|
Trafikutskottets betänkande
|
Åtgärder för att förhindra illegal handel via post
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om ändringar i tystnadsplikten i syfte att underlätta för brottsbekämpande myndigheter att förhindra illegal handel via post. Tystnadsplikten för uppgifter om viss kontroll av försändelser föreslås även omfatta verksamheten hos alla befordringsföretag, dvs. även de företag som endast befordrar paket. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 2 januari 2023.
Behandlade förslag
Proposition 2021/22:259 Åtgärder för att förhindra illegal handel via post.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Åtgärder för att förhindra illegal handel via post
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Regeringens lagförslag |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i postlagen (2010:1045).
2. lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen.
3. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
4. lag om ändring i tullagen (2016:253).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:259 punkterna 1–4.
Stockholm den 25 oktober 2022
På trafikutskottets vägnar
Ulrika Heie
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ulrika Heie (C), Thomas Morell (SD), Gunilla Svantorp (S), Maria Stockhaus (M), Mattias Ottosson (S), Åsa Karlsson (S), Sten Bergheden (M), Kadir Kasirga (S), Helena Gellerman (L), Carina Ödebrink (S), Ann-Sofie Lifvenhage (M), Linda Westerlund Snecker (V), Magnus Oscarsson (KD), Oskar Svärd (M), Johanna Rantsi (M), Patrik Jönsson (SD) och Emma Berginger (MP).
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2021/22:259 Åtgärder för att förhindra illegal handel via post. Inga följdmotioner har väckts med anledning av propositionen. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslår regeringen ändringar i tystnadsplikten i syfte att underlätta för brottsbekämpande myndigheter att förhindra illegal handel via post. Den som arbetar i postverksamhet ges möjlighet att på eget initiativ bryta tystnadsplikten och lämna uppgifter som gäller misstanke om brott till en brottsbekämpande myndighet, om fängelse är föreskrivet för brottet. Möjligheten för brottsbekämpande myndigheter att begära ut uppgifter som omfattas av tystnadsplikten utökas till att omfatta brott för vilka det är föreskrivet fängelse i ett år eller mer och brottslig verksamhet som innefattar ett sådant brott. Post- och telestyrelsen (PTS) ges större möjligheter att lämna uppgifter om misstänkta brott till brottsbekämpande myndigheter.
Regeringen anser att tystnadsplikten även ska omfatta uppgifter som gäller att undersöka, öppna, granska eller hålla kvar försändelser enligt lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott. Regeringen föreslår därför att tystnadsplikten för uppgifter om viss kontroll av försändelser ska omfatta verksamheten hos alla befordringsföretag, dvs. även företag som endast befordrar paket.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 2 januari 2023.
Åtgärder för att förhindra illegal handel via post
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag om ändringar i tystnadsplikten för att underlätta för brottsbekämpande myndigheter att förhindra illegal handel via post.
Bakgrund
Sedan början av 2000-talet har handeln över internet utvecklats, och regeringen uppger att möjligheterna att på så sätt köpa narkotika och andra missbrukssubstanser har ökat. Regeringen konstaterar att en stor del av den svenska narkotikaförsäljningen på internet sker via svenska webbplatser och alltså inte är gränsöverskridande utan transporteras i det nationella postflödet. Polismyndigheten uppskattar att upp till 1 miljon försändelser med narkotika skickas med posten varje år. Den ökade nätförsäljningen medför enligt regeringen att mer narkotika och andra missbrukssubstanser distribueras i det nationella postflödet. Regeringen konstaterar att det främst är brevtjänster som används för dessa leveranser, vilket troligen beror på att paket generellt sett är spårbara och att risken för att upptäckas därmed är större.
Regeringen uppmärksammar vidare att narkotika bara utgör en del av den handel med illegala eller farliga varor där varorna distribueras via post. Dopningsmedel och prekursorer för framställning av narkotika är exempel på andra olagliga varor. Regeringen konstaterar också att det förekommer att läkemedel som inte är narkotikaklassade säljs via internet av någon som inte har tillstånd att göra så. Andra exempel på varor som förekommer i postflödet är illegala vapen, explosiva varor och förfalskade id-handlingar.
Regeringen konstaterar vidare att tystnadsplikten hindrar personal i postverksamhet från att på eget initiativ lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter om brev med misstänkt olagligt innehåll eller om enskildas förbindelser med postverksamheten när det gäller befordran av sådana brev. Den nuvarande regleringen är därför enligt regeringen inte tillräckligt effektiv för att förhindra att narkotika och andra illegala varor sprids i postflödet. Regeringen påpekar att om de brottsbekämpande myndigheterna skulle få vetskap om fler misstänkta försändelser och misstänkta beteenden, skulle det i förlängningen kunna påverka förutsättningarna för den organiserade brottsligheten. Att göra brott mer riskabla och svårare att utföra kan minska sannolikheten för att de begås.
Propositionen
Regeringens lagförslag
Regeringen föreslår en utökad tystnadsplikt. Tystnadsplikt om användandet av olika typer av tvångsmedlet postkontroll ska enligt regeringen gälla för alla som i ett befordringsföretag får del av eller tillgång till en uppgift om sådant användande. Tystnadsplikten ska enligt regeringen även omfatta en uppgift som gäller att undersöka, öppna, granska eller hålla kvar försändelser enligt lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott. Regeringen framför vidare att tystnadsplikten enligt den lagen även ska inskränka rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Regeringen konstaterar att tystnadsplikten för andra än dem som bedriver postverksamhet för närvarande regleras i andra författningar än postlagen. Regeringen anser dock att det är mer ändamålsenligt med enhetliga och sammanhängande regler om tystnadsplikt på området för postkontroller. Eftersom postlagen redan innehåller bestämmelser om tystnadsplikt för uppgifter om olika former av postkontroller är det enligt regeringens uppfattning lämpligt att samla regleringen där, vilket skulle innebära att reglerna i tullagen och inregränslagen om postkontroller i kurirföretag kan upphävas.
Regeringen föreslår vidare att den som i postverksamhet har fått del av eller tillgång till en uppgift som omfattas av tystnadsplikt ska få lämna en sådan uppgift som gäller en misstanke om brott till Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Tullverket, Åklagarmyndigheten eller någon annan myndighet som ska ingripa mot brottet, om fängelse är föreskrivet för brottet. Regeringen uppger att den nuvarande lagstiftningen om tystnadsplikt bygger på att innehållet i brev, liksom andra uppgifter som rör breven, har ett högt skyddsvärde från integritetssynpunkt. Det starka skyddet för enskildas korrespondens bör dock enligt regeringen vägas mot andra enskilda och allmänna intressen. Skyddet för den personliga integriteten bör främst vägas mot intresset av en effektiv brottsbekämpning. Regeringen anser att det främsta sättet att angripa verksamheten är genom distributionen av de olagliga varorna, eftersom kontakter mellan säljare och köpare ofta sker via olika anonymiseringstjänster och betalningen i många fall görs i kryptovaluta. Tillgång till information om misstänkta försändelser kan därför i många fall vara en förutsättning för att utredningar om misstänkt brottslighet där olagliga varor säljs via internet ska kunna inledas eller föras framåt. Det är därför enligt regeringen önskvärt att misstänkta försändelser upptäcks tidigt i distributionskedjan, t.ex. redan på sorteringsterminalerna. Regeringen påpekar även att det finns ett starkt intresse av att personal i postverksamheten inte ska behöva hantera illegala och eventuellt farliga varor.
Regeringen föreslår även att den som bedriver postverksamhet på begäran ska lämna uppgifter som gäller misstanke om brott till en brottsbekämpande myndighet som ska ingripa mot brottet, om det för brottet är föreskrivet fängelse i ett år eller mer. Detsamma ska gälla för uppgifter för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet, om den verksamheten innefattar ett sådant brott.
Regeringen föreslår avslutningsvis att Post- och telestyrelsen (PTS) ska ha möjlighet att lämna uppgifter som angår misstanke om brott, om fängelse är föreskrivet för brottet och brottet kan antas föranleda någon annan påföljd än böter. Regeringen understryker dock att PTS inte bör få möjlighet att undersöka obeställbara brev och ta del av skriftliga meddelanden i högre utsträckning än i dag. Om det däremot i samband med undersökningen upptäcks t.ex. misstänkt narkotika eller dopningsmedel eller ett misstänkt olagligt vapen, är det enligt regeringen inte rimligt att PTS ska behöva hantera försändelsen utan möjlighet att kontakta brottsbekämpande myndigheter. Regeringen framför att om PTS får möjlighet att lämna ut uppgifter under de förutsättningar som gäller enligt 10 kap. 24 § OSL, kan myndigheten lämna ut uppgifter som avser t.ex. misstänkt begångna narkotikabrott, dopningsbrott och vapenbrott till polis eller åklagare.
Konsekvenser
Förslagen bedöms enligt regeringen ge ökade möjligheter för de brottsbekämpande myndigheterna att bekämpa handeln med narkotika och andra illegala varor som skickas via post. Regeringens förhoppning är att förslagen kommer att bidra till att bekämpa kriminaliteten och därmed medverka till ett tryggare samhälle.
Regeringen uppger att konsekvenserna för enskildas personliga integritet är begränsade och proportionerliga och att de bedöms acceptabla i förhållande till samhällsintresset av att bekämpa brott. I sammanhanget påpekar regeringen att förslaget inte innebär att personalen inom postverksamheten får rätt att öppna eller läsa brev utan endast medför att personalen inom postverksamheten får en möjlighet att vid misstanke om brott anmäla det till en brottsbekämpande myndighet.
Regeringen bedömer att förslagen kommer att innebära en viss ökad administrativ börda för berörda företag och myndigheter då interna arbetsrutiner och informationsinsatser behöver utarbetas. Regeringen bedömer dock inte att företagens kostnader kommer att vara betungande. Det finns för närvarande omkring 30 företag som har tillstånd att bedriva inrikes brevbefordran i landet, varav Postnord är det absolut största företaget med nästan 80 procent av marknaden för utdelade brev. Citymail, som är det näst största företaget på brevmarknaden, beräknas inte påverkas av förslagen bl.a. till följd av att de bara befordrar försändelser från företag eller organisationer och inte från privatpersoner. Regeringen påpekar även att särskild hänsyn har tagits till små företag genom att regleringen om utlämnande av uppgifter har utformats som en möjlighet och inte en skyldighet att lämna uppgifter. Eftersom förslagen om utökad tystnadsplikt omfattar samtliga berörda befordringsföretag bedömer regeringen att företagens konkurrensförmåga inte påverkas.
Myndigheternas kostnader kan enligt regeringens bedömning hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Det gäller även PTS tillkommande tillsynsansvar.
Avslutningsvis konstaterar regeringen att förslagen inte bedöms ha några konsekvenser för miljön, den kommunala självstyrelsen, jämställdheten mellan kvinnor och män eller möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.
Ikraftträdande
Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 2 januari 2023. Tidpunkten bedöms enligt regeringen ge berörda aktörer tillräckligt med tid för att införa nya rutiner och genomföra eventuella utbildningsinsatser. Regeringen anser inte att det behövs några övergångsbestämmelser.
Tidigare riksdagsbehandling
Utskottet har tidigare behandlat yrkanden om att ändra postlagen i syfte att minska smugglingen av droger, senast i betänkande 2021/22:TU6. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå yrkandet med hänvisning till att regeringen hade aviserat att den skulle lägga fram en proposition om åtgärder för att förhindra illegal handel via post. Riksdagen biföll utskottets förslag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet kan inledningsvis konstatera att det är angeläget att åtgärder vidtas för att bekämpa den organiserade brottsligheten. Utskottet delar regeringens uppfattning att det bör vara möjligt att bryta tystnadsplikten vid kontakter med brottsbekämpande myndigheter för att förhindra illegal handel via post och därigenom uppnå en mer effektiv och uthållig brottsbekämpning. Utskottet konstaterar i sammanhanget att den snabba utvecklingen av alternativa kommunikationssätt och digitala tjänster har inneburit att det fysiska brevet förlorat sin framskjutna ställning som förmedlare av meddelanden, samtidigt som postförsändelser används i större utsträckning för distribution av varor. Med hänsyn till de förändrade kommunikationsvanorna anser utskottet, i likhet med regeringen, att integritetsintresset inte väger lika tungt som när reglerna infördes och det är därför motiverat att regeringen gör en annan intresseavvägning än den som gjordes tidigare. Utskottet anser sammanfattningsvis att regeringens lagförslag är ändamålsenligt utformade och att de bör antas av riksdagen.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2021/22:259 Åtgärder för att förhindra illegal handel via post:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i postlagen (2010:1045).
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i tullagen (2016:253).
Bilaga 2
