Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förstärkt vittnesskydd och tillkännager detta för regeringen.
Det svenska rättssystemet bygger på en stark tillit till samhället. Att den som är skyldig döms och att de som vittnat gör så med samhällets fulla skydd i ryggen. Poliser vittnar allt oftare om att en tystnadskultur breder ut sig, där få eller ingen vågar träda fram och peka ut skyldiga till allvarliga brott – under hotet om att ens egna eller familjens säkerhet äventyras.
För det krävs långsiktiga lösningar för ett starkt och jämlikt samhälle men också förebyggande arbete för att inte fler ska hamna i kriminalitet. Samtidigt måste vi åtgärda de problem som kommer ur rädslan att träda fram och peka ut skyldiga som kan vara knutna till en organiserad brottslighet. I vissa tragiska fall har den rädslan också visat sig vara berättigad.
Under 2020 sköts en ung man tragiskt till döds i stadsdelen Skäggetorp i Linköping. Familjen trädde fram och berättade om bakgrunden till brottet. En släkting till brottsoffret hade tagit ansvar för att lösa ett annat brott genom att vittna, trots uppenbara hot om hämnd. Samhället hade inte kunnat skydda vittnet och dess familj och därför fick en ung man plikta med sitt liv.
I fall där en person hotas kan det krävas att andra kommuner bidrar med bostäder och skydd i det nationella vittnesskyddet, och en nationell samordnare som koordinerar kommunernas arbete. Det är avgörande att vi ser till att vittnesskyddet fungerar så att fler kan skyddas och våga vittna. På så sätt kan samhället också lösa fler begångna brott.
|
Eva Lindh (S) |
Johan Andersson (S) |
|
Johan Löfstrand (S) |
Mattias Ottosson (S) |
|
Teresa Carvalho (S) |
|