Det finns en stor efterfrågan på kommunala ordningsvakter på grund av bristen på poliser i Sverige. Samtidigt breder brottsligheten ut sig. I väntan på fler poliser behövs en effektivare lagstiftning för ordningsvakter som ger kommunerna större möjlighet att själva säkra tryggheten på stan och i våra bostadsområden.
Kommunerna ska inte behöva använda stora summor av skattebetalarnas pengar på ansökningsförfaranden där det prövas huruvida områden är tillräckligt belastade för att kommunen ska få sätta in ordningsvakter. Det behöver vara tillåtet att proaktivt använda ordningsvakterna inom större områden, och kommunerna behöver ges frihet att självständigt använda ordningsvakter på de platser där de behövs bäst utan geografiska begränsningar i form av så kallade LOV 3-områden eller paragraf 3-områden, enligt bestämmelserna i lagen om ordningsvakter.
En effektiv lagstiftning kräver också att ordningsvakternas befogenheter utökas exempelvis till att omfatta böter för nedskräpning, klotter och skadegörelse samt till att avhysa olovliga bosättningar eller på annat sätt upprätthålla de lokala ordningsföreskrifterna. Samtidigt som befogenheterna utökas bör kontrollen av vilka som kan bli ordningsvakter, skyddsvakter och väktare stärkas.
|
Christian Carlsson (KD) |
|