Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra och förenkla förköpslagen och tillkännager detta för regeringen.
En aktiv kommunal mark- och exploateringspolitik är grundläggande för att få till stånd ett ökat bostadsbyggande och hållbar bebyggelseutveckling. Den är dessutom av avgörande betydelse för kommunernas möjlighet att klara sitt lagstadgade bostadsförsörjningsansvar, för att kunna bedriva en effektiv, aktiv och långsiktig markpolitik samt för att kunna möta efterfrågan på nya bostäder.
Förköpslagen, som avskaffades 2010, gav en kommun förköpsrätt vid försäljning av vissa typer av fastigheter. Förköpsrätten innebar att kommunen fick förvärva den egendom som köpet avsåg från säljaren på de villkor som avtalats mellan säljaren och den ursprungliga köparen, bl.a. i fråga om köpesumma. Syftet bakom förköpslagen var att stärka kommunernas möjligheter att förvärva mark som behövdes för nyexploatering eller mer genomgripande omvandling av äldre bebyggelseområden.
Det ska särskilt uppmärksammas att den kommunala förköpsrätten underlättade frivilliga avtal om fastighetsköp och var därmed ett viktigt komplement till expropriationslagen.
Boverket avrådde från att avskaffa förköpslagen och förordade att lagen istället skulle förenklas och att dess tillämpningsområde skulle begränsas. På så vis skulle de administrativa kostnader som lagen gav upphov till, minska. Boverkets förslag stöddes av flera remissinstanser.
Den 2 juni 2022 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag till en ny förköpslag.
Regeringen bör med anledning av detta skyndsamt förbereda och återinföra en ny förköpslag.
|
Niklas Karlsson (S) |
Adrian Magnusson (S) |
|
Joakim Sandell (S) |
Marianne Fundahn (S) |
|
Morgan Johansson (S) |
Ola Möller (S) |
|
Per-Arne Håkansson (S) |
Yasmine Bladelius (S) |