Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över ekonomisk stöttning till ridskoleverksamhet och tillkännager detta för regeringen.
Fram till slutet av 1800-talet var ridning något som män i militären eller överklassen ägnade sig åt även i Sverige. Men under 1900-talet började den svenska staten intressera sig för ridsporten, även om det var i krigsberedskapssyfte så var det det statliga engagemanget som bidrog till framväxten av ridskolor. På så vis är ridning mer tillgänglig i Sverige än vad den är i andra länder. Och från att ridningen från början var en militärverksamhet där många av utövarna var manliga utförs den idag i större utsträckning av kvinnor, 92 procent.
Idag är ridsport Sveriges tredje största idrott för unga mellan 7 och 25 år; fotboll och innebandy är större enligt Svenska Ridsportförbundet. Det är också en av de största sporterna för personer med funktionsnedsättning och av de 861 ridklubbar som finns så är det 450 som driver ridskola.
Ridskolor och deras verksamhet har stor betydelse för barn och unga. Många får erfarenheter för livet. Forskningen har dessutom visat att det kan vara bra för människors hälsa att umgås med djur och att de får oss att må bra psykisk, fysiskt och socialt.
Men idag ser vi att många ridskolor runt om i Sverige har det tufft ekonomiskt på grund av höjda foderpriser till hästarna, höjda drivmedelspriser och elkostnader. För att få ekonomin att gå runt väljer många att höja priserna för ridelever. Konsekvensen blir att flertalet barn och ungdomar slutar att rida och avsäger sitt medlemskap på grund av att det blir för dyrt. Det här har skapat oro hos de kommunala och ideella föreningarna. Ridskolans verksamhet är viktig för många målgrupper som t ex funktionshindrade och barn och unga med psykisk ohälsa och spelar en stor roll för både den fysiska och psykiska hälsan. I en tid där den psykiska ohälsan ökar bland unga måste vi värna om ridskolornas verksamhet. Det här också en fråga om jämställdhet då 92 procent av de som utövar ridsporten är kvinnor till skillnad från andra sporter så som innebandy där 70 procent är killar. När medlemsavgifter och priserna höjs drabbar det tjejer som måste hoppa av.
För att flickor och pojkar ska ha samma möjlighet och tillgång till idrott krävs det ekonomisk stöttning till ridskoleverksamheten. Många söker stöd hos kommuner, använder sig av stipendier eller liknande. Men för ett hållbart ekonomiskt perspektiv bör ridklubbar få statligt stöd för foder. När priset på hö fördubblas på grund av klimatförändringar eller inflation så är det barn och unga som får ta konsekvenserna. Vi måste fortsätta tillgängliggöra ridskolan för alla, oavsett bakgrund eller tjockleken på föräldrarnas plånbok.
|
Anna-Belle Strömberg (S) |
Peder Björk (S) |