Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör påbörja arbetet för en minskad vargstam och tillkännager detta för regeringen.
Att riksdagens beslut från 2013, om att vargstammen skulle vara mellan 170 och 230 vargar, inte har blivit verklighet är både ett demokratiskt problem och ett problem för människor på landsbygden.
I maj 2022 tog riksdagen ett nytt beslut där det slogs fast att antalet vargar bör ligga i det nedre spannet om 170 individer. För att nå det krävs en rejäl minskning, då resultatet från inventeringsperioden 2021/22 visar att det finns cirka 460 vargar i Sverige.
När varg alltför ofta syns till i skog och bebyggelse på landsbygden skapas otrygghet. Familjer väljer att inte röra sig i skogen. Barn som brukar gå ut med hunden i byn väljer att stanna inne.
Vargnärvaron medför även fler angrepp på tamboskap och husdjur. Vargstammens angrepp på just hundar är ett stort hot mot löshundsjakten, som både är avgörande för att Sverige ska kunna nå våra avskjutningsmålen för klövvilt och ett kulturarv att bevara i sig.
I Harbergets älgskötselområde i Dalarna ställdes höstens älgjakt på 23 000 hektar in, då vargnärvaron i området helt ödelagt årets möjlighet till älgjakt. Det är inte bara själva jagandet som ställs in – för de som jagar handlar älgjaktsveckan om kultur, naturupplevelser, friskvård, gemenskap och minnen för livet.
I Dalarnas län har länsstyrelsen fattat beslut om licensjakt på 14 vargar 2023, enligt ett pressmeddelande från myndigheten. Problemet är dock att de berörda reviren delas med andra grannlän, vilket innebär att avskjutningen i Dalarna i praktiken kan bli noll.
Det är uppenbart att arbetet med att minska vargstammen måste intensifieras. För att möjliggöra näringsverksamhet, friluftsliv, jakt och trygghet i hela landet bör regeringen snarast se till så att vargstammen minskar i Dalarna och i övriga landet.
|
Mathias Bengtsson (KD) |
|