Hundratals kvinnor i Sverige tvingas idag leva gömda på grund av en farlig man. Det är kvinnor som tvingas lämna sina gamla liv och människorna i dem för att på egen hand starta ett helt nytt liv. Inte sällan tillsammans med barn. Varje dag finns oron och hotet om att bli upptäckt och kampen för att ens uppgifter ska förbli hemliga.
Genom Skatteverket finns möjligheten att, om hotbilden bedöms tillräckligt stark, få skyddade personuppgifter genom antingen sekretessmarkering, skyddad folkbokföring eller fingerade personuppgifter. Sekretessmarkering, som är den lägre graden av skyddade uppgifter, innebär att det är svårare att ta del av dina uppgifter i folkbokföringsregistret. Innan några uppgifter lämnas ut ska en särskild prövning göras. Skyddad folkbokföring innebär att du kan vara folkbokförd på annan plats än där du bor, exempelvis i din gamla kommun, och att dina nya adressuppgifter inte redovisas, inte heller till andra myndigheter. Istället får du en adress till Skatteverket dit posten skickas. Vid fingerade personuppgifter får personen ett helt nytt namn och nytt personnummer.
Oavsett vilken form av skyddade uppgifter en person har är det personens eget ansvar att upprätthålla skyddet. Det är alltså kvinnan själv som ansvarar för att fortsätta hålla sig gömd och att etablera sig på ny plats. I alla kontakter med myndigheter, arbetsgivare, vårdgivare etcetera så är det kvinnans ansvar att säkerställa att hennes uppgifter inte skrivs ner och hamnar i register. På vårdcentralen får exempelvis journal inte föras digitalt utan ska skrivas för hand.
Med dagens digitala utveckling skapas allt större utmaningar för personer med skyddade uppgifter. Både i att hålla sig gömda och i att kunna ta del av samhällsservice. Exempelvis bank-id har kommit att bli standard i allt från att genomföra internetköp till att ställa sig i bostadskö eller ansöka om förskoleplats. Samtidigt anses bank-id innebära en säkerhetsrisk för personer med skyddade uppgifter, och för den som lever under hot är därför bank-id inget alternativ.
Många gömda kvinnor vittnar om svårigheten att få ett arbete med skyddade uppgifter, svårigheten för barn att kunna delta i fritidsaktiviteter, att kunna få en bostad eller någon form av socialt liv. Inte minst för barn blir det en särskilt utsatt situation och på många sätt berövas de sin barndom på grund av att de tvingas leva gömda från en hotfull man.
I dagsläget finns inga uppgifter om hur ofta skyddade uppgifter röjs. Myndigheter har i uppgift att rapportera till Datainspektionen om personuppgifter kommit i fel händer, men i statistiken syns inte hur många av dessa fall som rör personer med skyddade uppgifter. Inte heller Integritetsskyddsmyndigheten har någon sammanställning av hur många klagomål respektive incidentanmälningar som rör just röjande av skyddade personuppgifter. Bristen på sammanställning av hur vanligt det är att skyddade personuppgifter röjs skapar hinder för att säkerställa att problemen åtgärdas.
Överlag saknas en helhetsbild av livsvillkoren för kvinnor som lever gömda, hur länge de tvingas leva gömda och hur vanligt det är att de blir upptäckta och tvingas börja om på nytt. Det saknas även information utifrån barnperspektivet, om hur barnen påverkas av att leva gömda från en farlig person. I många fall pågår det rättsprocesser såsom vårdnadstvister om barnen som hanteras samtidigt som de tillsammans med sin mamma lever gömda från just den pappa som slåss om vårdnad och umgängesrätt. Att en gömd kvinna är skyldig att säkerställa att den man hon lever gömd från får umgänge med gemensamma barn är inget ovanligt. En skyldighet som medför enorma risker, ekonomiska kostnader och psykisk stress.
För att stärka barnens skydd beslutade riksdagen våren 2021, efter förslag från den dåvarande regeringen, att införa ett barnfridsbrott. Det innebär att det sedan juli 2021 är straffbart att utsätta barn för att bevittna våld i nära relation. Det ger barnet ett ökat rättsskydd jämfört med tidigare och innebär bland annat att de blir målsägande och har rätt till skadestånd. Det nya brottet är en del i att stärka barnens juridiska skydd och lyfta fram den stora prövning det innebär för barnen att leva i ett hem där det förekommer våld.
Samtidigt fortsätter umgängesrätten skapa stor påfrestning för kvinnor och barn som lever gömda. Under den samhällsdebatt som rått gällande mäns våld mot kvinnor har det många gånger lyfts att det är den våldsamma mannen som bör begränsas och inte den som utsatts för brottet. Samtidigt fortsätter det vara kvinnorna och barnen vars liv och frihet begränsas.
Regeringen bör se över möjligheten att när en person tvingas leva med skyddade uppgifter på grund av hot från en medförälder bör den medföräldern förlora rätten till umgänge. Begränsningen bör göras i syfte att stärka skyddet för den som tvingas leva gömd på grund av hot om våld och att stärka skyddet för barn att inte behöva ha umgänge med en våldsam förälder.
Den politiska inriktningen måste vara att det är den som använder våld och inte den som utsätts för våld som får sin frihet begränsad. Flera gömda kvinnor beskriver det som att de är förpassade till ett liv i skuggorna. Regeringen måste se över hur vi kan begränsa förövarna så att de våldsutsatta kvinnorna kan leva sitt liv i frihet. Sedan den 1 januari 2022 behöver inte längre ett kontaktförbud överträdas för att en person ska kunna få elektronisk övervakning genom fotboja. Nu måste ytterligare steg tas.
För den som lever i en våldsam relation riskerar ekonomi och bostad bli ett hinder för att lämna relationen. För den kvinna som dessutom tvingas leva med skyddade uppgifter och eventuellt flytta till annan ort skapar bostadsmarknaden stora hinder. Att leva gömd från en hotfull man medför många gånger upprepade flyttar. Flyttar som medför såväl kostnader som behov av ny bostad. Därför bör kommuners skyldigheter förtydligas och möjligheten att ge förtur till bostad för våldsutsatta och deras barn bör säkerställas. Kommunernas insatser för att hjälpa våldsutsatta personer med eller utan barn att ordna stadigvarande boende efter vistelse i skyddat boende eller annat tillfälligt boende behöver kartläggas. Möjligheten att i högre grad överlåta gemensamma lägenheter från förövare till våldsutsatta bör utredas.
För att säkerställa att de våldsutsatta kvinnorna får rätt stöd, att personuppgifter aldrig röjs och att hanteringen av olika ärenden sker korrekt är det viktigt att den som arbetar med frågor som rör mäns våld mot kvinnor måste ha adekvat utbildning och kontinuerlig fortbildning. Det handlar såväl om personal inom socialtjänsten, juristväsendet och skolväsendet som olika myndigheter.
Regeringen måste skyndsamt ta ytterligare steg för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
|
Alexandra Völker (S) |
Azadeh Rojhan (S) |