Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och föreslå en tydligare regional utvecklingspolitik samt en stärkt roll för länsstyrelserna i den regionala utvecklingspolitiken och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagens mål för den regionala utvecklingspolitiken är ”utvecklingskraft med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av landet”. Arbetet för att uppnå målet involverar många olika aktörer och sektorer på lokal, regional, nationell och europeisk nivå. Ansvaret för politikens genomförande har successivt förts över från den statliga till den kommunala sektorn. Sedan 2019 har samtliga regioner i Sverige ett lagstadgat regionalt utvecklingsansvar. För statens del har förändringen inneburit att möjligheterna att direkt styra den regionala utvecklingspolitiken har försvagats samtidigt som regionernas inflytande har stärkts.
Riksrevisionen publicerade den 28 april 2022 granskningen ”Den regionala utvecklingspolitiken – svaga förutsättningar för ett effektivt samlat statligt agerande”. Där konstateras att den regionala utvecklingspolitiken inte har utvärderats på över 20 år. Samtidigt menar Riksrevisionen att den regionala utvecklingspolitiken i stor utsträckning präglas av otydlighet, kortsiktighet och bristande helhetsperspektiv – och att det på en övergripande nivå inte går att se om målen nås. Det får konsekvenser för bland annat samverkan mellan sektorer och förvaltningsnivåer, utvärdering av politikens samlade effekter och regionernas förutsättningar för att hantera det regionala utvecklingsansvaret.
Ett grundläggande problem är enligt Riksrevisionen att det regionala utvecklingsansvaret inte är tydligt avgränsat. Det försvårar för samarbete mellan regioner och myndigheter. Länsstyrelsernas roll i det regionala utvecklingssamarbetet är också otydlig. Det innebär en risk att länsstyrelsernas breda verksamhet och kunskap av relevans för regional utveckling inte kommer till användning. Samtidigt har regionerna olika kapacitet att hantera det regionala utvecklingsansvaret och är ofta beroende av samverkan med statliga myndigheter.
Det finns goda möjligheter att nå målet och utveckla den regionala utvecklingspolitiken. Då den omfattar många politikområden så skulle en stärkt roll för länsstyrelserna stärka det gemensamma genomförandet. Länsstyrelserna företräder staten på regional nivå inom flera områden som är av vikt för den regionala utvecklingspolitiken. En utvecklad samverkan mellan regionen och länsstyrelserna utifrån respektive aktörs samordnande roll skulle gynna ett effektivt genomförande av den regionala utvecklingspolitiken. För att det ska ge full effekt krävs en genomlysning av den regionala utvecklingspolitiken i sin helhet för att bl.a. utreda politikområdets omfattning och vilka frågor och områden som regionerna ska hantera.
|
Malin Larsson (S) |
Anna-Belle Strömberg (S) |