Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige omgående ska återgå till att driva en feministisk utrikes- och utvecklingspolitik och tillkännager detta för regeringen.
Efter sju år i regering där Miljöpartiet har varit drivande i utvecklingen av den feministiska utrikespolitiken kunde vi se vilket inflytande politiken haft och fortfarande har i många av de länder Sverige samarbetat med. Och den effekten har inte gått andra länder förbi då vi ser att flera länder, däribland Tyskland, Frankrike och Kanada, har tagit efter Sverige och numera också bedriver en feministisk utrikes- och utvecklingspolitik.
Grunden till den feministiska utrikespolitiken är kvinnors och flickors delaktighet. Genom att stärka kvinnors och flickors beslutsfattande över sina egna liv och deltagande i samhälleliga frågor uppnås positiva effekter både för dessa individer och för samhället i stort genom minskade konflikter, ökad demokrati, mer jämställdhet, bättre folkhälsa och en positiv ekonomisk utveckling.
Feministisk utrikespolitik utgår från tre R: rättigheter, resurser och representation, och vi ser en stor mängd framsteg på samtliga områden som en följd av den tidigare regeringens utrikespolitiska inriktning.
Vad gäller rättigheter har Sveriges feministiska utrikespolitik bland annat bidragit till att FN:s säkerhetsråd tagit fram en ny standard för arbetet för kvinnor, fred och säkerhet. Denna nya standard har bland annat lett till att sexuellt och könsrelaterat våld införts som ett eget kriterium för sanktioner. Vidare har politiken stärkt EU:s arbete för jämställdhet och kvinnor, fred och säkerhet. Arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) har stärkts i både EU och FN. Sverige har bidragit till att lagstiftning gällande könsrelaterat våld, människohandel, barnäktenskap och könsstympning skärpts i en rad länder. Sverige har stärkt barnmorska som profession och har genom sin finansiering bidragit till att tusentals barnmorskor har utbildats varje år i en rad länder. Detta har lett till att miljontals kvinnor har förlösts av utbildade barnmorskor.
Beträffande resurser är Sverige en av de största givarna till FN:s befolkningsfond (UNFPA), vars arbete i bland annat Irak har lett till en förändrad lagstiftning och praxis kring barnäktenskap samt en ökad kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i regionen. Sverige har bidragit med ekonomiska resurser för jämställdhet i EU:s utrikespolitik vilket exempelvis lett till att en del av projekten har jämställdhet och kvinnors inflytande som främsta mål. Sveriges bidrag till de multilaterala klimat- och miljöfonderna har lett till en utvecklad styrning och jämställdhetsintegrering. Och stödet från Sverige till kvinnorättsorganisationer och SRHR-arbete har kontinuerligt ökat vilket lett till en större tillgång till utbildning i sex och samlevnad och ökad medvetenhet och kunskapsnivå för jämställdhetsfrågor.
Slutligen har Sveriges förda utrikespolitik lett till en ökad representation och ökad demokrati i en stor mängd sammanhang. Sverige har stött kvinnors deltagande i olika politiska processer i ett tjugotal länder. I många forna och nuvarande konfliktområden har kvinnors deltagande i fredsarbetet ökat och Sverige har etablerat ett medlingsnätverk för kvinnor. I ledarskapsprogrammet She Leads, initierat av Sverige, har kvinnliga näringslivsidkare och entreprenörer lyfts i en rad länder i MENA-regionen.
Mot bakgrund av detta vill Miljöpartiet att Sverige omgående ska återgå till att driva en feministisk utrikes- och utvecklingspolitik och vara en stark internationell röst för jämställdhet, demokrati och mänskliga rättigheter och en ledande kraft i den globala klimatomställningen.
|
Jacob Risberg (MP) |
Emma Berginger (MP) |
|
Janine Alm Ericson (MP) |
Ulrika Westerlund (MP) |
|
Annika Hirvonen (MP) |
|