Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Tabell 1 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
|
1:1 |
Biståndsverksamhet |
45 297 746 |
7 042 961 |
|
1:2 |
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) |
1 612 297 |
157 243 |
|
1:3 |
Nordiska Afrikainstitutet |
16 889 |
665 |
|
1:4 |
Folke Bernadotteakademin |
208 199 |
17 292 |
|
1:5 |
Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete |
50 000 |
±0 |
|
1:6 |
Utvärdering av internationellt bistånd |
21 096 |
840 |
|
99:1 |
Additionellt klimatbistånd |
±0 |
500 000 |
|
Summa |
47 206 227 |
7 719 001 |
|
Regeringens budget innebär ett avsteg från en lång tradition av svensk biståndspolitik. Det etablerade enprocentsmålet överges och ersätts med ett mål satt i kronor och ören. I ett första steg fryser man biståndet strax under den tidigare nivån, men prognosen visar att det snabbt kommer att bli en betydande sänkning i förhållande till BNI. Samtidigt slår budgetpropositionen fast att biståndet ska användas som ett verktyg för att uppnå migrationspolitiska villkor. Det är ett avsteg från själva grundprincipen om bistånd och strider mot principerna om effektivt bistånd. Att sänka biståndet i en tid när globala kriser överlappar varandra och behoven är som allra störst är ett slag mot de människor som har det allra svårast i världen.
Vänsterpartiet menar att enprocentsmålet ska värnas. Vi återställer regeringens neddragningar och avvisar att biståndet inte längre ska vara knutet till BNI.
Att regeringen väljer att drastiskt minska antalet kvotflyktingar är anmärkningsvärt. Sverige har alla möjligheter att vara en fristad för människor som flyr krig och förtryck. Vi återställer därmed antalet kvotflyktingar till tidigare nivåer, vilket får påverkan på utgiftsområde 7.
Vänsterpartiet föreslår att anslaget höjs med 7 114 miljoner kronor till följd av att vi värnar enprocentsmålet i biståndet. Vi återställer även antalet kvotflyktingar, vilket innebär en minskning av 71 miljoner kronor på anslaget. Totalt ökar vi anslag 1:1 med 7 043 miljoner kronor.
Vänsterpartiet föreslår att anslaget höjs med 157 miljoner kronor till följd av att värna enprocentsmålet i biståndet.
Vänsterpartiet föreslår att anslaget höjs med 0,7 miljoner kronor till följd av att värna enprocentsmålet i biståndet.
Vänsterpartiet föreslår att anslaget höjs med 17,3 miljoner kronor till följd av att värna enprocentsmålet i biståndet.
Vänsterpartiet föreslår att anslaget höjs med 0,8 miljoner kronor till följd av att värna enprocentsmålet i biståndet.
Vänsterpartiet vill se ett nytt klimatbistånd som ska användas till förebyggande klimatåtgärder som motverkar konsekvenserna av de klimatförändringar vi redan ser. Klimatmålen måste gå före kortsiktiga vinstintressen, och den rika delen av världen måste ta sitt historiska ansvar. Det klimatbistånd vi föreslår ska bestå av nya additionella medel, för att på så vis leva upp till löftet i Parisavtalet om att klimatfinansieringen ska bestå av ytterligare medel utöver redan utlovat bistånd och trappas upp under tre år. Pengarna kan t.ex. användas för omställning till ekologiskt hållbara jordbruk, teknikutveckling eller utbyggnad av förnybar energi. För detta ändamål införs ett nytt anslag som uppgår till 500 miljoner kronor för 2023, 750 miljoner kronor för 2024 och 1 miljard kronor för 2025.
|
Nooshi Dadgostar (V) |
Andrea Andersson Tay (V) |
|
Ida Gabrielsson (V) |
Samuel Gonzalez Westling (V) |
|
Tony Haddou (V) |
Vasiliki Tsouplaki (V) |
|
Jessica Wetterling (V) |
Lotta Johnsson Fornarve (V) |