolicy slagit fast att en del av vinsten ska betalas ut till ägaren. Bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag kan erhålla anslag.
De statligt ägda bolagens utdelningspolicy syftar till att säkerställa att ägaren får en förutsägbar och långsiktigt hållbar utdelning och är en viktig del i fastställandet av de ekonomiska målen.
Av de 43 bolag som vid årsskiftet ingick i den statliga bolagsportföljen beslutades det om utdelning i 17 bolag för verksamhetsåret 2022. Totalt delar dessa bolag ut 23,0 mil- jarder kronor till staten. Störst utdelning för 2022 kommer från LKAB (7,5 miljarder kronor), Vattenfall (4,0 miljarder kronor), Telia Company (3,2 miljarder kronor), Akademiska Hus (2,9 miljarder kronor) och Svenska Spel (2,0 miljarder kronor). Deras gemensamma utdelningar motsvarar ca
85 procent av de totala utdelningar som beslutats för 2022.
Vissa bolag erhåller anslagsmedel från staten för att utföra sitt särskilt beslutade samhällsuppdrag. Samhall erhåller exempelvis anslagsmedel för att kunna genomföra sitt arbetsmarknadspolitiska kärnuppdrag, vilket är att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga där behoven finns. De anslagsmedel Samhall under 2022 erhöll för sitt samhällsuppdrag, 6 539 miljoner kronor, motsvarade 64 procent av de totala anslagsmedlen till bolag med statligt ägande. Ytterligare exempel på bolag som erhåller årliga anslagsmedel är Kungliga Dramatiska teatern och Kungliga Operan, vilka finansieras för att erbjuda nationalscener för teater respektive opera och balett. Totalt fick statligt ägda bolag 10 239 miljoner kronor i anslagsmedel under 2022.
Utdelning, statens andel
Mnkr |
Ägarandel, % |
2022 |
2021 |
Akademiska Hus |
100 |
2 905 |
2 484 |
Apoteket |
100 |
199 |
449 |
Bilprovningen |
100 |
37 |
71 |
EUROFIMA |
2 |
0 |
1 |
Infranord |
100 |
41 |
0 |
Jernhusen |
100 |
432 |
390 |
|
|
|
|
Lernia |
100 |
9 |
36 |
|
|
|
|
LKAB |
100 |
7 540 |
12 430 |
|
|
|
|
Metria |
0 |
- |
8 |
|
|
|
|
SBAB |
100 |
832 |
832 |
|
|
|
|
SEK |
100 |
0 |
414 |
|
|
|
|
Specialfastigheter |
100 |
0 |
634 |
|
|
|
|
Sveaskog |
100 |
1 150 |
1 300 |
|
|
|
|
Svedab |
100 |
167 |
383 |
|
|
|
|
Svenska Spel |
100 |
2 000 |
2 900 |
|
|
|
|
Svevia |
100 |
236 |
236 |
|
|
|
|
Systembolaget |
100 |
159 |
376 |
|
|
|
|
Telia Company |
39 |
3 229 |
3 310 |
|
|
|
|
Teracom Group |
100 |
29 |
52 |
|
|
|
|
Vattenfall |
100 |
4 000 |
23 414 |
|
|
|
|
Summa |
|
22 964 |
49 719 |
Intäktsförda anslag/totala intäkter för 2022
|
|
Totala |
Andel |
|
Anslag |
anslags- |
|
Mnkr |
intäkter |
finansie- |
|
2022 |
2022 |
ring, % |
|
Almi |
269 |
1 206 |
22 |
APL |
40 |
918 |
4 |
Dramaten |
261 |
309 |
85 |
Göta kanalbolag |
10a) |
47 |
22 |
Miljömärkning Sverige |
4 |
84 |
5 |
Operan |
507 |
607 |
83 |
PostNord |
15 |
40 212 |
0 |
RISE |
1 991 |
3 993 |
50 |
Samhall |
6 539 |
9 832 |
67 |
SOS Alarm |
366 |
1 448 |
25 |
Swedfund International |
64 |
527 |
12 |
|
|
|
|
Teracom Group |
22 |
1 310 |
2 |
|
|
|
|
Visit Sweden |
135 |
150 |
90 |
|
|
|
|
Voksenåsen |
16 |
63 |
25 |
|
|
|
|
Summa |
10 239b) |
60 706 |
17 |
a)Exklusive anslag som redovisas via balansräkningen.
b)I tillägg har Swedfund under året erhållit ett kapitaltillskott om 1 200
(1 000) miljoner kronor finansierat inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Detta motsvarar drygt hälften av bolagets investeringar under 2022 som totalt uppgick till 2 100 miljoner kronor.
38 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022
46
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Försäljningar och utdelningar Räkenskaper
Hur statens finanser påverkas av försäljningar och utdelningar
Regeringen fattade beslut om två bolags- försäljningar under 2022. För verksamhetsåret 2022 väntas 23,0 miljarder kronor i utdelningar till staten från bolagen med statligt ägande.
Eventuella intäkter från försäljningar av statens aktier i bolag med statligt ägande betalas i regel in till statskassan för att amortera på statsskulden. Amorteringarna bidrar till att statens ränteutgifter minskar. Bolags- och aktieför- säljningar resulterar även i att de framtida potentiella utdel- ningarna minskar, vilket försäljningsvärdet normalt sett tar hänsyn till. Sedan 2008, då ett antal större försäljningar genomfördes, har totalt 148,6 miljarder kronor kommit statskassan tillgodo i samband med bolags- och aktieför- säljningar. Under 2022 sålde staten sina innehav i bolagen Metria och Orio för 724 respektive 508 miljoner kronor.
De årliga utdelningarna från bolagen med statligt ägande medför att det statliga lånebehovet minskar och att ränte- utgifterna därigenom sjunker. Sedan 2013 har totalt 229,7 miljarder kronor utbetalats till staten i form av utdelningar.
Statens finansiella sparande, dvs. de medel som netto- placeras i form av finansiella tillgångar minus finansiella skulder, ökar när bolagen delar ut medel, så länge utdel- ningen motsvaras av en vinst som genererats under året. När bolagens utdelningar överstiger årets vinst, och mins- kar bolagens egna kapital, är det finansiella sparandet opåverkat eftersom utdelningen motsvaras av en lika stor minskning av eget kapital, dvs. finansiell skuld. Det är därför inte möjligt att stärka det finansiella sparandet via extrautdelningar som överstiger årets vinst från bolag med statligt ägande. Inte heller försäljningar eller omvärde- ringar av finansiella tillgångar påverkar det finansiella sparandet.
Försäljningar i den statliga bolagsportföljen sedan 2008
Mdkr |
År |
Intäkt |
Andel av |
bolaget, % |
|||
OMX |
2008 |
2,1 |
6,6 |
Vin & Sprit |
2008 |
57,7 |
100 |
Vasakronan |
2008 |
24,6 |
100 |
Nordea Bank (x3) |
19,0 + 19,5 + 21,6 |
6,3 + 6,4 + 7 |
|
Arbetslivsresurs |
2011 |
0,1 |
100 |
Vectura Consulting |
2013 |
0,9 |
100 |
SAS |
2016 |
0,2 |
4,2 |
Apoteksgruppen |
2017 |
1,7 |
100 |
Metria |
2022 |
0,7 |
100 |
Orio |
2022 |
0,5 |
100 |
Totalt |
|
148,6 |
|
Sammantagna utdelningar i bolag med statligt ägande
År |
Mdkr |
2013 |
17,7 |
2014 |
26,3 |
2015 |
15,4 |
2016 |
13,6 |
2017 |
20,2 |
2018 |
19,9 |
2019 |
18,7 |
2020 |
21,5 |
2021 |
49,7 |
2022 |
23,0 |
Totalt |
229,7 |
Hur statens finanser påverkas av försäljningsinkomster och utdelningar
|
Inkomster från |
Utdelningar motsvarande |
Utdelningar överstigande |
|
försäljningar av bolag |
rörelseresultatet i bolagen |
rörelseresultatet i bolagen |
Statsskulden |
Minskar |
Minskar |
Minskar |
Statens lånebehov och ränteutgifter |
Minskar |
Minskar |
Minskar |
Finansiellt sparande |
Påverkas ej |
Ökar |
Påverkas ej |
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 39
47
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Räkenskaper Riskhantering
Riskhantering
Affärsverksamheten i bolagen med statligt ägande ger upphov till exponering mot olika former av risk, vilka kan påverka värdet på portföljen samt bolagens möjligheter att lämna utdelning. Nedan beskrivs kortfattat de mest väsentliga riskerna ur ett portföljperspektiv.
Förutsättningar
Den statliga bolagsportföljen är illikvid, vilket innebär att enskilda bolag typiskt sett inte förvärvas eller avyttras för att påverka den samlade portföljrisken. Den statliga bolags- portföljen är också koncentrerad, vilket gör att risker kopp- lade till de största bolagen kan få betydande påverkan på hela portföljens värde liksom på eventuella utdelningar. De tre värdemässigt största bolagen utgör mer än 50 pro- cent av portföljens värde.
Uppföljning och styrning
Styrelsen är ytterst ansvarig för bolagets organisation och förvaltningen av dess angelägenheter, där riskhantering ingår som en integrerad del i det övergripande ansvaret för affärsverksamheten. Respektive styrelse beslutar därmed om finansiella risknivåer och limiter i de statligt ägda bola- gen och hanterar riskerna i sina affärsverksamheter.
Riskhantering är en del av förvaltningsorganisationens verktyg för uppföljning och styrning av de statligt ägda bolagen. Ägarens syn på risk reflekteras i de ekonomiska målen som kontinuerligt följs upp i ägardialoger och i det löpande arbetet. Därutöver identifieras och kartläggs de största riskerna på portföljnivå i samband med den årliga värderingen av bolagen.
Affärsmässiga risker
En affärsmässig risk som kan påverka den statliga bolags- portföljens värde och möjlighet att lämna utdelningar är exempelvis försäljning eller uppköp av större verksamhet. Ett konkret exempel på en affärsmässig risk i den statliga bolagsportföljen är den pågående samhällsomvandlingen i Kiruna och Malmberget. Denna kan påverka LKAB:s värde och möjlighet att lämna utdelningar då det är ett mycket stort åtagande som under många år kommer att påverka LKAB:s resultat och likviditet.
Digitaliseringen öppnar för många nya möjligheter, men den kan även medföra risker för befintliga aktörer då nya affärsmodeller som snabbt får genomslagskraft etableras. Ett exempel på detta är apoteksmarknaden, där statligt ägda Apoteket verkar och där nya
Finansiella risker
Den statliga bolagsportföljen är även exponerad mot finan- siella risker och då främst för marknadsprisrisker som t.ex. pris på el och järnmalm. Ett lågt elpris är positivt för flera statligt ägda bolag, exempelvis Akademiska Hus, Sveaskog och LKAB, men sammantaget har ett lågt elpris en negativ värdepåverkan på bolagsportföljen eftersom det är av stor betydelse för Vattenfalls intäkter. På samma sätt innebär LKAB:s exponering mot järnmalmsprisets framtida utveckling en marknadsprisrisk.
SBAB är exponerat mot bolånekundernas förmåga att åter- betala sina lån. En hastig och markant nedgång i bostads- priser i kombination med en lågkonjunktur skulle sannolikt leda till ökade kreditförluster.
Andra finansiella risker är valuta- respektive ränterisk. Valutarisk avser negativ inverkan från ändrade valutakurser på bolagens resultat- och balansräkning. Ränterisk avser risken för negativ inverkan från ändrade räntenivåer på bolagens resultaträkning och kassaflöde.
Legala och regulatoriska risker
Många statligt ägda bolag verkar på mer eller mindre regle- rade marknader. Exempelvis kan nämnas Vattenfall, Telia Company, Swedavia, SBAB, SEK och Svenska Spel. För- ändringar i regelverken kring dessa verksamheter kan få betydande påverkan på dessa bolags, och därmed port- följens, värde och förutsättningar att lämna utdelningar.
Flera bolags verksamheter påverkas också i stor utsträck- ning av olika slags tillståndsprocesser, framför allt miljö- tillstånd. I oktober 2021 avvisade Mark- och miljödom- stolen exempelvis LKAB:s samlade tillståndsansökan för den befintliga verksamheten i Kiruna, med hänvisning till brister kopplade till kallelsen vid ett samråd. Beslutet överklagades men bolaget fick avslag av en oenig Mark- och miljööverdomstol. LKAB har börjat om med sin ansökan om miljötillstånd för hela Kirunaverksamheten.
Ett annat bolag som är exponerat mot diverse tillstånds- processer är Vattenfall. Under kommande år ska bl.a. alla vattenkraftverks miljötillstånd prövas i domstol, vilket kan komma att påverka bolagets vattenkraft. Prövningarna av vattenkraftens miljövillkor ska leda till största möjliga nytta för vattenmiljön och till en nationell effektiv tillgång till
40 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022
48
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Riskhantering Räkenskaper
År 2022 beslutade LKAB sig för att börja om med sin ansökan om miljötillstånd för hela Kirunaverksamheten. LKAB har tidigare fått sin ansökan om miljötillstånd för verksamheten i Kiruna avvisad. Ansökan innebar en ökning av takten i järnmalmsproduktionen från 30 till 37 miljoner ton per år.
vattenkraftsel. Regeringen beslutade 2022 att omprövning av vattenkraftverkens miljötillstånd pausas i 12 månader.
Klimatrisker
Klimatförändringarna finns här och nu. Det är därför viktigt att bolagen med statligt ägande arbetar för identi- fiering, bedömning, hantering och transparent redogörelse för verksamhetens klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter, samt arbetar för minskad klimat- och miljö- påverkan. Samtidigt erbjuder den gröna omställningen möjligheter till innovation, ökad export och nya arbetstill- fällen.
Omvärldsfaktorer
Bolag med statligt ägande, likt många andra svenska före- tag, kan påverkas negativt av politiska och ekonomiska spänningar i vår omvärld. Detta kan få till följd att förut- sättningarna för att bedriva internationell handel förändras
genom införandet av exempelvis tullar eller sanktioner och att kostnader för vissa insatsvaror ökar.
Den kvardröjande pandemin hade under 2022 fortsatt en viss påverkan på både människor och bolag världen över. De snabba samhällsförändringarna till följd av
Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022 har medfört ett förändrat säkerhetspolitiskt läge. Förutom det stora mänskliga lidandet som kriget fört med sig har även andra följdeffekter noterats, såsom kraftigt ökade energi- priser vilket drivit på inflationen. De störningar i leveran- törskedjor som uppenbarade sig under pandemin har delvis också fortsatt till följd av Rysslands invasion av Ukraina.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 41
49
Skr. 2022/23:140 Bilaga
50
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Bolagsöversikter
Akademiska Hus............................................... |
44 |
SOS Alarm ........................................................... |
69 |
|
Almi ....................................................................... |
45 |
Specialfastigheter ............................................. |
70 |
|
APL, Apotek Produktion & Laboratorier .... |
46 |
SSC, Svenska rymdaktiebolaget.................... |
71 |
|
|
|
|||
Apoteket .............................................................. |
47 |
Statens Bostadsomvandling.......................... |
72 |
|
Arlandabanan Infrastructure........................ |
48 |
|||
Sveaskog.............................................................. |
73 |
|||
Bilprovningen..................................................... |
49 |
|||
Svedab.................................................................. |
74 |
|||
Dramaten ............................................................ |
50 |
|||
Svenska Skeppshypotek.................................. |
75 |
|||
Green Cargo ....................................................... |
51 |
|||
|
|
|||
Göta kanalbolag ................................................ |
52 |
Svenska Spel....................................................... |
76 |
|
|
|
|||
Infranord ............................................................ |
54 |
Svevia.................................................................... |
77 |
|
Jernhusen............................................................ |
55 |
Swedavia.............................................................. |
78 |
|
Lernia.................................................................... |
56 |
Sweden House................................................... |
79 |
|
LKAB ..................................................................... |
57 |
Swedfund International................................... |
80 |
|
Miljömärkning Sverige...................................... |
59 |
|||
Systembolaget ................................................... |
81 |
|||
Operan................................................................. |
60 |
|||
Telia Company.................................................... |
82 |
|||
PostNord ............................................................. |
61 |
|||
Teracom Group.................................................. |
83 |
|||
RISE, Research Institutes of Sweden............ |
62 |
|||
Vattenfall............................................................. |
84 |
|||
Samhall ................................................................ |
63 |
|||
|
|
|||
Saminvest........................................................... |
64 |
Visit Sweden ....................................................... |
86 |
|
SAS........................................................................ |
65 |
Voksenåsen ........................................................ |
87 |
|
SBAB..................................................................... |
66 |
Övriga bolag och verksamheter.................... |
88 |
|
SEK, Svensk Exportkredit ................................ |
67 |
Avvecklade bolag |
|
|
SJ ............................................................................ |
68 |
och bolag under avveckling............................ |
89 |
Bild: Swedavia har utnämnts till ett av de företag i Europa som ligger i framkant när det gäller mångfaldsfrågor. Swedavia placeras på listan över de 800 ledande företagen inom mångfald i Europa, enligt en undersökning som Financial Times låtit göra. Andra bolag med statligt ägande som också placerar sig på samma lista är SAS, SJ, Telia Company och Vattenfall.
51
Skr. 2022/23:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande
Akademiska Hus Aktiebolag äger, utvecklar och förvaltar fastigheter för universitet och högskolor med huvudfokus på utbildnings- och forskningsverksamhet samt studentbo- städer. Bolaget spelar en viktig roll för målet att stärka Sverige som kunskapsnation. Som ett ledande fastighetsbolag i framkant bidrar Akademiska Hus också till en hållbar utveck- ling inom samhällsbyggnadssektorn.
Ordf: Lena Erixon |
Vd: Caroline Arehult |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Nyval av Lena Erixon vid stämman 2023, Anitra Steen avgick Led: Peter Gudmundson, Mariette Hilmersson, Mariell Juhlin, Christer
Viktiga händelser 2022
•Ökat driftöverskott trots osäkra tider.
•Det bedömda fastighetsvärdet uppgick till ca 115 mdkr.
•Ökar takten i resan mot klimat- neutralitet.
•I april gick startskottet för bygget av nya studentbostäder i Göteborg.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital ska uppgå till minst 6,0 procent. Avkastningen uppgick under 2022 till 6,3 procent och målet överskreds där- med. Avkastningen var dock lägre än föregående år som i större utsträckning påverkades positivt av orealiserade vär- deförändringar avseende fastigheter.
•Kapitalstruktur: Soliditet
•Utdelning:
Strategiska mål
•Kund: År 2022 ska Nöjd Kund Index (NKI) uppgå till 70 procent. Under 2022 gjordes ingen mätning. Anledningen är att bolaget vill ändra tidpunkten för att bättre anpassas till affärsplaneprocessen. En mätning kommer att göras under 2023.
•Medarbetare: År 2022 ska prestationsin- dex (AHPI) uppgå till 79 samt måttet för olycksfri arbetsplats (ELTAR) inte över- stiga 2. AHPI uppgick till 76 (80) vilket understeg årsmålet. ELTAR uppgick till 1,6 (2,8), vilket innebär att årsmålet på <2 uppnåddes.
•Ekonomi: Bolaget ska leverera på ägarens ekonomiska mål.
•Fastighet: Bolaget ska minska mängden köpt energi med 50 procent från 2000 till 2025. Operativt har det långsiktiga målet till 2025 översatts till att över
4 procent. Utfallet för 2022 blev
•Utveckling: Andelen innovationsprojekt som har drivits i samverkan med bolagets kunder ska uppgå till 70 procent 2022 och bolaget ska ha byggt 1 700 studentboen-
den. Innovation i samverkan uppgick till 68 (74) procent. Antalet studentboenden uppgick till 1 640 (1 640), vilket understeg årsmålet på 1 700.
Förutom dessa mål ska Akademiska Hus successivt minska klimatbelastningen från hela värdekedjan för att nå klimatneutralitet till 2035.
Samhällsuppdrag
Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.
Nerlich, Erik Sandstedt, Håkan Stenström och Örjan Wikforss
Arb rep: Sofi Sonesson, Josef Mård
Rev: Helena Ehrenborg (PwC)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 370 (359) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 179 (174) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal |
|
år 2022 |
år 2021 |
Resultaträkning, mnkr |
|
|
|
Nettoomsättning |
|
6 954 |
6 679 |
Värdeförändringar |
|
2 418 |
12 862 |
Rörelseresultat |
|
7 443 |
17 448 |
Resultat före skatt |
|
6 909 |
16 997 |
Nettovinst |
|
5 490 |
13 790 |
- varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
|
Balansräkning, mnkr |
|
|
|
Balansomslutning |
|
130 113 |
125 182 |
Anläggningstillgångar |
121 048 |
118 928 |
|
Eget kapital |
|
65 353 |
62 103 |
- varav minoritet |
|
0 |
0 |
Nettoskuld |
|
30 578 |
33 439 |
Operativt kapital |
|
95 931 |
95 542 |
Övriga nyckeltal |
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
|
107,0 |
261,3 |
Avkastning - eget kapital, % |
8,6 |
24,0 |
|
Avkastning - operativt kapital, % |
6,3 |
18,7 |
|
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
0,5 |
0,5 |
|
Soliditet, % |
|
50,2 |
49,6 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
2 605 |
2 425 |
|
Anslag, mnkr |
|
0 |
0 |
Utdelning, mnkr |
|
2 905 |
2 484 |
Klimatavtryck |
Scope 1 |
695 |
1 061 |
tCO2e |
Scope 2 |
18 362 |
20 387 |
|
Scope 3 |
26 750 |
59 180 |
Sjukfrånvaro, % |
|
4,4 |
4,1 |
Personalomsättning, % |
16,7 |
8,2 |
|
Antal anställda i medeltal |
527 |
528 |
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
Redovisar enligt IFRS |
|
Ja |
|
En taxonomirapportering avges |
Ja (alignment) |
||
Ekonomiska mål och uppföljning
Lönsamhet |
|
|
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
Utdelning |
|
|
|
||||||||||||
Rop, % |
|
|
|
|
|
Soliditet, % |
|
|
|
% |
|
|
|
|
|
|
|||||||
20 |
|
|
|
|
|
18,7 |
|
50 |
|
|
44,5 |
44,5 |
49,6 |
50,2 |
100 |
|
|
|
|
|
|
||
16 |
|
|
|
|
|
|
40 |
|
45,8 |
|
|
80 |
|
|
70 |
70 |
70 |
70 |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
12 |
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
60 |
|
60 |
|
|
|
|
|
8 |
|
|
|
10,3 |
9 |
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
4 |
|
5,5 |
|
|
|
|
6,3 |
|
10 |
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2018 |
|
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
||||
|
|
Mål: ≥6% |
|
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
|
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
44 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022
Bolaget har satt klimatmål |
|
Ja |
|
|||||
Mål satta för biologisk mångfald |
Neja) |
|||||||
a) I en process att sätta mål. |
|
|
|
|
|
|||
Könsfördelning, % |
|
|
|
|
|
|
||
35 |
65 |
50 |
50 |
38 |
63 |
|
Kvinnor |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
Män |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
||
Anställda |
Ledning |
Styrelse |
||||||
Styrelse valda för 2023/24
52
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Almi Aktiebolag, Almi, ska, som ett komplement till den privata marknaden, medverka |
|
Ordf: Cecilia Daun |
Vd: Britta Burreau |
||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
till att utveckla och finansiera små och medelstora företag. Almis verksamhet omfattar lån, |
|
|
Wennborg |
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||||
|
affärsutveckling och riskkapital via dotterbolaget Almi Invest. Syftet med Almis verksam- |
|
Statens ägarandel: 100% |
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
het är att stärka det svenska näringslivets utveckling och verka för en hållbar tillväxt. Verk- |
|
Styrelse och revisorer valda för 2023/24 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
samheten ska i huvudsak riktas till företagare och företag med lönsamhets- och tillväxtpo- |
|
Ordf: Nyval av Cecilia Daun Wennborg vid |
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
stämman 2023, Monica Caneman avgick |
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
tential. Lånefonden uppgår till 8,4 miljarder kronor. Riskkapitalverksamheten finansieras |
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Led: Petter Arneback, Hanna Lagercrantz, Marie |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
huvudsakligen genom förvaltade fonder på totalt 3,2 miljarder kronor. Verksamheten ska |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Osberg, Pia Sandvik, Jan Sinclair, Tomas Théren |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
finnas tillgänglig i hela landet men utbudet kan variera beroende på regionala förutsättningar. |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
och Emad Zand. Nyval av Anna Pettersson vid |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
stämman 2023, Ulrika Geeraedts avgick under |
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Hållbart Almi – Almi som arbetsplats ska |
|
2022 Arb rep: Karl Grundén, Sebastian van den |
||||||||||||
|
|
Viktiga händelser 2022 |
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
präglas av mångfald, jämställdhet och inklu- |
|
Bergen Rev: Henrik Nilsson (Deloitte) |
|
|
|||||||||||||||||||||||||
|
|
• Antalet nya utbetalda lån uppgick till |
|
|
|
derande ledar- och medarbetarskap. God |
|
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
420 (408) tkr. Arvode till stämmovald ledamot |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
3 145 (3 410) om totalt 2 388 (2 199) |
|
|
|
affärsetik ska upprätthållas såväl internt som |
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
uppgår till 209 (203) tkr. Arvode utgår inte till |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
mnkr. Minskningen avser främst låne- |
|
externt, bl.a. för att motverka att insatser |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
ledamot som är anställd i Regeringskansliet. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
formen Brygglån. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
riktas till företag som bedriver oseriös eller |
|
||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||
|
|
• Almi Invest investerade totalt 348 |
|
|
|
bedräglig verksamhet. |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
Nyckeltal |
|
|
|
år 2022 |
|
år 2021 |
|||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
(437) mnkr i 126 (137) befintliga bolag |
|
|
|
Samhällsuppdrag och uppdragsmål |
|
Resultaträkning, mnkr |
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||
|
|
|
och 39 (55) nya bolag. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||
|
|
• Inom affärsutveckling har det genom- |
|
• Almi ska verka för en hållbar tillväxt. |
|
Nettoomsättning |
|
|
1 206 |
|
1 093 |
|
||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
Rörelseresultat |
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
förts 14 682 (12 683) insatser. |
|
|
|
|
|
Företag som fått en insats från Almi i |
|
|
|
|
202 |
|
|||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
form av lån, riskkapital eller affärsut- |
|
Resultat före skatt |
|
|
|
224 |
|
||||||
|
Mål och uppföljning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
veckling följs upp fyra år efter insatsen. |
|
Nettovinst |
|
|
|
|
224 |
|
||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
• Almis verksamhet ska riktas mot företag |
|
- varav hänförbart till minoritet |
|
3 |
|
|||||||||||||||||||||||
|
Ekonomiska mål |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
med potential för hållbar tillväxt som |
|
Balansräkning, mnkr |
|
|
|
|
|
|||||||||||||||
|
• Lönsamhet: Koncernens resultat efter |
|
|
inte får behovet av finansiering och |
|
Balansomslutning |
|
|
12 908 |
|
12 966 |
|
||||||||||||||||||||||||||
|
|
finansiella poster ska vara positivt. Utfall: |
|
|
affärsutveckling tillgodosett av mark- |
|
Anläggningstillgångar |
|
7 290 |
|
7 388 |
|
||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
nadens privata aktörer. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
Eget kapital |
|
|
|
11 283 |
|
11 363 |
|
|||||||||||||||||||||||||||
|
|
orsakerna till avvikelsen är ett försämrat |
|
• Almis verksamhet ska drivas med särskilt |
|
- varav minoritet |
|
|
229 |
|
230 |
|
||||||||||||||||||||||||||
|
|
finansnetto orsakat av värdenedgång i |
|
|
fokus på företag i tidiga skeden, antingen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
Nettoskuld |
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||
|
|
koncernens kapitalplaceringsportfölj och |
|
|
i termer av livscykel eller expansionsfa- |
|
Operativt kapital |
|
|
76 |
|
|
||||||||||||||||||||||||||
|
|
en kreditreservering motiverad av för- |
|
|
ser, samt på företagare som är kvinnor |
|
Övriga nyckeltal |
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||
|
|
sämrade makroutsikter. |
|
|
|
|
|
|
|
|
eller har utländsk bakgrund. Mätningen |
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
|
|
|
18,5 |
|
||||||||||||||||||||||
|
• Kapitalstruktur: Soliditeten ska överstiga |
|
|
baseras på den högst rankade företags- |
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
Avkastning - eget kapital, % |
|
|
2,0 |
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
70 procent (koncern). Utfall: 87 (88) pro- |
|
|
ledaren, oftast vd, i de kund- eller port- |
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
Avkastning - operativt kapital, % |
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
cent. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
följföretag som fått en insats under 2022. |
|
|
|
||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
|
|
|||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
• Enligt Almis ägaranvisning (fastställd på |
|
|
|
|||||||||||
|
Strategiska mål |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Soliditet, % |
|
|
|
87,4 |
|
87,6 |
|
|||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
bolagsstämma i april 2022) är målet att |
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bruttoinvesteringar, mnkr |
|
4 136 |
|
2 631 |
||||||||||||||||||
|
Hållbar tillväxt i små och medelstora företag – |
|
|
tillväxten avseende nettoomsättning, |
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
Anslag, mnkr |
|
|
|
269 |
|
279 |
|
|||||||||||||||||||||||||||
|
Almi ska möjliggöra utveckling av och |
|
|
|
|
tredje året efter insatsåret, totalt ska ha |
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
Utdelning, mnkr |
|
|
0 |
|
0 |
|
||||||||||||||||||||||||||
|
omställning till hållbart företagande och |
|
|
|
|
ökat mer än 70 procent för lånekunder |
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
Klimatavtryck |
|
Scope 1 |
6 |
|
5 |
|
||||||||||||||||||||||||||
|
därmed bidra till att skapa fler hållbara |
|
|
|
|
och över 100 procent för riskkapitalkun- |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
tCO2e |
|
|
Scope 2 |
- |
|
- |
|
|||||||||||||||||||||||||
|
tillväxtföretag i hela Sverige. Stor vikt ska |
|
|
der. Andelen kvinnor som bolaget når ut |
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
Scope 3 |
- |
|
- |
|
|||||||||||||||||||||||||||
|
läggas vid hållbarhetsaspekter när Almi |
|
|
|
|
till ska långsiktigt uppgå till |
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
Sjukfrånvaro, % |
|
|
2,7 |
|
1,9 |
|
||||||||||||||||||||||||||
|
finansierar och utvecklar företagen. |
|
|
|
|
cent och andelen personer med utländsk |
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
Personalomsättning, % |
|
16,3 |
|
13,3 |
|
|||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
bakgrund ska långsiktigt spegla den |
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal anställda i medeltal |
|
552 |
|
540 |
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
svenska befolkningen. |
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Redovisar enligt IFRS |
|
|
Nej |
|
|
|
||
|
Ekonomiska mål och uppföljning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
|
|
|||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bolaget har satt klimatmål |
|
Neja) |
|
|
|
|||||||||||||||||||||||
|
Lönsamhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
|
|
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
|
|||||||||||||||||||
|
EBT, mnkr |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Soliditet, % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
300 |
|
|
|
|
|
|
|
|
223,8 |
|
|
100 |
88,1 |
86 |
88,7 |
87,6 |
87,4 |
|
|
|
a) I en process att sätta mål. |
|
|
|
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Könsfördelning, % |
|
|
|
|
|
|
|||||||
100 |
|
|
|
|
73,8 |
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
117,7 |
81,7 |
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
53 |
47 |
57 |
43 |
56 |
44 |
|
Kvinnor |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Män |
|||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
Anställda |
Ledning |
Styrelse |
|||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
Mål: >0 mnkr |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mål: >70% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Styrelse valda för 2023/24 |
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
Utfall |
|
|
|
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 45
53
Skr. 2022/23:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande
Apotek Produktion & Laboratorier AB, APL, utvecklar, tillverkar och tillhandahåller extemporeläkemedel och lagerberedningar. APL levererar extemporeläkemedel till alla apoteksaktörer på öppenvårdsmarknaden och till slutenvården på likvärdiga och icke diskriminerande villkor. Inom svensk hälso- och sjukvård finns ett stort fokus på indi- vidanpassad vård och läkemedelsbehandling. Individanpassade extemporeläkemedel är ett viktigt komplement till läkemedel tillhandahållna av läkemedelsindustrin.
Ordf: Kjell Johansson |
Vd: Erik Haeffler |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Kjell Johansson Led: Helena Jansson, Lotta
Viktiga händelser 2022
•Utredningen om hälso- och sjukvår- dens beredskap föreslår i sitt delbe- tänkande att APL får ett utökat sam- hällsuppdrag att bedriva verksamhet i fredstida kriser och krig.
•Enligt tidigare beslutad strategiplan har APL under 2021 och början på 2022 avvecklat de beredningstjänster på sjukhus som utförts åt Region Halland och Västra Götaland.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Räntabilitet på eget kapital överstigande 8 procent per år. Räntabili- teten på eget kapital är fortsatt svag och uppgick till 1 procent.
•Kapitalstruktur: Soliditet
•Utdelning: Minst 50 procent av årets resultat efter skatt, med beaktande av kapitalstrukturmål och genomförandet av koncernens strategi/investeringsbe- hov. Ingen utdelning lämnades för 2022.
Målen är långsiktiga och ska utvärderas under en konjunkturcykel, ca fem till sju år. Under den senaste sjuårsperioden har äga- rens mål inte uppnåtts.
Strategiska mål
•Minska indirekta koldioxidutsläpp. Utfall: Ökat utsläpp med 85,9 procent på grund av att APL har börjat rapportera indirekta utsläpp från köldmedier samt resor till och från arbetet. Även utsläpp
Ekonomiska mål och uppföljning
från tjänsteresor ökade då pandemi- restriktioner minskade.
•Inga (0) kritiska avvikelser inom SHM (säkerhet/hälsa/miljö). Utfall: 1 avvikelse vid arbetsplatsolycka i Stockholm.
•Inga fall av diskriminering (nolltolerans). APL ska vara en jämlik arbetsplats och ingen form av diskriminering eller tra- kasserier ska förekomma. Utfall: 0 fall.
•Minska antal riskleverantörer där mänsk- liga rättigheter inte upprätthålls. Utfall: ca 3,8 procent av riskleverantörer har inte signerat bolagets Supplier Code of Conduct (uppförandekod).
Samhällsuppdrag
APL ska:
•i nära samarbete med specialister och förskrivare, myndigheter och andra intressenter utveckla och tillhandahålla ett medicinskt ändamålsenligt och kvali- tetssäkrat sortiment av extemporeläke- medel och lagerberedningar;
•erbjuda extemporeläkemedel och lager- beredningar på likvärdiga och
•säkerställa att information om extempo- reläkemedel och lagerberedningar finns lättillgänglig, att beställningsrutiner är enkla och användarvänliga samt att leve- rans av extemporeläkemedel och lager- beredningar sker på ett effektivt sätt enligt överenskomna leveranstider.
APL har inget fastställt uppdragsmål.
Arb rep: Susann Danielsson
Rev: Tomas Mathiesen (KPMG)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 293,5 (285) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 146 (142) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal |
|
|
år 2022 |
år 2021 |
Resultaträkning, mnkr |
|
|
||
Nettoomsättning |
|
|
871 |
1 509 |
Rörelseresultat |
|
|
8 |
20 |
Resultat före skatt |
|
|
4 |
17 |
Nettovinst |
|
|
4 |
17 |
- varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
||
Balansräkning, mnkr |
|
|
||
Balansomslutning |
|
|
716 |
769 |
Anläggningstillgångar |
476 |
459 |
||
Eget kapital |
|
|
306 |
303 |
- varav minoritet |
|
|
0 |
0 |
Nettoskuld |
|
|
273 |
278 |
Operativt kapital |
|
|
579 |
581 |
Övriga nyckeltal |
|
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
|
|
0,9 |
1,3 |
Avkastning - eget kapital, % |
1,2 |
5,8 |
||
Avkastning - operativt kapital, % |
1,4 |
3,4 |
||
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
0,9 |
0,9 |
||
Soliditet, % |
|
|
42,8 |
39,4 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
101 |
45 |
||
Anslag, mnkr |
|
|
40 |
40 |
Utdelning, mnkr |
|
|
0 |
0 |
Klimatavtryck |
Scope 1 |
77 |
0 |
|
tCO2e |
Scope 2 |
159 |
140 |
|
|
Scope 3 |
546 |
270 |
|
Sjukfrånvaro, % |
|
|
6,1 |
6,6 |
Personalomsättning, % |
11,3 |
8,0 |
||
Antal anställda i medeltal |
471 |
506 |
||
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
||
Redovisar enligt IFRS |
|
|
Nej |
|
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
||
Bolaget har satt klimatmål |
Ja |
|
||
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
||
|
Lönsamhet |
|
|
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
|
Utdelning |
|
|
|
|
|||||||||||||
|
Re, % |
|
|
|
|
|
Soliditet, % |
|
|
|
% |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
||||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
5,8 |
1,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
39,4 |
42,8 |
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
35,8 |
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
24,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
15,8 |
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
||||||||||
|
|
|
|
Mål: >8% |
|
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|
|
|
Mål: ≥50% |
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
46 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022
Könsfördelning, % |
|
|
|
|
|
||
61 |
39 |
44 |
56 |
57 |
43 |
|
Kvinnor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Män |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anställda |
Ledning |
Styrelse |
|||||
Styrelse valda för 2023/24
54
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande
Apoteket AB erbjuder läkemedel, apoteksprodukter och hälsotjänster som bidrar till ett liv i hälsa. Apoteket verkar på en konkurrensutsatt marknad på affärsmässiga grunder. Verk- samheten ska bedrivas på sådant sätt att en god läkemedelsförsörjning i Sverige främjas.
På marknaden för öppenvårdsapotek tillhandahåller bolaget, genom ca 400 apotek i landet, receptbelagda och receptfria läkemedel, handelsvaror, hälsotjänster samt informa- tion och rådgivning till privatpersoner. Bolaget har även en väl utbyggd
Ordf: Ingrid Bonde |
Vd: Rasmus Nerman |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Ingrid Bonde Led: Barbro Fridén, Pia Gideon, Lars Nilsson, Erik Sandstedt och Per Uebel. Nyval av Ingrid Bojner vid stämman 2023 Arb rep: Tiina Declercq, Katarina Rabe
Rev: Camilla Samuelsson (PwC)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 443 (430) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 208 (202) tkr. Arvode utgår inte till
Viktiga händelser 2022
•Solid utveckling på en föränderlig marknad med stark försäljning i butik.
•Investerar i ett automatiserat logistik- center för
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Rörelsemarginalen ska långsiktigt uppgå till minst 3 procent. Utfall: 2,1 (2,3) procent. Större investe- ringar belastade rörelsemarginalen.
•Kapitalstruktur: Pensionsjusterad soli-
ditet på
•Utdelning:
Strategiska mål
Apotekets mål utgår från visionen om ett liv i hälsa och är fördelade på tre fokusområden:
•Hälsosamma människor: Elektroniskt expertstöd (EES) är en regeldatabas som ger signaler till farmaceuten om potenti- ella läkemedelsrelaterade problem utifrån kundens
Ekonomiska mål och uppföljning
nationer årligen ska genomföras på bola- gets hälsorum. Utfall: 179 201 (inklude- rande
•Hälsosam planet: Apoteket målsätter hur många kunder som utnyttjar bolagets miljöbonus som erhålls när överblivna läkemedel lämnas in. Målet är att den utnyttjade bonusen ska öka med 4 pro- cent årligen. Utfall: 22 procent.
Till 2030 ska Apoteket halvera klimat- påverkan från varutransporter, energi, bilresor och köldmedia. Utfall: +4 pro- cent vilket beror bl.a. på etableringen av bolagets nya
•Hälsosamt företagande: Målet är att öka andelen egenvårdsleverantörer som accepterat bolagets uppförandekod. Det långsiktiga målet är 100 procent. Utfall: 96 (97) procent. Bolaget strävar efter att ha en så låg sjukfrånvaro som möjligt, 2022 var målet 5,4 procent. Utfall: 6,6 (5,8) procent och beror bl.a. på fortsatt spridning av
Samhällsuppdrag
Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag. Bolaget har ett uppdrag att enligt ägaranvis- ningen behålla befintliga apoteksombud i den utsträckning som behövs för att upprätt- hålla en god läkemedelsförsörjning på den ort ombudet är verksamt. Apoteket hade vid årsskiftet ca 600 apoteksombud runt om i Sverige.
ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal |
|
år 2022 |
år 2021 |
Resultaträkning, mnkr |
|
|
|
Nettoomsättning |
|
21 293 |
19 784 |
Rörelseresultat |
|
434 |
437 |
Resultat före skatt |
|
516 |
455 |
Nettovinst |
|
402 |
356 |
- varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
|
Balansräkning, mnkr |
|
|
|
Balansomslutning |
|
13 309 |
11 989 |
Anläggningstillgångar |
8 052 |
6 909 |
|
Eget kapital |
|
8 428 |
7 559 |
- varav minoritet |
|
0 |
0 |
Nettoskuld |
|
||
Operativt kapital |
|
7 911 |
7 049 |
Övriga nyckeltal |
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
|
2,1 |
2,3 |
Avkastning - eget kapital, % |
10,2 |
11,0 |
|
Avkastning - operativt kapital, % |
5,8 |
7,1 |
|
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
|||
Soliditet, % |
|
48,0 |
50,0 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
151 |
154 |
|
Anslag, mnkr |
|
0 |
0 |
Utdelning, mnkr |
|
199 |
449 |
Klimatavtryck |
Scope 1 |
183 |
166 |
tCO2e |
Scope 2 |
2 477 |
2 126 |
|
Scope 3 |
510 724 |
482 237 |
Sjukfrånvaro, % |
|
6,6 |
5,8 |
Personalomsättning, % |
12,7 |
8,9 |
|
Antal anställda i medeltal |
2 821 |
2 729 |
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
Redovisar enligt IFRS |
|
Ja |
|
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
|
Bolaget har satt klimatmål |
Jaa) |
|
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
|
a) Vetenskapsbaserade mål som godkänts |
av SBTi. |
Lönsamhet |
|
|
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
|
Utdelning |
|
|
|
|
|||||||||||
Rörelsemarginal, % |
|
|
|
Soliditet, % |
|
|
|
% |
|
|
|
|
|
|
||||||||||
10 |
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
150 |
|
|
|
135 |
|
|
||||
8 |
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
48 |
50 |
48 |
120 |
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
90 |
|
|
|
|
|
|
||||||||
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
40 |
|
39 |
39 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
59 |
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
2 |
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
60 |
|
||||
|
2,5 |
1,8 |
2 |
2,3 |
2,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
0 |
|
|
|
|||||
0 |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|||||
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
|||||
|
|
Mål: ≥3% |
|
|
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
Könsfördelning, %
17
8340 60 57 43
Anställda Ledning Styrelse
Styrelse valda för 2023/24
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 47
55
Skr. 2022/23:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande
Arlandabanan Infrastructure AB, AIAB, äger och förvaltar Arlandabanan samt upplåter banan och vissa rättigheter för driften av snabbtågspendeln (Arlanda Express) mellan Arlanda flygplats och Stockholm Central. AIAB förvaltar avtal som rör Arlandabanan och svarar för att statens rättigheter och skyldigheter enligt avtalen efterlevs. Bolagets avtalspart är
Ordf: Jan Olson |
Vd: Ulf Lundin |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Jan Olson Led: Britta Dalunde,
Erik Mattsson och Malin Sundvall Rev: Jenny Jansson (KPMG)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 149,5 (145) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 74 (72) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Viktiga händelser 2022
•Antalet tågresenärer minskade kraf- tigt till följd av pandemin men har där- efter ökat igen och utfallet 2022 blev en ökning av antalet tågpassagerare om 153 procent jämfört med 2021.
•Tågtrafikens marknadsandel ökade något från 24 till 25 procent, mätt som antal tågpassagerare i förhållande till antalet flygpassagerare på Arlanda flygplats.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
Bolaget saknar ekonomiska mål.
Strategiska mål
•Öka nyttjandet: 8 miljoner passagerare 2040 och 6,5 miljoner passagerare 2025. Utfallet 2022 är ca 2,0 miljoner under målet för 2025, främst på grund av pande- mieffekten som tyngde utfallet under för- sta halvåret 2022.
•Ekonomiska åtaganden och resultat: Åter- betala 1,9 miljarder kronor i villkorslån. Utfallet för erhållen royalty 2022 blev 21 miljoner kronor och de totala royaltybetal- ningarna beräknas av bolaget till 5,4 mil- jarder kronor fram till 2050.
•Minska utsläppen av växthusgaser:
•Bättre mångfald och jämställdhet: Mer än
40 procent av vardera könet. Utfall: Andel kvinnor i berörda bolagsstyrelser var 33 procent.
•Påverkan på våra grannar: Översikts-
och detaljplaner. Utfall: Flera förslag till bygglov och nya detaljplaner uppfyller inte AIAB:s krav trots påpekanden i tidiga samråd. I dessa fall fortsätter samråd att hållas.
•Motverka korruption: Noll korruption.
Utfall: Inga incidenter.
•Konkurrens under vissa villkor: Konkur-
rensneutralt. Utfall: Noll ärenden anmälda avseende konkurrens.
•Följa lagar och regler: Olika skyldigheter.
Utfall: Inga regelöverträdelser.
•Kundernas hälsa och säkerhet: Noll
omkomna/skadade. Utfall: Målet är inte uppnått. Arlanda Express har kört på två personer. Personpåkörningarna resulte- rade i att två personer avled. Inga resenä- rer och ingen arbetstagare har dödats eller skadats allvarligt under 2022.
•Nöjda kunder: 100 procent nöjda kunder.
Utfall: Hög punktlighet och liten andel inställda turer 2022. Inga klagomål har lämnats till bolaget.
Samhällsuppdrag
Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.
Nyckeltal |
|
|
år 2022 |
år 2021 |
|
Resultaträkning, mnkr |
|
|
|
||
Nettoomsättning |
|
|
58 |
|
58 |
Rörelseresultat |
|
|
13 |
|
14 |
Resultat före skatt |
|
|
24 |
|
20 |
Nettovinst |
|
|
19 |
|
16 |
- varav hänförbart till minoritet |
0 |
|
0 |
||
Balansräkning, mnkr |
|
|
|
||
Balansomslutning |
|
|
1 747 |
|
1 793 |
Anläggningstillgångar |
1 684 |
|
1 766 |
||
Eget kapital |
|
|
66 |
|
47 |
- varav minoritet |
|
|
0 |
|
0 |
Nettoskuld |
|
|
|
||
Operativt kapital |
|
|
|
||
Övriga nyckeltal |
|
|
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
|
|
22,9 |
|
24,3 |
Avkastning - eget kapital, % |
33,5 |
40,4 |
|||
Avkastning - operativt kapital, % |
|
||||
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
|||||
Soliditet, % |
|
|
3,8 |
2,6 |
|
Bruttoinvesteringar, mnkr |
|
69 |
|||
Anslag, mnkr |
|
|
0 |
|
0 |
Utdelning, mnkr |
|
|
0 |
|
0 |
Klimatavtryck |
Scope 1 |
- |
|
- |
|
tCO2e |
Scope 2 |
- |
|
- |
|
|
Scope 3 |
- |
|
- |
|
Sjukfrånvaro, % |
|
|
- |
|
- |
Personalomsättning, % |
|
- |
|
- |
|
Antal anställda i medeltal |
0 |
|
0 |
||
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
||
Redovisar enligt IFRS |
|
|
Nej |
|
|
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
|
||
Bolaget har satt klimatmål |
Ja |
|
|
||
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
|
||
Könsfördelning, %
5050
Styrelse
Styrelse valda för 2023/24
48 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022
56
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande
Aktiebolaget Svensk Bilprovning, Bilprovningen, erbjuder fordonsbesiktning och rådgiv- ning av motorfordons trafiksäkerhet, miljöpåverkan och driftsekonomi. Bilprovningen bedriver sedan 2013 en affärsmässig verksamhet i stark konkurrens på en reglerad mark- nad. Med 106 stationer och 586 medarbetare är Bilprovningen Sveriges ledande aktör för besiktning av motordrivna fordon med ett rikstäckande stationsnät. Under 2022 utförde Bilprovningen ca 1,3 miljoner besiktningar.
Ordf: Andrea |
Vd: Niklas Stragne |
Gisle Joosen |
|
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Andrea Gisle Joosen Led: Lars Erik Fredriksson, Lena Larsson, Gunnar Malm, Ludvig Nauckhoff och Anna Ullman Sersé. Nyval av
Viktiga händelser 2022
•Bilprovningen redovisade ett stabilt ekonomiskt resultat och är fortsatt marknadsledande.
•Resultatet belastades av betydande uppstartskostnader för etableringar och långsiktiga satsningar på utbild- ning. Även ökade kostnader för el och värme påverkade resultatet.
•Under året öppnades sex nya statio- ner och två ometableringar. Dess- utom tecknades hyresavtal för ytter- ligare tre anläggningar.
•I undersökningen Sustainable Brand Index utsågs Bilprovningen till Sveri- ges mest hållbara besiktningsföretag för tolfte året i rad.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Rörelsemarginal på minst 12 procent. Bolagets rörelsemarginal uppgick för verksamhetsåret 2022 till 9,6 (13,7) procent.
•Kapitalstruktur: Soliditet
•Utdelning: Minst 80 procent av årets
resultat efter skatt. Utdelningen för verk- samhetsåret 2022 uppgår till 37 miljoner kronor vilket motsvarar 100 procent av årets resultat.
De nya ekonomiska målen fastställdes av ägaren på årsstämman i april 2022.
Strategiska mål
•Säkra fordon och förare: Bilprovningens bidrag till ökad trafiksäkerhet ska uppgå till 54 procent. Utfall: 55 procent.
•Klimatkloka fordon och förare: Minst 25 procent av Sveriges körkortsinnehavare ska anse att Bilprovningen genom sitt arbete bidrar till en minskad klimatpå- verkan. Utfall: 26 procent.
•Det hållbara företaget: Andel kvinnor anställda på station som lägst 16 procent och andelen medarbetare med utländsk bakgrund som lägst 17 procent. Klimat- påverkan: Minskas med 80 procent 2006– 2030. Energiomställning inköp: 100 pro- cent förnybar el, varav minst 70 procent sol, vind eller annan förnybar el. Utfall: Andel kvinnliga anställda på station 16 procent, utländsk bakgrund 19 procent, klimatpåverkan har minskat med 67 pro- cent och energiomställning 100 procent förnybar, varav 77 procent sol och vind.
Samhällsuppdrag
Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.
Johan Ekesiöö avgick
Arb rep: Bengt Lindblom, Joakim Rönnlund
Rev: Daniel Wassberg (Deloitte)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 240 (233) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 112,5 (109) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal |
|
|
år 2022 |
år 2021 |
Resultaträkning, mnkr |
|
|
||
Nettoomsättning |
|
|
766 |
713 |
Rörelseresultat |
|
|
74 |
97 |
Resultat före skatt |
|
|
51 |
88 |
Nettovinst |
|
|
37 |
71 |
- varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
||
Balansräkning, mnkr |
|
|
||
Balansomslutning |
|
|
310 |
321 |
Anläggningstillgångar |
88 |
79 |
||
Eget kapital |
|
|
82 |
117 |
- varav minoritet |
|
|
0 |
0 |
Nettoskuld |
|
|
0 |
0 |
Operativt kapital |
|
|
82 |
117 |
Övriga nyckeltal |
|
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
|
|
9,6 |
13,7 |
Avkastning - eget kapital, % |
21,7 |
43,0 |
||
Avkastning - operativt kapital, % |
74,3 |
88,6 |
||
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
0,0 |
0,0 |
||
Soliditet, % |
|
|
51,8 |
55,1 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
26 |
45 |
||
Anslag, mnkr |
|
|
0 |
0 |
Utdelning, mnkr |
|
|
37 |
71 |
Klimatavtryck |
Scope 1 |
155 |
143 |
|
tCO2e |
Scope 2 |
1 114 |
917 |
|
|
Scope 3 |
- |
- |
|
Sjukfrånvaro, % |
|
|
7,1 |
6,6 |
Personalomsättning, % |
21,0 |
18,7 |
||
Antal anställda i medeltal |
575 |
539 |
||
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
||
Redovisar enligt IFRS |
|
|
Ja |
(RFR 2) |
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
||
Bolaget har satt klimatmål |
Ja |
|
||
Ekonomiska mål och uppföljning
Lönsamhet |
|
|
|
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
|
Utdelning |
|
|
|
||||||||||||
Rörelsemarginal, % |
|
|
|
|
Soliditet, % |
|
|
|
% |
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
15 |
|
|
|
12,9 |
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
350 |
|
323 |
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12 |
|
|
|
|
13,7 |
|
|
80 |
|
|
55,3 |
55,1 |
|
280 |
|
|
|
|
|
|
|||||
9 |
|
|
|
|
|
9,6 |
60 |
45,3 |
|
51,8 |
210 |
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
6 |
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
140 |
|
|
143 |
100 |
100 |
100 |
||||||
3 |
|
2,6 |
3,7 |
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
70 |
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
||||
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
||||||||
|
|
Mål: ≥12% |
|
|
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|
|
|
|
Mål: ≥80% |
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
|
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
Mål satta för biologisk mångfald |
Ja |
|
|||||
Könsfördelning, % |
|
|
|
|
|
|
|
18 |
|
|
|
|
|
|
|
82 |
33 |
67 |
43 |
57 |
|
Kvinnor |
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
Män |
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
||
Anställda |
Ledning |
Styrelse |
|||||
Styrelse valda för 2023/24
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 49
57
Skr. 2022/23:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande
Kungliga Dramatiska teatern Aktiebolag, Dramaten, är Sveriges nationalscen för talteater.
Ordf: Raoul Grünthal |
Vd: Maria Groop Russel |
Statens ägarandel: 100%
Viktiga händelser 2022
•Deltagarbegränsningar för allmänna sammankomster och offentliga till- ställningar, för att förhindra spridning av sjukdomen
•I syfte att nå ut till fler besökare och tillgängliggöra verksamheten för fler har utvecklingsarbetet inom digitali- seringen fortsatt. Bland annat har teatern intensifierat aktivitetsnivån på sociala medier, lagt ut fördjupad information om föreställningar på webbsidan och pressträffar har sänts digitalt via Dramatens kanal på Youtube.
•Det gemensamma arbetet med Operan om etablering av ett nytt produktionscenter i Flemingsberg har fortsatt inför inflyttning 2024.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
Bolagets egna kapital över tid ska uppgå till 28 miljoner kronor i genomsnitt under en löpande femårsperiod, samt att det aldrig ska understiga 20 miljoner kronor. Med ett negativt resultat om 4,2 (4,6) miljoner kro- nor uppgår det egna kapitalet till 27,5 (31,6) miljoner kronor.
Strategiska mål
•Utveckling och engagemang – teaterkonst med genomslag. Dramaten värnar teater- konsten och skapar nya former. Antalet klassiska verk uppgick till 6 (3) och moderna verk till 30 (17), av dessa var 22 (10) respektive 14 (10) svenska och inter- nationella verk. Nya produktioner: 20 (15). Dramaten skapar samhällsengagemang och utveckling; bl.a. genom aktiviteter som publiksamtal. Under året har 11 (8) projekt och aktiviteter genomförts.
•Tillgänglighet och mångfald – teater för hela Sverige. Dramaten arbetar aktivt med repertoarval och andra aktiviteter för nya publikgrupper. Egna produktioner för barn och unga; antal: 11 (6); antal föreställ- ningar: 274 (229); antal besökare: 36 922 (16 007).
•Hållbar arbetsplats – medarbetare och produktionssätt. Medarbetares hälsa och säkerhet, kompetensutveckling, mång- fald, jämställdhet och
•Miljö och klimat – ekologiskt avtryck. En ny klimat- och miljöpolicy har formulerats och fastställts.
Samhällsuppdrag
•Dramaten ska vara den i Sverige ledande institutionen inom teaterns område och som nationalscen stå på högsta nivå vad gäller utveckling, förnyelse, konstnärlig kvalitet samt hantverksskicklighet i ateljéer och verkstäder: Dramaten håller hög konstnärlig kvalitet med en varierad repertoar som uppvisar både bredd och spets, nyskrivet och klassiskt. Hantverks- skickligheten i Dramatens ateljéer och verkstäder håller hög klass och bidrar till utveckling inom området.
•Dramaten ska verka i ett internationellt teater- och kultursammanhang och initiera samarbeten samt främja interkul- turellt utbyte. Dramaten ska vårda och främja det svenska språket och nationella kulturarvet inom teaterns område: Ett internationellt utbyte sker bl.a. genom gästspel och turnéer och där Bergman- festivalen utgör ett viktigt inslag. Genom att framföra och bearbeta klassiska och moderna verk har Dramaten fortlöpande arbetat med att vårda och utveckla det svenska språket och kulturarvet.
Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Raoul Grünthal Led: Jesús Azpeitia Seron, Maria Eka, Angelica Hadzikostas, Biljana Pehrsson och Mads Thygesen. Nyval av Ulrika Dellby vid stämman 2023, Aris Fioretos avgick Arb rep: Jens Thiman, Hulda Lind Johannsdottir Rev: Jennifer
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till
93 (90) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 44,3 (43) tkr.
Nyckeltal |
|
|
|
|
år 2022 |
|
år 2021 |
||
Resultaträkning, mnkr |
|
|
|
|
|
|
|||
Nettoomsättning |
|
|
309 |
278 |
|
||||
Rörelseresultat |
|
|
3 |
|
|||||
Resultat före skatt |
|
|
5 |
|
|||||
Nettovinst |
|
|
|
|
5 |
|
|||
- varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
|
||||||
Balansräkning, mnkr |
|
|
|
|
|
|
|||
Balansomslutning |
|
|
174 |
164 |
|
||||
Anläggningstillgångar |
|
|
90 |
89 |
|
||||
Eget kapital |
|
|
|
|
27 |
32 |
|
||
- varav minoritet |
|
|
0 |
0 |
|
||||
Nettoskuld |
|
|
|
|
2 |
|
|||
Operativt kapital |
|
|
30 |
24 |
|
||||
Övriga nyckeltal |
|
|
|
|
|
|
|||
Rörelsemarginal, % |
|
|
1,2 |
|
|||||
Avkastning - eget kapital, % |
|
|
15,6 |
||||||
Avkastning - operativt kapital, % |
14,0 |
|
|||||||
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
0,1 |
|
|||||||
Soliditet, % |
|
|
|
|
15,8 |
19,3 |
|
||
Bruttoinvesteringar, mnkr |
|
|
9 |
29 |
|
||||
Anslag, mnkr |
|
|
|
|
261 |
261 |
|
||
Utdelning, mnkr |
|
|
0 |
0 |
|
||||
Klimatavtryck |
|
Scope 1 |
62 |
- |
|
||||
tCO2e |
|
|
Scope 2 |
138 |
- |
|
|||
|
|
|
Scope 3 |
- |
- |
|
|||
Sjukfrånvaro, % |
|
|
3,3 |
3,1 |
|
||||
Personalomsättning, % |
|
|
14,2 |
5,4 |
|
||||
Antal anställda i medeltal |
|
|
272 |
248 |
|
||||
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
|
|||||
Redovisar enligt IFRS |
|
|
Nej |
|
|
|
|||
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
|
|
|||||
Bolaget har satt klimatmål |
|
|
Ja |
|
|
|
|||
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
|
|
|||||
Könsfördelning, % |
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
11 |
|
|
|
|
|
|
|
56 |
44 |
89 |
|
57 |
|
43 |
|
Kvinnor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Anställda |
Ledning |
Styrelse |
|
Män |
|||||
|
|||||||||
|
|||||||||
|
|
|
|||||||
Styrelse valda för 2023/24
50 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022
58
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande
Green Cargo AB är Sveriges största aktör inom hållbar järnvägslogistik och en viktig logi- stikpartner till svenskt näringsliv. Bolaget erbjuder transporter i ett nätverk över hela Sverige och med partners når företaget tusentals platser på den europeiska kontinenten. Green Cargos system har ca 5 000 vagnar, 360 lok och personal i hela Skandinavien för att möta näringslivets transportbehov. Bolagets kunder finns främst inom basindustrin där skog, stål och papper dominerar, men även inom branscher som kemi/energi, verkstadsin- dustri, fordonsindustri och dagligvaruhandel. 97 procent av Green Cargos transportarbete sker med eltåg där klimatpåverkan är nära noll.
Ordf: Andreas Regnell Vd: Ted Söderholm
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Andreas Regnell Led: Catarina Fritz, Crister Fritzson, Charlotte Hansson, Karin Strömberg och Michael Thorén. Nyval av Urban Lindskog vid stämman 2023, Sten Olsson avgick Arb rep: Jerker Liljeberg, Jonas Blomqvist Rev: Linda Corneliusson (PwC)
Viktiga händelser 2022
•Green Cargo satsade på ett nytt, konsoliderat nätverk för intermodala transporter.
•Green Cargo avslutade koncernens norska inrikesverksamhet.
•Nya transportavtal om 1 331 (949) mnkr tecknades.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital 10 procent. Avkastningen upp- gick till 5,2 (20,7) procent.
•Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings- grad
förklaras framför allt av koncernens positiva resultat.
•Utdelning: 50 procent av årets vinst efter skatt med beaktande av nettoskuld- sättningsgraden. Ingen utdelning lämna- des för 2022.
Strategiska mål
Green Cargo styr och leder verksamheten ur ett brett perspektiv med stöd av ett balanse- rat styrkort. Av de samlade hållbarhetsmålen har Green Cargos styrelse fastslagit långsik- tiga målsättningar för ett antal av dessa.
Basår är, där det är relevant, 2019 och alla mål ska vara uppfyllda till 2030 om inget annat anges. Se tabellen Hållbarhetsmål.
Samhällsuppdrag
Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 458 (444) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 191 (185) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal |
år 2022 |
år 2021 |
Resultaträkning, mnkr |
|
|
Nettoomsättning |
4 519 |
4 175 |
Rörelseresultat |
104 |
440 |
Resultat före skatt |
43 |
400 |
Nettovinst |
43 |
400 |
- varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
Balansräkning, mnkr |
|
|
Balansomslutning |
3 454 |
3 448 |
Anläggningstillgångar |
2 247 |
2 193 |
Eget kapital |
731 |
644 |
- varav minoritet |
0 |
0 |
Nettoskuld |
1 055 |
1 594 |
Operativt kapital |
1 786 |
2 238 |
Övriga nyckeltal |
|
|
Rörelsemarginal, % |
2,1 |
9,1 |
Avkastning - eget kapital, % |
6,3 |
90,2 |
|
|
Utfall |
Mål |
Utfall |
Mål |
|
Hållbarhetsmål |
2022 |
2022 |
2021 |
2030 |
||
Säkerhet |
Trafiksäkerhetsindex |
95,5 |
95,8 |
95,2 |
98 |
|
|
Sjukfrånvaro, % |
5,2 |
4,5 |
4,6 |
n/a |
|
Med- |
Engagemangsindex, Green Cargo AB |
76 |
79 |
77 |
85 |
|
arbetare |
Ledarskapsindex, Green Cargo AB |
73 |
75 |
71 |
n/a |
|
|
Andel kvinnor, Green Cargo AB, % |
21 |
22 |
20 |
30 |
|
Miljö |
Gram CO2e/tonkm |
2,42 |
2,80 |
2,76 |
1,5 |
|
kWh/tonkm, järnväg med eldrift |
0,036 |
0,036 |
0,036 |
0,030 |
||
|
||||||
Kund & |
Kundnöjdhet, utvalda kunder, (skala |
3,13 |
3,80 |
3,54 |
n/a |
|
Punktlighet till kund, lastad vagn till kund inom utlovad timme, % |
84,8 |
95 |
87,1 |
95 |
||
kvalitet |
||||||
|
Regularitet, andel avvecklade av totala tåg (utrullad plan), % |
94,8 |
96,0 |
95,8 |
n/a |
|
|
Rörelseresultat Green Cargo AB i mnkr (moderbolaget) |
160 |
n/a |
448 |
n/a |
|
Finans |
Nettoomsättning i mnkr (moderbolaget) |
4 067 |
n/a |
3 815 |
n/a |
|
Avkastning på operativt kapital, % (koncern) |
5,2 |
n/a |
20,7 |
n/a |
||
|
||||||
|
Nettoskuldsättningsgrad (koncern) |
1,4 |
n/a |
2,5 |
n/a |
|
Ekonomiska mål och uppföljning
Lönsamhet |
|
|
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
Utdelning |
|
|
|
|
||||||||||||
Rop, % |
|
|
|
|
|
Nettoskuldsättningsgrad, ratio |
% |
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
20 |
|
|
|
20,7 |
|
10 |
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
10 |
|
|
|
|
|
|
8 |
|
|
7,3 |
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
||||
0 |
|
|
|
|
|
5,2 |
|
6 |
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
4 |
2,1 |
3,5 |
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
2 |
|
|
|
1,4 |
20 |
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
||||
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
0 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|||||||||
|
|
|
Mål: ≥10% |
|
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|
Mål: 50% |
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
Avkastning - operativt kapital, % |
5,2 |
20,7 |
|
||||
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
1,4 |
2,5 |
|
||||
Soliditet, % |
|
|
|
21,2 |
18,7 |
|
|
Bruttoinvesteringar, mnkr |
|
244 |
116 |
|
|||
Anslag, mnkr |
|
|
|
0 |
0 |
|
|
Utdelning, mnkr |
|
|
0 |
0 |
|
||
Klimatavtryck |
|
Scope 1 |
20 195 |
21 251 |
|
||
tCO2e |
|
Scope 2 |
3 489 |
3 422 |
|
||
|
|
Scope 3 |
3 911 |
6 375 |
|
||
Sjukfrånvaro, % |
|
|
5,2 |
4,6 |
|
||
Personalomsättning, % |
|
2,2 |
- |
|
|||
Antal anställda i medeltal |
|
1 878 |
1 912 |
|
|||
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
|
|||
Redovisar enligt IFRS |
|
|
Ja |
|
|
|
|
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
|
|
|||
Bolaget har satt klimatmål |
|
Ja |
|
|
|
||
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
|
|
|||
Könsfördelning, % |
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
80 |
33 |
67 |
43 |
57 |
|
Kvinnor |
|
|
|
|
|
|
|
||
Anställda |
Ledning |
Styrelse |
|
Män |
|||
|
|||||||
|
|||||||
|
|
|
|||||
Styrelse valda för 2023/24
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 51
59
Skr. 2022/23:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande
AB Göta kanalbolag ska driva och förvalta Göta kanal så att dess värde, såväl som kultur- historiskt byggnadsverk som turistattraktion, vidmakthålls. Göta kanal är i dag en av de viktigaste motorerna inom svensk besöksnäring med mer än tre miljoner besökare årligen. Kanalen trafikeras främst av fritids- och kryssningsbåtar. Bolaget bedriver också omfat- tande underhålls- och upprustningsverksamhet av kanalen och intilliggande fastigheter. För detta får bolaget anslagsmedel från staten. Merparten av fastigheterna är uthyrda som bostäder eller lokaler för näringsverksamheter. Det särskilt beslutade samhällsuppdraget omfattar hela verksamheten förutom den skogsrörelse som bolaget bedriver.
Ordf: Magnus Hall |
Vd: Roger Altsäter |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Magnus Hall Led: Göran Carlberg, Anna Ernestam, Jenny Lahrin, Magnus Ling, Johanna Palmér och Fredrik Persson.
Arb rep: Therese Sjöberg
Rev: Mikael Berlin (EY)
Viktiga händelser 2022
•Landbesökarna har ökat med 7 procent under kanalsäsongen.
•Internationella gäster har hittat till Sverige efter pandemin och utgör nästan 40 procent av fritidsbåts- gästerna.
•Kryssningsbåtarna har kunnat köra utan restriktioner.
•Renoveringsprojektet Göta kanal 2.0 fortsatte under vintersäsongen.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet:
•Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings- grad ska uppgå från
Strategiska mål
I affärsplanen arbetar bolaget vidare med tre övergripande mål: intäktsmål, attraktivitets- mål och säkerhetsmål samt fyra huvudmål från Agenda 2030: rent vatten och sanitet, hållbar energi för alla, biologisk mångfald och anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt. Mål och aktiviteter inom dessa områden har beslutats i bolagets affärsplan.
Ekonomiska mål och uppföljning
Samhällsuppdrag och uppdragsmål
Uppdragsmål har beslutats av ägaren på årsstämman 2016 för följande områden:
–Tillräcklig båttrafik för att behålla attrak- tionskraften
–Bevarande
–Kundnöjdhet
–Ekoturism
•Reguljär passagerarbåtstrafik (kryss- ningsbåtstrafik) har kommit igång efter pandemin och trafiken har bedrivits över hela kanalsträckan. Ett fortsatt starkt intresse fanns under året för att besöka Göta kanal med fritidsbåt. 1 994 sålda båtbiljetter överträffade målet 1 700, varav 491 båtar var under boknings- säsong mot målet minst 400.
•Kanalen har varit tillgänglig 94,4 procent av tiden under säsongen och ingen olycka har inträffat som beror på anläggningens skick. Av de bevarade sluss- och brovakt- arbostäderna var utfallet 98 procent för hus med
•Målsättningen är betyg lägst 4,0 av 5,0 möjliga för kundnöjdhet. Målet uppfyll- des. Utfall för landbesökare var 4,7, fri- tidsbåtar 4,5, rederierna 4,0 och för före- tagsmedlemmar i Officiell Partner 4,0.
•Att bibehålla alléträden längs med kan- alen och att arbeta mot att återställa allén till ursprungligt antal, 16 000 alléträd, är ett sätt att främja ekoturism och under året planterades 77 träd. Den nationella cykelleden utmed Göta kanal har god- känts och nu pågår arbete med att slut- föra skyltning av cykelleden. Invigning sker inför säsongen 2023.
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 109 (106) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 73 (71) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal |
|
|
år 2022 |
år 2021 |
Resultaträkning, mnkr |
|
|
||
Nettoomsättning |
|
|
47 |
42 |
Rörelseresultat |
|
|
0 |
|
Resultat före skatt |
|
|
0 |
0 |
Nettovinst |
|
|
0 |
0 |
- varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
||
Balansräkning, mnkr |
|
|
||
Balansomslutning |
|
|
202 |
158 |
Anläggningstillgångar |
47 |
50 |
||
Eget kapital |
|
|
40 |
40 |
- varav minoritet |
|
|
0 |
0 |
Nettoskuld |
|
|
||
Operativt kapital |
|
|
||
Övriga nyckeltal |
|
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
|
|
0,3 |
|
Avkastning - eget kapital, % |
0,2 |
0,1 |
||
Avkastning - operativt kapital, % |
0,8 |
|||
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
||||
Soliditet, % |
|
|
19,6 |
25,0 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
0 |
1 |
||
Anslag, mnkr |
|
|
10 |
12 |
Utdelning, mnkr |
|
|
0 |
0 |
Klimatavtryck |
Scope 1 |
- |
- |
|
tCO2e |
Scope 2 |
- |
- |
|
|
Scope 3 |
- |
- |
|
Sjukfrånvaro, % |
|
|
4,1 |
3,5 |
Personalomsättning, % |
20,6 |
6,2 |
||
Antal anställda i medeltal |
43 |
40 |
||
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
||
Redovisar enligt IFRS |
|
|
Ja |
(RFR 2) |
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
||
Bolaget har satt klimatmål |
Nej |
|
||
Mål satta för biologisk mångfald |
Ja |
|
||
LönsamhetKapitalstruktur
5,0 |
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|||
2,5 |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
0,0 |
|
0,2 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2018 |
2019 |
2020 2021 2022 |
|
|||||||
|
|
|
Mål: ≥0% |
|
|
|
|
|
|
Mål: |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
|
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|||||||||
52 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022
Könsfördelning, % |
|
|
|
|
||
|
|
20 |
|
|
|
|
33 |
67 |
80 |
43 |
57 |
|
Kvinnor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Män |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anställda |
Ledning |
Styrelse |
||||
Styrelse valda för 2023/24
60
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande
Göta kanal – en resa genom både tid och rum
Idéer blir till verklighet
Göta kanal var en idé som fanns under flera hundra år innan den till slut blev verklighet. År 2022 var det 200 år sedan Göta kanal öppnades för trafik på västra linjen, och 190 år sedan hela Göta kanal stod klar och kunde invigas. 20 års hårt arbete var därmed till ända och båtarna kunde börja segla genom Sverige i stället för runt.
Kunskap är framgång
År 1815 grundades kanalskolan i Tåtorp som den första högre tek- niska skolan i Sverige, vilket bidrog till att Göta kanal låg i front- linjen för landets tekniska utveckling. Skolan blev föregångare till Bergsskolan i Falun, Chalmers i Göteborg och Teknologiska institutet i Stockholm (nuvarande Kungliga Tekniska Högskolan).
Transportled för godstrafik
När Sveriges industrialisering tog fart i mitten av
Från nytta till nöje
Persontrafiken med passagerarbåtar som färdmedel blev ett inslag på Göta kanal efter invigningen. Under
När järnvägen utvecklades på
Teknisk utveckling
Under åren har båtarnas konstruktioner utvecklats. Från att segla, och dras av oxar längs med dragvägarna utmed kanalen, kom motorer på båtarna under
Tekniken i slussportarna har kompletterats med el och hydraulik från 1969 och framåt. Fram till
En vacker historia
Ett stort renoveringsprogram med extra anslag från ägaren staten har genomförts med start 2016 för att återställa kanalens ur- sprungliga profil och funktioner. För att även kommande genera- tioner ska kunna njuta av båttrafiken på Göta kanal, säkras och anpassas den till dagens krav på säkerhet och till framtidens klimat med t.ex. större nederbördsmängder. Målet är att Göta kanal ska fortsätta att vara en naturlig mötesplats – och att hela anlägg- ningen ska vara trygg och säker för alla besökare.
Renoveringsprojektet ”Göta kanal 2.0” som under vinter- säsongen
Hundratals upplevelser och svenska folkets favorit
Hela Göta kanalområdet har blivit en av Sveriges mest kända och välbesökta turistattraktioner. Årligen lockar Göta kanal fler än tre miljoner besökare och kanalen är en motor i svensk besöksnäring.
Berättelser om och på Göta kanal finns i många former. Första biofilmen Göta kanal kom 1981. En stor publiksuccé med 1,5 mil- joner sålda biobiljetter. Under 2022 hade den fjärde Göta kanal- filmen premiär. Filmerna lockar fortfarande stora mängder tittare årligen.
Digital destination
Under de 200 år som kanalen funnits har en viktig faktor varit att hela tiden utveckla Göta kanal. Från teknik med segelskutor som drogs för hand till eldrivna båtar. Göta kanal utvecklar nu en gemensam
I allas hjärta
Berättelsen om Göta kanal är en spännande resa genom både tid och rum. Det är en historia full av själ och hjärta, och ambitionen är att den ska vara kvar i minst 200 år till.
Årtusendets svenska byggnadsverk
1810 AB Göta kanalbolag etableras.
Kungligt privilegiebrev ger både rättighet och skyldighet att bygga och driva Göta kanal. Delar av kanalen tas i bruk vartefter den blir klar.
1978 Svensk staten köper Göta kanal. Efter många år av privat ägande övergår Göta kanal
i statens ägo där bevarande uppdraget blir ett tydligt mål.
1832 Göta kanal invigs. Efter 22 år var det hårda, men hängivet utförda arbetet med att förena Östersjön med Väs- terhavet färdigt. 84 miljoner timmars slitsamt arbete var till ända.
2015 Göta kanal 2.0. Staten beslutar att bevara Göta kanal för kommande generationer. De största reno- veringsinsatserna sedan kan- alen invigdes påbörjas.
1874 Kryssningar med lång tradition.
M/S Juno börjar trafikera Göta kanal och gör så, tillsammans med flera andra passagerar- fartyg, än i dag!
2022 Göta kanal firar 200 år.
Stort firande hela jubileums- året med besök av H.M. Kung Carl XVI Gustaf. Göta kanal blir också en nationell cykelled.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 53
61
Skr. 2022/23:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande
Infranord AB är det ledande järnvägsentreprenadbolaget i Sverige och en av de största aktörerna i Norge. Infranord levererar järnvägstjänster inom
Ordf: Jan Bardell |
Vd: Stefan Gustavsson |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Jan Bardell Led: Charlotte Bergman, Sven- Erik Bucht, Ulrika Danielsson, Lucien Herly, Magnus Meyer och Caroline Ottosson
Arb rep: Håkan Englund, Henrik Eneroth
Rev: Helena Nilsson (KPMG)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 445 (432) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 216 (210) tkr. Arvode utgår inte till
Viktiga händelser 2022
•Positiv resultatutveckling som beror på effektiviseringar i maskinverksam- heten, förbättrad projektstyrning samt framgångar i den norska verk- samheten. Fortsatt hög orderstock.
•
•Trafikverket förbereder sitt arbete med att genomföra visst järnvägs- underhåll i egen regi där de med egen personal ska ansvara för planering och produktionsledning av det opera- tiva arbetet på tre uppdrag.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital ska uppgå till minst 16 procent. Avkast- ningen uppgick till 9,5 (8,2) procent.
•Kapitalstruktur: Soliditet om minst 33 procent. Utfallet var 34,2 (31,0) procent.
•Utdelning:
50 procent av koncernens resultat efter skatt.
Strategiska mål
Infranord har ett verktyg, hållbarhetskom- passen, där Infranords väsentliga hållbar- hetsområden målsätts och följs upp. Dessa hållbarhetsområden inkluderar:
Ekonomiska mål och uppföljning
•Hälsa och säkerhet: Målet för olycksfalls- frekvens är mindre än 3,0 till år 2026, mätt som totalt antal arbetsskador (1 dags sjuk- skrivning eller mer) delat med antal miljo- ner arbetade timmar. Infranord fokuserar på att stärka den interna säkerhetskultu- ren. Det övergripande målet är att antalet allvarliga olyckor ska vara noll. För att nå målet arbetar man genom utbildning, rutiner och säkerhetssystem. Utfallet för 2022 var 3,0 (4,0).
•
•Kvalitet i leverans: Trafikverkets leveran- törsutvärdering UppLev ska vara minst 4,0 till år 2026. Bolaget ska utveckla sina tjänster inom väl definierade teknikområ- den och verka för kontraktsmodeller som är gynnsamma för såväl branschens aktö- rer som samhället i stort. Digitalisering av järnvägen är en trend som skapar affärs- möjligheter. Utfallet för 2022 var 3,3 (3,3).
Samhällsuppdrag
Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.
ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal |
|
|
år 2022 |
år 2021 |
|
Resultaträkning, mnkr |
|
|
|
||
Nettoomsättning |
|
|
4 296 |
|
4 102 |
Rörelseresultat |
|
|
108 |
|
89 |
Resultat före skatt |
|
|
106 |
83 |
|
Nettovinst |
|
|
82 |
|
63 |
- varav hänförbart till minoritet |
1 |
|
2 |
||
Balansräkning, mnkr |
|
|
|
||
Balansomslutning |
|
|
2 646 |
|
2 635 |
Anläggningstillgångar |
912 |
|
1 031 |
||
Eget kapital |
|
|
906 |
|
816 |
- varav minoritet |
|
|
0 |
|
0 |
Nettoskuld |
|
|
|
42 |
|
Operativt kapital |
|
|
730 |
|
858 |
Övriga nyckeltal |
|
|
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
|
|
2,5 |
2,2 |
|
Avkastning - eget kapital, % |
9,5 |
8,2 |
|||
Avkastning - operativt kapital, % |
13,6 |
|
8,8 |
||
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
|
0,1 |
|||
Soliditet, % |
|
|
34,2 |
|
31,0 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
40 |
|
71 |
||
Anslag, mnkr |
|
|
0 |
|
0 |
Utdelning, mnkr |
|
|
41 |
|
0 |
Klimatavtryck |
Scope 1 |
8 642 |
|
8 467 |
|
tCO2e |
Scope 2 |
708 |
|
8 |
|
|
Scope 3 |
- |
|
- |
|
Sjukfrånvaro, % |
|
|
3,9 |
|
3,2 |
Personalomsättning, % |
15,0 |
|
- |
||
Antal anställda i medeltal |
1 630 |
|
1 712 |
||
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
||
Redovisar enligt IFRS |
|
|
Ja |
|
|
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
|
||
Bolaget har satt klimatmål |
Ja |
|
|
||
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
|
||
Lönsamhet |
|
|
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
|
Utdelning |
|
|
|
|||||||||||||
Re, % |
|
|
|
|
|
Soliditet, % |
|
|
|
% |
|
|
|
|
|
||||||||||
20 |
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
38,4 |
|
|
|
34,2 |
80 |
|
|
|
|
|
||||
10 |
|
9,9 |
|
|
8,2 |
9,5 |
|
32,4 |
30,3 |
31 |
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
0,3 |
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
60 |
50 |
|
|
|
50 |
||||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
20 |
|
0 |
0 |
0 |
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|||||||||
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|||||||||||||
|
|
|
|
Mål: ≥16% |
|
|
|
|
|
|
|
Mål: ≥33% |
|
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
54 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022
Könsfördelning, %
11
89 38 63 43 57
Anställda Ledning Styrelse
Styrelse valda för 2023/24
62
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande
Jernhusen AB äger, utvecklar och förvaltar stationer, stationsområden, underhållsdepåer samt gods- och kombiterminaler längs den svenska järnvägen. Jernhusen fyller en viktig funktion genom att konkurrensneutralt och på affärsmässiga grunder förvalta och utveckla ett antal fastigheter med central funktion för den spårburna trafiken. I samverkan med transportsystemets aktörer bidrar Jernhusen till att uppfylla de av riksdagen beslutade transportpolitiska målen.
Ordf: Anette Asklin |
Vd: Kerstin Gillsbro |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Anette Asklin Led:
Arb rep: Charlotte Mattsson, Mari Therus
Viktiga händelser 2022
•Högre fastighetsintäkter på grund av högre lokalintäkter och rörliga intäkter på stationerna samt positiva värdeför- ändringar på fastigheter och finansiella instrument om 1,3 (1,4) mdkr bidrog till stabilt resultat och finansiell ställning.
•Fastigheternas marknadsvärde upp- gick till 21 305 (19 574) mnkr.
•Lansering av nytt finansieringsram- verk fullt ut anpassat till
•Andel grön finansiering uppgick till 77 procent vid årsskiftet 2022/23.
•Malmö Centralstation utsedd till Årets Station av konsumentorganisationen Resenärerna, det vinnande förslaget i utvecklingen av Centralstaden Stock- holm presenterades och ett flertal utvecklingsprojekt för att öka depåka- paciteten inleddes.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Totalavkastningen ska uppgå till minst 6,0 procent under en konjunkturcykel. Utfall: 9,1 procent. Genomsnittlig totalavkastning de senaste 10 åren var 7,6 procent.
•Kapitalstruktur: Belåningsgrad
procent. Utfall: 38 procent där värdeök- ningarna bidragit till en nivå under mål- nivån. Räntetäckningsgrad minst 2,0 ggr. Utfall: 6,9.
Ekonomiska mål och uppföljning
•Utdelning: Ordinarie utdelning ska uppgå till mellan
Strategiska mål
•Säkert, sunt och tryggt för alla: Noll personer allvarligt skadade. Utfall: Noll personer allvarligt skadade.
•Lönsam tillväxt: Totalavkastning om minst 6 procent över en konjunkturcykel. Utfall: 9,1 procent.
•Klimatneutralt: Klimatpåverkan halve- rad jämfört med 2020 senast 2030 och klimatneutralt senast 2045. Utfall: Totala
utsläpp 11 725 ton CO2e 2022, en ökning med 48 procent jämfört med basåret 2020 (7 909). Ökat utsläpp beror framför allt på en högre projektvolym. Ett komplette- rande mått visar att energiintensiteten per kvadratmeter bruksarea har minskat med 11 procent.
Samhällsuppdrag
Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.
Rev: Helena Ehrenborg (PwC)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 294 (285) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 142 (138) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal |
|
år 2022 |
år 2021 |
Resultaträkning, mnkr |
|
|
|
Nettoomsättning |
|
1 638 |
1 514 |
Värdeförändringar |
|
1 285 |
1 359 |
Rörelseresultat |
|
2 165 |
2 090 |
Resultat före skatt |
|
2 038 |
1 966 |
Nettovinst |
|
1 637 |
1 633 |
- varav hänförbart till minoritet |
5 |
||
Balansräkning, mnkr |
|
|
|
Balansomslutning |
|
23 448 |
21 507 |
Anläggningstillgångar |
21 717 |
19 807 |
|
Eget kapital |
|
10 756 |
9 477 |
- varav minoritet |
|
37 |
39 |
Nettoskuld |
|
8 093 |
8 073 |
Operativt kapital |
|
18 849 |
17 550 |
Övriga nyckeltal |
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
|
132,2 |
138,1 |
Avkastning - eget kapital, % |
16,2 |
18,7 |
|
Avkastning - operativt kapital, % |
11,9 |
12,4 |
|
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
0,8 |
0,9 |
|
Soliditet, % |
|
45,9 |
44,1 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
825 |
517 |
|
Anslag, mnkr |
|
0 |
0 |
Utdelning, mnkr |
|
432 |
390 |
Klimatavtryck |
Scope 1 |
51 |
23 |
tCO2e |
Scope 2 |
1 997 |
2 078 |
|
Scope 3 |
9 677 |
9 116 |
Sjukfrånvaro, % |
|
2,6 |
2,5 |
Personalomsättning, % |
13,2 |
7,3 |
|
Antal anställda i medeltal |
175 |
186 |
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
Redovisar enligt IFRS |
|
Ja |
|
En taxonomirapportering avges |
Ja (alignment) |
||
Bolaget har satt klimatmål |
Ja |
|
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
|
Lönsamhet |
|
|
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
|
|
Utdelning |
|
|
|
||||||||||
Totalavkastning, % |
|
|
|
Belåningsgrad, % |
|
|
% |
|
|
|
|
|
|
||||||||||
15 |
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
45,5 |
46,7 |
|
|
|
150 |
120 |
|
|
|
|
|||
12 |
|
|
|
|
10,4 |
9,1 |
|
50 |
|
|
|
|
120 |
|
|
|
|
||||||
9 |
|
|
8,6 |
|
|
|
40 |
|
|
|
45,9 |
41,2 |
|
90 |
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
38 |
|
|
|
|
70 |
70 |
|||||
6 |
|
5,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
||||||
3 |
|
|
|
1,7 |
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
33 |
40 |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
||
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|||||
|
|
Mål: ≥6% |
|
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
|
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
Könsfördelning, % |
|
|
|
|
|
||
39 |
61 |
43 |
57 |
57 |
43 |
|
Kvinnor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Män |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anställda |
Ledning |
Styrelse |
|||||
Styrelse valda för 2023/24
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 55
63
Skr. 2022/23:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande
Lernia AB är en av Sveriges ledande matchningsaktörer med tjänster inom vuxenutbildning, bemanning, rekrytering, matchning och omställning. Med ett brett tjänsteutbud arbetar bolaget med att tillgodose kompetensbehov på hela arbetsmarknaden. Lernia har verksam- het på ca 100 orter över hela Sverige och är auktoriserat som
Ordf: Kjell Hasslert |
Vd: Veronica Rörsgård |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Kjell Hasslert Led: Peter Blomqvist, Niklas Flyborg, Tommy Ohlström, Gunilla Rittgård och Gunilla Spongh. Nyval av Karin Svensson vid stämman 2023, Erika Rönnquist Hoh avgick Rev: Tomas Mathiesen (KPMG)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 354 (343) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 165 (160) tkr. Arvode utgår inte till
Viktiga händelser 2022
•Lernia ökade under året omsätt- ningen med 13 procent men når inte lönsamhetsmålet.
•Över 13 700 personer fick nytt jobb under året med hjälp av Lernias tjänster.
•Bemanningsverksamheten fortsätter att utvecklas starkt samtidigt som utbildningsverksamheten går med förlust. Matchningsverksamheten visar på fortsatt lönsam tillväxt.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Lernias avkastning på eget kapital ska uppgå till minst 13 procent. Avkastningen uppgick till 6,5 procent.
•Kapitalstruktur: Soliditet
•Utdelning: Ordinarie utdelning ska uppgå till mellan 30 och 70 procent av årets resultat, med ett riktvärde om 50 procent, under förutsättning att solidite- ten efter utdelning hamnar inom målin- tervallet samt med beaktande av genom- förandet av koncernens strategi och investeringsbehov. Utdelningen för 2022 uppgick till 9 miljoner kronor vilket mot- svarade 30 procent av årets resultat.
Ekonomiska mål och uppföljning
Strategiska mål
•Jobbskapande: Målet för antalet personer som med hjälp av Lernias tjänster fick ett nytt jobb uppgick för 2022 till 15 000 och utfallet blev 13 706.
•Arbetsmiljö: Målet att minska antalet arbetsrelaterade skador med 10 procent årligen nåddes jämfört med föregående år, men ökade jämfört med 2020. Målet att medarbetare som rekommenderade Lernia som arbetsgivare skulle uppnå eNPS 30 för stationära medarbetare och 25 för bemanningskonsulter nåddes delvis. Utfallet blev 17 respektive 25.
•Mångfald: Andelen kvinnor inom Lernia uppgick till 32 procent jämfört med målet om jämn fördelning. 47,6 procent av de anställda har utländsk bakgrund vilket överstiger målet att Lernia ska spegla sam- hället i övrigt i detta avseende. 53 procent av de anställda bemanningskonsulterna var under 24 år vilket överstiger målet att motverka ungdomsarbetslöshet genom att minst 50 procent är under 24 år. Kvinnors löner uppgick till 95 procent av mäns vilket tyder på att målet att inga oskäliga löne- skillnader ska finnas i stort uppnås.
Samhällsuppdrag
Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.
ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal |
|
|
år 2022 |
år 2021 |
Resultaträkning, mnkr |
|
|
||
Nettoomsättning |
|
|
3 269 |
2 898 |
Rörelseresultat |
|
|
44 |
160 |
Resultat före skatt |
|
|
39 |
151 |
Nettovinst |
|
|
30 |
119 |
- varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
||
Balansräkning, mnkr |
|
|
||
Balansomslutning |
|
|
1 286 |
1 192 |
Anläggningstillgångar |
296 |
246 |
||
Eget kapital |
|
|
475 |
433 |
- varav minoritet |
|
|
0 |
0 |
Nettoskuld |
|
|
79 |
53 |
Operativt kapital |
|
|
554 |
486 |
Övriga nyckeltal |
|
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
|
|
1,3 |
5,5 |
Avkastning - eget kapital, % |
6,5 |
32,7 |
||
Avkastning - operativt kapital, % |
8,4 |
34,1 |
||
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
0,2 |
0,1 |
||
Soliditet, % |
|
|
36,9 |
36,3 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
3 |
|||
Anslag, mnkr |
|
|
0 |
0 |
Utdelning, mnkr |
|
|
9 |
36 |
Klimatavtryck |
Scope 1 |
148 |
96 |
|
tCO2e |
Scope 2 |
1 376 |
856 |
|
|
Scope 3 |
67 |
27 |
|
Sjukfrånvaro, % |
|
|
3,2 |
2,9 |
Personalomsättning, % |
4,1 |
3,1 |
||
Antal anställda i medeltal |
5 494 |
4 687 |
||
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
||
Redovisar enligt IFRS |
|
|
Ja |
|
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
||
Bolaget har satt klimatmål |
Nej |
|
||
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
||
Lönsamhet |
|
|
|
|
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
|
Utdelning |
|
|
|
||||||||||||
Re, % |
|
|
|
|
|
|
|
Soliditet, % |
|
|
|
% |
|
|
|
|
|
|||||||||
40 |
|
|
|
|
|
32,7 |
|
60 |
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
36 |
37 |
80 |
|
|
|
|
|
|||||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
31 |
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
6,5 |
20 |
22 |
18 |
|
|
|
40 |
|
|
|
30 |
30 |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
0 |
0 |
0 |
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
||||||||
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|||||||||||||||
|
|
|
|
Mål: ≥13% |
|
|
|
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
|
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
56 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022
Könsfördelning, %
32 68 38 63 43 57
Anställda Ledning Styrelse
Styrelse valda för 2023/24
64
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande
Ordf: Göran Persson |
Vd: Jan Moström |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Göran Persson Led: Catrin Fransson, Eva Hamilton, Bjarne Moltke Hansen, Lotta Mellström, Gunilla Saltin och
Viktiga händelser 2022
•Starkt resultat trots ökade kostnader till följd av högre priser på energi och andra insatsvaror och störningar i produktionen.
•LKAB, Vattenfall och SSAB tog HYBRIT:s pilotanläggning för lagring av fossilfri vätgas i drift.
•Efter framgångsrik prospektering redovisades mineraltillgångar för säll- synta jordartsmetaller på mer än en miljon ton oxider – den nu största kända fyndigheten av sitt slag i Europa.
•Högsta domstolen meddelade att LKAB inte beviljas prövningstillstånd avseende överklagande av Mark- och miljööverdomstolens beslut i miljö- prövningen av verksamheten i Kiruna. LKAB har påbörjat en ny tillstånds- ansökan.
•Nya centrum i Kiruna invigdes.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital ska överstiga 9 procent. Utfallet var 21,7 procent.
•Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings- grad <60 procent. Utfallet uppgick till
•Utdelning:
Ekonomiska mål och uppföljning
Strategiska mål
Mål Mål 2022 2021 2026 2030
Stabil och effektiv verksamhet
Se ekonomiska mål
Klimateffektiv och hållbar omställning
Energianvändning |
|
|
|
|
(kWh/ton färdig |
|
|
|
|
produkt) |
176 |
171 |
162 |
154 |
Koldioxidutsläpp (Kt) |
661 |
713 |
608 |
536 |
Biologisk mångfald |
- |
- |
- |
- |
Säker, sund och utvecklande arbetsplats |
||||
Olycksfall med från- |
|
|
|
|
varo (antal/miljoner |
|
|
|
|
arbetade timmar) |
6,5 |
8,2 |
4,0 |
2,0 |
Lång sjukfrånvaro (%) |
0,7 |
0,6 |
0,8 |
0,8 |
Andel kvinnor (%) |
26 |
25 |
30 |
- |
Andel kvinnliga |
|
|
|
|
chefer (%) |
28 |
27 |
30 |
- |
•LKAB följer SVEMIN:s färdplan för bio- logisk mångfald. SVEMIN är en bransch- organisationen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige. Mål att till 2030 bidra till ökad biologisk mångfald i de regioner där LKAB verkar. Delmål- sättningen till 2026 är att LKAB etablerat ett systematiskt arbetssätt för att arbeta för ökad biologisk mångfald. Under 2022 har en vägledning som beskriver målet och arbetssättet tagits fram och workshoppar har genomförts.
•Mål andel kvinnor och kvinnliga chefer ersätts av mål om könsfördelning 60/40 i ledningsgrupper till 2030.
Samhällsuppdrag
Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.
Rev: Helena Arvidsson Älgne (KPMG)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 721 (700) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 325 (315) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal |
|
år 2022 |
år 2021 |
Resultaträkning, mnkr |
|
|
|
Nettoomsättning |
|
46 543 |
48 812 |
Rörelseresultat |
|
20 799 |
26 898 |
Resultat före skatt |
|
18 680 |
28 382 |
Nettovinst |
|
15 080 |
22 604 |
- varav hänförbart till minoritet |
7 |
1 |
|
Balansräkning, mnkr |
|
|
|
Balansomslutning |
|
97 624 |
94 645 |
Anläggningstillgångar |
54 183 |
49 329 |
|
Eget kapital |
|
71 320 |
67 565 |
- varav minoritet |
|
40 |
33 |
Nettoskuld |
|
||
Operativt kapital |
|
59 142 |
51 013 |
Övriga nyckeltal |
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
|
44,7 |
55,1 |
Avkastning - eget kapital, % |
21,7 |
39,0 |
|
Avkastning - operativt kapital, % |
34,8 |
51,6 |
|
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
|||
Soliditet, % |
|
73,1 |
71,4 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
4 944 |
3 359 |
|
Anslag, mnkr |
|
0 |
0 |
Utdelning, mnkr |
|
7 540 |
12 430 |
Klimatavtryck |
Scope 1 647 369 696 097 |
||
tCO2e |
Scope 2 |
13 641 |
16 911 |
|
Scope 3 |
- |
- |
Sjukfrånvaro, % |
|
4,8 |
4,2 |
Personalomsättning, % |
7,6 |
7,6 |
|
Antal anställda i medeltal |
4 513 |
4 469 |
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
Redovisar enligt IFRS |
|
Ja |
|
En taxonomirapportering avges |
Ja (alignment) |
||
Bolaget har satt klimatmål |
Ja |
|
|
Lönsamhet |
|
|
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
|
|
|
Utdelning |
|
|
|
|||||||
Re, % |
|
|
|
|
Nettoskuldsättningsgrad, % |
|
% |
|
|
|
|
|
|
||||||||
40 |
|
|
39 |
|
60 |
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
30 |
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|||
|
24,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
60 |
60 |
55 |
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|||||||||
20 |
|
14,1 |
|
|
21,7 |
|
|
11 |
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
50 |
||
|
20,8 |
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
10 |
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
||||||||||
|
2018 2019 |
2020 2021 |
2022 |
2018 2019 2020 2021 |
2022 |
|
2018 2019 2020 2021 2022 |
||||||||||||||
|
|
Mål: ≥9% |
|
|
|
|
|
Mål: <60% |
|
|
|
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
Mål satta för biologisk mångfald |
Ja |
|
|||||
Könsfördelning, % |
|
|
|
|
|
|
|
26 |
29 |
71 |
56 |
44 |
|
|
|
74 |
|
|
Kvinnor |
||||
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
Män |
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
||
Anställda |
Ledning |
Styrelse |
|||||
Styrelse valda för 2023/24
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 57
65
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande
LKAB – Samhällsomvandling i samförstånd
Bakgrund
LKAB:s strategi visar vägen mot noll utsläpp av koldioxid från egna processer och produkter till 2045 och säkrar bolagets verksamhet bortom 2060. Strategin bygger på tre huvudsakliga omställningsspår: Ny världsstandard för gruvbrytning, koldi- oxidfri järnsvamp med vätgasteknik och att utvinna kritiska mineraler ur gruvavfall. LKAB:s omställning förutsätter lycko- sam prospektering, tillgång till mark, förutsägbara och effektiva tillståndsprocesser samt omfattande investeringar i bolagets egen verksamhet. Därutöver krävs massiva investeringar i utbyggnad av fossilfri el och vätgas, infrastruktursatsningar inom transport, nya bostäder och behov av ny kompetens. Gruvdriften och LKAB:s framtidssatsningar kräver långsiktiga planeringshorisonter och samhällsomvandlingarna ställer höga krav på LKAB:s förmåga att samverka med alla sakägare och övriga intressenter såsom kommuner, myndigheter, näringsliv, närboende, samer och samebyar. Det förutsätter respekt för omgivningen, ansvar för miljön och öppen och transparent kommunikation. LKAB tar ansvar för den påverkan som gruv- brytningen har genom att kompensera och underlätta omflytt- ningen för de som påverkas.
Händelser under 2022
Under 2022 vann detaljplanen GP 3:2 i Kiruna och område
4 och 6:1 på västra Malmberget laga kraft. Planbesked för GP4 och GP5 i Kiruna erhölls, för vilka planavtal även tecknades med kommunen. Gällivare kommun har fortfarande inte anta- git nödvändig detaljplaneändring avseende östra Malmberget, vilket riskerar att försena tidplanen för avvecklingsområdet och därmed begränsa framtida produktion.
För att underlätta omlokalisering har Kirunas nya centrum prioriterats. Flera viktiga byggprojekt av nya bostäder, kontors- lokaler, hotell och butikslokaler har genomförts och den
Samhällsomvandlingarna i Malmberget och Gällivare har varit i en intensiv fas de senaste åren och framtidens stadsbild i Gälli- vare börjar ta form. Nya gymnasieskolan Kunskapshuset och nya idrottsarenan invigdes och byggandet av nya multiaktivitets- arenan pågår. Utöver kommunbyggnaderna har LKAB vid ut- gången av 2022 förvärvat och ingått avtal med fastighetsägare omfattande 97 procent av fastigheterna inom avvecklingsområ- dena. Totalt har 111 hyresrätter färdigställts under 2022, ytter- ligare 400 lägenheter är under uppförande eller planerade och ytterligare en flyttetapp av kulturhus har skett. Det första spad- taget för Gladan, ett av norra Sveriges största byggprojekt inled- des. Gladan blir en viktig del av Gällivare centrum.
Ansvarsförhållanden
Utvecklingen för LKAB och verksamhetsorterna förutsätter en väl fungerande dialog och samverkan mellan inblandade parter. Enligt den senaste undersökningen har 85 procent i Kiruna respektive 87 procent i Gällivare stort förtroende för LKAB:s förmåga att ta sitt ansvar för samhällsomvandlingen. LKAB mäter kontinuerligt gruvbrytningens påverkan och har en cen- tral roll i förändringsprocesserna. Kommunerna och LKAB kommer överens om tidplaner för samhällsomvandlingarna. Kommunerna bestämmer hur de nya samhällena ska se ut och enligt minerallagen (1991:45) finansierar LKAB de kostnader som uppstår när gruvbrytningen gör omvandlingarna nödvän- diga. LKAB är en aktiv part, både som beställare av nya fastig- heter och som samverkanspartner. Viktigt att notera är att LKAB inte har något särskilt beslutat samhällsuppdrag i förhål- lande till samhällsomvandlingarna i Malmfälten, utan verkar utifrån sitt kommersiella uppdrag och gällande lagstiftning.
Kommunerna ansvarar för stadsplanering och att lagstiftning som plan- och bygglagen samt miljöbalken följs. Kommunerna har planmonopol och har ett ansvar att bygga infrastruktur samt att driva planarbetet så att byggklar mark finns när den behövs. Statliga myndigheter involveras vid behov. Bygg- och anläggningsföretag deltar i byggandet av de nya samhällena. Principen om utveckling före avveckling är en ledstjärna i samhällsomvandlingarna.
Dialog, samverkan och samråd genomförs direkt och indirekt med intressenter där samer och samebyar har en särställning som intressentgrupp. För att minimera negativ påverkan på samebyarna och renskötseln har LKAB ingått avtal om sam- verkan med de tre samebyar som direkt berörs av verksamheten och expansionen i Kiruna och Gällivare. Avtalen bygger i till- lämpliga delar på principen FPIC (Free Prior and Informed Consent) som kommit till uttryck i internationell rätt om urfolksrättigheter.
Risker och riskhantering
LKAB:s påverkan på samhällena i Malmfälten innebär att LKAB behöver få tillgång till den mark som påverkas av gruvdriften i rätt tid för att gruvproduktionen inte ska behöva begränsas eller stoppas. Den främsta risken för LKAB är oförutsägbara och utdragna detaljplaneprocesser hos kommunerna som leder till fördröjningar, men även att kostnaderna för samhällsomvand- lingen blir högre än beräknat.
För att hantera riskerna ser LKAB till att löpande anpassa gruv- brytningsplanerna till marktillståndsfrågorna. God framför- hållning i tidplanerna för förvärvs- och ansökningsprocesser hos myndigheter är högt prioriterat. Ersättningsreglerna för reglering av skada har tagits fram för att säkerställa att sakägare kan gå skadelösa genom processen medan LKAB undviker att betala för stor ersättning. Under 2022 har ersättningsmodellen utvärderats och kompletterats. LKAB har stora åtaganden kopplat till ansvaret för den påverkan som gruvproduktionen medför och säkerställer dessa genom buffertkapital för sam- hällsomvandling och efterbehandling.
58 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022
66
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande
Miljömärkning Sverige AB förvaltar på regeringens uppdrag det nordiska miljömärket Svanen och EU:s miljömärke EU Ecolabel (Blomman). Bolaget deltar i arbetet med utformning och utveckling av kriterier för olika varor och tjänster och licensierar pro- dukter som klarar kraven. En licensierad produkt får märkas. Syftet är att genom frivillig märkning underlätta för företag att utveckla sina produkter med hänsyn till miljö och klimat och på ett enkelt sätt kommunicera det till konsumenterna, så att de i sin tur enklare kan välja mer miljöanpassade varor och tjänster. Miljömärkning Sverige bidrar därmed till en mer hållbar produktion och konsumtion. Svanen är ett mycket starkt varumärke – 97 procent av allmänheten känner igen märkningen. Kännedomen om
Ordf: Annika Helker |
Vd: Anna Linusson |
Lundström |
|
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Annika Helker Lundström Led: Jan Peter Bergkvist, Anita Falkenek, Naznoush Habashian och Jörgen Olofsson. Nyval av Lars Erik Fredriksson vid stämman 2023, Thomas Andersson och Anders Bagge avgick
Arb rep: Ulla Sahlberg, Lotten Wesslén
Rev: Joakim Söderin (Grant Thornton)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 170 (165) tkr. Arvode till stämmovald ledamot
Viktiga händelser 2022
•Anna Linusson tillträdde som ny vd.
•Generation 2 av kriterierna för Inves- teringsfonder och investeringspro- dukter lanserades.
•De första bärbara laddarna har klarat Nordisk Miljömärknings tuffa krav i kriterierna för Uppladdningsbara batterier och bärbara laddare.
•Det svenska företaget Wellspect har klarat Nordisk Miljömärknings krav och är därmed först i världen med att erbjuda hälsovården Svanenmärkta katetrar.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
Bolagets verksamhet syftar inte till vinst.
Strategiska mål
Följande mål gällde för
•Svanenmärkta varor: Öka omsättningen av Svanenmärkta varor med 30 procent. Utfall: Försäljningen av Svanenmärkta varor var 27 procent högre än jämförelse- året 2019.
•Svanenmärkta tjänster: Öka intäkterna från licenser från Svanenmärkta tjänster med 60 procent. Utfall: Intäkterna ökade och var 27 procent högre än jämförelse- året 2019.
•
•Netto noll klimatavtryck: Målet skärptes 2021 till netto noll klimatavtryck 2030 med etappmålet att minska klimatutsläp- pen med 30 procent till 2022, jämfört med 2019. Utfall: Klimatavtrycket minskade med 70 procent.
Samhällsuppdrag
Miljömärkning Sverige har ett särskilt be- slutat samhällsuppdrag att genom frivillig miljömärkning stimulera utveckling och användning av produkter som ur miljösyn- punkt är bättre än andra i övrigt jämförbara produkter. Ett anslag på statens budget, som 2022 motsvarade ca 5 procent av omsättningen, får användas till bidrag för utveckling av miljömärkningskriterier för konsumentprodukter och vid behov till information om märkningen. Uppföljning av verksamheten sker genom ägardialoger och granskning av bolagets officiella rappor- ter. Bolaget bedöms ha uppfyllt sitt samhälls- uppdrag väl under 2022 givet omständighet- erna. Mål enligt processen för uppdragsmål har ännu inte utvecklats.
uppgår till 65 (63) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal |
|
|
|
|
år 2022 |
|
år 2021 |
||
Resultaträkning, mnkr |
|
|
|
|
|
|
|||
Nettoomsättning |
|
|
|
84 |
79 |
|
|||
Rörelseresultat |
|
|
|
2 |
|
||||
Resultat före skatt |
|
|
|
4 |
|
||||
Nettovinst |
|
|
|
|
3 |
|
|||
- varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
|
||||||
Balansräkning, mnkr |
|
|
|
|
|
|
|||
Balansomslutning |
|
|
|
28 |
33 |
|
|||
Anläggningstillgångar |
|
|
10 |
9 |
|
||||
Eget kapital |
|
|
|
|
18 |
20 |
|
||
- varav minoritet |
|
|
|
0 |
0 |
|
|||
Nettoskuld |
|
|
|
|
|
||||
Operativt kapital |
|
|
|
15 |
17 |
|
|||
Övriga nyckeltal |
|
|
|
|
|
|
|
||
Rörelsemarginal, % |
|
|
|
2,2 |
|
||||
Avkastning - eget kapital, % |
|
|
17,4 |
|
|||||
Avkastning - operativt kapital, % |
11,4 |
|
|||||||
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
|
||||||||
Soliditet, % |
|
|
|
|
64,5 |
60,2 |
|
||
Bruttoinvesteringar, mnkr |
|
|
0 |
0 |
|
||||
Anslag, mnkr |
|
|
|
|
4 |
4 |
|
||
Utdelning, mnkr |
|
|
|
0 |
0 |
|
|||
Klimatavtryck |
|
Scope 1 |
0 |
0 |
|
||||
tCO2e |
|
|
Scope 2 |
0 |
1 |
|
|||
|
|
|
Scope 3 |
9 |
27 |
|
|||
Sjukfrånvaro, % |
|
|
|
4,0 |
3,4 |
|
|||
Personalomsättning, % |
|
|
9,8 |
3,4 |
|
||||
Antal anställda i medeltal |
|
|
83 |
73 |
|
||||
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Jaa) |
|
|
|
|||||
Redovisar enligt IFRS |
|
|
|
Nej |
|
|
|
||
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
|
|
|||||
Bolaget har satt klimatmål |
|
|
Ja |
|
|
|
|||
Mål satta för biologisk mångfald |
Ja |
|
|
|
|||||
a) Rapporterar med referens. |
|
|
|
|
|||||
Könsfördelning, % |
|
|
|
|
|
|
|
||
64 |
36 |
43 |
57 |
43 |
|
57 |
|
Kvinnor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Anställda |
Ledning |
Styrelse |
|
Män |
|||||
|
|||||||||
|
|||||||||
|
|
|
|||||||
Styrelse valda för 2023/24
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 59
67
Skr. 2022/23:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande
Kungliga Operan Aktiebolag, Operan, är Sveriges nationalscen för opera och balett.
Ordf: Lena Olving |
Vd: Fredrik Lindgren |
Statens ägarandel: 100%
Viktiga händelser 2022
•I juni tillträdde Fredrik Lindgren som ny vd för Operan.
•Deltagarbegränsningar för allmänna sammankomster och offentliga till- ställningar, för att förhindra spridning av sjukdomen
•Operans betalfria kanal Operan Play har fortsatt varit kanalen ut för att nå publiken under den tid då operahuset varit stängt för publik. Totalt har 96 olika produktioner visats på plattfor- men under året med över 200 000 visningar i hela landet men även utomlands.
•En särskild satsning har gjorts på barn och ungdomsverksamheten där fler nya produktioner än någonsin tidigare har presenterats. Av hela Operans verksamhet avser 19 procent just verksamhet riktad till familjer, barn och unga samt skolor.
•Det gemensamma arbetet med Dramaten om etablering av nytt produktionscenter i Flemingsberg har fortsatt inför inflyttning 2024.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
Det egna kapitalet ska ge en stabil ekonomisk grund för verksamheten. Resultatet för 2022 uppgick till 1,0 miljoner kronor (24,5), vilket innebär att det egna kapitalet uppgår till 85,4 miljoner kronor (84,5).
Strategiska mål
•Operan arbetar aktivt för att publiken ska växa i antal och variation: Ökad digi- talisering genom utbud av digitala sänd- ningar och ett antal nya digitala kanaler. Dessa nya kanaler ger Operan möjlighet att bredda sin publik. Antal digitalpublik var 385 981 (493 809), andel förstagångs- publik var 8 (6) procent. Under 40 år:
10 (12) procent. Besökare till Operans
•Operan arbetar aktivt för att vara en av Sveriges mest attraktiva arbetsplatser som präglas av transparens, delaktighet och dialog på alla nivåer i organisationen: Under 2022 byttes leverantör för under- sökningen vilket gör jämförelser med tidigare år svårare. 2022 års undersök- ning utgick från sju huvudområden varav arbetsklimatet, ledarskaps- och medarbe- tarskapsfrågor och värderingar var några. Svarsfrekvenser på 75 procent gick upp något jämfört med 2021 då det var 72 procent svaranden. Resultatet visar att engagemang och känsla av meningsfull- het är högt, 87 procent respektive 82 pro- cent av de svarande.
•Operan arbetar aktivt för mångfald och jämställdhet i produktioner (konstnärliga team) och bland medarbetare: Könsför- delningen i de konstnärliga teamen var under året 42/58 för kvinnor/män (25/75).
Samhällsuppdrag
•Operan ska vara den i Sverige ledande institutionen inom opera och balett och som nationalscen stå på högsta nivå vad gäller utveckling, förnyelse, konstnärlig kvalitet samt hantverksskicklighet i ateljéer och verkstäder: Operan håller hög konstnärlig kvalitet och vid Operans ateljéer och verkstäder finns en hant- verksskicklighet som bidrar till att bevara och utveckla en viktig del av kulturarvet.
•Operan ska verka i ett internationellt opera- och danssammanhang och initiera samarbeten samt främja interkulturellt utbyte: Omfattande internationella sam- arbeten genom bl.a. gästspel och turné- verksamhet leder till förnyelse, inspira- tion och utveckling och bidrar till Ope- rans goda internationella renommé.
•Operans utbud av opera och balett ska ha både spets och bredd: Operan erbjuder en varierad och bred repertoar av opera och balett med såväl nyskrivna som klas- siska verk. Operans artister har under året erhållit ett flertal priser och utmär- kelser.
Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Lena Olving Led: Magnus Aspegren, Anders Bäck, Chrissie Faniadis, Kasper Holten, Åsa Söderberg och Örjan Wikforss (vice ordf.) Arb rep: Daniel
Rev: Jennifer
Arvode till styrelsens ordförande och vice ordförande uppgår till 93 (90) tkr respektive 75
(73)tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 44,3 (43) tkr.
Nyckeltal |
|
|
|
|
år 2022 |
|
år 2021 |
||
Resultaträkning, mnkr |
|
|
|
|
|
|
|||
Nettoomsättning |
|
|
|
607 |
566 |
|
|||
Rörelseresultat |
|
|
|
0 |
25 |
|
|||
Resultat före skatt |
|
|
|
1 |
25 |
|
|||
Nettovinst |
|
|
|
|
1 |
25 |
|
||
- varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
|
||||||
Balansräkning, mnkr |
|
|
|
|
|
|
|||
Balansomslutning |
|
|
|
352 |
350 |
|
|||
Anläggningstillgångar |
|
|
194 |
193 |
|
||||
Eget kapital |
|
|
|
|
85 |
84 |
|
||
- varav minoritet |
|
|
|
0 |
0 |
|
|||
Nettoskuld |
|
|
|
|
|
||||
Operativt kapital |
|
|
|
52 |
58 |
|
|||
Övriga nyckeltal |
|
|
|
|
|
|
|
||
Rörelsemarginal, % |
|
|
|
4,4 |
|
||||
Avkastning - eget kapital, % |
|
|
1,2 |
33,9 |
|
||||
Avkastning - operativt kapital, % |
40,9 |
|
|||||||
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
|
||||||||
Soliditet, % |
|
|
|
|
24,2 |
24,1 |
|
||
Bruttoinvesteringar, mnkr |
|
|
18 |
7 |
|
||||
Anslag, mnkr |
|
|
|
|
507 |
523 |
|
||
Utdelning, mnkr |
|
|
|
0 |
0 |
|
|||
Klimatavtryck |
|
Scope 1 |
66 |
33 |
|
||||
tCO2e |
|
|
Scope 2 |
- |
131 |
|
|||
|
|
|
Scope 3 |
- |
- |
|
|||
Sjukfrånvaro, % |
|
|
|
6,1 |
4,0 |
|
|||
Personalomsättning, % |
|
|
6,7 |
3,6 |
|
||||
Antal anställda i medeltal |
|
|
596 |
574 |
|
||||
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
|
|||||
Redovisar enligt IFRS |
|
|
|
Nej |
|
|
|
||
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
|
|
|||||
Bolaget har satt klimatmål |
|
|
Ja |
|
|
|
|||
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
|
|
|||||
Könsfördelning, % |
|
|
|
|
|
|
|
||
53 |
47 |
64 |
36 |
43 |
|
57 |
|
Kvinnor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Anställda |
Ledning |
Styrelse |
|
Män |
|||||
|
|||||||||
|
|||||||||
|
|
|
|||||||
Styrelse valda för 2023/24
60 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022
68
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande
PostNord kopplar ihop företag, myndigheter och privatpersoner. Genom bolagets nätverk möjliggörs affärer, handel och kommunikation till, från och inom Norden. År 2022 leve- rerade PostNord totalt 245 miljoner paket samt 1,1 miljarder brev och andra försändelser. PostNord bildades genom samgåendet mellan Post Danmark A/S och Posten AB 2009. Koncernen ägs till 40 procent av danska staten och till 60 procent av svenska staten. Rös- terna är fördelade 50/50. Moderbolaget, PostNord AB, är ett svenskt publikt bolag med koncernhuvudkontor i Solna.
Ordf: Christian Jansson Vd: Annemarie Gardshol
Statens ägarandel: 60%
Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Christian Jansson Led: Sonat Burman Olsson, Christian Frigast (vice ordf.), Hillevi Engström, Susanne
Viktiga händelser 2022
•Resultatet minskade till följd av kraftig paket- och brevvolymnedgång.
•Bolaget vidtar omfattande åtgärder för att hantera en utmanande omvärld.
•Fortsatt hög intensitet i den ambitiösa hållbarhetsagendan.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital ska uppgå till minst 10,5 procent. Utfallet för 2022 blev 2,6 (19,2) procent och målet uppnåddes därmed inte. Resul- tatet påverkades negativt av bl.a. mins- kade volymer inom både paket- och brev- affären och höga transportkostnader.
•Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings- graden ska uppgå till
•Utdelning:
Strategiska mål
PostNord har definierat tre åtaganden inom hållbar logistik:
•Vi manifesterar klimatledarskap: Det övergripande klimatmålet är fossilfria transporter och verksamhet till 2030.
Under året tog PostNord fram nya klimat- mål och fick dem godkända av Science Based Targets initiative. Basår är 2020. Mål:
Ekonomiska mål och uppföljning
utsläpp i Scope 1 och 2 till 2030. Utfall: −42 procent relativt basåret. Mål: −50 procent relativa växthusgasut- släpp i Scope 3 till 2030. Utfall: +9 procent relativt basåret. Ovan mål kompletterar de verksamhetsmål avseende klimat som ingår i PostNords hållbarhetsagenda sedan tidigare.
•Vi värnar om våra medarbetare: Det över- gripande målet är att erbjuda säkra arbets- platser och att verka för rättvisa villkor för leverantörers medarbetare. De två första målen gäller PostNords anställda och de två andra avser inköp och leverantörer. Mål: Inga arbetsolyckor med dödlig ut- gång. Utfall: 0. Mål: Arbetsskadefrekvens (LTIFR) klart under benchmark. Utfall: Redovisas landsvis (se bolagets årsredo- visning). Mål: Truck Transport Social Guidelines implementerad i verksam- heten 2025. Utfall: Implementering initie- rad. Mål: Responsible Procurement Index (RPI) 100 till 2025. Utfall: 90.
•Vi frigör kraften i mångfalden: Det över- gripande målet är att vara en inkluderande arbetsplats. Mål: Inkluderingsindex klart över benchmark (82). Utfall: 76 (76).
Samhällsuppdrag
Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag. Bolaget har ett uppdrag om samhällsomfat- tande postservice, knutet till tillståndet att bedriva postverksamhet. Kravet i Sverige för leveranskvalitet under 2022 var att 95 pro- cent av de inrikesbrev som har lämnats in för tvådagarsbefordran ska ha delats ut inom två arbetsdagar. Utfallet för 2022 blev 94,7 pro- cent.
Svensk Rev: Anneli Pihl (Deloitte)
Arvode till styrelsens ordförande och vice ordförande uppgår till 726 (705) tkr respektive 542 (526) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 324 (314) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal |
|
år 2022 |
år 2021 |
Resultaträkning, mnkr |
|
|
|
Nettoomsättning |
|
40 212 |
40 693 |
Rörelseresultat |
|
357 |
2 481 |
Resultat före skatt |
|
158 |
2 328 |
Nettovinst |
|
1 989 |
|
- varav hänförbart till minoritet |
2 |
2 |
|
Balansräkning, mnkr |
|
|
|
Balansomslutning |
|
33 892 |
30 590 |
Anläggningstillgångar |
22 645 |
16 983 |
|
Eget kapital |
|
13 744 |
9 133 |
- varav minoritet |
|
2 |
2 |
Nettoskuld |
|
1 137 |
3 885 |
Operativt kapital |
|
14 881 |
13 018 |
Övriga nyckeltal |
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
|
0,9 |
6,1 |
Avkastning - eget kapital, % |
28,3 |
||
Avkastning - operativt kapital, % |
2,6 |
19,2 |
|
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
0,1 |
0,4 |
|
Soliditet, % |
|
40,6 |
29,9 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
1 868 |
1 408 |
|
Anslag, mnkr |
|
15 |
19 |
Utdelning, mnkr |
|
0 |
0 |
Klimatavtryck |
Scope 1 |
45 291 |
62 487 |
tCO2e |
Scope 2 |
14 145 |
16 606 |
|
Scope 3 665 046 579 875 |
||
Sjukfrånvaro, % |
|
7,2 |
6,5 |
Personalomsättning, % |
- |
- |
|
Antal anställda i medeltal |
26 701 |
28 358 |
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
Redovisar enligt IFRS |
|
Ja |
|
En taxonomirapportering avges |
Ja (alignment) |
||
Bolaget har satt klimatmål |
Jaa) |
|
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
|
|
Lönsamhet |
|
|
|
|
Kapitalstruktur |
|
Utdelning |
|
|
|
|
|||||||
|
Rop, % |
|
|
|
|
Nettoskuldsättningsgrad, % |
% |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
20 |
|
|
18,6 |
19,2 |
150 |
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
102 |
80 |
|
|
|
|
|
|
|
||
10 |
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
1,6 |
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
||||
0 |
|
|
|
|
|
50 |
|
31 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
2,6 |
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
0 |
|
38 |
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
|
0 |
|
|||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||
|
2018 2019 2020 2021 2022 |
|
2018 2019 2020 2021 2022 |
||||||||||||||||
|
|
|
Mål: 10,5% |
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
a)Vetenskapsbaserade mål som godkänts av SBTi.
Könsfördelning, %
32 68 44 56 50 50
Anställda Ledning Styrelse
Styrelse valda för 2023/24
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 61
69
Skr. 2022/23:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande
RISE Research Institutes of Sweden AB, RISE, är ett oberoende, statligt forskningsinstitut som erbjuder unik expertis och ett
Ordf: Jan Wäreby |
Vd: Pia Sandvik |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Jan Wäreby Led: Klas Bendrik, Mikael Hannus, Torbjörn Holmström, Pernilla Jonsson, Hanna Lagercrantz, Cristina Petrescu och Anna- Karin Stenberg
Arb rep: Ulf Nordberg, Stacy Trey
Rev: Linda Bengtsson (KPMG)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 386 (375) tkr. Arvode till stämmovald ledamot
Viktiga händelser 2022
•RISE etablerade Applikationscenter för additiv tillverkning.
•RISE tog första spadtaget vid den kom- mersiella pilothallen för bioraffinaderi som ska påskynda kommersialise- ringen av bioekonomins teknologier, produkter och tjänster för samhällets gröna omställning.
•Cyber Test Automotive, Europas mest avancerade testkluster inom cybersä- kerhet för fordonsindustrin, lanserades.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: RISE är vinstdrivande men inte vinstutdelande. Bolagets rörelsemar- ginal ska vara minst 3 procent från och med 2020. Detta mål är inte uppnått.
•Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings- graden ska uppgå till
Strategiska mål
•Hållbar framtid. (Nettopositivt bidrag till globala målen.) Nyckelresultat under utveckling.
•Samhällets utmaningar. (RISE bidrag till omställning som möter samhällets utma- ningar.) Nyckelresultat under utveckling.
•Nöjda kunder. Nyckelresultat: Nöjd-
•Ekonomiskt hållbar verksamhet. Nyckel- resultat: Rörelsemarginal >3 procent. Utfall: 0,6 procent.
Ekonomiska mål och uppföljning
•Engagerade medarbetare. Nyckelresul- tat: Engagemangsindex >68. Utfall: 67.
•Socialt hållbar verksamhet. Nyckelresul- tat: Arbetsmiljöindex >68. Utfall: 67.
•Miljömässigt hållbar verksamhet. Nyckel- resultat: Koldioxidutsläpp <6 095 ton CO2e. Utfall: 4 441 ton CO2e.
Samhällsuppdrag och uppdragsmål
I ägaranvisningen anges bolagets uppdrags- mål samt de återrapporteringskrav som ställs på RISE gällande verksamhet som finansie- ras med strategiska kompetensmedel. En återrapportering har gjorts till Regerings- kansliet i mars 2023 och är tillgänglig på bolagets webbplats.
1.Omsättning från konkurrensutsatta forskningsmedel inom RISE ska i rela- tion till total omsättning, exklusive strate- giska kompetensmedel, uppgå till minst 30 procent. Utfall: 42 procent.
2.Näringslivsintäkter från SMF ska i rela- tion till totala näringslivsintäkter utgöra
3.Omsättning från projekt med tvärveten- skaplig involvering ska i relation till total omsättning från RISE:s projektportfölj utgöra
4.Beläggningsgraden vid RISE:s test- och demonstrationsanläggningar inom inter- vallet
5.I RISE:s kundundersökning ska indexet ”Innovationspartnerförmåga” uppnå minst 78 procent positiva svar. Utfall: 79 procent.
6.I RISE:s kundundersökning ska Nöjd-
uppgår till 192 (186) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal |
|
|
år 2022 |
år 2021 |
Resultaträkning, mnkr |
|
|
||
Nettoomsättning |
|
|
3 993 |
3 618 |
Rörelseresultat |
|
|
22 |
22 |
Resultat före skatt |
|
|
73 |
7 |
Nettovinst |
|
|
55 |
|
- varav hänförbart till minoritet |
15 |
7 |
||
Balansräkning, mnkr |
|
|
||
Balansomslutning |
|
|
4 723 |
4 201 |
Anläggningstillgångar |
2 435 |
2 058 |
||
Eget kapital |
|
|
842 |
840 |
- varav minoritet |
|
|
27 |
90 |
Nettoskuld |
|
|
237 |
146 |
Operativt kapital |
|
|
1 079 |
986 |
Övriga nyckeltal |
|
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
|
|
0,6 |
0,6 |
Avkastning - eget kapital, % |
6,9 |
|||
Avkastning - operativt kapital, % |
2,1 |
2,3 |
||
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
0,3 |
0,2 |
||
Soliditet, % |
|
|
17,8 |
20,0 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
854 |
537 |
||
Anslag, mnkr |
|
|
1 991 |
1 744 |
Utdelning, mnkr |
|
|
0 |
0 |
Klimatavtryck |
Scope 1 |
800 |
776 |
|
tCO2e |
Scope 2 |
1 880 |
1 321 |
|
|
Scope 3 |
1 761 |
1 019 |
|
Sjukfrånvaro, % |
|
|
3,8 |
3,0 |
Personalomsättning, % |
10,9 |
11,6 |
||
Antal anställda i medeltal |
3 094 |
2 897 |
||
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
||
Redovisar enligt IFRS |
|
|
Ja |
|
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
||
Bolaget har satt klimatmål |
Ja |
|
||
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
||
LönsamhetKapitalstruktur
Rörelsemarginal, %Nettoskuldsättningsgrad, %
4 |
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
||
2 |
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
29,8 |
|
||
|
1,1 |
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
0,6 |
0,6 |
20 |
|
19,2 |
|
7,4 |
|
||||
|
|
0,1 |
|
|
|
|
|||||||
0 |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
17,4 |
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
||||||||
2020 2021 |
2022 |
|
2018 2019 2020 2021 2022 |
|
|||||||||
|
|
|
Mål: ≥3% |
|
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|||||||
|
|
|
|
||||||||||
62 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022
Könsfördelning, % |
|
|
|
|
|
||
40 |
60 |
44 |
56 |
50 |
50 |
|
Kvinnor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Män |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anställda |
Ledning |
Styrelse |
|||||
Styrelse valda för 2023/24
70
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande
Samhall Aktiebolag ska, som en del av den svenska arbetsmarknadspolitiken, producera efterfrågade varor och tjänster och genom detta skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga där behoven finns. Samhall har ca 25 000 medarbetare på närmare 500 orter. Samhall erbjuder anställda arbetstillfällen inom en rad olika områden, t.ex. arbetsplats- och fastighetsservice, lager och logistik, städ och tvätt, tillverkning samt äldreservice.
Ordf: Cecilia Schelin |
Vd: Sara Revell Ford |
Seidegård |
|
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Cecilia Schelin Seidegård Led: Ylva Berg, Josefine Ekros Roth, Hillevi Engström, Lars Engström, Ylva Thörn och Lars Täuber. Nyval av Hosni
Viktiga händelser 2022
•Rörelseresultatet blev 182 mnkr drivet av vidmakthållna intäkter och god kost- nadskontroll. Svagare utsikter för 2023.
•Beslut om målnivåer för Samhalls upp- dragsmål vid årsstämman 2022.
•Styrelsen beslutade om en ny bolags- och tillväxtstrategi för
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital ska uppgå till 5 procent. Utfallet var 0
(16) procent. Det försämrade resultatet förklaras delvis av att Samhall under pan- demin har erhållit ersättning för sjuk- lönekostnader genom statens stödpaket.
•Kapitalstruktur: Soliditet om minst 30 procent. Utfallet var 41 procent (41).
•Utdelning: Den vinst som uppkommer ska balanseras i ny räkning för främjande av bolagets fortsatta verksamhet.
Strategiska mål
•Medarbetare i arbete
•Arbetsolyckor: Mål
2023 jämfört med 2018. Mål 2022: <70.
Utfall: 110, vilket var färre än föregående år men målet uppnåddes inte.
•Rekryteringssamarbeten: Mål minst
50 procent av övergångarna sker genom rekryteringssamarbeten till 2025. Utfall: 38 procent (40).
Ekonomiska mål och uppföljning
•Halvera miljöpåverkan: Mål minskning med 50 procent av koldioxidutsläpp 2025 jämfört med 2018. Mål 2022:
•Fossilfri fordonsflotta: Mål 100 procent
2030. Utfall: 34 procent (31).
•Kundlojalitet: Mål 2022: 8. Utfall: 8,04 (7,9). Under året har Samhall gått från att mäta medelvärde i kundlojalitet (skala
•Ansvarsfulla leverantörskedjor: Mål 100
procent till 2023. Mål 2022: 90 procent
Utfall: 74 procent (78). Mäts genom hur stor andel av Samhalls centrala leveran- törer som genomgått hållbarhetsanalys de senaste tre åren.
Samhällsuppdrag och uppdragsmål
Har särskilt beslutat samhällsuppdrag. Uppdragen från ägaranvisningen inne- fattade för 2022 att:
•Antal arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning ska uppgå till minst 32,84 miljoner lönetimmar. Utfall: 32,65.
•Samhall ska erbjuda tidsbegränsad anställ- ning med lönebidrag för utveckling i anställning, LFU, uppgående till minst 3,26 miljoner lönetimmar. Utfall: 2,97.
•Andelen rekrytering från prioriterade grupper ska vara minst 40 procent. Utfall: 62 procent.
•Övergångar från anställda i kärnupp- draget och anställda med lönebidrag för utveckling i anställning ska uppgå till minst 1 500 personer. Utfall: 1 483 över- gångar. Det är en av de högsta siffrorna i Samhalls historia.
Bertil Carlsén och Angelica Frithiof avgick Arb rep:
Rev: Anneli Pihl (Deloitte)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 359 (348) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 173 (168) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal |
|
år 2022 |
år 2021 |
Resultaträkning, mnkr |
|
|
|
Nettoomsättning |
|
9 832 |
9 892 |
Rörelseresultat |
|
182 |
340 |
Resultat före skatt |
|
76 |
464 |
Nettovinst |
|
1 |
284 |
- varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
|
Balansräkning, mnkr |
|
|
|
Balansomslutning |
|
4 974 |
4 914 |
Anläggningstillgångar |
1 027 |
927 |
|
Eget kapital |
|
1 863 |
1 862 |
- varav minoritet |
|
0 |
0 |
Nettoskuld |
|
||
Operativt kapital |
|
||
Övriga nyckeltal |
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
|
1,9 |
3,4 |
Avkastning - eget kapital, % |
0,0 |
15,7 |
|
Avkastning - operativt kapital, % |
|||
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
|||
Soliditet, % |
|
41,3 |
40,6 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
85 |
63 |
|
Anslag, mnkr |
|
6 539 |
6 612 |
Utdelning, mnkr |
|
0 |
0 |
Klimatavtryck |
Scope 1 |
1 495 |
2 121 |
tCO2e |
Scope 2 |
72 |
57 |
|
Scope 3 |
2 231 |
2 165 |
Sjukfrånvaro, % |
|
16,1 |
15,9 |
Personalomsättning, % |
13,6 |
- |
|
Antal anställda i medeltal |
20 086 |
20 493 |
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
Redovisar enligt IFRS |
|
Ja |
(RFR 2) |
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
|
Bolaget har satt klimatmål |
Ja |
|
|
LönsamhetKapitalstruktur
Re, % |
|
|
|
|
|
Soliditet, % |
|
|
|
|
|||||||
30 |
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
41 |
41 |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
36 |
35 |
39 |
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
15,6 |
15,7 |
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
10 |
|
7,6 |
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
5,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
0 |
|
|
|
|
0 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
||||
|
|
|
Mål: 5% |
|
|
|
|
|
|
|
≥30% |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
Utfall |
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
|||||
Könsfördelning, % |
|
|
|
|
|
||
|
|
25 |
|
|
|
|
|
42 |
58 |
75 |
63 |
38 |
|
Kvinnor |
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
Män |
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
||
Anställda |
Ledning |
Styrelse |
|||||
Styrelse valda för 2023/24
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 63
71
Skr. 2022/23:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande
Saminvest AB ska genom indirekta investeringar (investeringar i fonder) finansiera innovativa företag med hög tillväxtpotential. Fonderna ska vara privat förvaltade av primärt nya team på venture capitalmarknaden. Saminvest ska investera i fonderna till- sammans med privat kapital. Vidare ska Saminvest ansvara för en ansvarsfull hantering och avyttring av de redan gjorda investeringarna i dotterbolagen Inlandsinnovation och Fouriertransform. Saminvests verksamhet finansieras av kapital från dotterbolagen Inlandsinnovation och Fouriertransform, två statliga riskkapitalbolag som inordnades under Saminvest 2017.
Ordf: Marianne |
Vd: Peder Hasslev |
Dicander Alexandersson |
|
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Marianne Dicander Alexandersson Led: Hans Ek, Lennart Jacobsson, Alexandra Nilsson, Siduri Poli och Anders Wiger. Nyval av Jenny Lahrin vid stämman 2023, Linda Sundberg utträdde ur styrelsen 2023
Viktiga händelser 2022
•955 mnkr i utfästelser till nya fonder och affärsängelprogram.
•Sex nya utfästelser varav fem avser fonder och en avser ängelinveste- ringsbolag.
•135 tillväxtbolag har Saminvest inves- terat i indirekt genom fonder och affärsängelprogrammen.
•Tre av dotterbolagens portföljbolag har avyttrats; varvid 36 mnkr i exitlik- vider och utdelningar erhållits.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Över tid ska Saminvest vara ett självfinansierande system och bibehålla kapitalbasen genom positiv avkastning på investeringarna. Det egna kapitalet uppgår till 6,1 miljarder kronor per den 31 december 2022 och var vid Saminvests start 5,0 miljarder kronor.
•Kapitalstruktur: Räntebärande skulder samt ingångna kreditmöjligheter ska uppgå till maximalt 10 procent av balans- omslutningen. Inga räntebärande skulder eller ingångna kreditmöjligheter fanns vid räkenskapsårets utgång.
•Utdelning: Ordinarie utdelning utgår inte.
Ekonomiska mål och uppföljning
Strategiska mål
Saminvest har fyra strategiska mål för hållbart värdeskapande att:
1)komplettera marknaden,
2)utveckla ekosystemet för riskkapital,
3)förnya det svenska näringslivet, samt
4)bibehålla kapitalbasen över tid. Presenta- tion av mål och utfall framgår av bolagets årsredovisning.
Samhällsuppdrag och uppdragsmål
Syftet med Saminvest är att utveckla och för- nya det svenska näringslivet och skapa fler växande företag i hela Sverige. Saminvests investeringar ska vara marknadskomplette- rande, vilket innebär att det vid tidpunkten för Saminvests investering inte finns privat kapital i tillräcklig omfattning. Genom att Saminvests investeringar stimulerar det pri- vata kapitalet att satsa på nya segment och i huvudsak nya team, bidrar Saminvest till att utveckla marknaden för riskkapital och eko- systemet för finansiering av innovativa bolag med hög tillväxtpotential. Vid investeringar i s.k. ängelinvesteringsbolag kan Saminvest göra undantag från kravet på privat medfi- nansiering. Mål enligt processen för upp- dragsmål beslutades på bolagets årsstämma 2020 och framgår av bolagets års- redovisning.
Rev: Magnus Svensson Henryson (PwC) Arvode till styrelsens ordförande uppgår till
440 (427) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 218 (212) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal |
|
|
år 2022 |
år 2021 |
|
Resultaträkning, mnkr |
|
|
|
||
Nettoomsättning |
|
|
0 |
|
1 |
Rörelseresultat |
|
|
24 |
|
357 |
Resultat före skatt |
|
|
|
211 |
|
Nettovinst |
|
|
|
212 |
|
- varav hänförbart till minoritet |
0 |
|
0 |
||
Balansräkning, mnkr |
|
|
|
||
Balansomslutning |
|
|
6 113 |
|
6 185 |
Anläggningstillgångar |
2 031 |
|
1 259 |
||
Eget kapital |
|
|
6 096 |
|
6 154 |
- varav minoritet |
|
|
0 |
|
0 |
Nettoskuld |
|
|
|
||
Operativt kapital |
|
|
6 089 |
6 109 |
|
Övriga nyckeltal |
|
|
|
|
|
Avkastning - eget kapital, % |
3,5 |
||||
Avkastning - operativt kapital, % |
0,4 |
5,9 |
|||
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
0,0 |
|
0,0 |
||
Soliditet, % |
|
|
99,7 |
|
99,5 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
666 |
|
323 |
||
Anslag, mnkr |
|
|
0 |
|
0 |
Utdelning, mnkr |
|
|
0 |
|
0 |
Klimatavtryck |
Scope 1 |
0 |
|
1 |
|
tCO2e |
Scope 2 |
0 |
|
0 |
|
|
Scope 3 |
- |
|
- |
|
Sjukfrånvaro, % |
|
|
7,0 |
|
8,6 |
Personalomsättning, % |
8,7 |
|
0,0 |
||
Antal anställda i medeltal |
11 |
|
12 |
||
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
||
Redovisar enligt IFRS |
|
|
Ja |
|
|
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
|
||
Bolaget har satt klimatmål |
Nej |
|
|
||
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
|
||
LönsamhetKapitalstruktur
Eget kapital, mdkr |
|
|
|
Skuldsättningsgrad, % |
|
|
|
||||||||
8 |
|
|
|
|
|
12 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
5,9 |
6,2 |
6,1 |
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
4 |
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
0 |
0 |
|
||||
0 |
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
|||||
|
Mål: tillväxt ≥ inflation |
|
|
|
Mål: <10% |
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
Utfall |
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
64 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022
Könsfördelning, % |
|
|
|
|
||
|
|
25 |
|
|
|
|
51 |
49 |
75 |
57 |
43 |
|
Kvinnor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Män |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anställda |
Ledning |
Styrelse |
||||
Styrelse valda för 2023/24
72
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande
SAS AB är Skandinaviens ledande flygbolag. SAS bildades 1946 då de nationella flygbola- gen i Sverige, Norge och Danmark enades om att driva sin verksamhet i form av ett kon- sortium. För att kunna verka under samma förutsättningar som övriga flygbolag på den internationella marknaden förändrades ägandestrukturen 2001. Aktierna i de nationella bolagen byttes ut mot aktier i ett nytt samlat moderbolag, SAS AB. Efter försäljning av aktier motsvarande 4,2 procentenheter hösten 2016, nyemission hösten 2017 och den reka- pitalisering som genomfördes under 2020, har svenska staten 21,8 procent av rösterna i SAS. SAS ingår i nätverket Star Alliance. SAS är börsnoterat i Stockholm, Köpenhamn och Oslo. Pandemin har påverkat SAS i grunden – från nedstängningar och reserestrik- tioner till förändringar i människors resmönster. Efter verksamhetsårets slut lanserade SAS därför planen SAS FORWARD, i vilken ingår att dra nytta av SAS varumärke, uppnå konkurrenskraftiga enhetskostnader, justera storleken på flottan (inklusive omfokusering av långdistansflottan) samt att bygga en hållbar framtid.
Ordf: Carsten Dilling |
Vd: Anko Van der Werff |
Statens ägarandel: 22%
Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Carsten Dilling Led: Nina Bjornstad, Michael Friisdahl, Henriette Hallberg Thygesen,
Rev: Tomas Gerhardsson (KPMG)
Arvode till styrelsens ordförande och vice ordförande uppgår till 630 (630) tkr respektive 420 (420) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 320 (320) tkr.
Viktiga händelser 2022
•Det totala antalet passagerare som reste med SAS ökade med 136 pro- cent, och uppgick till 17,9 miljoner under 2021/22.
•Resultatet före skatt uppgick till
•För att anpassa sig till de nya mark- nadsförhållandena lanserade SAS en omfattande transformationsplan,
SAS FORWARD.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
Inga ekonomiska mål har beslutats av ägarna. Styrelsen har beslutat om följande ekonomiska mål:
•Lönsamhet: Avkastning på investerat kapital (ROIC) över 5 procent över en konjunkturcykel. Utfallet var
•Kapitalstruktur: Nettoskuld/justerad EBITDA under 3,5x. Utfallet var 23,3x.
•Finansiell beredskap: Likvida medel och tillgängliga kreditfaciliteter ska överstiga 25 procent av fasta kostnader. Utfallet var 60 procent.
Ekonomiska mål och uppföljning
Strategiska mål
•Reducera totala koldioxidutsläpp med
25 procent till 2025 (jämfört med 2005). Sedan 2005 har det totala koldioxidut- släppet minskat med 46 procent.
•SAS mål för 2030 är bl.a.:
–Inblandning av hållbart flygbränsle motsvarande all SAS inrikestrafik
(i genomsnitt 18 procent de senaste fem åren). Under 2021/22 användes omkring 3 083 ton hållbart flygbränsle.
–Reducera buller med 50 procent jämfört med 2010.
•Reducera koldioxidutsläppen med 50 procent (jämfört med 2005) till 2050. SAS har identifierat en potentiell möjlig- het att minska koldioxidutsläppen med 50 procent till 2030 om förutsättning- arna är de rätta och det finns ett stöd- jande regulatoriskt ramverk.
Samhällsuppdrag
Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.
Nyckeltal |
|
|
år 2022 |
år 2021 |
Resultaträkning, mnkr |
|
|
||
Nettoomsättning |
|
31 824 |
13 958 |
|
Rörelseresultat |
|
|||
Resultat före skatt |
|
|||
Nettovinst |
|
|
||
- varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
||
Balansräkning, mnkr |
|
|
||
Balansomslutning |
|
63 157 |
52 712 |
|
Anläggningstillgångar |
|
49 303 |
44 928 |
|
Eget kapital |
|
762 |
6 416 |
|
- varav minoritet |
|
0 |
0 |
|
Nettoskuld |
|
33 657 |
26 770 |
|
Operativt kapital |
|
34 419 |
33 186 |
|
Övriga nyckeltal |
|
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
|
|||
Avkastning - eget kapital, % |
||||
Avkastning - operativt kapital, % |
||||
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
44,1 |
4,1 |
||
Soliditet, % |
|
1,2 |
12,2 |
|
Bruttoinvesteringar, mnkr |
5 093 |
4 105 |
||
Anslag, mnkr |
|
0 |
0 |
|
Utdelning, mnkr |
|
0 |
0 |
|
Klimat- |
MtCO2e |
Scope 1 |
2,4 |
1,2 |
avtryck |
tCO2e |
Scope 2 |
5 600 |
5 700 |
|
|
Scope 3 |
4 220 |
311 |
Sjukfrånvaro, % |
|
6,8 |
4,3 |
|
Personalomsättning, % |
10,0 |
- |
||
Antal anställda i medeltal |
7 033 |
5 216 |
||
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
||
Redovisar enligt IFRS |
|
Ja |
|
|
En taxonomirapportering avges |
Ja (alignment) |
|||
Bolaget har satt klimatmål |
Ja |
|
||
Mål satta för biologisk mångfald |
Neja) |
|
||
LönsamhetKapitalstruktur
|
ROIC, % |
|
|
|
|
|
|
Nettoskuld/justerad EBITDA, ratio |
||||||||
20 |
|
14 |
|
|
|
|
|
25 |
|
|
|
|
23,3 |
|
||
|
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
0 |
2,7 |
3,7 |
|
|
|
|
||||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
|
|
|
Mål: >5% |
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mål: <3,5 ggr |
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Utfall |
|
|
Nytt mål antaget av bolaget |
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
a) I en process att sätta mål.
Könsfördelning, %
37 |
63 |
38 |
63 |
29 |
|
|
71 |
|
Kvinnor |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Män |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anställda |
Ledning |
Styrelse |
||||
Styrelse valda för 2023/24
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 65
73
Skr. 2022/23:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande
SBAB Bank AB (publ), SBAB, erbjuder lån, sparande samt andra tjänster för bättre boende och boendeekonomi till privatpersoner, bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag i Sverige. SBAB är den femte största banken i Sverige. Bankens strategi är sedan hösten 2014 att fokusera på sin kärnaffär, bolån och bostadsfinansiering, supporterat med sparkonto. Under 2016, i samband med förvärvet av Booli, valde banken att bredda sitt erbjudande med tjänster inom boende och boendeekonomi. Strategin har hittills varit framgångsrik och banken har ökat sina ut- och inlåningsvolymer.
Ordf: Jan Sinclair |
Vd: Mikael Inglander |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Jan Sinclair Led: Lars Börjesson,
Viktiga händelser 2022
•SBAB hade för fjärde året i följd Sveri- ges nöjdaste bolånekunder och för femte året i följd Sveriges nöjdaste kunder inom fastighetslån enligt Svenskt Kvalitetsindex (SKI).
•Under 2022 implementerades den s.k. riskskatten. För SBAB:s del inne- bar skatten en extra kostnad om 261 mnkr för helåret 2022.
•I december 2022 beslutade SBAB om nya målområden och långsiktiga stra- tegiska mål (inklusive ett långsiktigt klimatreduktionsmål).
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital över en konjunkturcykel om minst 10 procent. Utfall: 10,5 procent.
•Kapitalstruktur: Kärnprimärkapitalre- lation och total kapitalrelation om minst 0,6 procentenheter över Finansinspek- tionens kommunicerade krav. Både målet för kärnprimärkapitalrelation och målet för total kapitalrelation överstegs, med 2,6 respektive 3,0 procentenheter.
•Utdelning: Ordinarie utdelning om minst 40 procent av årets vinst efter skatt med beaktande av koncernens kapital- struktur. Utdelning lämnas enligt policy.
Strategiska mål
Följande mål gällde för 2022:
•Sunda finanser:
Överensstämmer med de av bolags- stämman beslutade ekonomiska målen. Utöver målen ovan tillkommer följande
Ekonomiska mål och uppföljning
interna delmål inom målområdet: Delmål 1 – Tillväxt utlåning: SBAB:s totala utlåningsstock: 492 mdkr.
Utfallet var 509,7 mdkr.
Delmål 2 – Kostnadseffektivitet: Årliga kostnader i relation till årliga intäkter: 33,6 procent. Utfallet var 32,7 procent.
•Ansvar och transparens:
Delmål 1 – Ansvarstagande: SBAB:s
placering i Hållbarhetsindex: topp 3. Faktisk placering var topp 2.
Delmål 2 – Transparens: Andel kunder som anser att SBAB har ett erbjudande som är tydligt och enkelt att förstå. Mål omarbetat under året då frågorna i kund- undersökningen uppdaterats. Utfallet var 78 procent.
Delmål 3 – Kundnöjdhet: Sveriges nöj- daste bolåne- och fastighetslånekunder enligt Svenskt Kvalitetsindex: topp 3 och topp 3. Utfallet var 1:a och 1:a.
•Attraktiv arbetsplats:
Delmål 1 – Jämställdhet & mångfald: Jämställdhet mellan kvinnor/män i chefs- positioner (inom spannet):
Delmål 2 – Medarbetarupplevelse: Mål omarbetat under året. Ny definition ”med- elvärde i medarbetarundersökning för mycket bra arbetsplats med medelvärde på en skala
Mål omarbetat under året. Ny definition ”engagemangsindex från medarbetar- undersökning med medelvärde på en skala
Samhällsuppdrag
Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.
Arb rep: Margareta Naumburg, Karin Neville
Rev: Malin Lüning (Deloitte)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 567 (550) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 273 (265) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal |
|
år 2022 |
år 2021 |
Resultaträkning, mnkr |
|
|
|
Räntenetto |
|
4 655 |
4 114 |
Provisionsnetto |
|
12 |
29 |
Nettoresultat fin. poster |
|||
Övriga rörelseintäkter |
49 |
50 |
|
Totala intäkter |
|
4 681 |
4 122 |
Rörelseresultat |
|
2 639 |
2 641 |
Resultat före skatt |
|
2 639 |
2 641 |
Nettovinst |
|
2 081 |
2 081 |
- varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
|
Balansräkning, mnkr |
|
|
|
Balansomslutning |
|
634 485 |
558 337 |
Utlåning till allmänheten |
509 492 |
467 041 |
|
Eget kapital |
|
19 949 |
24 945 |
- varav minoritet |
|
0 |
0 |
Övriga nyckeltal |
|
|
|
Kreditförlustnivå, % |
|
0,0 |
0,0 |
Avkastning - eget kapital, % |
10,5 |
11,1 |
|
Kärnprimärkapitalrelation, % |
12,8 |
13,5 |
|
Total kapitalrelation, % |
17,8 |
18,1 |
|
Utdelning, mnkr |
|
832 |
832 |
Klimatavtryck |
Scope 1 |
0 |
0 |
tCO2e |
Scope 2 |
39 |
44 |
|
Scope 3 |
124 371 |
210 208 |
Sjukfrånvaro, % |
|
4,1 |
3,8 |
Personalomsättning, % |
15,1 |
10,3 |
|
Antal anställda i medeltal |
849 |
795 |
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
Redovisar enligt IFRS |
|
Ja |
|
En taxonomirapportering avges |
Ja |
(eligibility) |
|
Bolaget har satt klimatmål |
Ja |
|
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
|
Lönsamhet |
|
|
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
|
|
|
Utdelning |
|
|
|
|
|||||||||||||||||
Re, % |
|
|
|
|
|
Kärnprimärkapitalrelation, % |
% |
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||
20 |
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
||||
15 |
|
12,1 |
|
|
|
|
15 |
|
|
12,5 |
13,1 |
|
|
13,4 |
13,5 |
12,8 |
80 |
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
11,7 |
10,8 |
11,1 |
10,5 |
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
10 |
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
40 |
|
|
40 |
40 |
|
||||
5 |
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
0 |
0 |
|
|
|
||
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
|
|
2018 |
2019 |
|
|
2020 |
2021 |
2022 |
|
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
|||||||||
|
|
|
Mål: ≥10% |
|
|
|
|
|
|
|
|
Mål: ≥10,8% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mål: ≥40% |
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
Utfall |
|
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||
66 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022
Könsfördelning, % |
|
|
|
|
|
||
52 |
48 |
40 |
60 |
56 |
44 |
|
Kvinnor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Män |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anställda Ledning Styrelse
Styrelse valda för 2023/24
74
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande
Aktiebolaget Svensk Exportkredit, SEK, ska på kommersiella grunder bedriva svensk och internationell finansiell verksamhet med syfte att främja verksamhet med svenskt intresse som direkt eller indirekt avser svensk exportindustri, inklusive svensk infrastruktur, och i övrigt stärka det svenska näringslivets internationalisering och konkurrenskraft. Att admi- nistrera statens system för statsstödda exportkrediter
Ordf: Lennart Jacobsen Vd: Magnus Montan
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Lennart Jacobsen Led: Paula da Silva, Håkan Berg, Anna Brandt, Reinhold Geijer, Hanna Lagercrantz, Katarina Ljungqvist och Eva Nilsagård
Viktiga händelser 2022
•Nyutlåningen uppgick till 133 mdkr, den högsta någonsin. Utestående låneportfölj växte med 15 procent.
•SEK:s låneram i Riksgälden uppgick till 175 mdkr under året. Den del av låne- ramen som bolaget kan använda för kommersiell exportfinansiering utöka- des då lånemarknaderna för långfristig upplåning inte fanns tillgänglig.
•Bolaget emitterade 8,3 mdkr i gröna obligationer under året.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital efter skatt ska uppgå till minst 5 procent, under 2022 uppgick den till 5,5 procent.
•Kapitalstruktur: Total kapitalrelation ska uppgå till mellan 2 och 4 procenten- heter över det av Finansinspektionen kommunicerade kravet, och kärnprimär- kapitalrelationen till minst 4 procenten- heter över kravet. Utfallet för total kapi- talrelation var marginellt över målet. Målet för kärnprimärkapital nåddes.
•Utdelning:
Strategiska mål
•Grön finansiering: Mål för grön låneport-
följ: 11 procent, utfall 9,5 procent.
•Hållbar finansiering: Mål för andel hållbar
låneportfölj: 13 procent, utfall 11,8 procent.
•Hållbar arbetsplats: SEK mäter och följer upp två index för att säkerställa en hållbar arbetsplats. Målet var att Empowerment
Ekonomiska mål och uppföljning
(som bl.a. innefattar motivation och be- fogenheter) skulle överskrida indexvärde
80.För Attraktiv arbetsgivare var målsätt- ningen ett värde över 85. Utfallen blev 78 respektive 84. Resultatet visar på en posi- tiv rörelse mot en hållbar arbetsplats även om de ambitiösa målen inte uppnåddes under året.
Samhällsuppdrag och uppdragsmål
Att SEK ska administrera
a)Kundundersökningen genomförs vartan- nat år. Under 2022 ändrade bolaget till ett sammanvägt resultat av flera frågor för att bättre möta kraven i ägaranvisningen.
Resultatet visade att 53 procent av de som anlitat SEK avseende exportkrediter upp- lever att SEK bidragit (väldigt) mycket till att deras exportaffär har blivit av. 73 pro- cent uppger att samarbetet med SEK har överträffat förväntningarna och 91 pro- cent anser att det svenska exportkredit- systemet är bättre jämfört med systemen i viktiga konkurrentländer. Sammantaget ger detta ett indexvärde om 72 för ägar- målet om mervärde av exportkrediter.
b)Under 2022 har SEK bedrivit intressent- dialog i flera format, däribland kund- och medarbetarundersökning. Utöver detta bedrevs dialog med investerare i samband med emissionen under SEK:s sustainabi- lity bond, där frågor som databehov, effektmätning och hantering av hållbar- hetsrisker lyftes.
Rev: Anneli Granqvist (PwC)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 550 (550) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 265 (265) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal |
|
år 2022 |
år 2021 |
Resultaträkning, mnkr |
|
|
|
Räntenetto |
|
2 179 |
1 907 |
Provisionsnetto |
|
||
Nettoresultat fin. poster |
69 |
56 |
|
Övriga rörelseintäkter |
0 |
0 |
|
Totala intäkter |
|
2 217 |
1 934 |
Rörelseresultat |
|
1 471 |
1 305 |
Resultat före skatt |
|
1 471 |
1 305 |
Nettovinst |
|
1 166 |
1 034 |
- varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
|
Balansräkning, mnkr |
|
|
|
Balansomslutning |
|
375 474 |
333 647 |
Utlåning till allmänheten |
207 737 |
180 288 |
|
Eget kapital |
|
21 575 |
20 808 |
- varav minoritet |
|
0 |
0 |
Övriga nyckeltal |
|
|
|
Kreditförlustnivå, % |
|
0,0 |
0,0 |
Avkastning - eget kapital, % |
5,5 |
5,1 |
|
Kärnprimärkapitalrelation, % |
20,6 |
21,6 |
|
Total kapitalrelation, % |
20,6 |
21,6 |
|
Utdelning, mnkr |
|
0 |
414 |
Klimatavtryck |
Scope 1 |
0 |
0 |
tCO2e |
Scope 2 |
7 |
15 |
|
Scope 3 |
318 |
114 |
Sjukfrånvaro, % |
|
2,9 |
3,5 |
Personalomsättning, % |
19,3 |
11,4 |
|
Antal anställda i medeltal |
266 |
256 |
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
Redovisar enligt IFRS |
|
Ja |
|
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
|
Bolaget har satt klimatmål |
Ja |
|
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
|
Lönsamhet |
|
|
|
|
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
|
Utdelning |
|
|
|
||||||||
Re, % |
|
|
|
|
|
|
|
Total kapitalrelation, % |
|
|
% |
|
|
|
|
|
||||||
10 |
|
|
|
|
|
|
|
25 |
20,1 |
20,6 |
21,8 |
21,6 |
20,6 |
|
50 |
|
|
|
40 |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
8 |
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
40 |
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
30 |
|
|
|||||
6 |
|
|
|
|
|
|
|
15 |
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
||||
|
|
5,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
||||
4 |
|
3,6 |
4,9 |
|
5,1 |
5,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
2 |
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
0 |
|||||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|||||
|
|
Mål: ≥5% |
|
|
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
|
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
Könsfördelning, %
50 50 40 60 63 38
Anställda Ledning Styrelse
Styrelse valda för 2023/24
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 67
75
Skr. 2022/23:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande
SJ AB bildades 2001 i samband med bolagiseringen av affärsverket Statens Järnvägar. SJ är den största operatören av persontrafik på järnväg i Sverige. SJ är verksamt på marknaden för regionala och långväga resor i Sverige och Norge samt till Köpenhamn och sedan 2022 även Hamburg. Bolaget verkar inom två typer av trafik, kommersiell trafik och upphand- lad trafik (som upphandlas i konkurrens av Trafikverket eller av regionala kollektivtrafik- myndigheter). SJ driver både kommersiell trafik och upphandlad trafik på affärsmässiga grunder i konkurrens med andra tågoperatörer samt med bil, flyg och buss. Hållbart före- tagande är en naturlig och integrerad del i SJ:s affärsmodell. Med utgångspunkt i företagets vision, affärsidé och värderingar säkerställs ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt ansvar genom mätning och uppföljning av sex styrområden. Att arbeta för att förbättra punktligheten är ett av målen.
Ordf: Kenneth |
Vd: Monica Lingegård |
Bengtsson |
|
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Nyval av Kenneth Bengtsson vid stämman 2023, Siv Svensson avgick Led: Pär Ekeroth, Malin Frenning, Per Matses, Ulrik Svensson och Klas Wåhlberg. Nyval av Cecilia Marlow och Azita Shariati vid stämman 2023, Ulrika Dellby avgick. Azita Shariati utträdde ur styrelsen i maj 2023 Arb rep: Per Hammarqvist, Hans Pilgaard, Stefan Zetterlund Rev: Martin Johansson (PwC)
Viktiga händelser 2022
•Stark resandeökning, +47 procent, medförde att SJ åter levererade ett positivt resultat.
•För att säkerställa tillgång på lokförare startades en lokförarskola i egen regi.
•SJ tecknade avtal avseende inköp av minst 25 nya snabbtåg och lika många regionaltåg.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital ska uppgå till minst 7 procent i genomsnitt. Utfall: 10,2 procent.
•Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings-
grad på
•Utdelning: Ska långsiktigt uppgå till mellan 30 och 50 procent av årets resul- tat. Ingen utdelning beslutad för 2022.
Ekonomiska mål och uppföljning
Strategiska mål
•Punktlighet: Punktligheten för SJ:s lång- distanståg uppgick till 82 procent. Målet för 2022 var 95 procent. Medeldistanstå- gens punktlighet uppgick till 91 procent. Målet för 2022 var 95 procent. Kortdis- tanstågens punktlighet uppgick till 93 procent. Målet för 2022 var 95 procent.
•Mångfald, andel medarbetare med utländsk bakgrund enligt Statistiska centralbyråns definition: Mätetal saknas, målet omformulerat.
•Hot och våld, andel medarbetare som har upplevt hot och våld: Under 2022 uppgav hälften av alla tågvärdar att de varit ut- satta för hot och våld i arbetet det senaste året. Enligt SJ är utvecklingen kring andel medarbetare som utsätts för hot och våld oacceptabel och bolaget har ytterligare stärkt fokus på att minska hot och våld från resenärer, bl.a. lanserades kroppsburen kamera för tåg- och kund- värdar.
•Marknadsandel jämfört med flyg: Mål och utfall anges inte av konkurrensskäl.
Samhällsuppdrag
Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 479 (465) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 211 (205) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal |
|
år 2022 |
år 2021 |
Resultaträkning, mnkr |
|
|
|
Nettoomsättning |
|
10 403 |
7 287 |
Rörelseresultat |
|
449 |
|
Resultat före skatt |
|
398 |
|
Nettovinst |
|
314 |
|
- varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
|
Balansräkning, mnkr |
|
|
|
Balansomslutning |
|
8 588 |
8 470 |
Anläggningstillgångar |
6 555 |
5 926 |
|
Eget kapital |
|
3 049 |
2 715 |
- varav minoritet |
|
0 |
0 |
Nettoskuld |
|
1 447 |
1 467 |
Operativt kapital |
|
4 496 |
4 182 |
Övriga nyckeltal |
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
|
4,2 |
|
Avkastning - eget kapital, % |
10,9 |
||
Avkastning - operativt kapital, % |
10,2 |
||
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
0,5 |
0,5 |
|
Soliditet, % |
|
35,5 |
32,0 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
1 421 |
602 |
|
Anslag, mnkr |
|
0 |
0 |
Utdelning, mnkr |
|
0 |
0 |
Klimatavtryck |
Scope 1 |
46 933 |
32 107 |
tCO2e |
Scope 2 |
34 |
34 |
|
Scope 3 |
2 910 |
2 111 |
Sjukfrånvaro, % |
|
7,1 |
6,9 |
Personalomsättning, % |
16,0 |
8,1 |
|
Antal anställda i medeltal |
4 710 |
4 532 |
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
Redovisar enligt IFRS |
|
Ja |
|
En taxonomirapportering avges |
Ja (alignment) |
||
Bolaget har satt klimatmål |
Nej |
|
|
Lönsamhet |
|
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
Utdelning |
|
|
|
||||||||||||
Rop, % |
|
|
|
|
Nettoskuldsättningsgrad, ratio |
% |
|
|
|
|
||||||||||||
25 |
|
11,4 |
16,2 |
|
10,2 |
2 |
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
10 |
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
0,5 |
0,5 |
60 |
50 |
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
0,2 |
|
40 |
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
0 |
0 |
0 |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|||||||||||||
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||
2022 |
2019 |
2020 2021 |
2022 |
2018 2019 2020 2021 2022 |
||||||||||||||||||
|
|
|
|
Mål: ≥7% |
|
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
|
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
68 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
||||||
Könsfördelning, % |
|
|
|
|
|
|
||
41 |
59 |
38 |
63 |
38 |
63 |
|
Kvinnor |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
Män |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
||
Anställda |
Ledning |
Styrelse |
||||||
Styrelse valda för 2023/24
76
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande
SOS Alarm Sverige AB:s huvuduppgift är att på uppdrag av staten ansvara för |
|
Ordf: Ulrica Messing |
Vd: Madeleine Raukas |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
ten i Sverige genom att ta emot och förmedla larm på nödnumret 112 och erbjuda kommu- |
|
Statens ägarandel: 50% |
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||
ner och landsting dirigering och prioritering av t.ex. ambulanser och brandkår. SOS Alarms |
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
Styrelse och revisorer valda för 2023/24 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
centrala roll i samband med nödsituationer är en viktig länk i samhällets krisberedskap. |
|
Ordf: Ulrica Messing Led: Lena Dahl, Inge |
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||
Dessutom tillhandahålls även andra typer av kundanpassade säkerhets- och jourtjänster. |
|
Lindberg, Peter Olofsson, Ann Persson Grivas |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
och Michael Thorén. Nyval av Göran Angergård, |
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
• Erbjuder innovativa lösningar som skapar |
|
Gunilla Asker och Marie Morell vid stämman |
||||||||||||||||||||||
|
Viktiga händelser 2022 |
|
|
|
|
|
|
|
mervärde för våra kunder. Mäts via kund- |
|
2023, Alf Jönsson, Hampus Magnusson och |
|||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Marie Ygge avgick |
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||
|
• Mycket högt tryck på nödnumret 112, |
|
|
nöjdhet (index) med mål 2022 ≥ 70. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
Arb rep: Mats Lundgren, Lars Thomsen |
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||
|
|
samtidigt som hög sjukfrånvaro och |
|
|
|
|
Utfall: 73. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Rev: Jimmy Almqvist (KPMG) |
|
|
|
|
|||||||||||||||
|
|
hög personalomsättning har varit |
|
|
|
• Utvecklar nästa generations |
|
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
belastande för verksamheten. |
|
|
|
|
|
Mäts via definierade leverabler med mål |
|
247 (240) tkr. Arvode till stämmovald ledamot |
||||||||||||||||||||||||||||
|
• Från och med den 1 november 2022 |
|
|
|
|
2022 om att leverablerna nåtts. Utfall: |
|
|
|
|
uppgår till 113,5 (110) tkr. Arvode utgår inte till |
|||||||||||||||||||||||||||
|
|
är larm genom satellitdetektion av |
|
|
|
|
Leverablerna för 2022 har utförts. |
|
|
|
|
ledamot som är anställd i Regeringskansliet. |
||||||||||||||||||||||||||
|
|
bränder i skog och mark en del av |
|
|
|
• Innehar ett högt förtroende hos allmän- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||
|
|
larmkedjan. När skogsbränder upp- |
|
|
|
|
heten. Mäts via allmänhetens förtroende |
|
Nyckeltal |
|
|
|
|
år 2022 |
|
år 2021 |
||||||||||||||||||||||
|
|
täcks via satellit inkommer larm direkt |
|
|
(index) med mål 2022 ≥ 85. Utfall: 86. |
|
|
|
|
Resultaträkning, mnkr |
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||
|
|
till SOS Alarm. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Samhällsuppdrag och uppdragsmål |
|
|
|
|
Nettoomsättning |
|
|
|
1 448 |
|
1 365 |
|
||||||||||||||
|
• YouCall blev ett helägt dotterföretag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
Rörelseresultat |
|
|
|
|
17 |
|
|
|||||||||||||||||||||||||
|
|
till SOS Alarm vilket förstärker bola- |
|
|
|
Svarstid 112: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Resultat före skatt |
|
|
|
13 |
|
|
||||||||||||||||
|
|
gets erbjudande och leverans. |
|
|
|
|
• Genomsnittlig svarstid högst 8 sekunder. |
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
Nettovinst |
|
|
|
|
9 |
|
|
||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall: 25,6 sekunder, målet uppnåddes |
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
- varav hänförbart till minoritet |
0 |
|
1 |
|
||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||
Mål och uppföljning |
|
|
|
|
|
|
|
inte. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Balansräkning, mnkr |
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
• Genomsnittlig svarstid för 92 procent av |
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||
Ekonomiska mål |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
samtalen ska vara högst 15 sekunder. |
|
|
|
|
Balansomslutning |
|
|
|
1 116 |
|
1 151 |
|
||||||||||||||||
• |
Lönsamhet: Rörelsemarginalen i |
|
|
|
|
|
|
|
|
Anläggningstillgångar |
|
|
823 |
|
863 |
|
||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
Utfall: 58 procent av samtalen fick svar |
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||
|
koncernen ska uppgå till minst 2 procent. |
|
|
|
Eget kapital |
|
|
|
|
320 |
|
315 |
|
|||||||||||||||||||||||||
|
|
|
inom 15 sekunder, målet uppnåddes inte. |
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||||
|
Utfall: 1,2 procent. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
- varav minoritet |
|
|
|
0 |
|
3 |
|
|||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
• Längsta svarstid 30 sekunder. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||
• Kapitalstruktur: Soliditeten ska i |
|
|
|
|
|
|
|
|
Nettoskuld |
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
Utfall: 74 procent av samtalen fick svar |
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||
|
koncernen uppgå till |
|
|
|
|
|
Operativt kapital |
|
|
|
64 |
|
72 |
|
||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
inom 30 sekunder, målet uppnåddes inte. |
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||
|
med ett riktvärde om 30 procent. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
Tid till identifierat hjälpbehov: |
|
|
|
|
|
Övriga nyckeltal |
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||
|
Utfall: 29 procent. |
|
|
|
|
|
|
|
|
• Tiden från tidpunkten då den hjälp- |
|
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
|
|
|
1,2 |
|
|
|||||||||||||||||
• Utdelning: Ordinarie utdelning ska |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
sökandes anrop inkommer till anrops- |
|
Avkastning - eget kapital, % |
|
|
2,9 |
|
||||||||||||||||||||||||||||
|
långsiktigt motsvara minst 50 procent |
|
|
kön för 112 till tidpunkten då operatören |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
Avkastning - operativt kapital, % |
24,5 |
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
av resultat efter skatt, med beaktande av |
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
sätter index i |
|
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
kapitalstrukturmål, strategi och investe- |
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
hjälpbehov) ska inte överstiga 40 sekun- |
|
Soliditet, % |
|
|
|
|
28,7 |
|
27,3 |
|
|||||||||||||||||||||||||
|
ringsbehov. Utfall: Ingen utdelning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
der i genomsnitt. Utfall: 34 sekunder, |
|
Bruttoinvesteringar, mnkr |
|
|
186 |
|
213 |
|
|||||||||||||||||||||||||
|
beslutad för 2022. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
målet uppnåddes. |
|
|
|
|
|
|
|
Anslag, mnkr |
|
|
|
|
366 |
|
372 |
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
Strategiska mål |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nöjda kunder inom samhällsuppdraget: |
|
|
|
|
Utdelning, mnkr |
|
|
|
0 |
|
0 |
|
||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
• Nöjd kundindex (NKI) ska uppgå till |
|
Klimatavtryck |
|
Scope 1 |
51 |
|
32 |
|
|||||||||||||||||||||
• Stolta och kompetenta medarbetare. |
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
lägst 71 inom området Alarmering och |
|
tCO2e |
|
|
Scope 2 |
303 |
|
303 |
|
|||||||||||||||||||||||||
|
Mäts via ambassadörskap (eNPS) med |
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
Beredskap. Utfall: 73, målet uppnåddes. |
|
|
|
|
Scope 3 |
794 |
|
641 |
|
||||||||||||||||||||||||||
|
mål 2022 ≥ 7. Utfall: 2. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
• Förtroendeindex ska uppgå till lägst |
|
|
|
|
Sjukfrånvaro, % |
|
|
|
|
10,0 |
|
7,7 |
|
||||||||||||||||||
• Levererar med träffsäkerhet och kvalitet. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||
|
|
index 70. Utfall: 86, målet uppnåddes. |
Personalomsättning, % |
|
|
24,9 |
|
16,7 |
|
|||||||||||||||||||||||||||||
|
Mäts via kundnöjdhet (index) med mål |
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal anställda i medeltal |
|
|
1 172 |
|
1 164 |
|
|||||||||||||||
|
2022 ≥ 77. Utfall: 73. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Redovisar enligt IFRS |
|
|
|
Ja |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
|
|
|||||
Ekonomiska mål och uppföljning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bolaget har satt klimatmål |
|
|
Neja) |
|
|
|
|||||||||||||
Lönsamhet |
|
|
|
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
|
|
Utdelning |
|
|
|
|
|
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
|
|||||||||||||||||
Rörelsemarginal, % |
|
|
|
|
Soliditet, % |
|
|
|
|
|
% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a) I en process att sätta mål. |
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
10 |
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
6,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
47,6 |
47,2 |
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
5 |
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Könsfördelning, % |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
2,7 |
3,3 |
|
|
|
|
|
|
|
34,1 |
|
|
|
60 |
50 |
|
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
1,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
28,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
22 |
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
27,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
0 |
|
0 |
0 |
|
|
66 |
34 |
|
78 |
56 |
|
44 |
|
Kvinnor |
||||
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Män |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
Anställda |
Ledning |
Styrelse |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Mål: ≥2% |
|
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|
|
|
|
Mål: ≥50% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Styrelse valda för 2023/24 |
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
Utfall |
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 69
77
Skr. 2022/23:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande
Specialfastigheter Sverige Aktiebolag, Specialfastigheter, äger, utvecklar och förvaltar fastigheter för kunder med höga säkerhetskrav och är marknadsledande inom området säkerhetsfastigheter. Verksamheten bedrivs i tre affärsområden: Kriminalvård, försvar och rättsväsende samt institutionsvård och övriga specialverksamheter. De största kun- derna är Kriminalvården, Polismyndigheten, Statens institutionsstyrelse, Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Den huvudsakliga målgruppen är statliga kunder men även andra kunder med säkerhetsbehov. Kunderna finns över hela landet, liksom bolagets
ca 207 medarbetare. Bolaget har delat huvudkontor mellan Linköping och Stockholm. Specialfastigheters verksamhet är långsiktig, affärsmässig och utmärks av långa kontrakt vilket skapar stabilitet i det finansiella resultatet.
Ordf: Eva Landén |
Vd: Åsa Hedenberg |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Eva Landén Led: Peter Blomqvist, Charlotte Hybinette, Mikael Lundström, Pierre Olofsson och Åsa Wirén. Nyval av Britta Dalunde och Lotta Niland vid stämman 2023, Sanela Ovcina avgick
Arb rep: Tomas Edström, Erik Ydreborg
Rev: Helena Ehrenborg (PwC)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 300 (291) tkr. Arvode till stämmovald ledamot
Viktiga händelser 2022
•Stabil ekonomisk utveckling i och med fortsatt stabila hyresintäkter samt starkt förvaltningsresultat.
•Ökade investeringsvolymer under året och fortsatt ökad efterfrågan på säkerhetsfastigheter ger växande projektvolym.
•Akut platsbrist hos flera kunder.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital ska uppgå till 8 procent, baserat på resul- tat efter skatt efter återläggning av värde- förändringar och uppskjuten skatt.
Utfall: 7,3 procent.
•Kapitalstruktur: Soliditet
cent. Utfall: 35 procent.
•Utdelning: Utdelning 50 procent av årets resultat efter skatt efter återlägg- ning av årets värdeförändringar och där- till hörande uppskjuten skatt med beak- tande av framtida investeringsbehov och finansiell ställning. Utfall: Mot bakgrund av bolagets stora investeringsvolym pausas utdelning till ägaren tillfälligt.
Ekonomiska mål och uppföljning
Strategiska mål
•Aktiv kompetensförsörjning (attrahera och behålla rätt kompetens för uppdra- get): Under 2022 blev utfallet för eNPS (employee Net Promoter Score) 3 vilket inte nådde målet om 11.
•Bäst på säkerhetsfastigheter (tillgodose marknadens behov av säkerhetsfastigheter och stärka bolagets position): 3,9 miljarder kronor investerades i säkerhetsfastigheter och målet för 2022 var att investera
1,7 miljarder kronor.
•Långsiktig lönsamhet (skapa långsiktigt värde för kund och samhälle): Se ekono- miska mål.
•Ansvar för miljö och klimat (minska de absoluta utsläppen i Scope 1 och 2 med 50 procent till 2030; nettonollutsläpp i hela värdekedjan 2045): Utsläppen minskade 2022 till 2 499 ton och målet var att minska till 2 550 ton.
Samhällsuppdrag
Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.
uppgår till 143 (139) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal |
|
år 2022 |
år 2021 |
Resultaträkning, mnkr |
|
|
|
Nettoomsättning |
|
2 456 |
2 464 |
Värdeförändringar |
|
2 179 |
|
Rörelseresultat |
|
146 |
3 912 |
Resultat före skatt |
|
3 771 |
|
Nettovinst |
|
2 999 |
|
- varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
|
Balansräkning, mnkr |
|
|
|
Balansomslutning |
|
40 123 |
36 157 |
Anläggningstillgångar |
38 623 |
35 223 |
|
Eget kapital |
|
14 027 |
14 804 |
- varav minoritet |
|
0 |
0 |
Nettoskuld |
|
17 540 |
14 000 |
Operativt kapital |
|
31 567 |
28 804 |
Övriga nyckeltal |
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
|
6,0 |
158,7 |
Avkastning - eget kapital, % |
7,3 |
9,3 |
|
Avkastning - operativt kapital, % |
0,5 |
14,4 |
|
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
1,3 |
0,9 |
|
Soliditet, % |
|
35,0 |
40,9 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
5 405 |
2 699 |
|
Anslag, mnkr |
|
0 |
0 |
Utdelning, mnkr |
|
0 |
634 |
Klimatavtryck |
Scope 1 |
11 |
30 |
tCO2e |
Scope 2 |
2 488 |
2 655 |
|
Scope 3 |
51 344 |
3 485 |
Sjukfrånvaro, % |
|
2,0 |
1,9 |
Personalomsättning, % |
14,6 |
9,4 |
|
Antal anställda i medeltal |
179 |
161 |
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
Redovisar enligt IFRS |
|
Ja |
|
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
|
Bolaget har satt klimatmål |
Jaa) |
|
|
Lönsamhet |
|
|
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
|
Utdelning |
|
|
|
|
||||||||||||
Re, % |
|
|
|
|
|
Soliditet, % |
|
|
|
% |
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
25 |
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
40,9 |
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
||||
20 |
|
|
|
|
|
|
|
40 |
38,3 |
39,2 |
39,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
35 |
75 |
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
15 |
|
13 |
9,9 |
9,9 |
|
|
30 |
|
|
|
|
|
50 |
50 |
50 |
50 |
50 |
|
|
||||||
10 |
|
|
|
9,3 |
7,3 |
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
5 |
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
||||
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
|||||||
|
|
|
Mål: 8% |
|
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|
|
|
Mål: 50% |
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
|
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
70 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022
Mål satta för biologisk mångfald |
Ja |
a)Vetenskapsbaserade mål som godkänts av SBTi.
Könsfördelning, %
2825
72 |
75 |
63 |
38 |
Anställda Ledning Styrelse
Styrelse valda för 2023/24
78
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande
Svenska rymdaktiebolaget, SSC, svarar för driften av rymdbasen Esrange Space Center (Esrange) och tillhandahåller avancerade rymdtjänster på den globala rymdmarknaden. SSC är en global koncern med drygt 600 anställda representerade i nio länder. Verksam- heten bedrivs i fyra divisioner:
–Divisionen Science Services erbjuder uppsändningstjänster av sondraketer och strato- sfäriska ballonger med vetenskapliga eller tekniska instrument för forskning och teknisk utveckling samt utveckling av experiment och nyttolaster. Divisionen svarar mot SSC:s samhällsuppdrag att sköta driften och utvecklingen av Esrange Space Center.
–Satellite Management Services (SaMS) säljer tjänster inom satellitkommunikation
och satellitkontroll. SSC är ägare till ett av världens största nätverk av markstationer för satellitkommunikation.
–Divisionen New Ventures bildades 2021. Samtidigt bildades ett nytt affärsområde, Data Services. SSC etablerade i slutet av 2020 en ny verksamhetsgren inom analys av rymd- data, GlobalTrust, som är den första verksamheten inom affärsområdet Data Services.
Ordf: Anna Kinberg |
Vd: Stefan Gardefjord |
Batra |
|
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Anna Kinberg Batra Led: John Elvesjö, Anne Gynnerstedt, Gunnar Karlson, Per Lundkvist, Maria Palm, Joakim Reiter, Gunilla Rudebjer och Per Wahlberg Arb rep: Agnetha Sahlin, Alf Vaerneus Rev: Tomas Mathiesen, för bolagen i Sverige (KPMG)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 330 (320) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 164 (159) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal |
år 2022 |
år 2021 |
Resultaträkning, mnkr |
|
|
Nettoomsättning |
1 263 |
1 130 |
Viktiga händelser 2022
•Raketkampanjerna kunde återupptas på Esrange efter branden i augusti 2021 och coronapandemin – detta när DLR:s MAPHEUS 9 sköts upp den 29 januari 2022. Dock blev det ett uppe- håll igen från slutet av februari på grund av Rysslands fullskaliga inva- sion av Ukraina. Uppskjutningarna återupptogs i oktober.
•Riksdagen bemyndigade regeringen att under
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Avkastning på operativt
kapital minst 6 procent. Utfall:
•Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings- grad
•Utdelning: Lägst 30 procent av vinst efter skatt. Styrelsen föreslog att ingen utdelning ska lämnas för räkenskapsåret 2022.
Strategiska mål
•Hållbart värdeskapande:
•Ansvarsfullt företagande: Säkerhet / Cybersäkerhet samt Marknads- och affärsetik.
•Grundläggande affärsmässiga förutsätt- ningar: Finansiell stabilitet, Attrahera och
behålla personal samt Tjänstekvalitet. Ett arbete pågår i bolaget med att ta fram nya strategiska mål.
Samhällsuppdrag och uppdragsmål
•För Science Services:
1.Beläggningsgrad på rymdbasen Esrange, mål minst 70 procent. Utfall: 86 procent
2.Kvalitetsindex avseende rymdbasen Esrange och därtill hörande tjänster, mål minst 80 procent.
Utfall: 88 procent.
•För SSC: Bolaget ska med hjälp av en särskild intressentdialog säkerställa att verksamheten utformas så att den på bästa sätt främjar svenska intressen.
Rörelseresultat |
|
|
||
Resultat före skatt |
|
|
||
Nettovinst |
|
|
||
- varav hänförbart till minoritet |
|
|||
Balansräkning, mnkr |
|
|
|
|
Balansomslutning |
|
2 227 |
|
1 608 |
Anläggningstillgångar |
1 230 |
|
1 057 |
|
Eget kapital |
|
491 |
|
397 |
- varav minoritet |
|
|
||
Nettoskuld |
|
|
245 |
|
Operativt kapital |
|
456 |
|
642 |
Övriga nyckeltal |
|
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
|
|
||
Avkastning - eget kapital, % |
|
|||
Avkastning - operativt kapital, % |
|
|||
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
|
0,6 |
||
Soliditet, % |
|
22,1 |
|
24,7 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
243 |
|
223 |
|
Anslag, mnkr |
|
0 |
|
0 |
Utdelning, mnkr |
|
0 |
|
0 |
Klimatavtryck |
Scope 1 |
379 |
|
326 |
tCO2e |
Scope 2 |
1 771 |
|
1 840 |
|
Scope 3 |
37 000 |
|
1 133 |
Sjukfrånvaro, % |
|
2,4 |
|
1,2 |
Personalomsättning, % |
12,5 |
|
8,2 |
|
Antal anställda i medeltal |
695 |
|
650 |
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
|
Redovisar enligt IFRS |
|
Ja |
|
|
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
|
|
Bolaget har satt klimatmål |
Ja |
|
||
Ekonomiska mål och uppföljning
Lönsamhet |
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
Utdelning |
|
|
|
|
|
||||||
Rop, % |
|
|
|
Nettoskuldsättningsgrad, ratio |
% |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
20 |
8 |
5 |
0 |
0,8 |
|
0,6 |
0,6 |
|
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
0,6 |
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
0,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
0,4 |
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
0,2 |
|
0,2 |
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
0,0 |
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
||||||||
|
|
|
|
|
|||||||||||||
|
2018 2019 2020 2021 2022 |
|
|||||||||||||||
|
Mål: ≥6% |
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
Mål: ≥30% |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
|
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
Mål satta för biologisk mångfald |
Ja |
|
||||
Könsfördelning, % |
|
|
|
|
|
|
25 |
|
|
|
|
|
|
75 |
33 |
67 |
44 |
56 |
|
Kvinnor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Män |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anställda |
Ledning |
Styrelse |
||||
Styrelse valda för 2023/24
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 71
79
Skr. 2022/23:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande
Statens Bostadsomvandling AB Sbo, Sbo, förvärvar, utvecklar, äger och avvecklar fastig- heter som övertas från kommuner eller kommunala bostadsbolag. Fokus ligger på trygg- hets- och äldreboenden. Sbo har ett samhällsuppdrag att praktiskt hjälpa till med den omstruktureringsprocess som behövs för att uppnå balans på bostadsmarknaden på orter med vikande befolkning. På dessa orter finns ofta ett stort behov av bostäder som är till- gängliga och anpassade för äldre människor. Omstruktureringsprocessen bidrar till mins- kade kostnader för äldrevård och skapar flyttkedjor på bostadsmarknaden. När bostads- marknaden är i balans på orten säljs fastigheterna på marknadsmässiga villkor på den öppna marknaden. Under 2021 övertog Sbo statens aktier i Vasallen AB och fick upp- draget att slutföra avvecklingen av bolaget.
Ordf: |
Vd: Ann Eriksson |
Nordmark Nilsson |
|
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf:
Rev: Kornelia Wall Andersson (Deloitte) Arvode till styrelsens ordförande uppgår till
175 (170) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 82,5 (80) tkr. Arvode utgår inte till
Viktiga händelser 2022
•Sbo har under perioden arbetat med programarbeten för ombyggnad av fastigheter i kommunerna Hofors, Torsby, Nordmaling, Härjedalen, Vilhelmina, Kramfors, Ljusnarsberg, Högsby och Skinnskatteberg. Syftet är att tillskapa omkring 130 moderna bostäder för äldre.
•Sbo förvärvade i december ett flerbo- stadshus i Hofors och ombyggnatio- nen har inletts. Bolaget har tidiga dia- loger om att inleda nya utvecklings- projekt i ytterligare två kommuner.
•På bolagsstämman i april beslutades om nya ekonomiska mål och upp- dragsmål för bolaget.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Bolaget ska för färdig- ställda projekt uppvisa en genomsnittlig återvinningsgrad motsvarande
•Kapitalstruktur: Soliditeten ska uppgå till minst 95 procent. Bolaget ska löpande utvärdera det fortsatta behovet av bostadsomvandlingar. Om Sbo bedömer att det finns ett behov av att höja omvandlingstakten i syfte att möta samhällets behov ska en dialog initieras med ägaren.
•Utdelning: Bolaget ska inte ge någon utdelning till ägaren.
Ekonomiska mål och uppföljning
Strategiska mål
I strävan efter mer hållbar utveckling ska Sbo i samarbete med aktuell kommun erbjuda fler en god boendemiljö i moderna och till- gänglighetsanpassade bostäder genom att:
•Efter ombyggnation uppnå en beräknad genomsnittlig årsenergiförbrukning om 85 respektive 80 kWh/kvm och år för bostäder respektive lokaler. För de senast färdigställda fastigheterna uppnåddes en genomsnittlig beräknad årsenergiförbruk- ning om 93 kWh/kvm och år, en reduk- tion med i snitt 42 procent efter genom- förda ombyggnadsåtgärder.
•Bolaget uppnår en driftnettomarginal på lägst 62 procent. Utfallet blev 61 procent.
Styrelsen beslutade om nya strategiska mål i december 2022 som gäller fr.o.m. 2023.
Samhällsuppdrag och uppdragsmål
Har särskilt beslutat samhällsuppdrag att praktiskt medverka till att bostadsmarkna- den kommer i balans på orter med vikande befolkningsunderlag. Följande uppdragsmål beslutades på årsstämman 2022:
•Mål om hög omvandlingstakt:
Bolaget ska i genomsnitt färdigställa 70 lägenheter per år och ska därtill löpande utvärdera det fortsatta behovet av bostadsomvandlingar.
•Mål om tillgängliga bostäder:
100 procent av de lägenheter som erbjuds ska vara tillgängliga för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
ledamot som är anställd i Regeringskansliet
Nyckeltal |
|
|
år 2022 |
år 2021 |
Resultaträkning, mnkr |
|
|
||
Nettoomsättning |
|
|
26 |
24 |
Rörelseresultat |
|
|
11 |
|
Resultat före skatt |
|
|
||
Nettovinst |
|
|
||
- varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
||
Balansräkning, mnkr |
|
|
||
Balansomslutning |
|
|
940 |
981 |
Anläggningstillgångar |
494 |
534 |
||
Eget kapital |
|
|
929 |
972 |
- varav minoritet |
|
|
0 |
0 |
Nettoskuld |
|
|
||
Operativt kapital |
|
|
485 |
525 |
Övriga nyckeltal |
|
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
|
|
43,1 |
|
Avkastning - eget kapital, % |
||||
Avkastning - operativt kapital, % |
2,2 |
|||
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
||||
Soliditet, % |
|
|
98,8 |
99,1 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
1 |
31 |
||
Anslag, mnkr |
|
|
0 |
0 |
Utdelning, mnkr |
|
|
0 |
0 |
Klimatavtryck |
Scope 1 |
- |
- |
|
tCO2e |
Scope 2 |
- |
- |
|
|
Scope 3 |
- |
- |
|
Sjukfrånvaro, % |
|
|
2,7 |
0,0 |
Personalomsättning, % |
33,0 |
0,0 |
||
Antal anställda i medeltal |
3 |
2 |
||
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
||
Redovisar enligt IFRS |
|
|
Nej |
|
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
||
Bolaget har satt klimatmål |
Nej |
|
||
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
||
LönsamhetKapitalstruktur
Återvunna projektkostnader, % |
|
Soliditet, % |
|
|
|
|
||||||||||||
100 |
|
|
|
|
|
|
|
120 |
|
|
|
|
|
99 |
|
|||
80 |
|
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
60 |
|
54 |
59 |
58 |
58 |
58 |
80 |
|
|
|
|
|
|
|
||||
40 |
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
||||
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
||||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
||||||
|
|
|
|
Mål |
|
|
|
|
|
|
Mål: ≥95% |
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
|
Nytt mål antaget av bolaget |
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
72 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022
Könsfördelning, % |
|
|
|
|
||
33 |
67 |
100 |
60 |
40 |
|
Kvinnor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Män |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anställda |
Ledning |
Styrelse |
||||
Styrelse valda för 2023/24
80
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande
Sveaskog AB är Sveriges största skogsägare och förvaltar totalt 4 miljoner hektar (ha) mark. Bolagets skogsinnehav är spritt över hela Sverige men har sin tyngdpunkt i norra Sverige. Sveaskog ska vara en oberoende aktör på virkesmarknaden med kärnverksamhet inom skogsbruk och verksamheten ska bedrivas på affärsmässig grund. Sveaskog förvaltar ca
3 miljoner ha produktiv skogsmark, vilket utgör 14 procent av Sveriges skogsmark. Skogen är viktig som råvara för skogsindustrin, främjar klimatnyttan samt skapar sysselsättning och rekreationsmöjligheter. Sveaskog säljer framför allt timmer, massaved och biobränsle.
Ordf: Kerstin |
Vd: Erik Brandsma |
Lindberg Göransson |
|
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Kerstin Lindberg Göransson Led: Anna Belfrage, Marie Berglund, Leif Ljungqvist, Måns Nilsson och Elisabet Salander Björklund. Nyval av Uno Brinnen och Timo van’t Hoff vid stämman 2023, Sven Wird avgick
Viktiga händelser 2022
•God efterfrågan på skogsråvaran med ökade priser har drivit starkare resultat.
•Oron i omvärlden har inneburit högre kostnader för bl.a. transporter och avverkning.
•Ny avverkningsplan för kommande 5 åren med minskat uttag från egen skog.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Avkastningen på justerat operativt kapital ska över tid uppgå till minst 2,5 procent med respektive utan intresseföretag, utfall 4,9 resp. 3,6 procent.
•Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings- grad på
•Utdelning:
Därtill 100 procent av utdelningar som bolaget erhållit föregående år från intresse- företagen. Utfall: Utdelning enligt policy.
Strategiska mål
De strategiska målen utgörs övergripande av; ökad tillväxt, ökad virkesskörd och ökad biologisk mångfald. Dessa har brutits ned i ett antal framgångsfaktorer samt mål: Satsningar på skogen och skogsbruket:
1.Optimalt plantval mål 2022: 12,8, utfall 14,0.
2.Ökning av nya trädinslag, lärk och björk/ planterad areal ha/år, mål 345, utfall 284.
3.Utökad röjning inom renskötselområde mål 2022: 2 925, utfall 2 479.
Ekonomiska mål och uppföljning
Starka partnerskap och samarbeten:
1.NKI sågverkskunder mål 2022: 75, utfall 74, massavedskunder mål 70, utfall 58, bio- bränslekunder mål 70, utfall 73, nöjda leve- rantörer mål 70, utfall 69 samt nöjda entre- prenörer mål 75, utfall 76.
Effektiv och skonsam leverans:
1.Effektiv leverans/logistikindex mål 2022: 90, utfall 87.
2.Skonsam leverans/andel
3.Koldioxidutsläpp % jämfört med 2020. Mål 2022: 8 procent, utfall 15 procent.
Ökade ekologiska värden på markinnehavet:
1.Hänsynsindex mål 2022: 99, utfall 86.
2.100 nya våtmarker fram till 2026/ Nya
våtmarker per år, mål 2022: 10, utfall 11. En stark företagskultur:
1.Ledarindex mål 2022: 4,0, utfall 4,1.
2.Engagemang mål 3,9, utfall 3,8.
3.Andel kvinnor av anställda mål 30 pro- cent, utfall 27,3 procent.
4.Andel medarbetare med utländsk bak- grund av anställda mål 4,5 procent, utfall 6,9 procent.
Acceptans och förtroende för skogsbruket:
1.Varumärkesindex mål 2022: 60, utfall 57.
2.Anseendeindex mål 40, utfall 26.
Samhällsuppdrag
Sveaskog har ett samhällsuppdrag avseende markförsäljningsprogram med målet att avyttra upp till 60 000 ha produktiv skogs- mark inom det fjällnära området att använ- das som ersättningsmark. Sveaskog ska vidare ta fram ett ersättningsmarkspro- gram om totalt 25 000 ha produktiv skogs- mark, nedan det fjällnära området, att över- föras till ägaren. Målet har inte utvecklats enligt processen för uppdragsmål.
Arb rep: Kenneth Andersson, Sara Östh
Rev: Joakim Thilstedt (KPMG)
Arvode till styrelsens ordförande utgår med 515 (500) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 216,5 (210) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal |
|
år 2022 |
år 2021 |
Resultaträkning, mnkr |
|
|
|
Nettoomsättning |
|
7 760 |
6 920 |
Värdeförändringar |
|
499 |
|
Rörelseresultat |
|
2 465 |
1 842 |
Resultat före skatt |
|
2 339 |
1 709 |
Nettovinst |
|
1 979 |
1 494 |
- varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
|
Balansräkning, mnkr |
|
|
|
Balansomslutning |
|
95 380 |
91 438 |
Anläggningstillgångar |
91 426 |
87 756 |
|
Eget kapital |
|
66 192 |
62 516 |
- varav minoritet |
|
0 |
0 |
Nettoskuld |
|
7 433 |
7 438 |
Operativt kapital |
|
73 625 |
69 954 |
Övriga nyckeltal |
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
|
31,8 |
26,6 |
Avkastning - eget kapital, % |
3,1 |
2,4 |
|
Avkastning - operativt kapital, % |
4,9 |
5,2 |
|
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
0,1 |
0,1 |
|
Soliditet, % |
|
69,4 |
68,4 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
298 |
236 |
|
Anslag, mnkr |
|
0 |
0 |
Utdelning, mnkr |
|
1 150 |
1 300 |
Klimatavtryck |
Scope 1 |
9 700 |
15 900 |
tCO2e |
Scope 2 |
770 |
760 |
|
Scope 3 248 100 284 000 |
||
Sjukfrånvaro, % |
|
4,2 |
3,9 |
Personalomsättning, % |
8,2 |
9,1 |
|
Antal anställda i medeltal |
810 |
825 |
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
Redovisar enligt IFRS |
|
Ja |
|
En taxonomirapportering avges |
Ja (alignment) |
||
Lönsamhet |
|
|
|
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
|
Utdelning |
|
|
|
||||||||||
Rop, % |
|
|
|
|
|
|
Nettoskuldsättningsgrad, ratio |
% |
|
|
|
|
|
|
|||||||||
10 |
|
|
|
|
|
|
1,0 |
|
|
|
|
|
|
125 |
|
|
|
|
|
100 |
|||
8 |
|
|
|
|
|
|
0,8 |
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
88 |
89 |
88 |
||||
|
5,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
82 |
|
|||||||||
6 |
|
|
5,2 |
3,6 |
5,2 |
4,9 |
0,6 |
|
|
|
|
|
|
75 |
|
|
|
|
|
|
|||
4 |
|
|
|
|
|
0,4 |
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
2 |
|
|
|
|
|
|
0,2 |
|
0,3 |
0,3 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
25 |
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
0,0 |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|||
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
||||||
|
|
Mål: ≥2,5% |
|
|
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
Bolaget har satt klimatmål |
|
Ja |
|
|
||||
Mål satta för biologisk mångfald |
Ja |
|||||||
Könsfördelning, % |
|
|
|
|
|
|
|
|
27 |
|
|
|
|
|
|
|
|
73 |
45 |
55 |
50 |
50 |
|
Kvinnor |
||
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
Män |
||
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|||
Anställda |
Ledning |
Styrelse |
||||||
Styrelse valda för 2023/24
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 73
81
Skr. 2022/23:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande
Ordf: Bo Lundgren |
Vd: Ulf Lundin |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Bo Lundgren Led: Lars Erik Fredriksson, Ulrika Hallengren och Malin Sundvall
Rev: Johan Rasmusson (KPMG)
Viktiga händelser 2022
•Resultatandelen i Öresundsbrokon- sortiet förbättrades ytterligare, och uppgick till 845 (604) mnkr.
•Under året har en fastighet sålts vilket resulterade i en reavinst om 1,6 mnkr.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Kapitalstruktur: Eget kapital ska uppgå till minst 500 miljoner kronor. Utfall: Eget kapital uppgick vid årets slut till
1 625 miljoner kronor.
•Utdelning: Ordinarie utdelning ska långsiktigt motsvara minst 50 procent av resultatet efter skatt. Utfall: Utdelningen uppgick till 167 miljoner kronor vilket motsvarar 28 procent av resultatet.
•Bolaget ska disponera sådana av bolags- stämman fastställda utdelningsbara medel som kan finnas i bolaget i följande ordning:
a)avveckla fordran på villkorade aktie- ägartillskott,
b)avveckla räntefordran på villkorade aktieägartillskott,
c)ställa till bolagsstämmans disposition genom förslag om utdelning till aktie- ägaren.
Samtliga punkter ska ske med beaktande av stämmobeslutad utdelningspolicy. Punkt c) ska ske efter det att bolagets lån i Riksgälds- kontoret är helt återbetalda.
Strategiska mål
•Svedab ska bidra till en sammanhållen Öresundsregion. Under åren har Svedab därför medverkat i en rad initiativ som alla syftar till att utveckla, anpassa och
Ekonomiska mål och uppföljning
tillgängliggöra anläggningen i takt med att nya behov uppstår.
•100 procent av förbrukad energi ska vara förnybar. Sedan 2014 är 100 procent av förbrukad energi förnybar.
•Svedab ska på sikt minska energiförbruk- ningen. Energiförbrukningen minskade med 16 procent under året.
•Svedab vill anlita leverantörer som delar värderingar som kommer till uttryck i bolagets uppförandekod. Andel upp- handlade leverantörer som genomlysts på miljömässiga och sociala grunder: 100 procent.
•Nolltolerans mot mutor och korruption. Inga incidenter som kan kopplas till korruption under 2022.
•Ingen ska omkomma eller skadas allvar- ligt på Svedabs anläggning, vilket inte skett under året.
•Bolaget är lyhört för synpunkter på sköt- seln av anläggningen. Alla synpunkter och frågor ska bemötas och besvaras. Sedan 2016 finns via Svedabs webbplats möjlighet att vända sig till bolaget med synpunkter som rör Svedab respektive drift och skötsel av anläggningen.
Samhällsuppdrag och uppdragsmål
Har särskilt beslutat samhällsuppdrag. Uppföljning sker av verksamhet som inom ramen för samhällsuppdraget finansieras genom anslag på statens budget. För den del av bolagets verksamhet som avser järnvägs- och vägförbindelser till Öresundsförbin- delsen enligt ovan gäller följande uppdrags- mål:
a)bilväg: målvärde 100% tillgänglighet.
b)järnväg: målvärde minst 99,6% tillgäng- lighet exklusive banarbeten.
Utfall: Båda tillgänglighetsmålen uppnåddes under året.
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 140 (136) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 70 (68) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal |
|
år 2022 |
år 2021 |
|
Resultaträkning, mnkr |
|
|
|
|
Nettoomsättning |
|
12 |
|
10 |
Rörelseresultat |
|
789 |
|
523 |
Resultat före skatt |
|
751 |
|
482 |
Nettovinst |
|
596 |
383 |
|
- varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
||
Balansräkning, mnkr |
|
|
|
|
Balansomslutning |
|
7 391 |
6 577 |
|
Anläggningstillgångar |
7 276 |
6 467 |
||
Eget kapital |
|
1 625 |
1 018 |
|
- varav minoritet |
|
0 |
0 |
|
Nettoskuld |
|
5 408 |
4 854 |
|
Operativt kapital |
|
7 034 |
|
5 872 |
Övriga nyckeltal |
|
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
|
6 136,8 |
4 891,8 |
|
Avkastning - eget kapital, % |
45,1 |
39,8 |
||
Avkastning - operativt kapital, % |
12,2 |
|
9,4 |
|
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
3,3 |
|
4,8 |
|
Soliditet, % |
|
22,0 |
|
15,5 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
1 239 |
|
675 |
|
Anslag, mnkr |
|
0 |
|
0 |
Utdelning, mnkr |
|
167 |
|
383 |
Klimatavtryck |
Scope 1 |
- |
|
- |
tCO2e |
Scope 2 |
- |
|
- |
|
Scope 3 |
- |
|
- |
Sjukfrånvaro, % |
|
0,0 |
|
0,0 |
Personalomsättning, % |
0,0 |
|
- |
|
Antal anställda i medeltal |
3 |
|
3 |
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
|
Redovisar enligt IFRS |
|
Neja) |
|
|
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
|
|
Bolaget har satt klimatmål |
Nej |
|
|
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
|
|
a)Svedab tillämpar K3 medan Öresundsbro- konsortiet tillämpar IFRS.
Kapitalstruktur |
|
|
Utdelning |
|
|
|
|
||||||||||
Eget kapital, mnkr |
|
|
% |
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
2000 |
|
|
|
|
|
1 625 |
120 |
|
|
100 |
100 |
100 |
|
|
|||
1500 |
|
|
|
|
|
|
|
93 |
|
|
|||||||
|
|
1 341 |
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
1000 |
|
996 |
|
906 |
1 018 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
500 |
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
28 |
|
|||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|||||
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
||||||
|
|
Mål: ≥500 mnkr |
|
|
|
|
|
Mål: ≥50% |
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
Utfall |
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|||||||||||||
74 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022
Könsfördelning, %
33 |
67 |
100 |
50 |
50 |
Anställda Ledning Styrelse
Styrelse valda för 2023/24
82
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande
Svenska skeppshypotekskassan, Skeppshypotek, bildades 1929 med uppgift att underlätta finansieringen för svenska rederier och medverka till svenska handelsflottans föryngring. Skeppshypotek är inte ett aktiebolag utan en egen associationsform med offentligrättslig ställning. Verksamheten regleras i lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan. Skeppshypoteks uppgift är att medverka till föryngringen och moderniseringen av den svenska handelsflottan. Skeppshypotek finansierar rederiverksamhet med svenskt ägande eller utländskt ägande med betydande svenskt intresse och lämnar i huvudsak långfristiga lån, endast mot säkerhet i svenskt eller utländskt skepp.
Ordf: Michael Zell |
Vd: Arne |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2022/23 Ordf: Michael Zell Led: Anna Frölander Öberg, Lars Höglund (vice ordf.), Ragnar Johansson, Elizabeth Kihlbom, Kenny Reinhold och Anders Thyberg Suppl: Rolf Mählkvist, Sanna Kallenberg, Lars Erik Fredriksson
Rev: Mikael Ekberg (KPMG)
Viktiga händelser 2022
•Nyutlåningen uppgick till 3 082 (1 164) mnkr under året.
•Räntenettot ökade med drygt 42 procent.
•Utlåningsvolymen vid årets utgång var 10,1 (7,2) mdkr.
Mål och uppföljning
Ekonomiska restriktioner
Lagen om Svenska skeppshypotekskassan innehåller inga ekonomiska mål. Styrelsen har dock satt upp restriktioner för verksam- heten vad gäller:
•Soliditet, lägst 10 procent. Soliditeten uppgick till 22,6 (27,3) procent.
•Total kapitalrelation, lägst 12 procent. Total kapitalrelation uppgick till 21,9 (28,9) procent.
Strategiska mål
•Hållbar fartygsfinansiering: Skeppshypo- tek ska utvärdera och hantera de hållbar- hetsrisker som uppstår i samband med kreditgivning till rederiverksamhet och samtidigt arbeta för att finansiera projekt som bidrar till en mer miljövänlig sjöfart.
•Affärsetik och
•Egen miljöpåverkan: Skeppshypotek ska minska den egna miljöpåverkan med mål-
sättning att hålla
•Utfall – Hållbar fartygsfinansiering: Skeppshypoteks arbete utgår ifrån klass- ificeringen ”Välj bort”, ”Påverka” och ”Välj ut” beroende på kreditansökande rederis verksamhet.
•Utfall – Affärsetik och
•Utfall – Egen miljöpåverkan: Verksam- heten har sedan 2010 klimatkompenserat
för de
Samhällsuppdrag
Verksamheten styrs av lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan.
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 156 (140) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 62,4 (55) tkr.
Nyckeltal |
|
år 2022 |
år 2021 |
Resultaträkning, mnkr |
|
|
|
Räntenetto |
|
163 |
114 |
Rörelseresultat |
|
130 |
72 |
Resultat före skatt |
|
130 |
72 |
Nettovinst |
|
130 |
72 |
- varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
|
Balansräkning, mnkr |
|
|
|
Balansomslutning |
|
11 486 |
8 979 |
Utlåning till rederier |
|
10 101 |
7 235 |
Eget kapital |
|
2 594 |
2 453 |
- varav minoritet |
|
0 |
0 |
Övriga nyckeltal |
|
|
|
Kreditförlustnivå, % |
|
0,0 |
|
Avkastning - eget kapital, % |
5,6 |
3,4 |
|
Kärnprimärkapitalrelation, % |
21,9 |
28,9 |
|
Total kapitalrelation, % |
21,9 |
28,9 |
|
Anslag, mnkr |
|
0 |
0 |
Utdelning, mnkr |
|
0 |
0 |
Klimatavtryck |
Scope 1 |
15 |
9 |
tCO2e |
Scope 2 |
- |
- |
|
Scope 3 |
- |
- |
Sjukfrånvaro, % |
|
0,5 |
0,7 |
Personalomsättning, % |
0,0 |
0,0 |
|
Antal anställda i medeltal |
7 |
9 |
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
Redovisar enligt IFRS |
|
Ja |
(RFR 2) |
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
|
Bolaget har satt klimatmål |
Neja) |
|
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
|
a) I en process att sätta mål.
Könsfördelning, %
57 |
43 |
100 |
29 |
71 |
Anställda Ledning Styrelse
Styrelse valda för 2022/23
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 75
83
Skr. 2022/23:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande
Koncernen Svenska Spel är organiserad i tre affärsområden med separata spelkonton och kunddatabaser. AB Svenska Spel har beviljats licens för lotterier samt licens för spel på värdeautomater, dotterbolaget Svenska Spel Sport & Casino AB har beviljats licens för kommersiellt onlinespel och vadhållning och dotterbolaget Casino Cosmopol AB har beviljats licens för spel på landbaserade kasinon. Svenska Spel är certifierat enligt Euro- pean Lotteries (EL) spelansvarsstandard och World Lottery Associations (WLA) spel- ansvarsprinciper. Casino Cosmopol är certifierat enligt European Casino Association (ECA) Responsible Gaming Framework. Bolaget har som mål att vara branschledande inom spelansvar för att värna om kunder och bidra till en sundare bransch.
Ordf: Erik Strand |
Vd: Patrik Hofbauer |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Erik Strand Led: Eivor Andersson, Gunilla Herlitz, Leif Ljungqvist, Lars Nilsson och Anne Årneby. Nyval av Nyamko Sabuni vid stämman 2023, Johan Strid och Fredrik Åhlberg avgick Arb rep: Peter Andersson, Martina Ravn, Stella Susko
Rev: Daniel Wassberg (Deloitte)
Viktiga händelser 2022
•Lägre nettospelsintäkter till följd av stärkta spelansvarsåtgärder.
•Andelen sunda intäkter ökade, dvs. från kunder utan förhöjd risk för spel- beroende. Min spelkoll, en ny tjänst för att bättre identifiera tecken på riskfyllt spel lanserades.
•Flera nya produkter och spelupplevel- ser lanserades.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Rörelsemarginalen ska
uppgå till minst 30 procent. Utfall: 30 procent (30).
•Kapitalstruktur: Soliditet
cent. Utfall: 39 procent (46).
•Utdelning: Minst 80 procent av årets resultat efter skatt och med beaktande av fastställt kapitalstrukturmål så att solidi- teten över tid inte över- eller underskri- der målintervallet. Utfall: Utdelningen för 2022 uppgick till 2,0 miljarder kronor, vilket utgör 100 procent av årets vinst.
Strategiska mål
•Fler av bolagets kunder är medvetna om sitt spelande och gör val utifrån det. Färre av bolagets kunder har/utvecklar spel- problem. Mål Spelkollsindex, minst 90. Utfall: 87 (87).
•Jämn könsfördelning bland chefer. Utfall: 40 (36)/60 (64) procent kvinnor respektive män.
Ekonomiska mål och uppföljning
•100 procent av leverantörer som identi- fierats i bolagets riskanalys har genomgått screening avseende mänskliga rättigheter. Utfall: 100 (90) procent.
•Andelen medarbetare med utländsk bakgrund inom koncernen ska uppgå till minst 30 procent. Utfall: 28 (28) procent.
•100 procent fritt från diskriminering, kränkningar och trakasserier. Utfall: 93 (91) procent.
•Sponsringsmedel fördelas jämställt. Utfall: 48 (51)/52 (49) procent kvinnor respektive män.
Samhällsuppdrag och uppdragsmål
Inom ramen för spellagen (2018:1138) och bolagsordningen ska AB Svenska Spel eller av AB Svenska Spel helägt dotterbolag: erbjuda spelverksamhet på landbaserade kasinon samt spel på värdeautomater på andra platser än kasinon. För dessa spel- former ska Svenska Spel: iaktta särskild måttfullhet avseende marknadsföring av spelverksamheten till konsument och ha en inriktning vid marknadsföringen som är socialt ansvarstagande så att den inte upp- fattas som påträngande utöver de i spellagen, spelförordningen (2018:1475) och av Spel- inspektionen utfärdade föreskrifter ställda kraven avseende omsorgsplikt, följa utveck- lingen av problem relaterade till överdrivet spelande och vidta åtgärder för att motverka dessa. År 2019 fastställdes uppdragsmål för Svenska Spel, dessa mål samt utfall redovisas på sidan 28 och i bolagets årsredovisning.
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 422 (410) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 195 (189) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal |
|
år 2022 |
år 2021 |
|
Resultaträkning, mnkr |
|
|
|
|
Nettospelintäkter |
|
8 036 |
|
8 144 |
Nettoomsättning |
|
5 725 |
|
5 602 |
Rörelseresultat |
|
2 387 |
|
2 468 |
Resultat före skatt |
|
2 515 |
|
2 468 |
Nettovinst |
|
1 995 |
|
1 957 |
- varav hänförbart till minoritet |
0 |
|
0 |
|
Balansräkning, mnkr |
|
|
|
|
Balansomslutning |
|
6 606 |
7 503 |
|
Anläggningstillgångar |
2 478 |
|
2 734 |
|
Eget kapital |
|
2 546 |
|
3 451 |
- varav minoritet |
|
0 |
|
0 |
Nettoskuld |
|
|
||
Operativt kapital |
|
|
||
Övriga nyckeltal |
|
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
|
29,7 |
|
30,3 |
Avkastning - eget kapital, % |
66,5 |
|
48,0 |
|
Avkastning - operativt kapital, % |
|
|||
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
|
|||
Soliditet, % |
|
38,5 |
|
46,0 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
308 |
|
226 |
|
Anslag, mnkr |
|
0 |
|
0 |
Utdelning, mnkr |
|
2 000 |
|
2 900 |
Klimatavtryck |
Scope 1 |
302 |
|
341 |
tCO2e |
Scope 2 |
226 |
|
112 |
|
Scope 3 |
2 408 |
|
1 574 |
Sjukfrånvaro, % |
|
4,0 |
|
2,8 |
Personalomsättning, % |
17,0 |
|
26,7 |
|
Antal anställda i medeltal |
1 314 |
|
1 268 |
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
|
Redovisar enligt IFRS |
|
Ja |
|
|
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
|
|
Bolaget har satt klimatmål |
Ja |
|
||
Lönsamhet |
|
|
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
|
Utdelning |
|
|
|
|
||||||||||||||
Rörelsemarginal, % |
|
|
|
Soliditet, % |
|
|
|
% |
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
200 |
|
|
|
171 |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
31,2 |
30,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
160 |
|
|
|
148 |
|
|
|||
30 |
|
|
|
28,7 |
29,7 |
|
60 |
56 |
|
54,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||
21,2 |
|
|
|
|
|
|
39,3 |
46 |
38,5 |
120 |
99 |
|
|
|
100 |
|
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
20 |
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
0 |
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
|||||||||
|
2018 |
|
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
|
|
||||||||||||||||||
|
|
Mål: ≥30% |
|
|
|
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|
|
|
Mål: ≥80% |
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||
Ny definition för rörelsemarginal |
|
|
|
|
Utfall |
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
(mål och utfall) tillämpas sedan 2019. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
76 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
|||||
Könsfördelning, % |
|
|
|
|
|
||
35 |
65 |
44 |
56 |
57 |
43 |
|
Kvinnor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Män |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anställda |
Ledning |
Styrelse |
|||||
Styrelse valda för 2023/24
84
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Svevia AB (publ) bildades 2009 när Vägverkets enhet Vägverket Produktion bolagiserades. |
|
Ordf: Mats O Paulsson |
Vd: Anders Gustafsson |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Skälen till bolagiseringen var främst att öka förutsättningarna för konkurrensneutralitet, |
|
Statens ägarandel: 100% |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||
eliminera grunden för misstankar om korssubventionering samt öka produktiviteten på |
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Styrelse och revisorer valda för 2023/24 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
marknaden. Svevia bedriver |
|
Ordf: Mats O Paulsson Led: Lars Erik Fredriksson, |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Catarina Fritz, Joachim Hallengren, Göran |
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
närmare 120 miljarder kronor, där ny- och ombyggnad står för huvuddelen medan resten |
|
Landgren, |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
utgörs av reparation, underhåll och drift. Hälften av marknaden är privat, medan offentliga |
|
Jeanette Reuterskiöld, |
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
investeringar står för den andra hälften. Svevia är ledande inom drift och underhåll av väg. |
|
Arb rep: Oscar Burlin, Thomas Skoog |
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Inom beläggning omfattar erbjudandet ballast, tillverkning och utläggning av asfalt samt |
|
Rev: Jonas Svensson (EY) |
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
vägmarkering. Anläggning erbjuder ny- och ombyggnad av väg, arbeten inom grundlägg- |
|
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
463,5 (450) tkr. Arvode till stämmovald ledamot |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ning, mark, berg och betong samt marksanering. Trafikverket är Svevias största kund och |
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
uppgår till 228 (221) tkr. Arvode utgår inte till |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
står för cirka hälften av omsättningen. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ledamot som är anställd i Regeringskansliet. |
|||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mål och uppföljning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
Viktiga händelser 2022 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nyckeltal |
|
|
|
år 2022 |
|
år 2021 |
|||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
Ekonomiska mål |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Resultaträkning, mnkr |
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||
|
• Nettoomsättningen ökade jämfört |
|
|
• |
Lönsamhet: Avkastningen på eget |
|
|
|
|
Nettoomsättning |
|
11 293 |
|
8 923 |
||||||||||||||||||||||||||
|
|
med föregående år och uppgick till |
|
|
|
|
kapital ska uppgå till minst 20 procent. |
|
Rörelseresultat |
|
|
|
422 |
|
377 |
|||||||||||||||||||||||||
|
|
11 293 mnkr. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfallet var 18,6 procent. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Resultat före skatt |
|
404 |
|
384 |
||||||||||||||||
|
• Årets orderingång ökade från föregå- |
• |
Kapitalstruktur: Soliditeten ska uppgå |
|
Nettovinst |
|
|
|
301 |
|
326 |
|||||||||||||||||||||||||||||
|
|
ende år och uppgick till 12 970 (8 547) |
|
|
till |
|
- varav hänförbart till minoritet |
0 |
|
0 |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
mnkr. Orderstocken ökade och upp- |
|
|
till 30,8 procent. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Balansräkning, mnkr |
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||
|
|
gick den sista december till 10 316 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||
|
|
|
|
• |
Utdelning: Ordinarie utdelning ska |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
Balansomslutning |
|
5 502 |
|
5 147 |
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(8 639) mnkr. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
motsvara minst 50 procent av resultatet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||
|
• Rörelseresultatet ökade till 422 (377) |
|
|
|
Anläggningstillgångar |
|
2 203 |
|
2 080 |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
efter skatt, dock med hänsyn tagen till |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
Eget kapital |
|
|
|
1 696 |
|
1 613 |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
mnkr och rörelsemarginalen sjönk till |
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
koncernens framtida kapitalbehov samt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
- varav minoritet |
|
0 |
|
0 |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
3,7 (4,2) procent. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
förekommande investerings- och för- |
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nettoskuld |
|
|
|
|
|||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
värvsplaner. Utdelning om 236 miljoner |
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Operativt kapital |
|
1 159 |
|
996 |
|||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kronor lämnades, vilket är i enlighet med |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga nyckeltal |
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
policy. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
|
3,7 |
|
4,2 |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Strategiska mål |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Avkastning - eget kapital, % |
18,6 |
|
21,5 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Se tabellen Hållbarhetsmål. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Avkastning - operativt kapital, % |
39,1 |
|
46,2 |
||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Samhällsuppdrag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
|
|||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Soliditet, % |
|
|
|
30,8 |
|
31,3 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag. |
|
Bruttoinvesteringar, mnkr |
|
438 |
|
603 |
||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anslag, mnkr |
|
|
|
0 |
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Hållbarhetsmål |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall 2022 |
Utfall 2021 |
|
|
Mål 2023 |
|
|
Utdelning, mnkr |
|
236 |
|
236 |
||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljö |
|
|
|
Asfalttillverkning kg CO2e /tillverkat ton |
|
5,0 |
|
|
3,4 |
|
|
|
1,0 |
|
|
|
Klimatavtryck |
|
Scope 1 |
27 604 |
|
24 876 |
||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tCO2e |
|
Scope 2 |
3 996 |
|
3 530 |
|||||
|
|
|
Transporter ton CO2e /omsatt mnkr |
|
|
|
1,3 |
|
|
2,1 |
|
|
|
1,5 |
|
|
|
|||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Scope 3 |
258 |
|
995 |
|
|||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
Samtliga medarbetare har gått affärs- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
92% |
|
|
88% |
|
|
|
100% |
|
|
|
Sjukfrånvaro, % |
|
|
|
3,2 |
|
2,8 |
||||||||||||||
Sunda affärer |
|
etikutbildningen (nytt 2020) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Personalomsättning, % |
|
12,0 |
|
11,0 |
||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
|
Sunda leverantörer (nytt 2021) |
|
|
|
|
|
84% |
|
|
81% |
|
|
|
85% |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal anställda i medeltal |
|
1 982 |
|
1 874 |
|||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Attraktiv |
|
|
Employee Net Promoter Score (eNPS) |
|
|
|
+33 |
|
|
+31 |
|
|
|
20 |
|
|
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
|||||||||||||||||||
arbetsgivare |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Redovisar enligt IFRS |
|
Ja |
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
<3,5 och bäst |
|
|
|
|
|||||||||
Säkerhet |
|
|
Arbetsskadefrekvens |
|
|
|
|
|
|
|
4,8 |
|
|
5,8 |
|
|
En taxonomirapportering avges |
Ja (alignment) |
||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
i branschen |
|
||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bolaget har satt klimatmål |
|
Ja |
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
|
||||
Ekonomiska mål och uppföljning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
Lönsamhet |
|
|
|
|
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
|
|
|
Utdelning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
Re, % |
|
|
|
|
|
|
|
Soliditet, % |
|
|
|
|
|
% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
40 |
32,4 |
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
120 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
93 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
33,5 |
|
|
33,4 |
31,3 |
30,8 |
90 |
|
73 |
|
|
|
|
72 |
78 |
|
|
|
Könsfördelning, % |
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
29,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
21,5 |
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
19,6 |
|
|
18,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
20 |
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
51 |
|
|
|
|
|
|
|
17 |
29 |
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
10 |
|
|
12,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
83 |
71 |
43 |
57 |
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kvinnor |
||||||||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
|
|
Anställda |
Ledning |
Styrelse |
|
Män |
||||||||||||||
|
|
Mål: ≥20% |
|
|
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|
|
|
|
Mål: ≥50% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Styrelse valda för 2023/24 |
|
|
|
|
|
||
|
|
Utfall |
|
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 77
85
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande
Swedavia AB driver och utvecklar tio flygplatser i Sverige, vilka enligt regeringens |
|
|
|
|
|
Ordf: Åke Svensson |
Vd: Jonas Abrahamsson |
||||||||||||||||||||||||||||||||||
fastställda beslut utgör basutbudet av flygplatser i Sverige. Utöver flygplatsverksamheten |
|
Statens ägarandel: 100% |
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
bedriver Swedavia fastighetsverksamhet med uppgift att äga, förvalta och utveckla fastig- |
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Styrelse och revisorer valda för 2023/24 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
heter och exploaterbar mark på och omkring flygplatserna. Bolaget har dessutom ett upp- |
|
Ordf: Åke Svensson Led: Tor Clausen, Nina |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
drag att inom ramen för affärsmässighet aktivt medverka i utvecklingen av den svenska |
|
Linander, Lars Mydland, Eva Nygren, Per Sjödell, |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
transportsektorn och bidra till de av riksdagen beslutade transportpolitiska målen. |
|
|
|
|
|
Lottie Svedenstedt och Annica Ånäs. Nyval av |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Peter Blomqvist vid stämman 2023, Lotta |
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
om utdelning ska beakta bolagets verk- |
|
Mellström avgick |
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||
|
|
Viktiga händelser 2022 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Arb rep: Agne Lindbom, Robert Olsson |
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
samhet, genomförandet av bolagets stra- |
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Rev: Tomas Gerhardsson (KPMG) |
|
|
|
|||||||||||||||||||||
|
|
• Totalt reste 27,6 (11,9) miljoner passa- |
|
|
tegi samt den finansiella ställningen. Vid |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
gerare till eller från Swedavias flyg- |
|
|
|
|
utvärdering ska särskilt beaktas bolagets |
|
484 (470) tkr. Arvode till stämmovald ledamot |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
platser, en fördubbling mot föregå- |
|
|
|
|
bedömda förmåga att framgent uppnå |
|
uppgår till 241 (234) tkr. Arvode utgår inte till |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
ende år, dock en minskning med 30 |
|
|
|
|
kapitalstrukturmålet. Ingen utdelning |
|
ledamot som är anställd i Regeringskansliet. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
procent jämfört med 2019. Trots den |
|
|
|
|
lämnades för 2022. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||
|
|
starka resenärstillväxten är flygbran- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nyckeltal |
|
|
|
|
år 2022 |
|
år 2021 |
|||||||||||||
|
|
schen fortsatt påverkad av pande- |
|
|
|
Strategiska mål |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Resultaträkning, mnkr |
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||
|
|
mins effekter. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
• 85 procent nöjda kunder 2025. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nettoomsättning |
|
|
|
4 846 |
2 717 |
|
||||||||||||||||
|
|
• I det s.k. Tidöavtalet fastslogs att |
|
|
|
|
Utfall: 76 procent. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Rörelseresultat |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||
|
|
Bromma flygplats ska bevaras och |
|
|
• 70 procent engagerade ledare och med- |
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
Resultat före skatt |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
inget beslut om nedläggning kommer |
|
|
arbetare 2024. Ny mätmetod under 2022, |
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
Nettovinst |
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
att fattas under den innevarande |
|
|
|
|
nytt långsiktigt mål tas fram under 2023. |
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
- varav hänförbart till minoritet |
|
0 |
0 |
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
mandatperioden. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall: 60 procent. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||
|
|
• Sex av Swedavias flygplatser certifie- |
• Andelen förnybart flygbränsle ska minst |
|
Balansräkning, mnkr |
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
rades på högsta nivån inom Airport |
|
|
|
|
uppgå till 5 procent 2025. Utfall: 0,46 |
|
|
|
|
|
Balansomslutning |
|
|
|
26 288 |
25 711 |
|
||||||||||||||||||||||
|
|
Carbon Accreditation (ACA), som är |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anläggningstillgångar |
|
|
23 778 |
22 498 |
|
||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
procent. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||
|
|
ett ramverk för att utvärdera flyg- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Eget kapital |
|
|
|
|
11 084 |
11 990 |
|
||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||
|
|
platsers klimatarbete, ytterligare ett |
|
|
|
Samhällsuppdrag och uppdragsmål |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
- varav minoritet |
|
|
|
0 |
0 |
|
|||||||||||||||||||||||||
|
|
tecken på att bolaget är ledande i flyg- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
Swedavia ska enligt bolagsordningen ”inom |
|
Nettoskuld |
|
|
|
|
11 157 |
9 293 |
|
|||||||||||||||||||||||||||||
|
|
branschens klimatomställning. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
ramen för affärsmässighet, aktivt medverka |
|
Operativt kapital |
|
|
|
22 241 |
21 283 |
|
|||||||||||||||||||||||||||
|
|
• Under hösten återbetalades en del av |
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
i utvecklingen av transportsektorn och bidra |
|
Övriga nyckeltal |
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||
|
|
det kapitaltillskott som bolaget erhöll |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
till att de av riksdagen beslutade transport- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||||
|
|
under 2020. Totalt återbetalades |
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
898 mnkr. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
politiska målen uppnås”. Bolaget ska inom |
|
Avkastning - eget kapital, % |
|
|
|
||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ramen för transportpolitikens funktions- |
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Avkastning - operativt kapital, % |
|
|||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
och hänsynsmål mäta och redovisa utfall |
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
Mål och uppföljning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
|
1,0 |
0,8 |
|
|||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för nedanstående sex uppdragsmål: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Soliditet, % |
|
|
|
|
42,2 |
46,6 |
|
||||||||||||||||||||
Ekonomiska mål |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bruttoinvesteringar, mnkr |
|
|
1 814 |
1 831 |
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Uppföljning uppdragsmål |
|
2022 |
|
2021 |
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||
• Lönsamhet: Avkastning på operativt |
|
|
|
|
|
|
Anslag, mnkr |
|
|
|
|
0 |
0 |
|
|||||||||||||||||||||||||||
|
|
kapital ska uppgå till minst 6 procent. |
|
|
|
Nöjda resenärer, % |
|
|
76 |
|
82 |
|
|
|
Utdelning, mnkr |
|
|
|
0 |
0 |
|
||||||||||||||||||||
|
|
Utfall: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal passagerare inrikes, miljoner |
7,6 |
|
4,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Klimatavtryck |
|
Scope 1 |
|
194 |
189 |
|
||||||||||||||||||||
• |
Kapitalstruktur: Skuldsättningsgrad |
|
Antal passagerare utrikes, miljoner |
20,0 |
|
7,9 |
|
|
|
tCO2e |
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
Scope 2 |
|
203 |
215 |
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
om |
|
|
|
|
Antal utrikesdestinationer |
|
|
246 |
|
172 |
|
|
|
|
|
|
Scope 3 |
370 000 |
181 000 |
|
|||||||||||||||||||
• Utdelning: Ordinarie utdelning ska |
|
|
|
Antal haverier eller allvarliga tillbud |
1 |
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
Sjukfrånvaro, % |
|
|
|
5,0 |
3,9 |
|
||||||||||||||||||||||||||||
|
|
uppgå till mellan 10 och 50 procent av |
|
Koldioxidavtryck, ktona) |
|
|
366 |
|
178 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Personalomsättning, % |
|
|
12,0 |
20,0 |
|
|||||||||||||||||||||||||||
|
|
resultatet efter skatt. De årliga besluten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal anställda i medeltal |
|
|
2 364 |
2 244 |
|
||||||||||||||||
a) |
Avtryck per flygplats vilket inkluderar marktransporter och flygtrafik. Koldioxidavtryck hänförligt till |
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
flygtrafik uppgick till 233 (128), marktransporter 133 (50) och Swedavias egna verksamhet 2 (0). |
|
|
|
|
|
Redovisar enligt IFRS |
|
|
|
Ja |
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||
|
|
Koldioxidavtrycket per passagerare har ökat med 14 procent. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
En taxonomirapportering avges |
Ja (alignment) |
||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bolaget har satt klimatmål |
|
|
Ja |
|
|
|
|||
Ekonomiska mål och uppföljning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
|
|
||||||||||||||||
Lönsamhet |
|
|
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
|
Utdelning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||
Rop, % |
|
|
|
|
|
Skuldsättningsgrad, ratio |
|
% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
10 |
|
|
|
|
|
|
2,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
5 |
|
|
|
|
|
|
1,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Könsfördelning, % |
|
|
|
|
|
|
|
||||||
4,6 |
4,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
0 |
|
|
|
|
|
|
1,0 |
|
1,1 |
1,1 |
1 |
|
1 |
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||
|
|
|
|
|
0,5 |
|
|
|
|
|
|
0,8 |
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
33 |
67 |
40 |
60 |
44 |
56 |
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
0 |
0 |
0 |
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kvinnor |
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Män |
||||||||
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
|
2022 |
|
|
|
Anställda |
Ledning |
|
Styrelse |
|
|||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Mål: ≥6% |
|
|
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Styrelse valda för 2023/24 |
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
Utfall |
|
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
78 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022
86
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande
AO Sweden House förvaltar ”Sverigehuset” i Sankt Petersburg som har officiella, kulturella |
|
Ordf: Jan Borekull |
Vd: Ett managementbo- |
||||||||
och kommersiella funktioner. Utrikesdepartementet hyr för detta ändamål lokaler för |
|
|
lag sköter vd:s åtagande |
||||||||
|
|
|
|
|
|
||||||
Sveriges generalkonsulat i huset. Resterande lokaler hyrs ut till verksamheter med Sverige- |
|
Statens ägarandel: 36% |
|
|
|||||||
anknytning och till svenska, utländska och ryska företag. Ett Sverigehus i centrala Sankt |
|
Styrelse och revisorer valda för 2023/24 |
|||||||||
Petersburg sågs vid etableringen som ett led i utvecklingen av relationerna mellan Sverige |
|
Ordf: Jan Borekull Led: Evgeny Grigoriev, Sofya |
|||||||||
|
Kiseleva, Jan Lundin och Björn Odin |
|
|||||||||
och Ryssland. Det ansågs angeläget att ge svenska myndigheter och svenskt näringsliv en |
|
|
|||||||||
|
Rev: KBM Limited |
|
|
|
|
||||||
naturlig bas för sin verksamhet i Sankt Petersburg. Projektet skulle genomföras på kommer- |
|
|
|
|
|
||||||
|
Arvode utgår varken till styrelsens ordförande |
||||||||||
siella villkor och med ett långsiktigt mål om egen finansiell bärkraft. Sedan 2016 lämnar |
|
||||||||||
|
eller ledamöter. |
|
|
|
|
||||||
bolaget utdelning till aktieägarna. Bolaget bildades genom ett trepartsavtal mellan svenska |
|
|
|
|
|
|
|||||
staten, staden Sankt Petersburg och Skanska. Skanska sålde sina 49 procent i dåvarande |
|
|
|
|
|
|
|||||
|
Nyckeltal |
|
|
år 2022 |
år 2021 |
||||||
AO Sweden House till CA Fastigheter hösten 2008. Sweden House är ett ryskt aktiebolag |
|
Resultaträkning, mnkr |
|
|
|||||||
som ägs av Ladoga Holding AB (ett dotterbolag till CA Fastigheter) till 49 procent, svenska |
|
|
|
||||||||
|
Nettoomsättning |
|
|
15 |
16 |
||||||
staten till 36 procent och av staden Sankt Petersburg till 15 procent. Sweden House har |
|
|
|
||||||||
|
Rörelseresultat |
|
|
9 |
9 |
||||||
dispositionsrätten till fastighetskomplexet ”Sverigehuset”, som innehåller ca 4 400 kvm |
|
|
|
||||||||
|
Resultat före skatt |
|
|
9 |
10 |
||||||
uthyrningsbar yta, och till marken under 49 år. Sverigehuset ligger mitt i centrala Sankt |
|
|
|
||||||||
|
Nettovinst |
|
|
7 |
8 |
||||||
Petersburg i närheten av huvudgatan Nevskij Prospekt. Fastighetens gynnsamma läge, |
|
|
|
||||||||
|
- varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
||||||||
historiska ursprung och utformning gör den attraktiv för potentiella hyresgäster. |
|
||||||||||
|
Balansräkning, mnkr |
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
Uppföljning |
|
Balansomslutning |
|
|
48 |
41 |
||
Viktiga händelser 2022 |
|
|
|
Anläggningstillgångar |
11 |
10 |
|||||
• Tillkomsten av nya fastigheter har kraf- |
|||||||||||
|
|
|
|
Eget kapital |
|
|
44 |
36 |
|||
|
|
|
|
|
|||||||
• Alla utländska företag och organisa- |
|
tigt sjunkit i Sankt Petersburg. Likaså |
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
- varav minoritet |
|
|
0 |
0 |
|||||
|
tioner i fastigheten har eller förväntas |
|
startas nästan inga nya fastighetsprojekt |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Nettoskuld |
|
|
||||||
|
framgent att stänga ned sina verk- |
|
upp. Detta medför på sikt en minskad |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Operativt kapital |
|
|
7 |
6 |
||||
|
samheter och därmed kommer |
|
|
|
|
||||||
|
|
konkurrens för Sweden House, samtidigt |
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
vakansgraden att öka drastiskt. |
|
|
Övriga nyckeltal |
|
|
|
|
|||
|
|
som efterfrågan på lokaler och lägen- |
|
|
|
|
|
||||
• Hyresintäkterna 2022 var oföränd- |
|
|
Rörelsemarginal, % |
|
|
61,3 |
59,9 |
||||
|
heter i nuläget är mycket låg. |
|
|
|
|||||||
|
rade jämfört med 2021, medan netto- |
• Givet den höga servicenivån, det centrala |
|
Avkastning - eget kapital, % |
17,0 |
22,3 |
|||||
|
vinsten ökade med 17,7 procent. |
|
Avkastning - operativt kapital, % |
151,2 |
150,0 |
||||||
|
|
läget och den omfattande renoveringen |
|
||||||||
|
|
|
|
|
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
||||||
|
|
|
|
och moderniseringen som har genom- |
|
||||||
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
Soliditet, % |
|
|
90,5 |
89,1 |
||
|
|
|
|
förts under de senaste åren, hoppas |
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
Bruttoinvesteringar, mnkr |
- |
- |
||||
|
|
|
|
Sweden House kunna attrahera nya |
|
||||||
|
|
|
|
|
Anslag, mnkr |
|
|
0 |
0 |
||
|
|
|
|
hyresgäster. Dock kommer bolaget |
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
Utdelning, mnkr |
|
|
0 |
0 |
||
|
|
|
|
notera en kraftig minskning av sina |
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
Klimatavtryck |
Scope 1 |
- |
- |
|||
|
|
|
|
hyresintäkter med en väsentlig resultat- |
|
||||||
|
|
|
|
|
tCO2e |
Scope 2 |
- |
- |
|||
|
|
|
|
försämring som följd. |
|
||||||
|
|
|
|
|
|
Scope 3 |
- |
- |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
Sjukfrånvaro, % |
|
|
0,0 |
2,8 |
|
|
|
|
|
|
|
Personalomsättning, % |
- |
- |
|||
|
|
|
|
|
|
Antal anställda i medeltal |
1 |
2 |
|||
|
|
|
|
|
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Nej |
|
|||
|
|
|
|
|
|
Redovisar enligt IFRS |
|
|
Nej |
|
|
|
|
|
|
|
|
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
|||
|
|
|
|
|
|
Bolaget har satt klimatmål |
Nej |
|
|||
|
|
|
|
|
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
|||
Könsfördelning, %
20
10080
Anställda Styrelse
Styrelse valda för 2023/24
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 79
87
Skr. 2022/23:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande
Swedfund International AB, Swedfund, är en utvecklingsfinansiär och biståndsaktör som ska medverka till fattigdomsminskning genom hållbart företagande. Swedfund bidrar med riskkapital, kapacitetsstöd, etableringsstöd och stöd till projektutveckling för investeringar i låg- och medelinkomstländer. Bolaget etablerar tillsammans med strategiska partners bärkraftiga och affärsmässigt drivna företag genom direktinvesteringar i form av aktier eller lån samt indirekt genom investeringar i fonder. Investeringar sker i länder som enligt OECD/DAC:s definition kvalificerar sig för utvecklingsfinansiering och bidrar till att nå målen för Sveriges politik för global utveckling (PGU) och internationella bistånd. I slutet av 2022 hade Swedfund 64 investeringar i företag, finansiella institutioner och fonder där 65 procent av portföljen är inriktad mot Afrika, huvudsakligen söder om Sahara.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
en eller båda parametrar. För återstående |
|
Viktiga händelser 2022 |
||||||||||
bolag är inte relevant data tillgänglig. |
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
• Det ekonomiska målet om positiv EBIT |
• Bolagets additionella roll: Swedfund |
|||||||||
|
|
|
|
i snitt över fem år har uppnåtts. |
ska mobilisera minst 30% i privat kapital |
|||||
|
|
• Resultatet påverkades negativt av ett |
inom investeringarna som görs. För 2022 |
|||||||
|
|
|
|
antal nedskrivningar, men portföljen i |
beräknas Swedfund ha bidragit med |
|||||
|
|
|
|
sin helhet har samtidigt visat på en till- |
privat kapitalmobilisering motsvarande |
|||||
|
|
|
|
växt i övervärden som redovisas utan- |
20% av totalt kontrakterat värde under |
|||||
|
|
|
|
för resultaträkningen. |
året. Ökad osäkerhet och risker i den glo- |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
bala ekonomin har generellt haft en nega- |
|
Mål och uppföljning |
tiv påverkan på utländska direktinveste- |
|||||||||
ringar, särskilt i Afrika söder om Sahara. |
||||||||||
Ekonomiska mål |
||||||||||
• Miljö- och klimatmässigt hållbara inves- |
||||||||||
• Lönsamhet: Rörelseresultatet (EBIT) |
teringar: Investeringsportföljen ska |
|||||||||
ska vara positivt mätt som ett genomsnitt |
senast 2045 vara klimatneutral, med vil- |
|||||||||
över en femårsperiod. Utfall: 1 miljon |
||||||||||
ket avses att utsläpp av växthusgaser från |
||||||||||
kronor över en femårsperiod, EBIT 2022 |
||||||||||
portföljen ska vara netto noll enligt IPC- |
||||||||||
uppgick till 151 (197) miljoner kronor. |
||||||||||
C:s definition. Swedfunds investerings- |
||||||||||
Samhällsuppdrag och uppdragsmål |
portfölj visar en relativt hög anpassning |
|||||||||
till Parisavtalet: 90% av de direkta inves- |
||||||||||
Givet Swedfunds särskilda samhällsuppdrag |
||||||||||
teringarna anses vara i linje med Paris- |
||||||||||
och uppdragsmål, där hållbart värdeska- |
||||||||||
avtalet både 2030 och 2045. För de indi- |
||||||||||
pande är i fokus liksom Agenda 2030, har |
||||||||||
rekta investeringarna bedöms ca 90% |
||||||||||
Swedfunds styrelse beslutat att uppdrags- |
||||||||||
vara i linje 2030 och ca 80% 2045. Port- |
||||||||||
målen även ska utgöra Swedfunds strate- |
||||||||||
följens samlade utsläpp av växthusgaser |
||||||||||
giska mål för hållbart värdeskapande. Port- |
||||||||||
per investerad krona ska minska över tid, |
||||||||||
följbolagens resultatutveckling redovisas med |
||||||||||
med 2020 som basår. Under 2021 mins- |
||||||||||
ett års eftersläpning och årets redovisning |
||||||||||
kade växthusgasutsläppen per miljon |
||||||||||
utgår från portföljbolagens resultat 2021. |
||||||||||
investerad krona till 28,9 (34,5) tCO2e. |
||||||||||
• Ekonomiskt hållbara investeringar: |
||||||||||
• Kvinnors egenmakt: Ökad jämställdhet |
||||||||||
|
|
Omsättning och lönsamhet ska öka i |
||||||||
|
|
i bolagets investeringsportfölj i termer av |
||||||||
|
|
minst 60% av bolagets investeringar |
||||||||
|
|
2X |
||||||||
|
|
under innehavsperioden. Av Swedfunds |
||||||||
|
|
rande kriterier, som ska vara uppfyllda |
||||||||
direktinnehav uppvisade 63% en ökning |
||||||||||
i minst 60% av bolagets investeringar |
||||||||||
av både omsättning och lönsamhet 2021, |
||||||||||
senast tre år från investeringstillfället. |
||||||||||
medan 22% uppvisade en minskning på |
||||||||||
57% av investeringarna bedöms möta |
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
minst ett av 2X Challenges kriterier. |
|
Ekonomiska mål och uppföljning |
• Jobb med anständiga arbetsvillkor: |
|||||||||
Anständiga arbetsvillkor enligt ILO:s |
||||||||||
Lönsamhet |
|
|
|
|||||||
|
|
|
kärnkonventioner ska efterlevas i 100% |
|||||||
EBIT, mnkr |
|
|
|
|
||||||
200 |
|
|
197,1 |
|
|
av bolagets investeringar senast tre år |
||||
|
|
|
|
|
41,4 |
151 |
|
|
från investeringstillfället. 85% av port- |
|
0 |
|
|
|
|
|
följbolagen som innehafts kortare tid än |
||||
|
|
|
|
tre år anses agera konsekvent med ILO:s |
||||||
|
|
|
|
|
kärnkonventioner. Samtliga portföljbo- |
|||||
2019 |
2020 2021 2022 |
|
|
|||||||
|
|
lag som innehafts längre än tre år upp- |
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
Mål: >0 mnkr |
|
|
|
fyller kraven. |
|||
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Utfall |
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|||||
|
|
|||||||||
80 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022
Ordf: Catrin Fransson |
Vd: Maria Håkansson |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Catrin Fransson Led: Kerstin Borglin, Torgny Holmgren, Catrina Ingelstam, Daniel Kristiansson och Roshi Motman. Nyval av Caroline af Kleen och Anna Stellinger vid stämman 2023, Jonas Eriksson avgick Rev: Jesper Nilsson (EY)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 253 (245) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 125 (121) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal |
|
|
|
år 2022 |
|
år 2021 |
||
Resultaträkning, mnkr |
|
|
|
|
|
|||
Nettoomsättning |
|
|
527 |
328 |
|
|||
Värdeförändringar |
|
|
19 |
|
||||
Rörelseresultat |
|
|
151 |
197 |
|
|||
Resultat före skatt |
|
|
317 |
244 |
|
|||
Nettovinst |
|
|
|
254 |
220 |
|
||
- varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
|
|||||
Balansräkning, mnkr |
|
|
|
|
|
|||
Balansomslutning |
|
|
9 160 |
8 221 |
|
|||
Anläggningstillgångar |
|
4 135 |
3 293 |
|
||||
Eget kapital |
|
|
|
8 768 |
7 314 |
|
||
- varav minoritet |
|
|
0 |
0 |
|
|||
Nettoskuld |
|
|
|
|
||||
Operativt kapital |
|
|
6 427 |
5 965 |
|
|||
Övriga nyckeltal |
|
|
|
|
|
|
||
Rörelsemarginal, % |
|
|
28,7 |
60,1 |
|
|||
Avkastning - eget kapital, % |
|
3,2 |
3,3 |
|
||||
Avkastning - operativt kapital, % |
2,4 |
3,6 |
|
|||||
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
|
|||||||
Soliditet, % |
|
|
|
95,7 |
89,0 |
|
||
Bruttoinvesteringar, mnkr |
|
1 025 |
697 |
|
||||
Anslag, mnkr |
|
|
|
64 |
39 |
|
||
Utdelning, mnkr |
|
|
0 |
0 |
|
|||
Klimatavtryck |
|
Scope 1 |
0 |
0 |
|
|||
tCO2e |
|
|
Scope 2 |
2 |
2 |
|
||
|
|
|
Scope 3 |
595 |
50 |
|
||
Sjukfrånvaro, % |
|
|
0,8 |
0,8 |
|
|||
Personalomsättning, % |
|
6,1 |
3,0 |
|
||||
Antal anställda i medeltal |
|
62 |
52 |
|
||||
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
|
||||
Redovisar enligt IFRS |
|
|
Ja |
|
(RFR 2) |
|||
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
|
|
||||
Bolaget har satt klimatmål |
|
Ja |
|
|
|
|||
Mål satta för biologisk mångfald |
Ja |
|
|
|
||||
Könsfördelning, % |
|
|
|
|
|
|
||
55 |
45 |
63 |
38 |
75 |
25 |
|
|
|
|
|
Kvinnor |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
||
Anställda |
Ledning |
Styrelse |
|
Män |
||||
|
||||||||
|
||||||||
|
|
|
||||||
Styrelse valda för 2023/24
88
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande
Systembolaget Aktiebolag bedriver, med ensamrätt, detaljhandelsförsäljning av starköl, vin, spritdrycker och alkoholdrycksliknande preparat till allmänheten i Sverige. Uppdraget är att sälja med ansvar och god service och att informera om alkoholens skadeverkningar. Syftet är att bidra till förbättrad folkhälsa, dels genom att privata vinstintressen med detalj- handel utesluts, dels genom begränsning av tillgängligheten. Systembolagets begränsning av tillgänglighet till alkohol sker genom kontroll över butiksetableringar och öppettider samt genom att se till att alkoholdrycker och alkoholdrycksliknande preparat inte säljs till personer som är under 20 år, är märkbart påverkade eller då det finns anledning att miss- tänka langning.
Ordf: Göran Hägglund Vd: Ann Carlsson
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Göran Hägglund Led: Viveca Bergstedt Sten, Frida Johansson Metso, Anders Ehrling och Ulrika Eriksson. Nyval av Anna Bäck, Leif Ljung- qvist, Pernilla Walfridsson och Håkan Åkerström vid stämman 2023, Johan Carlson, Cecilia Halle, Barbro Holmberg och Mats Pertoft avgick
Arb rep: Robert Adrell, Andreas Bengtsson
Viktiga händelser 2022
•Lägre försäljningsvolymer främst som en följd av släppta
•Mot slutet av året påbörjades en om- organisation på huvudkontoret som löper vidare kv1 2023.
•Fortsatta satsningar på kundupplevel- sen och
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital om
•Kostnadseffektivitet: Bolagets kostna- der dividerat med bolagets intäkter (K/I) ska uppgå till högst 19 procent basåret 2022 och därefter uppvisa en sjunkande trend. För 2022 var målet ≤2,3 och ut- fallet blev 2,5 (2,3).
•Kapitalstruktur: Soliditet
•Utdelning: Minst 80 procent av årets resultat efter skatt med beaktande av kapitalstrukturmålet. En utdelning om 100 procent av resultatet föreslogs till årsstämman 2023.
Ekonomiska mål och uppföljning
Strategiska mål
•Minskad klimatpåverkan: Koldioxidut- släpp från dryckesförpackningar mins-
kade under 2022 till 172 400 ton CO2e (183 400 ton). Koldioxid från distributio- nen minskade till 11 600 ton (från 12 700 ton).
•NKI Hållbarhet ökade till 70,5 (69,7), vilket är något lägre än målet om 72,5.
I Sustainable Brand Index, en varumärkes- studie med fokus på hållbarhet, hamnade Systembolaget 2022 på plats 12 (9).
Samhällsuppdrag och uppdragsmål
Systembolagets samhällsuppdrag är att med ensamrätt, och med ansvar och god service, sälja sprit, vin och starköl och att informera om alkoholens skadeverkningar.
•
•Alkoholkonsumtionen i Sverige: Enligt mätning ökade den totala konsumtionen per person 2021 till 8,7 (8,5) liter, varav andelen som införskaffats hos System- bolaget uppgick till 75 procent (77).
•Alkoholindex: Systembolaget ska mäta befolkningens attityd till alkohol i olika situationer. Indexet ska över tid ha en positiv utveckling, innebärande en mer restriktiv attityd. Under 2022 minskade indexnivån till 60,0 (61,1), vilket indike- rar en mer tillåtande attityd.
•Systembolaget ska kontrollera att de inte säljer till någon som är under 20 år. Kon- trollköp av extern part resulterade i utfall om 97,0 procent för helåret 2022 (96,5).
Rev: Anneli Pihl (Deloitte)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 365 (354,9) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 181 (175,3) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal |
|
år 2022 |
år 2021 |
Resultaträkning, mnkr |
|
|
|
Nettoomsättning |
|
37 182 |
38 120 |
Rörelseresultat |
|
349 |
442 |
Resultat före skatt |
|
248 |
425 |
Nettovinst |
|
192 |
338 |
- varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
|
Balansräkning, mnkr |
|
|
|
Balansomslutning |
|
11 128 |
12 300 |
Anläggningstillgångar |
7 040 |
7 755 |
|
Eget kapital |
|
1 668 |
1 611 |
- varav minoritet |
|
0 |
0 |
Nettoskuld |
|
||
Operativt kapital |
|
||
Övriga nyckeltal |
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
|
0,9 |
1,2 |
Avkastning - eget kapital, % |
11,5 |
20,9 |
|
Avkastning - operativt kapital, % |
|||
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
|||
Soliditet, % |
|
15,0 |
13,2 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
391 |
||
Anslag, mnkr |
|
0 |
0 |
Utdelning, mnkr |
|
159 |
376 |
Klimatavtryck |
Scope 1 |
227 |
179 |
tCO2e |
Scope 2 |
2 740 |
2 818 |
|
Scope 3 185 259 |
197 677 |
|
Sjukfrånvaro, % |
|
6,2 |
5,6 |
Personalomsättning, % |
9,7 |
8,5 |
|
Antal anställda i medeltal |
3 903 |
4 042 |
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
Redovisar enligt IFRS |
|
Ja |
|
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
|
Bolaget har satt klimatmål |
Ja |
|
|
Lönsamhet |
|
|
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
|
Utdelning |
|
|
|
|
|
||||||||||||
Re, % |
|
|
|
|
|
Soliditet, % |
|
|
|
% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
50 |
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
120 |
100 |
100 |
100 |
100 |
100 |
|
|||||
40 |
|
|
|
|
27,9 |
|
|
40 |
|
25,7 |
25,9 |
26,3 |
|
|
90 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
30 |
|
|
|
|
20,9 |
|
30 |
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
20 |
|
|
|
15,5 |
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
11,4 |
|
|
|
11,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
10 |
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
13,2 |
15 |
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
2018 |
|
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
||||||||
|
|
Mål: |
|
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|
|
Mål: ≥80% |
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
|
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
Mål satta för biologisk mångfald |
Neja) |
|
||||||
a) I en process att sätta mål. |
|
|
|
|
|
|||
Könsfördelning, % |
|
|
|
|
|
|
||
56 |
44 |
43 |
57 |
56 |
44 |
|
Kvinnor |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
Män |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
||
Anställda |
Ledning |
Styrelse |
||||||
Styrelse valda för 2023/24
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 81
89
Skr. 2022/23:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande
Telia Company är regionens ledande aktör inom telekommunikation samt navet i det digitala ekosystemet och kopplar upp individer, familjer, företag, myndigheter och sam- hällen till säkra och pålitliga
Ordf: |
Vd: Allison Kirkby |
Jarnheimer |
|
Statens ägarandel: 39,5%
Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf:
Viktiga händelser 2022
•Den 27 januari 2022 tillkännagav Telia Company försäljningen av 49 procent av den svenska mastverksamheten till Brookfield och Alecta. Transaktions- priset motsvarade ett rörelsevärde (enterprise value) för 100 procent om 11 224 mnkr på kassa- och skuldfri bas.
•Telia Company belönades med Eco- Vadis platinamedalj. Denna utmär- kelse placerar Telia Company bland topp 1 procent av de 75 000 bolag som har utvärderats globalt.
•Den 13 oktober tillkännagavs pla- nerna avseende förenklingen av Telias tv- och mediaorganisation och en konsolidering av tv- och streaming- innehåll under TV4 och MTV.
•I december 2022 ingick Telia Norge och Fjordkraft ett långsiktigt avtal under vilket Fjordkrafts mobilkunder kommer att överföras till Telias mobil- nät, samtidigt som ett nytt bolag etableras där Fjordkraft kommer äga 61 procent och Telia Company 39 procent.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
Inga ekonomiska mål har beslutats av ägarna. Styrelsen har beslutat om följande ekonomiska mål:
•Kapitalstruktur/kreditvärderings- mål: Solid kreditvärdering på lång sikt (A- till BBB+) samt nettolåneskuld i rela- tion till justerad EBITDA om
•Utdelning: Telia Company ämnar följa en progressiv utdelningspolicy, med ett golv om 2,00 kronor per aktie och med en ambition om en låg till medelhög ensiffrig procentuell tillväxt. Föreslagen utdelning för 2022 var 2,00 kronor per aktie.
Strategiska mål
•Telia Companys ambition är att vara industriledande på hållbarhetsområden. Bolagets hållbarhetsarbete omfattar
väsentliga hållbarhetsaspekter. Särskilt fokus läggs på tre områden där bolaget, på grund av verksamhetens inriktning, bedöms kunna göra störst skillnad: Kli- mat och cirkularitet, Digital inkludering samt Integritet och säkerhet.
Klimat och cirkularitet:
•På klimatområdet är den långsiktiga ambitionen att uppnå netto noll till 2040 och utsläppen ska minst halveras till
2030 (basår 2018). Bolaget har även ut- arbetat Science Based Targets för 2025, förankrade i
•Bolagets ambition är att 2030 inte gene- rera avfall inom den egna verksamheten. Det ska uppnås genom att anamma cir- kulära principer och undvika, minska, återanvända och återvinna material, istäl- let för att avfalls förbränns eller depone- ras. 33 procent av avfallet gick 2022 till förbränning och 1 procent till deponi.
Digital inkludering:
•Delmål: Nå en miljon människor genom initiativ för digital inkludering (2025). Utfall: 1 015 914 personer. Eftersom målet uppnåtts före måldatum beslutade Telia under 2023 att addera ännu en mil- jon till 2025.
•Fokus ligger på att, i takt med att digitali- seringen utökas, bygga digitala färdig- heter hos grupper som är utsatta eller ris- kerar att halka efter, dvs. att minska den så kallade digitala klyftan. Huvudsakliga målgrupper är: äldre, barn, invandrare och små- och mellanstora företag.
Integritet och säkerhet:
•Delmål: Toppositioner när det gäller integritet på alla marknader (2025). Utfall: Rankad som nummer 1 eller 2 på fyra av sex marknader.
Samhällsuppdrag
Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.
Jeanette Jäger och Jimmy Maymann. Nyval av Sarah Eccleston vid stämman 2023, Nina Linander avgick Arb rep: Stefan Carlsson, Martin Sääf, Rickard Wäst Rev: Peter Ekberg (Deloitte)
Arvode till styrelsens ordförande och vice ordförande uppgår till 2 000 (1910) tkr respektive 940 (900) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 670 (640) tkr.
Nyckeltal |
|
|
år 2022 |
år 2021 |
Resultaträkning, mnkr |
|
|
||
Nettoomsättning |
|
90 827 |
88 343 |
|
Rörelseresultat |
|
15 232 |
||
Resultat före skatt |
|
12 598 |
||
Nettovinst |
|
|
11 836 |
|
- varav hänförbart till minoritet |
474 |
156 |
||
Balansräkning, mnkr |
|
|
||
Balansomslutning |
|
222 793 |
237 025 |
|
Anläggningstillgångar |
|
185 090 |
194 879 |
|
Eget kapital |
|
67 673 |
83 544 |
|
- varav minoritet |
|
3 434 |
2 812 |
|
Nettoskuld |
|
71 397 |
63 133 |
|
Operativt kapital |
|
139 070 |
146 677 |
|
Övriga nyckeltal |
|
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
|
17,2 |
||
Avkastning - eget kapital, % |
18,5 |
|||
Avkastning - operativt kapital, % |
10,9 |
|||
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
1,1 |
0,8 |
||
Soliditet, % |
|
26,8 |
31,7 |
|
Bruttoinvesteringar, mnkr |
16 832 |
18 640 |
||
Anslag, mnkr |
|
0 |
0 |
|
Utdelning, mnkr |
|
7 864 |
8 384 |
|
Klimat- |
tCO2e |
Scope 1 |
6 000 |
7 000 |
avtryck |
|
Scope 2 |
3 000 |
6 000 |
|
MtCO2e |
Scope 3 |
1,2 |
1,2 |
Sjukfrånvaro, % |
|
3,0 |
2,6 |
|
Personalomsättning, % |
16,5 |
16,4 |
||
Antal anställda i medeltal |
19 202 |
19 998 |
||
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Nej |
|
||
Redovisar enligt IFRS |
|
Ja |
|
|
En taxonomirapportering avges |
Ja (alignment) |
|||
Bolaget har satt klimatmål |
Jaa) |
|
||
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
||
a)Vetenskapsbaserade mål som godkänts av SBTi.
Könsfördelning, %
37 63 31 69 44 56
Anställda Ledning Styrelse
Styrelse valda för 2023/24
82 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022
90
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande
Teracom AB bildades 1992 för att bedriva utsändning och överföring av radio- och tv- program. Teracom har en viktig roll för att hela befolkningen ska kunna nås av radio och
Ordf: Anitra Steen |
Vd: Åsa Sundberg |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Anitra Steen Led: Cecilia Ardström, Anders Danielsson, Jonas Haggren, Maria Kihl, Leif Ljungqvist och Annika Viklund. Anders Hall avgick under 2022
Arb rep: Jessica Orwald, Jan Ossfeldt
Rev: Helena Nilsson (KPMG)
Viktiga händelser 2022
•Lägre intäkter för
•Fortsatt stora satsningar och investe- ringar i samhällsnätet för totalför- svaret.
•Högre rörelsekostnader, bl.a. för energi och ökade satsningar.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital
mål 17 procent. Utfall: 1 (2) procent. Nuvarande avkastningsmål speglar inte bolagets verksamhet i dag. Nya mål planeras att tas fram under 2023.
•Kapitalstruktur: Soliditet mål 30
procent. Utfall: 74 (77) procent.
•Utdelning:
Strategiska mål
Under 2022 har Teracom tagit fram nya strategiska mål för hållbart värdeskapande, som gäller fr.o.m. 2023. Målen är kopplade till Teracoms fyra strategiska hållbarhets- områden och sträcker sig fram till 2032.
•Ansvar för medarbetare:
•Ansvar för uppdragsgivare och samhälle:
Ekonomiska mål och uppföljning
•Ansvar för våra affärer:
•Ansvar för framtiden:
Samhällsuppdrag
Har särskilt beslutat samhällsuppdrag att bedriva utsändning och överföring av radio- och
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 334 (324) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 159 (154) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal |
|
|
år 2022 |
år 2021 |
Resultaträkning, mnkr |
|
|
||
Nettoomsättning |
|
|
1 310 |
1 313 |
Rörelseresultat |
|
|
56 |
105 |
Resultat före skatt |
|
|
60 |
97 |
Nettovinst |
|
|
49 |
87 |
- varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
||
Balansräkning, mnkr |
|
|
||
Balansomslutning |
|
|
5 085 |
4 912 |
Anläggningstillgångar |
3 996 |
3 949 |
||
Eget kapital |
|
|
3 761 |
3 758 |
- varav minoritet |
|
|
0 |
0 |
Nettoskuld |
|
|
||
Operativt kapital |
|
|
2 047 |
1 943 |
Övriga nyckeltal |
|
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
|
|
4,3 |
8,0 |
Avkastning - eget kapital, % |
1,3 |
2,3 |
||
Avkastning - operativt kapital, % |
2,8 |
6,4 |
||
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
||||
Soliditet, % |
|
|
74,0 |
76,5 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
419 |
1 041 |
||
Anslag, mnkr |
|
|
22 |
8 |
Utdelning, mnkr |
|
|
29 |
52 |
Klimatavtryck |
Scope 1 |
2 139 |
1 400 |
|
tCO2e |
Scope 2 |
43 |
40 |
|
|
Scope 3 |
225 |
206 |
|
Sjukfrånvaro, % |
|
|
2,9 |
2,3 |
Personalomsättning, % |
14,4 |
21,0 |
||
Antal anställda i medeltal |
477 |
472 |
||
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
||
Redovisar enligt IFRS |
|
|
Ja |
|
En taxonomirapportering avges |
Ja (alignment) |
|||
Bolaget har satt klimatmål |
Ja |
|
||
Mål satta för biologisk mångfald |
Neja) |
|
||
a) I en process att sätta mål. |
|
|
||
Lönsamhet |
|
|
|
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
|
Utdelning |
|
|
|
|
||||||||||
Re, % |
|
|
|
|
|
|
Soliditet, % |
|
|
|
% |
|
|
|
|
|
|
|
||||||
20 |
|
|
|
|
|
|
100 |
|
82 |
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
80 |
|
75 |
77 |
77 |
74 |
80 |
|
|
|
|
|
|
|
||||
15 |
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
60 |
60 |
60 |
60 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
11 |
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
60 |
||||||||||
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
||||
5 |
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
2 |
2 |
1 |
20 |
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
0 |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|||||||
|
|
Mål: 17% |
|
|
|
|
|
|
|
Mål: 30% |
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
|
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
Könsfördelning, % |
|
|
|
|
|
|
19 |
|
|
|
|
|
|
81 |
40 |
60 |
57 |
43 |
|
Kvinnor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Män |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anställda |
Ledning |
Styrelse |
||||
Styrelse valda för 2023/24
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 83
91
Skr. 2022/23:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande
Vattenfall AB är en av Europas största producenter och återförsäljare av el och värme med ca 19 000 anställda. Bolagets huvudmarknader är Sverige, Tyskland, Nederländerna, Danmark och Storbritannien. Vattenfall vill göra det möjligt att leva fossilfritt inom en generation. Därför driver man på omställningen till ett hållbart energisystem genom sats- ningar på förnybar produktion och klimatsmarta lösningar för sina kunder. Periodens resultat för 2022 uppgick till enbart 21 miljoner kronor på grund av temporära effekter av marknadsvärdeförändringar på el- och bränslekontrakt. Underliggande rörelseresultat uppgick till 37,3 miljarder kronor.
Ordf: Mats Granryd |
Vd: Anna Borg |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Mats Granryd Led: Ann Carlsson Meyer, Håkan Erixon, Daniel Kristiansson och Fredrik Rystedt. Nyval av Carola Puusteli, Ingemar Engkvist och Per Lindberg vid stämman 2023, Viktoria Bergman och Tomas Kåberger avgick Arb rep: Robert Lönnqvist, Rolf Ohlsson, Jeanette Regin Rev: Eva Carlsvi (PwC)
Viktiga händelser 2022
•Högre elpriser men erhållna priser i Norden på en lägre nivå jämfört med föregående år.
•Invigning av Vattenfalls största land- baserade vindkraftspark Blakliden Fäbodberget.
•Invigning av den nya biobränsle- eldade värmeanläggningen Carpe Futurum i Uppsala.
•Strategisk översyn av värmeverksam- heten i Berlin.
•Start av förstudie om byggnation av små modulära reaktorer vid Ringhals.
•Vattenfall får i uppdrag att bygga Finlands första stora havsbaserade vindkraftspark.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) ska uppgå till ≥8 pro- cent. Utfallet var 4,2 procent (12,5 pro- cent justerat för engångseffekter) och påverkades av temporära marknads- värdeförändringar för energiderivat och varulager.
•Kapitalstruktur: Internt tillförda medel (FFO)/justerad nettoskuld ska uppgå till
Ekonomiska mål och uppföljning
effekter på nettoskulden relaterade till erhållna marginalsäkerheter.
•Utdelning:
Strategiska mål
•Kundengagemang, som mäts med verk- tyget Net Promoter Score (NPS) ska 2025 uppgå till +18. För 2022 uppgick NPS till +16.
•Utsläppsintensitet ska 2025 uppgå till
högst 86 gCO2e/kWh. För 2022 uppgick utsläppsintensiteten till 78 gCO2e/kWh.
•Den olycksrelaterade frånvaron (LTIF – Lost Time Injury Frequency), uttryckt i antal arbetsolyckor per 1 miljon arbetade timmar, ska 2025 högst uppgå till 1,0. För 2022 låg LTIF på 1,1.
•Index över medarbetarengagemang ska 2025 uppgå till lägst 75 procent. För 2022 uppgick detta index till 80 procent.
Samhällsuppdrag
Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 909 (882) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 417 (405) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal |
|
år 2022 |
år 2021 |
Resultaträkning, mnkr |
|
|
|
Nettoomsättning |
|
239 644 |
180 119 |
Rörelseresultat |
|
12 645 |
60 271 |
Resultat före skatt |
|
59 373 |
|
Nettovinst |
|
21 |
48 013 |
- varav hänförbart till minoritet |
1 123 |
1 185 |
|
Balansräkning, mnkr |
|
|
|
Balansomslutning |
|
792 327 |
782 358 |
Anläggningstillgångar |
400 965 |
376 217 |
|
Eget kapital |
|
128 937 |
197 182 |
- varav minoritet |
|
18 464 |
16 472 |
Justerad nettoskuld |
|
76 765 |
26 922 |
Operativt kapital |
|
205 702 |
224 104 |
Övriga nyckeltal |
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
|
5,3 |
33,5 |
Avkastning - eget kapital, % |
36,9 |
||
Avkastning - operativt kapital, % |
5,9 |
26,4 |
|
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
0,0 |
||
Soliditet, % |
|
16,3 |
25,2 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
24 624 |
25 549 |
|
Anslag, mnkr |
|
0 |
0 |
Utdelning, mnkr |
|
4 000 |
23 414 |
Klimatavtryck |
Scope 1 |
9,5 |
10,3 |
MtCO2e |
Scope 2 |
0,1 |
0,1 |
|
Scope 3 |
16,1 |
21,4 |
Sjukfrånvaro, % |
|
3,0 |
3,3 |
Personalomsättning, % |
10,2 |
8,0 |
|
Antal anställda i medeltal |
19 362 |
18 835 |
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
Redovisar enligt IFRS |
|
Ja |
|
En taxonomirapportering avges |
Ja (alignment) |
||
Bolaget har satt klimatmål |
Jaa) |
|
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Ja |
|
|
Lönsamhet |
|
|
|
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
Utdelning |
|
|
|
||||||||||
ROCE, % |
|
|
|
|
|
|
FFO/justerad nettoskuld, % |
|
% |
|
|
|
|
|
||||||||
30 |
|
|
|
|
|
|
200 |
|
|
|
|
171,2 |
|
100 |
|
|
|
|
|
|||
25 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
22,2 |
|
150 |
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
62 |
|
|
||||
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
50 |
|
|||||
15 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|||||
10 |
|
7 |
8,5 |
|
|
|
50 |
|
|
26,5 |
|
|
|
20 |
28 |
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
||||||||||
5 |
|
|
|
5,8 |
|
|
|
20,7 |
|
|
55 |
|
|
|
|
n/a |
||||||
0 |
|
|
|
|
4,2 |
|
0 |
|
|
|
28,8 |
|
|
0 |
|
|
|
|
||||
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|||||
|
|
Mål: ≥8% |
|
|
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
|
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
84 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022
a)Vetenskapsbaserade mål som godkänts av SBTi.
Könsfördelning, %
27 |
|
|
25 |
73 |
60 |
40 |
75 |
Anställda Ledning Styrelse
Styrelse valda för 2023/24
92
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande
Vattenfalls hållbarhetsmål 2030 och 2040
Vattenfall har åtagit sig att minska sina utsläpp i linje med klimatveten- skapen. Vattenfalls Scope
Vattenfall har satt upp specifika utsläppsminskningsmål för hela värdekedjan:
Leverantörer |
Vattenfalls verksamhet |
Kunder |
Mål 2030 |
Mål 2030 |
Mål 2030 |
Utsläppsintensitet |
Utsläppsintensitet |
Absoluta utsläpp |
Våra leverantörers utsläpp |
Egna utsläpp |
Våra kunders utsläpp |
Scope 3, kapitalvaror, varor och tjänster: |
Scope 11) och 22): |
Scope 3, användning av sålda varor: |
50% minskning av utsläppsintensiteten |
Minskning av utsläppsintensiteten |
Minskning av absoluta utsläpp från |
Affärsresor |
från 153 gCO2e/kWh till |
14 Mton till 9,6 Mton |
35 gCO2e/kWh |
|
|
Förbli under 50% av |
|
|
|
|
|
2019 års utsläpp |
|
|
Nettonollutsläpp till 2040
˜95% minskning av absoluta utsläpp i hela värdekedjan
1) Utsläpp från egen verksamhet. 2) Köpt el, värme och ånga.
Leverantörer
Vattenfall har ett mål att minska utsläppen i leverantörskedjan av varor och tjänster med 50 procent till 2030, vilket innebär arbete tillsammans med leverantörer för att fatta klimatsmarta beslut i upphandlingsprocessen. Till exempel tittar man på hur man kan minska utsläppen under byggprocessen för vindkraftverk. Vat- tenfall har också, som medlem i First Movers Coalitionb), för- bundit sig att t.o.m. 2030 se till att minst 10 procent av det stål och cement som köps in har
Vattenfalls verksamhet
Vattenfall är på god väg att nå 1,5°C
Kunder
Utsläppen från sålda varor kommer till övervägande del från den naturgas som säljs till privat- och företagskunder för upp- värmning. I Nederländerna, där gasförsäljningen är som störst, erbjuder Vattenfall biogas och har utvecklat innovativa och prisvärda värmelösningar som ersätter gaseldade värmepannor. Vattenfall är nära
a)Science Based Target initiative.
b)World Economic Forum - First Movers Coalition (FMC), lanserades under FN:s klimattoppmöte COP26. FMC är ett globalt initiativ och brett samarbete mellan olika sektorer för att skapa en starkare efterfrågan på den nya teknik som krävs för att minska koldioxidutsläppen, särskilt från de sektorer som har störst svårigheter att göra detta, s.k. ”hard to abate sectors”.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 85
93
Skr. 2022/23:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande
V.S. VisitSweden AB:s uppdrag är att genom effektiva kommunikationskanaler marknads- föra hela Sverige som turistland och bidra till att öka Sveriges attraktionskraft som besöks- mål samt på marknadsmässiga villkor och med marknadsmässig avkastning bedriva PR- och marknadsföringsåtgärder avseende enskilda destinationer i Sverige och Sverige som turistland. Genom sin verksamhet bidrar Visit Sweden till en ökad internationell kunskap om och efterfrågan på Sverige som resmål. Besöksnäringen erbjuder en viktig och växande arbetsmarknad i Sverige och bolagets verksamhet anses bidra till den positiva utvecklingen.
Ordf: Karin Johansson Vd: Susanne Andersson
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Karin Johansson Led: Gunilla Asker, Lars Johansson, Jenny Lahrin, Magnus Lönn, Jonas Siljhammar och Richard Törnblom. Nyval av Per Sjödell vid stämman 2023, Jari Virtanen avgick Arb rep: Charlotta Barnden Uddén,
Viktiga händelser 2022
•Likvidationen av dotterbolagen i Danmark och Spanien slutfördes.
•Visit Sweden har till stor del slutfört den omställningsresa som krävts för att bolaget ska kunna leverera den samhällsnytta som verksamheten innebär. 20 mnkr har använts för att marknadsföra Sverige som destina- tion för inhemska målgrupper.
•På bolagsstämman den 26 april 2022 antogs slutliga uppdragsmål.
•Upplevd affärsnytta hos besöksnäringens intressenter. Mål för 2021: 5,5/10, 2023: 6/10, 2025: 7/10 (Mätning genom årlig enkät till besöksnäringens aktörer, NKI, nollmätning 2021). Utfall 2022 var 6,6/10.
•Affärsdrivande samarbeten som genererar en ökad marknadsföring av resmålet Sverige. Omsättningsmål: 2021: 22 mnkr, 2023: 29,5 mnkr, 2025: 38,5 mnkr.
Utfall 2022 var 25 mnkr.
•Digitaliseringen: Utrymmet för mark- nadsföring av Hela Sverige, inklusive Svemester, ska årligen öka med 20 pro- cent. Målet uppnåddes för 2022.
Lena Gunnerhed Rev: Tomas Mathiesen (KPMG) Arvode till styrelsens ordförande uppgår till
180 (175) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 85,5 (83) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal |
år 2022 |
år 2021 |
Resultaträkning, mnkr |
|
|
Nettoomsättning |
150 |
161 |
Rörelseresultat |
1 |
|
Resultat före skatt |
1 |
|
Nettovinst |
1 |
|
- varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
Balansräkning, mnkr |
|
|
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Rörelseresultat >0,5 pro-
cent (enligt IFRS). Utfall: 0,62 procent.
•Kapitalstruktur: Soliditet
cent (enligt IFRS). Utfall: 30,99 procent.
•Utdelning: Ordinarie utdelning ska uppgå till 0 procent av resultatet efter skatt. Utdelning bör ske om bolaget bedriver verksamhet på marknadsmäs- siga villkor som genererar ett utdelnings- bart överskott. De årliga besluten om utdelning ska beakta bolagets verksam- het samt den finansiella ställningen.
Strategiska mål
•Intresse hos målgruppen av att besöka Sverige. År 2025 ska 65 procent av mål- gruppen ”Den globala resenären” vara intresserad av att resa till Sverige (enligt Visit Swedens Brand Tracking-
analys på prioriterade marknader). Denna mätning görs inte varje år och nästa till- fälle är 2023. Utfallet var 62 procent 2021, ett genomsnitt av sju marknader (Ty, NL, UK, US, Fr, No, Dk).
Ekonomiska mål och uppföljning
Samhällsuppdrag och uppdragsmål
Visit Sweden har ett särskilt beslutat sam- hällsuppdrag och verksamhet inom ramen för samhällsuppdraget finansieras med anslag. Uppföljning av samhällsuppdraget sker inom Regeringskansliet.
•Bolaget arbetar med effektiva kommuni- kationskanaler. Genomförs som en årlig intressentdialog bland besöksnäringens intressenter, privata och offentliga.
Målnivå för 2025 är 7/10 samt för 2030 7,5/10. Utfall 2022 var 6,6/10.
•Upplevd affärsnytta av Visit Swedens marknadsföringsåtgärder i hela landet. Genomförs som en årlig undersökning bland besöksnäringens intressenter, pri- vata och offentliga. Målnivå för 2025 är 7/10 samt för 2030 8/10. Utfall 2022 var 6,6/10.
•Intresset av att besöka Sverige ska öka. I den internationella målgruppen ska 65 procent vilja besöka Sverige 2025 och 70 procent 2030. Motsvarande målnivåer för den svenska målgruppen är 64 res- pektive 66 procent.
Balansomslutning |
|
64 |
76 |
Anläggningstillgångar |
16 |
19 |
|
Eget kapital |
|
20 |
19 |
- varav minoritet |
|
0 |
0 |
Nettoskuld |
|
||
Operativt kapital |
|
||
Övriga nyckeltal |
|
|
|
Rörelsemarginal, % |
|
0,6 |
|
Avkastning - eget kapital, % |
2,9 |
||
Avkastning - operativt kapital, % |
44,9 |
||
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
|||
Soliditet, % |
|
31,0 |
25,2 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
0 |
4 |
|
Anslag, mnkr |
|
135 |
148 |
Utdelning, mnkr |
|
0 |
0 |
Klimatavtryck |
Scope 1 |
0 |
0 |
tCO2e |
Scope 2 |
25 |
19 |
|
Scope 3 |
206 |
50 |
Sjukfrånvaro, % |
|
4,1 |
2,5 |
Personalomsättning, % |
14,0 |
5,9 |
|
Antal anställda i medeltal |
48 |
52 |
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
Redovisar enligt IFRS |
|
Ja |
|
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
|
Bolaget har satt klimatmål |
Nej |
|
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
|
LönsamhetKapitalstruktur
Rörelsemarginal, %Soliditet, %
4 |
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
25,2 |
31 |
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
0,6 |
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
||
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
|||
|
|
Mål: >0,5% |
|
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
|
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
86 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022
Könsfördelning, % |
|
|
|
|
|
25 |
20 |
|
|
|
|
75 |
80 |
38 |
63 |
|
Kvinnor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Män |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anställda |
Ledning |
Styrelse |
|||
Styrelse valda för 2023/24
94
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande
Voksenåsen är Norges nationalgåva till Sverige som tack för den humanitära hjälpen under andra världskriget och har som syfte att främja
Ordf: Lena Ek |
Vd: Maria af Klinteberg |
|
Herrestahl |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Lena Ek Led: Espen Daae, Jan Gulliksen, Lubna Jaffery, Niels Righolt, Anna Sjöström Douagi och Knut Storberget. Nyval av Johanna Danielsson vid stämman 2023
Viktiga händelser 2022
•Kulturverksamheten har utvecklats och en satsning på elitsångare i Norge och Norden har lanserats under året. Satsningen genomförs med stöd av Talent Norge och genom ett samar- bete med Folkoperan i Stockholm.
•Voksenåsens programchef Anna Florén tilldelades 2022 års stipen- dium från Michael Bindefelds stiftelse till minne av Förintelsen för arbetet med hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser i Norge. Voksenåsen har med stöd av särskilda bidragsme- del från Kulturdepartementet fortsatt att utveckla arbetet med hågkomst- resor. Under 2022 tog Voksenåsen emot närmare 500 svenska skolelever inom ramen för Hågkomstprojektet.
•Den genomsnittliga rumsbelägg- ningen inom hotellverksamheten var under 2022 i nivå med året innan pandemin (2019).
•Bolaget har även investerat i inred- ning och gjort en teknisk upprustning av möteslokalerna i syfte att öka omsättningen, stärka driftsmargi- nalerna och öka kundnöjdheten.
•Under 2022 påbörjades sista delen av arbetet med energieffektivisering som påbörjades 2013. Merparterna av verksamhetens lokaler väntas under 2023 övergå till vattenburen i stället för elektrisk uppvärmning.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
Inga ekonomiska mål har beslutats av ägaren.
Strategiska mål
En strategi för utveckling av anläggningen och verksamheten har tagits fram till 2026. I centrum står mötet mellan människor.
•Voksenåsen ska vara en plats för lärande som är präglat av delaktighet, tvärsektori- ella möten, hög kompetens och service.
Genom samarbeten och breda nätverk skapas unika ungdomskurser och arrang- emang på en hög nivå. Voksenåsen ska positionera sig som en central aktör inom mänskliga rättigheter och demokrati-
frågor, precis som man är inom historia och musik.
•Voksenåsen som destination ska förstär- kas genom att utveckla platsen och dess unika kvaliteter. Hotellverksamheten ska därför knytas tätare till de unika natur- och kulturupplevelser som finns i när- området.
Samhällsuppdrag
Nationalgåvan Voksenåsen har ett särskilt beslutat samhällsuppdrag att genom olika former av kontaktskapande verksamhet:
•stärka samhörigheten mellan svenskar och norrmän samt öka den ömsesidiga kunskapen om ländernas samhällsliv, språk och kultur.
•vara en självklar mötesplats och ett väl utnyttjat debattforum för kultur- och samhällsliv i Sverige och Norge.
Voksenåsen ska därför ha en hög andel arrangemang i samverkan med myndig- heter och organisationer i Norge och Sverige samt ett varierat programutbud.
•erbjuda konkurrenskraftig boendemiljö och hävda sig väl i konkurrens med lik- nande anläggningar i
Uppföljning av samhällsuppdrag: Programverksamheten innehåller aktuella teman relevanta för båda länderna med stor samverkan med olika organisationer och institutioner i både Norge och Sverige. Under 2022 har Voksenåsen fortsatt att leva upp till visionen om att vara en arena för viktiga nordiska samtal. Andra viktiga områden som prioriteras är: historia, demo- krati och politik samt kursverksamhet inom språk och musik.
Mål enligt processen för uppdragsmål har ännu inte utvecklats.
Rev: Kristoffer Valle (BDO)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till
70 (68) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 27,5 (26,5) tkr.
Nyckeltal |
|
|
|
|
år 2022 |
|
år 2021 |
||
Resultaträkning, mnkr |
|
|
|
|
|
|
|||
Nettoomsättning |
|
|
|
40 |
20 |
|
|||
Rörelseresultat |
|
|
|
2 |
4 |
|
|||
Resultat före skatt |
|
|
|
1 |
4 |
|
|||
Nettovinst |
|
|
|
|
1 |
4 |
|
||
- varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
|
||||||
Balansräkning, mnkr |
|
|
|
|
|
|
|||
Balansomslutning |
|
|
|
24 |
18 |
|
|||
Anläggningstillgångar |
|
|
8 |
7 |
|
||||
Eget kapital |
|
|
|
|
11 |
9 |
|
||
- varav minoritet |
|
|
|
0 |
0 |
|
|||
Nettoskuld |
|
|
|
|
1 |
1 |
|
||
Operativt kapital |
|
|
|
12 |
11 |
|
|||
Övriga nyckeltal |
|
|
|
|
|
|
|
||
Rörelsemarginal, % |
|
|
|
5,9 |
22,1 |
|
|||
Avkastning - eget kapital, % |
|
|
12,9 |
58,0 |
|
||||
Avkastning - operativt kapital, % |
20,7 |
49,8 |
|
||||||
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
0,1 |
0,2 |
|
||||||
Soliditet, % |
|
|
|
|
44,8 |
52,0 |
|
||
Bruttoinvesteringar, mnkr |
|
|
2 |
3 |
|
||||
Anslag, mnkr |
|
|
|
|
16 |
23 |
|
||
Utdelning, mnkr |
|
|
|
0 |
0 |
|
|||
Klimatavtryck |
|
Scope 1 |
17 |
17 |
|
||||
tCO2e |
|
|
Scope 2 |
0 |
0 |
|
|||
|
|
|
Scope 3 |
13 |
1 |
|
|||
Sjukfrånvaro, % |
|
|
|
3,8 |
2,9 |
|
|||
Personalomsättning, % |
|
|
- |
- |
|
||||
Antal anställda i medeltal |
|
|
32 |
32 |
|
||||
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Jaa) |
|
|
|
|||||
Redovisar enligt IFRS |
|
|
|
Nej |
|
|
|
||
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
|
|
|||||
Bolaget har satt klimatmål |
|
|
Ja |
|
|
|
|||
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
|
|
|||||
a) Rapporterar med referens. |
|
|
|
|
|||||
Könsfördelning, % |
|
|
|
|
|
|
|
||
53 |
47 |
67 |
33 |
50 |
|
50 |
|
Kvinnor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Anställda |
Ledning |
Styrelse |
|
Män |
|||||
|
|||||||||
|
|||||||||
|
|
|
|||||||
Styrelse valda för 2023/24
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 87
95
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Bolagsöversikter Övriga bolag och verksamheter
Övriga bolag och verksamheter
Det europeiska bolaget EUROFIMA och stiftelserna Norrlandsfonden och Industrifonden förvaltas i enlighet med statens ägarpolicy.
EUROFIMA
EUROFIMA European Company for the Financing of Railroad Rolling Stock erbjuder finansiering av järnvägs- fordon till sina aktieägare. Aktieägare är huvudsakligen europeiska järnvägsföretag. Bolaget bildades 1956 utifrån ett internationellt fördrag mellan ett antal europeiska stater. Genom de förändringar som skett i Europa sedan dess med en gradvis liberalisering av järnvägsmarknaden för person- tåg står bolaget inför ett antal utmaningar. Genom att an- passa strategin och bolagets statuter till dessa förändringar kan bolagets relevans i framtiden öka. Svenska staten äger 2 procent av aktiekapitalet. De största aktieägarna är Deutsche Bahn (22 procent), SNCF (22 procent) och Ferrovie dello Stato Italiane S.p.A. (13 procent).
Viktiga händelser 2022
•EUROFIMA förbättrade sina
•Under 2022 uppgick utlåningen till 1 013 miljoner euro och lånestocken minskade med 10,2 procent till 12,5 mil- jarder euro. De huvudsakliga låntagarna var Schweize- rische Bundesbahnen (SBB), Renfe och Ferrovie dello Stato Italiane (FS).
EUROFIMA beslutade om utbetalning av utdelning för 2022. Sveriges andel uppgick till 36 000 (120 000) euro.
varav cirka hälften är investerat i ett
Industrifondens styrelse och revisorer utses av regeringen. För perioden den 1 november
Norrlandsfonden
Stiftelsen Norrlandsfonden grundades 1961. Stiftelsekapi- talet är tillskjutet av LKAB och staten. Norrlandsfondens syfte är att främja utveckling i företag med tillväxtambitio- ner i Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbot- tens och Norrbottens län genom att delta i finansiering. Stiftelsens kapitalbas ska på lång sikt bevaras nominellt intakt. Norrlandsfonden erbjuder lån, konvertibla skulde- brev och olika typer av garantier till företag i norra Sverige. Särskild uppmärksamhet ska ägnas Norrbottens län och inlandskommunerna. Dessutom är Norrlandsfonden del- ägare i ett antal bolag med riskkapital- och inkubatorverk- samhet, såsom Partnerinvest Övre Norrland, Norr Sådd Holding och Arctic Business Incubator.
Industrifonden
Stiftelsen Industrifonden bildades av staten 1979. Industri- fondens syfte är att främja industriell tillväxt och förnyelse i Sverige genom att på affärsmässig grund finansiera små och medelstora företag. Stiftelsens kapitalbas ska hållas realt intakt. Allt överskott används för nya investeringar. Industrifonden investerar riskkapital i bolag med svenskt intresse. Stiftelsen är en aktiv minoritetsinvesterare, som siktar på en ägarandel om lägst 15 och högst 50 procent och som samarbetar med entreprenörer och andra investerare. Investeringshorisonten är som regel
Industrifonden har 20 medarbetare, varav 8 kvinnor och 12 män. Kapitalbasen var den 30 juni 2022 5,1 miljarder kronor,
Under 2022 uppgick det egna kapitalet i stiftelsen till drygt 1,4 miljarder kronor. Norrlandsfonden hade ett totalengage- mang om 1 510 miljoner kronor till totalt 491 kunder, varav 84 nya kunder (tillkom under 2022). Norrlandsfonden hade 18 medarbetare under 2022, varav tio kvinnor och åtta män.
Norrlandsfondens styrelse och revisorer utses av reger- ingen. För perioden den 1 juli
Rev: Johanna Sällvin, Gunnar Karlsson (KPMG). Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 210 (210) tkr. Arvode till ledamot uppgår till 105 (105) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
88 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022
96
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Avvecklade bolag och bolag under avveckling Bolagsöversikter
Avvecklade bolag och bolag under avveckling
INSTEX
Instrument in Support of Trade Exchanges (INSTEX) grundades 2019 av Frankrike, Tyskland, och Storbritan- nien. INSTEX upprättades i form av ett aktiebolag med säte i Frankrike och hade som syfte att underlätta betal- ningar i samband med legitim handel mellan Europa och Iran. Svenska regeringen har under 2020, i enlighet med riksdagens bemyndigande, förvärvat aktier till ett värde av 100 000 euro i INSTEX. Den svenska statens ägarandel uppgår till en procent. Även Belgien, Danmark, Finland, Nederländerna, Norge och Spanien ingår som aktieägare.
Ett viktigt skäl till svenskt delägarskap var att regeringen, liksom övriga EU, fäster stor vikt vid att Iran fortsatt kvar- står i den kärntekniska överenskommelsen (Joint Compre-
hensive Plan of Action – JCPOA). INSTEX ansågs vara en viktig del av EU:s gemensamma ansträngningar för att åstadkomma detta och skulle bidra till att europeiska länder kunde leva upp till sina ekonomiska åtaganden under
JCPOA.
I mars 2023 beslutade de tio ägarländerna att likvidera INSTEX. På grund av bristande samarbete från Irans sida har bolaget inte kunnat fullgöra sitt mandat. Likvidationen av bolaget är pågående.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 89
97
Skr. 2022/23:140 Bilaga
98
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Övrigt |
|
Statligt ägande i modern tid..................... |
92 |
Redovisningsprinciper............................... |
97 |
Propositionsförteckning ........................... |
98 |
Statens ägarpolicy.................................... |
101 |
Principer för bolagsstyrning |
|
i bolag med statligt ägande.............................. |
106 |
Principer för ersättning och andra |
|
anställningsvillkor för ledande |
|
befattningshavare i bolag med |
|
statligt ägande..................................................... |
111 |
Principer för extern rapportering |
|
i bolag med statligt ägande.............................. |
114 |
Bolagens rapportdatum.......................... |
117 |
Adresser ...................................................... |
118 |
Definitioner och förkortningar .............. |
120 |
Bild: PostNord har introducerat gröna korridorer mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. Det innebär att PostNord nu kan erbjuda sina kunder fossilfria transporter på sträckorna. Något som företag med höga klimatambitioner efterfrågar och en viktig milstolpe i PostNords klimatomställning.
99
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Övrigt Statligt ägande i modern tid
Statligt ägande i modern tid
Förvaltningen av bolagen med statligt ägande har sedan 1969 huvudsakligen varit samlad inom Regeringskansliet. Skälen till varför bolag har bildats eller fått ett statligt ägande har förändrats över tiden. Sammanställningen nedan sammanfattar de viktigare händelserna i bolags- portföljen.
1969 Industridepartementet bildas dit förvaltningen av flertalet av bolagen med statligt ägande förs.
1970 Statsföretag bildas för att samordna de stora aktiebolagen inom
1974
1977 Svenska Varv bildas i samband med att staten övertar
1978 SSAB, Skandinaviens ledande ståltillverkare, bildas i en rekonstruktion av Sveriges tre största handelsstålverk. Staten och Statsföretag äger 75 procent och Gränges 25 procent av SSAB.
1979 Kockums införlivas i Svenska Varv.
1980 SSAB och Statsföretag svarar tillsammans för
20 procent av landets industriinvesteringar.
1981 Staten överlåter sin
1982 Svenska Varv rekonstrueras. Nedläggningen av storvarven fortsätter.
1984 Nokia köper 70 procent av satellit- och
1985 Statsföretag byter namn till Procordia. Procordia omstruktureras genom försäljning och köp av företag.
1986 Det statligt helägda Sveriges Petroleum och Olje- konsumenternas förbund, OK, går ihop och bildar OK Petroleum, OKP, med statliga finska Neste som delägare. Första delprivatiseringen av SSAB sker genom att Gränges andel köps in och en tredjedel av aktierna i SSAB säljs till ett fåtal institutioner.
1987 Procordia börsnoteras i samband med en nyemission. Staten övertar Grängesbergs Gruvor från SSAB.
1988 Affärsverket Statens Järnvägar delas, Banverket får ansvar för bannätet och affärsverket Statens Järnvägar (SJ) för tågtrafiken.
1989 Procordia, Pharmacia och Volvos livsmedelsbolag Provendor bildar den nya
1990
1991 Riksdagen beslutar att helt eller delvis privatisera
35 företag och att avveckla Förvaltningsaktiebolaget Fortia. Celsius Industrier, tidigare Svenska Varv, byter skepnad till försvarskoncern när det slås samman med Telub och FFV, ombildas till aktiebolag, samt köper Bofors.
1992 Domänverket blir Domän AB. Statens Vattenfalls- verk blir Vattenfall AB och därmed avskiljs stomkraftnätet och utlandsförbindelser i ett nytt affärsverk – Affärsverket Svenska Kraftnät. Statens ägarandel i SSAB bjuds ut i ett publikt erbjudande i form av köprätter i kombination med en statsobligation. SBAB blir helt konkurrensutsatt. SAS förvärvar 50 procent av Linjeflyg och bildar ett helt integre- rat inrikesflyg. Gota Bank går i konkurs och förvärvas av staten. Securum bildas för att ta hand om de problem- krediter som uppstått i Nordbanken till följd av finans- krisen.
1993 Byggnadsstyrelsen upphör och myndigheter kan agera fritt på fastighetsmarknaden. Vasakronan övertar statens kommersiella fastigheter. Volvo och staten kommer överens om att verka för en uppdelning av Procordia i två delar. Staten blir huvudägare i Pharmacia AB, inriktat på läkemedel, och Volvo blir huvudägare i AB Procordia som verkar inom branscherna för livsmedel, tobak med mera. Regeringen säljer 75 procent av statens aktier i försvars- koncernen Celsius men behåller röstmajoriteten och aktien noteras på Stockholms Fondbörs
92 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022
100
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Statligt ägande i modern tid Övrigt
Statligt ägda bolag representerar starka varumärken och spelar en viktig roll i det svenska samhället. Flera av bolagen har startat som affärsverk, affärsverksamhet inom myndighet eller statliga monopol. Sammansättningen i portföljen förändras över tid och med tiden.
bud på NCB. Securum skjuter till 10 miljarder kronor för att rädda Nordbanken. Televerket ombildas till Telia AB.
1994
1995 V&S Vin & Sprits monopol på tillverkning av sprit- drycker och på import av sprit, vin och starköl upphör. Pharmacia och det amerikanska läkemedelsbolaget UpJohn går ihop.
1996 Staten skjuter till 600 miljoner kronor till Amu- Gruppen (senare Lernia) för att rädda företaget från konkurs.
1997 SBL Vaccin säljs till Active i Malmö. Svenska Penninglotteriet och Tipstjänst AB går ihop och byter namn till Svenska Spel AB. Merita och Nordbanken offent- liggör sin avsikt att gå samman och bildar MeritaNord- banken.
1998 Enheten för statligt ägande bildas på Näringsdepar- tementet och ges förvaltningsansvar för en stor del av bolagen med statligt ägande.
1999 Resterande aktieinnehav i Pharmacia & UpJohn säljs. Sveaskog AB bildas genom överföring av skogstillgångar från AssiDomän. Staten säljer sina aktier i SAQ Kontroll (bolagiserat 1995 från Statens Anläggningsprovning i samband med att besiktningsmonopolet avskaffades) och Värdepapperscentralen (VPC).
2000 Återstående aktieinnehav i Celsius (25 procent) säljs till försvarskoncernen Saab. Telia börsintroduceras. Vatten- fall blir ett av Nordeuropas största energibolag genom förvärven av de tyska energibolagen VEAG och LAUBAG för 14 miljarder kronor. Nordea Bank går samman med UniDanmark och norska Kreditkassen och blir en nordisk bank. Statens ägarandel i banken minskar till 18,2 procent. Affärsverket Statens Järnvägar delas upp i sex olika bolag. Det nya SJ AB får ansvar för persontrafiken. De andra bolagen är EuroMaint, Green Cargo, Jernhusen, TraffiCare och Unigrid.
2001 Sveaskog förvärvar AssiDomän AB. Flygkoncernen SAS, vilket tidigare ägts via tre olika nationella moderbolag, får ett gemensamt nybildat moderbolag, SAS AB, i vilket tidigare aktieägare får nyemitterade aktier. Staten äger där- efter 21,4 procent av SAS AB.
2002 Telia och finska Sonera går samman till TeliaSonera och skapar den ledande teleoperatören i Norden. Staten äger därefter 46 procent av TeliaSonera.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 93
101
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Övrigt Statligt ägande i modern tid
Historisk utveckling i den statliga bolagsportföljen
mdkr / tusental (anställda) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal bolag |
|||
500 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
200 |
400 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
160 |
300 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
120 |
200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
80 |
82 |
84 |
86 |
88 |
90 |
92 |
94 |
96 |
98 |
00 |
02 |
04 |
06 |
08 |
10 |
12 |
14 |
16 |
18 |
20 |
22 |
|
Antal anställda exkl. intressebolag |
|
Omsättning (real) exkl. intressebolag |
|
|
|
|
Antal bolag |
|||||||||||||
|
Periodens resultat (real)a) |
|
|
Utdelning (real) statens ägarandel |
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
Dotterbolagen till Celsius Industrier AB och Procordia AB särredovisades framtill 1987 men behandlades därefter på samma sätt som övriga koncerner, vilket förklarar den kraftiga minskningen i antal bolag.
a) Definitionen har periodvis ändrats, exempelvis tidigare resultat före skatt.
Statistiken ovan är så som den presenterats i respektive års redogörelse för bolag med statligt ägande och beaktar därmed inte föränd- ringar i redovisningsprinciper eller portföljsammansättning under perioden. Datapunkter ingår i den utsträckning de funnits tillgängliga.
2003 Statens aktier i Svenska Skogsplantor överlåts till det likaså helstatligt ägda Sveaskog. Staten förvärvar ABB:s innehav om 35 procent i Svensk Exportkredit (SEK) och blir efter förvärvet ensam ägare till SEK.
2005 Staten skjuter till 600 miljoner kronor till Green Cargo. ”Svensk kod för bolagsstyrning” (Koden), som syftar till att bidra till en förbättrad styrning av svenska aktiebolag, börjar tillämpas av Stockholmsbörsen och utgör även en del av statens ägarpolitik. Innovationsbron bildas med uppgift att investera i tillväxtbolag. Riksdagen utvidgar SBAB:s uppdrag till att även omfatta inlåning från allmänheten.
2006 Staten avyttrar sin sista aktie i SAKAB AB, vilket var en rest sedan 1992 då huvudmannaskapet för hante- ringen av farligt avfall överförts på en privat aktör.
2007 Staten minskar sitt innehav i TeliaSonera (nuvarande Telia Company) och säljer aktier för 18 miljarder kronor. Staten äger därefter 37,3 procent i bolaget. Riksdagen beslutar att ge regeringen mandat att sälja vissa av bolagen med statligt ägande.
2008 Staten säljer sina innehav i OMX till Borse Dubai (varefter Nasdaq tar över ägandet), i Vin&Sprit till franska Pernod Ricard och i Vasakronan till AP Fastigheter. För- säljningarna ger intäkter motsvarande 81 miljarder kronor. SEK och Almi tillförs nytt kapital, i samband med detta överlåts aktierna i Venantius till SEK. Fouriertransform bildas i syfte att investera i forsknings- och utvecklings- verksamhet inom fordonsklustret. Staten tar, genom Riks- gäldskontoret, i november över ägandet i Carnegie Invest- ment Bank och Max Matthiessen. Övertagandet sker på grundval av stödlagen för att värna stabiliteten i den finan- siella sektorn. Aktierna avyttras under 2009.
94 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022
102
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Statligt ägande i modern tid Övrigt
Jämställdhet i fokus i den statliga bolagsportföljen
%
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
00 |
01 |
02 |
03 |
04 |
05 |
06 |
07 |
08 |
09 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
||
Kvinnor |
|
|
|
|
Män |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
Ordförande |
|
|
|
|
|
Ordförande |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
Styrelse inkl. ordf. |
|
|
|
|
Styrelse inkl. ordf. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
Vd |
|
|
|
|
|
|
|
Vd |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
I drygt två decennier har staten som ägare arbetat för att jämställdhet och mångfald ska integreras i bolagens verksamhet, snarare än att vara sidoordnade strukturer. Den statliga bolagsportföljen är ett bevis på att det går att uppnå jämställda styrelser och ledningsgrupper.
2009 Svevia och Vectura Consulting bildas ur tidigare verksamheter inom Banverket och Vägverket. Staten deltar i nyemissioner i Nordea Bank och SAS. Samgåendet mellan Posten och Post Danmark slutförs och bildar ett nytt bolag, i dag PostNord. Apoteksmonopolet avvecklas och bolagen Apoteksgruppen, APL och Apotekens Service avskiljs från Apoteket. Statens aktie i Kasernen Fastighetsaktiebolag förs över till Vasallen AB.
2010 Försäljningen av 465 apotek slutförs som ett led i omregleringen av apoteksmarknaden. Dessutom överförs 150 apotek till Apoteksgruppen. Infranord AB bildas av Banverket Produktions verksamhet. Det nybildade bolaget Swedavia AB tar över flygplatsverksamheten för tio natio- nellt strategiska flygplatser från Luftfartsverket. Staten del- tar i nyemission i SAS. ESS AB bildas i syfte att planera och bygga den europeiska spallationskällan i Lund och ett cen- trum för databearbetning i Köpenhamn. Inlandsinnovation AB bildas i syfte att bedriva finansieringsverksamhet och främja innovation och företagande i norra Sveriges inland.
2011 Förvaltningen av bolagen med statligt ägande flyttas över från Näringsdepartementet till Finansdepartementet. Staten säljer 255 miljoner aktier i Nordea Bank för 19 mil- jarder kronor och minskar sitt ägande från 19,9 procent till 13,5 procent. Aktierna i Ersättningsmark i Sverige AB delas ut från Sveaskog till staten. Bolaget äger 100 000 hektar produktiv skogsmark som ska användas som ersätt- ningsmark för skyddsvärd skog. Metria som säljer analyser, tjänster och produkter baserade på geografisk information bildas ur Lantmäteriet. Arbetslivsresurs AR AB (bildat 2005 av Samhall resurs och AMS Arbetslivstjänster) säljs för 145 miljoner kronor.
2012 SAS brottas med stora lönsamhetsproblem och för att säkra bolagets likviditet går staten, tillsammans med övriga stora ägare och ett antal banker, med i en kredit- facilitet om 3,5 miljarder kronor. Bilprovningen slutför delförsäljning av stationsnätet genom att dela bolaget i två delar. Minoritetsägarna tar över det stationsnät som varit till försäljning medan majoritetsägaren, staten, behåller res- terande del av Bilprovningen och blir
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 95
103
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Övrigt Statligt ägande i modern tid
2013 Almi och Innovationsbron slås samman i syfte att skapa en gemensam organisation för finansiering i tidiga faser av bolagsbildningar. Förvaltningen av Saab Auto- mobile Parts (senare Orio), reservdelstillverkaren vilken Riksgäldskontoret tagit i pant för ett lån till biltillverka- ren Saab, flyttas till Finansdepartementet. Staten avveck- lar hela sitt återstående ägande i Nordea Bank (13,4 pro- cent) genom att vid två tillfällen under året sälja aktier för 41 miljarder kronor. Staten säljer Vectura Consulting till teknikkonsultföretaget Sweco för knappt en miljard kronor.
2014 SAS säger upp lånelöftet genom kreditfaciliteten till bland andra staten efter att ha förbättrat bolagets lönsam- het och stärkt den finansiella ställningen via en emission av preferensaktier på kapitalmarknaden. Apotekens Service avbolagiseras då ansvar och verksamhet överförs till den nya
2015 Förvaltningen av bolagen med statligt ägande flyttas från Finansdepartementet till Näringsdepartementet och ges förvaltningsansvar för ytterligare åtta bolag och två stiftelser. Likvidationen av Ersättningsmark avslutas.
2016 Staten minskar sitt innehav i SAS i ett auktionsför- farande tillsammans med norska staten. Efter försäljningen äger staten ca 17,2 procent av antalet stamaktier. Statens intäkter från försäljningen uppgår till 213,9 miljoner kronor. Efter beslut av riksdagen bildas det nya riskkapitalbolaget Saminvest i enlighet med regeringens förslag på en ny risk- kapitalstruktur som ska investera i investeringsteam, så kallade venture
2017 Den 1 januari tillförs aktierna i de två statliga risk- kapitalbolagen Fouriertransform och Inlandsinnovation till Saminvest. SAS genomförde en nyemission av stamaktier, svenska staten tecknade inte aktier i denna nyemission var- för statens ägarandel sjönk från 17,2 procent till 14,8 pro- cent. Den danska och den svenska regeringen slöt avtal om att stödja genomförandet av den nya produktionsmodellen för PostNords danska verksamhet (Post Danmark). LKAB och Vattenfall bildade tillsammans med SSAB ett joint ven- ture för att utveckla initiativet HYBRIT med målsättningen att ta fram en tillverkningsprocess för stål som släpper ut vatten i stället för koldioxid. Regeringen beslutade att sälja
Apoteksgruppen i Sverige Holding AB till Euroapotheca UAB. Likvidationen av European Spallation Source ESS AB avslutas.
2018 Beslutas att Bostadsgaranti ska träda i frivillig likvi- dation. Svenska Spel anpassar organisationen inför ny spel- reglering och Telia Companys utträde ur Eurasien slutförs. Swedish National Road Consulting AB (SweRoad) avyttras av Trafikverket.
2019 Staten förvärvar Svensk Turism Aktiebolags aktier i V.S. VisitSweden AB och blir ensam ägare av bolaget. Telia Company förvärvade samtliga aktier i Bonnier Broadcas- ting inklusive varumärkena TV4, C More och finska MTV. Beslutas att Swedesurvey ska träda i frivillig likvidation.
2020 Staten tillskjuter till följd av
2021 Statens Bostadsomvandling AB Sbo övertar i oktober
2021 statens aktier i Vasallen AB. Överlåtelsen från staten sker genom ett aktieägartillskott. Regeringen fattar beslut om propositionen Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillig- het som grund (prop. 2021/22:58). Propositionen innefattar bl.a. förslag om nya ersättningsmarker och ett nytt markför- säljningsprogram från Sveaskog AB.
2022 I februari 2022 tillkännager SAS sin omfattande trans- formationsplan för verksamheten, SAS FORWARD. Staten säljer Metria till Sikri Holding AS och Orio till Hedin Mobi- lity Group AB. Riksdagen bemyndigar i juni 2022 regeringen att besluta om kapitaltillskott på totalt högst 880 miljoner kronor under
96 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022
104
Skr. 2022/23:140 Bilaga
Redovisningsprinciper
Den konsoliderade redovisningen är en sammanställning av finansiell information som upprättats av de berörda bolagen. Bolag som ingår i den konsoliderade redovis- ningen är de aktiebolag där statens aktieinnehav förval- tas av Regeringskansliet samt organisationen Svenska skeppshypotekskassan. I den konsoliderade redovisningen ingår inte aktiebolag som förvaltas av andra myndigheter än Regeringskansliet eller av statliga stiftelser. Bolag där staten har en ägarandel som understiger 20 procent eller är under avveckling, ingår inte heller i den konsoliderade redovisningen. Dotterbolag utgörs av bolag där staten har en kapitalandel motsvarande 50 procent eller mer. Intressebolag, dvs. där staten har en kapitalandel under- stigande 50 procent har, i det fall staten äger 20 procent eller mer, medräknats efter ägarandel vad gäller resultat.
Den konsoliderade redovisningen bygger som framgått på finansiell information som upprättats och inrapporterats av respektive bolag. Denna konsoliderade redovisning är inte att jämställa med en koncernredovisning. Anledningen till detta är att bolagen med statligt ägande inte utgör en kon- cern och därför upprättas inte heller en koncernredovisning enligt gällande redovisningslagstiftning. Sammanställ- ningen syftar därför till att, i finansiella termer, på bästa möjliga sätt ge en samlad och tydlig bild av förvaltningen av bolagen med statligt ägande. För att möjliggöra detta utan att tillämpa konsolideringsmetoder enligt gällande redovisningslagstiftning lämnas nedan en beskrivning
av grunderna för sammanställningen.
Inrapporteringen till Regeringskansliet från bolag med statligt ägande baseras på den gängse presentationsform som gäller inom näringslivet. Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys har dock komprimerats.
I rapporteringen för den konsoliderade redovisningen har vissa justeringar gjorts och för dessa ansvarar Regerings- kansliet (se nedan). Bolagsbeskrivningarna som presente- rar respektive bolag baseras huvudsakligen på bolagens egna uppgifter. Till följd av olika beräkningsmetoder kan de nyckeltal som redovisats i den konsoliderade redovis- ningen skilja sig från de nyckeltal bolagen själva redovisat (se avsnittet Definitioner).
Redovisningsprinciper Övrigt
För den konsoliderade redovisningen gäller följande.
•De bolag som ingår i sammanställningen är av olika karaktär, storlek och tillämpar till viss del olika regelverk vid upprättandet av sina finansiella rapporter. Rapporte- ringen till Regeringskansliet är en komprimerad uppställ- ningsform med inslag av både IFRS och svenska redovis- ningsprinciper, där bolagen redovisat i enlighet med de principer som tillämpas i respektive bolag. En del bolag, bl.a. de finansiella bolagen som redovisar enligt lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, anpassar sin inrapportering till Regeringskansliets rapporteringsformat för att konsoli- deringen ska bli praktiskt genomförbar. En del bolag tillämpar BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncern- redovisning (K3).
•Av regeringens riktlinjer för extern rapportering i bolag med statligt ägande framgår att bolagens finansiella rap- porter ska upprättas med utgångspunkt i de krav som ställs på bolag med aktier noterade på Nasdaq Stockholm. Bolag med statligt ägande ska som huvudregel upprätta sin redo- visning enligt IFRS.
•Intressebolag har redovisats enligt kapitalandelsmetoden. Innebörden är att resultatet efter skatt i intressebolaget motsvarande statens ägarandel har tagits in i den konso- liderade resultaträkningen och ingår i rörelseresultatet. På motsvarande sätt har ägarens andel i intressebolagets eget kapital tagits in i den konsoliderade balansräkningen.
•För dotterbolag i vilka det finns en minoritet har resultat- räkningen och balansräkningen justerats. Justeringarna innebär att minoritetens andel i dotterbolagets resultat redovisas som en avdragspost i anslutning till resultat från andelar i intressebolag. Minoritetens andel i dotter- bolagets kapital redovisas som en separat post i det egna kapitalet i koncernbalansräkningen.
•Transaktioner mellan bolag som ingår i sammanställ- ningen har inte eliminerats. Detta överensstämmer inte med sedvanliga konsolideringsmetoder för koncern- interna mellanhavanden. Skälet till detta är, som inled- ningsvis beskrevs, att bolagen tillsammans inte utgör en koncern. Av den anledningen tillhandahåller de rappor- terande bolagen heller inte de underlag som möjliggör sådana elimineringar.
•Vissa nyckeltal har inte beräknats för de finansiella bolagen. Skälet till detta är framför allt att det kapital som de finansiella bolagen binder i rörelsen är av en annan karaktär jämfört med det stora flertalet övriga bolag.
För information om redovisningsprinciper i respektive bolag hänvisas till respektive bolags årsredovisning.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 97
105
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Övrigt Propositionsförteckning
Propositionsförteckning
Bolag / Proposition
Akademiska Hus
(prop. 1991/92:44, bet. 1991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107) (prop. 1992/93:37, bet. 1992/93:FiU8, rskr. 1992/93:123) (prop. 1997/98:137, bet. 1997/98:FiU25, rskr. 1997/98:252)
(prop. 2010/11:1 utgiftsområde 24, bet 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139, 140) (prop. 2013/14:1 utgiftsområde 24, bet. 2013/14:NU1, rskr. 2013/14:103)
Almi
(prop. 1993/94:40, bet. 1993/94:NU11, rskr. 1993/94:80) (prop. 1994/95:150, bet. 1994/95:NU28)
(prop. 2008/09:73, bet. 2008/09:FiU17, rskr. 2008/09:47) (prop. 2009/10:148, bet. 2009/10:NU25, rskr. 2009/10:361) (prop. 2011/12:99, bet. 2011/12:FiU21, rskr. 2011/12:282) (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:104) (prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21, rskr. 2019/20:340) (prop. 2019/20:167, bet. 2019/20:FiU60, rskr. 2019/20:296)
APL, Apoteket, Apoteksgruppen
(prop. 1970:74, bet. 1970:2LU, rskr. 1970:234)
(prop. 1984/85:170, bet. 1984/85:SoU29, rskr. 1984/85:357) (prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302) (prop. 1996/97:27, bet. 1996/97:SoU5, rskr. 1996/97:58)
(prop. 2001/02:63, bet. 2001/02:SoU10, rskr. 2001/02:194) (prop. 2004/05:70, bet. 2004/05:SoU13, rskr. 2004/05:217) (prop. 2005/06:70, bet. 2005/06:SoU15, rskr. 2005/06:198) (prop. 2006/07:78, bet. 2006/07:SoU12, 2006/07:153)
(prop. 2007/08:87, bet. 2007/08:SoU 17, 2007/08:182) (prop. 2007/08:142, bet. 2007/08:SoU20, 2007/08:255) (prop. 2008/09:145, bet. 2008/09: SoU21, rskr.2008/09:226) (prop. 2008/09:190, bet. 2008/09: SoU25, rskr.2008/09:288) (prop. 2009/10:96, bet. 2009/10: SoU10, rskr.2009/10:222) (prop. 2009/10:138, bet. 2009/10: SoU23, rskr. 2009/10:288) (prop. 2012/13:128, bet. 2012/13:SoU26, rskr. 2012/13:279) (prop. 2016/17:181, bet. 2016/17:NU24, rskr. 2016/17:333) (prop. 2017/18:157, bet. 2017/18:SoU24, rskr. 2017/18:353) (prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:NU1, rskr. 2020/21:145) (prop. 2022/23:45, bet. 2022/23:SoU11, rskr. 2022/23:164)
Arlandabanan Infrastructure
(prop. 1993/94:39, bet. 1993/94:TU6, rskr. 1993/94:74) (prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436) (prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:TU1, rskr. 2005/06:81) (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:TU1, rskr. 2006/07:35) (prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:TU1, rskr. 2010/11:138)
Bilprovningen
(prop. 1963:91, SU 1963:83, bet. 3LU 1963:22, rskr. 1963:198) (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92) (prop. 1993/94:167, bet. 1993/94:TU35, rskr. 1993/94:433) (prop. 1994/95:69, bet. 1994/95:TU8, rskr. 1994/95:137)
(prop. 1996/97:1 utgiftsområde 22, bet. 1996/97:TU1, rskr. 1996/97:115) (prop. 2009/10:32, bet. 2009/10:TU8, rskr. 2009/10:161)
(prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10, rskr. 2009/10:162)
Dramaten
(prop. 1992/93:100, bet. 1992/93:KrU20, rskr. 1992/93:315) (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129) (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145)
EUROFIMA (prop. 1955:211)
(prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU36, rskr. 1992/93:348)
Green Cargo
(prop. 1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11, rskr. 1999/00:238) (prop. 2003/04:127 bet. 2003/04:NU15, rskr. 2003/04:286) (prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:NU1, rskr. 2020/21:145)
Göta kanalbolag
(prop. 1977/78:119, bet. 1977/78:TU22, rskr. 1977/78:291) (prop. 1991/92:134, bet. 1991/92:NU33, rskr. 1991/92:351) (prop. 1992/93:51, bet. 1992/93:NU15, rskr. 1992/93:97)
(prop. 1993/94:100, bet. 1993/94:NU16, rskr. 1993/94:224) (prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:FiU21, rskr. 2014/15:255) (prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:NU1, rskr. 2015/16:89) (prop. 2016/17:181, bet. 2016/17:NU24, rskr. 2016/17:333)
Bolag / Proposition
Industrifonden
(prop. 1978/79:123, bet. 1978/79:NU59, rskr. 1978/79:415) (prop. 1992/93:82, bet. 1992/93:NU19, rskr. 1992/93:145) (prop. 1994/95:100, bet. 1994/95:NU18, rskr. 1994/95:300)
Infranord
(prop. 2009/10:10, bet. 2009/10:TU5, rskr. 2009/10:59)
Jernhusen
(prop. 1999/00:78, bet. 1999/2000:TU11, rskr. 1999/2000:238) (prop. 2008/09:35, bet. 2008/09:TU2, rskr. 2008/09:145) (prop. 2008/09:176, bet. 2008/09:TU18, rskr. 2008/09:293) (prop. 2011/12:76, bet. 2011/12:TU5, rskr. 2011/12:247)
(prop. 2015/16:1 utg.omr. 24, bet. 2015/16:NU1, rskr. 2015/16:90)
Lernia
(prop. 1992/93:152, bet. 1992/93:AU6, rskr. 1992/93:175) (prop. 1993/94:126, bet. 1993/94:UbU10, rskr.1993/94:341) (prop. 1995/96:145, bet. 1995/96:Ubu8, rskr. 1995/96:224) (prop. 1996/97:55, bet. 1996/97:AU6, rskr. 1996/97:108) (Skr. 1996/97:95, bet. 1996/97:AU10, rskr. 1996/97:188) (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:103) (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364)
LKAB
(prop. 1883:18) (prop. 1882:14) (prop. 1907:107) (prop. 1927:241) (prop. 1934:270)
(prop. 1977/78:96, bet. 1977/78:NU50, rskr. 1977/78:225) (prop. 1978/79:87, bet. 1978/79:NU30, rskr. 1978/79:240) (prop. 1979/80:79, bet. 1979/80:NU72, rskr. 1979/80:380) (prop. 1981/82:32, bet. 1981/82:TU7, rskr. 1981/82:116)
(prop. 1981/82:56, bet. 1981/82:NU13, rskr. 1981/82:82) (prop. 1980/81:128, bet. 1980/81:NU48, rskr. 1980/81:301) (prop. 1982/83:120, bet. 1982/83:NU38, rskr. 1982/83:306) (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92)
Miljömärkning Sverige
(prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:NU1, rskr. 1997/98:131) (prop. 2005/06:105, bet. 2005/06:LU33, rskr. 2005/06:377) (prop. 2011/12:99, bet. 2011/12:FiU21, rskr. 2011/12:282)
Operan
(prop. 1992/93:100, bet. 1992/93:KrU20, rskr. 1992/93:315) (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129) (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145)
PostNord
(prop. 1992/93:132, bet. 1992/93:TU11, rskr. 1992/93:152) (prop. 1993/94:38, bet. 1993/94:TU9, rskr. 1993/94:119) (prop. 1995/96:218, bet. 1996/97:TU3, rskr. 1996/97:34) (prop. 1997/98:127, bet. 1997/98:TU13, rskr. 1997/98:304) (prop. 1998/99:95, bet. 1998/99:TU11, rskr. 1998/99:237) (prop. 2007/08:143, bet. 2007/08:NU13, rskr. 2007/08:253) (prop. 2009/10:216, bet. 2009/10:TU19, rskr. 2009/10:378) (bet. 2010/11:NU7, rskr. 2010/11:190)
(prop. 2017/18:39, bet. 2017/18:FiU28, rskr. 2017/18:114)
RISE, Research Institutes of Sweden
(prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284) (prop. 2001/02:2, bet. 2001/02:NU:5, rskr. 2001/02:64) (prop. 2004/05:80, bet. 2004/05:UbU15, rskr. 2004/05:289) (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:NU1, rskr. 2006/07:62) (prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160) (prop. 2012/13:30, bet. 2012/13:UbU3, rskr. 2012/13:152) (prop. 2012/13:99, bet. 2012/13:FiU21, rskr. 2012/13:287) (prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:NU1, rskr. 2016/17:103)
Samhall
(prop. 1977/78:30, bet. 1977/78:AU16, rskr. 1977/78:74)
(prop. 1978/79:25 bil 9, 1 & 2, bet. 1978/79:AU17, rskr. 1978/79:118) (prop. 1978/79:139, bet. 1978/79:AU29, rskr. 1978/79:293)
(prop. 1982/83:149, bet. 1982/83:AU25, rskr. 1982/83:153) (prop. 1991/92:91, bet. 1991/92:AU16, rskr. 1991/92:249) (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:AU1, rskr. 2000/01:103)
(prop. 2011/12:1 utg.omr. 14, bet. 2011/12:AU2, rskr. 2011/12:88) (bet. 2021/22:AU4, rskr. 2021/22:10)
98 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022
106
Bolag / Proposition
Saminvest
(prop. 2015/16:110, bet. 2015/16:NU23, rskr. 2915/16:295)
SAS
(prop. 1989/90:16, bet. 1989/90:TU6, rskr. 1989/90:35) (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92) (prop. 1992/93:59, bet. 1992/93:TU20, rskr. 1992/93:209) (prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302) (prop. 1996/97:126, bet. 1996/97:TU9, rskr. 1996/97:232) (prop. 2000/01:124, bet. 2000/01:TU17, rskr. 2000/01:253) (prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40, rskr. 2008/09:192) (prop. 2009/10:121, bet. 2009/10: FiU35, rskr. 2009/10:220) (prop. 2012/13:46, bet. 2012/13:NU10, rskr. 2012/13:102) (prop. 2019/20:136, bet. 2019/20:FiU52, rskr. 2019/20:188) (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364) (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:419) (prop. 2021/22:258, bet. 2021/22:FiU48, rskr. 2021/22:438) (prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:NU1, rskr. 2022/23:99)
SBAB
(prop. 1993/94:76, bet. 1993/94:BoU06, rskr. 1993/94:115) (prop. 1993/94:228, bet. 1993/94:BoU20, rskr. 1993/94:374) (prop. 1994/95:219, bet. 1994/95:BoU20, rskr. 1994/95:417)
(prop. 2001/02:1 Bilaga 6, utg.omr.2, bet. 2001/02:FiU2, rskr. 2001/02:129) (prop. 2005:06:1, bet. 2005/06:FiU2, rskr.
(prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:NU16, rskr. 2006/07:217) (prop. 2008/09:104, bet. 2008/09:FiU39, rskr. 2008/09:217) (mot. 2010/11:N1, bet. 2010/11:NU7, rskr. 2010/11:190)
SEK, Svensk Exportkredit
(prop. 1962:125, bet. 1962:SU110, bet. 1962:BaU22, rskr.1962:272 & 275) (prop. 1981/82:181, bet. 1981/82:NU52, rskr. 1981/82:427)
(prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302) (prop. 2002/03:142, 2002/03:NU14, rskr. 2002/03:244) (prop. 2008/09:73, bet. 2008/09:FiU1, rskr. 2008/09:47) (prop. 2008/09:86, bet. 2008/09:NU12, rskr. 2008/09:125)
(prop. 2015/16:1, utg.omr. 24, bet. 2015/16:NU1, rskr. 2015/16:89) (prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21, rskr. 2019/20:340)
SJ
(prop. 1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11, rskr. 1999/2000:238) (Skr. 2001/02:141, bet. 2001/02:TU14, rskr. 2001/02:281)
(prop. 2002/03:86, bet. 2002/03:NU13, rskr. 2002/03:343) (prop. 2005/06:160, bet. 2005/06:TU5, rskr. 2005/06:308) (prop. 2008/09:176, bet. 2008/09:TU18, rskr. 2008/09:293)
SOS Alarm
(prop. 1972:129, bet. 1972:TU20, rskr. 1972:329) (prop.1990/91:87, bet. 1990/91:TU28, rskr. 1990/91:369) (prop.1992/93:132, bet. 1992/93:TU11, rskr. 1992/93:152) (prop.1992/93:200, bet. 1992/93:TU30, rskr. 1992/93:943) (prop.1993/94:150, bet. 1993/94:TU38, rskr. 1993/94:432)
Specialfastigheter
(prop. 1991/92:44, bet. 1991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107) (prop. 1992/93:37, bet. 1992/93:FiU8, rskr. 1992/93:123) (prop. 1997/98:137, bet. 1997/98:FiU25, rskr. 1997/98:252) (prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:NU1, rskr. 2021/22:113)
SSC, Svenska rymdaktiebolaget
(prop. 1972:48, bet. 1972:NU37, rskr. 1972:216)
(prop. 1978/79:142, bet. 1978/79:NU36, rskr. 1978/79:292) (prop. 1985/86:127, bet. 1985/86:NU21, rskr. 1985/86:305) (prop. 2021/22:99, bet. 2021/22:FiU21, rskr. 2021/22:402)
(prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:466) (prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:UbU1, rskr. 2022/23:108)
Statens Bostadsomvandling
(prop. 1997/98:119, bet. 1997/98:BoU10, rskr. 1997/98:306) (prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:FiU27, rskr. 1997/98:317) (prop. 2001/02:4, bet. 2001/02:NU4, rskr. 2001/02:118)
(prop. 2001/02:58, bet. 2001/02:BoU4, rskr. 2001/02:160) (prop. 2001/02:100, bet. 2001/02:FiU21, rskr. 2001/02:326) (bet. 2002/03:BOU10, rskr. 2002/03:216)
(prop. 2003/04:1, bet. 2003/04:FiU11, rskr. 2003/04:49) (prop. 2003/04:100, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:273) (prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21, rskr. 2019/20:340)
Skr. 2022/23:140
Bilaga
Propositionsförteckning Övrigt
Bolag / Proposition
Sveaskog
(prop. 1998/99:1 utg.omr. 24, bet. 1998/99:NU1, rskr. 1998/99:108) (prop. 1999/2000:1utg.omr. 24, bet.1999/2000:NU1, rskr.1999/2000:111) (prop. 2001/02:39, bet. 2001/02:NU7, rskr. 2001/02:108)
(prop. 2002/03:24, bet. 2002/03:NU4, rskr. 2002/03:107)
(prop. 2004/05:1 utg.omr. 24, bet. 2004/05:NU1, rskr. 2004/05:117) (prop. 2009/10:169, bet. 2009/10:NU22, rskr. 2009/10:384)
(prop. 2021/22:58, bet. 2021/22:MJU18, rskr. 2021/22:207)
Svedab
(prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr. 1990/91:379) (prop. 1992/93:100 bil. 7, bet. 1994/95:TU2, rskr. 1994/95:50) (prop. 1996/97:161, bet. 1997/98:TU6, rskr. 1997/98:32)
(prop. 1999/2000:66, bet. 1999/2000:TU10, rskr. 1999/2000:237) (prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2, rskr. 2001/02:126)
(prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:TU1, rskr. 2006/07:35) (prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:TU1, rskr. 2009/10:117) (prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:TU1, rskr. 2010/11:138) (prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:TU1, rskr. 2022/23:86)
Svenska Skeppshypotek (prop. 1929:160)
(prop. 1963:78)
(prop. 1965:99, bet. 1965:BaU38, rskr. 1965:289) (prop. 1971: 76, bet. NU 1971:18)
(prop. 1980/81:58, bet. 1980/81:NU21, rskr. 1980/81:110) (prop. 1987/88:25, bet. 1987/88: NU12, rskr. 1987/88:112) (prop. 1990/91:190, bet. 1991/92:NU32)
(prop. 1993/94:216, bet.1993/94:NU27) (prop. 1995/96:220, bet. 1996/97:KU03)
(prop. 1997/98:136, bet.1997/98: KU31, rskr. 1997/98:119)
(prop. 1998/99:1, bet. 1998/99: FiU11)
(prop. 2003/04:128, bet. 2003/04: FiU21, rskr. 2003/04:273) (skr. 2019/20:108, bet. 2019/20:FiU46, rskr. 2019/20:345)
Svenska Spel
(prop. 1995/96:169, bet. 1995/96:FiU14, rskr. 1995/96:248) (prop. 2008/09:126, bet. 2008/09:KrU8, rskr. 2008/09:243)
Svevia
(prop. 2008/09:23, bet. 2008/09:TU4, rskr. 2008/09:76)
Swedavia
(prop. 2009/10:16, bet. 2009/10:TU7, rskr. 2009/10:114) (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364)
Sweden House
(prop. 1994/95:78, bet. 1994/95:FiU4, rskr. 1994/95:75)
Swedfund
(prop. 1977/78:135, bet. 1978/79:UU1, rskr. 1978/79:9)
(prop. 1991/92:100 bilaga 4, bet. 1991/92:UU15, rskr. 1991/92:210) (prop. 2008/09:52, bet. 2008/09:UU9, rskr. 2008/09:74)
Systembolaget
(prop. 1976/77:108, bet. 1976/77: SkU 40, rskr. 1976/77:231) (prop. 1993/94:136, bet. 1993/94:SoU22, rskr. 1993/94:249) (prop. 1994/95:89, bet. 1994/95:SoU9, rskr. 1994/95:106)
(prop. 1998/99:134, bet. 1999/00:SoU4, rskr. 1999/00:42) (prop. 2000/01:97, bet. 2000/01:SoU19, rskr. 2000/01:260) (prop. 2002/03:87, bet. 2002/03:SoU16, rskr. 2002/03:152) (prop. 2003/04:161, bet. 2004/05:SoU6, rskr. 2004/05:38) (prop. 2005/06:30, bet. 2005/06:SoU12, rskr. 2005/06:157) (prop. 2007/08:119, bet. 2007/08:SoU19, rskr. 2007/08:209) (prop. 2009/10:125, bet. 2010/11:SoU4, rskr. 2010/11:36) (prop. 2018/19:59, bet. 2018/19:SoU18, rskr. 2018/19:239)
Telia Company
(prop. 1992/93:200, bet. 1992/93:TU30, rskr. 1992/93:443) (prop. 1997/98:121, bet. 1997/98:NU14, rskr. 1997/98:308) (prop. 1998/99:99, bet. 1998/99:NU14, rskr. 1998/99:260)
(prop. 1999/2000:84, bet. 1999/2000:NU18, rskr. 1999/2000:204) (bet. 2000/01:NU11, rskr. 2000/01:272)
(prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:NU16, rskr. 2006/07:217) (bet. 2010/11:NU7, rskr. 2010/11:190)
(prop. 2018/19:40, bet. 2018/19:NU9, rskr. 2018/19:168) (prop. 2020/21:99, bet. 2020/21:FiU21, rskr. 2020/21:385) (prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:NU1, rskr. 2022/23:99)
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2022 99
107
Skr. 2022/23:140
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 juni 2023
Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Billström, Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Waltersson Grönvall, Strömmer, Forssmed, Tenje, Slottner, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Brandberg, Bohlin, Carlson
Föredragande: statsrådet Svantesson
Regeringen beslutar skrivelse 2022/23:140 2023 års redogörelse för företag med statligt ägande
131