Inom ramen för Tidöavtalet har samarbetspartierna en överenskommelse som innefattar ett reformarbete för att främja företagande och produktivitet. Sverigedemokraterna är i grunden ett marknadsliberalt och handelsinriktat parti. Det är entreprenörer som skapar nya affärsmöjligheter och som lägger grunden för nya innovativa företag i Sverige. Småföretagen har en nyckelroll för Sveriges väg mot ökad sysselsättning, minskad arbetslöshet och stärkt samhällsekonomi. Företagande kan också vara en väg in på arbetsmarknaden för personer som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.
Näringspolitiken bör därför inriktas på att ta bort de hinder som finns för att få fler företag att starta och växa. Det gäller inte minst onödig byråkrati och regelkrångel men också att skatter och kostnader inte kväver företagandets drivkrafter. Det är vår ambition, inom ramen för samarbetspartiernas överenskommelse, att driva på för genomförandet av politiska reformer i denna riktning. I vår strävan att skapa bättre förutsättningar för fler att starta företag och att bli framgångsrika i sitt företagande, utöver det som omfattas av Tidöavtalet, återfinns här övriga förslag.
Många företagare upplever att exempelvis regelverken om skatt för fåmansbolag och mervärdesbeskattning skulle behöva förenklas. Det är viktigt att vi har en enkel och rättssäker indrivning av skatter, avgifter och skulder. Företag ska inte på ett orimligt sätt bli drabbade av att rättsprocesserna inte fungerar tillfredsställande. Åtgärder av karaktären straffbeskattning, eller skattetillägg, ska inte hanteras så att de framstår som oskäliga. Det finns behov av att Skatteverket utarbetar konkreta förslag för tydligare skatterättslig gränsdragning mellan verkligt uppsåt och oavsiktliga felaktigheter. I vår regelförenklingsmotion driver vi en rad ytterligare skarpa förslag exempelvis om ett systematiserat regelförenklingsarbete där näringslivsorganisationerna årligen bjuds in för att lyfta vilka regler som är mest kostsamma i förhållande till nyttan. Regeringen ska sedan svara på varje enskilt förenklingsförslag i en skrivelse till riksdagen. Ett konkret delmål vore att följa upp det tillkännagivande riksdagen riktade till regeringen om att inte överimplementera EU-direktiv och säkerställa att det efterlevs.
Underlåtenhet att inom föreskriven tid upprätta årsredovisning i ett aktiebolag är idag ett bokföringsbrott. Brottet anses vara av normalgraden och straffpåföljden motsvarar upp till två års fängelse. Detta innebär att brottet rent straffrättsligt likställs med misshandel och vållande till annans död som båda också har två år som maximal straffpåföljd.
Denna ordning torde enligt mångas rättsmedvetande strida mot proportionalitetsprincipen varför det bör ses över. Det bästa vore ifall alla näringsidkare inkom med sin årsredovisning inom avsatt tid. Därför bör systemet vara utformat på ett sätt som skapar en incitamentsstruktur för att så sker. Dessvärre är det uppenbart att nuvarande system har misslyckats med detta, vilket tydliggörs av att 10 000 företagare lämnar in sin årsredovisning sent varje år. Enligt Ekobrottsmyndigheten har en markant ökning skett de senaste åren. En orsak till detta är att ”brottet” överlag upptäckts först två till tre år efter att det begåtts. Fram till dess har företagaren sannolikt inte ens varit medveten om att ett brott har begåtts, än mindre om de potentiella straffpåföljderna. Om målsättningen är att minska mängden för sent inlämnade årsredovisningar är därför dagens system ett misslyckande. Ett avsevärt mer effektivt sätt att nå detta mål skulle vara en mer omgående återkoppling kombinerad med en högre förseningsavgift. Avgiften kan lämpligtvis vara relaterad till bolagets omsättning, samt stiga i takt med att förseningen blir längre. En sådan struktur skulle sannolikt skapa starkare incitament till att inkomma med årsredovisningen inom avsatt tid, samt påskynda dem som missat detta. Ett sådant alternativ bör ses över i samband med utredningen.
Vi är av uppfattningen att näringsidkare i grunden vill väl med sin verksamhet och inte bedriver den för att sko sig på andra eller utnyttja systemet. Därför finner vi det problematiskt att dagens system straffrättsligt drar ett likhetstecken mellan näringsidkare som av olika skäl brustit i att inkomma med sin årsredovisning och brottslingar som misshandlar eller orsakar vållande till annans död. Att utreda en avkriminalisering av för sent inlämnade årsredovisningar och ett nytt system för förseningsavgifter skulle därför vara positivt. Detta är även någonting som såväl Advokatsamfundet som FAR – branschorganisationen för redovisningskonsulter, revisorer och skatterådgivare – har belyst tidigare.
Myndigheter bör generellt erbjuda användarvänliga och enkla, digitala verktyg för företag som är skyldiga att lämna uppgifter. Förvaltningsmyndigheter har en viktig kontrollfunktion men småföretagande och entreprenörskap får inte motverkas av statliga pekpinnar och fyrkantighet från myndigheter. Myndigheterna ska fokusera på att hjälpa företagare att göra rätt. Regeringen skall därför ge tydliga instruktioner till myndigheterna för att förenkla och verka för regelförenkling för småföretagen. En översyn av regeringens regleringsbrev för berörda myndigheter behöver ske där det måste vara tydligt att myndigheterna har ett ansvar att främja företagande och näringslivsklimat i Sverige. Mot denna bakgrund är det positivt att riksdagen riktat ett tillkännagivande till regeringen i denna fråga.
För att fler skall ta steget och starta sin dröm om ett eget företag föreslår vi att regeringen överväger att införa ett program för starta eget-bidrag för yrkesverksamma. Ersättningen bör motsvara den som råder för arbetslöshetsersättning men utan nedtrappning i ersättningsnivå utöver maxtiden. För att få ingå i programmet ska det ställas höga krav där affärsidén exempelvis kretsar kring en ny innovation och där potential bedöms finnas för tillväxt. Det kan diskuteras om ersättningen ska utgöras av ett rent bidrag eller om det ska omvandlas till ett förmånligt lån om företaget överlever en viss tid och får upp sin omsättning över en viss gräns. Redan idag finns en lag om rätt till tjänstledighet för att bedriva näringsverksamhet (lagen [1997:1293] om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet) under vissa fastställda kriterier, exempelvis att verksamhet inte får konkurrera med arbetsgivarens verksamhet. Detta är givetvis bra, men kan dock ske i högst sex månader, vilket bör förlängas till minst tolv månader.
För att gynna företagen och därmed jobben och ekonomin är det viktigt att sänka arbetsgivaravgiften och minska sjuklönekostnader. På detta sätt sänks företagens kostnader och deras utsikter att växa stärks.
Marknadsknallarna är inte många men de reser runt mellan landets olika marknader. Vissa marknader får hela städer att blomma upp. Jokkmokks marknad, Skänninge marknad, Kiviks marknad, Vimmerby marknad med flera. Sedan 2014 är knallarna ålagda att ha kvittoskrivande kassasystem som måste fungera oavsett om de har tillgång till el eller om mobilnätet blir överbelastat. Dessutom ska kassasystemen tåla fukt och kyla, vilket de inte är konstruerade för. Ingen tillverkare kan idag tillhandahålla system som lever upp till de svenska kraven. Regeringen måste se över detta.
Turismen möjliggör för svenskar att se och lära sig mer om sitt land och den fungerar som ett skyltfönster för semestrande turister. En undersökning från Tillväxtverket från 2018 visar att sju procent, motsvarande omkring 25 000 av Sveriges små och medelstora företag har en stor försäljning till tillresta besökare. Ett problem för företagens tillväxt i branschen är regler och tillämpningar av desamma som är obsoleta eller rent av hämmande. Detta behöver åtgärdas genom en bred översyn. I vår motion om besöksnäring redogör vi bland annat för våra förslag bland annat gällande personalliggare, Visit Sweden, cateringtillstånd och danstillståndet.
Höga trösklar som stänger ute småföretag från upphandling skall motverkas. Mindre företag ska kunna vara delaktiga i upphandling, även när kollektivavtal saknas. Offentlig upphandling behöver utvecklas till att bli modern och kostnadseffektiv. Upphandling ska inte användas till föråldrad arbetsmarknadspolitik. För att möjliggöra att fler små företag ska kunna delta i upphandlingar vore det positivt ifall fler stora upphandlingar delas upp i mindre, alternativt att låta små företag gå samman om en stor upphandling. Direktupphandlingar, som kan förklaras som en upphandling som inte behöver annonseras och där anbuden inte behöver ges i viss form, är inte offentliga idag. Det är viktigt att öka transparensen i direktupphandlingen för att motverka risken för korruption samtidigt som fler småföretag skall ta del av den offentliga affären. Vi vill därför höja gränsen för direktupphandlingar samtidigt som vi vill utreda hur transparensen i direktupphandlingen säkerställs.
Att företagare inte tar del av trygghetssystemet på samma villkor som alla andra är ett problem. Egenföretagares sociala trygghet har brister och dagens system behöver ses över genom en utredning. Småföretagare har med egenavgifterna en möjlighet att välja sjukförsäkringsavgift med tillhörande antal karensdagar. Näringsidkaren kan då antingen välja en högre avgift med kortare karenstid eller lägre avgift med längre karenstid. Företagaren gör därmed en bedömning som innefattar både kostnader och risker vid en eventuell sjukdom. Den grundläggande karenstiden i sjukförsäkringen för egenföretagare är sju dagar, men det finns även en möjlighet att fritt välja en karenstid på 1, 14, 30, 60 eller 90 dagar enligt vissa restriktioner. Men en egenföretagare som har fyllt 55 år kan dock inte byta till en kortare karenstid. Därför bör regeringen möjliggöra att 55-årsregeln tas bort, vilket även stöds av SOU 2020:65.
Tillsyn och tillståndsavgifter kan bli en dyr affär för småföretag, särskilt när de startar och är på väg att etablera sig i en kommun. Avgifterna bestäms på kommunal nivå och skiljer sig åt från kommun till kommun. Rättviks kommun har valt en annan väg och som inspirerat många andra kommuner. Där började man istället med att bland annat fakturera tillsynsavgifterna i efterhand och en högre grad av rådgivande dialog. I slutrapporten ”Förenklingsresan – sammanställda, analyserade och konkretiserade förenklingsförslag” från Tillväxtverket har man tagit fasta på den modellen och lyfter fram förslag kring införandet av efterhandsdebitering på några tillsynsområden. Bedömningen i rapporten är att ett sådant förslag inte skulle få några betydande samhällsekonomiska effekter däremot att det ger god effekt för företag i form av lägre avgifter och vad de avser.
|
Tobias Andersson (SD) |
Mattias Bäckström Johansson (SD) |
|
Jessica Stegrud (SD) |
Eric Palmqvist (SD) |
|
Anette Rangdag (SD) |
Alexander Christiansson (SD) |