Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behoven av att se över förutsättningarna gällande de faktiska orsakerna till den psykiska ohälsan och suicid bland barn och unga och tillkännager detta för regeringen.
Antalet barn och unga vuxna som behandlas för depression och ångestsyndrom ökar, och det är betydligt fler flickor och unga kvinnor än pojkar och unga män som får behandling. Stora regionala skillnader råder vad gäller vård och behandling av psykiatriska tillstånd och sjukdomar. Det framkommer i en ny rapport från Socialstyrelsen i början av år 2020.
Siffror från Socialstyrelsen visar att den psykiska ohälsan bland barn och unga har tredubblats på tio år genom att närmare 5 700 barn i åldern 10–14 år medicineras med antidepressiva läkemedel.
Vi måste ge barn goda förutsättningar att utvecklas på ett tryggt sätt. Därför är det viktigt att det finns tillräcklig kompetens inom skolan, sjukvården och barn- och mödravården gällande hur man förebygger psykisk ohälsa.
Det finns kunskap om förebyggande arbete men den behöver stärkas genom att man grundligt tar reda på vad barn upplever vara orsakerna till att de mår dåligt. Därefter behöver man utveckla och intensifiera det förebyggande arbetet som behöver spridas till första linjens personal som möter barn, unga och föräldrar inom för- och grundskola, mödra- och barnavårdscentraler, sjukvård etc. Man behöver också se till att förebyggande insatser, stöd och behandlingar blir mer jämställda mellan pojkar och flickor.
|
Marléne Lund Kopparklint (M) |
|