Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över åtgärderna i utredningen Uppgifter om våld är inget undantag och stärka barnets rättigheter i mål om vårdnad och tillkännager detta för regeringen.
Den föregående regeringen gav i maj 2021 Jämställdhetsmyndigheten ett uppdrag. Detta handlade om att genomföra en kartläggning av hur man tar hänsyn till att den ena föräldern begått övergrepp på den andra föräldern i mål om vårdnad, boende och umgänge. Man skulle även se över hur dessa uppgifter beaktades i domar. Detta ledde till att myndigheten gick igenom 814 domar i sin granskning.
Detta mynnade ut i rapporten med det talande namnet Uppgifter om våld är inget undantag. Våld eller någon annan typ av övergrepp mot en förälder, partner eller barn förekom i 64 % av de mål som granskades i utredningen. Den typ av uppgifter om våld eller andra övergrepp som förekommer mest i målen är uppgifter om våld eller övergrepp som utförs av en förälder mot ett eller flera barn samt våld/övergrepp som utförs av en man mot en kvinna. Kartläggningen visar också att det nästintill uteslutande är kvinnor som tvingas att söka sig till skyddade boenden tillsammans med sina barn.
Dessutom visar denna kartläggning att riskbedömningarna brister, vilket naturligtvis kan få ödesdigra konsekvenser. En riskbedömning gällande våld har gjorts i 69 % av fallen. I flera fall har då inte analysen varit systematisk eller sammanhängande.
Det blir i denna utredning mycket tydligt att domstolarna fokuserar betydligt mycket mer på samarbetssvårigheter än på risken för att barnet utsätts för våld från föräldern. Vissa domstolar har även omformulerat förekomsten av våld till att det handlar om just samarbetssvårigheter. Våld är inte ett uttryck för samarbetssvårigheter – våld är våld och ska betraktas som sådant.
Myndigheten har även haft samtal med barn inom ramen för detta uppdrag. Det som framkommit i dessa är också upprörande och oroande. Att barnrättsperspektivet brister är inte ovanligt och därmed följer en risk att barn kan tvingas att bo med och ha umgänge med en våldsutövande mamma eller pappa.
Utredningen har också visat att domstolen sällan gör en överflyttning av vårdnad eller boende för barn från den ena till den andra föräldern, med grunden att den som lämnat uppgifter om våld inte tillgodoser barnets behov av kontakt med den andra föräldern. Det som är den gemensamma nämnaren för de mål som har granskats är att en risk för våld eller andra typer av övergrepp inte har bedömts eller konstaterats och detta ger följden att det inte går att utesluta att det finns en överhängande risk för att barnen i målen kan ha tvingats att bo med en våldsutövande mamma eller pappa.
Utredningen talar sitt tydliga språk; barns rättigheter i vårdnadstvister behöver verkligen ses över och stärkas ordentligt.
Sanne Lennström (S) |
Ardalan Shekarabi (S) |