Tabell 1 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 24 Näringsliv
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
|
1:1 |
Verket för innovationssystem |
281 929 |
±0 |
|
1:2 |
Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling |
3 439 755 |
±0 |
|
1:3 |
Institutens strategiska kompetensmedel |
834 268 |
±0 |
|
1:4 |
Tillväxtverket |
490 399 |
−30 000 |
|
1:5 |
Näringslivsutveckling |
357 442 |
±0 |
|
1:6 |
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser |
69 351 |
±0 |
|
1:7 |
Turismfrämjande |
104 613 |
15 000 |
|
1:8 |
Sveriges geologiska undersökning |
304 249 |
±0 |
|
1:9 |
Geovetenskaplig forskning |
5 923 |
±0 |
|
1:10 |
Miljösäkring av Oljelagringsanläggningar |
14 000 |
±0 |
|
1:11 |
Bolagsverket |
68 140 |
±0 |
|
1:12 |
Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien |
8 327 |
±0 |
|
1:13 |
Konkurrensverket |
175 846 |
±0 |
|
1:14 |
Konkurrensforskning |
10 804 |
±0 |
|
1:15 |
Upprustning och drift av Göta kanal |
39 910 |
±0 |
|
1:16 |
Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag |
27 850 |
±0 |
|
1:17 |
Kapitalinsatser i statligt ägda företag |
363 000 |
±0 |
|
1:18 |
Avgifter till vissa internationella organisationer |
16 860 |
±0 |
|
1:19 |
Finansiering av rättegångskostnader |
18 000 |
±0 |
|
1:20 |
Bidrag till företagsutveckling och innovation |
269 472 |
±0 |
|
1:21 |
Patent- och registreringsverket |
339 080 |
±0 |
|
1:22 |
Stöd vid korttidsarbete |
365 000 |
±0 |
|
1:23 |
Brexitjusteringsreserven |
750 000 |
±0 |
|
1:24 |
Elstöd |
2 400 000 |
±0 |
|
2:1 |
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet |
26 298 |
±0 |
|
2:2 |
Kommerskollegium |
94 265 |
±0 |
|
2:3 |
Exportfrämjande verksamhet |
313 367 |
15 000 |
|
2:4 |
Investeringsfrämjande |
67 772 |
±0 |
|
2:5 |
Avgifter till internationella handelsorganisationer |
20 517 |
±0 |
|
2:6 |
Bidrag till standardiseringen |
31 336 |
±0 |
|
2:7 |
AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning |
100 000 |
±0 |
|
Summa |
11 407 773 |
±0 |
|
Sverige har en stark industri. Tack vare världsledande innovationer som snabbar på klimatomställningen skapas nya jobb i hela landet. Men Sverige går nu mot en lågkonjunktur. Arbetstillfällen och näringslivets innovationsförmåga står på spel. Det är av yttersta vikt att politiken bidrar till ekonomisk resiliens och stärkt konkurrenskraft.
Avgörande för den gröna industrialiseringen är bland annat en kraftig utbyggnad av fossilfri el, fortsatt regelbaserad frihandel och goda möjligheter till kompetens-försörjning. Gamla jobb kommer att försvinna och nya växa fram. Därför är partsmodellen på svensk arbetsmarknad central. Vi ska fortsätta att satsa på utbildning, ge fler människor möjlighet att ställa om mitt i livet och attrahera internationell expertkompetens. För att möjliggöra klimatinvesteringar kommer även de gröna kreditgarantierna att spela en viktig roll.
De nya jobben som växer fram ska vara bra jobb, med svenska löner och villkor. Det förutsätter en rättvis och sund konkurrens. Därför vill Socialdemokraterna säkerställa Konkurrensverkets kapacitet att skapa goda förutsättningar för Sveriges företagare.
Nära kopplat till de stora investeringarna för en grön industriell revolution är utvecklingen av hållbara batterier men även vätgas som en förutsättning för industrins omställning. Vi vill att Sverige understödjer de satsningar som nu görs genom fortsatt svenskt deltagande i europeiska samarbetsprojekt (IPCEI) för att utveckla en hållbar och konkurrenskraftig batterivärdekedja samt utveckling av vätgasprojekt.
Statliga Vinnova och Rise har avgörande roller i vårt innovationssystem och tillsammans med företag och akademi utvecklar de nya processer, produkter och tjänster som driver på klimatomställningen. Därför vill vi se fortsatta satsningar på forskning och innovation, inte minst när det gäller digitaliseringens möjligheter.
Sverige vinner på samverkan. Genom samverkansprogrammen har staten och näringslivet möjlighet att förbättra vår konkurrenskraft. Regeringen behöver ta till vara det arbete som genomförts i programmen och skapa nya vägar framåt i dessa frågor.
Regelförenklingsarbetet behöver tas vidare utifrån de mål som regeringen beslutade 2021. Lagstiftningsarbetet och myndigheternas regelgivning behöver förbättras – inte minst genom bättre konsekvensanalyser. Regler ska vara proportionella och ändamålsenliga så att den administration som krävs för att följa regelverken minskar över tid. Även service, bemötande och korta handläggningstider är av stor betydelse för ett konkurrenskraftigt företagsklimat. Digitaliseringens möjligheter behöver bättre tas till vara för att förbättra servicen i den statliga förvaltningen.
Svensk besöksnäring har en enorm potential att bidra med nya jobb, innovation och utveckling av besöksmål på ett sätt som gör att platser blir mer attraktiva även för dem som bor och verkar där till vardags. Besöksnäringen tog på många sätt den största smällen när pandemin slog till 2020 och räddades till stor del av de stora stödpaketen till de mest drabbade företagen. För att kunna ta nästa steg och göra Sverige till världens mest hållbara och attraktiva resmål 2030 har regeringen antagit en nationell besöksnäringsstrategi. I denna strategi identifierar regeringen ett antal strategiska områden. Med strategin finns förutsättningar för alla aktörer inom besöksnäringen att dra åt samma håll och förverkliga den potential som finns fullt ut. Det är viktigt att regeringen tar strategins innehåll vidare och att man utvecklar arbetet med Besöksnäringsrådet. För att bättre marknadsföra Sverige behöver Visit Sweden ökade ekonomiska resurser.
Fri och rättvis handel bygger välstånd. Sverige ska fortsatt verka för en öppen handel och för att överenskommelser om en fri och rättvis handel efterlevs. Det är något som har blivit allt viktigare i tider av ökad protektionism. Den svenska exporten har stor betydelse för välfärden och jobben i vårt land. Genom export kan svenska företag bidra till klimatomställningen och öka sin konkurrenskraft. Att Sverige är attraktivt för investeringar bidrar till våra möjligheter att låta hela landet växa. Arbetet med att genomföra den statliga export- och investeringsstrategin behöver därför fortsätta och fler små och medelstora företag bli exportföretag. Inte minst måste svenska företag bli starkare på tillväxtmarknader. Socialdemokraterna vill att målet för handelspolitiken behålls och att regeringens förändrade formulering avvisas.
Till förmån för andra budgetsatsningar avvisas en del av den stora ökning av anslaget som regeringen föreslagit. Anslaget minskas därmed med 30 000 000 kr.
Anslaget ökar med 15 000 000 kr för att förbättra Visit Swedens möjligheter att marknadsföra Sverige.
Anslaget ökar med 15 000 000 kr för att förstärka det exportfrämjande arbetet.
|
Fredrik Olovsson (S) |
Monica Haider (S) |
|
Mattias Jonsson (S) |
Marianne Fundahn (S) |
|
Isak From (S) |
Aida Birinxhiku (S) |
|
Daniel Vencu Velasquez Castro (S) |
|