Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att utreda förutsättningarna för att minska utslagningen från skolan och tillkännager detta för regeringen.
Det har länge spekulerats i om den psykiska ohälsan hos unga delvis kan bero på den läroplan som infördes 2011 (LGR 11) tillsammans med en rad andra förändringar i skolan. Numera är det obligatoriskt med betyg i årskurs sex och valbart för skolorna i årskurs fyra. De nationella proven har blivit fler och betygssystemet har detaljerade kunskapskrav. Dessutom finns ett betygssteg för underkänt. Flera forskningsstudier visar nu att det finns starka belägg för att de förändringarna kan vara en orsak till att unga mår psykiskt dåligt. Man larmar om att just betyget för underkänt ökar risken för arbetslöshet, ohälsa och till och med för tidig död. Det är helt oacceptabelt att vi år efter år ens tillåter att denna risk finns. Dessutom skapar systemet ökad stress för både elever och lärare.
Att skolan överhuvudtaget upplevs av eleverna själva som något som stressar dem, som ger dem sömnsvårigheter, nedstämdhet och ont i magen, är ett underbetyg till den vuxna världen och inte minst oss beslutsfattare.
I Sverige har vi år efter år cirka 15 % underkända elever, att jämföra med ett EU‑snitt där siffran är 4–5 %.
Forskare diskuterar om ett slopande av betyget underkänt skulle öka utrymmet för lärandeprocessen, minska stressen och få fler elever att ta sig in på gymnasiet.
Innan den hårda gränsen för underkänt fanns så tog sig elever vidare i utbildningssystemet; många är de människor med 1:or och 2:or från både grundskola och gymnasium som tagit både en och två examina på universitetsnivå.
|
Gunilla Svantorp (S) |
|