Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa en utvidgad utbildningsplikt för arbetslösa med försörjningsstöd som del av aktivitetskravet och tillkännager detta för regeringen.
Yrkesutbildning är en effektiv väg till arbete. Med 335 000 arbetslösa, varav hälften långtidsarbetslösa och bara 100 000 inskrivna i en insats, samtidigt som det finns 200 000 lediga jobb är det tydligt att svensk arbetsmarknad lider av matchningsproblem. Bara några tusen går en arbetsmarknadsutbildning, trots att brist på rätt kompetens är ett av de vanligaste skälen till att företag har svårt att anställa.
Kommunerna saknar idag möjlighet att anvisa personer som saknar utbildning till reguljär utbildning, även om det betraktas som nödvändigt eller betydelsefullt för att de ska lämna försörjningsstödsberoende. Den statliga utbildningsplikten omfattar bara personer i etableringen och gäller bara upp till och med grundskola.
En utvidgad utbildningsplikt borde omfatta alla arbetslösa och ta sikte på gymnasieexamen. Det behöver dessutom ses över hur ett krav på att delta i exempelvis yrkesvux ska harmoniseras med ersättningssystemen, då personer som tar emot studiemedel i regel inte får försörjningsstöd. De som läser en yrkesutbildning genom Arbetsförmedlingen har bidrag och behöver inte ta lån. Det skapar olika förutsättningar, som sett till statistik över könsfördelning mellan arbetsmarknadsutbildning och yrkesvux dessutom tenderar att försätta kvinnor i en situation med lån från att ha läst vårdutbildning inom yrkesvux, men män utan efter en arbetsmarknadsutbildning mot exempelvis industrin.
Vikström, Johan och van den Berg, Gerard (2017). Långsiktiga effekter av arbetsmarknadsutbildning (IFAU 2017:17). Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Uppsala.
Sundén, Annika (2022). Yrkesutbildning löser matchningsproblemen. Landsorganisationen i Sverige (LO), Stockholm.
|
Oliver Rosengren (M) |
|