Motion till riksdagen
2022/23:1428
av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S)

Besöksnäringen som motor för svenskt välstånd


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillskapa en sammanhållen politik för besöksnäringen som är bärkraftig över tid och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Vårt land har fantastiskt mycket att erbjuda den som besöker oss. Sveriges många destinationer är fyllda av fantastisk natur, god mat, kultur och evenemang i världsklass. Mängder av turister får varje år uppleva det fantastiska som är våra fjäll och sjöar, vår skärgård, städer och alla andra fantastiska delar av Sverige. Besökarna kommer från andra länder, andra delar av vårt land eller från det egna närområdet. Besöksnäringen är en basnäring i vårt land som årligen omsätter över 300 miljarder kronor och turismens exportvärde uppgick 2019 till 100 miljarder. Svensk hotellnäring har årligen över 63 miljoner gästnätter och över 200 000 svenskar sysselsätts i hotell- och restaurang­branschen.

Besöksnäringen är full av hårt arbetande entreprenörer, små och stora företag som tar tillvara och utvecklar sin by, sin tätort och sin stad. De skapar stolthet över sin ort och de säljer Sverige. Men för att fortsätta den positiva utvecklingen besöksnäringen sett under de senaste decennierna krävs en mer sammanhållen politik. Besöksnäringen har en stor potential som motor för svenskt välstånd men riskerar att hämmas av brist på kapital, infrastruktur och kompetens.

Ett av de största hindren för expansion ibland företag inom besöksnäringen är brist på tillgängligt kapital. Besöksnäringen består till stor del av små företag geografiskt bundna till områden i Sverige som har en generell lägre tillgång till kapital. Den socialdemokratiskt ledda regeringens bedömning till landsbygdspropositionen var att utvecklingen av besöksnäringen kopplat till natur- och kulturmiljöer i Sveriges landsbygder, och i synnerhet naturturismen, bör stärkas. Denna ambition riskerar att falla på kapitalbrist. Det finns gott om exempel där kreditinstitut sagt nej även i situationer där företag kunnat påvisa stora offentliga stöd. Tillgång till kapital i tidiga skeden är många gånger av avgörande betydelse för besöksnäringen. Det är därför av största vikt att samhället hjälper investeringsvilligt kapital att hitta rätt till de många ofta relativt små investeringar som efterfrågas inom besöksnäringen.

Besöksnäringen upplever dessutom i stor utsträckning att branschen inte träffas lika väl av olika stödåtgärder som exempelvis industrin. Förutsättningar för offentligt stöd måste utformas för att effektivt stödja små turistföretag såväl som industrin. Arbetet med regelförenklingar för näringslivet i allmänhet och besöksnäringen i synnerhet måste intensifieras.

Det offentliga samhället bör verka för tillkomsten och driften av destinationsbolag för att stödja en sammanhållen och långsiktig destinationsutveckling. Sådana samman­slutningar organiseras idag på en mängd olika sätt, exempelvis som branschägda eller offentligt ägda bolag. Det är positivt att denna organisering kan ske på olika sätt utifrån lokala och regionala förutsättningar. Det krävs en stabil grundfinansiering och annat stöd till destinationsbolagen för att branschen i högre grad skall kunna hantera utmaningar kopplade till exempelvis finansiering och utveckling. Den socialdemokra­tiskt ledda regeringen avsatte stora resurser för att främja turismutvecklingen, bland annat öppnade man regionala exportcentrum i hela Sverige. För att nå de turismpolitiska målen och möta näringens utmaningar behövs en större samordning av alla politiska nivåer. I det arbetet är destinationsbolagen centrala.

Tillgången på god infrastruktur är av yttersta vikt för besöksnäringens möjlighet att utvecklas och växa. Utbyggnad av vägar, järnvägar och bättre flygförbindelser ökar tillgängligheten, vilket är en nödvändig förutsättning för branschen. Dagens besöks­näring kräver internetförbindelse med hög kapacitet och telefoni som fungerar i hela landet. Framtidens resande kommer att förändras men efterfrågan på möjligheter att arbeta och kommunicera på distans kommer ständigt att öka. All resurstilldelning till infrastrukturinvesteringar bör utgå från på den samlade efterfrågan på tjänsten från boende, näringsliv och resande. Snarare än att endast fokusera på antalet boende.

 

 

Anna-Caren Sätherberg (S)

Ida Karkiainen (S)

Helén Pettersson (S)

Kristoffer Lindberg (S)

Peter Hedberg (S)

Sofie Eriksson (S)