Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till proportionalitet vad gäller återbetalning av lönebidrag i förordningen (2017:462) om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
En missad löneuppräkning på 575 kronor per månad slutade med att Arbetsförmedlingen krävde nästan 600 000 kronor i återbetalning av lönebidrag från ett mindre företag i Västerbotten under våren 2022. Följden blev att hela företaget gick i konkurs och två anställda förlorade jobbet.
Bakgrunden är att Arbetsförmedlingen, till följd av företagets miss, krävde att företaget skulle betala tillbaka varenda krona som man fått i stöd. Det har knäckt ekonomin och nu är företaget nedlagt.
Ägaren blev varse att hen gjort ett misstag och att en anställd haft felaktig lön de senaste två åren. När det uppdagades, så rättade företagsägaren till detta. Trots korrigeringen krävde myndigheten tillbaka hela stödet. Företagaren gjorde ett fel, men det behöver samtidigt finnas en rimlighet i lagen så att det goda inte tillåts bli det bästas fiende. Annars kan risken bli att företagare räds löneanställningar, vilket vore olyckligt – inte minst för de människor som är i behov av dessa.
Självklart finns Arbetsförmedlingens regler av goda skäl och visst ska man kunna kräva igen hela lönebidraget och försätta företag i konkurs om det är uppenbart att man fuskar, nyttjar bidraget och medvetet har dåliga villkor för anställda. Samtidigt borde myndigheten ha möjlighet att göra nyanserade bedömningar så inte proportionerna blir helt orimliga.
Detta bör ges regeringen till känna.
|
Helena Lindahl (C) |
|