Riksdagen avslår den tillfälliga skattesänkning på drivmedel och den sänkta skatt på bränslen i viss värmeproduktion som lagts fram till riksdagsbeslut i proposition 2022/23:17.
De klimatpolitiska förslag som regeringen aviserat under sin första tid vid makten har bemötts av kraftig kritik från både experter och myndigheter. Dessutom framgår nu av regeringens egen budgetproposition (prop. 2022/23:1) tydligt att Sverige, med regeringens aviserade politik, inte når sina klimatmål.
Varken målet för transportsektorn till 2030 eller ESR-åtagandet till 2030 kommer att nås. Utöver det faktum att regeringens politik inte leder till utsläppsminskningar i närtid riskerar regeringens ensidiga fokus på negativa utsläpp leda till att man bryter mot bestämmelserna i Sveriges klimatlag. Högst 8 procent av de här utsläppsminskningarna får nämligen, enligt klimatlagen, vara s.k. kompletterande åtgärder, dvs. negativa utsläpp (som att utöka kolsänkan, satsa på infångning av koldioxid och investera i klimatåtgärder i andra länder). Till 2030 måste alltså utsläppen faktiskt minska med minst 55 procent.
En sänkning av skattenivån på fossila bränslen innebär minskade incitament till att fasa ut användningen av fossila bränslen och att genomföra åtgärder som främjar ett mer transporteffektivt samhälle. Den skattesänkning som regeringen föreslår kommer, otvivelaktigt, att leda till ökade utsläpp. Miljöpartiet föreslår därför att riksdagen avslår den tillfälliga skattesänkning på drivmedel och sänkt skatt på bränslen i viss värmeproduktion som lagts fram till riksdagsbeslut i proposition 2022/23:17.
Regeringen har i sin retorik fått det att framstå som att detta förslag är en reform som ska komma svensk landsbygd till del. Men skattesänkningen är i verkligheten en klen tröst för de hushåll som kör långa avstånd och därför drabbats hårt av ökade priser. Skattesänkningen sänker literpriset på bensin med 14 öre per liter och 41 öre för diesel. En person som kör tio mil per dag i en bensindriven bil som drar 0,58 liter per mil (genomsnittet för den svenska fordonsflottan år 2019) får 296 kronor per år. Om samma person i stället satt i en genomsnittlig dieselbil (som drar 0,52 liter per mil) hade personen fått 778 kronor i stöd varje år.
Detta ger inte svensk landsbygd valuta för pengarna. Den främsta anledningen är att en stor del av all bilåkning sker i våra storstäder. Dessutom har studier visat att Sveriges rikaste tiondel får nio gånger mer än den fattigaste tiondelen av skattesänkningar på bensin och diesel.
I sitt remissvar till proposition 2022/23:17 uppmärksammar Energimyndigheten regeringen på att dagens höga priser på framför allt diesel beror på ett bristande utbud till följd av kriget i Ukraina. Det är därför ett dåligt förslag för att ge hushållen mer pengar i plånboken. Energimyndigheten skriver följande i sitt remissvar: ”Den prissänkning man eftersträvar med en skattesänkning, riskerar därmed att till del ätas upp av den prisökning som skulle ske vid en efterfrågeökning på en marknad där utbudet är begränsat av yttre faktorer.”
Miljöpartiet går därför fram med ett förslag om att i stället öka skattereduktionen för boende i vissa glest befolkade områden till 4 000 kronor per person och år. Det kostar skattebetalarna mindre pengar, ger många gånger mer till de som faktiskt behöver det, och leder inte till ökade utsläpp. Detta lyfter vi i Miljöpartiets budgetmotion 2022/23:2275.
|
Janine Alm Ericson (MP) |
Daniel Helldén (MP) |
|
Marielle Lahti (MP) |
Rebecka Le Moine (MP) |
|
Katarina Luhr (MP) |
Emma Nohrén (MP) |
|
Elin Söderberg (MP) |
|