Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt förslaget i tabell A i motionen.
Tabell A Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
|
1:1 |
Polismyndigheten |
37 043 384 |
−1 000 000 |
|
1:2 |
Säkerhetspolisen |
2 060 983 |
±0 |
|
1:3 |
Åklagarmyndigheten |
2 302 661 |
±0 |
|
1:4 |
Ekobrottsmyndigheten |
952 757 |
80 000 |
|
1:5 |
Sveriges Domstolar |
7 051 168 |
±0 |
|
1:6 |
Kriminalvården |
13 383 310 |
120 000 |
|
1:7 |
Brottsförebyggande rådet |
231 644 |
±0 |
|
1:8 |
Rättsmedicinalverket |
587 265 |
±0 |
|
1:9 |
Brottsoffermyndigheten |
53 390 |
±0 |
|
1:10 |
Ersättning för skador på grund av brott |
221 953 |
±0 |
|
1:11 |
Rättsliga biträden m.m. |
3 961 357 |
±0 |
|
1:12 |
Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. |
94 987 |
±0 |
|
1:13 |
Avgifter till vissa internationella sammanslutningar |
19 174 |
±0 |
|
1:14 |
Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete |
100 157 |
1 000 000 |
|
1:15 |
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden |
28 231 |
±0 |
|
1:16 |
Domarnämnden |
11 433 |
±0 |
|
1:17 |
Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering |
202 000 |
±0 |
|
Summa |
68 305 854 |
200 000 |
|
Även om det totalt är färre som utsätts för brott, så har den grova brottsligheten i Sverige blivit mer synlig och påtaglig. Inte minst den organiserade brottsligheten och det grova våldet. Vi vill angripa kriminaliteten från två håll. Tryggheten ska öka, brottsbekämpningen skärpas och kriminella ställas till svars för sina brott. Samtidigt ska vi strypa gängens återväxt genom att satsa på förebyggande arbete där hela samhället involveras.
Våldet mot kvinnor tar sig många uttryck. Samhället måste kraftsamla och motverka dem alla, oavsett om det rör sig om hedersrelaterat våld och förtryck eller våld i nära relationer. Vi måste prioritera barn som utsätts för våld eller som tvingas bevittna våld mot en anhörig. Vi måste också motverka hot, trakasserier och våld med hatiska motiv.
Miljöpartiet vill tillsätta en kommitté med företrädare från bland annat myndigheter, kommuner, högskolor och civila sektorn som gör en analys av den organiserade brottslighetens framväxt och lägger fram konkreta politiska förslag som har stöd i forskning och beprövad erfarenhet.
Polisens kompetens ska användas på ett förnuftigt sätt. Uppgifter som kan utföras av civila handläggare ska inte belasta polisutbildad personal. Vi ser att det behövs mer pengar för att anställa administrativ personal inom polisen. Vi vill därför göra en riktad satsning på detta så länge behovet finns. Det frigör resurser så att områdespoliser kan ingripa mot brott och ordningsstörningar samt skapa relationer och dialog med medborgare. Till det omfördelar vi 500 miljoner inom Polismyndighetens anslag.
En sådan satsning ger även bättre förutsättningar för att bygga upp särskild kompetens och inriktning, till exempel hatbrottsutredare och specialister som driver myndighetens utvecklingsarbete mot hatbrott i samspel med organisationer som företräder de särskilt utsatta grupperna.
Införande av visitationszoner är inte ett bra sätt att bekämpa gängens våld. Polisen kan redan visitera alla man behöver. De riskerar istället att underminera polisens förebyggande arbete och ställa polisen mot hela det hederliga lokalsamhället.
Slå mot pengarna
Stoppa finansieringen av de kriminella gängen genom att stärka myndighetssamverkan så att myndigheterna kan slå till mot den organiserade brottslighetens företag från flera håll: svartklubbar och gästarbetarbostäder utan bygglov, restauranger som missköter hygien, skattebrott och varenda spelautomat som saknar tillstånd. Det ska vara dyrt, jobbigt och svårt att vara kriminell.
Kriminalitet stoppas bäst långt innan någon kommit i närheten av att begå brott. En samhällsekonomiskt effektiv åtgärd för att komma tillrätta med kriminalitet är att satsa på sociala insatser för barn som befinner sig i riskzonen. Det finns framgångsrika satsningar såväl i Sverige som utomlands som vi behöver sprida och utveckla, där staten ska vara med och delfinansiera.
Alla barn har rätt till en trygg uppväxt och hemmiljö. Det behövs ökad samverkan mellan förskola, BVC och socialtjänst för att tidigt upptäcka behov och sätta in insatser. Vi vill sprida och utöka den s.k. Rinkebymodellen, där socialtjänsten tillsammans med en barnmorska från BVC gör ett antal hembesök hos förstagångsföräldrar. Det behövs fler hembesök som görs under en längre period. Programmet bör dessutom inkludera förskolepersonal och vårdpersonal.
Kommunerna behöver förstärka sitt brottsförebyggande arbete. Ansvaret bör regleras i lag. Samtidigt behöver kommunerna ökade resurser för att arbeta uppsökande för att förebygga brott. Vi behöver skapa lokala samarbeten under ledning av kommunen, där kommunens socialtjänst, skola, polis, civilsamhälle, fritidsverksamhet m.fl. ingår.
Det behövs ett brett omtag för att reformera den slutna ungdomsvården och förhindra återfall i brott. Vi måste stärka kvaliteten inom ungdomsvården för att nå bättre behandlingsresultat. Därför stärker vi finansieringen till Kriminalvården med 120 miljoner. En del unga som begått mycket allvarliga brott behöver också längre tid för att kunna rehabiliteras. Vi vill därför förlänga den maximala tiden en ung person kan vara på Sis-hem (Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem). Det behövs också en bättre utslussning när straffet är avtjänat.
Den som har utsatts för brott ska möta kompetenta myndigheter och ha en rak väg till brottsskadeersättning. Miljöpartiet vill se över systemet för ersättning och stöd till brottsoffer för att stärka offrets ställning. Detta gäller inte minst unga och de som utsatts för våld i nära relation, sexualbrott och hedersbrott. Vi vill också att staten ska ta ett större ansvar för att driva in skadestånd och brottsskadeersättning, så att brottsoffret kan fokusera på sin rehabilitering.
Idag finns verksamheter t.ex. inom vissa kommuner som riktar sig till anhöriga till personer som begår brott eller är i riskzonen för att hamna i gängkriminalitet. Men det finns ingen nationell stödlinje som riktar sig särskilt till den här målgruppen. Det tycker vi behövs, för att erbjuda ett likvärdigt stöd över hela landet. Stödlinjen bör ha personal som kan flera språk och möjligheter att ge psykologiskt och praktiskt stöd av olika slag.
|
Bassem Nasr (MP) |
Camilla Hansén (MP) |
|
Annika Hirvonen (MP) |
Amanda Lind (MP) |
|
Jan Riise (MP) |
Ulrika Westerlund (MP) |