Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete bör beakta att ändra valideringen av utländska betyg i syfte att göra bedömningen rättvis gentemot elever som fått sina betyg i svensk skola, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Universitets- och högskolerådet (UHR) är det organ som bestämmer hur utländska betyg ska jämföras med svenska betyg. På senare tid har dock många sett hur ändrade föreskrifter inneburit att förändringen av omräkningstabellerna inneburit att en lång rad elever har missgynnats, vilket blir ett högt pris att betala för barn och ungdomar vars föräldrar har valt att bosätta sig utomlands. Bland annat föreningen Svenskar i Världen (SVIV) har uppmärksammat detta i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
Enligt SVIV bodde uppskattningsvis 700 000 svenskar utomlands under 2022, varav 179 000 i USA (ett av de länder med elever som drabbats). Det beräknas bo svenskar i minst 177 av världens cirka 200 länder, varav de flesta (cirka 62 procent) bor i Europa. Utlandssvenskarna är i många avseenden en enorm resurs för det svenska samhället, då de ofta tar med sig nya kunskaper, kontakter och erfarenheter hem efter några år utomlands. Utöver detta är det många som menar att utbildningen ofta är bättre i andra länder, just mot bakgrund av att det i många fall ställs högre krav på eleverna där än i Sverige.
Den nya bedömningen grundar sig på att högsta betyg från studenter i länder som USA överskrider den svenska andelen med högsta betyg. Med andra ord missgynnas, eller straffas om man så vill, utlandssvenskar för att en större andel av dessa är högpresterande. SVIV har exemplifierat det orimliga med detta genom ett exempel: En student gick efter hårt slit ut high school med högsta möjliga betyg. Med UHR:s nya omräkningstabell sänks hennes betyg från maxpoängen 20,00 till 19,00 (om man inkluderar meritpoängen blir det en sänkning från 22,5 till 21,5). Hennes målmedvetna studier, som gav maximal utdelning i USA, räcker med andra ord inte längre för att hon ska kunna komma in på de mest attraktiva utbildningarna vid Sveriges främsta universitet. Trots ihärdigt slit straffas hon för att hennes föräldrar valt att bosätta sig utomlands, vilket naturligtvis innebär konsekvenser för hennes liv.
UHR har i uppdrag från regeringen att se till att reglerna för antagning till högskolan är så rättvisa och likvärdiga som möjligt. Med de förändringar vi sett är så uppenbarligen inte fallet och rådande hanterar riskerar att bidra till att högpresterande svenskar i utlandet väljer att stanna där framför att återvända till Sverige. Regeringen bör ge UHR i uppdrag att ändra valideringen av utländska betyg i syfte att göra bedömningen rättvis gentemot elever som fått sina betyg i svensk skola: Ingen elev ska missgynnas för att de studerat i ett land där fler är högpresterande.
|
Markus Wiechel (SD) |
Lars Andersson (SD) |
|
Alexander Christiansson (SD) |
|