Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att konkurrensrekvisitet måste kompletteras på så sätt att det tydligt framgår av lagtexten att undantaget kan tillämpas under förutsättning att någon verklig snedvridning av konkurrensen inte uppkommer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Ideella föreningar och registrerade trossamfund är undantagna från inkomstbeskattning när näringsverksamheten syftar till att bidra till organisationens allmännyttiga ändamål, detta för att civilsamhällets insatser ska stödjas och för att det inom den ideella verksamheten jobbar tusentals medlemmar gratis för olika former av samhällsnytta. Trots detta har ett problem uppkommit i de organisationer som verkar på olika nivåer och innehåller ett antal olika juridiska personer. Det kan t.ex. handla om organisationer där den nationella organisationen är en juridisk person och de lokala avdelningarna är sina egna juridiska personer. Det är vanligt i större organisationer att man har system för att internt stödja lokala avdelningar. Det kan handla om it-support, administrativ hjälp och andra instanser som man av praktiska och ekonomiska skäl väljer att samordna inom organisationerna. Under de senaste åren har dock rättsläget framstått som osäkert då det i olika domar har konstaterats att detta arbetssätt innebär problem i relation till konkurrensrekvisitet. Dessa tjänster har då momsbelagts trots undantaget, en form av internmoms.
Vänsterpartiet motionerade under förra riksdagsåret för en översyn av internmomsen och fick bifall av ett enigt skatteutskott. Vi menar att det är svårt att se hur de interna tjänsterna skulle innebära en snedvridning i konkurrensen då de oftast är anpassade efter exakt den verksamhet de verkar inom och därför inte finns tillhandahållna på den övriga marknaden. Utöver problemet att internmomsen skulle äta upp en stor andel av föreningslivets bidrag ser vi också att det är viktigt att mängden administration som en lokal ideell kassör ska sköta är rimlig, då vi annars kommer att se en utveckling där färre kommer att vilja ta på sig uppdraget, vilket till slut blir ett problem för hur Föreningssverige är uppbyggt.
Utifrån bifallet på vår motion och Liberalernas motion på samma tema uppdrog riksdagen i våras att regeringen ”skyndsamt ska utreda hur frågan om intern mervärdesskatt mellan föreningar i samma organisation kan lösas utan att orsaka snedvridning av konkurrensen i strid med EU-rätten och utan att öka risken för fusk med mervärdesskattesystemet”. I propositionen menar regeringen att det tillkännagivandet är uppfyllt och att man i förslaget kring hur lagstiftningen rörande mervärdesskatt ska anpassas till EU-direktivet har uppnått detta genom att anpassa lagtexten efter det danska exemplet. Vi kan konstatera att någon utredning egentligen inte gjorts men att propositionen på ett förtjänstfullt sätt redogör för de olika domar som finns på området och hur man skulle kunna gå till väga för att inte begränsa möjligheten till undantag för föreningslivet.
Konkurrensrekvisitet, så som det är uttryckt i svensk lag (”tjänsten normalt inte tillhandahålls av någon annan utanför gruppen”) har medfört att undantaget för tillhandahållande av interna tjänster i praktiken inte har kunnat tillämpas. Den strikta tillämpningen har inneburit att undantaget blivit mer begränsat och därmed ger ett annat resultat än motsvarande bestämmelse i mervärdesskattedirektivet från EU. Mot bakgrund av detta har regeringen föreslagit en förändring av konkurrensrekvisitet i propositionen. Förändringen innebär att undantag från skatteplikt kan medges under förutsättning att undantaget ”inte kan befaras vålla snedvridning av konkurrensen”, vilket är en anpassning till direktivet. Hur den nya skrivningen ska tolkas är däremot oklart; tillämpningen riskerar fortfarande att bli för restriktiv. Mot bakgrund av detta bör avgörande för möjligheten att tillämpa undantaget i stället vara att det inte föreligger någon ”verklig” risk för konkurrenssnedvridning.
Konkurrensrekvisitet måste kompletteras på så sätt att det av lagtexten tydligt framgår att undantaget kan tillämpas under förutsättning att någon verklig snedvridning av konkurrensen inte uppkommer. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
|
Ilona Szatmári Waldau (V) |
Lorena Delgado Varas (V) |
|
Samuel Gonzalez Westling (V) |
Birger Lahti (V) |
|
Ciczie Weidby (V) |
|