I förskolan läggs vid sidan av familjen grunden för våra barns framtid. De normer och värderingar som är gällande i förskolan och hur verksamheten är upplagd utgör en stor del av barnens utgångspunkter för hur de tar sig vidare i livet. Det är därför viktigt att barnens vistelse i förskolan innebär att samhället ger dem bästa tänkbara omsorg, trygghet och stimulans för deras utveckling och lärande.
Det är viktigt att barn ges en reell möjlighet att bli en del av det svenska samhället. Verksamheten ska därför bedrivas på svenska språket. Förskolan ska utöver svenska språket ge barnen del av svensk kultur och svenska värderingar där jämställdhet är centralt. Förskolan ska därför vara helt fri från värderingsstyrd slöja.
Genuspedagogik som den ser ut i dag ska inte användas eftersom den i hög grad är inriktad på utsuddande av könstillhörighetsskillnader. Det förekommer skillnader mellan pojkar och flickor, vilket förskolan ska bejaka. Alla barn ska ha rätt att få vara som de är.
Personalen utgör förebilder för barnen. Det är därför centralt att personalen har erforderliga pedagogiska kunskaper och kan agera professionellt. Det är även av stor vikt att arbetsmiljön är trevlig, att lokalerna är anpassade för verksamheten och att inne- och utemiljöerna är utformade för rätt antal barn.
Den fria leken ska dominera verksamheten inom förskolan. Där tränar barnen social kompetens, samarbete, kreativitet och initiativförmåga. Barnen ska ha en rolig och stimulerande tid i förskolan, men tiden ska samtidigt vara skolförberedande med språklig och motorisk stimulans.
Att förskolebarnen utvecklar sin språkliga förmåga är grundläggande för en lyckad övergång till förskoleklassen. Andra viktiga skolförberedande inslag är att lära sig att lyssna, lära sig empati och att respektera människor och djur. Kreativ verksamhet, enklare räkneövningar och läsning ska vara återkommande inslag i förskolans verksamhet.
Förskolan ska vara fri från politiska ställningstaganden och indoktrinering och ska verka för att barnen lär sig vikten av demokrati, eget tänkande och att få bilda sig sin egen uppfattning.
1. Förskolan ska vara en plats fri från pedagogiska experiment. Förskolan ska därför inte bedriva genuspedagogisk verksamhet som den ser ut i dag. Förskolan ska låta barn få vara barn, dvs. alla barn oavsett kön ska få leka med det som finns tillgängligt. Barn ska inte tvingas in i traditionella könsmönster på samma vis som barn inte ska pressas att undvika könsstereotypa val. Barn ska få utvecklas i den riktning som faller sig naturligt för dem.
Sverigedemokraterna motsätter sig därför dagens genuspedagogik som i hög grad är inriktad på utsuddande av könstillhörighetsskillnader. Pojkar ska inte utmanas att gå utanför könsstereotypa val och exempelvis tvingas leka med dockor mot sin vilja lika lite som flickor ska utmanas att mot sin vilja leka med bilar och actionfigurer. Det förekommer skillnader mellan pojkar och flickor, vilket förskolan ska bejaka.
Alla barn ska få vara som de är och förskolan ska därför inte aktivt verka för att motverka könsmönster utan istället verka för den fria viljan och varje barns rätt att få utvecklas på det vis som faller sig naturligt för dem. Som konkreta exempel anser Sverigedemokraterna att ”snögubbe” inte ska ersättas av ”snöfigur” eller att ”han” eller ”hon” i en barnsång ska bytas ut till ”hen”. Inte heller ska politiska eller andra trender styra förskolepedagogiken. Regeringen borde beakta värdet av att förskolan är fri från pedagogiska experiment i sitt fortsatta arbete.
2. Språket är den enskilt viktigaste faktorn för lyckad integration och det är därför av stor vikt att samtalsspråket i förskolan är svenska. Den vuxna personalen utgör förebilder för barnen. Att tala godkänd svenska ska vara ett krav för att få anställning i svenska förskolor. En nationell språkkravsmodell i svenska ska skapas och certifiering införas för pedagogisk förskolepersonal. Svenska institutet noterar att mycket goda kunskaper i svenska och valideringstest i svenska C1 godtas av Socialstyrelsen för språklig behörighet till yrkeslegitimationer. Skolverket ska ges i uppdrag att samordna kompetenserna från de olika instanserna för språktester som finns i dag. Ett enhetligt, nationellt standardiserat system för språktester och för certifiering enligt nivå C1 ska skapas och implementeras för pedagogisk förskolepersonal. Regeringen borde beakta vikten av det svenska språket i förskolan och överväga att all pedagogisk förskolepersonal ska vara certifierad i svenska språket för att få anställning.
3. Samma krav ska ställas på de personer som har annat språk än svenska som modersmål och som studerat till lärare, förskollärare eller förskolerektor vid studier i Sverige. För att bli legitimerad och ha anställning, och för att ha behörighet att undervisa, ska lärare vara C1-certifierade utan de undantag som i dag tas upp i skollagen och av Skolverket. Förordning 2011:326 om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och andra berörda styrdokument ska ändras enligt förslagets intentioner. Redan befintlig personal som inte uppfyller kraven om kunskaper i svenska språket motsvarande C1 ska erbjudas kompletterande utbildning. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete överväga certifiering i svenska språket för antagning till utbildningar för barnskötare, förskollärare och rektorer.
4. Tidigare studier visade att ett starkt modersmål var viktigt för barns utveckling av sitt andraspråk, men senare forskning har snarare visat att det varken gör från eller till. Förskolans uppdrag om att utveckla barnets modersmål bör därför helt strykas från förskolans läroplan för att ge utrymme för den språkutveckling som bevisligen ger effekt, det vill säga den svenska. Att utveckla sitt modersmål står respektive familj fritt att göra på fritiden och undervisningen bör bekostas av barnets vårdnadshavare framför allmänna skattemedel. Regeringen borde i sitt arbete för en bättre skola överväga en uppdatering av förskolans läroplan där modersmålsundervisningen, de nationella minoritetsspråken undantagna, utmönstras.
5. Med den massiva invandringen till Sverige de senaste decennierna har värderingar och synsätt som inte accepteras i landet fått fotfäste, speciellt i utsatta områden. En påtaglig kulturkrock är exempelvis då kvinnor bär slöja, niqab eller burka. Bruket strider mot den syn på kvinnors och mäns jämställdhet vi under århundraden utvecklat i Sverige. Den värderingsstyrda slöjan innebär motsatsen till jämställdhet eftersom den innebär förtryck mot det kvinnliga könet. I annat fall skulle även pojkar och män använda samma sorts slöja i samma syfte som flickor och kvinnor. Beslöjning strider mot barns och de båda könens lika värde och rättigheter, mot svenska grundläggande värderingar och dessutom mot FN:s barnkonvention. I en hederskultur är vikten av flickors och kvinnors kyskhet central. Små flickor är barn, inte objekt som behöver skyla sig för andras blickar. Kvinnlig personal ska inte bära slöja som innebär signalerande till förskolebarn att kvinnor ska döljas.
Demokrati, jämlikhet och jämställdhet är grundläggande principer i Sverige. Värderingsstyrd könsbunden slöja med syftet att skyla just flickor och kvinnor, står i uppenbar strid med detta. Varken personal eller barn ska bära värderingsstyrd slöja under någon del av förskoledagen. Små flickor ska ges chansen att leva utan de värderingar där kvinnan ses som ofri och osjälvständig och som en ägodel av män. Regeringen borde omfatta ett slöjförbud i sitt arbete mot hedersrelaterat förtryck.
6. Det har återkommande rapporterats om fall där vårdnadshavare bett förskolans personal säkerställa och kontrollera att deras barn använder värderingsstyrd slöja under sin vistelse på förskolan. Personal har vittnat om att man inte har kunnat neka detta på grund av bristande lagstiftning, samt för att undvika konfrontation och konflikt. För att säkerställa dessa flickors rätt att få vara barn, samt ge stöd till personalen att kunna neka denna begäran, behöver lagstiftningen revideras på sådant vis att denna typ av kontroll blir olaglig och därmed inte möjlig att genomföra. Regeringen borde inkludera ett förbud mot klädkontroll i sitt fortsatta arbete mot hedersrelaterat förtryck.
7. Matkvaliteten är oerhört viktig för såväl vuxna som förskolebarn. God matkvalitet påverkar den personliga hälsan, orken och utvecklingen. Valet av råvaror påverkar dessutom miljön och det öppna landskapet. Det bästa är om när- och härodlade råvaror kan användas, att tillagning sker på plats i tillagningskök och halvfabrikat väljs bort. Sverigedemokraterna anser även att det kött som serveras ska vara producerat på ett sätt minst motsvarande svensk djurlagstiftning. På så sätt erhålls en matkvalitet som kan mäta sig med de bästa skolköken i Europa. Måltiderna är en central del i tillvaron på förskolan som innebär samling och social samvaro och möjliggör pedagogiska inslag. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete beakta värdet av god matkvalitet och att köttet som serveras är producerat enligt svensk djurlagstiftning.
8. Ett alternativ till förskolor är pedagogisk omsorg. Trots att denna form av omsorg är ett viktigt alternativ till den traditionella förskolan är den inte uppmärksammad i samma utsträckning som förskolan. En problematik är det professionella dilemmat, eftersom verksamheten oftast drivs i personalens eget hem, samt frågeställningar om huruvida verksamheten verkligen kan beskrivas som pedagogisk. Utgångspunkten ska alltid vara barnets bästa. Alla barn är inte redo att vid exempelvis ett års ålder möta omvärlden i en större barngrupp med begränsad uppmärksamhet. Därför är pedagogisk omsorg vid sidan av förskola eller hemmavistelse ett viktigt alternativ för att upprätthålla valfrihet för varje barn.
Det finns därför behov av att inrätta nationella riktlinjer som tar fasta på jämförbara krav på hur den pedagogiska omsorgen ska bedrivas och verksamheten erbjuda likvärdiga möjligheter oavsett var omsorgen bedrivs. Enligt Skolverket ska förskolans läroplan vara vägledande. Den är alltså inte bindande för pedagogisk omsorg. Skollagen (2010:800) tar i kapitel 25 upp vissa premisser som ska gälla pedagogisk omsorg. Det finns allmänna råd daterade 2012 för pedagogisk omsorg, vilka förmedlas via Skolverket.
Råd är bra, men otillräckliga. Större likvärdiga möjligheter behöver ges. I enlighet med en av slutsatserna i Utredningen om fritidshem och pedagogisk omsorg (U 2018:08) anser Sverigedemokraterna att de allmänna råd som Skolverket ger ska förtydligas och göras om till föreskrifter av närmast berörd myndighet. Valfriheten och mångfalden ska värnas och Sverigedemokraterna motsätter sig ett etableringsstopp för pedagogisk omsorg och menar att framtida verksamhet istället ska ha tydligare regelverk att förhålla sig till. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete överväga nationella riktlinjer för den pedagogiska omsorgen.
9. Sverigedemokraterna anser att pedagogisk omsorg ska vara icke-konfessionell oavsett huvudman eftersom insynen i verksamheten är begränsad. Konfessionell inriktning ska således inte tillåtas inom pedagogisk omsorg. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete överväga ett förbud mot konfessionell inriktning inom pedagogisk omsorg.
10. Sverige har en väl fungerande barnomsorg, men vardagen för den personal som varje dag arbetar för att våra barn ska ha kontinuitet i omsorgen och vara trygga lämnar dock en del övrigt att önska genom ökat antal sjukskrivningar, utbränd personal och hög personalomsättning. Förskolepersonal har gått samman i ”Förskoleupproret” – ett nätverk över hela landet för att tillsammans kämpa för förbättrade villkor, bättre arbetsmiljö och förbättrad arbetssituation. Sverigedemokraterna vill se större fokus och fler insatser avseende personalens förutsättningar.
För att förbättra miljön för både barn och personal måste till exempel ljudvolymen ned och lokalerna vara anpassade till verksamheten genom att ett minimikrav på antal kvadratmeter per barn fastställs. Det pedagogiska uterummet behöver också ses över och tillgång till friyta regleras. I Boverkets vägledning anges ett rimligt mått utifrån antalet barn till 40 kvm friyta per barn i förskolan. Den totala friytan ska helst överstiga 3 000 kvm (drygt en halv fotbollsplan) eftersom forskning visar att en barngrupp kan få svårt att utveckla lek och socialt samspel på ett sätt som tillgodoser deras behov på en gård som är mindre än så. Sverigedemokraterna anser att Boverkets råd och rekommendationer bör fastställas som minimikrav enligt lag. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete beakta kravspecifikationer för förbättrad arbetsmiljö och vistelsemiljö för både barn och personal i förskolan.
11. Att läsa till förskollärare tar i normalfallet ca tre och ett halvt år, vilket motsvarar 210 högskolepoäng. För den som varit barnskötare i minst fem år finns möjligheten att på distans studera med förlängda terminer för att kombinera med arbete och därmed bli utbildad förskollärare på ca två och ett halvt år. Det råder stor brist på förskollärare i Sverige, och att sätta sig i skolbänken i två och ett halvt till tre och ett halvt år för att erhålla en relativt låg lön attraherar inte när andra utbildningar av samma längd resulterar i andra yrken med bättre lön och villkor. Precis som många behöriga lärare väljer att arbeta som annat än just lärare, väljer många personer som vore mycket lämpliga att arbeta som förskollärare ett annat yrke på grund av de långa studierna.
För att göra yrket mer attraktivt föreslår Sverigedemokraterna att man utreder möjligheten till en förkortad förskollärarutbildning som ändå håller samma kvalité. På samma sätt som Linnéuniversitetet i Växjö kan erbjuda en ett år kortare utbildning om du tidigare arbetat som barnskötare i minst fem år, kan ett personligt test och utvärdering av kandidaten konstatera vilka förkunskaper som finns för utformning av en individanpassad utbildning på distans. Med individanpassad studietakt av samma kvalité som den ordinarie kan kandidaten i slutändan erhålla en examen som förskollärare på betydligt kortare tid än tre och ett halvt år. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete överväga en individanpassad förskollärarexamen.
12. Det står mycket tydligt i förskolans styrdokument att alla förskolor ska präglas av demokratiska och jämställda värderingar. Direkta avsteg från dessa styrdokument har dock avslöjats på ett flertal förskolor. Tillsynsansvaret måste flyttas från kommunerna till Skolinspektionen för förskolor med konfessionell inriktning. Det behöver även införas ett stopp för nyetablering av förskolor med konfessionell inriktning till dess Skolinspektionen har övertagit granskningen och fått rutin på rigorös kontroll genom företrädesvis oanmälda besök. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete överväga att flytta tillsynsansvaret för förskolor med konfessionell inriktning till Skolinspektionen.
13. I början av 2020 drabbades Sverige och världen av pandemi p.g.a. covidvirus. Samtidigt som Folkhälsomyndigheten uppmanade till distansering och att stanna hemma vid minsta symptom var landets förskolor fortsatt tvingade att ta emot barn minst 15 timmar per vecka i enlighet med rådande lagstiftning. Sverigedemokraterna föreslår att rätten till förskola om 15 timmar per vecka för barn vars vårdnadshavare är arbetssökande eller föräldralediga, vilket regleras i skollagen 8 kap. 6 §, tillfälligt och på initiativ av huvudmannen inte ska kunna tillämpas under en tid. Ett dylikt beslut ska kunna gälla så länge som allmän smittspridning råder enligt Folkhälsomyndigheten och/eller så länge som Arbetsförmedlingen har paus för aktivitetsrapportering för arbetssökande och bedriver utbildning och andra gruppaktiviteter på distans. Detta innebär att friska barn, som normalt vistas på förskolan upp till 15 timmar per vecka (eller mer i de fall huvudmannen lokalt beslutat om längre vistelsetid) till vårdnadshavare som är arbetssökande eller föräldralediga, istället stannar hemma, vilket innebär ett minskat tryck på barnomsorgen och en minskad risk för smittspridning. Undantag gäller som vanligt för exempelvis barn med speciella behov, vårdnadshavare med funktionsvariation med mera i samråd med huvudmannen. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete beakta undantag från rätten till förskola vid extraordinära händelser.
14. Tidöavtalet omfattar översyn av sekretessreglerna för att möjliggöra informationsbyte mellan skola, polis och socialtjänst. Sverigedemokraterna anser att det även är av stor vikt att grundskolan ska få ta del av de orosanmälningar som upprättas under barnets tid i förskolan så att mottagande grundskola kan stötta och säkerställa barnets trygghet. Som regelverket är utformat i dag så erhåller den mottagande grundskolan inte nödvändigt underlag, vilket kraftigt försvårar arbetet med att säkerställa tryggheten för de mest utsatta barnen. Av denna anledning behöver regelverket för orosanmälningar revideras på sådant vis att informationsutbyte om orosanmälningar möjliggörs mellan förskola och grundskola eller vid byte av förskola eller huvudman. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete beakta informationsutbyte av orosanmälningar.
15. Riksdagen beslutade våren 2021 att registerutdrag vid anställning inom skolväsendet endast ska visas upp och sedan noteras som klanderfritt. Sverigedemokraterna anser i likhet med Skolverket att begäran om inlämnat registerutdrag är en viktig del av skolans säkerhetsarbete och att barnperspektivet väger tyngst i denna fråga. Det är av stor vikt att det finns en väldokumenterad historik för uppföljning om någon oegentlighet uppstår. Den mänskliga faktorn öppnar för fusk och personliga bedömningar i en fråga som kan vara av avgörande betydelse för enskilda elevers väl och ve. Av denna anledning anser Sverigedemokraterna att de tidigare reglerna för inlämnande av registerutdrag ska återinföras. Registerutdragen bör även förnyas årligen precis som i annan verksamhet som rör barn. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete överväga inlämnade och årligen förnyade registerutdrag.
16. Bestämmelserna i skollagen om registerkontroll bör utvidgas till att även omfatta chaufförer som transporterar barn kopplat till förskolans verksamhet. Vi menar att en obligatorisk registerkontroll för chaufförer som anlitas av förskolan skulle minska risken för att någon som tidigare dömts för exempelvis sexualbrott kommer i kontakt med barnen. Därmed skulle skyddet stärkas ytterligare för barn i förskolan. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete överväga utvidgad registerkontroll.
17. Den svenska förskolan lider likt många andra verksamheter av problem med den organisatoriska tystnaden. Offentliganställda ska känna trygghet i att delge viktig och relevant information till de lokala beslutsfattarna och snarare premieras för denna insats. Sverigedemokraterna anser att krafttag behöver tas för att motverka den rådande tystnadskulturen inom den svenska förskolan. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete överväga krafttag mot tystnadskulturen.
18. Utvecklingen i förskolan befinner sig i otakt med de allt högre ambitionerna samtidigt som allt färre i personalen är utbildade för sitt arbete och arbetssituationen blir allt mer pressad. I enlighet med flertalet forskare och pedagoger anser Sverigedemokraterna att det – mer än 50 år efter den historiska Barnstugeutredningen – är hög tid att tillsätta en utredning om den svenska förskolan med uppdraget att göra en grundläggande genomgång av önskvärda och faktiska förutsättningar för en förskola värd namnet över hela landet. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete överväga att tillsätta en utredning om förskolan.
|
Patrick Reslow (SD) |
Robert Stenkvist (SD) |
|
Jörgen Grubb (SD) |
Anders Alftberg (SD) |