Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur man kan införa dialektundervisning genom elevens eller skolans val på skolschemat och tillkännager detta för regeringen.
Det måste anses vara av angelägen natur att värna om dialekterna som en viktig del av vårt kulturarv, medvetandegöra det och skapa ett intresse kring folkmålet redan från unga år. Genom att införa ämnet dialekt på skolschemat ökar man barns och ungdomars intresse och förmåga att levandegöra bygdens folkmål i det vardagliga ord- och språkbruket. Flera språkforskare har sagt att det är bra för barns språkutveckling att få bevara sin dialekt och att barn borde få tala dialekt i skolan.
En kommitté under Kulturdepartementet arbetade tidigare med dialektfrågan och avgav ett slutbetänkande med namnet Mål i mun. Förslag till handlingsprogram för svenska språket (SOU 2002:27), där man bland annat skrev om skolan: ”Vi föreslår att det skall kartläggas hur barnens språkutveckling inom dialekten ser ut och undersökas hur skolan kan stödja även den dialektala språkutvecklingen.
I SVT Dalarnas reportage 2018 med rubriken ”Rusning till klassrummet när älvdalskan kom på schemat” kunde man se när Älvdalsskolan erbjöd älvdalska på schemat för högstadieeleverna så blev det rusning, då över 80 elever anmälde intresse.
Landets skolor skulle genom befintlig litteratur och ordböcker som finns om den regionala och lokala dialekten, kunna införliva det lokala eller regionala tungomålet som tillvalsämne, genom elevens eller skolans val.
Med stöd av ovanstående bör regeringen utreda hur man kan föra in dialektundervisning i skolornas verksamhet.
|
Runar Filper (SD) |
|