Regeringens skrivelse 2022/23:115
Verksamheten i Europeiska unionen under 2022 Skr. 2022/23:115
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 9 mars 2023
Ulf Kristersson
Jessika Roswall (Statsrådsberedningen)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen redogör regeringen för verksamheten i Europeiska unionen under 2022 i enlighet med 9 kap. 21 § riksdagsordningen. Skrivelsen är en övergripande beskrivning av Europeiska unionens utveckling och förbindelser med omvärlden, det ekonomiska och sociala samarbetet, samarbetet om rättsliga och inrikes frågor samt unionens institutioner. Den tar upp beslut och händelser i unionen och redovisar bredden i unionens frågor utifrån arbetet i rådets olika sammansättningar.
1
Skr. 2022/23:115
2
Innehållsförteckning
15Förordning om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå vid unionens institutioner, organ och
DEL 3: UTRIKES FRÅGOR | |
19 Utrikes- och säkerhetspolitik.......................................................... | 34 |
19.1EU:s globala strategi för utrikes- och
19.6Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens
principer .......................................................................... | 38 |
19.7Handlingsplanen för jämställdhet i yttre förbindelser
20.2Regionala och bilaterala frihandels- och
21.4EU:s humanitära bistånd och EU:s roll som
humanitär aktör................................................................ | 45 | |
21.5 | Hälsa och rättigheter........................................................ | 45 |
Skr. 2022/23:115
3
Skr. 2022/23:115
5
31.4Harmonisering av vissa aspekter av lagstiftningen
om insolvensförfaranden ................................................. | 77 | |
31.5 | Nytt direktiv om produktansvar....................................... | 77 |
31.6Direktiv om skadeståndsansvar gällande artificiell
intelligens ........................................................................ | 77 |
32 Polissamarbete, straffrättsligt samarbete och tullsamarbete........... | 78 |
32.1Samarbete mot brottslighet inklusive terrorism och
Skr. 2022/23:115
7
Skr. 2022/23:115
8
34.1Reform av gemensamma europeiska migrations- och
asylsystemet ..................................................................... | 87 |
34.2Situationer där migranter instrumentaliseras för
politiska ändamål.............................................................. | 87 |
34.3Aktivering av direktivet om tillfälligt skydd och mottagande av personer som fördrivits från Ukraina
DEL 6: SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALPOLITIK, HÄLSO- | |
OCH SJUKVÅRD | |
35 Sysselsättningspolitik...................................................................... | 91 |
35.1Samordning av sysselsättning och socialpolitik inom
36.2Fjärde revideringen av carcinogen- och
mutagendirektivet............................................................. | 93 | |
36.3 | Direktiv om bättre arbetsvillkor för plattformsarbete....... | 94 |
36.6Rådsrekommendation om tillgång till långvarig vård
och omsorg till överkomliga priser och av god | |
kvalitet ............................................................................. | 94 |
36.7Rådsrekommendation om tillräcklig minimiinkomst
37.2Jämnare könsfördelning bland styrelseledamöter i
börsnoterade företag ........................................................ | 95 | |
37.3 | Antidiskrimineringsdirektivet.......................................... | 96 |
37.4Direktiv om bindande åtgärder för insyn i
lönesättningen.................................................................. | 96 |
37.5Rådsslutsatser om integrering av personer med
38.4Revidering av rådsrekommendation om
38.7Den europeiska myndigheten för beredskap och
insatser vid hälsokriser .................................................... | 99 |
38.8Ny avgiftsförordning för den europeiska
39.3Förslag om förbud mot produkter som tillverkats
under tvångsarbete......................................................... | 100 |
39.4Förslag om ett krisinstrument för den inre
40.2Förordning om skydd av geografiska beteckningar
för hantverks- och industriprodukter ............................. | 102 | |
40.3 | Direktiv om företagens hållbarhetsrapportering ............ | 102 |
9
Skr. 2022/23:115
10
40.4Meddelande om en ny europeisk agenda för
innovation....................................................................... | 103 |
40.5Direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga
om hållbarhet.................................................................. | 103 |
40.6Förordning om öppna och rättvisa marknader inom
40.9Förordning om datainsamling och datadelning för
41.1Direktiv om mer konsumentmakt i den gröna
42.2Värderingar och principer för internationellt
42.7Ändring av förordningen om gemensamma företag
under Horisont Europa gällande det gemensamma | |
halvledarföretaget........................................................... | 108 |
42.8Förordning om inrättande av Europeiska unionens
45.2Direktiv om åtgärder för en hög gemensam
cybersäkerhetsnivå i hela unionen ................................. | 115 |
45.3Rådsslutsatser om säkerhet i leveranskedjor för
46.5Förordning om minskade metanutsläpp i
47.2Översyn av regelverket för skyddade beteckningar
Skr. 2022/23:115
12
48.2 | Fiskemöjligheter för Östersjön 2023 .............................. | 120 |
48.3Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) 2014–
49.1Antagande av rådsslutsatser om
52.5Förordningen om markanvändning, förändrad
52.8Certifieringsramverk för upptag och infångning av
54.2Ramdirektivet för vatten, grundvattendirektivet och
prioämnesdirektivet ........................................................ | 129 | |
54.3 | Avskogningsförordningen .............................................. | 129 |
54.4Omarbetat direktiv om rening av avloppsvatten från
tätbebyggelse.................................................................. | 129 |
DEL 11: UTBILDNING, UNGDOM, KULTUR OCH IDROTT | |
55 Utbildning ..................................................................................... | 130 |
55.1Rådsslutsatser om förbättrad rörlighet för lärare och
utbildare.......................................................................... | 130 |
55.2 | Rådsslutsatser om en |
Skr. 2022/23:115 |
lärosäten för Europas framtid ........................................ | 130 |
55.3Rådsrekommendation om brobyggande för ett
55.6Rådsslutsatser om att stödja välmående inom digital
utbildning ...................................................................... | 131 |
55.7Rådsrekommendation om vägar till en framgångsrik
56.2Rådsslutsatser om att främja ungdomars
57.1Rådsslutsatser om en europeisk strategi för
kulturella och kreativa näringar ..................................... | 133 |
57.2Rådsslutsatser om att stärka interkulturellt utbyte
57.5Rådsresolution om EU:s arbetsplan för kultur 2023–
13
14
DEL 1 DEN ÖVERGRIPANDE | Skr. 2022/23:115 |
UTVECKLINGEN I EU |
1 Inledning
Under året stod förberedelserna av Sveriges ordförandeskap i EU:s | |
ministerråd i fokus. Sverige leder under det första halvåret 2023 arbetet i | |
rådet och representerar rådet i förhållande till EU:s institutioner. Sverige | |
agerar ordförande för ca 2 000 möten i Bryssel och Luxemburg. Därutöver | |
hålls omkring 150 möten på svensk mark. Säkerhet, konkurrenskraft, grön | |
omställning och energiomställning samt demokratiska värden och | |
rättsstatsprincipen är de prioriterade områden som regeringen lagt fast för | |
det svenska ordförandeskapet. Sverige ska vara en professionell | |
ordförande och driva |
|
Efter en period av ökad spänning inledde Ryssland den 24 februari en | |
fullskalig invasion av Ukraina. Europa lämnade därmed en lång period av | |
fred och stabilitet bakom sig. EU agerade genom att fördöma Rysslands | |
aggression och ta flera beslut om åtgärder till stöd för Ukraina. Beslut togs | |
under året om nio långtgående sanktionspaket mot Ryssland som delvis | |
också riktades mot Belarus med anledning av dess stöd till den ryska | |
krigsinsatsen. För första gången användes den europeiska fredsfaciliteten | |
för att gemensamt finansiera leveranser av försvarsmateriel till Ukraina. | |
EU inrättande även en utbildningsinsats på europeiskt territorium till stöd | |
för den ukrainska försvarsmakten. Den ukrainska ekonomin stöttades | |
också genom makrofinansiella lån med förmånliga villkor. Genom | |
massflyktsdirektivet fick ukrainska flyktingar uppehållstillstånd upp till | |
tre år och rättigheter såsom tillträde till arbetsmarknaden, sociala | |
välfärdssystem och utbildning. Ukraina ansökte om medlemskap i EU och | |
erhöll kandidatlandsstatus. Inom ramen för EU:s östersjösamarbete togs | |
initiativ till att utveckla det strategiska samarbetet i syfte att stödja | |
Ukraina. Sverige gav också på bilateral basis omfattande militärt och | |
humanitärt stöd till Ukraina. | |
försvarspolitiska samarbete, den s.k. strategiska kompassen som ska bidra | |
till att stärka EU:s handlingsförmåga som global säkerhetspolitisk aktör. | |
Sabotagen mot gasledningarna Nord Stream 1 och 2 visade tydligt på | |
vikten av att stå emot hot mot strategisk infrastruktur och kommissionen | |
föreslog en fempunktsplan om bland annat utökad kapacitet genom | |
unionens civilskyddsmekanism, förstärkt satellitövervakning och | |
fördjupat samarbete med Nato, USA och andra internationella partner. | |
EU:s transatlantiska samarbete stärktes efter Rysslands invasion av | |
Ukraina. Det tog sig bland annat uttryck i en principöverenskommelse | |
mellan EU och USA om en ny ram för dataöverföring. Under året hölls | |
toppmöten mellan EU och Afrika samt mellan EU och Kina. I juni slöt EU | |
och Nya Zeeland ett omfattande frihandelsavtal och under året förhandlade | |
EU om frihandel med Australien, Indien, Indonesien, Chile och Mexiko. | |
Öppen och fri handel stärker den europeiska industrins konkurrenskraft | 15 |
Skr. 2022/23:115 | och bidrar till tillväxt och regeringen agerade påskyndare för fler bilaterala |
frihandelsavtal. | |
I december ställde sig rådet bakom Kroatiens anslutning till Schengen | |
men kunde inte nå enighet om Bulgarien och Rumänien. Utöver Ukraina | |
beviljades såväl Moldavien som Bosnien och Hercegovina | |
kandidatlandsstatus till EU. | |
Oron i omvärlden påverkade negativt den ekonomiska utvecklingen i | |
Europa och globalt. Ökande inflation och stigande räntor försämrade | |
köpkraften. Medlemsländerna oroades över att ny lagstiftning i USA | |
(Inflation Reduction Act, IRA) kunde leda till utflyttning av ekonomisk | |
aktivitet från Europa. Inom unionen diskuterades behovet av samordnat | |
agerande och stöd till investeringar för att snabba på den digitala och gröna | |
omställningen. För regeringen är det viktigt att eventuella åtgärder som | |
vidtas på kort sikt ligger i linje med de åtgärder som krävs för att | |
långsiktigt stärka det europeiska näringslivets konkurrenskraft och | |
produktivitet. Dessa diskussioner väntas fortsätta under 2023. | |
För att stärka industrins konkurrenskraft presenterade kommissionen | |
den europeiska halvledarakten som ska bidra till att öka kompetensen och | |
produktionen av halvledare i EU. Kommissionen lanserade också åtgärder | |
för att främja och effektivisera standardiseringsarbetet inom unionen och | |
beslut fattades om en ram för den digitala ekonomin. Satsningarna syftar | |
till att fördjupa den inre marknaden, inte minst på det digitala området. | |
Kommissionen utsåg år 2023 till europaåret för kompetens och i talet om | |
tillståndet i unionen framhöll kommissionens ordförande att EU måste bli | |
bättre på att attrahera och tillvarata talanger och arbetskraft med rätt | |
kompetens för att främja den europeiska industrins konkurrenskraft. | |
Under året presenterade kommissionen en reforminriktning för EU:s | |
ekonomiska styrning som ska bidra till större effektivitet i arbetet med att | |
minska skuldbördor och underlätta för strategiska investeringar. | |
Regeringen såg inriktningen som en bra grund för fortsatta diskussioner. | |
Kommissionen lade också fram ett omfattande meddelande om regler för | |
företagsbeskattning i EU. För regeringen är det viktigt att bevaka att | |
ytterligare befogenheter på skatteområdet inte flyttas till |
|
Regeringen fortsatte driva linjen att stödåtgärder på |
|
finansieras genom omprioriteringar av medel inom gällande budgetram. | |
Arbetet med att påskynda den nödvändiga gröna omställningen och | |
klimatomställningen fortsatte. För att komma till rätta med de höga och | |
kraftigt fluktuerande energipriserna krävs åtgärder på både kort och lång | |
sikt. Kommissionen presenterade under våren åtgärdspaketet REPowerEU | |
som innehåller förslag till åtgärder för hur EU kan hitta alternativa | |
leverantörer av energi, spara energi och snabba på omställningen till ren | |
energi. Regeringen välkomnade generellt förslagen och betonade vikten | |
av att minska beroendet av import av fossila bränslen och att dessa fasas | |
ut så snabbt som möjligt. Dessa diskussioner, inte minst om det europeiska | |
energisystemets långsiktiga utveckling, kommer att fortsätta under 2023. | |
För att nå målet om att minska nettoutsläppen med minst 55 procent till | |
2030 för att kunna nå klimatneutralitet senast 2050, är det centralt att | |
snabbt förhandla klart och genomföra förslagen i kommissionens | |
klimatpaket Fit for 55. Betydande framsteg gjordes och flera delar i paketet | |
förhandlades klart mellan rådet och Europaparlamentet under hösten. | |
16 | Bland annat nåddes en överenskommelse om säljstopp för nya diesel- och |
bensindrivna bilar från och med år 2035. Rådet och Europaparlamentet Skr. 2022/23:115 nådde även preliminära överenskommelser om översynen av EU:s utsläppshandelssystem, inrättandet av en social klimatfond och införandet
av en gränsjusteringsmekanism för koldioxid. Flera viktiga förslag återstår att förhandla under det svenska ordförandeskapet. Rådet och Europaparlamentet enades under året om kriterier som investeringar i kärnkraft och naturgas måste uppfylla för att definieras som miljömässigt hållbara enligt EU:s gröna taxonomi.
Rättsstatsfrågorna fick fortsatt mycket uppmärksamhet. Under våren godkändes Polens återhämtnings- och resiliensplan med krav på reformer av disciplinära förfaranden för domare i landet. Under december godkändes Ungerns återhämtnings- och resiliensplan, dock med krav på genomförande av reformer för att minska korruption och stärka
domstolarnas oberoende. Samtidigt beslutade rådet, enligt villkorlighetsförordningen, att hålla inne cirka 6,3 miljarder euro av medel till Ungern från sammanhållningspolitiken, till följd av brister i rättsstatens principer.
2Information till och överläggning och samråd med riksdagen
Enligt riksdagsordningen ska regeringen redovisa sitt agerande i EU för riksdagen och varje år överlämna en skrivelse om verksamheten i EU. Regeringens
Vidare ska regeringen informera riksdagen om sin syn på de dokument som EU:s institutioner överlämnat till riksdagen och som regeringen bedömer som betydelsefulla. Under året överlämnades 130 faktapromemorior (114 under 2021).
Utskotten bestämmer vilka frågor i
Enligt regeringsformen ska regeringen fortlöpande informera riksdagen och samråda med organ som utses av riksdagen om vad som sker inom ramen för
En samlad redovisning av de fall där Sverige röstat nej eller avstått från att rösta i rådet finns i skrivelsens bilaga 3, Beslut i rådet 2022 som Sverige inte stött. I bilagan redovisas även uttalanden som Sverige avgivit i samband med rådsbeslut.
17
Skr. 2022/23:115 | 3 | Europeiska rådet |
Toppmöte EU – Afrikanska unionen |
||
Stats- och regeringschefer från EU och Afrikanska unionen möttes i | ||
Bryssel. I anslutning till mötet antogs en gemensam deklaration som utgör | ||
en avsiktsförklaring kring hur parterna ämnar fördjupa samarbetet inom | ||
migration och mobilitet, fred och säkerhet, multilateralism, investeringar, | ||
utbildning samt tillgång till vaccin. Det hölls också ett informellt möte i | ||
EU:s ledarkrets för att diskutera säkerhetsläget i Ukraina. | ||
Extra möte i Europeiska rådet 24 februari | ||
Med anledning av Rysslands anfall mot Ukraina träffades stats- och | ||
regeringscheferna för ett extra möte. Europeiska rådet fördömde | ||
Rysslands agerande och uttryckte fullständig solidaritet med den | ||
ukrainska befolkningen samt krävde att Ryssland omedelbart upphör med | ||
sina militära aggressioner och respekterar Ukrainas territoriella integritet. | ||
Europeiska rådet fördömde också Belarus agerande. Under en del av mötet | ||
deltog Ukrainas president Zelenskyj på videolänk. | ||
Informellt möte i Versailles |
||
Stats- och regeringscheferna samlades i Versailles för att diskutera den | ||
geopolitiska situationen i spåren av Rysslands krig mot Ukraina. Vid mötet | ||
antogs Versaillesförklaringen som innehöll tre prioriteringar: att förstärka | ||
EU:s försvarsförmåga, att minska beroendet av rysk energi och att stärka | ||
unionens ekonomi och konkurrenskraft. Ledarna fördömde åter Rysslands | ||
agerande och utlovade ytterligare stöd till Ukraina. | ||
Europeiska rådet |
||
På dagordningen stod Rysslands krig mot Ukraina, den strategiska | ||
kompassen, |
||
minska sitt beroende av ryska fossila bränslen samt hantera de stigande | ||
energipriserna. USA:s president Biden närvarade på toppmötets första dag | ||
för att diskutera stödet till Ukraina och stärkandet av det transatlantiska | ||
samarbetet. President Zelenskyj deltog via videolänk under en del av mötet | ||
och beskrev situationen och behoven i Ukraina samt tackade för stödet från | ||
Europa. På mötet omvaldes Charles Michel som Europeiska rådets | ||
ordförande för perioden 1 juni |
||
Extra möte i Europeiska rådet |
||
Kriget i Ukraina och dess följdeffekter på |
||
försvarsområdet stod i fokus. President Zelenskyj deltog i en del av | ||
diskussionen via videolänk. Stats- och regeringscheferna enades om ett | ||
sjätte sanktionspaket som, utöver ett antal skärpningar av sektoriella | ||
18 | sanktioner och listningar av personer och organisationer, även stoppar |
import av rysk olja. Ledarna konstaterade att EU var redo att lämna Skr. 2022/23:115 makrofinansiellt stöd till Ukraina upp till nio miljarder euro. Under andra
dagen diskuterades energi, försvar och tryggad livsmedelsförsörjning.
Europeiska rådet
På dagordningen stod ett vidare Europa, Ukraina,
Ukraina och Moldavien beviljades status som kandidatländer i linje med kommissionens yttrande. För Georgiens del ställdes ett antal villkor som behövde uppfyllas innan samma status kunde ges. Diskussion uppstod om
Europeiska politiska gemenskapen och informellt möte med EU:s stats- och regeringschefer
Stats- och regeringschefer från 44 länder möttes i Prag för det första mötet i Europeiska politiska gemenskapen. Syftet med mötet var att främja politisk dialog och samarbete kring frågor av gemensamt intresse i en bred krets av europeiska länder. Ledarna diskuterade fred och säkerhet samt energi, klimat och ekonomi. Det bestämdes att möten i Europeiska politiska gemenskapen fortsättningsvis ska hållas en gång i halvåret.
Under det efterföljande informella mötet med EU:s stats- och regeringschefer präglades dagordningen återigen av Ukrainakriget och dess påverkan på energipriserna och det ekonomiska läget. Under mötet informerade Sverige också om utredningsläget kring de misstänkta sabotagen mot Nord Stream 1 och 2.
Europeiska rådet
Ledarna diskuterade Ukraina, kritisk infrastruktur, stigande energipriser, ekonomi samt yttre förbindelser. Energidiskussionen fick stort utrymme och slutsatserna resulterade i en åtgärdslista som kommissionen och rådet ska arbeta vidare med. Ledarna förde även en lång diskussion kring Kina och slutsatserna innehöll än en gång kraftiga fördömanden av Rysslands och Belarus agerande. President Zelenskyj medverkade på videolänk under en del av mötet.
19
Skr. 2022/23:115
Toppmötet med ledarna från EU och de sex Västra Balkanländerna (Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo, Montenegro, Nordmakedonien och Serbien) ägde rum i Tirana. För första gången samlades ledarna i regionen. Delar av mötet genomfördes i närvaro av nyckelaktörerna i regionen – EIB, EBRD, Världsbanken, RCC med flera
–med fokus på konsekvenser av kriget i Ukraina. I den del där bara regionens och EU:s ledare deltog låg fokus på ett antal samarbetsområden, inklusive cybersäkerhet, migration, regionalt samarbete och regional säkerhet samt kampen mot terrorism. Den s.k. Tiranadeklarationen antogs vid mötet.
EU:s toppmöte med ledarna från länderna i Sydostasiatiska nationers förbund (Asean) hölls i Bryssel. Ett gemensamt uttalande antogs. Diskussionen handlade om global och regional säkerhet, ekonomi och handelsfrågor samt hållbar grön omställning.
Europeiska rådet 15 december
Stats- och regeringscheferna antog slutsatser om Ukraina/Ryssland, energi och ekonomi, säkerhet och försvar, södra grannskapet och transatlantiska relationer samt övriga frågor som innefattade Kroatiens Schengenanslutning, Bosnien och Hercegovinas kandidatlandsstatus och Iran. På svenskt initiativ gjordes ett tillägg om att EU måste ta sig an de långsiktiga utmaningarna i fråga om den tillväxt- och innovationsklyfta som finns mellan Europa och dess globala konkurrenter. I detta avseende uppmanades kommissionen att i början av 2023 lägga fram en
Vid behandlingen av Ukrainakriget och dess konsekvenser på ekonomi och energisektorn deltog president Zelenskyj via länk. Ledarna fördömde Rysslands anfallskrig och välkomnade makrofinansiellt stöd till Ukraina på 18 miljarder euro, militärt stöd via Europeiska fredsfaciliteten samt ytterligare restriktiva åtgärder mot Ryssland, inklusive ett nionde sanktionspaket och ett internationellt oljepristak. I diskussionen om den transatlantiska relationen behandlades den amerikanska IRA.
20
DEL 2 ALLMÄNNA FRÅGOR | Skr. 2022/23:115 |
4Delaktighet i
Syftet med delaktighet i
Under våren arrangerades
För ytterligare kunskapshöjning genomförde
Europadagen i Sverige uppmärksammades på temat Europa i en ny tid. Ett antal seminarier hölls på Kulturhuset och de arrangerades av Regeringskansliet i samarbete med elva organisationer.
5 | Konferensen om Europas framtid | |
Konferensen om Europas framtid sammankallades med syftet att stärka | ||
demokratin och öka medborgarnas möjligheter att diskutera och uttrycka | ||
önskemål om förväntningar på EU:s framtid. Konferensen lanserades den | ||
9 maj 2021 gemensamt av Europaparlamentet, rådet och kommissionen | ||
och avslutades ett år senare. Den genomfördes lokalt, nationellt och på | ||
debatter och politiska samtal. De tre |
||
plenarförsamlingar där idéer och förslag diskuterades. | ||
Regeringens aktiviteter i Sverige inom ramen för konferensen tog | ||
avstamp i arbetet med att öka delaktigheten, kunskapen och engagemanget | ||
kring |
||
kommande ordförandeland i konferensens verkställande styrelse som | ||
avslutade sitt arbete den 9 maj. | ||
Konferensen mynnade ut i en slutrapport som innehåller 49 | ||
övergripande förslag inom ett stort antal politikområden. Förslagen saknar | ||
formell status och det finns inget åtagande om att de ska genomföras. | ||
Uppföljning sker inom varje institutions ansvarsområde. | ||
När det gällde de sakpolitiska förslagen kunde det konstateras att många | ||
– helt eller delvis – täcktes in av lagförslag som redan förhandlades eller | 21 |
Skr. 2022/23:115 skulle komma att presenteras av kommissionen i arbetsprogrammet för 2023. Därutöver diskuterades uppföljningen av konferensen i rådet med fokus på förslag om fördragsändringar, användandet av fördragens förenklade ändringsförfarande för att gå från enhällighet till kvalificerad majoritet på vissa områden samt de ensidiga åtgärder som rådet skulle kunna vidta.
Europaparlamentet har i sin uppföljning av konferensen antagit en resolution i vilken det föreslås ett antal fördragsförändringar samt att ett konvent sammankallas för att behandla dessa (se även avsnittet 58.2 om Europaparlamentet).
Uppföljningen av framtidskonferensen behandlades i rådet för allmänna frågor den 23 maj, 21 juni, 20 september, 18 oktober, 18 november samt den 13 december. Europeiska rådet antog vid sitt möte den
slutsatser om uppföljningen av framtidskonferensen. Konstitutionsutskottet informerades i juni och december. Utrikesutskottet informerades i oktober.
6Rättsstatens principer inom EU
Rättsstatsfrågorna står fortsatt högt upp på EU:s dagordning. Bakgrunden | |||||
är den negativa utvecklingen i några medlemsstater. Flera parallella | |||||
diskussioner och processer pågår i EU:s institutioner för att påverka | |||||
utvecklingen i rätt riktning. | |||||
Villkorlighetsmekanismen aktiverades för första gången mot Ungern | |||||
under 2022. Syftet med mekanismen är att skydda EU:s budget i | |||||
situationer där unionens ekonomiska intressen kan vara hotade på grund | |||||
av generella brister som rör rättsstatsprincipen i en medlemsstat. I | |||||
december 2022 beslutade rådet att hålla inne medel inom | |||||
sammanhållningspolitiken | till | Ungern | i | enlighet | med |
villkorlighetsmekanismen. Regeringen har välkomnat att mekanismen | |
aktiverats eftersom hot mot |
|
avseende rättsstatens principer som bedöms finnas i Ungern. | |
Kommissionen aktiverade i december 2017 det s.k. artikel |
|
mot Polen med motiveringen att det fanns en tydlig risk för brott mot | |
rättsstatens principer efter de reformer av rättsväsendet som inletts. Under | |
året har rådet hållit en utfrågning och en lägesuppdatering om utvecklingen | |
på rättsstatsområdet i Polen. | |
Europaparlamentet tog i september 2018 initiativet att initiera ett artikel | |
Europaparlamentet en klar risk för att landet åsidosätter EU:s | |
grundläggande värderingar, i synnerhet när det gäller rättsväsendets | |
oberoende, korruption, flyktingars rättigheter, föreningsfrihet, akademisk | |
frihet och yttrandefrihet. Under året har rådet hållit två utfrågningar om | |
utvecklingen när det gäller unionens värden i Ungern. | |
Parallellt med artikel |
|
trädelseförfaranden om unionens gemensamma värden och | |
rättsstatsprincipen. Regeringen har intervenerat till stöd för kommissionen | |
22 | i sådana mål vid |
begäran om förhandsavgörande när det gäller respekten för Skr. 2022/23:115 rättsstatsprincipen vid bland annat genomförandet av nationella reformer.
Sedan 2020 genomförs den årliga rättsstatsdialogen baserat på kommissionens årliga rapport om rättsstatssituationen inom EU och dess medlemsstater. Mekanismen är förebyggande och är inte strikt avsedd att kontrollera efterlevnaden av
Regeringen ställer sig positiv till kommissionens årliga rapport om rättsstatsutvecklingen i EU. Den är en god grund för fortsatt diskussion och erfarenhetsutbyte i syfte att förebygga att rättsstatsproblem uppkommer eller förvärras. Rapporten identifierar allvarliga utmaningar på rättsstatsområdet i några medlemsstater. Regeringen välkomnar att 2022 års rapport för första gången innehåller landsspecifika rekommendationer.
7Den europeiska terminen
7.1 | Europeiska terminen för stärkt ekonomisk | |
samordning | ||
Den tolfte europeiska terminen inleddes med att kommissionen i | ||
november 2021 presenterade sin årliga hållbara tillväxtstrategi med | ||
förslag till prioriteringar för den ekonomiska politiken och | ||
sysselsättningspolitiken i EU. | ||
I april överlämnade Sverige sina nationella reformrespektive | ||
konvergensprogram till kommissionen. Efter att medlemsstaterna bidragit | ||
med sina nationella reformprogram och stabilitets- eller konvergens- | ||
program analyserade kommissionen dessa med hänsyn till medlems- | ||
staternas relativa utgångslägen och nationella förutsättningar. | ||
Kommissionen presenterade resultatet av sin analys den 23 maj i form | ||
av landrapporter och förslag till landsspecifika rekommendationer till | ||
medlemsstaterna. Rekommendationerna identifierar de huvudsakliga | ||
utmaningar som kommissionen anser att medlemsstaterna borde prioritera | ||
de kommande |
||
integrerade riktlinjerna för ekonomisk politik och sysselsättningspolitik, | ||
stabilitets- och tillväxtpakten samt det makroekonomiska obalansför- | ||
farandet. | ||
Medlemsstaterna fick rekommendationer på både det finanspolitiska | ||
området och andra områden, till skillnad från 2021 då, med anledning av | ||
pandemin, enbart finanspolitiska rekommendationer gavs. Samtliga | ||
medlemsstater fick nu relativt likalydande rekommendationer gällande | ||
finanspolitiken och minskat beroende av fossil energi. De medlemsstater | 23 |
Skr. 2022/23:115 som hade en av rådet godkänd återhämtnings- och resiliensplan fick också en rekommendation att genomföra planen.
Vid Ekofinrådet den 12 juli ställde sig finansministrarna bakom de landsspecifika rekommendationerna.
Samråd med
7.2Sveriges nationella reformprogram 2022
Inom den europeiska terminen ska medlemsstaterna i april varje år utarbeta nationella reformprogram där de redogör för genomförandet av terminen i den nationella politiken.
Finansutskottet informerades om Sveriges nationella reformprogram 2022 innan det överlämnades till kommissionen.
7.3Sveriges rekommendationer 2022
Inom ramen för den europeiska terminen antog rådet i juli landsspecifika rekommendationer till Sverige med följande lydelse:
Härigenom rekommenderas Sverige att 2022 och 2023 vidta följande åtgärder:
1.Under 2023 säkerställa att tillväxten i de nationellt finansierade primära löpande utgifterna är i linje med en neutral inriktning på politiken, med beaktande av ett fortsatt tillfälligt och riktat stöd till de hushåll och företag som drabbas hårdast av de höjda energipriserna och till människor som flyr från Ukraina. Vara redo att anpassa de löpande utgifterna efter den föränderliga situationen. Öka de offentliga investeringarna för den gröna och den digitala omställningen och för energitrygghet med beaktande av
2.Fortsätta genomförandet av sin återhämtnings- och resiliensplan, i enlighet med de delmål och mål som angavs i rådets genomförandebeslut av den 4 maj 2022. Snabbt avsluta förhandlingarna med kommissionen om de sammanhållningspolitiska programdokumenten för
24
3.Minska påverkan från elevers socioekonomiska bakgrund och Skr. 2022/23:115 migrantbakgrund på deras utbildningsresultat genom att ge lika
möjligheter till tillgång till skolor och genom att åtgärda bristen på kvalificerade lärare. Utveckla mindre gynnade gruppers färdigheter, inbegripet personer med migrantbakgrund, genom att anpassa resurser och metoder efter deras behov och på så sätt bidra till deras integration på arbetsmarknaden.
4.Minska det totala beroendet av fossila bränslen genom att påskynda användningen av förnybar energi och öka kompletterande investeringar i nätinfrastruktur, stärka de inre näten inom landet för att säkerställa tillräcklig nätkapacitet, förbättra energieffektiviteten och ytterligare förenkla tillståndsförfarandena avseende förnybara energiprojekt.
8Sveriges nationella mål för att bidra till
Sveriges nationella mål för att bidra till
–Minst 82 procent av befolkningen i åldrarna
–Minst 60 procent av alla vuxna ska delta i utbildning varje år. Av de deltagande bör minst 40 procent vara män och minst 40 procent kvinnor.
–Antalet kvinnor och män, flickor och pojkar som lever i risk för fattigdom eller social utestängning innan 2030 ska minska med minst 15 000 i förhållande till 2019 års nivå. Av dessa bör minst en tredjedel vara barn.
9Relationen mellan EU och Storbritannien
9.1Avtalen mellan EU och Storbritannien
I huvudsak reglerar fyra avtal förhållandet mellan EU och Storbritannien: utträdesavtalet, handels- och samarbetsavtalet, avtalet om säkerhetsförfaranden för utbyte och skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter samt avtalet om samarbete om säker och fredlig användning av kärnenergi. Under året har arbetet med att genomföra avtalen fortsatt inom den kommittéstruktur som inrättats enligt avtalen. Det nionde mötet i den
gemensamma kommittén
25
Skr. 2022/23:115 som bevakar genomförandet av utträdesavtalet, hölls den 21 februari. Inget möte i partnerskapsrådet, som är det politiska organet som bevakar implementeringen av handels- och samarbetsavtalet, har ägt rum under 2022.
Dialogen mellan EU och Storbritannien om genomförandet av utträdesavtalet inklusive Nordirlandprotokollet har dominerat relationerna under året. Storbritanniens regering lade den 13 juni fram ett lagförslag som innebär ett åsidosättande av stora delar av Nordirlandprotokollet. Behandlingen av lagförslaget i det brittiska parlamentet pågick under året.
Med anledning av Storbritanniens lagförslag startade kommissionen en rad överträdelseärenden gentemot Storbritannien, bland annat om jordbruksprodukter, gränskontroller och datadelning samt regler om tullar och skatter. Ett första överträdelseärende initierades den 15 mars, pausades och återupptogs den 15 juni samtidigt som två nya ärenden initierades. Ytterligare fyra ärenden initierades den 22 juli.
Enligt handels- och samarbetsavtalet med EU förväntas Storbritannien associeras till EU:s ramprogram Horisont Europa. Associeringsförhandlingarna har fortfarande inte inletts, vilket fick Storbritannien den 16 augusti att aktivera tvistlösningsmekanismen inom avtalet.
I mars presenterade kommissionen två förslag till förordningar med syfte att fastställa de regler och förfaranden för motåtgärder som ska kunna initieras av kommissionen om Storbritannien inte fullföljer sina förpliktelser enligt avtalen. Trepartsmöten i detta ärende inleddes i november.
EU:s relation med Storbritannien behandlades i rådet för allmänna frågor den 25 januari, 22 februari, 22 mars, 21 juni, 20 september och 18 november.
10Utvidgningen
10.1Kommissionens utvidgningsstrategi
I juni beslutade Europeiska rådet att ge Ukraina och Moldavien kandidatlandsstatus samtidigt som Georgien fick ett europeiskt perspektiv. Samtidigt fastslogs att Ukraina ska uppnå ett antal kriterier för att ta nästa steg i
landrapporter för kandidatländerna Albanien, Montenegro, Nordmakedonien, Serbien och Turkiet och för de potentiella kandidatländerna Bosnien och Hercegovina samt Kosovo. Georgien,
Ukraina och Moldavien omfattades inte av årets rapport. | |
Rådet för allmänna frågor antog den 13 december slutsatser om | |
utvidgningen och stabiliserings- och associeringsprocessen. I slutsatserna | |
klargör rådet sin syn på kandidat- och de potentiella kandidatländernas | |
26 | |
10.2 | Samarbets- och verifikationsmekanismen | Skr. 2022/23:115 |
Samarbets- och verifikationsmekanismen (CVM) upprättades vid Bulgariens och Rumäniens respektive
10.3Albanien
I juli fattade rådet beslut om att formellt inleda anslutningsförhandlingar med Albanien. I sin landrapport för Albanien från oktober framhöll kommissionen framsteg i reformarbetet, inklusive på rättsstatsområdet där det dock återstod utmaningar i bland annat arbetet med att bekämpa korruption och organiserad brottslighet. Rådet bekräftade detta i sina slutsatser om utvidgningen och stabiliserings- och associeringsprocessen i december.
10.4Bosnien och Hercegovina
Europeiska rådet uttryckte i juni beredskap att bevilja Bosnien och Hercegovina kandidatlandsstatus efter det att kommissionen hade rapporterat om implementeringen av de 14 nyckelreformerna. I sin landrapport för Bosnien och Hercegovina från oktober konstaterade kommissionen att det endast skett begränsade reformframsteg under året. Samtidigt rekommenderade kommissionen att ge Bosnien och Hercegovina kandidatlandsstatus och angav åtta reformer som skulle genomföras. I rådets slutsatser om utvidgningen och stabiliserings- och associeringsprocessen i december rekommenderades Bosnien och Hercegovina kandidatlandsstatus och genomförandet av de åtta reformer som kommissionen angett framhölls, vilket Europeiska rådet bekräftade den 15 december.
10.5Kosovo
I sin landrapport för Kosovo från oktober konstaterade kommissionen att Kosovo under det senaste året åtnjutit politisk stabilitet med starkt stöd för regeringen i Pristina. Samtidigt behöver Kosovo, inom samtliga sektorer, förbättra sin administrativa kapacitet och koordinering för att bättre anpassa sig till EU:s regelverk.
Rådet uppmanade i sina slutsatser om utvidgningen och stabiliserings- och associeringsprocessen från december Kosovo att fokusera på reformer som stärker rättsstatens principer och på bekämpning av korruption och organiserad brottslighet. Vidare uppmanade rådet Kosovo att bemöta
svagheter i valsystemet, genomföra reformer i finans- och energisektorn,
27
Skr. 2022/23:115 samt att genomföra ramverk för grundläggande rättigheter. Situationen i norra Kosovo var fortsatt orolig, och rådet uppmanade till en konstruktiv hållning inom ramen för normaliseringsdialogen mellan Kosovo och Serbien. Rådet välkomnade även att Kosovo anslutit sig till EU:s sanktioner mot Ryssland och Belarus med anledning av Rysslands invasion av Ukraina. I frågan om viseringsfrihet för Kosovo kunde rådet och Europaparlamentet enas om ett kompromissförslag som innebär att viseringsfrihet för Kosovo träder i kraft i samband med att EU:s inresesystem Etias driftsätts, dock ej senare än januari 2024. Den 15 december lämnade Kosovo in en ansökan om
10.6Nordmakedonien
Nordmakedonien inledde screeningprocessen inför medlemskapsförhandlingar i juli efter att ett förhandlingsramverk godkänts av den makedoniska regeringen och samtliga medlemsstater. Kommissionen framhöll särskilt i sin landrapport att Nordmakedonien fullt ut anpassat sig till EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, vilket bekräftar landets strategiska orientering mot EU. Landet behövde dock genomföra ytterligare reformer, bland annat inom den offentliga administrationen och av vallagstiftningen. Rådet bekräftade detta i sina slutsatser om utvidgningen och stabiliserings- och associeringsprocessen i december.
10.7Montenegro
Inom ramen för Montenegros anslutningsförhandlingar har samtliga kapitel öppnats för förhandling och tre av dessa är preliminärt stängda. Kommissionen framhöll i sin landrapport från oktober att Montenegro behövde uppvisa mer konkreta resultat när det gällde rättstatsfrågor för att göra framsteg i anslutningsförhandlingarna och för att preliminärt kunna stänga fler kapitel. Samtidigt välkomnades i landrapporten Montenegros närmande till EU:s utrikes- och säkerhetspolitik. Rådet bekräftade detta i sina slutsatser om utvidgningen och stabiliserings- och associeringsprocessen i december.
10.8Serbien
Sammanlagt har 22 av 35 kapitel öppnats för förhandling, varav två är preliminärt stängda. Kommissionen framhöll i sin landrapport att Serbien behövde uppvisa mer konkreta resultat inom rättsstatsreformer liksom inom yttrandefrihet. Serbiens brist på närmande till EU:s utrikes- och säkerhetspolitik har lett till frågor om landets strategiska inriktning. Den av EU understödda normaliseringsdialogen mellan Kosovo och Serbien fortlöpte. Rådet uppmanade Serbien att engagera sig i normaliseringsdialogen med Kosovo, och att visa kompromissvilja, med syfte att nå ett omfattande och rättsligt bindande avtal, i enlighet med internationell rätt
28
och
10.9Turkiet
Kommissionen konstaterade i sin landrapport från 2022 en tillbakagång på flera områden, inklusive respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Rådet bekräftade i sina slutsatser om utvidgningen och stabiliserings- och associeringsprocessen i december EU:s fortsatta vilja att föra dialog med Turkiet. Fortsatt samarbete i områden av gemensamt intresse såsom migration, antiterrorism, folkhälsa, klimat och regionala frågor lyftes också.
Den 8 november beslutade rådet att förlänga sanktionsregimen med anledning av Turkiets olagliga borrningsverksamhet i Cyperns ekonomiska zon och kontinentalsockel till och med den 12 november 2023.
Europeiska rådet uttryckte i sina slutsatser från den
EU har under året genomfört högnivådialoger med Turkiet om klimat, jordbruk, handel samt om vetenskap, forskning, teknologi och innovation. Under året fortsatte genomförandet av det gemensamma uttalandet om migration från mötet mellan EU och Turkiet den 18 mars 2016. Samtliga sex miljarder euro inom Faciliteten för flyktingar i Turkiet (FriT) har kontrakterats. Utbetalningar från faciliteten har fortsatt under året. Därtill genomfördes insatser inom ramen för det nya stödpaketet om tre miljarder euro från 2021 till flyktingar och värdsamhällen i Turkiet som bygger vidare på arbetet inom FRiT.
10.10EU:s finansiella stöd till västra Balkan och Turkiet
Instrumentet för EU:s föranslutningsstöd (IPA III) syftar till att stödja genomgripande reformer för att bistå
Under året har länderna tagit del av stöd inom ramen för landspecifika och regionala program samt horisontella initiativ inom förutbestämda tematiska prioriteringar, däribland demokrati och grundläggande rättigheter, styrning och anpassning till EU:s regelverk, grön och hållbar konnektivitet, konkurrenskraft och gränsöverskridande samarbete.
29
Skr. 2022/23:115 | 11 | EU:s strategi för Östersjöregionen |
Den 1 juli 2022 till den 30 juni 2023 innehar Sverige ordförandeskapet för | ||
EU:s strategi för Östersjöregionen. Som en start på ordförandeskapsåret | ||
anordnades den |
||
personer deltog. Mötesdagarna blev en nystart på arbetet med strategin, | ||
vars operativa arbete på många sätt varit vilande på grund av pandemin. | ||
Det svenska ordförandeskapet fokuserar huvudsakligen på att stärka och | ||
utveckla genomförandet av strategin och dess handlingsplan, bland annat | ||
genom att utveckla nya samarbetsformer, att sprida kunskap om vad | ||
strategin bidrar med i samhällsutvecklingen samt att skapa förutsättningar | ||
för att fler kan bli delaktiga i samarbetet inom strategin. | ||
Strategin innebär ett samarbete med Norge och Island, medan Ryssland | ||
och Belarus sedan den 9 mars är suspenderade från allt samarbete. Det | ||
svenska ordförandeskapet ser potential att utvidga samarbetet till att även | ||
omfatta ett tredjelandssamarbete med Ukraina. I slutet av året anordnade | ||
därför det svenska ordförandeskapet i EU:s Östersjöstrategi, i samarbete | ||
med Svenska institutet, ett högnivåseminarium med fokus på att utveckla | ||
samarbetsformer med Ukraina. En första formell dialog kring konkreta | ||
teman initierades, i linje med Ukrainas behov och med relevans och | ||
expertis inom några av de olika prioritetsområden som strategin vilar på. | ||
I strategins senaste handlingsplan från februari 2021 finns ett nytt inslag | ||
i form av ett tekniskt och administrativt stöd. Detta stöd syftar till att | ||
förbättra samordningen av strategin samt att bistå och underlätta i arbetet | ||
för samtliga aktörer i strategin, med tonvikt på ordförandeskapet. | ||
Förutom att leda arbetet med strategin under ett år leder | ||
Statsrådsberedningen fortlöpande arbetet med genomförandet av strategin | ||
i Sverige. Som stöd för detta arbete har regeringen uppdragit ett antal | ||
myndigheter att bidra till genomförandet. I december 2021 togs ett nytt | ||
regeringsbeslut fram. Rapporteringen sker numera vartannat år och | ||
sammanfaller med kommissionens rapportering vartannat år av de | ||
makroregionala strategierna. | ||
12 | Politisk reklam | |
I januari | inleddes behandlingen i rådet av kommissionens förslag till |
förordning om transparens och inriktning när det gäller politisk reklam från den 25 november 2021 (se faktapromemoria 2021/22:FPM33).
Vid rådet för allmänna frågor den 21 juni presenterade ordförandeskapet en lägesrapport och efter ytterligare förhandlingar kunde rådet den 13 december enas om en allmän riktlinje.
Överläggning med konstitutionsutskottet ägde rum i mars och november. Samråd med
30
13 | Rösträtt och valbarhet för rörliga EU- | Skr. 2022/23:115 |
medborgare
Kommissionens förslag till revideringar av direktiven om unionsmedborgares rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet COM(2021) 732, respektive kommunala val, COM(2021) 733 (se faktapromemoria 2021/22:FPM34 och 2021/22:FPM35) hanterades i rådet. Förslagen innebär bland annat att unionsmedborgarna proaktivt ska få information om hur de ska gå till väga och att informationen ska ges på två språk. Information lämnades till konstitutionsutskottet i februari och december.
14Allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet
Den 3 maj antog Europaparlamentet en lagstiftningsresolution med förslag till reform av Europaparlamentets valordning (se faktapromemoria 2021/22:FPM95). Resolutionen innehåller förslag till en ny förordning om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet och innebär bland annat att akten om allmänna direkta val av företrädarna i Europaparlamentet, som utgör bilaga till rådets beslut av den 20 september 1976, med senare ändringar (den s.k. valrättsakten) upphävs. Förslaget har behandlats på rådsarbetsgruppsnivå vid några tillfällen under året.
Det huvudsakliga syftet med förslaget är att stärka den demokratiska och gränsöverskridande dimensionen i valen till Europaparlamentet och att förbättra Europaparlamentets funktionssätt och unionens styrning. En grundläggande och helt avgörande förutsättning i förhandlingsarbetet är att de nya bestämmelserna inte kommer i konflikt med Sveriges grundlagar. En annan viktig fråga har varit att ändringarna inte ska rubba den nuvarande institutionella balansen och maktfördelningen mellan EU:s institutioner.
Överläggning med konstitutionsutskottet ägde rum i juni och information lämnades till konstitutionsutskottet i december.
15 | Förordning om åtgärder för en hög | |
gemensam cybersäkerhetsnivå vid | ||
unionens institutioner, organ och byråer | ||
Kommissionen presenterade i mars ett förslag till förordning om åtgärder | ||
för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå vid unionens institutioner, organ | ||
och byråer. Syftet med förordningen är att inrätta ett ramverk med regler | ||
för hantering, styrning och kontroll av cybersäkerhetsrisker i EU:s | ||
institutioner, organ och byråer (se faktapromemoria 2021/22:FPM76). | ||
Rådet antog den 18 november en allmän riktlinje om förslaget. | 31 |
Skr. 2022/23:115 Försvarsutskottet informerades i juni. Samråd med
16Sammanhållningspolitiken
Förordningen sammanhållningspolitiska insatser för flyktingar i Europa, kallad Care, antogs den 6 april och trädde i kraft den 9 april.
Förordningen om ytterligare flexibilitet för att hantera konsekvenserna av Ryska federationens militära angrepp Fast (flexibelt stöd till territorier)
–Care antogs den 19 oktober och trädde i kraft den 26 oktober. Förordningen om fastställande av särskilda bestämmelser för
samarbetsprogrammen
Regeringens bedömning av tillämpningen av subsidiaritetsprincipen i förslaget om
Den 2 juni och den 22 november hölls möten i allmänna rådet (sammanhållning). Information gavs till näringsutskottet och samråd med
17Instrumentet för tekniskt stöd, kommissionens stödprogram
Instrumentet för tekniskt stöd (TSI), är kommissionens instrument för att ge tekniskt stöd till reformer i EU:s medlemsstater, på begäran av nationella myndigheter. Stödprogrammet är en del av den fleråriga budgetramen
Utlysningen av stödprogrammet för 2023 ägde rum i maj. Nytt är att generaldirektoratet som hanterar stödet (GD Reform) gärna ser att medlemsstaterna utformar och ansöker om gemensamma stödprojekt. För 2023 har åtta svenska myndigheter sökt stöd för egna projekt om sammanlagt 4 532 000 euro. Därutöver har fem myndigheter ansökt om stöd för gemensamma projekt med andra medlemsstater, vilket är en ökning jämfört med tidigare år.
32
Under året har GD Reform även utlyst programstöd för myndigheters Skr. 2022/23:115 verksamhet som har samband med Rysslands krig mot Ukraina.
18Krishantering
EU:s integrerade arrangemang för krishantering
EU:s integrerade arrangemang för politisk krishantering (IPCR) är rådets krishanteringsmekanism som kan aktiveras fullt eller i informationsläge vid kriser inom och utanför EU. Som svar på Rysslands invasion av Ukraina beslutade ordförandeskapet den 27 februari att aktivera IPCR- arrangemangen fullt ut. Utöver Rysslands invasion av Ukraina är IPCR fullt aktiverad för
Färdplan om att stärka rådets beredskap, krishantering och motståndskraft
Under våren togs en rapport (ST 10094/22) fram som innehåller en första bedömning av de olika nationella och europeiska metoderna. Syftet är att förbereda unionen för framtida kriser, hantera kriser när de uppstår, öka motståndskraften samt utarbeta modeller eller identifiera brister i samordningen mellan de olika aktörerna på krishanteringsområdet. Under hösten togs en färdplan fram som godkändes vid rådet för allmänna frågor den 13 december.
Horizon Scanning Network
Under hösten har rådet återaktiverat Horizon Scanning Network (HSN) i syfte att stärka EU och medlemsstaternas analysarbete när det gäller att upptäcka och vara förberedda på eventuella kriser. Nätverket har träffats under hösten och diskuterat erfarenheter från pågående och avslutade händelser och vilka arbetssätt som medlemsstaterna främst arbetar med i syfte att, ur både kortsiktiga och långsiktiga perspektiv, följa och upptäcka händelser som kan leda till krishantering.
33
Skr. 2022/23:115 | DEL 3 UTRIKES FRÅGOR |
19Utrikes- och säkerhetspolitik
19.1EU:s globala strategi för utrikes- och säkerhetspolitik
I ljuset av växande hot mot den regelbaserade världsordningen fortsatte arbetet med att omsätta EU:s globala strategi med förhöjd intensitet. Den globala strategin utgör grunden för den utrikes- och säkerhetspolitiska inriktningen, men har konkretiserats ytterligare i andra former under året och nya målsättningar ligger i linje med dess vägledande principer. Arbetet med att effektivisera genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken fortsatte. Enhällighet är grundprincipen, men medlemsstaterna har bland annat övervägt att i högre utsträckning utnyttja möjligheten till konstruktiv röstnedläggning inom ramen för rådande fördrag.
19.2Den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken
19.2.1Arbetet med det säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet
I mars antog EU:s utrikes- och försvarsministrar den s.k. strategiska kompassen som ger vidare inriktning för EU:s säkerhets- och försvarspolitiska samarbete för de kommande
Den europeiska fredsfaciliteten (EPF) kom under året att användas på ett sätt som inte hade förutsetts vid inrättandet året innan. Inom ramen för faciliteten kunde EU snabbt svara på Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina genom att anta 6 stödpaket som möjliggjorde leveranser av dödlig och
I november avvecklades det strategiska lagret för EU:s civila krisinsatser som MSB haft hand om i Kristinehamn för att ersättas av en ramavtalsbaserad materielförsörjning för insatserna.
19.2.2Kvinnor, fred och säkerhet
Rådet för utrikes frågor antog i november rådsslutsatser om att stärka EU:s arbete för kvinnor, fred och säkerhet mot bakgrund av det allvarliga läge
34
som rådde för kvinnor och flickor i konfliktsituationer. Rådet framhöll att Skr. 2022/23:115 EU måste hantera de nya utmaningar och hot som uppstått som en följd av
Rysslands aggression mot Ukraina, ökad förekomst av konfliktrelaterat sexuellt våld mot kvinnor och flickor och ökade hot mot kvinnliga människorättsförsvarare, inte minst i Iran och Afghanistan. Rådet uppmanade den höga representanten för utrikes frågor och kommissionen att accelerera EU:s operativa arbete i enlighet med gällande policyer och handlingsplaner.
19.2.3Insatser i kontinuerlig förändring
EU genomförde under året åtta militära och elva civila insatser inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken i Europa, Afrika och Mellanöstern.
I Ukraina ställde EU:s rådgivande insats om sin verksamhet för att möta de omedelbara utmaningar som uppkom med Rysslands aggression, bland annat med nytt fokus på krigsbrott och ansvarsutkrävande. Insatsens ordinarie mandat att bidra till reformarbetet i den civila säkerhetssektorn fortsatte, med förnyad relevans i och med Ukrainas kandidatlandsstatus. Under hösten beslutade EU även om och inledde en militär utbildningsinsats för den ukrainska försvarsmakten.
Den civila observatörsinsatsen i Georgien verkar för stabilitet genom att övervaka eldupphöravtalet mellan Ryssland och Georgien från 2008. Under hösten förlängdes mandatet med två år. Under hösten skedde även en tillfällig utstationering av personal från insatsen i Georgien till en bevakningsinsats som verkar på den armeniska sidan av gränsen mot Azerbajdzjan. Syftet var att bevaka vapenvilan mellan dessa två länder. Utstationeringen har planerats för att inte påverka uppfyllandet av mandatet för insatsen i Georgien.
Under året har verksamheten inom EU:s insatser i Mali suspenderats på grund av ett allt sämre säkerhetsläge i landet. EU har kvar viss närvaro för att kunna återuppta insatsernas tränings- och kapacitetsbyggande verksamhet om säkerhetsläget förbättras.
I Centralafrikanska republiken har EU:s militära utbildningsinsats bidragit till att stärka kapaciteten inom försvarssektorn. Den civila rådgivande insatsen har inlett arbetet med stöd till den centralafrikanska säkerhetssektorn.
Engagemanget på Afrikas horn har fortgått, där EU:s tre
Den militära tränings- och utbildningsinsatsen i Moçambique som beslutades i rådet 2021 har fortsatt. Insatsen syftar till att stödja en effektivare och mer ändamålsenlig insats av Moçambiques försvarsmakt med anledning av krisen i provinsen Cabo Delgado.
EU:s militära krishanteringsinsats i Medelhavet, Operation Irini, sträcker sig till den 31 mars 2023. Insatsen har som huvuduppgift att bidra
till att FN:s vapenembargo mot Libyen följs. Mandatet för EU:s
35
Skr. 2022/23:115 gränshanteringsinsats i Libyen, EUBAM Libyen, har förlängts till den 30 juni 2023.
EU:s rådgivande insats för reform av den civila säkerhetssektorn i Irak har bidragit till genomförandet av den irakiska säkerhetsstrategin. Insatsens mandat förlängdes under våren till den 30 april 2024.
EU:s civila insats i Palestina har arbetat med stöd till den palestinska civilpolisen. EU:s gränsövervakningsuppdrag i Rafah har fortgått i begränsad skala.
EU:s militära insats i Bosnien och Hercegovina är en viktig komponent i EU:s engagemang för att upprätthålla fred och säkerhet i regionen och fick under året förlängt mandat av FN:s säkerhetsråd. I Kosovo bidrar EU:s civila krishanteringsinsats med stöd till de rättsvårdande institutionerna.
19.2.4EDIRPA
Den 19 juli presenterade kommissionen ett förordningsförslag om inrättande av ett instrument för främjande av europeisk försvarsindustri genom gemensam upphandling (EDIRPA, se faktapromemoria 2021/22 FPM120). En allmän riktlinje antogs av rådet den 1 december.
Överläggning med försvarsutskottet och samråd med
19.2.5EU och Nato
Arbetet med att genomföra de 74 aktiviteter och samarbetsområden som följer av den gemensamma s.k.
19.2.6EU som aktör i FN
Rådet för utrikes frågor beslutade i juli om årets gemensamma prioriteringar för EU:s arbete i FN under generalförsamlingens 77:e session och underströk bland annat vikten av att upprätthålla en regelbaserad världsordning,
36
EU var under året en viktig aktör i FN:s arbete för jämställdhet och Skr. 2022/23:115 kvinnors och flickors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter och
möjligheter, inte minst i konfliktsituationer och i FN:s fredsinsatser och fredsbyggande arbete. EU var också en ledande aktör i FN:s olika forum för mänskliga rättigheter. Vidare spelade EU en aktiv roll i konsultationer och förhandlingar i FN:s generalförsamling gällande generalsekreterarens rapport om framtidens globala samarbete (Our Common Agenda).
Under högnivåveckan stod EU värd för ett antal möten och initiativ om bland annat stöd till Ukraina, klimat och livsmedelssäkerhet. Arbetet med att följa upp prioriteringarna för partnerskapet mellan EU och FN inom fredsbevarande insatser och krishantering har fortsatt under året.
Kommissionen har en ambition att vara en ledare inom arbetet med global hälsa. Som ett led i detta arbete presenterade kommissionen den 30 november en ny strategi för EU:s arbete med global hälsa. Kommissionen har också fortsatt vara mycket aktiv i arbetet med ett framtida pandemifördrag kopplat till WHO.
19.3OSSE och Europarådet
Under året har Sverige varit medlem av ordförandeskapstrojkan för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Rysslands fullskaliga invasion och aggression mot Ukraina har dominerat OSSE:s verksamhet under året, där EU:s fokus har legat på stöd till Ukraina och ansvarsutkrävande gentemot Ryssland. EU har även nära följt utvecklingen när det gäller de övriga utdragna konflikterna i OSSE- området.
Mänskliga rättigheter, grundläggande fri- och rättigheter, inklusive mediefrihet, och rättsstatens principer har förblivit viktiga frågor för EU. OSSE:s viktiga roll inom områdena rustningskontroll och militär transparens, konfliktförebyggande och krishantering är prioriterade av EU, även om den ryska aggressionen mot Ukraina allvarligt påverkat förutsättningarna att utveckla arbetet. Arbete med fokus på kvinnor, fred och säkerhet, samt klimatsäkerhet har fortsatt under året.
Samarbetet mellan EU och Europarådet har fokuserat på politisk dialog, reformstöd och samarbetsprojekt, respektive normativt samarbete. De övergripande samarbetsområdena omfattar Europarådets kärnvärden: mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. EU och dess medlemsstater är de största finansiella bidragsgivarna till Europarådet.
EU är största finansiär av Europarådets tekniska reformstöds- och samarbetsprogram som omfattar kandidatländerna, länder som ingår i Östliga partnerskapet samt länder i södra Medelhavet och Centralasien.
19.4Internationella brottmålsdomstolen
EU och dess medlemsstater arbetade under året för att få fler stater att ansluta sig till Romstadgan liksom för ökat samarbete med domstolen. EU verkade även för att de lagändringar som krävs för att genomföra
Romstadgan införs i statsparternas nationella lagstiftning.
37
Skr. 2022/23:115 | 19.5 | Internationell havsrätt |
EU och dess medlemsstater arbetade under året för att främja havsrätten | ||
inom ramen för FN:s havsrättskonvention. EU verkade särskilt för att | ||
främja en hållbar förvaltning av haven, dess resurser och för skydd av | ||
marin miljö och bevarande av biologisk mångfald i regionala och | ||
multilaterala organisationer, bland annat FN. EU har under året varit | ||
pådrivande i förhandlingarna om ett särskilt genomförandeavtal under | ||
FN:s havsrättskonvention för biologisk mångfald i havsområden bortom | ||
nationell jurisdiktion. |
19.6 Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer
EU har under året uppmärksammat situationen för mänskliga rättigheter i specifika länder och tematiska frågor. Rådsslutsatser om EU:s agerande i FN:s olika forum för mänskliga rättigheter antogs den 24 januari. EU har, ensamt eller gemensamt med andra, lagt fram både tematiska och landsspecifika resolutioner i dessa forum. EU har bidragit aktivt till åtgärder för att säkerställa att ansvar utkrävs för övergrepp och kränkningar av de mänskliga rättigheterna och kränkningar av internationell humanitär rätt till följd av Rysslands aggression mot Ukraina. Bland annat har EU medverkat till att detta tas upp i FN:s råd för mänskliga rättigheter och FN:s generalförsamlings tredje utskott för mänskliga rättigheter.
Under året har EU:s institutioner arbetat med samordning av EU:s och dess medlemsstaters demokratibistånd, i syfte att få bättre genomslag i fält. EU har också, genom kommissionen och EEAS, deltagit i arbetet inför det uppföljande amerikanska demokratitoppmötet som kommer äga rum våren 2023. Kommissionen leder bland annat en arbetsgrupp om ungas
deltagande tillsammans med Ghana, Nepal och flera civilsamhällesorganisationer.
Under året höll EU och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter sin andra strategiska dialog i Bryssel. Högnivådialogen syftar till att diskutera aktuella frågor och prioriteringar på området för mänskliga rättigheter och på så sätt bygga upp ett starkare partnerskap som kan främja multilateralism och en regelbaserad världsordning.
19.7Handlingsplanen för jämställdhet i yttre förbindelser
Under året har genomförandet av handlingsplanen fortsatt på huvudstadsnivå och på landnivå genom
38förbindelser.
19.8 | Nedrustning och |
Skr. 2022/23:115 |
19.8.1Massförstörelsevapen
EU deltog vid översynskonferensen för
EU uttryckte stöd för provstoppsavtalet och vikten av att det träder i kraft. Vid IAEA:s generalkonferens har EU uttryckt oro över Irans omfattande avsteg från det kärntekniska avtalet (JCPOA). EU uppmanade Iran att återgå till full efterlevnad av överenskommelsen.
Den tematiska sanktionsregimen från 2018 mot kemiska vapen förlängdes. Ytterligare individer och en enhet fördes upp på sanktionslistan, för inblandning i mordförsöket på den ryska oppositionspolitikern Alexej Navalnyj med ett nervgift respektive för medverkan till framställning av kemiska vapen i Syrien. EU uttryckte stöd för OPCW:s (Organisationen för förbud mot kemiska vapen) arbete med att identifiera ansvariga för kemvapenattacker, och deltog i arbetet i det internationella partnerskapet mot straffrihet för kemvapenanvändning.
EU bidrog till genomförandet av konventionen mot biologiska stridsmedel och toxinvapen
19.8.2Konventionella vapen
EU talade vid det uppföljande mötet för FN:s handlingsprogram mot illegal handel med små och lätta vapen (SALW), samt bidrog till flera projekt som syftar till att begränsa den okontrollerade spridningen av SALW och dess ammunition i olika delar av världen. Vidare uttryckte EU stöd för konventionen om förbud mot personminor samt konventionen om vissa konventionella vapen och dess protokoll.
19.8.3Rymden
EU har fortsatt att främja säkerhet och långsiktig hållbarhet och motverka en kapprustning i rymden, bland annat genom deltagande i FN:s öppna arbetsgrupp för att minska rymdhot. EU och dess medlemsstater har även verkat genom ett samordnat agerande i FN:s generalförsamlings första utskott.
EU har även påbörjat utvecklingen av en rymdstrategi för säkerhet och försvar.
39
Skr. 2022/23:115 19.9 | Strategisk exportkontroll |
19.9.1Krigsmateriel
Under året har de sista delarna av EU:s översynsarbete om den gemensamma ståndpunkten genomförts. Medlemsstaterna har under året haft ett brett erfarenhetsutbyte med anledning av kriget i Ukraina. EU och dess medlemsstater har bidragit till genomförandet av FN:s vapenhandelsfördrag och också verkat för ökad anslutning till fördraget.
19.9.2Produkter med dubbla användningsområden
Medlemsstaterna har fortsatt arbetet med att tillämpa FN:s säkerhetsrådsresolutioner om
19.10Sanktioner
Under året har EU genomfört
19.11Terrorism
Rådsslutsatser för den externa dimensionen av terrorism antogs i juni. Slutsatserna tar bland annat upp vikten av ett utökat samarbete med terrorismdrabbade länder och regioner som exempelvis Nordafrika, Mellanöstern och Sahel. Tematiska frågor som behandlas är bland annat finansiering av terrorism och våldsbejakande extremism, framväxten av högerextremism samt missbruk av nya teknologier av terroristgrupper.
19.12Cybersäkerhet och cyberförsvar
EU har under året fortsatt att delta i förhandlingarna om cyberfrågor inom FN:s generalförsamling. I maj antogs rådsslutsatser om EU:s s.k. cyber posture, som sammanfattar hur EU bemöter hoten på cyberområdet utifrån fem funktioner. Sanktionslistningarna under den tematiska sanktionsregimen för cyberfrågor på
40
gemensamt meddelande om en cyberförsvarspolicy för EU presenterades Skr. 2022/23:115 i november.
19.13Hybridhot
EU har inom ramen för den strategiska kompassen under året tagit flera beslut om EU:s arbete med att bemöta hybridhot. Arbetet med att genomföra dessa beslut, bland annat att inrätta en bred verktygslåda mot hybridhot samt en särskild verktygslåda för att bemöta otillbörlig utländsk informationspåverkan inleddes under året. Hybridhot är ett prioriterat område i samarbetet mellan EU och Nato.
19.14Konsulära frågor och krisberedskap
EU:s medlemsstater arbetar löpande med informations- och erfarenhetsutbyte för att säkerställa alltmer effektiva samarbetsformer och synergier på det konsulära området. Ansträngningarna har under året särskilt fokuserat på Ukraina. Informationsutbyte och samverkan i EU har ägt rum i anslutning till flera konsulära kriser, bland annat i samband med försämrade säkerhetslägen i Ukraina och den bredare regionen till följd av Rysslands invasion av Ukraina. Det har även gällt säkerhetsutvecklingen i Mali och Burkina Faso, Etiopien och Eritrea, Israel och Palestina samt Iran.
Arbetet med att ta fram och uppdatera
Arbetet med en ny provisorisk
En utvärderingsanalys om genomförandet av direktivet från 2015 om konsulärt skydd har presenterats och diskuterats under året. Syftet är att identifiera eventuella behov av revidering av direktivet. Direktivet handlar om samordnings- och samarbetsåtgärder för att underlätta konsulärt skydd till
20Den gemensamma handelspolitiken
20.1 | Multilaterala handelsförhandlingar | |
Världshandelsorganisationens (WTO) tolfte ministerkonferens (MC12) | ||
ägde rum den |
||
MC12 nåddes bland annat en överenskommelse om förbud mot vissa | ||
skadliga fiskesubventioner, en uppgörelse om WTO:s svar på pandemin | ||
med mer lättanvända undantag från immaterialrättsregler för | ||
vaccintillverkning |
||
hälsa. Vidare fattades ett beslut om en ny process för att förhandla reform | ||
av WTO som bland annat innefattar tvistlösningsorganet, samt om en | 41 |
Skr. 2022/23:115 förlängning av
20.2Regionala och bilaterala frihandels- och investeringsskyddsavtal
EU och Nya Zeeland avslutade förhandlingarna om ett frihandelsavtal den 30 juni. En trettonde förhandlingsrunda har ägt rum i förhandlingen med Australien. En tolfte förhandlingsrunda har ägt rum i förhandlingarna med Indonesien. Förhandlingarna mellan EU och Indien om ett frihandelsavtal som återupptogs 2021 efter att ha avbrutits 2013 har fortgått och tre förhandlingsrundor har ägt rum under året. I december avslutades förhandlingar om ett uppdaterat associerings- och handelsavtal med Chile.
20.3Exportkrediter
Arbetet med att modernisera och uppdatera regelverket för exportkrediter i OECD har fortsatt under året. Det finns två huvudsakliga
förhandlingsspår (se faktapromemoria 2022/23:FPM4 och 2022/23:FPM5). Det ena spåret rör förändringar som gör regelverket för statsstödda exportkrediter i OECD mer anpassat till dagens förutsättningar och underlättar för företagen att ansöka om och beviljas kreditgarantier. Det andra spåret rör utvidgning av annexet i sektoröverenskommelsen om klimatomställning i
20.4Instrumentet om ekonomiskt tvång
Kommissionen presenterade ett förslag till förordning om ekonomiskt tvång i december 2021 och förslaget har därefter förhandlats i rådet (se faktapromemoria 2021/22:FPM64). Förslaget innebär att EU kan införa olika typer av åtgärder i de fall där ett tredjeland bedriver ekonomiskt tvång mot EU eller dess medlemsstater i syfte att påverka politiska beslut. Åtgärder som kan införas är t.ex. tullhöjningar, begränsning i offentlig
upphandling samt inskränkningar i tjänstehandel och investeringsmöjligheter. Trepartsmöten inleddes i november.
20.5Plurilaterala förhandlingar om
Plurilaterala förhandlingar om
42
nya möjligheter att främja inkluderande och hållbar tillväxt och Skr. 2022/23:115 utveckling.
20.6Internationellt upphandlingsinstrument
Förordningen om ett internationellt upphandlingsinstrument antogs i somras. Den syftar till att möjliggöra större marknadstillträde för EU- aktörer i offentlig upphandling i tredjeland på ömsesidig basis. Kommissionen har påbörjat arbetet med att ta fram riktlinjer för hur instrumentet ska användas.
20.7Tullättnader för utvecklingsländer
Kommissionen presenterade hösten 2021 ett förslag till ny förordning om EU:s system för tullättnader för utvecklingsländer (GSP), då nuvarande förordning löper ut den 31 december 2023. Förhandlingar om den nya förordningen har pågått på rådsarbetsgruppsnivå under året och omfattar frågor som krav på samarbete kring återtagande av egna medborgare samt utformningen av automatiska skyddsåtgärder.
20.8Handel och hälsa
EU:s medlemsstater tog i december 2020 fram ett gemensamt initiativ för en multilateral överenskommelse för att underlätta handel med sjukvårdsprodukter inom Världshandelsorganisationen (WTO). Vid WTO:s tolfte ministerkonferens i juni 2022 antogs en sådan överenskommelse genom en deklaration om WTO:s svar på
21EU som global utvecklingspolitisk aktör
21.1 EU:s utvecklingspolitik
EU:s utrikesinstrument Global Europe (NDICI) som finansierar EU:s | |
globala prioriteringar och är EU:s primära biståndsinstrument har fortsatt | |
att operationaliseras. Geografisk och tematisk programmering har | |
beslutats inklusive antagande av fleråriga strategier. | |
Team |
|
har vidareutvecklats för att stärka ambitionen att ha ett |
|
strategiskt agerande på utvecklingsområdet. Inom de olika TEI samlas | |
europeiska utvecklingsaktörer (Team Europe) för att politiskt och | |
finansiellt arbeta gemensamt mot specifika utvecklingsutmaningar och | |
mål för ett givet sammanhang (bilateralt, regionalt eller globalt). Under | |
året har kommissionen presenterat flera paket bestående av olika separata | |
TEI. | 43 |
Skr. 2022/23:115 På basis av det gemensamma meddelandet om Global Gateway som presenterades den 1 december 2021 har kommissionen och den upprättade rådsarbetsgruppen arbetat vidare på att operationalisera initiativet. Global
Vid rådet för utrikes frågor (utveckling) den 20 maj antogs rådsslutsatser om förnyat partnerskap mellan EU och minst utvecklade länder (MUL). I rådsslutsatserna betonas att ett stärkt samarbete mellan EU och MUL är en viktig plattform för att stärka såväl motståndskraft mot klimatförändringar och det globala hälsosystemet som ekonomisk och mänsklig utveckling i MUL.
Rådsslutsatser om tryggad livsmedelsförsörjning antogs vid rådet för utrikes frågor den 20 juni. Dessa gällde bland annat förbättrad multilateral samordning och breddad givarbas för humanitärt bistånd. Slutsatserna kompletterade kommissionens meddelande och EEAS åtgärdsplan om konsekvenserna av Rysslands aggression mot Ukraina.
Den 4 oktober presenterade kommissionen och EU:s höga representant för utrikesfrågor ett gemensamt meddelande om en handlingsplan för ungdomar i EU:s yttre åtgärder
Vid rådet den 28 november antogs rådsslutsatser om en extern ansats för katastrofriskreducering. Rådsslutsatserna lägger tonvikten på stärkt samarbete mellan aktörer och organisationer som arbetar med humanitära insatser, utveckling, klimat och fred och lyfter därtill att gemensamma insatser ska verka förebyggande och föregripande, inklusive minska riskerna för humanitära- och utvecklingsbehov på ett tidigt stadie.
21.2Samstämmig utvecklingspolitik
EU:s arbete med att uppnå samstämmighet i utvecklingspolitiken har fortsatt. I rådsslutsatser om utbildning för hållbar utveckling som antogs den 21 juni och i rådsslutsatser om rådets årliga rapport till Europeiska rådet som antogs den 18 juli betonades vikten av att säkerställa samstämmighet för hållbar utveckling som en central del i genomförandet av Agenda 2030.
44
21.3 | Klimat- och energidiplomati | Skr. 2022/23:115 |
Rådet antog den 21 februari slutsatser om EU:s klimatdiplomati och EU:s utåtriktade insatser gentemot länder utanför EU för att påskynda genomförandet av resultaten från klimatkonferensen i Glasgow under 2022. Slutsatserna välkomnade parternas beslutsamhet att fortsätta insatserna för att begränsa temperaturökningen till 1,5 grader. Slutsatserna pekade även på att en ökad ambition krävs för storskalig finansiering av energitransitionen i utvecklingsländer och uppmanade alla utvecklade länder att gemensamt under året nå målet om 100 miljarder
21.4EU:s humanitära bistånd och EU:s roll som humanitär aktör
För 2022 har generaldirektoratet för europeiskt civilskydd och humanitära biståndsåtgärder bidragit med 3,2 miljarder euro i humanitärt bistånd och civilskyddsbistånd, varav 523 miljoner euro för insatser till följd av Rysslands aggression mot Ukraina.
Under året har kommissionens meddelande om humanitärt bistånd och efterföljande rådsslutsatser följts upp inom ramen för rådsarbetsgruppen för humanitära frågor med fokus på breddad givarbas, upprätthållande av internationell humanitär rätt och föregripande åtgärder. Medlemsstaterna har bland annat rapporterat in belopp för humanitär finansiering.
Den
21.5Hälsa och rättigheter
Kommissionen är en viktig aktör inom global hälsa, en position som ytterligare befästs under
Under året har kommissionen tagit initiativ till att utarbeta en ny strategi för EU:s arbete med global hälsa, i nära samarbete mellan berörda delar av kommissionen samt EEAS. Arbetet har inbegripit omfattande konsultationer med aktörer både inom och utanför EU. Kommissionen har också under året återupptagit det årliga Global Health Policy Forum i samband med European Development Days. Den nya
EU:s tredje jämställdhetsplan och EU:s utvecklingspolicy Nytt europeiskt samförstånd om utveckling – Vår värld, vår värdighet, vår framtid har varit utgångspunkter för EU:s arbete med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Mot bakgrund av ökat motstånd mot SRHR globalt har EU fortsatt att vara en finansiär och en tydlig röst
för
45
Skr. 2022/23:115 21.6 |
46
I november presenterade kommissionen ett meddelande om en ny EU- strategi för global hälsa (COM(2022) 675). Strategin innehåller tre prioriterade områden:
–leverera bättre hälsa och välbefinnande för människor under hela livet,
–stärka hälso- och sjukvårdssystemen och främja allmän hälso- och sjukvård, och
–förhindra och bekämpa hälsohot inklusive pandemier, genom att tillämpa en s.k. One
22EU:s bilaterala och regionala förbindelser
22.1Samarbete mellan EU och
Två möten hölls under året med
Ett antal samtal och tekniska möten ägde rum mellan Schweiz och kommissionen i syfte att komma vidare i förhandlingarna om ett ramavtal.
22.2Östliga partnerskapet
Under året har ett utrikesministermöte och ett civilsamhällesforum ägt rum inom ramen för Östliga partnerskapet. Rysslands invasion av Ukraina har under året utsatt formatet för press. EU:s beslut i juni att ge Ukraina och Moldavien kandidatlandsstatus samtidigt som Georgiens europeiska perspektiv bekräftades har också förändrat förutsättningarna för partnerskapet.
Under hösten diskuterade därför EU:s medlemsstater, EU- institutionerna och partnerländerna hur partnerskapet kan anpassas till det nya läget. Samsyn fanns om att Östliga partnerskapet fortfarande spelar en viktig roll i relationerna mellan EU och partnerländerna, inte minst då det inom partnerskapet finns program och initiativ som fortfarande är av vikt för samtliga partnerländer.
22.3Centralasien
Dialogen med Centralasien har präglats av genomförandet av EU:s Centralasienstrategi, som fokuserar på institutionellt stöd och regional samverkan samt demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens
principer. Uppmärksamhet har ägnats åt situationen i Afghanistan och Skr. 2022/23:115
EU har aktivt bevakat och agerat genom sitt särskilda sändebud för att stäva den militära upptrappningen och konflikten på gränsen mellan Tadjikistan och Kirgizistan. EU har också arbetat för att genomföra en översyn av utvecklingssamarbetet med Centralasien. Förhandlingarna om ett fördjupat partnerskaps- och samarbetsavtal med Kazakstan har fortsatt.
22.4Östeuropa
22.4.1Ryssland
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari har genomgripande förändrat EU:s politik gentemot Ryssland. Rysslands aggression mot Ukraina och dess globala konsekvenser har behandlats vid samtliga Europeiska råd och råd för utrikes frågor, samt vid ett stort antal andra rådskonstellationer.
Nio omfattande sanktionspaket gentemot Ryssland har antagits. EU har också verkat för att begränsa Rysslands inflytande i internationella organ. Syftet med EU:s restriktiva åtgärder har varit att förmå Ryssland att avbryta aggressionen mot Ukraina och undergräva Rysslands krigförande förmåga. EU har samverkat nära med G7.
EU:s politiska kontakter med Ryssland har kraftigt begränsats. I september suspenderades EU:s visumfaciliteringsavtal med Ryssland. Handeln med Ryssland har kraftigt minskat och ett stort antal europeiska företag har lämnat Ryssland. Vid rådet för utrikes frågor i november fanns samsyn kring en gemensam handlingslinje gentemot Ryssland, inklusive stärkt europeisk motståndskraft, stöd till partnerländer samt fortsatt EU- engagemang för ryskt civilsamhälle och oberoende medier.
22.4.2Ukraina
Associeringsavtalet (AA), inklusive dess frihandelsdel, som undertecknades 2014, är det juridiska ramverket för EU:s relation till Ukraina. Det åttonde associeringsrådet
EU stod enat i sitt stöd till Ukraina inför Rysslands oprovocerade och oacceptabla aggression och dess olagliga annekteringar av ukrainskt territorium. Dessa kränkningar av internationell rätt fördömdes kraftfullt. EU har intensifierat sitt politiska, humanitära, ekonomiska och militära stöd till Ukraina i syfte att värna Ukrainas suveränitet och territoriella integritet.
Sedan den ryska aggressionen har EU:s medlemsstater och finansiella institutioner mobiliserat över 19,7 miljarder euro i finansiellt, humanitärt och budgetstöd till Ukraina. Efter Europeiska rådets möte den 15 december beslutade kommissionen om ett makrofinansiellt stöd för
Ukraina på upp till 18 miljarder euro för 2023. Därtill har EU genom EPF
47
Skr. 2022/23:115 bidragit med 3,1 miljarder euro i militärt bistånd. Den 15 november lanserades en militär utbildningsinsats för Ukraina, EUMAM, med uppdraget att bistå den ukrainska försvarsmakten med grundläggande militärutbildning och specialistutbildning av personal. I mars och april beslutade EU:s medlemsländer om nya uppgifter till EUAM Ukraina som är en
22.4.3Georgien
Den 3 mars lämnade Georgien in en ansökan om medlemskap i EU. Kommissionen rekommenderade den 17 juni att erbjuda Georgien ett s.k. europeiskt perspektiv. Parallellt med detta redovisade kommissionen tolv nyckelområden som landet behöver genomföra reformer på för att komma vidare i processen. Europeiska rådet uttryckte stöd för kommissionens rekommendation den 24 juni. EU fortsätter att stödja Georgiens suveränitet och territoriella integritet liksom landets ansträngningar att motverka konsekvenserna av konflikterna kring utbrytarregionerna Abchazien och Sydossetien. EU:s observatörsinsats i Georgien verkar fortsatt utan tillträde till utbrytarregionerna.
22.4.4Belarus
Belarus har flera gånger varit uppe på rådets dagordning under året. EU har återkommande fördömt repressiva reformer och politiskt motiverade domar i Belarus. Den 24 februari beslutade rådet att förlänga de restriktiva åtgärderna mot Belarus med ett år. Den 2 mars beslutade rådet att utöka de restriktiva åtgärderna mot Belarus med anledning av att Belarus upplåtit sitt territorium till den ryska aggressionen mot Ukraina. Den 9 mars utökades åtgärderna ytterligare. Den 3 juni antogs ytterligare riktade restriktiva åtgärder. Sanktionerna omfattar såväl restriktiva åtgärder mot individer med en roll i Belarus stöd till den ryska aggressionen samt inskränkningar i handeln med Belarus inom flera områden. Vid sitt möte
Den 14 november deltog ledaren för Belarus demokratiska krafter, Svjatlana Tsichanouskaja, vid en frukost i samband med EU:s utrikesministrars möte.
Den 22 juli gjorde den höga representanten ett uttalande tillsammans med kommissionären Adina Vălean med anledning av den internationella civila luftfartsorganisationens (ICAO) rapport som bekräftade belarusiska myndigheters roll i kapningen av Ryanairs flyg FR4978 i maj 2021.
48
22.4.5 | Armenien | Skr. 2022/23:115 |
Arbetet har under året präglats av genomförandet av det fördjupade | ||
samarbets- och partnerskapsavtalet mellan EU och Armenien. | ||
En militär eskalation av konflikten mellan Armenien och grannlandet | ||
Azerbajdzjan inträffade i september. EU beslutade den 17 oktober att | ||
sända en civil övervakningsmission (EUMCAP) med ett fyrtiotal | ||
observatörer till konfliktområdet. Syftet var att verka förtroendeskapande | ||
mellan parterna i konflikten samt att bidra till gränskommissionens arbete. | ||
Missionen blev operativ den 20 oktober med ett mandat på två månader | ||
och lånade resurser från EU:s sedan tidigare etablerade | ||
övervakningsmission i Georgien (EUMM). | ||
22.4.6 | Azerbajdzjan | |
Förhandlingar med Azerbajdzjan om ett nytt fördjupat partnerskaps- och | ||
samarbetsavtal med EU har fortsatt under året. Vid det artonde mötet inom | ||
ramen för samarbetsrådet mellan EU och Azerbajdzjan i juli definierades | ||
energiområdet som en viktig prioritering för utvecklingen av relationerna | ||
och ett memorandum om strategiskt partnerskap på energiområdet har | ||
undertecknats. | ||
22.4.7 | ||
EU har fortsatt sina medlingsinsatser rörande konflikten mellan Armenien | ||
och Azerbajdzjan och upprättandet av den civila övervakningsmissionen | ||
EUMCAP visar på unionens engagemang för fred och stabilitet i Södra | ||
Kaukasien. | ||
22.4.8 | Moldavien | |
EU har under året anslagit 13 miljoner euro i humanitärt bistånd till | ||
Moldavien, aktiverat EU:s civilskyddsmekanism samt beslutat om | ||
makrofinansiellt stöd om 150 miljoner euro med anledning av den ryska | ||
aggressionens effekter på landet. | ||
EU har vidare undertecknat ett statusavtal med Moldavien om operativa | ||
åtgärder som genomförs av Frontex och tillfälligt liberaliserat handeln | ||
med vissa moldaviska jordbruksprodukter. Den 23 juni beviljade | ||
Europeiska rådet Moldavien status som kandidatland under förutsättning | ||
att villkoren i kommissionens yttrande uppfylldes. |
22.5 Arktis
Arbetet med rådsslutsatserna om EU:s Arktisstrategi har senarelagts med anledning av Rysslands invasion av Ukraina. Arbetet väntas påbörjas under våren 2023.
49
Skr. 2022/23:115 22.6 | Mellanöstern |
22.6.1Syrien
EU och dess medlemsstater är den största givaren av stöd för att lindra konsekvenserna av Syrienkonflikten, med mer än 290 miljarder kronor i stöd sedan 2011.
I maj stod EU, för sjätte året i rad, värd för en givarkonferens för behövande i Syrien och i grannländerna som drabbats hårdast. EU har vid upprepade tillfällen fördömt attackerna på civilbefolkning och humanitär- och sjukvårdspersonal samt uppmärksammat kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Syrien.
I februari lades fem nya namn till EU:s sanktionsregim mot Syrien, som i maj förlängdes med ett år. Listningarna innefattar nu 292 namn och 70 företag.
22.6.2Den
EU har betonat vikten av en förhandlad tvåstatslösning grundad i folkrätten och att parterna vidtar förtroendebyggande åtgärder för en ömsesidig dialog som på sikt kan skapa förutsättningar för att återuppta fredsprocessen.
Under året har EU kritiserat åtgärder som bidragit till ökade spänningar och underminerat en tvåstatslösning, såsom bosättningsexpansion, demoleringar, vräkningar och bosättarvåld. EU har uttryckt sin oro över det ökande antalet dödsfall, inklusive barn, som skett inom ramen för israeliska säkerhetsoperationer på Västbanken. EU har fördömt de terroristattacker som ägt rum i Israel och framhållit Israels legitima säkerhetsbehov. EU har betonat vikten av att palestinska val hålls och att framsteg görs i fråga om inompalestinsk försoning.
I oktober hölls ett associeringsråd mellan EU och Israel för första gången sedan 2012. EU:s gemensamma uttalande framhöll vikten av samarbete mellan EU och Israel och bekräftade EU:s folkrättsbaserade politik i relation till den
22.6.3 Iran
EU har framfört gemensamma budskap och vidtagit åtgärder med | |
anledning av händelseutvecklingen i Iran under hösten, där fredliga | |
protester bemötts med övervåld och andra kränkningar av mänskliga | |
rättigheter från de iranska myndigheternas sida. Situationen i Iran har | |
diskuterats i rådet för utrikes frågor i oktober, november och december. | |
Rådsslutsatser om Iran antogs i december. | |
EU har under våren förlängt sanktioner när det gäller såväl allvarliga | |
kränkningar av mänskliga rättigheter i Iran som |
|
massförstörelsevapen till 2023. I oktober, november och december har EU | |
utökat listan av individer och enheter som omfattas av |
|
I november och december har EU också, under en separat sanktionsregim, | |
infört listningar av iranska aktörer med anledning av att iranska drönare | |
50 | använts av Ryssland i Ukraina. |
I egenskap av samordnare för JCPOA:s gemensamma kommission har Skr. 2022/23:115 den höga representanten ansvarat för EEAS medlingsinsatser för att bevara överenskommelsen om Irans kärntekniska program (JCPOA) som slöts
2015. Under hösten har inga framsteg rapporterats.
22.6.4Irak
EU:s breda engagemang för Iraks demokratiska och ekonomiska utveckling har fortsatt, men till viss del försvårats av att det under större delen av året inte funnits en ordinarie irakisk regering. Rådet förlängde i april mandatet för EU:s rådgivande uppdrag till stöd för reform av den civila säkerhetssektorn i Irak (EUAM Irak). Den sträcker sig nu till april 2024.
22.6.5Jemen
EU har fortsatt att stärka sin roll i de internationella fredsansträngningarna i Jemen, som omfattar politiskt stöd, humanitärt stöd och utvecklingsinsatser. Rådsslutsatser om Jemen antogs i december som befäste den strategiska inriktningen för EU:s engagemang.
EU stöttar aktivt fredsarbetet genom dialoginitiativ. Ett möte som samlade relevanta partnerorganisationer hölls i anslutning till Yemen International Forum i Stockholm i juni. EU har fortsatt att bidra till samordning i givarsamfundet när det gäller de humanitära frågorna och stod tillsammans med Sverige och Schweiz som värd för ett högnivåmöte till stöd för den humanitära responsen till landet.
EU:s humanitära stöd till Jemenkrisen uppgick 2022 till över 1,7 miljarder kronor. Det totala biståndet från EU sedan 2015 uppgår till över 12 miljarder kronor, varav 8,6 miljarder i humanitärt stöd och 4 miljarder i utvecklingsstöd.
22.6.6Libanon
EU har, främst genom den höga representanten, regelbundet uttryckt stark oro för den politiska och ekonomiska utvecklingen i Libanon. Libanon har också diskuterats vid två tillfällen vid rådet för utrikes frågor. Inga listningar har ännu gjorts under EU:s sanktionsregim mot Libanon som antogs 2021.
22.6.7 Södra grannskapet och Medelhavsunionen
EU:s dialog och samarbete med länderna i det södra grannskapet har | |
fortsatt att utvecklas, baserat på de rådsslutsatser om en ny Agenda för | |
Medelhavet som antogs i april 2021. | |
Årliga överläggningar på utrikesministernivå arrangerades i slutet av | |
november i Barcelona. | |
Vidare har Medelhavsunionen hållit ministermöten om teman som blå | |
ekonomi, kvinnors roll i samhället, handel och investeringar, och | |
klimatomställning. Inför dessa ministermöten har rådet godkänt utkast till | 51 |
Skr. 2022/23:115 deklarationer som har antagits av respektive ministermöte. EU har inom
22.6.8Gulfen
EU har under året tagit tydliga steg för att etablera ett strategiskt engagemang i Gulfregionen. Den 21 februari hölls ett gemensamt utrikesministermöte mellan EU och Samarbetsrådet för staterna vid Persiska viken (GCC) i syfte att diskutera prioriteringar för samarbete mellan regionerna. EU antog därefter ett gemensamt meddelande och rådsslutsatser om ett strategiskt partnerskap med Gulfregionen och beslutade att EU skulle utnämna ett särskilt sändebud för Gulfregionen.
22.7Amerika
22.7.1Nordamerika
USA
EU har under året haft ett nära samarbete med USA. Politiska högnivåmöten och konsultationer har kontinuerligt ägt rum. Den transatlantiska agendan rymmer bland annat säkerhets- och utrikespolitiska frågor, antiterrorism samt rättsliga och inrikes frågor.
USA:s utrikesminister har vid flera tillfällen besökt Bryssel under året och varit gäst vid rådet för utrikes frågor. Fördjupat samarbete för att främja demokrati och arbetet inom handels- och teknikrådet (TTC) är konkreta exempel på transatlantisk samverkan mellan EU och USA under året.
Den gemensamma handelspolitiken i relation till Amerika
EU:s handelsrelation med USA har under året fördjupats på ett antal områden. I samband med toppmötet den 15 juni 2021 inrättades ett bilateralt handels- och teknikråd, TTC. Syftet var att fördjupa och bredda den transatlantiska handels- och investeringsrelationen, undvika nya handelshinder och samarbeta kring nya standarder där det var möjligt. Under året ägde det andra och det tredje ministermötet inom TTC rum.
I slutet av året tillsattes en transatlantisk arbetsgrupp i syfte att hantera de negativa effekter av den amerikanska lagstiftningen Inflation Reduction Act (IRA) som EU har identifierat. IRA förväntas bidra till den gröna omställningen genom att ge omfattande skattekrediter till företag som producerar och monterar gröna varor i USA. Ur ett europeiskt perspektiv riskerar detta att leda till att företag flyttar sin produktion och montering till USA. Arbetsgruppen förväntas presentera ett resultat i början av 2023.
22.7.2 Latinamerika
Latinamerika och Karibien diskuterades vid rådet för utrikes frågor den 18 | |
52 | juli. Rådet fokuserade på ett förstärkt engagemang för Latinamerika och |
Karibien, särskilt i ljuset av den förändrade geopolitiska situationen. Rådet Skr. 2022/23:115 uttryckte sin beredvillighet att stärka samarbetet med regionen. Rådet
betonade behovet av att stärka regionens finansiella motståndskraft genom att stärka handelsförbindelserna med de viktigaste partnerländerna i regionen.
Den 27 oktober genomfördes ett biregionalt utrikesministermöte mellan EU och CELAC i Buenos Aires. Argentinas utrikesminister och den höga representanten stod värdar för mötet. Mötet var det första i sitt slag sedan juli 2018. Det var ett konkret steg för det ökade engagemang för Latinamerika och Karibien (LAC) som rådet för utrikes frågor enats om i juli, och som beskrivits i den av EEAS framtagna färdplanen ”Road to 2023”.
Kuba
I enlighet med avtalet om politisk dialog och samarbete mellan EU och dess medlemsstater och Kuba genomfördes flera dialoger mellan EU och Kuba inom prioriterade områden. Avtalet tillämpas provisoriskt sedan den 1 november 2017 i väntan på samtliga medlemsstaters ratificering.
Nicaragua
Till följd av den försämrade politiska och sociala situationen i Nicaragua beslutade EU och dess medlemsstater den 10 januari att lägga till sju personer och tre enheter på förteckningen över personer och enheter som omfattas av restriktiva åtgärder. EU och dess medlemsstater beslutade i oktober att förlänga de riktade restriktiva åtgärderna med anledning av situationen i Nicaragua till och med den 15 oktober 2023.
Venezuela
EU och dess medlemsstater beslutade i november att förlänga de riktade restriktiva åtgärderna med anledning av situationen i Venezuela till och med den 14 november 2023. EU har fortsatt ansträngningarna med att främja en fredlig och politiskt förhandlad lösning på krisen.
Haiti
FN:s säkerhetsråd antog den 21 oktober resolution 2653 (2022) om att upprätta ett nytt ramverk för restriktiva åtgärder med anledning av situationen i Haiti. Åtgärderna möjliggör införandet av reserestriktioner, frysning av tillgångar och vapenembargo. Vid antagandet upptogs en individ i förteckningen över individer och enheter som är föremål för restriktiva åtgärder. Rådet fattade den 25 november beslut om att transponera resolutionen till
53
Skr. 2022/23:115 22.8 | Afrika |
22.8.1Partnerskapet mellan EU och Afrikanska unionen, relationen med
I februari ägde ett toppmöte rum i Bryssel mellan EU och AU, med deltagande från EU:s och AU:s institutioner respektive medlemsstater. Vid mötet antogs en gemensam deklaration som berör centrala samarbetsområden i partnerskapet
Förhandlingarna om de ekonomiska partnerskapsavtalen (EPA) mellan EU och
Kenya och EU förhandlade om att tillämpa ett interimistiskt EPA i avvaktan på att övriga medlemmar i East African Community (EAC) ansluter sig till avtalet. I februari enades EU och Kenya om att förhandla fram ett hållbarhetskapitel med bindande bestämmelser som ska vara en integrerad del av det interimistiska EPA.
AU:s arbete med att skapa ett frihandelsavtal och en gemensam marknad för kontinenten genom African Continental Free Trade Area (AfCFTA) stöds av EU. Handel inleddes under AfCFTA den 1 januari 2021 men förhandlingar pågår om under vilka villkor denna handel ska ske.
22.8.2Afrikas horn
Etiopien
Etiopien diskuterades vid rådet för utrikes frågor den 20 juni samt den 16 maj respektive den 17 oktober. Under året villkorade EU fortsatt en normalisering av relationen och det sjuåriga programstödet till Etiopien med krav på eldupphör och politiska samtal, humanitärt tillträde och ansvarsutkrävande. EU:s budgetstöd till Etiopien var suspenderat, men humanitärt stöd och särskilda åtgärdspaket inom sociala sektorer beviljades under året.
EU har upprätthållit en dialog med etiopiska regeringsföreträdare under året genom högnivåsamtal, bland annat i samband med
54
Somalia | Skr. 2022/23:115 | |
Under året har EU fortsatt att bidra till utvecklingen i Somalia genom | ||
dialog och stöd till bland annat resiliens, valprocessen, | ||
institutionsbyggande och ekonomiska reformer. Somalia diskuterades vid | ||
mötet i rådet för utrikes frågor den 20 juni. | ||
EU har också beslutat om ytterligare humanitärt stöd mot bakgrund av | ||
den svåra torka som drabbat landet. Efter presidentvalet under våren | ||
återupptogs EU:s budgetstöd som tidigare varit pausat i avvaktan på valets | ||
genomförande. EU behandlade under året också stöd till Afrikanska | ||
unionens transitionsmission i Somalia för 2022 (Atmis, tidigare Amisom). | ||
Under hösten genomförde EU en strategisk översyn av unionens militära | ||
och civila insatser inom ramen för den gemensamma säkerhets- och | ||
försvarspolitiken. I slutet av året inledde EU också ett strategiarbete om | ||
engagemanget i Somalia. | ||
Sudan | ||
Sudan diskuterades vid rådet för utrikes frågor den 24 januari samt den 20 | ||
juni. EU:s budgetstöd till Sudan var fortsatt pausat under året efter | ||
militärkuppen 2021. Under året godkände EU 48 miljoner euro i särskilda | ||
åtgärder till mänskliga rättigheter, demokrati och utbildning. | ||
EU har fördömt militärkuppen och krävt att Sudan omedelbart återgår | ||
till en civilledd övergångsregering. EU har även uppmanat den | ||
sudanesiska militären och säkerhetsstyrkorna att avhålla sig från våld och | ||
respektera de mänskliga rättigheterna. EU har gett stöd till | ||
facilitetsmekanismen, som leds av FN, Afrikanska unionen och den | ||
regionala organisationen Intergovernmental Authority on Development | ||
(IGAD), som stöttar den politiska processen i Sudan. | ||
22.8.3 | Väst- och Centralafrika | |
Centralafrikanska republiken | ||
EU har en civil och en militär utbildningsinsats i Centralafrikanska | ||
republiken (CAR) till stöd för den nationella försvars- och | ||
säkerhetssektorn. Mandaten för båda insatserna förnyades under året. De | ||
operativa delarna av den militära utbildningsinsatsen förblev emellertid | ||
suspenderade under året, med anledning av utvecklingen i landet. EU har | ||
med anledning av den omfattande humanitära krisen gett stöd till CAR. | ||
Tchadsjöregionen | ||
EU fortsatte att stödja den multinationella gemensamma militära insatsen | ||
i Tchadsjöregionen. | ||
Sahel/Mali | ||
Mot bakgrund av den säkerhetsmässiga och politiska utvecklingen i Mali | ||
och andra delar av Sahel har EU:s engagemang i regionen diskuterats | 55 |
Skr. 2022/23:115 löpande under året, inklusive vid rådet för utrikes frågor i januari, februari, mars och april.
I januari fördömde rådet Wagnergruppens närvaro i Mali och uttryckte oro över militärkuppen i Burkina Faso. I oktober genomfördes en andra militärkupp i Burkina Faso.
Mot bakgrund av det alltjämt försämrade säkerhetsläget i Mali samt den maliska militärledningens ovilja att samarbeta med EU suspenderades i april EU:s militära och civila insatser i Mali. Rådsbeslut antogs den 18 juni samt 1 december om stödåtgärder inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten till stöd för Niger respektive Mauretanien. Under året har terroristgruppers fortsatta spridning söderut, liksom omfattande piratverksamhet och organiserad brottslighet i Guineabukten, även lett till förslag om ökat stöd till kuststaterna.
Den 12 december fattade rådet beslut om att förlänga EU:s restriktiva åtgärder som infördes efter militärkuppen i Mali 2021 mot personer som motverkar övergångsprocessen till ett demokratiskt styre.
Den 22 december fattade EU beslut om att initiera en insats i Niger inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken.
22.8.4Östra och södra Afrika Moçambique
EU beslutade i april att inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten (EPF) bidra med utrustning till de förband som utbildas av EU:s utbildningsinsats.
I september beslutade EU om stöd genom EPF till den regionala insatsen SAMIM för att stärka stabiliteten i den nordliga provinsen Cabo Delgado. I december beslutade EU att även stödja Rwandas insats i Cabo Delgado med utrustning inom ramen för EPF.
Demokratiska republiken Kongo/Stora sjöregionen
EU har påbörjat en diskussion om att förnya sitt engagemang i regionen utifrån en integrerad ansats. EU har under året fortsatt att verka för att situationen när det gäller mänskliga rättigheter och demokrati i DRK belyses i bland annat FN:s råd för mänskliga rättigheter.
Vidare har EU fortsatt att understryka betydelsen av att rättvisa skipas i fallet om mordet på de två
Rådet beslutade i december om dels ytterligare en förlängning, dels en breddning av kriterierna av EU:s restriktiva åtgärder mot DRK.
Zimbabwe
I februari beslutades om en ettårig förlängning av de restriktiva åtgärder som infördes 2002 och som bland annat omfattar vapenembargo och ett vapenföretag. Det beslutades också om att stryka befintliga riktade åtgärder mot tre individer (som tidigare dock haft suspenderad
56tillämpning).
22.9 | Asien och Oceanien | Skr. 2022/23:115 |
22.9.1Sydasien
Indien
Under året har EU och Indien fortsatt arbetet med att genomföra prioriterade frågor från toppmötet 2021. Dessa har omfattat global hälsa i ljuset av pandemin, grön tillväxt och klimatfrågor. Det har även handlat om att utveckla partnerskapet för konnektivitet och samarbete om demokrati och mänskliga rättigheter. Kommissionens ordförande medverkade vid Raisina Dialogue i Indien
Under året har EU och Indien återupptagit förhandlingarna om ett frihandelsavtal och genomfört de första förhandlingsrundorna. Man har också inlett förhandlingar om ett investeringsskyddsavtal och om ett avtal om skydd för geografiska indikationer. Under året fattades även beslut om att inrätta ett bilateralt råd för handel och teknologi
EU och Indien har under året haft nära dialog när det gäller utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Bland annat har möten om antiterrorism, nedrustning och
Afghanistan
Förutsättningarna för EU:s arbete i Afghanistan förändrades radikalt efter talibanernas maktövertagande i augusti 2021. EU återtog efter några månader viss närvaro i Kabul genom en delegation bestående av tjänstepersoner, men i mindre omfattning än tidigare. EU har sedan tidigare ett särskilt sändebud för Afghanistan. De rådsslutsatser om Afghanistan som antogs i september 2021 har fortsatt vara utgångspunkten för EU:s arbete i relation till Afghanistan. EU har aktivt verkat för de resolutioner och uttalanden om Afghanistan som har antagits i FN:s säkerhetsråd och FN:s råd för mänskliga rättigheter, samt fördömt de dekret som talibanerna infört som begränsar särskilt flickor och kvinnors mänskliga rättigheter.
Vikten av
EU har sedan talibanernas maktövertagande utlovat 1 miljard euro i stöd till Afghanistans befolkning och dess grannländer.
22.9.2 | Östasien | |
Nordkorea | ||
EU har fört en kritisk engagemangspolitik gentemot Nordkorea för att | ||
stärka fred och säkerhet och förhindra utvecklingen och spridningen av | ||
massförstörelsevapen. | 57 |
Skr. 2022/23:115 Rådet beslutade i april om att införa restriktiva åtgärder mot ytterligare elva individer och entiteter som identifierats som delaktiga i det fortsatta utvecklandet av Nordkoreas vapenprogram, mot bakgrund av Nordkoreas avfyrande av flera ballistiska robotar, inklusive en större långdistansrobot den 24 mars.
Vidare har EU fördömt nordkoreanska robotprovskjutningar som varit i strid med rådande säkerhetsrådsresolutioner, uppmanat Nordkorea att inleda en fullständig nedmontering av sitt kärnvapen- och robotprogram, samt understrukit behovet av en meningsfull dialog för att kunna nå en fredlig lösning på Koreahalvön.
I juli beslutades om en ettårig förlängning av de restriktiva åtgärder som infördes av EU 2016 och som omfattar vissa handelsembargon och åtgärder inom den finansiella sektorn respektive transportsektorn, samt reserestriktioner och frysning av tillgångar för flera personer och enheter.
EU har genomfört de sanktioner som antagits av FN:s säkerhetsråd, samt de sanktioner EU därutöver har antagit, efter Nordkoreas kärnvapenprovsprängningar och robottest. EU har vidare verkat för att länder utanför unionen ska kunna stärka sitt genomförande av sanktionerna. Likt tidigare år lade EU fram resolutioner som antogs i FN:s generalförsamling och FN:s råd för mänskliga rättigheter om situationen för de mänskliga rättigheterna i Nordkorea.
Kina
I april hölls ett virtuellt toppmöte mellan EU och Kina. Toppmötet dominerades av Rysslands invasion av Ukraina och Kinas förhållningssätt till konflikten.
Ijuli höll kommissionären för handel och Kinas
I juli hölls även den tredje högnivådialogen mellan EU och Kina om miljö- och klimatfrågor av kommissionens vice ordförande Frans Timmermans och Kinas vice premiärminister.
Japan
I maj hölls ett toppmöte i Tokyo mellan EU:s och Japans ledare. Mötet fokuserade bland annat på EU:s och Japans nära och djupa relation, ett fördjupat säkerhets- och försvarssamarbete och vikten av att upprätthålla den regelbaserade världsordningen. Det fokuserade även på samarbete för stabiliseringen av den globala energimarknaden och stärkandet av multilateralismen, också när det gäller klimat och handel.
Vid toppmötet mellan EU och Japan lanserades ett digitalt partnerskap. Det är det första digitala partnerskap som EU ingår med ett tredjeland.
58
22.9.3 | Sydostasien | Skr. 2022/23:115 |
Myanmar
EU har under året skarpt fördömt militärkuppen i Myanmar i februari 2021, liksom det urskillningslösa våld som militären utsatt civila för sedan dess. Under året har beslut om restriktiva åtgärder fattats ytterligare två gånger. De restriktiva åtgärderna inkluderar såväl listningar av individer ansvariga för brott mot mänskliga rättigheter som ekonomiska sanktioner mot enheter med koppling till militären, med syfte att strypa militärens ekonomiska tillgångar. Listningar har även införts mot personer som förser militärjuntan med vapen.
EU har utsett ett särskilt sändebud till Myanmar och har utökat dialogen med de demokratiska krafterna i Myanmar. EU har vidare verkat för internationell samordning och framhållit Aseans roll för att bidra till en lösning på krisen i Myanmar.
EU har aktivt verkat för de resolutioner om Myanmar som har antagits i FN:s råd för mänskliga rättigheter och i FN:s generalförsamling.
22.9.4Sydostasiatiska nationers förbund och Asien-
Den 14 december ägde det första toppmötet mellan stats- och regeringschefer från EU och Asean rum, vilket sammanföll med att EU och Asean haft relationer i 45 år. Relationen uppgraderades till strategiskt partnerskap 2019.
Under toppmötet diskuterades teman som säkerhetspolitik, miljö- och klimat, handel och konnektivitet, liksom krisen i Myanmar. En ny handlingsplan för samarbetet
Därutöver undertecknades s.k. partnerskaps- och samarbetsavtal med Thailand och Malaysia. Avtalen bedöms främja samarbete, stabilitet och en positiv ekonomisk och social utveckling i Sydostasien.
22.9.5EU:s strategi för samarbete för regionen Indiska oceanen/Stilla havet
På grundval av EU:s strategi för samarbete i regionen Indiska oceanen/Stilla havet fortsatte kommissionen och den höga representanten sitt arbete för regionen under året. Bland de möten som EU genomförde var högnivådialogen för
59
Skr. 2022/23:115
60
DEL 4 EKONOMISKA OCH FINANSIELLA FRÅGOR
23Ekonomi och finans
23.1Ekonomisk styrning och samordning
23.1.1Meddelande om översynen av den ekonomiska styrningen i EU
Översynen av den ekonomiska styrningen inleddes i februari 2020 och omfattar stabilitets- och tillväxtpakten samt det makroekonomiska obalansförfarandet. Med anledning av
Kommissionens meddelande (COM(2022) 583) presenterades den 9 november. Det innehåller inga lagförslag utan föreslår inriktningen för en reform. Kommissionens ambition är att medlemsstaterna ska nå samsyn kring inriktningen innan lagförslag läggs fram.
Kommissionens förslag på inriktning kretsar kring införandet av nya medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer för samtliga medlemsstater, med särskilda åtaganden för medlemsstater som bedöms ha höga eller medelhöga skuldhållbarhetsrisker enligt kommissionens skuldhållbarhetsanalyser. Det nya ramverket föreslås även fokusera i högre utsträckning på utvecklingen i de offentliga nettoutgifterna. Mekanismer för att säkerställa genomförandet av ramverket föreslås stärkas, bland annat genom att göra det lättare att öppna ett underskottsförfarande samt genom inrättandet av ett nytt verktyg för att säkerställa att reformåtaganden faktiskt genomförs. Slutligen menar kommissionen att det makroekonomiska obalansförfarandet bör utvecklas och integreras med den finanspolitiska övervakningen i högre grad.
En första diskussion om meddelandet ägde rum i Ekofinrådet den 6 december.
Överläggning i finansutskottet ägde rum i december. Samråd med EU- nämnden ägde rum i december.
23.1.2Makroekonomiska obalanser: Förvarningsmekanismen
I maj presenterade kommissionen fördjupande granskningar för tolv medlemsstater, däribland Sverige. De fördjupande granskningarna syftar till att identifiera eventuella makroekonomiska obalanser i medlemsstaterna. När det gäller Sverige bedömde kommissionen att Sverige fortsatt har makroekonomiska obalanser kopplade till hushållens skuldsättning och bostadsprisernas utveckling.
Ekofinrådet antog slutsatser om 2022 års fördjupande granskningar den Skr. 2022/23:115 12 juli. I november publicerade kommissionen 2023 års förvarnings-
rapport.
Samråd med
23.1.3EU:s återhämtningsinstrument för att stödja återhämtningen efter
Under året har kommissionen fortsatt upplåningen för att finansiera EU:s återhämtningsinstrument (se faktapromemoria 2020/21:FPM104). Räknat i 2022 års priser väntas den totala upplåningen uppgå till 807 miljarder euro, vilket innebär en genomsnittlig årlig upplåning under perioden 2021 (halva
Upplåningen görs med en s.k. diversifierad finansieringsstrategi som innebär att olika metoder, instrument och löptider tillämpas i syfte att minimera upplåningskostnaderna, skapa flexibilitet och åstadkomma en ändamålsenlig likviditetsförsörjning.
Under 2022 har cirka 100 miljarder euro lånats upp med instrument som har en löptid på ett år eller mer. Det första halvåret var den genomsnittliga upplåningsräntan 1,24 procent, medan räntan för det andra halvåret steg till följd av det allmänt högre ränteläget. Det har varit hög efterfrågan på EU:s emissioner av skuldinstrument. I december meddelades att kommissionen framledes kommer att tillämpa en enhetlig upplåningsmetodik, dvs. att upplåningen är enhetlig och inte som tidigare uppdelad efter olika program. Kommissionen planerar att cirka 30 procent av upplåningen till återhämtningsinstrumentet ska vara s.k. gröna obligationer. Fram till utgången av 2022 emitterades sammanlagt 37 miljarder euro i sådana obligationer.
23.1.4Faciliteten för återhämtning och resiliens och genomförandet av REPowerEU via faciliteten
Under året har arbetet fortsatt fokuserat på medlemsstaters ansökningar om medel genom nationella återhämtnings- och resiliensplaner. Rådet antog genomförandebeslut för återhämtnings- och resiliensplanerna för Sverige, Bulgarien, Polen, Nederländerna och Ungern och därmed har samtliga medlemsstaters planer godkänts. Därutöver har flertalet utbetalningsförfrågningar inkommit och utbetalats. Medlemsstaterna har möjlighet att ansöka om utbetalningar upp till två gånger per år fram till dess att instrumentets tillgänglighet löper ut 2026. För att ansöka om utbetalningar måste ett antal förutbestämda mål och delmål vara uppfyllda på det sätt som har fastställts i medlemsstaternas planer.
Den 18 maj presenterade kommissionen
61
Skr. 2022/23:115 innehållande
Samråd med
Finansutskottet informerades i december.
Samråd i
Överläggning om förslaget om genomförandet av
23.1.5Sveriges återhämtnings- och resiliensplan
Kommissionen lämnade den 29 mars ett positivt förslag till genomförandebeslut för Sveriges återhämtnings- och resiliensplan som rådet antog den 4 maj.
Samråd med
Den 3 november beslutade regeringen att ingå ett finansieringsavtal mellan Sverige och kommissionen. Finansieringsavtalet reglerar bland annat krav kopplade till revision, skydd av unionens finansiella intressen, och synliggörande av
23.1.6Ett europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation
Under
Under året har tio medlemsstater ansökt om ytterligare lån via SURE: Ungern, Portugal, Bulgarien, Kroatien, Litauen, Grekland, Portugal, Tjeckien, Cypern och Lettland. Även Polen och Rumänien har reviderat sina låneansökningar. Rumänien sänkte sitt lånebelopp och Polen lade till ytterligare åtgärder men ändrade inte lånebeloppet. Rådet godkände samtliga fall av reviderade låneansökningar. Sammantaget uppgår godkänt stöd från SURE till 98,4 miljarder euro. Kommissionen har under året publicerat två halvårsrapporter om genomförandet av SURE, en i mars och en i september. Instrumentets tillgänglighet löper ut vid utgången av året.
Samråd med
62
23.2 | Klimatfinansiering | Skr. 2022/23:115 |
Rådsslutsatser om internationell finansiering för klimatåtgärder inför FN:s klimattoppmöte COP27 antogs vid Ekofinrådet den 4 oktober. Rådsslutsatserna om klimatfinansiering har två syften, dels att redovisa EU:s fortsatta arbete med att mobilisera och öka finansiering för klimatrelaterade ändamål, dels att ta fram och tydliggöra EU:s ståndpunkt i frågor som är specifikt kopplade till klimatförhandlingarna och genomförandet av Parisavtalet.
Samråd med
23.3EU i G20 på det finansiella och ekonomiska området
Under året höll G20 ett möte med stats- och regeringschefer och fyra möten med finansministrar- och centralbankschefer, samt även ett gemensamt möte med finans- och hälsoministrar. De ekonomiska effekterna av Rysslands invasion av Ukraina har varit en central del av
Samråd med
23.4Finansiellt stabilitetsstöd
23.4.1Medlemsstater som mottagit stabilitetsstöd via stabilitetsmekanismer inrättade för euroländer
Grekland har från utgången av sitt anpassningsprogram 2018 fram till augusti 2022 varit föremål för förstärkt övervakning av sina reformåtaganden som uppföljning av programmet. Övervakningen har genomförts kvartalsvis av kommissionen i samarbete med ECB, ESM och IMF. Eurogruppen kan bevilja vissa skuldlättnadsåtgärder till Grekland om reformåtagandena bedöms bli genomförda. Baserat på den sista rapporten under den förstärkta övervakningen beviljade Eurogruppen Grekland ytterligare skuldlättnad i juni. Grekland kommer fortsättningsvis att vara föremål för reguljär övervakning av sin återbetalningsförmåga som uppföljning av sitt anpassningsprogram.
Vidare har kommissionen rapporterat om övervakningen av den ekonomiska utvecklingen och återbetalningsförmågan hos Cypern, Irland, Portugal och Spanien som också har mottagit stabilitetsstöd. Dessa länders återbetalningsförmåga bedömdes av kommissionen vara god.
Inga nya stabilitetsstöd har beviljats under 2022.
63
Skr. 2022/23:115 23.4.2 | Makrofinansiellt stöd till länder utanför EU |
64
I samband med Rysslands invasion av Ukraina beslutade Europaparlamentet och rådet den 24 februari att ge Ukraina ett makrofinansiellt stöd motsvarande 1,2 miljarder euro. Stödet betalades ut i två omgångar under våren och var Ukrainas sjätte makrofinansiella stöd sedan 2014.
På grund av Ukrainas stora finansieringsbehov med anledning av kriget beslutade Europaparlamentet och rådet den 12 juli om ett nytt exceptionellt makrofinansiellt stöd motsvarande 1 miljard euro.
Den 20 september antog Europaparlamentet och rådet ytterligare 5 miljarder euro som en andra del av det exceptionella stödpaketet.
Överläggning med finansutskottet ägde rum i juni och information lämnades till utskottet i september.
I november lade kommissionen fram ytterligare ett förslag om stöd upp till 18 miljarder euro till Ukraina under 2023 via ett nytt instrument. Europaparlamentet beslutade om instrumentet den 6 december. Den 15 december beslutade rådet om instrumentet.
Överläggning med finansutskottet ägde rum i november. Information till finansutskottet och samråd med
I april beslutade Europaparlamentet och rådet om ett stöd till Moldavien motsvarande 150 miljoner euro. Stödet till Moldavien ges i tre utbetalningar, av vilka den sista avses ske under 2023.
24Finansmarknaden
24.1Bankmarknaden
24.1.1Ändringar av EU:s kapitaltäckningsregelverk
Förhandlingar i rådet om ändringarna i EU:s kapitaltäckningsregelverk för banker (se faktapromemoria 2021/22:FPM18) har pågått under året. I november nådde rådet en allmän riktlinje.
Finansutskottet informerades om status i förhandlingarna i oktober. Samråd med
Under våren ägde trepartsmöten rum om de riktade ändringarna i EU:s krishanteringsregelverk för banker. Ändringarna antogs i november.
Finansutskottet informerades i maj, oktober och december. Samråd med
24.1.2Bankunionen
I juni utfärdade Eurogruppen i inkluderande format ett uttalande om att arbetet med att färdigställa bankunionen ska fokusera på att stärka det gemensamma ramverket för bankkrishantering och nationella insättningsgarantisystem. I uttalandet bjuds kommissionen därför in att överväga att lägga fram lagförslag för att reformera det gemensamma
ramverket. Medlagstiftare bjuds också in att färdigställa arbetet inom Skr. 2022/23:115 innevarande mandatperiod, som avslutas i början av 2024. Sverige deltar
inte i bankunionen men berörs eftersom ramverket för bankkrishantering och nationella insättningsgarantisystem är gemensamt för hela EU27.
24.1.3Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism
Förhandlingarna om EU:s lagstiftningspaket om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (se faktapromemoria 2020/21:FPM146) har fortsatt under året. I juni nåddes en politisk överenskommelse för en av rättsakterna, förordningen om information som ska åtfölja överföringar av medel. Samtidigt nådde rådet en allmän riktlinje om förordningen om inrättande av en ny
Finansutskottet informerades i maj, oktober och december.
24.1.4Omedelbara betalningar
I oktober presenterade kommissionen ett förslag som syftar till att underlätta för omedelbara betalningar i euro (se faktapromemoria 2022/23:FPM18). Förslaget innebär i huvudsak att banker som erbjuder sina kunder – konsumenter, företag och organisationer – traditionella
Överläggning i finansutskottet ägde rum i december.
24.2Värdepappersmarknaden
24.2.1
I april antog rådet en allmän riktlinje om kommissionens förslag till förordning om en
2020/21:FPM129). Europaparlamentet röstade om sitt förhandlingsmandat i somras. Därefter förhandlades förordningen under hösten i trepartsmöten.
I december informerades finansutskottet om förhandlingarna.
24.2.2Europeiska långsiktiga investeringsfonder
Under våren inleddes förhandlingar om ändringar i förordningen om europeiska långsiktiga investeringsfonder (se faktapromemoria 2021/22:FPM30).
65
Skr. 2022/23:115 Samråd med
Förordningen förhandlades i trepartsmöten under hösten och en politisk överenskommelse nåddes i oktober. I december bekräftade rådet den slutliga rättsakten och finansutskottet informerades.
24.2.3Förvaltare av alternativa investeringsfonder och värdepappersfonder
Under våren inleddes förhandlingar om ändringar i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder och direktivet om värdepappersfonder (se faktapromemoria 2021/22:FPM29).
Samråd med
24.2.4Förordningen om marknader för finansiella instrument
Under våren inleddes förhandlingar om ändringar i direktivet och förordningen om marknader för finansiella instrument (se faktapromemoria 2021/22:FPM31). Rådet nådde en allmän riktlinje i december.
Information lämnades till finansutskottet i december.
24.2.5Europeisk gemensam kontaktpunkt för finansiell och
I juni enades rådet om en allmän riktlinje om förslaget om en europeisk gemensam kontaktpunkt för finansiell och
Information lämnades till finansutskottet i januari och december.
24.2.6Marknader för kryptotillgångar
Europaparlamentet röstade om sitt yttrande om förordningen om kryptotillgångar (se faktapromemoria 2020/21:FPM15) i mars. Trepartsmöten inleddes under våren och en politisk överenskommelse nåddes i juni.
Finansutskottet informerades i maj.
24.2.7Förordningen om värdepapperscentraler
Kommissionen presenterade i mars ett förslag till ändringar i förordningen om värdepapperscentraler (se faktapromemoria 2021/22:FPM75). Förslaget syftar till att öka effektiviteten i regelverket och främja gränsöverskridande avveckling samtidigt som den finansiella stabiliteten värnas. Förhandlingar i rådet inleddes under sommaren.
66
Överläggning med finansutskottet ägde rum i april. Finansutskottet Skr. 2022/23:115 informerades i december. Rådet nådde en allmän riktlinje i december.
24.2.8Noteringsakten
Kommissionen presenterade i december ett förslag om ändringar i EU:s prospektförordning, EU:s marknadsmissbruksförordning och EU:s förordning och direktiv om marknader för finansiella instrument (MiFIR och MiFID II) samt att EU:s noteringsdirektiv upphävs (COM(2022) 760,
762)liksom ett förslag till direktiv om röstvärdesdifferentiering (COM(2022) 761). Paketet benämns noteringsakten.
Ändringarna syftar till att underlätta för företag att notera värdepapper på handelsplatser inom EU. Syftet är att främja möjligheterna till kapitalmarknadsfinansiering för främst små och medelstora bolag och att göra kapitalmarknaderna i EU mer konkurrenskraftiga.
24.2.9Ändrade regler för att främja central clearing (Emirförordningen)
Kommissionen presenterade i december ett förslag om ändringar i förordning och direktiv om
24.3Försäkringsmarknaden
24.3.1Solvens
I juni enades rådet om en allmän riktlinje om ett förslag om ändringar i Solvens
Information lämnades till finansutskottet i maj, oktober och i december.
24.3.2Återhämtning och resolution av försäkringsföretag
Rådsförhandlingar har pågått om ett förslag till ett återhämtnings- och resolutionsramverk för försäkringssektorn (se faktapromemoria 2021/22:FPM8). Information lämnades till finansutskottet i maj, oktober och december. I oktober överlade regeringen även med utskottet om frågan om finansiering. Rådet nådde en allmän riktlinje i december.
24.3.3 Meddelande om tillsynsdata i EU:s finansiella tjänstesektor
Kommissionen presenterade i december 2021 ett meddelande om en | |
strategi för tillsynsdata som avser EU:s finansiella tjänstesektor (se fakta- | 67 |
Skr. 2022/23:115 promemoria 2021/22:FPM57). Strategin syftar till att modernisera tillsynsrapporteringen inom finansmarknadsområdet i EU. Kommissionen vill införa ett system som ger europeiska och nationella tillsynsmyndigheter korrekta, enhetliga och aktuella data, samtidigt som den totala rapporteringsbördan minskar.
24.4Övrigt
24.4.1EU:s gröna taxonomi
I mars antog kommissionen en delegerad akt till EU:s gröna taxonomiförordning som fastställer kriterier för att avgöra under vilka villkor vissa kärnkrafts- och naturgasrelaterade verksamheter ska anses hållbara i förhållande till taxonomins två klimatmål. Sverige invände mot den delegerade akten.
Överläggning med finansutskottet ägde rum i januari och april.
24.4.2Förordning och ändringsdirektiv om digital operativ motståndskraft för den finansiella sektorn
I januari inleddes trepartsmöten om digital operativ motståndskraft för den finansiella sektorn (se faktapromemoria 2020/21:FPM16). En politisk överenskommelse nåddes i maj.
Rättsakterna antogs i december.
Finansutskottet informerades i maj. Samråd med
25Skatter
25.1Gränsjusteringsmekanism för koldioxid
Kommissionen presenterade i juli 2021 ett förslag till förordning om
gränsjusteringsmekanism för koldioxid (se faktapromemoria 2020/21:FPM133). Det är en del av det s.k. Fit for
december slöts en politisk överenskommelse om en gränsjusteringsmekanism för koldioxid. Man enades därefter även om en politisk överenskommelse i utsläppshandelssystemet EU ETS, vilket avgjorde vissa av de utestående frågorna för gränsjusteringsmekanismen.
För svensk ståndpunkt, se skatteutskottets protokoll från överläggning den 3 mars.
68
25.2 | Omarbetat energiskattedirektiv | Skr. 2022/23:115 |
Ett av förslagen i lagstiftningspaket Fit for 55 var ett omarbetat energiskattedirektiv (se faktapromemoria 2020/21:FPM130).
För svensk ståndpunkt, se skatteutskottets protokoll från överläggning i maj. Information lämnades till skatteutskottet i mars. Samråd med EU- nämnden ägde rum i december.
25.3Eurovinjettdirektivet
Kommissionen presenterade i maj 2017 inom ramen för paketet om rörlighet förslag till en reviderad rättsakt om miniminivåer för fordonsskatt för tunga godsfordon genom ändring i eurovinjettdirektivet (se faktapromemoria 2016/17:FPM101).
För svensk ståndpunkt, se skatteutskottets protokoll från överläggning den 28 november 2017.
Information lämnades till skatteutskottet i oktober och december. Samråd med
25.4Mervärdesskatt
25.4.1Ändrade regler om mervärdesskattesatser
I januari 2018 presenterade kommissionen ett förslag om ändring av reglerna om skattesatser i mervärdesskattedirektivet (se faktapromemoria 2017/18:FPM54).
Vid Ekofinrådet den 5 april antogs ändringar av bestämmelserna om skattesatser i mervärdesskattedirektivet.
För svensk ståndpunkt, se skatteutskottets protokoll från överläggning den 15 juni 2021. Samråd med
25.5Företagsbeskattning
25.5.1Global minimibeskattning
Kommissionen presenterade den 22 december 2021 ett direktivförslag om en global minimiskatt på 15 procent för multinationella företag inom EU (se faktapromemoria 2021/22:FPM46). Förslaget behandlades av Ekofinrådet i januari, mars, april och juni och antogs i december.
För svensk ståndpunkt, se skatteutskottets protokoll från överläggning den 31 mars.
69
Skr. 2022/23:115 25.5.2 Direktiv med regler för att förhindra att legala enheter som saknar substans missbrukas för skatteändamål
70
Kommissionen presenterade den 22 december 2021 ett förslag till direktiv med regler för att förhindra att legala enheter som saknar substans missbrukas för skatteändamål (se faktapromemoria 2021/22:FPM47).
För svensk ståndpunkt, se skatteutskottets protokoll från överläggning den 1 december.
25.5.3Direktiv om införandet av ett avdrag för eget kapital och en begränsning av avdrag för räntor i bolagssektorn
Kommissionen presenterade den 11 maj ett förslag till direktiv om införandet av ett avdrag för eget kapital och en begränsning av avdrag för räntor i bolagssektorn (DEBRA) (se faktapromemoria 2021/22:FPM96). Syftet med förslaget är att minska den skattefördel som det innebär att få göra avdrag för räntekostnader på lån jämfört med finansiering med eget kapital. I stället ska finansiering med eget kapital uppmuntras, genom t.ex. en aktieemission eller kvarhållna vinstmedel. Förslaget innebär också att det införs en begränsning för avdragsmöjligheten för räntekostnader.
Ordförandeskapet har i halvårsrapporten till Ekofinrådet i december angett att det fortsatta tekniska arbetet med DEBRA tills vidare ska pausas och om det senare bedöms lämpligt kan arbetet återupptas när andra förslag på företagsskatteområdet har presenterats av kommissionen.
För svensk ståndpunkt, se skatteutskottets protokoll från överläggning den 1 december.
26Tull
26.1En kontaktpunkt för tullen i EU
Den 29 oktober 2020 lade kommissionen fram förslaget om inrättande av en enda kontaktpunkt för tullen i EU och om ändring av förordning (EU) nr 952/2013. Trepartsmöten avslutades i en preliminär överenskommelse den 19 maj 2022. Vid Ekofinrådet den 24 oktober antogs förordningen om inrättande av en enda kontaktpunkt för tullen i EU.
För svensk ståndpunkt, se skatteutskottets protokoll från överläggning den 17 februari. Information lämnades till skatteutskottet i maj.
26.2Visepersongruppens rapport
Kommissionen initierade under 2021 en diskussion om hur tullunionen ska stå bättre rustad för framtiden och inrättade inom ramen för detta en Visepersongrupp. Visepersongruppen presenterade i mars rapporten
Putting more union in the European Customs. Rapporten omfattar 10 Skr. 2022/23:115 rekommendationer och ett förslag till genomförande fram till 2030. Bland rekommendationerna finns bland annat förslag till att inrätta en europeisk
tullbyrå, en övergripande ram för att hantera risker inklusive tullkontroller och en mer systembaserad uppgiftshantering.
Samråd med
26.3EU:s skjutvapenförordning
Kommissionen presenterade den 27 oktober förslag till omarbetning av den nuvarande skjutvapenförordningen som är från 2012 (se faktapromemoria 2022/23:FPM24). Förslagets huvudsyfte är att bekämpa och förhindra olaglig handel med skjutvapen till och från EU.
Omarbetningen av förordningen tillkännagavs i EU:s handlingsplan mot olaglig handel med skjutvapen
26.4Tullmyndigheternas framtida roll i fiskala- och icke fiskala frågor
På Ekofinrådet den 4 oktober diskuterades frågan om tullmyndigheternas framtida uppgifter på det fiskala respektive
Samråd med
27EU:s budget
27.1Nya egna medel
Kommissionen lade fram ett förslag till revidering av systemet för nya egna medel i december 2021 (se faktapromemoria 2021/22:FPM45).
Förslaget innebär att nya egna medel införs baserat på tre beräkningsbaser:
1.25 procent av intäkterna från auktioneringen av utsläppsrätter inom det existerande utsläppshandelssystemet EU ETS och det utvidgade utsläppshandelssystemet EU ETS BRT;
2.75 procent av intäkterna från handeln med certifikat inom gränsjusteringsmekanismen (CBAM);
3.15 procent av uppbörden av omfördelning av residualvinster från stora multinationella företag (pelare 1).
71
Skr. 2022/23:115 Överläggning med finansutskottet ägde rum i juni. Samråd med EU- nämnden ägde rum i juni och december.
27.2EU:s årsbudget
Kommissionen presenterade sitt förslag till EU:s årsbudget för 2023 i juni. Utgiftstaken för 2023 års budget fastställdes i förhandlingen om den fleråriga budgetramen
ståndpunkt innebar minskningar jämfört med kommissionens förslag. Under förlikningen med Europaparlamentet i november kunde en
överenskommelse nås om årsbudgeten för 2023 som innebar en åtagandenivå på 186,6 miljarder euro och betalningar på 168,6 miljarder euro. Marginalerna uppgick till 421 miljoner euro respektive 3,5 miljarder euro. Överenskommelsen kunde antas innan förlikningsperiodens slut den 14 november.
Rådet fattade beslut om EU:s årsbudget för 2023 den 22 november och Europaparlamentet den 23 november.
Överläggning med finansutskottet ägde rum i juni och oktober. Samråd med
27.3Revidering av budgetförordningen
Den 16 maj presenterade kommissionen ett förslag till revidering av den s.k. budgetförordningen, (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget (se faktapromemoria 2021/22:FPM103).
Kommissionen föreslog en riktad revidering med fokus på ändringar som anses vara nödvändiga med hänsyn till erfarenheter från tillämpning av förordningen de senaste åren, till exempel hanteringen av
Överläggning med finansutskottet ägde rum i oktober. Sverige anser att det är viktigt att de föreslagna ändringarna i budgetförordningen inte kan användas för att möjliggöra ökade utgifter på
72
28 | Skydd av EU:s finansiella intressen | Skr. 2022/23:115 |
28.1Ansvarsfrihet för genomförandet av 2020 års budget
Ekofinrådet beslutade den 15 mars att rekommendera Europaparlamentet att bevilja kommissionen ansvarsfrihet för genomförandet av 2020 års budget. Sverige valde att lägga ned sin röst vid omröstningen i Ekofinrådet (se vidare i bilaga 3). Europaparlamentet beslutade i maj att bevilja kommissionen ansvarsfrihet för genomförandet av 2020 års budget.
Överläggning med finansutskottet ägde rum i februari. Samråd med EU- nämnden ägde rum i mars.
28.2Ansvarsfrihet för genomförandet av 2021 års budget
Europeiska revisionsrättens årsrapport om budgetåret 2021 publicerades den 13 oktober.
Revisionsrätten granskar EU:s inkomster och utgifter för att bedöma om de är lagliga och korrekta. För budgetåret 2021 lämnade revisionsrätten en revisionsförklaring med avvikande mening när det gällde kostnaderna. Revisionsrätten uppskattade att 3,0 procent av de underliggande transaktionerna inte hade skett i enlighet med gällande regelverk (motsvarande felnivå för budgetåret 2020 var 2,7 procent). Det överstiger den vedertagna gränsen för fel som ligger på 2 procent. Ekofinrådet kommer under första kvartalet 2023 att ta ställning till om Europaparlamentet ska rekommenderas att bevilja kommissionen ansvarsfrihet för 2021.
Samråd med
29Statistik
Europaparlamentet och rådet beslutade under året om två förordningar | |||||
inom statistikområdet: förordning om regionalräkenskaper för jordbruket | |||||
(se faktapromemoria 2020/21:FPM80) och förordning om statistik över | |||||
insatsvaror och produktion i jordbruket (se faktapromemoria | |||||
2020/21:FPM81). | |||||
Under året pågick förhandlingar om förslag till förordning om det | |||||
europeiska | national- | och | regionalräkenskapssystemet | (se | |
faktapromemoria 2021/22:FPM48) och förordning om europeiska | |||||
miljöräkenskaper (se faktapromemoria 2021/22:FPM119). | |||||
Europeiska rådgivande organet för statistikstyrning (ESGAB) | |||||
presenterade i januari sin 13:e årliga rapport om genomförandet av | |||||
riktlinjerna för europeisk statistik. Årets rapport fokuserar på en | |||||
expertgranskning, s.k. peer review av Eurostat, som en del av den tredje | |||||
peer |
73 |
Skr. 2022/23:115 rapporten lämnas 18 rekommendationer till Eurostat, bland annat att Eurostat och ESS genomför en grundlig utvärdering av erfarenheterna under
Ekofinrådet antog slutsatser om
74
DEL 5 RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR | Skr. 2022/23:115 |
30Civilskydd
30.1Samarbete inom civilskydd
EU:s civilskyddsmekanism förstärker samarbetet mellan unionen och medlemsstaterna och underlättar samordningen på civilskyddsområdet i syfte att förbättra unionens insatser vid naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av människor. Sedan starten av Rysslands aggression mot Ukraina den 24 februari har mekanismen använts för att förmedla hjälp inom civilskyddsområdet till Ukraina.
Genom civilskyddsmekanismen har Sverige via Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bland annat förmedlat transport av läkemedel och sjukvårdsartiklar, energi- och kommunikationsmateriel, brandbekämpningsutrustning och skyddsutrustning till Ukraina. Sedan starten av kriget har Sverige därtill evakuerat ett femtiotal ukrainska patienter för behandling här.
EU har byggt upp nio sjukvårdslager runt om i Europa, där MSB är ansvarig för det lager som inrättades i Sverige 2021. Detta lager aktiverades under 2022 med anledning av kriget i Ukraina. Under året har Sverige även fått i uppdrag av EU att upprätta en tillfällig förmåga av temporära nödbostäder för att stödja människor drabbade av kriget i Ukraina. Sjukvårdslagret (rescEU Medical Stockpile) och uppdraget att inrätta ett lager för nödboenden (rescEU Shelter) är en del i EU:s gemensamma beredskap inom ramen för rescEU.
Genom MSB är Sverige även värdland för
30.2Direktiv om kritiska entiteters motståndskraft
Kommissionen presenterade i december 2020 ett förslaget till direktiv om kritiska entiteters motståndskraft
Försvarsutskottet informerades i juni. Samråd med
75
Skr. 2022/23:115
76
30.3Rådets rekommendation om en unionsomfattande samordnad strategi för att stärka den kritiska infrastrukturens motståndskraft
I december antog rådet en rekommendation inriktad på att stärka motståndskraften i kritisk infrastruktur. Rekommendationen avser att påskynda det förberedande arbetet för genomförandet av
31Civilrättsligt samarbete
31.12019 års Haagkonvention om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område
Förhandlingarna om EU:s anslutning till 2019 års Haagkonvention om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område slutfördes 2021 (se faktapromemoria 2020/21:FPM 132). Rådet antog i december 2021 beslut om att begära in Europaparlamentets godkännande. Civilutskottet informerades i oktober och samråd med
Rådet antog i juli 2022 beslut om att EU ska tillträda konventionen. Samråd med
31.2
Kommissionen presenterade i april ett initiativ för att motverka att uppenbart ogrundade rättsprocesser används som ett medel för att tysta journalister och andra från att delta i den offentliga debatten, s.k. munkavleprocesser eller
Initiativet består av ett förslag till direktiv och en rekommendation (se faktapromemoria 2021/22:FPM93). Direktivförslaget består i huvudsak av processrättsliga regler som ska gälla vid gränsöverskridande civilrättsliga processer, bland annat avvisning av en uppenbart ogrundad talan, skadestånd och böter samt skydd mot domar från länder utanför EU. Rekommendationen innehåller ytterligare åtgärder som medlemsstaterna uppmanas vidta nationellt, exempelvis utbildningsinsatser.
Överläggning med justitieutskottet och konstitutionsutskottet om direktivförslaget ägde rum i november.
31.3 | Ömsesidigt erkännande av föräldraskap | Skr. 2022/23:115 |
I december presenterade kommissionen ett förslag till förordning med regler om fastställande och erkännande av föräldraskap i gränsöverskridande situationer, COM(2022) 695. Förslaget omfattar regler om behörighet, tillämplig lag och erkännande av avgöranden och godtagande av officiella handlingar i frågor som rör föräldraskap. Det föreslås även att ett europeiskt föräldraskapsintyg inrättas.
31.4Harmonisering av vissa aspekter av lagstiftningen om insolvensförfaranden
I december presenterade kommissionen ett förslag till direktiv om harmonisering av vissa delar av insolvensrätten, COM(2022) 702.
Förslaget omfattar bland annat återvinning i konkurs, borgenärskommittéer och verktyg för att hitta tillgångar som ingår i ett konkursbo.
31.5Nytt direktiv om produktansvar
I september presenterade kommissionen sitt förslag till ett nytt direktiv om produktansvar (se faktapromemoria 2022/23:FPM7). Direktivet är tänkt att ersätta det befintliga produktansvarsdirektivet från 1985. Revideringen görs för att anpassa reglerna till teknikutvecklingen och den digitala ekonomin samt för att skapa en bättre balans mellan näringsidkare och konsumenter och andra skadelidande. Syftet är att säkerställa den inre marknadens funktion, konkurrens på lika villkor och ett högt konsumentskydd.
Överläggning hölls i civilutskottet i december.
31.6Direktiv om skadeståndsansvar gällande artificiell intelligens
I september presenterade kommissionen sitt förslag till ett direktiv om skadeståndsansvar gällande artificiell intelligens (se faktapromemoria 2022/23:FPM8). Förslaget är tänkt att underlätta för den som har lidit skada när artificiell intelligens har varit inblandad och innehåller regler om bevisbörda och edition. Syftet är att främja utbyggnaden av pålitlig artificiell intelligens och att förbättra den inre marknadens funktion.
Överläggning hölls i civilutskottet i december.
77
Skr. 2022/23:115 | 32 | Polissamarbete, straffrättsligt samarbete |
och tullsamarbete
32.1Samarbete mot brottslighet inklusive terrorism och extremism
32.1.1Reviderad förordning om Schengenutvärdering
I juni antogs den reviderade förordningen om den s.k.
Schengenutvärderingsmekanismen (förordning 2022/922, se faktapromemoria 2020/21:FPM120), som ersätter den tidigare förordningen (1053/2013). Förordningen syftar bland annat till att göra utvärderingsinstrumentet mer strategiskt, att förbättra förutsättningarna för effektivare uppföljning och öka kraven på att medverka med experter vid de utvärderingar som genomförs, från medlemsstaternas och institutionernas sida.
Justitieutskottet informerades och samråd med
32.1.2Kodex om Schengengränserna
I december 2021 presenterade kommissionen sitt förslag till ändringar i kodexen om Schengengränserna (se faktapromemoria 2021/22:FPM42). Förslagen omfattade bland annat ändringar samt nya bestämmelser avseende instrumentalisering av migration, allvarliga hot mot hälsa och återinförande av gränskontroll vid inre gräns. Förhandlingarna avslutades med antagandet av en allmän riktlinje den 13 juni. Europaparlamentets rapportör publicerade sin rapport den 8 november.
Information ägde rum i justitieutskottet den 10 november.
32.1.3Utvidgning av Schengen
Rådet fattade den 8 december beslut om full anslutning av Kroatien till Schengensamarbetet. Beslutet innebär att personkontroller vid land- och sjögräns upphävs från och med den 1 januari 2023. Personkontroll vid de inre luftgränserna upphävs från och med den 26 mars 2023.
32.1.4Screening för tredjelandsmedborgare
Fortsatta förhandlingar i rådet har ägt rum om förslaget om screening av tredjelandsmedborgare vid yttre gräns (se faktapromemoria 2020/21:FPM22). En allmän riktlinje antogs under sommaren och därefter har rådet inväntat att Europaparlamentet ska anta sin position.
Justitieutskottet informerades och samråd i
78
32.1.5 | Följdändringar i |
Skr. 2022/23:115 |
I juni antogs förordningen om ändring i förordning (2018/1862) om användande av SIS för polissamarbete, som innebär att en medlemsstat kan införa en informationsregistrering i SIS om tredjelandsmedborgare misstänkta för inblandning i terroristbrott eller grov organiserad brottslighet. Registreringen härrör från förslag från Europol, baserat på information från ett tredjeland eller en internationell organisation. Europol ska under olika omständigheter till registrerande medlemsstat vidareförmedla den information den har eller får som berör redan gjorda informationsregistreringar.
Samråd med
32.1.6
I januari antog rådet en ny rådsrekommendation 2022/107 som ersatte 2020/1475. Den nya rådsrekommendationens syfte var att skapa en gemensam ansats för att förenkla säker fri rörlighet under
I december antog rådet en revidering av rådsrekommendationen 2022/107 (se faktapromemoria 2022/23:FPM17) och en ny rådsrekommendation om en samordnad ansats för resor till unionen under
32.1.7In- och utresesystemet och EU:s system för reseuppgifter och resetillstånd
Under året har förberedelsearbetet för driftsättningen av de EU- gemensamma informationssystemen EES och EU:s system för reseuppgifter och resetillstånd (ETIAS) intensifierats. Systemen syftar till att stärka kontrollen vid EU:s yttre gränser. Införandet av dessa system har dock försenats.
32.1.8Förordningar om insamling och överföring av förhandsinformation om passagerare
Den 13 december presenterade kommissionen två förslag till förordningar COM(2022) 729 och COM(2022) 731 som ska ersätta direktiv 2004/82/EG om skyldighet för transportörer att lämna uppgifter om
passagerare, det s.k.
79
Skr. 2022/23:115 systemet till ett mer effektivt verktyg både i gränskontrollarbetet och i det brottsbekämpande arbetet. Syftet är också att modernisera API- lagstiftningen och se till att den överensstämmer med annan EU- lagstiftning, t.ex. när det gäller dataskydd och internationella regelverk.
80
Överläggning med justitieutskottet ägde rum i juni.
32.1.9EU:s inre säkerhet till följd av Rysslands aggression mot Ukraina
Med anledning av Rysslands aggression mot Ukraina har rådet för rättsliga och inrikes frågor vid ett flertal tillfällen under året diskuterat konsekvenserna för EU:s inre säkerhet. Bland annat har rådet i oktober och december enats om att upprätta dialog mellan EU och Ukrainas myndigheter inom inre säkerhetsområdet. Utöver det har även EU:s plattform för samarbete mot organiserad och grov brottslighet (EMPACT) aktiverats för att anpassa befintliga handlingsplaner och planerade aktiviteter för att kunna möta uppkomna säkerhetshot.
Samråd med
32.1.10 EU:s poliskodex
I december 2021 presenterade kommissionen ett förslag till poliskodex som omfattar två delar, dels ett direktiv om förbättrat informationsutbyte, dels rådsrekommendationer om operativt polissamarbete (se COM(2021) 782 och faktapromemoria 2021/22:FPM26).
Direktivet består dels av en modernisering av rådets rambeslut från 2006 om förenklat informationsutbyte mellan brottsbekämpande myndigheter, dels av rådets rekommendationer om utvecklingen av nationella
kontaktpunkter för informationsutbyte, s.k. SPOC. Rådsrekommendationerna handlar om förstärkt operativt samarbete
mellan brottsbekämpande myndigheter i gränsregioner. Rekommendationerna riktar sig till medlemsstaterna som bland annat uppmuntras att ingå bi- eller multilaterala överenskommelser.
I juni antogs rådsrekommendationerna med enhällighet av rådet. Samtidigt antogs en gemensam riktlinje för direktivet. I oktober inleddes trepartsmöten och en slutlig överenskommelse nåddes den 29 november.
Överläggning med justitieutskottet ägde rum i mars.
32.1.11 Prüm II
I december 2021 presenterade kommissionen ett förslag till förordning om automatiserat informationsutbyte, Prüm II (se COM(2021) 784 och faktapromemoria 2021/22:FPM50).
Förslaget innebär en modernisering och breddning av det existerande automatiserade informationsutbytet enligt Prümrådsbesluten från 2008. Utöver existerande utbyte av
förfarande och minimikrav på utbytet av kompletterande information efter Skr. 2022/23:115 en verifierad sökträff. Den decentraliserade lösningen för utbytet ersätts
med en central lösning som förenklar och strömlinjeformar utbytet och skapar interoperabilitet med EU:s gemensamma informationssystem för gränser och säkerhet. Europol ska inkluderas i samarbetet och dataskyddsreglerna ska anpassas till EU:s nya dataskyddslagstiftning.
I juni antogs en gemensam riktlinje för förordningen och trepartsmöten bedöms kunna inledas i början av 2023.
Överläggning med justitieutskottet ägde rum i mars.
32.1.12EU:s byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol)
I december 2020 presenterades ett förslag till revidering av Europolförordningen (se faktapromemoria 2020/21:FPM62). En gemensam inriktning uppnåddes i rådet i juni 2021. Förhandlingarna avslutades och förslaget trädde i kraft i juni 2022.
Samråd med
32.1.13 Sexualbrott mot barn
Den 11 maj presenterade kommissionen ett förslag till förordning med bestämmelser i syfte att förstärka arbetet med att förebygga och bekämpa sexualbrott mot barn (se faktapromemoria 2021/22:FPM99).
Förslaget består av två huvudsakliga delar. I den första delen innebär förslaget bland annat skyldigheter för värdtjänster och interpersonella kommunikationstjänster att genomföra riskbedömningar och att rapportera sexuella övergrepp mot barn som de får kännedom om. Förslaget innebär också befogenheter för nationella myndigheter att utfärda förelägganden som innebär att sexuellt övergreppsmaterial och kontakt med barn (grooming) ska spåras, tas bort eller blockeras samt vissa befogenheter när det gäller utredning och genomförande av åtgärder.
När det gäller spårningsordrar är förslaget teknikneutralt och innebär att både tidigare känt och nytt material samt kontakter med barn i sexuella syften ska eftersökas, oavsett den teknik som tillämpas för en tjänst i onlinemiljön. För leverantörer som brister i sina skyldigheter enligt förordningen ska sanktioner kunna utfärdas.
I den andra delen innebär förslaget att ett europeiskt centrum för att förebygga och motverka sexuella övergrepp mot barn
Centrala uppgifter för
Överläggning ägde rum i justitieutskottet i juni och med konstitutionsutskottet i december. Information lämnades i justitieutskottet och samråd ägde rum i
81
Skr. 2022/23:115
82
32.1.14 Datalagring
I augusti 2021 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att bland annat se över datalagringsregleringen i förhållande till nya kommunikationstjänster och att göra en översyn i förhållande till EU- domstolens senaste praxis (dir. 2021:58). Utredningens arbete har fortsatt under året.
Iapril meddelade
I mars yttrade sig regeringen i mål
I juli deltog regeringen vid muntlig förhandling i mål
I augusti yttrade sig regeringen i mål
32.2Straffrättsligt samarbete
32.2.1Byrå för straffrättsligt samarbete
Kommissionen lämnade i december 2021 förslag till ändringar av förordningen om Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust) från 2018 och rådsbeslutet från 2005 om digitalt utbyte av
information om terroristbrottslighet (se faktapromemoria 2021/22:FPM39). Vid rådets möte den 9 juni antogs en allmän riktlinje om förslaget. Trepartsmöten avslutades i december.
Överläggning med justitieutskottet ägde rum i mars och information lämnades till utskottet i juni. Samråd med
Kommissionen lämnade i december 2021 även förslag om en förordning om inrättande av en samarbetsplattform för gemensamma utredningsgrupper (se faktapromemoria 2021/22:FPM38). Vid rådets
möte den 9 juni antogs en allmän riktlinje om förslaget. Trepartsmöten Skr. 2022/23:115 avslutades i december.
Överläggning med justitieutskottet ägde rum i mars och information lämnades till utskottet i juni. Samråd med
Kommissionen presenterade den 25 april ett förslag om ändringar av
Information i justitieutskottet och samråd med
32.2.2Europeisk åklagarmyndighet
Förordningen om att inrätta en europeisk åklagarmyndighet (Eppo) inom det straffrättsliga samarbetet har flertalet medlemsstater anslutit sig till, dock inte Danmark, Irland, Polen, Sverige och Ungern. Eppo blev operativ den 1 juni 2021.
Information i justitieutskottet och samråd med
32.2.3
Rådet antog en allmän riktlinje om förordning om tillgång till elektronisk bevisning,
Information i justitieutskottet och samråd med
32.2.4Digitalisering av rättsligt samarbete
Den 30 maj antogs en förordning om ett datoriserat system för gränsöverskridande elektroniskt utbyte av uppgifter på området civil- och straffrättsligt samarbete
I december 2021 presenterade kommissionen sina förslag till en ny förordning och ett nytt direktiv om digitalisering av rättsligt samarbete (se faktapromemoria 2021/22:FPM40). Förslagen syftar till att förbättra och förenkla det praktiska samarbetet för rättsliga myndigheter och underlätta tillgången till rättslig prövning för medborgare och företag. Enligt förslagen ska kommunikation som idag sker t.ex. via post, mejl och fax
ske via
83
Skr. 2022/23:115 straffrättsliga samarbeten. Förslagen innebär även att användningen av videokonferensteknik i gränsöverskridande förfaranden underlättas.
En allmän riktlinje uppnåddes i rådet i december.
Överläggning med justitieutskottet ägde rum i mars och information lämnades till utskottet i november och december. Samråd med EU- nämnden ägde rum i december.
32.2.5Nytt mandat för EU:s narkotikabyrå
I januari presenterade kommissionen ett förslag på nytt mandat för EU:s narkotikabyrå (COM(2022) 18). Förslaget syftar till att stärka myndighetens förmåga att identifiera och hantera nuvarande och framtida utmaningar relaterade till olaglig narkotika i EU. I juni nåddes en allmän riktlinje och Europaparlamentets rapport presenterades i november.
Överläggning med socialutskottet ägde rum i mars och information gavs i oktober. Samråd med
32.2.6Rådsslutsatser om en evidens- och mänskliga
I september presenterades rådsslutsatser om en evidens- och mänskliga
Överläggning med socialutskottet ägde rum i oktober. Justitieutskottet informerades i oktober.
32.3Materiell straffrätt
32.3.1Hatpropaganda och hatbrott
I december 2021 presenterade kommissionen ett initiativ till att utvidga den rättsliga grunden för straffrättslig
omfattar hatpropaganda och hatbrott (se faktapromemoria 2021/22:FPM41). Under våren pågick förhandlingar, dock utan att enhällighet kunde nås.
Med justitieutskottet ägde överläggning rum i januari och utskottet informerades i februari och i juni. Konstitutionsutskottet informerades i februari och i juni. Samråd med
32.3.2Miljöbrottsdirektivet
I december 2021 presenterade kommissionen ett förslag till direktiv om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser (se faktapromemoria 2021/22:FPM58). Det nya direktivet föreslås ersätta 2008 års miljöbrottsdirektiv. I oktober presenterades en lägesrapport och i
december antogs en allmän riktlinje.
84
Överläggning med justitieutskottet ägde rum i juni och december och Skr. 2022/23:115 utskottet informerades i oktober. Samråd med
juni och december och
32.3.3Direktiv om våld mot kvinnor och våld i nära relationer
I mars presenterade kommissionen ett förslag till direktiv om våld mot kvinnor och våld i nära relationer (se faktapromemoria 2021/22:FPM73). Syftet med direktivet är att fastställa en heltäckande ram för att effektivt bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer inom EU.
Överläggning med justitieutskottet ägde rum i april och utskottet informerades i december. Överläggning med konstitutionsutskottet ägde rum i maj och utskottet informerades i december.
32.3.4Direktiv om återvinning av tillgångar och förverkande
I maj presenterade kommissionen ett förslag till direktiv om återvinning av tillgångar och förverkande (se faktapromemoria 2021/22:FPM101). Syftet med direktivet är att underlätta och säkerställa effektiva insatser för återvinning och förverkande av bland annat brottsvinster i hela unionen. Rådet för rättsliga och inrikes frågor höll en riktlinjedebatt i december.
Överläggning med justitieutskottet ägde rum i juni. I december informerades utskottet och samråd med
32.3.5Kriminalisering av överträdelser av sanktioner
I maj presenterade kommissionen ett initiativ till att utvidga den rättsliga grunden för straffrättslig
Överläggning med justitieutskottet ägde rum i juni. Samråd med EU- nämnden ägde rum i juni och skriftligt samråd med
32.3.6Människohandelsdirektivet
I december presenterade kommissionen ett förslag till ett direktiv om ändring av 2011 års människohandelsdirektiv. Förslaget innebär bland annat nya krav på kriminalisering.
85
Skr. 2022/23:115 | 33 | Grundläggande rättigheter och |
medborgarskap
33.1Slutsatser om kampen mot rasism och antisemitism
I januari presenterades ett förslag till rådsslutsatser om kampen mot rasism och antisemitism. Rådsslutsatserna tar framför allt sin utgångspunkt i den handlingsplan för arbetet mot rasism som antogs av kommissionen i oktober 2020 samt den strategi för att bekämpa antisemitism och främja judiskt liv som antogs av kommissionen i oktober 2021, men även i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna samt relevanta direktiv och rambeslut.
I slutsatserna konstateras att utsattheten för personer som utsätts för rasistiska och antisemitiska incidenter har ökat. Medlemsstaterna uppmanas att vidta ett antal åtgärder, bland annat att utveckla handlingsplaner och strategier mot rasism och antisemitism senast i slutet av 2022.
Samråd med
33.2Istanbulkonventionen
Ioktober 2021 presenterade
Överläggning med justitieutskottet hölls i december.
33.3EU:s anslutning till Europakonventionen
Rådet för rättsliga och inrikes frågor antog i oktober 2019 kompletterande förhandlingsdirektiv efter att
Under 2020 återupptogs förhandlingarna om anslutningsavtalet mellan EU och Europarådet. Förhandlingarna har fortsatt under året.
Konstitutionsutskottet informerades i februari, maj, november och december.
86
34 | Asyl, invandring, visering och annan | Skr. 2022/23:115 |
politik om rörlighet för personer
34.1Reform av gemensamma europeiska migrations- och asylsystemet
Kommissionens meddelande om en ny migrations- och asylpakt (se faktapromemoria 2020/21:FPM19) behandlades i rådet för rättsliga och inrikes frågor under året. I juni antog rådet allmänna riktlinjer för två av rättsaktsförslagen som presenterades i samband med meddelandet: förordningen om införande av screening för tredjelandsmedborgare vid yttre gräns (se faktapromemoria 2020/21:FPM22) och den omarbetade
Eurodacförordningen. Trepartsmöten om den omarbetade Eurodacförordningen inleddes i december.
I december kunde rådet och Europaparlamentet nå provisoriska överenskommelser om förslagen till skyddsgrundsförordning (se faktapromemoria 2015/16:FPM130), vidarebosättningsförordning (se faktapromemoria 2015/16:FPM122) och reviderat mottagandedirektiv (se faktapromemoria 2015/16:FPM129).
Förhandlingarna fortsatte om kommissionens förslag till asylprocedurförordning (se faktapromemoria 2015/16:FPM131 och 2020/21:FPM21) och om solidaritets- och ansvarsfrågorna i förslaget till förordning om asyl- och migrationshantering (se faktapromemoria 2020/21:FPM20). Den 20 december gavs stöd till en partiell allmän riktlinje om förslaget till asylprocedurförordning.
Information i frågor om migrations- och asylpakten lämnades till socialförsäkringsutskottet i februari, maj, juni, oktober, november och december. Samråd med
34.2Situationer där migranter instrumentaliseras för politiska ändamål
Förslaget till förordning om bemötande av situationer av instrumentalisering på migrations- och asylområdet (se faktapromemoria 2021/22:FPM51) förhandlades under hösten.
Överläggning med socialförsäkringsutskottet och samråd med EU- nämnden ägde rum i februari och december.
34.3Aktivering av direktivet om tillfälligt skydd och mottagande av personer som fördrivits från Ukraina i EU
Situationen för ukrainska flyktingar i EU har behandlats frekvent i rådet för rättsliga och inrikes frågor under året. Den 4 mars beslutade rådet att
87
Skr. 2022/23:115 aktivera direktivet om tillfälligt skydd (direktiv 2001/55/EG) till förmån för personer som flyr Ukraina till följd av Rysslands invasion.
Vid det extrainsatta rådsmötet den 28 mars presenterade kommissionen en tiopunktsplan för starkare
Planen fick ett brett stöd i rådet. Åtgärderna har därefter diskuterats och operationaliserats, bland annat inom ramen för den solidaritetsplattform som etablerats till följd av aktiveringen av direktivet och i rådets krishanteringsmekanism (IPCR). Vid möte i rådet för rättsliga och inrikes frågor den
Samråd med
34.4
34.4.1Asyl- och migrationsfonden
Under sommaren antog kommissionen Sveriges nationella program för
34.5Laglig migration
Under våren presenterades två direktivförslag på området: förslag till omarbetning av direktivet om ett kombinerat tillstånd för arbete och förslag till omarbetning av direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning (se faktapromemoria 2021/22:FPM90 och 2021/22:FPM91).
Överläggning med socialförsäkringsutskottet ägde rum i juni. Information till utskottet lämnades i november.
34.6Viseringspolitik
34.6.1Digitalisering av viseringsförfarandet
Under våren presenterades ett förslag till förordning om digitalisering av viseringsförfarandet (se faktapromemoria 2021/22:FPM92).
Överläggning med socialförsäkringsutskottet ägde rum i juni.
88
34.6.2 | Viseringsförenklingsavtal och viseringsfrihetsavtal Skr. 2022/23:115 |
Beslut om att partiellt häva viseringsförenklingsavtalet mellan EU och Ryssland antogs av rådet den 26 februari. Rådet beslutade därefter att häva avtalet i sin helhet den 6 september.
Beslut om att partiellt häva viseringsfrihetsavtalet mellan EU och Vanuatu antogs av rådet den 3 mars (se faktapromemoria 2021/22:FPM52). Rådet beslutade därefter att häva avtalet i sin helhet den 8 november.
Under våren presenterades ett förslag om viseringsfrihet för Kuwait och Qatar (se faktapromemoria 2021/22:FPM94). Överläggning med socialförsäkringsutskottet ägde rum i juni. Trepartsmöten har inte inletts.
Den 20 december godtog rådet den överenskommelse som uppnåtts med Europaparlamentet gällande viseringsfrihet för Kosovo (se faktapromemoria 2015/16:FPM92).
Överläggning med socialförsäkringsutskottet ägde rum i november.
34.7Återvändande
I maj tillträdde EU:s återvändandekoordinator och ett högnivånätverk för återvändande inrättades. Koordinatorn och nätverket bidrar bland annat till genomförandet av EU:s strategi för självmant återvändande och återintegrering.
Kommissionen föreslog i november beslut om vissa viseringsåtgärder i förhållande till Senegal i syfte att få till stånd ett bättre samarbete om återtagande. Kommissionen föreslog också ytterligare beslut om viseringsåtgärder i förhållande till Gambia, vilket ledde till att rådet den 8 december beslutade om viseringsåtgärder innebärande förhöjd ansökningsavgift för medborgare i Gambia.
Rådet har ännu inte fattat beslut om åtgärder i förhållande till Senegal eller ytterligare åtgärder i förhållande till Gambia.
Information lämnades till socialförsäkringsutskottet i september.
34.8Den externa dimensionen av migration
34.8.1Samarbete med tredjeland
En operativ samordningsmekanism etablerades för den externa dimensionen (MOCADEM) som i nära samarbete med andra delar av rådet tog fram ett större antal tematiska och geografiska åtgärder med syftet att genomföra nyckelprioriteringar i handlingsplanerna för prioriterade partnerländer genom konkreta, tidsbundna insatser.
34.8.2Uppföljning av FN:s ramverk för flyktingar
Arbetet med varaktiga lösningar för personer i behov av internationellt skydd, genom bland annat vidarebosättning, har fortsatt varit centralt för EU. Arbetet är kopplat till uppföljningen av det globala flyktingramverket
89
Skr. 2022/23:115 och genomförandet av UNHCR:s vägkarta 2030 för tredjelandslösningar för flyktingar.
34.8.3Migration och utveckling
Under året har EU:s arbete med migration och utveckling fortskridit i linje med de prioriteringar som fastslagits inom ramen för Global Europe samt migrations- och asylpakten.
Regelbundna möten har ägt rum i den koordineringsgrupp för migration och utveckling som inrättades av kommissionen i december 2021. Ett stort antal migrationsrelaterade program och insatser har beslutats i genomförandekommittén för Global Europe.
90
DEL 6 SYSSELSÄTTNING OCH | Skr. 2022/23:115 |
SOCIALPOLITIK, HÄLSO- OCH SJUKVÅRD |
35Sysselsättningspolitik
35.1Samordning av sysselsättning och socialpolitik inom sysselsättningsstrategin och den öppna samordningsmetoden
35.1.1Gemensam sysselsättningsrapport
I november 2021 presenterade kommissionen ett utkast till gemensam sysselsättningsrapport, som en del av kommissionens höstpaket inom ramen för den europeiska planeringsterminen.
Rapporten visade bland annat att
arbetskraftsdeltagandet som observerats de senaste åren. Arbetskraftsdeltagandet i EU,
När ekonomin återhämtar sig från
Arbetsmarknadsutskottet informerades i januari. Socialutskottet och socialförsäkringsutskottet informerades i mars. Samråd med
35.1.2Landsspecifika rekommendationer på det sysselsättnings- och socialpolitiska området
Den europeiska planeringsterminen 2022 återgick till sin bredare ekonomiska samordningsroll, även om vissa ändringar gjordes för att integrera genomförandet av EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) inom ramen för planeringsterminen. Detta innebar bland annat att kommissionen återigen presenterade landrapporter och att det s.k. vårpaketet, som presenterades i slutet av maj, inkluderade landsspecifika rekommendationer på samma sätt som tidigare, dvs. inklusive på det sysselsättnings- och socialpolitiska området.
91
Skr. 2022/23:115 35.1.3 Rapporter om situationen och utvecklingen på det socialpolitiska området och på sysselsättningsområdet
Kommittén för socialt skydd har genomfört olika typer av erfarenhetsutbyten mellan medlemsstaterna och tagit fram en årlig rapport om den sociala situationen, reformer och utvecklingstrender på det socialpolitiska området. Kommittén för socialt skydd har tillsammans med kommissionen även tagit fram en tematisk rapport som analyserar minimiinkomstsystemen i EU:s medlemsstater.
Även sysselsättningskommittén har genomfört motsvarande erfarenhetsutbyten och tagit fram en årlig rapport om den sysselsättningspolitiska situationen och utvecklingen.
Rådet godkände huvudbudskapen från respektive kommittés årliga rapport i oktober.
Arbetsmarknadsutskottet informerades i september. Socialutskottet informerades i oktober. Socialförsäkringsutskottet informerades i november.
35.1.4Rådets rekommendation om individuella utbildningskonton
Rådet antog den 16 juni en rekommendation om individuella utbildningskonton. Syftet är att stödja medlemsstaternas reformer för att göra det möjligt för fler vuxna att delta i utbildning och att öka enskildas motivation att söka utbildning och därigenom öka deltagandet och minska kompetensklyftorna. I rekommendationen föreslås medlemsstaterna överväga att inrätta individuella utbildningskonton som ett verktyg för att göra det möjligt för människor att delta i arbetsmarknadsrelevant utbildning genom att ackumulera och bevara utbildningsrättigheter och använda dem för utbildning, vägledning eller validering.
Överläggning med utbildningsutskottet ägde rum i mars och samråd med
35.1.5Rådets rekommendation om europeiska mål om förskoleverksamhet och barnomsorg: Barcelonamål till 2030
Rådet antog den 8 december en rekommendation om europeiska mål om förskoleverksamhet och barnomsorg: Barcelonamål till 2030. Rekommendationen består av en översyn av de mål för förskoleverksamhet och barnomsorg som sattes av Europeiska rådet 2002, de s.k. Barcelonamålen, bland annat för att på så sätt förbättra kvinnors deltagande på arbetsmarknaden.
Överläggning med utbildningsutskottet ägde rum i november och samråd med
92
35.1.6 Ett Europaår för kompetens 2023Skr. 2022/23:115
Den 12 oktober presenterade kommissionen sitt förslag om att utse 2023 till ett Europaår för kompetens (se faktapromemoria 2022/23:FPM12). Bakgrunden till förslaget är behovet av att rusta EU:s arbetskraft med den kompetens som behövs för att säkerställa ekonomisk återhämtning, stärka Europas globala konkurrenskraft och omvandla den gröna och digitala omställningen till möjligheter för alla.
Det övergripande målet med kommissionens förslag är att fortsätta att främja omställning och kompetenshöjning och därigenom stärka konkurrenskraften hos europeiska företag, särskilt små och medelstora företag, så att den gröna och digitala omställningen kan genomföras på ett socialt, rättvist och inkluderande sätt. I november godkändes mandat inför trepartsmöten med Europarlamentet.
Överläggning med utbildningsutskottet ägde rum i november och EU- nämnden informerades i december.
36Arbetsliv, arbetsmarknad och sociala frågor
36.1Direktiv om tillräckliga minimilöner i EU
Kommissionen lämnade den 28 oktober 2020 ett förslag om tillräckliga minimilöner i EU (se faktapromemoria 2020/21:FPM41). Vid rådets möte den 6 december 2021 antogs en allmän riktlinje. Under våren 2022 inleddes trepartsmöten och den 7 juni nåddes en politisk överenskommelse som antogs av rådet den 4 oktober.
Information lämnades till arbetsmarknadsutskottet i januari, maj och juni. Information respektive samråd med
36.2Fjärde revideringen av carcinogen- och mutagendirektivet
I december 2021 nåddes en preliminär överenskommelse vid trepartsmöten. Arbetsmarknadsutskottet informerades i januari 2022. Ändringsdirektivet antogs den 9 mars. Revideringen innehåller en sänkning av befintliga yrkeshygieniska gränsvärden för akrylnitril, bensen och nickelföreningar, samt att direktivets tillämpningsområde utvidgas till att gälla även reproduktionstoxiska ämnen. Det förtydligas också att vissa farliga läkemedel omfattas av direktivet och det införs ökade krav på utbildning för arbetstagare som hanterar farliga läkemedel.
93
Skr. 2022/23:115 36.3 | Direktiv om bättre arbetsvillkor för |
plattformsarbete |
94
Kommissionen lämnade den 9 december 2021 ett förslag om direktiv om bättre arbetsvillkor för plattformsarbete. Direktivet ska syfta till att förbättra arbetsvillkor för plattformsarbete genom att bland annat säkerställa en korrekt bedömning av anställningsstatus.
Överläggning med arbetsmarknadsutskottet ägde rum den 25 januari.
36.4Revidering av förordningarna om samordning av de sociala trygghetssystemen
En revidering av regelverket om samordning av de sociala trygghetssystemen (se faktapromemoria 2016/17:FPM54) har förhandlats under året.
Socialförsäkringsutskottet informerades i mars, maj och november. Socialutskottet informerades i mars. Arbetsmarknadsutskottet informerades i januari, maj och oktober.
36.5Europeisk strategi för vård och omsorg
I september presenterade kommissionen en europeisk strategi för vård och omsorg (se faktapromemoria 2022/23:FPM2). Syftet är att vägleda unionen och medlemsstaterna i arbetet med att uppnå tillgänglig vård och omsorg till överkomliga priser och av god kvalitet. Strategin spänner över hela livscykeln, från förskoleverksamhet och barnomsorg till långvarig vård och omsorg, och den berör både personer som vårdar och vård- och omsorgstagare.
Socialutskottet informerades i oktober. Socialförsäkringsutskottet informerades i november.
En riktlinjedebatt hölls i rådet den 8 december. Samråd med EU- nämnden ägde rum i december.
36.6Rådsrekommendation om tillgång till långvarig vård och omsorg till överkomliga priser och av god kvalitet
I september presenterade kommissionen ett förslag till rådsrekommendation om tillgång till långvarig vård och omsorg till överkomliga priser och av god kvalitet. Den innehåller åtgärder som syftar till att förbättra vård- och omsorgstjänster, säkra kompetensförsörjningen inom sektorn och utveckla evidensbaserad styrning på området. Rådsrekommendationen antogs den 8 december.
Överläggning med socialutskottet ägde rum i oktober. Socialförsäkringsutskottet informerades i november. Samråd med EU- nämnden ägde rum i december.
36.7 Rådsrekommendation om tillräckligSkr. 2022/23:115 minimiinkomst som säkerställer aktiv
inkludering
I september presenterade kommissionen ett förslag till rådsrekommendation om tillräcklig minimiinkomst som säkerställer aktiv inkludering (se faktapromemoria 2022/23:FPM9).
Den innehåller förslag på åtgärder som medlemsstaterna rekommenderas genomföra för att förbättra minimiinkomstens tillräcklighet, täckningsgrad och nyttjande. Rekommendationen betonar vikten av att personer som kan arbeta får incitament och stöd att göra det, samt att stödtjänster och väsentliga tjänster finns tillgängliga för de som riskerar fattigdom och social utestängning. Ett antal åtgärder föreslås i syfte att främja hög sysselsättningsgrad och inkluderande arbetsmarknader. En politisk överenskommelse nåddes den 8 december.
Överläggning med socialutskottet ägde rum i oktober. Socialförsäkringsutskottet informerades i november. Samråd med EU- nämnden ägde rum i december.
37Jämställdhet och arbetsliv mot diskriminering
37.1Rådsslutsatser på jämställdhetsområdet
Under våren presenterades ett utkast till rådsslutsatser om psykiskt våld, som ett led i den kontinuerliga uppföljningen av åtaganden i Pekingplattformen. Utkastet av rådsslutsatser drogs tillbaka av ordförandeskapet av formella skäl, således finns det inga rådsslutsatser att redovisa på jämställdhetsområdet under våren 2022.
I september månad presenterade ordförandeskapet ett utkast till rådsslutsatser om jämställdhet i splittrade ekonomier, med fokus på den unga generationen. Överläggning med arbetsmarknadsutskottet ägde rum i oktober. Rådsslutsatserna antogs i december.
37.2Jämnare könsfördelning bland styrelseledamöter i börsnoterade företag
I november antogs Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2381 av den 23 november 2022 om en jämnare könsfördelning bland styrelseledamöter i börsnoterade företag och därmed sammanhängande åtgärder (se faktapromemoria 2012/13:FPM33).
Samråd med
95
Skr. 2022/23:115 37.3 | Antidiskrimineringsdirektivet |
Kommissionen lämnade 2008 ett förslag till direktiv om skydd mot diskriminering på grund av religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning (se faktapromemoria 2007/08:FPM127). Vid rådets möten i juni och december informerade ordförandeskapet om läget i förhandlingarna, som alltjämt är låst.
Arbetsmarknadsutskottet informerades senast i oktober.
37.4Direktiv om bindande åtgärder för insyn i lönesättningen
En allmän riktlinje om kommissionen förslag till direktiv om stärkt tillämpning av principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete tack vare insyn i lönesättningen och efterlevnadsmekanismer (se faktapromemoria 2020/21:FPM91) antogs i december 2021. Förslaget har till syfte att upprätthålla den i fördragen föreskrivna principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete. Europaparlamentet antog sin rapport i april och trepartsmöten inleddes i juni.
Arbetsmarknadsutskottet informerades i maj och oktober. Samråd med
37.5Rådsslutsatser om integrering av personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden
I september presenterade ordförandeskapet ett utkast till rådsslutsatser om integrering av personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden. Rådsslutsatserna har sin bakgrund i den strategi om rättigheter för personer med funktionsnedsättning för åren
Vid rådets möte (EPSCO) den 8 december godkändes rådsslutsatserna om integrering av personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden.
Överläggning med arbetsmarknadsutskottet ägde rum i oktober. Samråd med
38 Hälsofrågor
38.1 Förordning om det europeiska hälsodataområdet
I maj presenterade kommissionen ett förslag till förordning om det | |
96 | europeiska hälsodataområdet. Förslaget syftar till att göra det lättare att |
dela och få tillgång till hälsodata inom och mellan medlemsstater - både Skr. 2022/23:115 inom vården och för bland annat forskning, innovation och beslutsfattande
(se faktapromemoria 2021/22FPM97).
Vid rådsmötet den 9 december presenterades en lägesrapport. Överläggning ägde rum i socialutskottet i maj. Samråd med EU-
nämnden ägde rum i juni. Socialutskottet informerades i oktober och EU- nämnden i december.
38.2Förordning om kvalitets- och säkerhetsstandarder
I juli presenterade kommissionen ett förslag till förordning om kvalitets- och säkerhetsstandarder för ämnen av mänskligt ursprung avsedda för användning på människor (se faktapromemoria 2021/22:FPM118).
Syftet är att säkerställa en hög hälsoskyddsnivå för människor och se till att de har tillgång till blod, vävnader och celler som är både säkra och håller god kvalitet. En lägesrapport presenterades den 9 december.
Överläggning i socialutskottet ägde rum i oktober och samråd i EU- nämnden ägde rum i december.
38.3Förslag om en europeisk hälsounion
I november 2020 presenterade kommissionen ett paket av förslag för en europeisk hälsounion (se faktapromemoria 2020/21:FPM43). Paketet består av tre förslag till förordningar.
Förordningen om mandat för den europeiska läkemedelsmyndigheten antogs den 25 januari. Förordningen om mandat för den europeiska smittskyddsmyndigheten respektive förordningen om allvarliga gränsöverskridande hälsohot antogs den 24 oktober.
Socialutskottet informerades i mars, maj och juli. Samråd med EU- nämnden ägde rum i januari, mars och oktober.
38.4Revidering av rådsrekommendation om cancerscreening
I september presenterade kommissionen ett förslag till uppdaterad rådsrekommendation om cancerscreening (COM(2022) 474). Rekommendationen är ett initiativ inom ramen för flaggskeppsinitiativet ”Ett nytt
Överläggning med socialutskottet ägde rum i oktober. Samråd med EU- nämnden ägde rum i december. Rådsrekommendationen antogs den 9 december.
97
Skr. 2022/23:115 38.5 | Ett globalt pandemifördrag |
Förslaget till pandemifördrag lyftes första gången av Europeiska rådets ordförande i december 2020 och har därefter avhandlats vid möten i Europeiska rådet. Förhandlingarna sker inom ramen för
Världshälsoorganisationen (WHO). Vid en extrainsatt Världshälsoförsamling (WHA) hösten 2021 fattades beslut om att inrätta en mellanstatlig förhandlingsgrupp (INB) i syfte att inleda förhandlingar om ett globalt pandemifördrag.
Den 3 mars beslutade rådet att bemyndiga kommissionen med ett mandat att företräda unionen i förhandlingar om ett pandemifördrag. Enligt tillhörande direktiv och av praktiska arrangemang har kommissionen och medlemsstaterna ett delat förhandlingsmandat, där kommissionen företräder EU på områden som faller inom unionens kompetens, medan ordförandelandet samordnar medlemsstaterna på områden där det råder nationell kompetens.
I juli och december ägde förhandlingar rum inom ramen för WHO. Slutdatum är satt till maj 2024. EU eftersträvar att bidra på ett samordnat och effektivt sätt och att inta en ledande roll i förhandlingarna.
Samråd med
38.6
Sedan 2020 deltar Sverige i de särskilda
I takt med ett förändrat epidemiologiskt läge i Europa och globalt har efterfrågan av vaccin mot
I september presenterade europeiska revisionsrätten en särskild rapport (nr 19/2022), ”EU:s upphandling av
98
Samråd med
38.7 | Den europeiska myndigheten för beredskap och Skr. 2022/23:115 |
insatser vid hälsokriser |
Den europeiska myndigheten för beredskap och insatser vid hälsokriser (Hera), som inrättats inom ramen för kommissionen, syftar till att stärka EU:s beredskap och respons när det gäller gränsöverskridande hälsokriser (se faktapromemoria 2021/22:FPM5). I början av året inrättades Heras styrelse där medlemsstaterna företräds samt den rådgivande gruppen vars medlemmar utses av medlemsstaterna.
För att vara tillräckligt förberedda på ett utbrott av ett allvarligt gränsöverskridande hälsohot får Hera tillsammans med medlemsstaterna inleda ett gemensamt upphandlingsförfarande i syfte att exempelvis köpa in vacciner. För att kunna inleda förhandlingar med nya vaccintillverkare har kommissionen, genom Hera, satt samman en ”Specific Procurement Procedure Steering Committee” (SPPSC).
I november publicerade Hera en särskild rapport med titeln ”State of Preparedness report”. Det är den första upplagan av en årligt återkommande rapport som ger en överblick över de viktigaste beredskapsåtgärderna som har genomförts på
38.8Ny avgiftsförordning för den europeiska läkemedelsmyndigheten
I december presenterades ett förslag om ny avgiftsförordning för den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), COM(2022) 721. Förordningen innehåller förslag till justerade avgifter till EMA som ska betalas av företag som ansöker om försäljningsgodkännande av läkemedel för både humant och veterinärt bruk i unionen.
Bakgrunden till förslaget är den utvärdering av EMA:s nuvarande avgiftssystem som presenterades av kommissionen 2019. Utvärderingen visade att avgiftssystemet generellt sett är effektivt men behöver revideras för att bli mer flexibelt och anpassat till framtida utvecklingar liksom till genomförandet av den nya veterinärlagstiftningen.
38.9Revidering av asbestdirektivet
Kommissionen lämnade den 28 september ett förslag till revidering av direktivet om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för asbest i arbetet. Det övergripande målet med förhandlingarna är att säkra att förslaget skapar en god arbetsmiljö, rättvisa konkurrensvillkor samt att nödvändiga förutsättningar ges för ett praktiskt genomförande av direktivet.
Överläggning med arbetsmarknadsutskottet ägde rum i oktober.
99
Skr. 2022/23:115 | DEL 7 KONKURRENSKRAFTSFRÅGOR |
39Den inre marknadens utveckling
39.1Framtidens inre marknad
Kommissionens ordförande betonade i talet om tillståndet i Unionen den 14 september, State of the Union, den inre marknadens betydelse för ekonomin. I ljuset av Rysslands invasion av Ukraina uttrycktes en ambition om att den inre marknaden framöver ska fortsätta leverera, accelerera och skapa möjligheter för Ukraina.
Arbetsgruppen för den inre marknadens tillämpning (SMET) fortsatte under året sitt arbete med fokus på att förbättra genomförandet och tillämpningen av den inre marknadens regelverk. En andra årsrapport från gruppen presenterades vid konkurrenskraftsrådets möte den 1 december. Under året har gruppen bland annat arbetat med hinder kopplade till fri rörlighet för tjänsteutövare, yrkeskvalifikationsdirektivet, energisektorn samt stärkande av tvistlösningsmekanismen Solvit.
Den 5 april publicerades kommissionens rekommendation om erkännande av yrkeskvalifikationer för personer som flyr undan Rysslands invasion av Ukraina. Rekommendationen omfattar personer med tillfälligt skydd enligt det s.k. massflyktsdirektivet och innehåller rekommendationer för hur medlemsstaterna kan underlätta tillträdet till reglerade yrken. Uppföljning och utbyte av erfarenheter mellan medlemsstaterna och kommissionen ägde löpande rum i Task Force Ukraina.
39.2Europeisk standardisering
Förslaget till en standardiseringsstrategi presenterades av kommissionen i februari (se faktapromemoria 2021/22:FPM 66). Den innehåller förslag som syftar till att främja europeiska intressen i fråga om standardisering, men även för att stödja ett öppet samarbete med andra aktörer på områden av ömsesidigt intresse. Inom ramen för strategin föreslog kommissionen en ändring i standardiseringsförordningen. Ändringen har beslutats.
39.3 Förslag om förbud mot produkter som
tillverkats under tvångsarbete
Den 14 september presenterade kommissionen förslaget om förbud mot | |
produkter som tillverkats genom tvångsarbete (se faktapromemoria | |
2022/23:FPM 14). Förslaget är en del av kommissionens meddelande från | |
februari om anständigt arbete i världen. | |
Syftet med förslaget är att på marknaden inom EU förbjuda produkter | |
100 | som är helt eller delvis tillverkade, producerade, skördade eller utvunna |
genom tvångsarbete oavsett om de tillverkats inom EU, importerats till Skr. 2022/23:115 eller ska exporteras från EU. Förslaget förbjuder även export av produkter
tillverkade genom tvångsarbete. Definitionen av tvångsarbete bygger på ILO:s definition och inkluderar tvångsarbete för barn.
39.4Förslag om ett krisinstrument för den inre marknaden
Den 19 september presenterade kommissionen ett förslag till ett krisinstrument för den inre marknaden (se faktapromemoria 2022/23:FPM 13). Förslaget består av tre delar: förslag till förordning om ett krisinstrument för den inre marknaden (krisinstrumentet), förslag till omnibusförordning och förslag till omnibusdirektiv.
Syftet med förslaget om ett krisinstrument är att säkerställa den fria rörligheten av varor, tjänster och personer, inklusive arbetstagare, på den inre marknaden under en kris. Därutöver syftar förslaget till att garantera tillgången till varor och tjänster av strategisk betydelse vid en krissituation. En kris definieras brett och tar sikte på en oförutsedd händelse av olika slag. Tre krisfaser föreslås som styr vilka åtgärder som blir tillämpliga: beredskap, vaksamhet och kris. En första riktlinjedebatt om förslaget ägde rum vid konkurrenskraftsrådet den 29 september.
39.5Rådsslutsatser om hållbar offentlig upphandling
Den 9 juni antog rådet slutsatser om potentialen i att använda offentlig upphandling som ett verktyg för att bidra till att nå hållbarhetsmål. Slutsatserna anger en inriktning för hur utvecklingen av hållbar offentlig upphandling bör påskyndas.
39.6Revidering av byggproduktförordningen
Kommissionen presenterade sitt förslag till en reviderad byggproduktförordning den 30 mars. Förslaget syftar till att uppnå en väl fungerande inre marknad för byggprodukter och att bidra till målen för den gröna och digitala omställningen (se faktapromemoria 2021/22:FPM82). Förslaget presenterades som en del av den gröna given.
Överläggning med civilutskottet och samråd med
39.7Förordning om maskiner
Kommissionen presenterade ett förslag till en förordning om maskiner den
21 april 2021 som ska ersätta nu gällande maskindirektiv (se faktapromemoria 2020/21:FPM106).
101
Skr. 2022/23:115 Den 12 juli ägde det första trepartsmötet rum. Rådet har under hösten sökt och fått förnyat mandat inför den fortsatta förhandlingen.
Näringsutskottet informerades i april och oktober.
40Näringspolitik
40.1Förordningen om Ekodesign för hållbara produkter
Kommissionen presenterade förslag till en ny förordning om Ekodesign för hållbara produkter ESPR, den 30 mars (se faktapromemoria 2021/22:FPM84). Förslaget syftar till att ge möjlighet att reglera produkters hållbarhet genom hela deras livscykel för att därigenom göra hållbara produkter till norm.
Förslaget är en del av genomförandet av kommissionens gröna giv och flaggskeppsinitiativet i EU:s handlingsplan för en cirkulär ekonomi.
Överläggning med miljö- och jordbruksutskottet ägde rum i juni och information med miljö- och jordbruksutskottet lämnades i oktober. Samråd med
40.2Förordning om skydd av geografiska beteckningar för hantverks- och industriprodukter
I april presenterade kommissionen ett förslag till förordning om skydd av geografiska beteckningar för hantverks- och industriprodukter (se faktapromemoria 2021/22:FPM89). Syftet med förordningen är att skapa ett
Rådet antog en allmän riktlinje i december.
Överläggning med näringsutskottet ägde rum i juni. Näringsutskottet informerades och samråd med
40.3Direktiv om företagens hållbarhetsrapportering
Kommissionens förslag till direktiv om företagens hållbarhetsrapportering presenterades i april 2021 (se faktapromemoria 2020/21:FPM108). Den 24 februari antog rådet en allmän riktlinje. Trepartsmöte med Europaparlamentet påbörjades därefter och avslutades i juni. Rådet antog direktivet den 28 november.
Samråd med
102
40.4 | Meddelande om en ny europeisk agenda för | Skr. 2022/23:115 |
innovation |
Den 5 juli presenterades ett meddelande om en europeisk agenda för innovation (se faktapromemoria 2022/23:FPM116). Syftet är att stimulera teknikintensiv innovation i EU, ta vara på möjligheterna med den gröna och den digitala omställningen och bygga bestående globala partnerskap för ett ökat strategiskt oberoende i framtiden.
Förslag på åtgärder är främst inriktade mot att stärka tillgången till kapital och kompetens för växande teknikintensiva företag men det finns även åtgärder för förbättrade ramvillkor och innovationspolitik samt åtgärder för kvinnors entreprenörskap. Rådsslutsatser antogs i december.
Överläggning med näringsutskottet och samråd med EU nämnden ägde rum i november.
40.5Direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet
I februari presenterade kommissionen ett förslag till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (se faktapromemoria 2021/22:FPM71). Syftet med förslaget är att näringslivet ska bidra till en omställning i en hållbar riktning där vissa företag blir skyldiga att visa en tillbörlig aktsamhet i sin verksamhet och i sina värdekedjor i syfte att motverka negativa effekter för mänskliga rättigheter och miljö. Konkurrenskraftsrådet beslutade om en allmän riktlinje den 1 december.
Överläggning med näringsutskottet ägde rum i maj, överläggning med näringsutskottet och samråd med
40.6Förordning om öppna och rättvisa marknader inom den digitala sektorn
Förordningen om öppna och rättvisa marknader (se faktapromemoria 2020/21:FPM66) antogs vid jordbruks- och fiskerådet den 18 juli. Samråd med
40.7Konkurrenspolitiken – anpassad för nya utmaningar
Den 18 november 2021 presenterade kommissionen meddelandet Konkurrenspolitiken – anpassad för nya utmaningar (se faktapromemoria 2021/22:FPM24). Syftet var att ange vägen för utfasning av krisåtgärder inom ramen för det tillfälliga regelverket respektive utfasning av statligt stöd och åtgärder för att få fart på privata investeringar i återhämtningsfasen. Syftet var vidare att ange det bidrag som konkurrensregelverket och konkurrenstillsynen utgör för den gröna och
103
Skr. 2022/23:115 digitala omställningen och stärkandet av en motståndskraftig inre marknad.
40.8Förordning om halvledare
Den 8 februari presenterades ett förslag till förordning om halvledare (se faktapromemoria 2021/2022:FPM67). Syftet är att stärka det europeiska halvledarekosystemet och minska risken för framtida brist. Detta sker genom att stärka unionens motståndskraft mot störningar i leveranskedjan och öka den europeiska innovations- och produktionskapaciteten av halvledare. Förslaget har fem strategiska mål:
1.att främja europeisk forskning och tekniskt ledarskap,
2.att bygga och stärka EU:s förmåga att förnya sig inom design, tillverkning och förpackning av avancerade, energieffektiva och säkra chips och förvandla dem till tillverkade produkter,
3.att skapa ett ramverk för att öka produktionskapaciteten av halvledare till 2030,
4.att adressera den akuta kompetensbristen genom att stödja uppkomsten av kvalificerad arbetskraft, samt
5.att utveckla en djupgående förståelse för globala halvledarförsörjningskedjor.
Överläggning med näringsutskottet ägde rum i maj. Den 1 december enades konkurrenskraftsrådet om en allmän riktlinje för förslaget.
40.9Förordning om datainsamling och datadelning för korttidsuthyrning av boende
Den 7 november presenterade kommissionen förslag till förordning om datainsamling och datadelning för korttidsuthyrning av boende, Short Term Rentals (STR). Förordningen innehåller bestämmelser om harmonisering av registreringskraven för värdar och deras korttidsuthyrningsobjekt.
Förslaget omfattar också förenklad datadelning mellan onlineplattformar och myndigheter och syftar till en god överblick över hur den uthyrningsbranschen ser ut och skapar möjligheter att följa utvecklingen över tid. En gemensam europeisk datainsamling bidrar till ökad transparens och möjliggör en balanserad utveckling av turismsektorn. Förslaget ses som ett inremarknadsinstrument och tillhör därför konkurrenskraftsrådet.
40.10Bemyndigandeförordning inom transportområdet
I juli presenterades ett förslag till förordning | om tillämpningen av | |||||
artiklarna 93, 107 och 108 | i | fördraget | om | Europeiska unionens | ||
104 | funktionssätt på vissa slag | av | statligt | stöd | till sektorerna för |
järnvägstransporter, transporter på inre vattenvägar och multimodala Skr. 2022/23:115 transporter. Förslaget är en del av den generella översynen som pågår när
det gäller statsstödsregelverket.
Förslaget innebär att rådet bemyndigar kommissionen att anta en gruppundantagsförordning för
–stöd till samordning av transporter och
–stöd som utgör ersättning för allmän trafikplikt.
Bemyndigandeförordningen kommer inte att ha någon direkt inverkan i sig, utan kommer att utgöra en rättslig grund för antagandet av eventuella gruppundantagsförordningar.
Syftet med förslaget är att anpassa reglerna för statligt stöd till järnvägstransporter, transporter på inre vattenvägar och multimodala transporter till kommissionens strategi för hållbar och smart mobilitet (se faktapromemoria 2021/22:FPM117).
Samsyn uppnåddes under året och rådet förväntas anta förordningen i början av 2023.
40.11Förordning om snedvridande utländska subventioner
Förslaget presenterades i maj 2021 (se faktapromemoria 2020/21:FPM111). I förhandlingen under året fick Sverige gehör för de ståndpunkter som stämdes av med näringsutskottet i juni 2021. Förordningen antogs den 28 november.
Samråd med
41Konsumentpolitik
41.1Direktiv om mer konsumentmakt i den gröna omställningen
Kommissionen presenterade i mars ett förslag om ändringar i direktiven om otillbörliga affärsmetoder respektive konsumenträttigheter (se faktapromemoria 2021/22:FPM79). Förslaget syftar till att bidra till en cirkulär, ren och grön ekonomi i EU genom att ge konsumenterna möjlighet att fatta informerade inköpsbeslut och därigenom bidra till en mer hållbar konsumtion. Vidare ska förslaget säkerställa en bättre och mer enhetlig tillämpning av EU:s konsumentlagstiftning.
I juni ägde en överläggning rum i civilutskottet.
41.2Förordning om allmän produktsäkerhet
I juni 2021 presenterade kommissionen ett förslag till ny
produktsäkerhetsförordning (se faktapromemoria 2020/21:FPM126). En
105
Skr. 2022/23:115 överenskommelse nåddes mellan rådet och Europaparlamentet i december.
41.3Direktiv om konsumentkrediter
Kommissionen har föreslagit ett direktiv om konsumentkrediter (se faktapromemoria 2020/21:FPM124). En allmän riktlinje antogs vi konkurrenskraftsrådet den 9 juni. I december nåddes en preliminär politisk överenskommelse mellan rådet och Europaparlamentet.
41.4Direktiv om distansförsäljning av finansiella tjänster
I maj presenterade kommissionen ett förslag att upphäva direktivet om distansförsäljning av finansiella tjänster (se faktapromemoria 2021/22:FPM98). Syftet är att upphäva direktivet i de delar där det blivit föråldrat och att vissa av bestämmelserna moderniseras och flyttas till konsumenträttighetsdirektivet från 2011.
Överläggning i civilutskottet ägde rum i november.
42Forskning och innovation
42.1Europeiska uppdrag inom Horisont Europa
Den 10 juni godkände konkurrenskraftsrådet rådsslutsatser om de europeiska uppdragen inom Horisont Europa. Rådsslutsatserna tar sin utgångspunkt i det meddelande (KOM (2021/609) som kommissionen presenterade i september 2021 om de fem europeiska uppdragen inom Horisont Europa och lyfter fram hur uppdragen kan leda till kraftsamling av europeisk forskning och innovation till stöd för hanteringen av samhälleliga utmaningar.
Överläggning med utbildningsutskottet ägde rum i maj och samråd med
42.2 Värderingar och principer för internationellt samarbete inom forskning och innovation
Den 10 juni godkände konkurrenskraftsrådet rådsslutsatser om värderingar | |
och principer för internationellt samarbete inom forskning och innovation. | |
Rådsslutsatserna bygger vidare på bland annat rådsslutsatserna från | |
september 2022 om en strategi för internationellt samarbete inom | |
forskning och innovation. Utgångspunkten för rådsslutsatserna är att | |
unionen behöver principer och värderingar som bör gälla för det | |
106 | internationella samarbetet. |
Överläggning med utbildningsutskottet ägde rum i maj och samråd med Skr. 2022/23:115
42.3Öppen vetenskap
Som en fortsättning på arbetet med det europeiska forskningsområdet, ERA (se faktapromemoria 2020/21:FPM25), godkände konkurrenskraftsrådet den 10 juni rådsslutsatser om forskningsutvärdering och genomförande av principer för öppen vetenskap. Rådsslutsatserna framhåller att kvalitet, excellens och samhällsnytta ska styra utvärderingen av forskning samt att det behövs en balans mellan kvalitativa och kvantitativa bedömningskriterier.
Överläggning med utbildningsutskottet ägde rum i maj och samråd med
42.4Forskningsinfrastruktur
Den 2 december godkände konkurrenskraftsrådet rådsslutsatser för forskningsinfrastruktur. Rådsslutsatserna tar ett helhetsgrepp på forskningsinfrastrukturer och täcker in allt från tillgång till och användning av infrastrukturer, till kopplingen till andra sektorsområden och därmed samhällets vidare behov.
Överläggning med utbildningsutskottet och samråd med
42.5Den nya europeiska agendan för innovation
I juli presenterade kommissionen ett meddelande om en ny europeisk innovationsagenda (se faktapromemoria 2021/22:FPM116). Meddelandet fokuserade på de åtgärder som kan göra det möjligt för innovatörer – inklusive teknikintensiva startupföretag – att bättre dra fördel av den inre marknadens styrkor såsom en stark industriell bas, en omfattande talangbas, stabila institutioner och demokratiska samhällen.
Den 2 december godkände konkurrenskraftsrådet rådsslutsatser för den europeiska innovationsagendan. Rådsslutsatserna framhåller vikten av att stimulera teknikintensiv innovation i EU, ta vara på möjligheterna med den gröna och den digitala omställningen och bygga bestående globala partnerskap för ett ökat strategiskt oberoende i framtiden.
Överläggning med näringsutskottet och samråd med
42.6 Vägledande principerna för kunskapsutnyttjande
Den 2 december antog konkurrenskraftsrådet en rådsrekommendation om | |
de vägledande principerna för kunskapsutnyttjande (se faktapromemoria | 107 |
Skr. 2022/23:115 2022/23:FPM1). Rekommendationen är en uppdatering av en rekommendation från 2008 om hantering av immateriella rättigheter i aktiviteter kopplade till kunskapsöverföring. Rekommendationen innehåller ett antal vägledande principer för kunskapsutnyttjande inom ett flertal områden. Dessa områden omfattar bland annat forsknings- och
innovationspolitik, förvaltning av intellektuella tillgångar, kunskapshöjning, incitament och uppföljning. I rekommendationen betonas även vikten av att utveckla färdigheter inom entreprenörskap.
Överläggning med utbildningsutskottet och samråd med
42.7Ändring av förordningen om gemensamma företag under Horisont Europa gällande det gemensamma halvledarföretaget
Den 8 februari presenterade kommissionen ett förslag till förordning om en ram med åtgärder för att stärka Europas halvledarekosystem, kallat halvledarakten (se faktapromemoria 2021/22:FPM67). Förslaget till förordning syftar till att stärka EU:s motståndskraft mot störningar i leveranskedjan och leda till ökad europeisk innovations- och forskningskapacitet för halvledare.
I förslaget ingår en ändring av förordningen om bildande av gemensamma företag som antogs våren 2021. Ändringen innebär att det befintliga gemensamma företaget Viktig digital teknik omvandlas till ett gemensamt företag inriktat på halvledare och relaterade tekniker.
Den 1 december antog rådet en allmän riktlinje av halvledarakten. Förhandlingarna om förslaget förväntas fortsätta i rådet med målsättningen att inleda trepartsmöte med Europaparlamentet under våren 2023.
Överläggning om halvledarakten ägde rum i näringsutskottet i juni och samråd i
42.8Förordning om inrättande av Europeiska unionens program för säker konnektivitet
I november nåddes en preliminär överenskommelse om förordningen om säker konnektivitet. Förordningen innebär att EU ska inrätta ett säkert och självständigt, rymdbaserat kommunikationssystem som ska kunna svara mot de behov EU, medlemsstaterna och dess myndigheter har av säkra tjänster för statlig satellitkommunikation. Tjänsterna omfattar bland annat skydd av kritisk infrastruktur, övervakning av
Utbildningsutskottet informerades om förordningen i mars och i november.
108
42.9 | Rådsslutsatser om Copernicus fram till 2035 | Skr. 2022/23:115 |
Den 10 juni antog konkurrenskraftsrådet rådsslutsatser om Copernicus fram till 2035. Rådsslutsatserna föreslår bland annat att Copernicus datapolicy med fri, full och öppen tillgång till data bibehålls samt att tjänster vidareutvecklas fram till 2035 med hjälp av artificiell intelligens och databehandling. Rådsslutsatserna förordar även att kommissionen i samråd med medlemsstaterna till mitten av 2023 tar fram en strategi och plan för att öka användningen av Copernicus data och tjänster.
Överläggning med utbildningsutskottet ägde rum i maj och samråd med
42.10Rådsslutsatser om rymdtrafikledning
Den 10 juni antog konkurrenskraftsrådet rådsslutsatser om rymdtrafikledning. Rådsslutsatserna framhåller vikten av samarbete med den europeiska rymdorganisationen ESA och att diskutera rymdtrafikledning på global nivå, bland annat i
Överläggning med utbildningsutskottet ägde rum i maj och samråd med
109
Skr. 2022/23:115 | DEL 8 TRANSPORT, TELEKOM OCH |
ENERGI |
43Transport
43.1Horisontella frågor
43.1.1Transeuropeiska transportnätet
Kommissionen presenterade i december 2021 förslag till reviderad TEN-
Överläggning med trafikutskottet ägde rum i mars och i maj och utskottet informerades i november. Samråd med
43.1.2Utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen
Kommissionen presenterade i juli 2021 ett förslag till omarbetning av direktivet om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen till en förordning. Förslaget ingår i lagstiftningspaketet Fit for 55 (se faktapromemoria 2020/21:FPM141). Rådet antog en allmän riktlinje den 2 juni. Europaparlamentet antog sin ståndpunkt i oktober och därefter inleddes trepartsmöten.
Överläggning med trafikutskottet ägde rum i maj och utskottet informerades i november. Samråd med
43.1.3Intelligenta transportsystem
Kommissionen presenterade i december 2021 ett förslag som ändrar i direktiv 2010/40/EU om ett ramverk för genomförande för intelligenta transportsystem på väg och gentemot andra trafikslag, det s.k. ITS- direktivet (se faktapromemoria 2021/22:FPM53). Förslaget är en del av ett åtgärdspaket för effektiv och grön mobilitet som syftar till att bidra till målen om koldioxidutsläpp, digitalisering och större motståndskraft inom transportinfrastruktur.
Rådet antog en allmän riktlinje den 2 juni. Trepartsmöten inleddes i december.
Överläggning ägde rum i trafikutskottet i mars. Samråd ägde rum i EU- nämnden i maj.
110
43.2 | Landtransporter | Skr. 2022/23:115 |
43.2.1Eurovinjettdirektivet
Kommissionen presenterade i maj 2017 inom ramen för paketet om rörlighet förslag till en reviderad rättsakt om avgifter på tunga godsfordon för användningen av vissa infrastrukturer, eurovinjettdirektivet (se faktapromemoria 2016/17:FPM101). Europaparlamentet antog det reviderade direktivet i februari. Det reviderade direktivet trädde i kraft i mars.
43.2.2Hyrda fordon
Inom ramen för paketet om rörlighet presenterade kommissionen i maj 2017 förslag till att revidera direktivet om användning av fordon hyrda utan förare för godstransporter på väg (se faktapromemoria 2016/17:FPM105). Europaparlamentet och rådet antog förordningen i april.
43.2.3Avtal om godstransporter på väg med Ukraina och Moldavien
Kommissionen presenterade i april två rekommendationer till rådets beslut om bemyndigande att inleda förhandlingar om ett avtal om godstransporter på väg mellan EU och Ukraina respektive Moldavien. Syftet är att hantera återverkningar på ekonomin och transportmöjligheterna som följer av Rysslands militära aggression mot Ukraina. Avtalen signerades i juni och tillämpades därefter först provisoriskt. Rådet beslutade i december att på EU:s vägnar ingå avtalen.
43.3Sjöfart
43.3.1Förnybara och koldioxidsnåla bränslen för sjötransport
Kommissionen presenterade i juli 2021 ett förslag till förordning om förnybara och koldioxidsnåla bränslen för sjötransport. Förslaget ingår i lagstiftningspaketet Fit för 55 (se faktapromemoria 2020/21:FPM140). Rådet antog en allmän riktlinje den 2 juni 2022. Europaparlamentet antog sin ståndpunkt i oktober och trepartsmöten inleddes i oktober.
Överläggning med trafikutskottet ägde rum i maj och utskottet informerades i november. Samråd med
43.3.2Inlandssjöfart
Ordförandeskapet presenterade i augusti ett förslag till rådsslutsatser om inlandssjöfart. Rådet godkände slutsatserna den 5 december.
111
Skr. 2022/23:115 Trafikutskottet informerades i november. Samråd med
43.4Luftfart
43.4.1Det gemensamma europeiska luftrummet
Kommissionen presenterade i september 2020 ett reviderat förslag till lagstiftning om det europeiska gemensamma luftrummet (se faktapromemoria 2020/21:FPM17). Förslaget innebar en sammanslagning av tre rättsakter. Rådet antog en allmän riktlinje i juni 2021.
Överläggning med trafikutskottet ägde rum i maj samma år. Samråd med
43.4.2Hållbara bränslen inom luftfarten
Kommissionen presenterade i juli 2021 ett förslag till förordning om säkerställande av lika villkor för hållbart flyg. Förslaget ingår i lagstiftningspaketet Fit för 55 (se faktapromemoria 2020/21: FPM139). Rådet antog en allmän riktlinje den 2 juni. Europaparlamentet antog sin ståndpunkt i juli och trepartsmöten inleddes under hösten.
Överläggning med trafikutskottet ägde rum i maj och utskottet informerades i november. Samråd med
43.4.3Corsia – ändring av
Kommissionen presenterade i juli 2021 ett förslag till ändring av ETS- direktivet (2003/87/EG). Förslaget är en del av EU:s genomförande av Corsia, det globala klimatstyrmedlet för den internationella luftfarten. I december 2022 uppnåddes en överenskommelse mellan rådet och Europarlamentet om ändringar i direktivet.
Trafikutskottet informerades i maj och november. Samråd med EU- nämnden ägde rum i december.
43.5Integrerad havspolitik
43.5.1Internationell havsförvaltning
Kommissionen presenterade ett meddelande om internationell världshavsförvaltning (JOIN (2022) 28) i juni. Rådet antog rådsslutsatser om internationell världshavsförvaltning med meddelandet som grund den 13 december.
112
44 | Politiken för informationssamhället | Skr. 2022/23:115 |
44.1Elektroniska kommunikationer
44.1.1Direktivet om radioutrustning: gemensam standard för laddare av elektroniska produkter
Kommissionen presenterade ett förslag med syfte att i radioutrustningsdirektivet (2014/54/EU) föra in tekniska specifikationer för gränssnittet USB C i september 2021 (se faktapromemoria 2021/22:FPM10). En överenskommelse nåddes mellan rådet och Europaparlamentet i juni och rådet godkände överenskommelsen den 24 oktober.
44.2Digitalisering
44.2.1Förordning om artificiell intelligens
Kommissionen presenterade ett förslag till en förordning om harmoniserade regler för artificiell intelligens (AI) i april 2021 (se faktapromemoria 2020/21:FPM109). Rådet antog en allmän riktlinje den 6 december.
Överläggning med trafikutskottet ägde rum i november och ett informationstillfälle ägde rum i maj. Samråd med
44.2.2Förordning om digital identitet
Kommissionen presenterade ett förslag till förordning om digital identitet i juni 2021 (se faktapromemoria 2020/21:FPM118).
Rådet antog en allmän riktlinje den 6 december. Överläggning med trafikutskottet ägde rum i november och ett informationstillfälle ägde rum i maj. Samråd med
44.2.3 | Det digitala årtiondet | |
Beslut om programmet Vägen till det digitala årtiondet, som innehåller en | ||
uppföljnings- och styrmekanism vilka ska se till att målen för det digitala | ||
årtiondet uppnås, antogs den 13 juli (se faktapromemoria 2021/22:FPM4). | ||
Deklarationen om digitala rättigheter och principer för det digitala | ||
årtiondet syftar till att främja en europeisk väg för den digitala | ||
omställningen där människan sätts i centrum, bygger på europeiska värden | ||
och ska gagna alla medborgare och företag (se faktapromemoria | ||
2021/22:FPM65). Deklarationen undertecknades i marginalen av | ||
Europeiska rådets möte den 15 december. | ||
Trafikutskottet informerades i november. Samråd ägde rum i EU- | ||
nämnden i december. | ||
Digitala partnerskapen är tänkta att bidra till att bygga upp ett starkare | ||
internationellt samarbete inom ramen för EU:s strategi för samarbete i | 113 |
Skr. 2022/23:115 regionen Indiska oceanen och Stilla havet. Digitala partnerskap har ingåtts med Japan, Sydkorea och Singapore.
114
Trafikutskottet informerades i november. Samråd ägde rum i EU- nämnden i december.
44.2.4Förordningen om ett interoperabelt Europa
Kommissionen presenterade ett förslag till förordningen om ett interoperabelt Europa i november (se faktapromemoria 2022/23:FPM33). Förslaget till förordning syftar bland annat till att etablera en fungerande styrningsmodell för interoperabilitetslösningar inom den offentliga sektorn som förutsättning för ytterligare utveckling och genomförande av den digitala inre marknaden.
44.2.5Förordning om harmoniserade regler för skälig åtkomst till och användning av data (datarättsförordningen)
I februari presenterade kommissionen ett förslag till en förordning om harmoniserade regler för rättvis tillgång till och användning av data från bland annat uppkopplade produkter, s.k. sakernas internet, inom ramen för den europeiska strategin för data (se faktapromemoria 2021/22:FPM70). Syftet med förslaget är att mellan aktörerna i dataekonomin rättvist fördela nyttor från den typen av data som kommer från uppkopplade produkter samt att främja tillgång till och användning av data.
Överläggning ägde rum i trafikutskottet i april. Informationstillfällen ägde rum i maj och november i trafikutskottet. Samråd med
44.2.6Förordning om en inre marknad för digitala tjänster
Förhandlingar fortsatte under året om förordningen om en inre marknad för digitala tjänster (se faktapromemoria 2020/21:FPM67).
Efter en överenskommelse vid trepartsmöte godkände Europaparlamentet förordningen i juli och rådet i oktober.
Förordningens bestämmelser är tillämpliga från och med den 17 februari 2024. Samråd med
45Informations- och cybersäkerhet
45.1Cyberresiliensakten
Kommissionen presenterade i september ett förslag till förordning om övergripande cybersäkerhetskrav för produkter med digitala inslag och om ändring av förordning (EU) 2019/1020 (se faktapromemoria
2022/23:FPM6). I och med digitaliseringen av våra samhällen och | Skr. 2022/23:115 |
ekonomier samt det ökande antalet uppkopplade produkter ses detta som |
ett prioriterat område för lagstiftning. Förslaget innebär att tillverkare ska följa de cybersäkerhetskrav förordningen anger för alla produkter med digitala inslag för att de ska kunna göras tillgängliga på den inre marknaden. Kraven innebär att tillverkare ska ta cybersäkerhet i beaktande i designen och utvecklingen av produkter med digitala inslag. Därtill ska tillverkare granska säkerhetsaspekter under utvecklingsprocessen, ha transparens gentemot konsumenter gällande cybersäkerhetsaspekter samt försäkra säkerhetssupport och uppdateringar på ett proportionerligt sätt under produktens livscykel.
Överläggning ägde rum i trafikutskottet i november. Informationstillfälle i trafikutskottet ägde rum i november och samråd i
45.2Direktiv om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen
Kommissionen presenterade i december 2020 ett förslag till direktiv om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen, NIS2- direktivet (se faktapromemoria 2020/21:FPM71).
Trepartsmöten inleddes i januari och avslutades i maj. Förslaget antogs av Europaparlamentet och rådet i november och direktivet publicerades i EUT i december. Medlemsstaterna har 21 månader på sig att genomföra direktivet från det att direktivet har trätt i kraft.
Försvarsutskottet informerades i juni. Samråd med
45.3Rådsslutsatser om säkerhet i leveranskedjor för informations- och kommunikationsteknik
Rådet antog den 17 oktober slutsatser om säkerhet i leveranskedjor för informations- och kommunikationsteknik (IKT). I slutsatserna föreslår rådet hur existerande och kommande cyberspecifika instrument, däribland
Samråd med
115
Skr. 2022/23:115 | 46 | Energi |
46.1Direktivet om förnybar energi
I juli 2021 presenterade kommissionen lagstiftningspaketet Fit for 55. Ett av förslagen gällde revidering av direktivet om förnybar energi (RED). Förslaget syftade till att höja andelen förnybar energi i EU:s energimix (se faktapromemoria 2020/21:FPM144).
Rådet antog en allmän riktlinje den 27 juni. Information i näringsutskottet ägde rum i juni. Samråd med
46.2Direktivet om energieffektivitet
I juli 2021 presenterade kommissionen lagstiftningspaketet Fit for 55. Ett av förslagen var en revidering av direktivet om energieffektivitet (EED). Förslaget syftar till att effektivisera och minska EU:s totala energianvändning (se faktapromemoria 2020/21:FPM134).
Rådet antog en allmän riktlinje den 27 juni. Information i näringsutskottet ägde rum i juni. Samråd med
46.3Direktivet om byggnaders energiprestanda
Förslaget till omarbetning av direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) presenterades av kommissionen i december 2021. Förslaget är en del av lagstiftningspaketet Fit for 55. Syftet med förslaget är att förbättra byggnaders energiprestanda och att minska utsläppen från byggnader (se faktapromemoria 2021/22:FPM59).
Rådet antog en allmän riktlinje den 25 oktober.
Överläggning med civilutskottet ägde rum i mars. Samråd med EU- nämnden ägde rum i oktober.
46.4
Kommissionen presenterade ett meddelande om
Förslaget innehöll bland annat krav på förprövning av tillstånd för solenergianläggningar. Detta förslag har inkluderats i rådsförhandlingen av EPBD. Förslaget innehöll även ett höjt
116
utbyggnad av förnybar energi (förutom bioenergi) inte anses ha någon Skr. 2022/23:115 betydande miljöpåverkan.
Rådets allmänna riktlinje antogs den 19 december.
Överläggning om
46.5Förordning om minskade metanutsläpp i energisektorn
Kommissionen presenterade ett förslag till ny förordning om minskade metanutsläpp i energisektorn i december 2021 (se faktapromemoria 2021/22:FPM61). Syftet med förordningen är att bevara och förbättra miljön genom att minska metanutsläppen från fossila energikällor som produceras eller konsumeras i EU, samtidigt som den inre marknadens funktion samt försörjningstryggheten inom EU fortsatt säkerställs. Förslaget innebar bland annat regler för mätning, rapportering och åtgärder för att minska metanutsläppen i
Rådet antog en allmän riktlinje den 19 december.
Överläggning ägde rum i näringsutskottet i mars. Samråd med EU- nämnden ägde rum i december.
46.6Nödåtgärder för att hantera höga energipriser
Diskussionen om åtgärder för att hantera höga energipriser har fortsatt under året och intensifierats med anledning av kriget i Ukraina (se faktapromemoria 2021/22:FPM74). I mars presenterade kommissionen ett förslag om ändringar i framför allt gasförsörjningsförordningen som innebär ett krav för medlemsländer med gaslager att fylla dessa till 80 procent senast den 1 november i år och till 90 procent den 1 november följande fyra år. Förordningen antogs i juni.
Överläggning ägde rum i näringsutskottet i april.
I april publicerade Europeiska unionens byrå för samarbete mellan
energitillsynsmyndigheter (ACER) sin slutrapport om elmarknadsreformer som kan stabilisera elpriser. ACER föreslog inga grundläggande reformer av marknadsstrukturen, utan snarare ett antal förbättringar av den befintliga marknadsstrukturen och bättre genomförande av befintliga lagar. I maj publicerade kommissionen ett meddelande om kortsiktiga interventioner på energimarknaden och långsiktiga förbättringar av elmarknadens utformning.
Kommissionen har under året presenterat fem rådsförordningar med stöd av artikel 122 i EU:s funktionsfördrag. Den första rådsförordningen antogs i slutet av juli och införde en rekommendation om att alla medlemsländer ska minska sin gasanvändning med 15 procent. Rådet kan besluta om att göra rekommendationen till ett bindande krav.
Samråd med
117
Skr. 2022/23:115 I september presenterade kommissionen förslag på rådsförordning om en krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna. Förslaget innefattade åtgärder för att minska efterfrågan på el, inklusive bindande åtgärder för att minska efterfrågan under effekttoppar, åtgärder för att begränsa intäkterna för elproducenter med låga marginalkostnader och ett solidaritetsbidrag från fossilindustrin. Förordningen specificerade även hur dessa intäkter skulle användas för att stödja konsumenterna antingen direkt eller genom att förbättra energieffektiviteten eller grön teknik. En politisk överenskommelse om rådsförordningen nåddes den 30 september.
Överläggning ägde rum i näringsutskottet i september. Samråd ägde rum i
I oktober presenterades ett förslag till rådsförordning om ökad solidaritet genom bättre samordning av gasinköp, utbyte av gas över gränserna och tillförlitliga prisriktvärden (gaskrisförordningen) som även inkluderade en volatilitetsmekanism för energiderivatmarknaden.
I november presenterades ett förslag om rådsförordning för inrättandet av en marknadskorrigeringsmekanism för att skydda medborgare och företag från alltför höga gaspriser (pristaksförordningen). En politisk överenskommelse om gaskrisförordningen och pristaksförordningen nåddes den 19 december.
Överläggning gällande gaskrisförordningen ägde rum i näringsutskottet i november och samråd med
Kommissionen har identifierat långa tillståndsprocesser som ett av de största hindren för en snabb utbyggnad av förnybar energi. I november presenterade kommissionen ett förslag till rådsförordning om fastställande av en ram för att påskynda utbyggnaden av förnybar energi. Förslaget innehåller bestämmelser för snabbare tillståndsprocesser för förnybar energi och värmepumpar. En politisk överenskommelse om rådsförordningen om tillståndsprocesser antogs den 19 december.
Överläggning ägde rum i näringsutskottet i november. Samråd med EU- nämnden ägde rum i november.
Frågan om höga energipriser har diskuterats i ett flertal rådskonstellationer under året, inklusive Ekofin och TTE samt Europeiska rådet.
118
DEL 9 JORDBRUK, FISKE OCH | Skr. 2022/23:115 |
LIVSMEDEL |
47Den gemensamma jordbrukspolitiken
47.1Informationssystem för jordbrukets hållbarhet
Den 22 juni presenterade kommissionen en ändring av rådets förordning vad gäller omvandling av informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter till ett informationssystem för jordbruksföretagens hållbarhet (se faktapromemoria 2021/22:FPM113). Förordningen innebär en ökad insamling av statistik vad gäller jordbruksföretagens övergripande hållbarhet, inklusive miljödata kopplade till bland annat mark, luft, vatten och biologisk mångfald samt uppgifter som omfattar jordbrukets sociala dimension.
47.2Översyn av regelverket för skyddade beteckningar för jordbruksprodukter
I mars presenterade kommissionen ett förslag till översyn av unionens system för skyddade beteckningar för vin, spritdrycker och jordbruksprodukter samt kvalitetsordningar för jordbruksprodukter (se faktapromemoria 2021/22:FPM85). Förslaget syftar till att förbättra de befintliga bestämmelserna, att tillhandahålla en förenklad och rationaliserad uppsättning regler samt att stärka vissa delar av skyddet för geografiska beteckningar, särskilt vad gäller producentgruppers inflytande och skyddsnivån på internet.
Information i miljö- och jordbruksutskottet och samråd med EU- nämnden ägde rum i juni och december.
47.3Reform av den gemensamma jordbrukspolitiken
I slutet av 2021 antog Europaparlamentet och rådet reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken, GJP, som börjar gälla från och med 2023. Under 2022 har ett stort arbete skett i medlemsländerna, i dialog med kommissionen, inför kommissionens godkännande av de strategiska planerna för GJP för perioden
Information i miljö- och jordbruksutskottet och samråd med EU- nämnden ägde rum i mars, juli och december.
119
Skr. 2022/23:115 47.4 | Säker livsmedelsförsörjning |
Rysslands olagliga invasion av Ukraina har starkt påverkat marknaden för energi och jordbruksprodukter. Sedan invasionen i februari har frågan och dess effekt på jordbruksmarknaderna och livsmedelsförsörjningen lyfts på samtliga rådsmöten för jordbruksministrarna. Kommissionen publicerade den 23 mars ett meddelande om livsmedelsförsörjningen och
motståndskraften i livsmedelssystemen (se faktapromemoria 2021/22:FPM77). Meddelandet beskriver hur Rysslands invasion av Ukraina påverkar jordbruksmarknaderna och lyfter frågor kopplade till livsmedelsförsörjning och vikten av att säkerställa livsmedelssystemets motståndskraft och återhämtningsförmåga.
Information i miljö- och jordbruksutskottet och samråd med EU- nämnden ägde rum i april. Överläggning ägde rum i miljö- och jordbruksutskottet i maj.
47.5Tillgången till gödselmedel
Tillgången till gödselmedel är avgörande för livsmedelsförsörjningen. Kommissionen publicerade den 9 november ett meddelande om tillgången till gödselmedel till överkomliga priser (se faktapromemoria 2022/23:FPM26). Meddelandet diskuterades vid jordbruksministrarnas möte i november.
Information i miljö- och jordbruksutskottet och samråd med EU- nämnden ägde rum i november.
48Den gemensamma fiskeripolitiken
48.1Ändringar när det gäller fiskerikontroll
Under året fortsatte förhandlingarna mellan Europaparlamentet, kommissionen och rådet om kommissionens förslag från 2018 om revidering av förordningen om fiskerikontroll och revidering av andra rättsakter som innehåller bestämmelser om fiskerikontroll (se faktapromemoria 2017/18:FPM132).
I slutet av året hade enighet kunnat nås om ett stort antal av förslagets artiklar. Då de minst kontroversiella artiklarna i kommissionens förslag förhandlades tidigt i processen kvarstår dock flera komplicerade områden att hantera.
Överläggning med miljö- och jordbruksutskottet och samråd i EU- nämnden ägde senast rum i juni 2021.
48.2 | Fiskemöjligheter för Östersjön 2023 | |
Kommissionen presenterade i augusti ett förslag till förordning om | ||
120 | reglering av fiskemöjligheter under 2023 för torsk, lax, sill, skarpsill och |
rödspätta i Östersjön och vissa fiskemöjligheter utanför Östersjön (se Skr. 2022/23:115 faktapromemoria 2021/22:FPM123). En politisk överenskommelse om
förslaget nåddes vid jordbruks- och fiskerådet i oktober. Den slutliga överenskommelsen innebär ett förbud mot riktat fiske av torsk i hela Östersjön, lax söder om Åland och sill i västra Östersjön och att endast begränsade bifångster av torsk, lax och sill tillåts under 2023 i dessa områden.
Överenskommelsen har tagit viss hänsyn till svenskt kustnära fiske och fritidsfiske genom att tillåta vissa begränsade undantag som begränsar några av de negativa effekterna som annars skulle blivit resultatet. Överenskommelsen innebär även att lekfredningsperioder införs under både den östra och den västra torskens huvudsakliga lekperiod i både östra och västra Östersjön. Lekfredningsperioderna är utformade så att de medger att det svenska kustnära fisket av sill för humankonsumtion och det småskaligt kustnära fisket under vissa förutsättningar kan ske under lekperioderna.
Fritidsfisket av torsk och lax regleras på
Överläggning med miljö- och jordbruksutskottet och samråd med EU- nämnden ägde rum i oktober.
48.3Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF)
Den 18 juli antogs förordningen (EU) 2022/1278 om ändring av förordning (EU) nr 508/2014 vad gäller särskilda åtgärder för att mildra konsekvenserna för fiskeverksamheten av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och för att begränsa effekterna på leveranskedjan för fiskeri- och vattenbruksprodukter av de marknadsstörningar som orsakas av det anfallskriget.
Förordningen möjliggör för medlemsstaterna att genom EHFF ge ekonomiskt stöd till fiskerinäringarna i syfte att mildra de negativa effekterna för dessa verksamheter till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Förordningen trädde i kraft den 23 juli.
48.4Fiskemöjligheter för Västerhavet 2023
Kommissionen presenterade den 1 november ett förslag till fiskemöjligheter för 2023 i Nordostatlanten och för
som kan införas antingen genom en stängningsperiod eller två
121
Skr. 2022/23:115 stängningsperioder på tre månader vardera så länge de äger rum under ålens vandringsperiod.
Kompromissen innebar också att en fångstbegränsning för sill införs i Skagerrak och Kattegatt i syfte att minska oavsiktliga bifångster av västlig vårlekande sill från Östersjön. Den resterande kvoten för Nordsjösill får nu fiskas fullt ut i Nordsjön. Detta var en viktig förutsättning för att svenska fiskare ska kunna nyttja sin andel av Nordsjösill.
Förhandlingsresultatet innebär vidare att fiskemöjligheterna har fastställts i enlighet med målet om maximal hållbar avkastning (MSY) i den gemensamma fiskeripolitiken med undantag för de bestånd för vilka den vetenskapliga rådgivningen innebär att inget uttag bör ske. För dessa arter innebär beslutet förbud mot riktat fiske och begränsade kvoter som ska täcka oundvikliga bifångster. För ett antal arter, såsom havskräfta, vitling och kolja fastställs fångstbegränsningar under
Beslutet har föregåtts av förhandlingar med andra kuststater, såsom Norge och Storbritannien, samt med regionala fiskeorganisationer globalt. Resultat från dessa förhandlingar ingår i den beslutade förordningen, vilken omfattar alla EU:s fiskemöjligheter utom för områdena Östersjön, Svarta havet och Medelhavet. Beslutet rör cirka 250 fiskekvoter, varav Sverige har andel av cirka 45. Vid tidpunkten för rådsmötet pågick fortfarande förhandlingar mellan EU, Norge och Storbritannien för cirka 100 av de aktuella fiskekvoterna. I avvaktan på en överenskommelse fastställde rådet provisoriska kvoter. Konsultationerna mellan EU och Storbritannien blev klara den 19 december och förhandlingsresultatet kommer således att ingå i förordningen vid det formella antagandet. Konsultationerna mellan EU och Norge har dock inte kunnat avslutas och konsultationer kommer att återupptas i januari 2023. Detta innebär bland annat att svenska fiskare inte har tillträde till att fiska i norska vatten förrän förhandlingarna är avslutade.
Överläggning med miljö- och jordbruksutskottet och samråd med EU- nämnden ägde rum i december.
49Livsmedel, djur och växter
49.1Antagande av rådsslutsatser om livsmedelsstandarder, Codex Alimentarius
Rådsslutsatser om FAO:s och WHO:s gemensamma program för livsmedelsstandarder, Codex Alimentarius, har förhandlats under året. Dess betydelse för säkra livsmedel erkändes och rådet underströk behovet att i ökad utsträckning beakta frågor om hållbarhet, förändrade förväntningar hos livsmedelskonsumenter och behovet av en ökad samordning med andra internationella och mellanstatliga organisationer.
Rådsslutsatserna antogs vid jordbruks- och fiskerådets möte den 21 februari.
122
49.2 | Utvärdering av EU:s djurskyddslagstiftning | Skr. 2022/23:115 |
I strategin Från jord till bord aviserade kommissionen en översyn av EU:s djurskyddslagstiftning. Syftet med översynen är att säkerställa en hög djurskyddsnivå och att bidra till ett mer hållbart livsmedelssystem genom att anpassa lagstiftningen till de senaste vetenskapliga underlagen, utöka omfattningen av regelverket samt underlätta tillämpningen och genomförandet. Förslag till ny lagstiftning väntas under det tredje kvartalet 2023.
Kommissionen har under året genomfört en utvärdering för att bedöma om de befintliga reglerna fortfarande är ändamålsenliga, relevanta, effektiva och bidrar till ett mervärde för EU. Utvärderingen publicerades den 4 oktober.
I utvärderingen konstateras att den nuvarande djurskyddslagstiftningen inte är anpassad för att tillgodose nuvarande och framtida behov. Trots de framsteg som gjorts är de flesta av de problem och utmaningar som identifierades när lagstiftningen antogs fortfarande aktuella. Vidare
återspeglas inte samhällets ökande förväntningar, etiska problemställningar, vetenskaplig och teknisk utveckling samt framtida hållbarhetsutmaningar fullt ut i de nuvarande reglerna.
Information i miljö- och jordbruksutskottet och samråd i
49.3Hållbar användning av växtskyddsmedel
Kommissionen presenterade förslag till en ny förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel den 22 juni. Förslaget syftar till att minska användningen av och riskerna med kemiska växtskyddsmedel för människors hälsa och miljön i linje med strategin Från jord till bord, och främja användning av integrerat växtskydd och alternativ till kemiska bekämpningsmedel. Förslaget är en del av genomförandet av kommissionens gröna giv (se faktapromemoria 2021/22:FPM112).
Överläggning med miljö- och jordbruksutskotten ägde rum i oktober. Samråd med
50Skogsbruk
50.1Lägesrapport om EU:s bioekonomistrategi
Den 9 juni presenterades en lägesrapport om EU:s uppdaterade bioekonomistrategi från 2018 (se faktapromemoria 2021/22:FPM111). Genomförandet av strategin bedöms över lag ha framskridit väl. Kommissionen anser att fortsatta åtgärder behövs för att hantera efterfrågan på mark och biomassa för att uppnå de miljömässiga och ekonomiska målen i ett klimatneutralt Europa, samt insatser för hållbara konsumtionsmönster.
123
Skr. 2022/23:115 | DEL 10 MILJÖ |
51Horisontella frågor
51.1Industriutsläppsdirektivet
Kommissionen presenterade sitt förslag till revidering av industriutsläppsdirektivet (IED) den 5 april (se faktapromemoria 2021/22:FPM88). Förslaget syftar till att göra industriutsläppsdirektivet mer effektivt i att begränsa utsläpp av föroreningar, säkerställa allmänhetens tillgång till information och deltagande i beslutsprocesser, förenkla regelverket, främja upptaget av innovationer och ny teknik, stödja omställningen till en giftfri och cirkulär ekonomi och minska utsläpp av växthusgaser.
Förslaget är en del av genomförandet av kommissionens gröna giv och EU:s handlingsplan för nollföroreningar, metanstrategi, kemikaliestrategi och handlingsplan för cirkulär ekonomi.
Överläggning med miljö- och jordbruksutskottet ägde rum i juni, september och oktober. Samråd med
51.2Industriutsläppsportalsförordningen
Kommissionen presenterade sitt förslag till en ny industriutsläppsportalsförordning, IEPR, den 5 april (se faktapromemoria 2021/22:FPM81). Förslaget syftar till att harmonisera rapporteringskraven för ett antal
Förslaget är en del av genomförandet av kommissionens gröna giv. Överläggning med miljö- och jordbruksutskottet ägde rum i juni.
52Klimat och luft
52.1Genomförandet av Parisavtalet
Den 24 oktober antog miljörådet slutsatser som angav EU:s position inför FN:s klimattoppmöte COP27. Slutsatserna återspeglade de svenska huvudbudskapen inför klimattoppmötet dvs. brådska med vilken det globala samfundet behöver agera i frågan samt de möjligheter som finns med klimatomställningen.
COP27 genomfördes i Sharm
124
fortsatta arbetet för att stärka ländernas åtaganden i linje med Parisavtalets Skr. 2022/23:115 mål om att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader.
Information och överläggning med miljö- och jordbruksutskottet och samråd i
52.2Lagstiftningspaketet Fit for 55
I syfte att uppnå det utsläppsmål till 2030 som fastslagits genom EU:s
klimatlag presenterade kommissionen den 14 juli 2021 lagstiftningspaketet Fit for 55. Paketets första del innehöll 12 lagförslag inom
52.3Ansvarsfördelningsförordningen
Miljörådet antog den 28 juni en allmän riktlinje för förslaget till reviderad
ansvarsfördelningsförordning, ESR (se faktapromemoria 2020/21:FPM137). En preliminär överenskommelse mellan rådet, kommissionen och Europaparlamentet nåddes i november. Den reviderade förordningen innebär att utsläppsmålet på
Överläggning med miljö- och jordbruksutskottet ägde rum i juni. Samråd med
52.4Utsläppshandelsdirektivet
Miljörådet antog den 28 juni en allmän riktlinje för förslaget till revidering av utsläppshandelsdirektivet (EU ETS) (se faktapromemoria 2020/2021:FPM136). Den allmänna riktlinjen innehåller både skärpningar av det befintliga systemet och införande av ett nytt utsläppshandelssystem för vägtransporter och uppvärmning av byggnader. Trepartsmöte inleddes i juli och en preliminär överenskommelse nåddes i december.
Överläggning med miljö- och jordbruksutskottet ägde rum i juni. Samråd med
52.5 Förordningen om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk
Miljörådet antog den 28 juni en allmän riktlinje för förslaget till revidering | |
av förordningen om markanvändning, förändrad markanvändning och | |
skogsbruk, LULUCF (se faktapromemoria 2020/21:FPM138). | |
Trepartsmöten inleddes i juli och en preliminär överenskommelse nåddes | |
i november. I den preliminära överenskommelsen fastställs ett | 125 |
Skr. 2022/23:115 övergripande
Överläggning med miljö- och jordbruksutskottet ägde rum i mars, juni och oktober. Samråd med
52.6Koldioxidkrav på lätta fordon
Miljörådet antog den 28 juni en allmän riktlinje om förslaget till nya EU- mål för koldioxidutsläpp från nya lätta fordon (se faktapromemoria 2020/21:FPM143). Trepartsmöte hölls i september. En preliminär överenskommelse nåddes i oktober. Överenskommelsen innehåller ett nytt
Överläggning med miljö- och jordbruksutskottet ägde rum i juni. Samråd med
52.7Sociala klimatfonden
Kommissionen presenterade i juli ett förslag till förordning om att inrätta en social klimatfond som en del av lagstiftningsförslaget Fit for 55 (se faktapromemoria 2020/21:FPM135).
Miljörådet antog den 28 juni en allmän riktlinje om fonden och under hösten inleddes trepartsmöte. En preliminär överenskommelse nåddes den 18 december. Överenskommelsen innebär att fonden ska inrättas för perioden
Överläggning med miljö- och jordbruksutskottet ägde rum i maj och i juni. Samråd med
52.8Certifieringsramverk för upptag och infångning av koldioxid
Kommissionen presenterade förslag till förordning om certifieringsramverk för upptag och infångning av koldioxid, CRCF (COM(2022) 672), den 30 november. Förslaget innebär gemensamma EU- regler för etablering av frivilliga certifieringsramverk som reglerar övervakning, rapportering och verifiering av åtgärder som syftar till att binda in koldioxid. Kommissionen gav en närmare presentation av förslaget på miljörådet den 20 december.
52.9
Kommissionen presenterade sitt förslag till revidering av | |
126 | |
syftar till att snabba på nedfasningen av
förslaget om revidering av ozonförordningen (se faktapromemoria 2021/22:FPM86).
Överläggning med miljö- och jordbruksutskottet ägde rum i juni. På miljörådet den 20 december presenterades en framstegsrapport.
52.10Luftkvalitetsdirektivet
Kommissionen presenterade förslag till revidering av luftkvalitetsdirektivet den 26 oktober (se faktapromemoria 2022/23:FPM20). Förslaget är en del av EU:s gröna giv och syftar bland annat till att skärpa EU:s luftkvalitetskrav för att komma närmare riktvärden från Världshälsoorganisationen (WHO). Kommissionen gav en närmare presentation av förslaget på miljörådet den 20 december.
53Cirkulär ekonomi och kemikalier
53.1Batteriförordningen
Kommissionen presenterade sitt förslag till en ny batteriförordning den 10 december 2020 (se faktapromemoria 2020/21:FPM65). Allmän riktlinje uppnåddes vid miljörådet den 17 mars, och samråd med
53.2Förpackningar och förpackningsavfall
Kommissionen presenterade sitt förslag till en ny förordning om förpackningar och förpackningsavfall (COM(2022) 677) den 30 november. Förslaget syftar till att minska förpackningsavfallet, öka högkvalitativ återvinning samt skapa en marknad för återvunnet material. Detta ska underlätta för konsumenter, skapa nya affärsmöjligheter, öka Europas autonomi och styra förpackningssektorn mot klimatneutralitet till 2050. Förslaget är en del av genomförandet av kommissionens gröna giv och bygger på kommissionens handlingsplan för en cirkulär ekonomi. Kommissionen gav en närmare presentation av förslaget på miljörådet den 5 december.
127
Skr. 2022/23:115 53.3 | Biobaserad, bionedbrytbar och komposterbar |
plast |
Kommissionen presenterade ett policyramverk för biobaserade, bionedbrytbara och komposterbara plaster (COM(2022) 682) den 30 november. Ramverket förtydligar förutsättningarna för att dessa plaster ska vara hållbara utan att minska biologisk mångfald, bidra till plastnedskräpning eller klimatpåverkan. Ramverket lyfter också fram att användning av bioavfall och biobaserat material till plasttillverkning kan minska EU:s import av fossil råvara. Förslaget är en del av genomförandet av kommissionens gröna giv och bygger på kommissionens handlingsplan för en cirkulär ekonomi.
53.4
Kommissionen presenterade sitt förslag till ändringar i bilagorna till POPs- förordningen (Persistent Organic Pollutants) (se COM(2021) 656). Ändringarna syftar till att bättre skydda hälsa och miljö från svårnedbrytbara organiska miljögifter (s.k. POPs) genom att skärpa gränsvärdena för vissa sådana ämnen i avfall samt införa gränsvärden för fler ämnen.
Rådet antog sitt förhandlingsmandat vid miljörådet den 17 mars.
53.5Kommissionens textilstrategi
Kommissionen presenterade en strategi för hållbara och cirkulära textilier den 30 mars (se faktapromemoria 2021/22:FPM83). I strategin presenterar kommissionen en vision för en hållbar och konkurrenskraftig textilsektor samt flera kommande och redan presenterade åtgärder för hela värdekedjan från design till avfallshantering.
Förslaget är en del av genomförandet av kommissionens gröna giv och bygger på kommissionens handlingsplan för en cirkulär ekonomi och industristrategin med omställningsplanerna för prioriterade sektorer, däribland textil.
Överläggning med miljö- och jordbruksutskottet ägde rum i juni.
54Naturresurser och biologisk mångfald
54.1Förordningen om restaurering av natur
Kommissionen presenterade förslag till en ny förordning om restaurering av natur den 22 juni (se faktapromemoria 2021/22:FPM114). Förslaget syftar till att bidra till en kontinuerlig, långsiktig och varaktig återhämtning av biologiskt rik och motståndskraftig natur i hela unionens land- och
havsområden.
128
Förslaget är en del av genomförandet av kommissionens gröna giv och Skr. 2022/23:115 en viktig del i genomförandet av strategin för biologisk mångfald till 2030.
Överläggning med miljö- och jordbruksutskottet ägde rum i oktober. Överläggning med miljö- och jordbruksutskottet och samråd med EU- nämnden ägde rum i december, inför miljörådets inriktningsdiskussion.
54.2Ramdirektivet för vatten, grundvattendirektivet och prioämnesdirektivet
Kommissionen presenterade ett ändringsdirektiv den 26 oktober, som reviderar de tre direktiven. Förslaget syftar till att förbättra skyddet av EU:s medborgare och miljön, i enlighet med EU:s gröna giv, minska den administrativa bördan samt att förbättra effektiviteten genom att möjliggöra för EU att snabbare svara på nya, otillräckligt hanterade kemikaliehot (se faktapromemoria 2022/23:FPM19).
Förslaget är en del av genomförandet av kommissionens gröna giv och en viktig del i genomförandet av EU:s handlingsplan för nollförorening av luft, vatten och mark.
54.3Avskogningsförordningen
Kommissionen presenterade 17 december 2021 ett förslag till en ny förordning COM(2021) 706. Förslag om tillgängliggörande av råvaror och produkter på den inre marknaden såväl som export från EU som förknippas med avskogning eller skogsförstörelse (se faktapromemoria 2021/22:FPM25). En allmän riktlinje nåddes under det franska ordförandeskapet vid miljörådet den 28 juni och samråd med
54.4Omarbetat direktiv om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse
Kommissionen presenterade förslag till ett omarbetat avloppsdirektiv den | |
26 oktober (se faktapromemoria 2022/23:FPM21). Förslaget syftar till att | |
göra direktivet mer förenligt med den gröna given och dess ingående | |
strategier. Förslaget innebär att direktivets syfte utökas till att, utöver | |
skydd för miljön, även innefatta skydd av människors hälsa, minskade | |
växthusgasutsläpp, förbättrad styrning och transparens av sektorn, bättre | |
tillgång till sanitet och övervakning av hälsoparametrar relevanta för | |
folkhälsa. | |
Förslaget är en del av genomförandet av kommissionens gröna giv och | |
en viktig del i genomförandet av EU:s handlingsplan för nollförorening av | |
luft, vatten och mark som ingår i given. | 129 |
Skr. 2022/23:115 | DEL 11 UTBILDNING, UNGDOM, KULTUR |
OCH IDROTT |
55Utbildning
55.1Rådsslutsatser om förbättrad rörlighet för lärare och utbildare
Rådet godkände den 5 april slutsatser om förbättrad rörlighet för lärare och utbildare, särskilt den europeiska rörligheten, i deras grundutbildning och fortbildning. Ökad rörlighet väntas bidra till lärares personliga och akademiska utveckling och förbättra lärares professionella utövande och pedagogiska kunskaper samt bidra till att läraryrket blir mer attraktivt.
Överläggning med utbildningsutskottet ägde rum i mars och samråd med
55.2Rådsslutsatser om en
Rådet godkände den 5 april slutsatser om en
Överläggning med utbildningsutskottet ägde rum i mars och samråd med
55.3Rådsrekommendation om brobyggande för ett effektivt europeiskt samarbete om högre utbildning
Rådet antog den 5 april en rekommendation om brobyggande för ett effektivt europeiskt samarbete om högre utbildning (se faktapromemoria 2021/22:FPM63). I rekommendationen lyfts gränsöverskridande samarbete som viktigt för den europeiska högre utbildningens inkludering, kvalitet, mångfald, attraktionskraft och globala konkurrenskraft. Motivet till rekommendationen är att bidra till att upprätta det europeiska området för utbildning senast 2025.
Överläggning med utbildningsutskottet ägde rum i mars och samråd med
130
55.4 | Rådsrekommendation om lärande inför den | Skr. 2022/23:115 |
gröna omställningen och en hållbar utveckling |
Rådet antog den 16 juni en rekommendation om lärande inför den gröna omställningen och en hållbar utveckling. Syftet med rekommendationen är att på
Överläggning med utbildningsutskottet ägde rum i mars och samråd med
55.5Rådsrekommendation om en europeisk strategi för mikromeriter för livslångt lärande och anställbarhet
Rådet antog den 16 juni en rekommendation om en europeisk strategi för
mikromeriter för livslångt lärande och anställningsbarhet. Rekommendationen syftar till att uppmuntra till omskolning och kompetensutveckling. Genom att göra lärandet mer anpassat till den enskildes behov kan initiativet bland annat bidra till ökad anställningsbarhet.
Överläggning med utbildningsutskottet ägde rum i mars och samråd med
55.6Rådsslutsatser om att stödja välmående inom digital utbildning
Rådet godkände den 28 november slutsatser om att stödja välmående inom digital utbildning. Slutsatserna berör utformningen av policyer och strategier, medvetenheten om skärmtid och potentiella digitala hot samt utforskandet av användningen av digitala verktyg för integration.
Överläggning med utbildningsutskottet ägde rum i november och samråd med
55.7Rådsrekommendation om vägar till en framgångsrik skolgång
Rådet antog den 28 november en rekommendation om vägar till en framgångsrik skolgång. Rekommendationen syftar till att främja bättre skolresultat bland alla unga i EU genom att fler elever når baskunskapsnivå i grundläggande färdigheter (läsning, matematik och naturvetenskap), minska antalet elever med bara grundskoleutbildning samt att förebygga skolavhopp och uppmuntra elever att slutföra sin gymnasieutbildning.
131
Skr. 2022/23:115 Överläggning med utbildningsutskottet ägde rum i november och samråd med
56Ungdom
56.1Rådsrekommendation om unga volontärers rörlighet
Rådet antog den 5 april rekommendationer om unga volontärers rörlighet i EU. I rekommendationen uppmuntras medlemsstaterna att tillhandahålla användarvänlig information om volontärers rättigheter och status, samt att utforma administrativa system som underlättar för gränsöverskridande volontäraktiviteter.
Överläggning med kulturutskottet ägde rum i mars och samråd med EU- nämnden i april.
56.2Rådsslutsatser om att främja ungdomars engagemang som drivkrafter för positiva förändringar inom miljöskyddet
Rådet antog den 5 april slutsatser om att främja ungdomars engagemang som drivkrafter för positiva förändringar inom miljöskyddet. Rådsslutsatserna betonar vikten av att alla unga, oberoende av bland annat utbildningsnivå, ekonomisk bakgrund eller geografisk hemvist förstår utmaningarna med hållbar utveckling och har nödvändig kunskap om hur de kan engagera sig för klimatet.
Överläggning med kulturutskottet ägde rum i mars och samråd med EU- nämnden i april.
56.3Rådsslutsatser om utveckling av en generationsöverskridande dimension på ungdomsområdet för att främja dialog och sammanhållning
Rådet antog den 28 november slutsatser om utveckling av en generationsöverskridande dimension på ungdomsområdet för att främja dialog och sammanhållning. I slutsatserna uppmuntras medlemsstaterna och kommissionen bland annat att skapa utrymmen och möjligheter för unga att delta i samtal och diskussioner som leder till beslut inom politikområden som berör dem.
Överläggning med kulturutskottet och samråd med
132
57 | Kultur och medier | Skr. 2022/23:115 |
57.1Rådsslutsatser om en europeisk strategi för kulturella och kreativa näringar
Rådet antog den 4 april slutsatser om en europeisk strategi för kulturella och kreativa näringar. Slutsatserna ger en möjlig inriktning för medlemsstaterna och kommissionen att främja och stärka de kulturella och kreativa näringarna på ett systematiskt sätt. Det handlar exempelvis om att både nationellt och på
Överläggning med kulturutskottet ägde rum i mars och samråd med EU- nämnden i april.
57.2Rådsslutsatser om att stärka interkulturellt utbyte genom rörlighet för kulturskapare och genom flerspråkighet i den digitala världen.
Rådet antog den 4 april rådsslutsatser om att stärka interkulturellt utbyte genom rörlighet för kulturskapare och genom flerspråkighet i den digitala världen. Syftet med rådsslutsatserna är dels att understryka vikten av flerspråkighet och språkkompetens i en globaliserad och digital värld, dels att lyfta betydelsen av rörlighet och kulturellt utbyte inom Europa.
Överläggning med kulturutskottet ägde rum i mars och samråd med EU- nämnden i april.
57.3Rådsslutsatser om journalisters och andra mediearbetares skydd och säkerhet
Mot bakgrund av de ökande hoten mot journalister, liksom de osäkra finansiella villkor som mediebranschen står inför, antogs den 21 juni slutsatser om journalisters och andra mediearbetares skydd och säkerhet. Slutsatserna välkomnar det arbete kommissionen inlett genom den rekommendation som presenterades i september 2021. Slutsatserna uppmanar medlemsstaterna att öka kunskapen bland journalister, brottsbekämpande myndigheter, domare och andra berörda parter. Vidare att ge bland annat ekonomiskt, socialt och rättsligt stöd till journalister och mediearbetare i exil, särskilt som en följd av den ryska aggressionen mot Ukraina.
57.4 | Förordning om en europeisk mediefrihetsakt | |
Den 16 september presenterade kommissionen ett förslag till förordning | ||
om fastställande av en gemensam ram för medietjänster på den inre | ||
marknaden (europeisk mediefrihetsakt), åtföljt av en rekommendation till | 133 |
Skr. 2022/23:115 medlemsstater och medieföretag om skyddsåtgärder för redaktionellt oberoende och insyn i medieägande (se faktapromemoria 2022/23:FPM3). Syftet med förslagen är att skydda mediernas mångfald och oberoende, och därigenom bidra till en bättre fungerande inre marknad för medietjänster. Vid utbildningsrådets möte den 29 november presenterades en lägesrapport i ärendet.
Överläggning med konstitutionsutskottet och samråd med
57.5Rådsresolution om EU:s arbetsplan för kultur
Vart fjärde år antar rådet arbetsplaner som slår fast prioriteringar och aktiviteter för de kommande åren. EU:s arbetsplan för kultur
Prioriteringarna som föreslås är förutsättningar för kulturskapare och artister, ökat deltagande i och ökad tillgång till kulturen, kulturens roll för hållbarhet och kulturens roll i EU:s arbete med externa aktörer.
Överläggning med kulturutskottet och samråd med
134
DEL 12 EU:S INSTITUTIONER | Skr. 2022/23:115 |
58Institutionernas verksamhet
58.1Kommissionen
Kommissionen har i sitt arbete under året utgått ifrån ordförande Ursula von der Leyens sex politiska riktlinjer: en grön giv, en ekonomi för människor, ett Europa rustat för den digitala tidsåldern, främjande av den europeiska livsstilen, ett starkare Europa i världen samt en ny satsning på demokrati i Europa. Kommissionens arbete under 2022 har präglats av kriget i Ukraina och den sammanhängande energikrisen.
Med anledning av den snabba geopolitiska utvecklingen fokuserar kommissionens strategiska framsynsrapport från 2022 till stor del på samverkan mellan den gröna och digitala omställningen fram till 2050, samt deras potential att göra EU långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt
(se faktapromemoria 2021/22:FPM115). Vidare presenterade kommissionen i oktober ett arbetsprogram för 2023 (se faktapromemoria 2022/23:FPM11).
58.1.1Kommissionens arbetsprogram
Kommissionens arbete under 2022 utgick från prioriteringarna och initiativen som presenterades i det årliga arbetsprogrammet (se faktapromemoria 2021/22:FPM17). Arbetsprogrammet för 2022 gick under titeln Göra Europa starkare tillsammans. Programmet fokuserade särskilt på arbetet för ett grönare, mer rättvist, digitalt och motståndskraftigt Europa och speglade lärdomarna från krisen orsakad av
58.1.2Genomförande av direktiv
Under 2021 försämrades Sveriges genomförande av direktiv i tid. Det kunde delvis förklaras av pandemin och särskilda insatser med anledning av detta samt ett efterföljande ansträngt resursläge. Antalet nya överträdelseärenden samt det totala antalet öppna överträdelseärenden om sent genomförande av direktiv under 2021 låg på 20 respektive 29 ärenden. Det är en klar försämring i jämförelse med föregående år, då statistiken visade på 18 respektive 20 ärenden. Situationen har förbättrats under 2022 och Sverige ligger åter på samma nivå som före pandemin med 12 respektive 22 ärenden.
135
Skr. 2022/23:115 58.1.3 Överträdelseärenden och informella skrivelser
från kommissionen
Sverige hade totalt 60 öppna överträdelseärenden vid slutet av 2021; en betydande ökning från 46 ärenden föregående år. Nästan hälften av ärendena (29) rörde försenat genomförande av direktiv. De återfanns främst inom politikområdena finansmarknad, miljö, migration och inrikes samt mobilitet och transport. Kommissionen beslutade under 2021 om 4 motiverade yttranden och 19 formella underrättelser medan 15 ärenden skrevs av.
För Sveriges del låg 18
Statistiken försämrades ytterligare under 2022 med totalt 66 öppna överträdelseärenden vid årets slut. Drygt hälften av ärendena rörde försenat genomförande av direktiv. Kommissionen beslutade om 9 motiverade yttranden, 15 formella underrättelser och 9 avskrivningar.
I slutet av 2022 fanns totalt 24
58.2Europaparlamentet
Europaparlamentet har vid årsskiftet
Arbetet inom Europaparlamentet har präglats av ett tätare samarbete mellan de tre största partigrupperna (EPP, S&D samt Renew) som utgör en majoritet om ca 60 procent av de 705 mandaten. Dessa har ingått en överenskommelse, ett s.k. halvtidsavtal, med en rad gemensamma prioriteringar inom flera centrala politikområden.
Konferensen om Europas framtid avslutades den 9 maj. Europaparlamentet har i sin uppföljning av konferensen föreslagit fördragsförändringar och att ett konvent sammankallas. Utskottet för konstitutionella frågor arbetar även med ett betänkande om fördragsändringar som väntas våren 2023.
Europaparlamentets förslag om en ny valrättsakt antogs i maj och lämnades till rådet för fortsatt behandling. Förslaget går längre än de förändringar som antogs av rådet 2018, vilka ännu inte trätt i kraft eftersom beslutet inte godkänts av alla medlemsstater i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser. Bland ändringarna som nu föreslås märks att införa en unionsomfattande valkrets, utöver dagens nationella valkretsar. Varje väljare skulle, till skillnad från i dag, ha två röster – en för att välja ledamöter i de nationella valkretsarna och en för att välja ledamöter i en unionsomfattande valkrets.
Den 30 november besökte Europaparlamentets talmanskonferens Stockholm för diskussioner med det svenska inkommande
136
ordförandeskapet i rådet. Talmanskonferensen är Europaparlamentets Skr. 2022/23:115 ledning och består av talmannen och ledarna för de politiska grupperna.
Europaparlamentets Sacharovpris för tankefrihet 2022 tilldelades Ukrainas folk, representerade av president Volodymyr Zelenskyj.
58.3Europeiska unionens domstol
Under året begärde nationella domstolar förhandsavgörande från EU- domstolen i 495 fall, varav 1 från svenska domstolar. Under året gav Sverige in 6 skriftliga yttranden i sådana mål och svarade skriftligen på frågor från domstolen i 3 mål. Vidare deltog Sverige i 6 muntliga förhandlingar vid domstolen.
Mål om direkt talan avser mål där talan väcks direkt vid
Tribunalen handlägger bland annat. mål där talan väcks av fysiska eller juridiska personer mot
Ett avgörande av tribunalen kan i vissa fall överklagas till EU- domstolen. I sådana mål gav Sverige under året in 1 svarsskrivelse, 1 duplik och deltog i 2 muntliga förhandlingar.
Under året väckte kommissionen talan om fördragsbrott mot Sverige på grund av att Sverige inte i tid fullständigt genomfört 2017 års ändringsdirektiv till vapendirektivet (direktiv 2017/853 om ändring av direktiv 91/477). Sverige har i detta mål givit in 1 svaromål och 1 duplik. Vidare gav Sverige inom ramen för en fördragsbrottstalan enligt artikel 259 i
För en närmare beskrivning av
I bilaga 1 finns en förteckning över mål av svenskt intresse vid domstolen.
58.4Öppenhet och insyn
Alla mål vid
Under året har det hållits muntlig förhandling i ett mål vid tribunalen
I ett annat mål som handlar om skyddet för rättsliga förfaranden som
Sverige tidigare har intervenerat i har tribunalen meddelat dom
137
Skr. 2022/23:115 Päivi
Information lämnades till konstitutionsutskottet i december.
58.5
Det är strategiskt viktigt att Sverige är väl representerat i EU:s institutioner, byråer och organ. Den svenska närvaron på framför allt chefsnivån förbättrades under året. På längre sikt är det särskilt viktigt att nå ut till unga och högskolestuderande som är intresserade av att praktisera eller arbeta inom EU:s institutioner.
Sverige är underrepresenterat i EU:s institutioner och under året agerade Sverige tillsammans med flera andra medlemsstater för att kommissionen och övriga institutioner ska vidta åtgärder som gör det möjligt att rekrytera personal utifrån bredast möjliga geografiska bas, framför allt genom nationellt riktade uttagningsprov.
Inom EU:s institutioner och bland medlemsstaterna fick dessa frågor ökad uppmärksamhet. Kommissionen presenterade under året en ny strategi för sin personalpolitik som innehåller åtgärder som ska bidra till att stärka institutionens attraktionskraft som arbetsgivare. I strategin ingår också nationella uttagningsprov som en möjlig framtida åtgärd för att komma till rätta med problem med geografiska obalanser. Europaparlamentet antog allmänna genomförandebestämmelser för att kunna fatta beslut om nationella uttagningsprov. I rådet genomfördes en diskussion om geografisk balans som för första gången utgick från uppdaterad personalstatistik från EU:s institutioner och organ. Tanken är att diskussionen ska bli årligen återkommande.
58.6Tolkning
Vid möten i rådet tolkas det till och från samtliga 24
58.7Regionkommittén
Europeiska regionkommittén består av 329 ledamöter och 329 ersättare som är förtroendevalda från lokal och regional nivå i medlemsstaterna. Sverige företräds av tolv ledamöter och tolv ersättare. Mandatperioden är 26 januari
Kommittén har under året haft sex plenarsessioner. Sverige har haft två rapportörskap under året. De har dels handlat om att lokala och regionala
myndigheter påskyndar genomförandet av
138
dels om en översyn av
59Förberedelser för Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd våren 2023
Under första halvåret 2023 är Sverige ordförande i EU:s ministerråd. Det innebär att Sverige under sex månader ska leda rådets arbete med att driva den gemensamma dagordningen framåt. Det blir Sveriges tredje ordförandeskap, tidigare 2001 och 2009.
Förutsättningarna skiljer sig något från Sveriges tidigare ordförandeskap. Lissabonfördraget innebar att Europeiska rådets möten numera leds av sin permanenta ordförande och att rådet för utrikes frågor leds av den höga representanten som har EEAS till sitt förfogande.
Ordförandeskapet 2023 äger rum under slutet av lagstiftningscykeln, med en stor mängd pågående lagstiftningsförhandlingar. Många kommer sannolikt att vara föremål för slutförhandlingar mellan rådet och Europaparlamentet, s.k. trepartsmöten eller triloger. Detta kommer att ta mycket tid och resurser i anspråk, framför allt för den svenska EU- representationen i Bryssel.
Statsministern är ansvarig för regeringens arbete inför och under ordförandeskapet och
varit inriktat på frågor som rör aktuella sakfrågor,
ordförandeskapsprogrammet, samt kompetensutveckling, kommunikation, mötesverksamhet och budget.
Ordförandeskapsprogram
Sverige har som brukligt tagit fram ett ordförandeskapsprogram som inleds med ett avsnitt om ordförandeskapets politiska prioriteringar.
Ordförandeskapsprogrammet beskriver prioriteringarna för ordförandeskapet samt huvudriktningarna per rådskonstellation. Programmet presenterades i riksdagen den 14 december.
Personal och kompetensutveckling
Under året tillträdde den personal som tillfälligt ska förstärka | |
organisationen under ordförandeskapet, både i hemmaorganisationen och | |
på utlandsmyndigheterna, främst |
|
Särskilda insatser för kompetensutveckling genomfördes under året. | |
Fokus låg på rollen som ordförande, rådssekretariatets roll, procedurfrågor | |
och de institutionella ramarna. Utbildningarna riktade sig främst till | |
ordföranden i arbetsgrupper, bisittare och experter som kommer att agera | 139 |
Skr. 2022/23:115 stöd i förhandlingarna. Totalt antal deltagare på utbildningarna i Stockholm summeras till drygt 2 500. Samma typ av insatser genomfördes också för personalen på
Kommunikation
Under året fortsatte Kommunikationssekretariatet för EU- ordförandeskapet 2023 (KOM23) att planera för och förbereda
kommunikationsinsatserna för ordförandeskapet. En kommunikationsstrategi och kommunikationsplaner för ordförandeskapet har tagits fram och interna utbildningar för kommunikationsarbetet under ordförandeskapet har genomförts. Ordförandeskapets webbplats, sociala mediekanaler, logotyp och visuella identitet lanserades i december.
Mötesverksamheten i Sverige
En huvuduppgift för ordförandelandet är att leda formella möten i rådets förhandlingsstruktur i Bryssel och Luxemburg. Runt 150 informella möten kommer därutöver att genomföras i Sverige. Utöver 12 ministermöten handlar det om tjänstemannamöten, konferenser och seminarier. Under året arbetade Sekretariatet för
Budgeten
För förberedelser och genomförande av ordförandeskapet ökas tillfälligt Regeringskansliets anslag med sammanlagt 1 250 miljoner kronor under perioden
mötessekretariatet samt till kommunikationssatsningar och kompetensförsörjning.
140
Mål av svenskt intresse vid
Nedan följer en förteckning över de direktstämda mål vid
I kapitel 1 listas de mål som har avgjorts slutligt under året, vilka finns
tillgängliga på domstolarnas gemensamma webbplats https://curia.europa.eu. På webbplatsen finns också sammanställda övriga domar av särskild betydelse som har meddelats under året (se Press och medier>Pressmeddelanden).
Därefter upptas i kapitel 2 de mål som vid utgången av året fortfarande var pågående. De inlagor som Sverige i dessa mål har givit in till EU- domstolen och tribunalen under året har efter sekretessprövning översänts till
Målen redovisas inom respektive kapitel i två avsnitt, varav de första (avsnitt 1.1 och 2.1) avser målen i vilka Sverige är eller har varit part, intervenient eller anmodad medlemsstat och de senare (avsnitt 1.2 och 2.2) avser målen om förhandsavgörande.
Överträdelseärenden mot Sverige som gått vidare till
Skr. 2022/23:115 Bilaga 1
1.AVSLUTADE MÅL
1.1Mål i vilka talan har väckts i
av Corepers rättsakt av den 5 februari 2020 om antagande av bidraget till internationella sjöfartsorganisationen (IMO) avseende införande av riktlinjer för livscykler avsedda att beräkna utsläppet från källa till tank av växthusgaser från hållbara alternativa bränslen.
Talan om ogiltigförklaring av förordning 2020/2092 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten.
141
Skr. 2022/23:115 Bilaga 1
Talan om ogiltigförklaring av förordning 2020/2092 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten.
Överklagande av tribunalens dom i mål
Tribunalen meddelade dom den 28 september 2022.
Återförvisning av mål till tribunalen för prövning i sak av talan om ogiltigförklaring av ett beslut av parlamentet att inte bevilja tillgång till ett slutligt beslut i ett avslutat administrativt ärende.
Tribunalen meddelade dom den 16 november 2022.
Talan om ogiltigförklaring av kommissionens genomförandebeslut 2019/1960 och 2019/1973 om att inte godkänna silverzeolit respektive silverkopparzeolit som existerande verksamma ämnen för användning i biocidprodukter.
Tribunalen meddelade dom den 23 november 2022.
Talan om ogiltigförklaring av kommissionens delegerade förordning 2020/2171 i den del som rör klassificering och märkning av titandioxid.
Tribunalen meddelade dom den 23 november 2022.
Talan om ogiltigförklaring av kommissionens delegerade förordning 2020/217 i den del den avser titandioxid.
142
Tribunalen meddelade dom den 23 november 2022.
Talan om ogiltigförklaring av kommissionens delegerade förordning 2020/2171 i den del som rör klassificering och märkning av titandioxid.
Skr. 2022/23:115 Bilaga 1
Tribunalen meddelade dom den 21 december 2022.
Talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut om statligt stöd SA.56125 och SA.56908 avseende förlängning och ändring av statliga stöd till produktion av biogas i form av skattebefrielse till icke livsmedelsbaserad biogas och biogasol för uppvärmning respektive motordrift.
1.2Mål om förhandsavgöranden
Begäran från Bundesverwaltungsgericht, Tyskland
Målet gäller om det är förenligt med unionsrätten att ålägga tillhandahållare av telekommunikationstjänster att lagra trafik- och lokaliseringsuppgifter vid elektronisk kommunikation i syfte att bekämpa brott och skydda allmän säkerhet, när lagringstider och kategorier av uppgifter anpassas efter bland annat brottsbekämpningens behov av uppgifterna och hur integritetskänsliga uppgifterna är (så kallad begränsad och differentierad lagring).
Begäran från Finanzgericht Hamburg, Tyskland
Målet gäller om en nationell bestämmelse enligt vilken avdragsrätten för ingående mervärdesskatt inträder redan vid den tidpunkt då en transaktion äger rum, i det fall då mervärdesskatten enligt ett nationellt undantag blir utkrävbar från leverantören av varorna eller tillhandahållaren av tjänsterna först vid mottagandet av ersättningen och ersättningen ännu inte har betalats, är förenlig med mervärdesskattedirektivet 2006/112/EG.
Begäran från Supreme Court, Irland
143
Skr. 2022/23:115 Bilaga 1
Begäran från Cour d’appel de Paris, Frankrike
förestående publicering av tidningsartiklar innehållande marknadsrykten om emittenter av finansiella instrument utgör obehörigt röjande av insiderinformation.
Bezirkshauptmannschaft Leibnitz (SBEUD2020/393)
Begäran från Landesverwaltungsgericht Steiermark, Österrike
klagandena har rest in i Österrike från en annan medlemsstat (en inre gräns).
Begäran från Överklagandenämnden för studiestöd, Sverige
Målet gäller om principen om fri rörlighet för arbetstagare (artikel 45 FEUF) och artikel 7.2 i förordning 492/2011 hindrar att en medlemsstat uppställer krav på anknytning till hemlandet för att bevilja studiemedel för utlandsstudier i ett fall som det nu aktuella.
Begäran från Bundesarbeitsgericht, Tyskland
Målet gäller tolkning av bestämmelser i direktiv 2008/104/EG om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag (bemanningsdirektivet) avseende likabehandlingsprincipen, det övergripande skyddet av arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag och möjligheten att avvika från likabehandlingsprincipen genom kollektivavtal.
144
2.PÅGÅENDE MÅL
2.1Mål
Skr. 2022/23:115 Bilaga 1
Talan om ogiltigförklaring av det s.k. mobilitetspaketet (förordning 2020/1054, förordning 2020/1055 och direktiv 2020/1057).
Talan om fördragsbrott på grund av underlåtenhet att fullgöra skyldigheter enligt artikel 19.1 andra stycket FEU och artikel 47 i stadgan (skyldigheten att säkerställa ett effektivt domstolsskydd), artikel 267 FEUF (möjligheten och skyldigheten för nationella domstolar att begära förhandsavgörande från
Sverige deltog i en muntlig förhandling den 28 juni 2022.
Överklagande av tribunalens dom i mål
Sverige deltog i en muntlig förhandling den 19 oktober 2022.
Överklagande av tribunalens dom i mål
Sverige deltog i en muntlig förhandling den 14 september 2022.
Överklagande av tribunalens dom i mål
Sverige gav in en duplik den 25 mars 2022.
145
Skr. 2022/23:115 Bilaga 1
146
Överklagande av tribunalens dom i mål
Sverige gav in en svarsskrivelse den 25 januari 2022.
Talan om fördragsbrott om Sveriges underlåtenhet att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 14.3 i insättningsgarantidirektivet samt principen om lojalt samarbete.
Sverige gav in ett svaromål den 17 maj 2022, en duplik den 7 november 2022 samt en anmärkningsskrivelse den 10 november 2022.
Talan om fördragsbrott på grund av att Sverige inte i tid fullständigt genomfört 2017 års ändringsdirektiv till vapendirektivet (direktiv 2017/853 om ändring av direktiv 91/477).
Sverige gav in ett svaromål den 11 augusti 2022 och en duplik den 3 november 2022.
Talan om ogiltigförklaring av ett genomförandebeslut från kommissionen som uppställer vissa krav på tester för registrering av det kemiska ämnet dimetyleter (DME) under
Talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut i ärenden om statligt stöd SA.52658 och SA.52489 avseende åtgärder för PostNord Logistics A/S.
Talan om ogiltigförklaring av kommissionens delegerade förordning 2020/11821 i den del som avser ämnet dioktyltenndilaurat.
Sverige gav in svar på tribunalens skriftliga frågor den 27 oktober 2022.
Talan om ogiltighetsförklaring av kommissionens genomförandebeslut 2020/1193 om tillämpligheten av artikel 34 i direktiv 2014/25/EU på persontrafik på järnväg i Sverige.
Skr. 2022/23:115 Bilaga 1
Talan om ogiltigförklaring av rådets beslut att inte bevilja tillgång till sju arbetsdokument från rådets generalsekretariat till arbetsgruppen för bolagsrätt.
Talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut om statligt stöd SA.57543 – Danmark och SA.58352 – Sverige –
Sverige deltog i en muntlig förhandling den 17 november 2022.
Talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut den 25 februari 2021 om nationella genomförandeåtgärder för gratis tilldelning under en övergångsperiod av utsläppsrätter för växthusgaser i enlighet med artikel 11.3 i direktiv 2003/87.
Bank mot kommissionen (SBEUD2022/257)
Talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut i ärende om statligt stöd SA.56348 avseende svensk skatt för kreditinstitut.
Sverige ansökte om intervention den 27 juni 2022 och gav in en interventionsinlaga den 21 oktober 2022.
Talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut i ärenden om statligt stöd SA.49668 och SA.53403 avseende åtgärder som genomförts av Danmark och Sverige för PostNord AB och Post Danmark A/S.
Sverige ansökte om intervention den 12 oktober 2022.
Talan om ogiltigförklaring av kommissionens genomförandebeslut (EU) 2022/908 av den 8 juni 2022 om undantagande från unionsfinansiering av vissa utgifter som betalats av medlemsstaterna inom ramen för Europeiska
garantifonden för jordbruket (EGFJ) och inom ramen för Europeiska
147
Skr. 2022/23:115 Bilaga 1
jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), i den del beslutet för Sverige innebär en schablonkorrigering om fem procent motsvarande ett belopp på 13 856 996,64 euro.
Sverige gav den 2 augusti 2022 in en stämningsansökan mot kommissionen.
2.2Mål om förhandsavgöranden
Begäran från Sąd Okręgowy w Warszawie, Polen
Målet rör tillstånd till inledande av straffrättsligt förfarande och bl.a. frågan om avdelningen för disciplinära mål, som beslutat om hävning av immunitet för polska domare, uppfyller kraven på oberoende enligt artikel 19 FEU, och därmed dess möjlighet att fatta ifrågavarande beslut.
Sverige deltog i en muntlig förhandling den 28 juni 2022.
Begäran från Oberster Gerichtshof, Österrike
Målet rör frågan om vilken information enskilda har rätt att erhålla
avseende mottagare av utlämnade personuppgifter från personuppgiftsansvariga enligt artikel 15.1 C i dataskyddsförordningen (GDPR).
Begäran från Högsta domstolen, Sverige
Målet rör frågan om artikel 6.3 och 6.4 i den allmänna dataskyddsförordningen innefattar krav på nationella processuella regler om editionsplikt och i så fall om de registrerades intressen måste beaktas vid prövningen av frågan om edition.
Sverige deltog i en muntlig förhandling den 27 juni 2022.
Begäran från Juzgado de lo Mercantil de Madrid, Spanien
Målet gäller om vissa regler i det Internationella Fotbollsförbundets (FIFA) och Europeiska fotbollsförbundets (UEFA) stadgar är förenliga med unionsrättens bestämmelser avseende bl.a. konkurrens.
Sverige deltog i en muntlig förhandling den
Begäran från Conseil d'État, Frankrike | |
Målet gäller bl.a. om unionsrätten utgör hinder för en nationell | |
148 | lagstiftning som föreskriver att en myndighet får samla in uppgifter om |
användarnas |
Skr. 2022/23:115 |
någon förhandskontroll sker av en domstol eller av en oberoende | Bilaga 1 |
förvaltningsmyndighet. | |
Sverige lämnade den 1 mars 2022 in en begäran om muntlig förhandling | |
och deltog i en sådan förhandling den 5 juli 2022. |
Begäran från Sąd Rejonowy Poznań - Stare Miasto w Poznaniu, Polen Målet gäller bland annat frågan om avdelningen för extraordinär kontroll
vid polska Högsta domstolen kan anses inrättad enligt lag, samt fråga om unionsrättens företräde
Sverige gav in ett skriftligt yttrande den 4 februari 2022.
Begäran från Landesverwaltungsgericht Tirol, Österrike
Målet gäller tillgång till uppgifter i beslagtagen elektronisk utrustning. Sverige gav in ett skriftligt yttrande den 2 mars 2022 och lämnade in en
begäran om muntlig förhandling den 21 juni 2022.
Begran från Sąd Okręgowy w Słupsku, Polen Målet gäller om artikel 19 FEU, jämförd med artikel 47 i stadgan, utgör hinder mot nationella bestämmelser som ger ett domstolskollegium behörighet att helt eller delvis befria en domare från skyldighet att pröva tilldelade mål. Även fråga om unionsrättens företräde.
Sverige gav in ett skriftligt yttrande den 4 februari 2022.
Begäran från Tribunal de première instance francophone de Bruxelles, Belgien
Målet gäller om Europeiska fotbollsförbundets (UEFA) och dess belgiska medlemsförbunds regler om hemmafostrade spelare är förenliga med unionsrättens bestämmelser avseende konkurrens och fri rörlighet för arbetstagare.
Sverige gav in ett skriftligt yttrande den 25 februari 2022 och deltog i en muntlig förhandling den 15 november 2022.
Begäran från Tribunal du travail de Liège, Belgien
Målet gäller tillåtligheten av en neutralitetspolicy med förbud mot att
synligt bära politiska och religiösa symboler.
149
Skr. 2022/23:115 | Sverige gav in ett skriftligt yttrande den 30 juni 2022. |
Bilaga 1 |
Begäran från Hoge Raad der Nederlanden, Nederländerna
Målet gäller brottsbekämpande myndigheters tillgång till uppgifter som tillhandahållare av telekommunikationstjänster lagrar för andra ändamål än det som tillgången sker för (exempelvis för att skydda nationell säkerhet och bekämpa grov brottslighet) samt om brottslighet kan anses vara ett självständigt unionsrättsligt begrepp.
Sverige gav in ett skriftligt yttrande den 5 augusti 2022.
Begäran från Administrativen sad
Målet gäller om det är förenligt med proportionalitetsprincipen att vid en allvarlig överträdelse av punktskattelagstiftningen föreskriva en kumulation av en finansiell sanktion och återkallelsen av godkännandet att skjuta upp tidpunkten för punktskatteskyldighetens inträde.
Sverige gav in ett skriftligt svar på en fråga från domstolen den 28 november 2022.
150
Under 2022 avslutade och pågående överträdelseärenden
Nedan följer en förteckning över kommissionens överträdelseärenden mot Sverige. I kapitel 1 listats för varje departement de överträdelseärenden som avslutats under 2022. Därefter redovisas i kapitel 2 departementens överträdelseärenden som vid utgången av året fortfarande var pågående. Överträdelseärendena i detta kapitel delas upp i två avsnitt, varav det första avsnittet tar upp försenade genomföranden av direktiv och det andra avsnittet redovisar dels felaktiga genomföranden av direktiv, dels felaktig tillämpning av direktiv, förordning eller fördrag.
För handläggningen av formella underrättelser till Sverige ansvarar respektive departement. Handläggningen av motiverade yttranden till Sverige sker samlat vid Kansliet för
finnspåregeringenswebbplats
På kommissionens webbplats finns möjlighet att söka information om
överträdelsebeslut mot Sverige och övriga medlemsstater
Förteckningar över överträdelseärenden som bifogats regeringens skrivelser från tidigare år angående verksamheten i EU finns på riksdagens webbplats Dokument & lagar – Riksdagen Sökord ”Verksamheten i Europeiska unionen”.
Skr. 2022/23:115 Bilaga 2
1.AVSLUTADE ÄRENDEN
1.1Justitiedepartementet
1.Genomförandedirektiv (EU) 2019/69 om fastställande av tekniska specifikationer för larm- och signalvapen enligt rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen (ärendenummer 2020/0256)
2.Direktiv (EU) 2019/770 om vissa aspekter på avtal om tillhandahållande av digitalt innehåll och digitala tjänster (ärendenummer 2021/0497)
3.Direktiv (EU) 2019/771 om vissa aspekter på avtal om försäljning av varor, om ändring av förordning (EU) 2017/2394 och direktiv 2009/22/EG samt om upphävande av direktiv 1999/44/EG. (ärendenummer 2021/0498)
151
Skr. 2022/23:115 | 4. Direktiv 2013/40/EU om angrepp mot informationssystem |
Bilaga 2 | (ärendenummer 2021/2054) |
1.2Utrikesdepartementet
1.Direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer (ärendenummer 2018/2186)
1.3Försvarsdepartementet
Inga ärenden.
1.4Socialdepartementet
Inga ärenden.
1.5Finansdepartementet
1.Direktiv (EU) 2016/2341 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (ärendenummer 2019/0132)
2.Direktiv (EU) 2019/2161 vad gäller bättre upprätthållande och modernisering av unionens konsumentskyddsregler (ärendenummer 2022/0175)
3.Direktiv (EU) 2018/1972 om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation (ärendenummer 2021/0094)
4.Direktiv (EU) 2019/1024 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (ärendenummer 2021/0499)
1.6Utbildningsdepartementet
Inga ärenden.
1.7Klimat- och näringslivsdepartementet
Inga ärenden.
1.8Kulturdepartementet
Inga ärenden.
152
1.9 | Arbetsmarknadsdepartementet | Skr. 2022/23:115 |
Bilaga 2 |
Inga ärenden.
1.10Landsbygds- och infrastrukturdepartementet
Inga ärenden.
2.PÅGÅENDE ÄRENDEN
2.1Försenat genomförande
2.1.1Justitiedepartementet
Motiverade yttranden
1.Direktiv (EU) 2017/853 om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen (ärendenummer 2018/0389)
2.Genomförandedirektiv (EU) 2019/68 om fastställande av tekniska specifikationer för märkning av skjutvapen och deras väsentliga delar enligt rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen (ärendenummer 2020/0255)
3.Direktiv (EU) 2019/790 om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden och om ändring av direktiven 96/9/EG och 2001/29/EG (ärendenummer 2021/0345)
Formella underrättelser
1.Direktiv (EU) 2018/1673 om bekämpning av penningtvätt genom straffrättsliga bestämmelser (ärendenummer 2021/0093)
2.Direktiv (EU) 2019/1151 om ändring av direktiv (EU) 2017/1132 vad gäller användningen av digitala verktyg och förfaranden inom bolagsrätt (ärendenummer 2022/0389)
2.1.2Utrikesdepartementet
Motiverade yttranden
Inga ärenden.
Formella underrättelser
1.Kommissionens delegerade direktiv (EU) 2021/1047 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG vad gäller uppdatering av förteckningen över försvarsrelaterade produkter i enlighet med Europeiska unionens uppdaterade gemensamma militära förteckning av den 17 februari 2020 (ärendenummer 2021/0542)
153
Skr. 2022/23:115 Bilaga 2
154
2.1.3Försvarsdepartementet
Inga ärenden.
2.1.4Socialdepartementet
Motiverade yttranden
Inga ärenden.
Formella underrättelser
1.Direktiv (EU) 2019/882 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (ärendenummer 2022/0322)
2.1.5Finansdepartementet
Motiverade yttranden
Inga ärenden.
Formella underrättelser
1.Direktiv (EU) 2019/879 om ändring i direktiv 2014/59/EU vad gäller kreditinstituts och väderpappersföretags förlustabsorberings- och
rekapitaliseringskapacitet och om direktiv 98/26/EG PE/48/2019/REV/1 (ärendenummer 2021/0095)
2.Direktiv (EU) 2019/878 om ändring av direktiv 2013/36/EU vad gäller undantagna enheter, finansiella holdingföretag, blandade finansiella holdingföretag, ersättning, tillsynsåtgärder och tillsynsbefogenheter och kapitalbevarande åtgärder (ärendenummer 2021/0346)
3.Direktiv (EU) 2019/2034 om tillsyn av värdepappersföretag och om ändring av direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU, 2014/59/EU och 2014/65/EU (ärendenummer 2021/0348)
4.Direktiv (EU) 2020/1504 om ändring av direktiv 2014/65/EU om marknader för finansiella instrument (ärendenummer 2021/0349)
5.Direktiv (EU) 2019/1160 om ändring av direktiven 2009/65/EG och 2011/61/EU vad gäller gränsöverskridande distribution av företag för kollektiva investeringar. (ärendenummer 2021/0500)
6.Direktiv (EU) 2019/2162 om utgivning av säkerställda obligationer och offentlig tillsyn över säkerställda obligationer samt om ändring av direktiven 2009/65/EG och 2014/59/EU. (ärendenummer 2021/0502)
2.1.6Utbildningsdepartementet
Inga ärenden.
2.1.7Klimat- och näringslivsdepartementet
Motiverade yttranden
Inga ärenden.
Formella underrättelser
1.Kommissionens direktiv (EU) 2020/367 om ändring av bilaga III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/49/EG vad gäller fastställande av bedömningsmetoder för skadliga effekter av omgivningsbuller (ärendenummer 2022/0177)
2.Kommissionens delegerade direktiv (EU) 2021/1226 om ändring, för anpassning till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen, av bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/49/EG i fråga om gemensamma bedömningsmetoder för buller (ärendenummer 2022/0178)
3.Direktiv (EU) 2019/1 om att ge medlemsstaternas konkurrensmyndigheter befogenhet att mer effektivt kontrollera efterlevnaden av konkurrensreglerna och om att säkerställa en väl fungerande inre marknad (ärendenummer 2021/0129)
Skr. 2022/23:115 Bilaga 2
2.1.8Kulturdepartementet
Inga ärenden.
2.1.9Arbetsmarknadsdepartementet
Inga ärenden.
2.1.10Landsbygds- och infrastrukturdepartementet
Motiverade yttranden
1.Direktiv (EU) 2019/944 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om ändring av direktiv 2012/27/EU (ärendenummer 2021/0096)
2.Direktiv (EU) 2018/2002 om ändring av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet (ärendenummer 2020/0557)
3.Direktiv (EU) 2016/797 om driftkompatibiliteten hos järnvägssystemet inom Europeiska unionen (ärendenummer 2020/0558)
4.Direktiv (EU) 2016/798 om järnvägssäkerhet (ärendenummer 2020/0559)
5.Direktiv (EU) 2019/883 om mottagningsanordningar i hamn för avlämning av avfall från fartyg, om ändring av direktiv 2010/65/EU och upphävande av direktiv 2000/59/EG (ärendenummer 2021/0347)
6.Direktiv (EU) 2019/1161 om ändring av direktiv 2009/33/EG om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon (ärendenummer 2021/0501)
155
Skr. 2022/23:115 Bilaga 2
Formella underrättelser
1.Direktiv (EU) 2016/2370 om ändring av direktiv 2012/34/EU vad gäller öppnandet av marknaden för inrikes persontrafik på järnväg och styrningen av järnvägsinfrastrukturen (ärendenummer 2019/0087)
2.Direktiv (EU) 2018/2001 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (ärendenummer 2021/0344)
3.Direktiv (EU) 2019/520 om driftskompatibilitet mellan elektroniska
vägtullsystem och underlättande av gränsöverskridande informationsutbyte om underlåtenhet att betala vägavgifter i unionen (ärendenummer 2019/0541)
4.Direktiv (EU) 2017/2397 av den 12 december 2017 om erkännande av yrkeskvalifikationer för inlandssjöfart och om upphävande av rådets direktiv 91/672/EEG och 96/50/EG (ärendenummer 2022/0254)
5.Kommissionens delegerade direktiv (EU) 2020/12 om komplettering av direktiv (EU) 2017/2397 vad gäller normer för behörighet och för motsvarande kunskaper och färdigheter, för praktiska examinationer, för godkännande av simulatorer och för medicinsk lämplighet (ärendenummer 2022/0255)
6.Direktiv (EU) 2020/1057 om fastställande av särskilda regler med avseende på direktiv 96/71/EG och direktiv 2014/67/EU för utstationering av förare inom vägtransportsektorn och om ändring av direktiv 2006/22/EG vad gäller tillsynskrav och förordning (EU) nr 1024/2012 (ärendenummer 2022/0256)
7.Kommissionens delegerade direktiv (EU) 2021/1206 om ändring av bilaga III till direktiv 2014/90/EU om marin utrustning vad gäller tillämplig standard för laboratorier som används av organ för bedömning av överensstämmelse när det gäller marin utrustning (ärendenummer 2022/0257)
8.Direktiv (EU) 2021/1233 om ändring av direktiv (EU) 2017/2397 vad gäller övergångsbestämmelser för erkännande av bevis från tredjeland (ärendenummer 2022/0258)
2.2Felaktigt genomförande
2.2.1Justitiedepartementet
Motiverade yttranden
Inga ärenden.
Formella underrättelser
1.Direktiv 2011/93/EU om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi samt om ersättande av rådets rambeslut 2004/68/RIF (ärendenummer 2019/2114)
2.Rambeslut 2008/913/RIF om att bekämpa vissa former och uttryck för
rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen (ärendenummer 2020/2324)
3.Rambeslut 2002/584/RIF om den europeiska arresteringsordern och överlämnande mellan medlemsstaterna (ärendenummer 2020/2362)
156
4. Direktiv 2010/64/EU om rätten till tolkning och översättning i | Skr. 2022/23:115 |
straffrättsliga förfaranden (ärendenummer 2021/2105) | Bilaga 2 |
5.Direktiv 2013/48/EU om rätt till tillgång till försvarare i straffrättsliga förfaranden och förfaranden i samband med en europeisk arresteringsorder samt om rätt att få en tredje part underrättad vid frihetsberövande och rätt att kontakta tredje parter och konsulära myndigheter under frihetsberövandet (ärendenummer 2021/2079)
6.Direktiv (EU) 2017/541 om bekämpande av terrorism (ärendenummer 2021/2156)
7.Direktiv (EU) 2017/1371 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (ärendenummer 2021/2266)
8.Direktiv (EU) 2016/680 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF samt förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning (ärendenummer 2022/2022)
2.2.2Utrikesdepartementet
Ännu inte avskrivna ärenden med anledning av en dom från EU- domstolen
1.Bilaterala investeringsskyddsavtal (ärendenummer 2004/2055, mål C- 249/06)
Motiverade yttranden
1. Sveriges bilaterala investeringsskyddsavtal med Rumänien, (ärendenummer 2013/2207)
2.Direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer (ärendenummer 2018/2307)
Formella underrättelser
1.Direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer (ärendenummer 2018/2396)
2.De svenska bestämmelsernas bristande överensstämmelse med direktivet (EU) 2018/958 om en proportionalitetsprövning före antagandet av ny reglering av yrken (ärendenummer 2021/2193)
3.Sveriges uppsägning av de bilaterala investeringsavtalen inom EU (ärendenummer 2021/2242)
2.2.3Försvarsdepartementet
Inga ärenden.
157
Skr. 2022/23:115 Bilaga 2
158
2.2.4Socialdepartementet
Formella underrättelser
1.Direktiv 2011/98/EU, 2003/86/EG, 2003/109/EG, 2009/50/EG, 2014/36/EU, 2014/66/EU och direktiv (EU) 2016/801 - Migrationsverkets handläggningstider och sociala trygghetsförmåner för tredjelandsmedborgare (ärendenummer 2019/4073)
2.2.5Finansdepartementet
Motiverade yttranden
1.Ojämlik behandling av svensk utdelning som uppbärs av å ena sidan de svenska allmänna pensionsfonderna och å andra sida jämförbara offentliga pensionsinstitut som är etablerade i andra
2.Direktiv (EU) 2015/2366 om betaltjänster på den inre marknaden (ärendenummer 2018/0099)
3.Direktiv 2014/49/EU om insättningsgarantisystem (ärendenummer 2021/6000)
Formella underrättelser
1.Ränteavdragsbegränsningsreglerna i 24 kap.
2.Upphandling av avfallstjänster (ärendenummer 2014/4183)
3.Direktiv 2014/23/EU, 2014/24/EU och 2014/25/EU gällande offentlig upphandling och koncessioner (ärendenummer 2018/2279)
2.2.6Utbildningsdepartementet
Inga ärenden.
2.2.7Klimat- och näringslivsdepartementet
Ännu inte avskrivna ärenden med anledning av en dom från EU- domstolen
1.Direktiv 91/271/EEG om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (ärendenummer 2009/2310; mål
Motiverade yttranden
1.Direktiv 2008/50/EG om luftkvalitet och renare luft i Europa vad gäller överskridna gränsvärden – partiklar i luften, PM10 (ärendenummer 2012/2216)
2.Förordning (EU) nr 1257/2013 om återvinning av fartyg och ändring av förordning (EG) nr 1013/2006 och direktiv 2009/16/EG (ärendenummer 2019/2090)
3.Direktiv 2004/35/EG om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador (ärendenummer 2020/2114)
Formella underrättelser
1.Direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, i dess ändrade lydelse enligt direktiv 2014/52/EU (ärendenummer 2019/2222)
2.Direktiv 91/271/EEG om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (ärendenummer 2020/2096)
3.Direktiv 92/43/EEG (art- och habitatdirektivet) samt direktiv 2009/147/EG (fågeldirektivet) vad gäller brister i Natura 2000- nätverket (ärendenummer 2020/2207)
Skr. 2022/23:115 Bilaga 2
2.2.8Landsbygds- och infrastrukturdepartementet
Motiverade yttranden
Inga ärenden.
Formella underrättelser
1.Direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (art- och habitatdirektivet) vad gäller den svenska vargpolitiken
– särskilt licensjakten på varg (ärendenummer 2010/4200)
2.Direktiv 92/43/EEG (art- och habitatdirektivet) vad gäller bristande skydd av marina däggdjur från fiskeverksamhet i Sverige (ärendenummer 2020/4037)
3.Det bilaterala luftfartsavtalet mellan Sverige och Ryssland (ärendenummer 2010/2182)
4.Förordning (EU) 2017/1938 om åtgärder för att säkerställa försörjningstryggheten för gas (ärendenummer 2020/2198)
5.Svenska regimen gällande kombinerad transport – Direktiv 92/106/EEC om gemensamma regler för vissa former av kombinerad transport för gods mellan medlemsstaterna (ärendenummer 2020/4055)
6.Direktiv (EU) 2018/844 om ändring av direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda och av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet (ärendenummer 2021/2273)
2.2.9Kulturdepartementet
Inga ärenden.
2.2.10Arbetsmarknadsdepartementet
Motiverade yttranden
Inga ärenden.
Formella underrättelser
1.Direktiv 2019/1937 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (ärendenummer 2022/2004)
159
Skr. 2022/23:115 Bilaga 3
Beslut i rådet under 2022 som Sverige inte har stött eller har gjort uttalande om
En målsättning för Sveriges
1Beslut i rådet under 2022 när Sverige röstat nej
1.1Direktiv om tillräckliga minimilöner
Europaparlamentet och rådets direktiv (EU) 2022/2041 av den 19 oktober 2022 om tillräckliga minimilöner i Europeiska unionen.
–Datum för röstning: 4 oktober 2022.
–Rådsformation: Förhandlades i
–Bakgrund: Ekofin antog den 4 oktober 2022 förslaget till direktiv om tillräckliga minimilöner. Beslutet togs med kvalificerad majoritet.
Varför Sverige röstade nej: Bedömningen var, efter skriftligt samråd med
1.2Direktivet om en jämnare könsfördelning bland styrelseledamöter i börsnoterade företag och därmed sammanhängande åtgärder
–Datum för röstning: 17 oktober 2022.
–Rådsformation: Jordbruks- och fiskerådet.
–Princip för omröstning (kvalificerad eller enkel majoritet): Kvalificerad majoritet.
Varför Sverige röstade nej: Den svenska ståndpunkten (som överlades senast 2014) är att förslaget strider mot subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.
160
2 Beslut där Sverige lagt ned sin röst
2.1Beviljandet av ansvarsfrihet för kommissionen avseende genomförandet av
–Datum för röstning: 15 mars 2022.
–Rådsformation: Ekofin.
–Princip för omröstning (kvalificerad eller enkel majoritet): Kvalificerad majoritet.
Varför Sverige lade ner sin röst: Sverige anser att det är allvarligt att kommissionen inte har fått en revisionsförklaring utan kritik för alla delar av budgeten. Det är viktigt att kommissionen vidtar ytterligare åtgärder för att minska felen vid genomförandet av EU:s politik.
Skr. 2022/23:115 Bilaga 3
2.2Antagande av EU:s allmänna budget för år 2023
–Datum för omröstning: 11 och 14 november, omröstning 22 november.
–Rådsformation: Ekofin.
–Princip för omröstning (kvalificerad eller enkel majoritet): Kvalificerad majoritet.
Varför Sverige lade ner sin röst: Sverige verkade för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU. Det övergripande målet var att nå en så restriktiv budget som möjligt, som med god marginal rymdes inom de beslutade taken i den fleråriga budgetramen. Den överenskommelse om EU:s årsbudget för 2023 som nåddes den 14 november 2022 innebar att åtagandenivån översteg den åtagandenivå som föreslagits, i förslag och ändringsskrivelse, av kommissionen. Överenskommelsen om EU:s årsbudget för 2023 bedömdes mot denna bakgrund inte uppfylla den ståndpunkt som regeringen hade förankrat i finansutskottet och EU- nämnden.
3 Uttalanden
3.1Förnybara och koldioxidsnåla bränslen för sjötransport - initiativet FuelEU Maritime
”Belgien, Danmark, Tyskland, Irland, Luxemburg, Nederländerna och Sverige stöder till fullo det övergripande målet för initiativet FuelEU
Maritime. Det finns ett akut behov av åtgärder för att minska
161
Skr. 2022/23:115 Bilaga 3
växthusgasutsläppen från sjöfartssektorn, och FuelEU Maritime kommer att bidra till att detta mål uppnås.
Vi välkomnar ordförandeskapets ansträngningar för att nå fram till ett kompromissförslag till allmän riktlinje, som läggs fram i dag i transportrådet. Det är viktigt att agera nu och att skicka rätt signaler för att minska växthusgasutsläppen från sektorn. Följaktligen anser vi att man behöver gå vidare i förhandlingsprocessen och det är meningsfullt att vi når fram till en allmän riktlinje.
Samtidigt upprepar vi att vi anser att det krävs en mer proaktiv lagstiftningsram för att minska växthusgasutsläppen från sektorn. Därför har vi i diskussionerna om detta ärende hittills betonat möjligheten till och behovet av en högre ambitionsnivå och lagt fram flera trovärdiga förslag och möjligheter till diskussion för att vi ska kunna uppnå detta. När vi ger oss in i trepartsdialogerna är det ett gynnsamt tillfälle att understryka detta. Det behövs högre mål för minskade växthusgasutsläpp inom FuelEU Maritime för att vi ska kunna uppnå EU:s mellanliggande klimatmål och klimatmål för 2050.
Det behövs högre mål för att uppnå målen för 2030, dvs. en minskning på 13 procent och en andel på 2,6 procent förnybara drivmedel av ickebiologiskt ursprung (enligt diskussionerna i direktivet om förnybar energi), när det gäller energiförsörjningen från förnybara energikällor inom transporter.
Det behövs fler incitament för att påskynda användningen av rena och förnybara bränslen inom sjötransporter.
Det behövs högre ambitioner på efterfrågesidan för att man ska kunna stärka konkurrenskraften inom EU:s sjöfartssektor och skapa tillförlitlighet i planeringen för bränsleleverantörer, fartygsägare och operatörer. Detta skulle i slutändan leda till lika villkor för hamnar i och utanför EU.
EU:s medlemsstater måste ha högre ambitioner om våra ansträngningar för att främja en ambitiös global strategi för minskade växthusgasutsläpp inom IMO ska förbli trovärdiga, vilket också är avgörande för att upprätthålla lika villkor.
Det är meningsfullt att vi når fram till en allmän riktlinje, och vi stöder att processen fortskrider. Samtidigt upprepar vi att vi anser att en mer proaktiv lagstiftningsram är nödvändig för att minska växthusgasutsläppen från sjöfartssektorn, och vi kommer att fortsätta att förespråka detta på EU- nivå i samarbete och samordning med kollegor i hela EU.”
I deklarationen pekar länderna på behovet av en högre ambitionsnivå när det gäller utsläppen av växthusgas inom sjöfartssektorn. Länderna meddelar att de därför kommer att fortsätta att förespråka högre mål för utsläpp inom FuelEU Maritime.
3.2Sociala klimatfonden
Miljöministermöte den 28 juni. Deklaration av Mikael Damberg (finansminister) tillsammans med Danmark och Finland.
”Vi stöder fullt ut det ambitiösa 55
162
som rådets förhandlingsmandat att inleda trepartsmöten med Skr. 2022/23:115 Europaparlamentet. Paketet innehåller viktiga förslag för att minska våra Bilaga 3 gemensamma koldioxidutsläpp, vilket kommer att säkerställa att utsläppen
minskar med minst 55 procent fram till 2030 i hela EU. Vi delar uppfattningen att den gröna omställningen bör bygga på principerna om rättvisa och solidaritet. Även om vi inser behovet av att ta itu med de negativa konsekvenserna av EU:s utsläppshandelssystem för byggnader och vägtransporter för de mest utsatta är vi fortfarande mycket kritiska till den sociala klimatfondens storlek och inkluderandet av direkt inkomststöd. Vi betonar att inkomststöd och socialpolitik förblir medlemsstaternas ansvar. Delegationerna ovan anser att överläggningarna om EU:s nya budgetinstrument i rådet (miljö) är mycket okonventionella, särskilt med tanke på fondens föreslagna storlek. Utgiftsförslag bör som regel förhandlas fram inom ramen för det ordinarie budgetramverket.”
I deklarationen ställer sig Sverige, Danmark och Finland kritiska till storleken på EU:s sociala klimatfond samt till inkluderandet av direkt inkomststöd, vilket man menar är ett nationellt ansvar.
3.3Fiskemöjligheterna för 2022
Extra
”Med tanke på att biomassan för bestånden av BLI/12INT, BLI/24 och BLI/03A understiger Blim, åtar sig Danmark, Tyskland, Estland, Irland, Spanien, Frankrike, Litauen och Sverige, i enlighet med den skriftliga handling som överenskommits med Förenade kungariket om fiskemöjligheterna för 2022, att inte utnyttja den flexibilitet mellan åren som medges enligt artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 när det gäller dessa bestånd under 2022.”
Enligt grundförordningen har medlemsstaterna rätt till flexibilitet att spara eller överföra 10 procent av kvoterna till nästa år i syfte att underlätta kvotsammansättningen i förhållande till landningsskyldigheten. Detta är särskilt relevant för där flera olika arter fångas med samma redskap och fångsterna för respektive art svåra att förutse på förhand. För 2022 åtog sig berörda medlemsstater genom ett uttalande att inte nyttja möjligheten till kvotflexibilitet mellan åren för vissa bestånd som befann sig utanför säkra biologiska gränser.
163
Skr. 2022/23:115
164
Sakregister
Afghanistan, 57 | Demokratins beslutsprocesser, |
Afrika, 54 | 21 |
Agendan för innovation, 107 | Demokratiska republiken |
Albanien, 27 | Kongo, 56 |
Alternativa bränslen, 110 | Digitala och gröna |
Ansvarsfördelningsförord- | omställningen, 16 |
ningen, 125 | Digitala sektorn, 103 |
Antidiskrimineringsdirektivet, | Digitalisering, 113 |
96 | Diskriminering, 95 |
Antisemitism, 86 | Distansförsäljning, 106 |
Arbetsprogram, 135 | Djurskyddslagstiftning, 123 |
Arktis, 49 | |
Armenien, 49 | EDIRPA, 36 |
Artificiell intelligens, 77, 113 | |
Asbestdirektivet, 99 | Egna medel, 71 |
Asean, 59 | Ekodesign, 102 |
Asyl, 87 | Ekonomisk styrning, 60 |
Avloppsvatten, 129 | Ekonomiskt tvång, 42 |
Avskogningsförordningen, 129 | Elektroniska kommunikationer, |
Azerbajdzjan, 49 | 113 |
Bankunionen, 64 | EMA, 99 |
Batteriförordningen, 127 | Emirförordningen, 67 |
Belarus, 48 | Energi, 116 |
Bioekonomistrategi, 123 | Energieffektivitet, 116 |
Biologisk mångfald, 128 | Energipriser, 117 |
Bosnien och Hercegovina, 27 | Energiskattedirektiv, 69 |
Budgetförordningen, 72 | Eppo, 83 |
Byggnaders energiprestanda, | Etiopien, 54 |
116 | EU:s årsbudget, 72 |
Byggproduktförordningen, 101 | |
Cancerscreening, 97 | |
Centralafrikanska republiken, | Europakonventionen, 86 |
55 | Europaparlamentet, 136 |
Centralasien, 46 | Europarådet, 37 |
Cirkulär ekonomi, 127 | Europas framtid, 21 |
Civilrättsligt samarbete, 76 | Europaår för kompetens, 93 |
Civilskydd, 75 | Europeisk åklagarmyndighet, |
Copernicus, 109 | 83 |
Corsia, 112 | Europeiska rådet, 18 |
Europeiska terminen, 23 | |
Cyberförsvar, 40 | Europol, 81 |
Cyberresiliensakten, 114 | Eurovinjettdirektivet, 69, 111 |
Cybersäkerhet, 40 | Exportkontroll, 40 |
Cybersäkerhetsnivå, 31 | Exportkrediter, 42 |
Datalagring, 82 | Extremism, 78 |
Datarättsförordningen, 114 | |
Delaktighet, 21 | Finansiering av terrorism, 65 |
Finansmarknaden, 64 | Skr. 2022/23:115 | |
Fiskeripolitiken, 120 | 50 | |
Fit for 55, 125 | Istanbulkonventionen, 86 | |
FN, 36 | Japan, 58 | |
Forskning, 106 | Jemen, 51 | |
Forskningsinfrastruktur, 107 | Jordbrukspolitiken, 119 | |
Frihandels- och | Jämställdhet, 95 | |
investeringsskyddsavtal, 42 | Jämställdhet i yttre | |
Funktionshinder, 96 | förbindelser, 38 | |
Funktionsnedsättning, 96 | Kapitaltäckningsregelverk, 64 | |
Företagsbeskattning, 69 | Kemikalier, 127 | |
Förnybar energi, 116 | Kina, 58 | |
Förpackningar, 127 | Klimat, 124 | |
försvarsindustri, 36 | Klimat- och energidiplomati, 45 | |
Försäkringsmarknaden, 67 | Klimatfinansiering, 63 | |
G20, 63 | klimatomställningen, 16 | |
Gemensamma | Koldioxidkrav, 126 | |
halvledarföretaget, 108 | Kommissionen, 135 | |
Genomförande av direktiv, 135 | Konkurrenskraft, 100 | |
Geografiska beteckningar, 102 | Konkurrenspolitiken, 103 | |
Georgien, 48 | Konnektivitet, 108 | |
Global hälsa, 46 | Konsulära frågor, 41 | |
Gränsjusteringsmekanism för | Konsumentpolitik, 105 | |
koldioxid, 68 | Konventionella vapen, 39 | |
Gröna omställningen, 131 | Korttidsuthyrning, 104 | |
Gödselmedel, 120 | Kosovo, 27 | |
Haiti, 53 | Krigsmateriel, 40 | |
Halvledare, 104 | Krishantering, 33 | |
Handel och hälsa, 43 | Kryptotillgångar, 66 | |
Hatbrott, 84 | Kuba, 53 | |
Horisont Europa, 106 | Kultur, 133 | |
Humanitära bistånd, 45 | Könsfördelning, 95 | |
Hybridhot, 41 | Laglig migration, 88 | |
Hållbarhetsrapportering, 102 | Landsspecifika | |
Hälsa och rättigheter, 45 | rekommendationer, 91 | |
Hälsodataområdet, 96 | Latinamerika, 52 | |
Hälsounion, 97 | Libanon, 51 | |
Indien, 57 | Lika lön, 96 | |
Industriutsläppsdirektivet, 124 | Livslångt lärande, 131 | |
Industriutsläppsportals- | Livsmedelsförsörjning, 120 | |
förordningen, 124 | Livsmedelsstandarder, 122 | |
Innovation, 103, 106 | Luftfart, 112 | |
Inre marknad, 100 | Luftkvalitetsdirektivet, 127 | |
Insatser, 35 | LULUCF, 125 | |
Insolvensförfaranden, 77 | Läkemedelsmyndigheten, 99 | |
Integrerad havspolitik, 112 | Lärare, 130 | |
Internationella | Makroekonomiska obalanser, | |
brottmålsdomstolen, 37 | 60 | |
IRA, 52 | Markanvändning, 125 | |
Irak, 51 | Massförstörelsevapen, 39 | |
Iran, 50 | Materiell straffrätt, 84 | 165 |
Skr. 2022/23:115 | Medelhavsunionen, 51 | Riksdagen, 17 |
Mediefrihetsakt, 133 | Rymden, 39 | |
Medier, 133 | Rymdtrafikledning, 109 | |
Mellanöstern, 50 | Ryssland, 47 | |
Metanutsläpp, 117 | Rättsstatens principer, 22 | |
Migrations- och asylpakt, 87 | Rösträtt, 31 | |
Miljö, 124 | Sahel/Mali, 55 | |
Miljöbrottsdirektivet, 84 | Samarbets- och | |
Minimiinkomst, 95 | verifikationsmekanismen, 27 | |
Minimilöner, 93 | Sammanhållningspolitiken, 32 | |
Moçambique, 56 | Samråd, 17 | |
Moldavien, 49 | Sanktioner, 40 | |
Montenegro, 28 | Schengen, 78 | |
Myanmar, 59 | Serbien, 28 | |
Människohandelsdirektivet, 85 | Sexualbrott mot barn, 81 | |
Mänskliga rättigheter, 38 | Sexuell läggning, 96 | |
Sexuell och reproduktiv hälsa, | ||
Narkotikabyrå, 84 | 38 | |
Nationella reformprogram, 24 | Sjöfart, 111 | |
Nato, 36 | Skatter, 68 | |
Naturresurser, 128 | Skjutvapenförordning, 71 | |
Nedrustning, 39 | Skogsbruk, 123 | |
Nicaragua, 53 | Skolgång, 131 | |
Nordamerika, 52 | Skyddade beteckningar, 119 | |
Nordkorea, 57 | Sociala klimatfonden, 126 | |
Nordmakedonien, 28 | Sociala trygghetssystemen, 94 | |
Noteringsakten, 67 | Solvens |
|
Näringspolitik, 102 | Somalia, 55 | |
Offentlig upphandling, 101 | SRHR, 45 | |
Om |
Stabilitetsstöd, 63 | |
Omedelbara betalningar, 65 | Statistik, 73 | |
Ordförandeskap i EU:s | Storbritannien, 25 | |
ministerråd, 139 | Straffrättsligt samarbete, 82 | |
OSSE, 37 | Subventioner, 105 | |
Pandemifördrag, 98 | Sudan, 55 | |
Parisavtalet, 124 | SURE, 62 | |
Penningtvätt, 65 | Sveriges rekommendationer, 24 | |
Plast, 128 | Syrien, 50 | |
Plattformsarbete, 94 | Sysselsättningspolitik, 91 | |
Poliskodex, 80 | Säkerhets- och | |
Polissamarbete, 78 | försvarspolitiken, 34 | |
Politisk reklam, 30 | Södra grannskapet, 51 | |
Taxonomi, 68 | ||
Produktansvar, 77 | Tchadsjöregionen, 55 | |
Produkter med dubbla | Tekniskt stöd, 32 | |
användningsområden, 40 | ||
Prüm II, 80 | Terrorism, 40, 78 | |
Rasism, 86 | Textilstrategi, 128 | |
Regionkommittén, 138 | Tillbörlig aktsamhet, 103 | |
REPowerEU, 61, 116 | Tillfälligt skydd, 88 | |
166 | Restaurering av natur, 128 | Tolkning, 138 |
Transport, 110 | Viseringspolitik, 88 | Skr. 2022/23:115 |
Tull, 70 | Våld mot kvinnor, 85 | |
Tullättnader, 43 | Värdepappersmarknaden, 65 | |
Turkiet, 29 | Västerhavet, 121 | |
Tvångsarbete, 100 | Växtskyddsmedel, 123 | |
Ukraina, 47 | Zimbabwe, 56 | |
Ungdom, 132 | Återhämtningsinstrument, 61 | |
Upphandlingsinstrument, 43 | Återvändande, 89 | |
USA, 52 | Ömsesidigt erkännande av | |
Utbildning, 130 | föräldraskap, 77 | |
Utrikes- och säkerhetspolitik, | Öppen vetenskap, 107 | |
34 | Öppenhet och insyn, 137 | |
Utsläppshandelsdirektivet, 125 | Östersjön, 120 | |
Utvecklingspolitik, 43 | Östersjöregionen, 30 | |
Utvidgningen, 26 | Östeuropa, 47 | |
Vaccin mot |
Östliga partnerskapet, 46 | |
Val av ledamöter, 31 | Överläggning, 17 | |
Vatten, 129 | Överträdelseärenden, 136 | |
Venezuela, 53 |
167
Skr. 2022/23:115
168
Statsrådsberedningen
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 mars 2023
Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Jonson, Roswall, Forssmed, Tenje, Slottner, M Persson, Wykman, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari
Föredragande: statsrådet Roswall
Regeringen beslutar skrivelse Verksamheten i Europeiska unionen under 2022