Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn kring bemanningsföretagens effekter på den svenska sjukvården och tillkännager detta för regeringen.
Det har under en längre tid rapporterats om att allt fler anställda inom svensk sjukvård väljer att säga upp sig. Detta leder i sin tur till personalbrist som resulterar i stängda eller hot om stängda avdelningar. På lasarettet i Ystad hotades i mars i år medicinavdelningen av att stängas ned när personalbristen blev allt för påtaglig. Medicinavdelningen kunde emellertid hållas öppen då personal anlitades från bemanningsföretag istället. De ekonomiska konsekvenserna blev påtagliga när bemanningsföretag behövde anlitas. Istället för att se till att resurser lades på att förbättra arbetsmiljön och höja den anställda personalens löner anlitades alltså bemanningsföretag. Resurser som inte fanns tillgängliga för den anställda personalen fanns tillgängliga för bemanningsföretagen.
Det är bekymmersamt att svensk sjukvård i allt större utsträckning gör sig beroende av bemanningsföretag för personalförsörjningen. Det leder till ökade kostnader för svensk sjukvård och till en sämre arbetsmiljö. Personal som inte är anställda på arbetsplatsen har sämre förutsättningar att ta ansvar för arbetsmiljön på arbetsplatsen. Det skapar också stora splittringar bland löntagarna på arbetsplatserna när personal som hyrs in via bemanningsföretag tjänar betydligt mer än den anställda personalen. Resurser som borde gå till fler undersköterskor, sjuksköterskor och läkare blir dessutom istället vinst i bemanningsföretagens kassor.
Bemanningsföretagens effekter på svensk sjukvård behöver fastslås en gång för alla. Det behövs en grundlig genomlysning kring bemanningsföretagens effekter på den svenska sjukvården. Efter det kan bemanningsföretagens roll inom den svenska sjukvården diskuteras på allvar. Frågan om huruvida det behövs ett förbud eller om det behövs en rejäl åtstramning kring regelverket kan då besvaras.
|
Adrian Magnusson (S) |
|