Motion till riksdagen
2022/23:345
av Rickard Nordin (C)

Ökad möjlighet att skydda geotermala tillgångar


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvidga minerallagen till att omfatta geotermala fält och geotermala vatten och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Geotermal energi i större skala i Sverige kan ske för att producera kraftvärme för fjärr­värmenät, något som redan sker hos till exempel Kraftringen i Lund och som E.ON har provborrat för i Malmö. Kraftverk byggda på den principen finns redan på flera håll i världen, exempelvis på Island och i Kenya.

Det kan även göras på större djup (mer än 7 kilometer) för att producera elektrisk energi i storskaliga kraftverk, något som det nu förbereds för i Skåne.

Utvinning av geotermal energi liknar gas- och oljeindustrin i så måtto att det sker ur fält där det finns särskilt goda förutsättningar att utvinna energin. Skillnaden är att det inte bidrar till utsläpp av växthusgaser.

Problemet är att energiproduktionen är kostsam att prospektera, provborra och sedan utvinna samt att det i dag inte går att skydda fyndigheterna lagmässigt. Det är här ett hinder för industrin i och med att kostnaden för prospektering och provborrning överstiger 300 miljoner kronor, utan möjlighet att skydda fyndigheten, vilket gör att investeringar uteblir trots att tekniken många gånger är lönsam och kan ge stora tillskott av elenergi i södra Sverige.

I Sverige skyddar och reglerar minerallagen mineralutvinning, saltutvinning och ut­vinning av diamanter på ett enhetligt sätt. Dess grund går långt tillbaka i tiden. I och med att det saknas ett enhetligt lagrum för geotermala fält och geotermalt vatten så ur­holkas även rätten för sakägare att göra sin röst hörd i samråd och i förekommande fall i svenskt rättsväsende. Ett införande skulle därmed även stärka en sakägares rättigheter i ett för Sverige nytt energislag.

I dag regleras geotermala borrhål endast genom att tillstånd skall sökas hos läns­styrelserna, och det görs ingen skillnad mellan borrning för privat bergvärme eller storskalig borrning för produktion till elnät eller fjärrvärmenät. Detta leder till att en aktör efter höga kostnader i form av prospektering och provborrning kan se sin fyndig­het utnyttjad av en annan aktör. Skyddet för de höga investeringskostnaderna saknas därmed. Med en enkel ändring i minerallagen skulle detta gå att åtgärda.

Det är här viktigt att den i Sverige vanliga bergvärmeutvinningen bibehålls utanför minerallagen för att inte skapa en dyr och onödig process för privatpersoner.

 

 

Rickard Nordin (C)