Socialutskottets betänkande

2022/23:SoU10

Genomförande av tillgänglighetsdirektivet

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till en ny lag om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet. Lagen genomför ett EU-direktiv om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster.

Lagen innebär att vissa produkter och tjänster ska uppfylla vissa krav på tillgänglighet. De produkter som omfattas är datormaskinvarusystem med generella användningsområden, terminalutrustning med interaktiv datorkapacitet som används vid elektronisk kommunikation eller för åtkomst till audiovisuella medietjänster, läsplattor och självbetjäningsautomater. De tjänster som omfattas är tjänster som tillhandahålls konsumenter och avser elektroniska kommunikationstjänster, e-handelstjänster, banktjänster, e‑böcker, tjänster som ger åtkomst till audiovisuella medietjänster samt vissa passagerartransporttjänster. Lagen innehåller bestämmelser om CE-märkning, marknadskontroll och tillsyn.

Lagen syftar till att undanröja hinder på den inre marknaden genom att öka tillgängligheten till produkter och tjänster, framför allt för personer med funktionsnedsättning.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 28 juni 2025.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.

I betänkandet finns tolv reservationer (SD, V, C, MP).

Behandlade förslag

Proposition 2022/23:42 Genomförande av tillgänglighetsdirektivet.

13 yrkanden i följdmotioner.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Inledning

Regeringens lagförslag

Utskottets ställningstagande

Framtida utformning av lagstiftningen

Socialutskottets ställningstagande

Reservationer

1.Lagens namn, punkt 2 (C, MP)

2.Lagens namn, punkt 2 (V)

3.Behov av en utredning om grundlagsändring, punkt 3 (V)

4.Behov av en utredning om grundlagsändring, punkt 3 (C)

5.Behov av en utredning om grundlagsändring, punkt 3 (MP)

6.Nödkommunikation, punkt 4 (C)

7.Införlivande, punkt 5 (V)

8.Införlivande, punkt 5 (C)

9.Införlivande, punkt 5 (MP)

10.Bruksanvisningar och säkerhetsföreskrifter, punkt 6 (C)

11.Faktisk tillgång till digitala tjänster, punkt 7 (C)

12.Uppföljning, punkt 8 (SD)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Bilaga 3
Konstitutionsutskottets yttrande 2022/23:KU1y

Bilaga 4
Trafikutskottets yttrande 2022/23:TU2y

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Regeringens lagförslag

1.	Regeringens lagförslag

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:42.

Framtida utformning av lagstiftningen

2.	Lagens namn

Riksdagen avslår motionerna

2022/23:2314 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 1,

2022/23:2317 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 1 och

2022/23:2319 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1.

Reservation 1 (C, MP)

Reservation 2 (V)

3.	Behov av en utredning om grundlagsändring

Riksdagen avslår motionerna

2022/23:2314 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 3,

2022/23:2317 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 6 och

2022/23:2319 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 3.

Reservation 3 (V)

Reservation 4 (C)

Reservation 5 (MP)

4.	Nödkommunikation

Riksdagen avslår motion

2022/23:2317 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 4.

Reservation 6 (C)

5.	Införlivande

Riksdagen avslår motionerna

2022/23:2314 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 2,

2022/23:2317 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 3 och

2022/23:2319 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2.

Reservation 7 (V)

Reservation 8 (C)

Reservation 9 (MP)

6.	Bruksanvisningar och säkerhetsföreskrifter

Riksdagen avslår motion

2022/23:2317 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 2.

Reservation 10 (C)

7.	Faktisk tillgång till digitala tjänster

Riksdagen avslår motion

2022/23:2317 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 5.

Reservation 11 (C)

8.	Uppföljning

Riksdagen avslår motion

2022/23:2316 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD).

Reservation 12 (SD)

Stockholm den 25 april 2023

På socialutskottets vägnar

Christian Carlsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Christian Carlsson (KD), Fredrik Lundh Sammeli (S), Johan Hultberg (M), Carina Ståhl Herrstedt (SD), Mikael Dahlqvist (S), Jesper Skalberg Karlsson (M), Anna Vikström (S), Anna-Lena Blomkvist (SD), Malin Höglund (M), Karin Rågsjö (V), Anders W Jonsson (C), Johnny Svedin (SD), Ulrika Westerlund (MP), Lina Nordquist (L), Carita Boulwén (SD), Karin Sundin (S) och Dzenan Cisija (S).

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2022/23:42 Genomförande av tillgänglighetsdirektivet och 13 yrkanden i följdmotioner. Regeringens förslag till riksdagsbeslut och förslagen i motionerna finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Socialutskottet har gett konstitutionsutskottet och trafikutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen och följdmotioner i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde. Yttrandena finns i bilagorna 3 och 4.

Utskottets överväganden

Inledning

Betänkandet är disponerat så att utskottet inleder med att behandla regeringens lagförslag. Därefter behandlas motioner som innehåller förslag på tillkännagivanden till regeringen.

Regeringens lagförslag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet som innebär att vissa produkter och tjänster ska uppfylla vissa krav på tillgänglighet.

Propositionen

En ny lag om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet

Regeringen föreslår att Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 av den 17 april 2019 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (tillgänglighetsdirektivet) ska genomföras genom en ny lag om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet. Lagens syfte är att undanröja och motverka hinder för en effektiv konkurrens i fråga om de produkter och tjänster som omfattas av lagen och att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet.

Produkter som omfattas

Enligt regeringens förslag ska följande produkter omfattas av den nya lagen:

1. datormaskinvarusystem med generella användningsområden avsedda för konsumenter och operativsystem till maskinvarusystemen
2. betalningsterminaler
3. kontantautomater, biljettförsäljningsautomater och incheckningsautomater som är avsedda för tillhandahållande av sådana tjänster som omfattas av lagen
4. interaktiva självbetjäningsterminaler som tillhandahåller information, med undantag för terminaler som har monterats som integrerade delar av fordon, luftfartyg, fartyg eller rullande materiel, och som är avsedda för tillhandahållande av sådana tjänster som omfattas av lagen
5. terminalutrustning för konsumentbruk med interaktiv datorkapacitet som används för elektroniska kommunikationstjänster
6. terminalutrustning för konsumentbruk med interaktiv datorkapacitet som används för åtkomst till audiovisuella medietjänster
7. läsplattor.

Tjänster som omfattas

Enligt regeringens förslag ska följande tjänster avsedda för konsumenter omfattas av den nya lagen:

1. elektroniska kommunikationstjänster, med undantag för överföringstjänster som används för tillhandahållande av maskin‑till‑maskin‑tjänster
2. tjänster som ger åtkomst till audiovisuella medietjänster
3. vissa inslag i passagerartransporttjänster med buss, fartyg, luftfartyg eller tåg
4. banktjänster för konsumenter
5. tillhandahållande av e-böcker
6. e-handelstjänster.

Tillgänglighetskrav

Regeringen föreslår att produkter och tjänster som omfattas av lagen ska få släppas ut på marknaden respektive tillhandahållas endast om de

1. uppfyller krav på tillgänglighet avseende information, användargränssnitt eller funktionell utformning (tillgänglighetskrav)
2. uppfyller krav på tillgänglighet enligt direkt tillämpliga rättsakter som har meddelats med stöd av tillgänglighetsdirektivet
3. i övrigt uppfyller vissa formella krav enligt den nya lagen eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om tillgänglighetskraven.

Produkter och tjänster som helt eller delvis överensstämmer med en harmoniserad standard eller med tekniska specifikationer ska förutsättas överensstämma med tillgänglighetskraven i den utsträckning kraven framgår av standarden eller specifikationen.

Övriga bestämmelser

Lagförslaget innehåller också bestämmelser om CE-märkning, marknadskontroll och tillsyn.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringen föreslår att den nya lagen ska träda i kraft den 28 juni 2025.

Lagen ska inte tillämpas på innehåll på webbplatser och mobila applikationer som avser

– förinspelade tidsberoende medier eller filformat för dokument där innehållet har offentliggjorts före ikraftträdandet

– innehåll som kan klassificeras som arkiv och som inte har uppdaterats eller redigerats efter ikraftträdandet.

En tjänsteleverantör får fortsätta att tillhandahålla sina tjänster med hjälp av produkter som före ikraftträdandet lagligen användes av tjänsteleverantören för att tillhandahålla liknande tjänster, dock längst t.o.m. den 27 juni 2030.

En tjänsteleverantör som vid tidpunkten för lagens ikraftträdande tillhandahåller tjänster enligt ett avtal som har ingåtts före ikraftträdandet får fortsätta att tillhandahålla tjänsterna till dess att avtalstiden löper ut, dock längst t.o.m. den 27 juni 2030, även om tjänsterna i fråga inte får tillhandahållas på marknaden.

Självbetjäningsterminaler som före ikraftträdandet lagligen användes av tjänsteleverantörer för tillhandahållande av tjänster får fortsätta att användas vid tillhandahållande av liknande tjänster under en period av 20 år efter det att terminalerna togs i bruk.

Utskottets ställningstagande

Det har inte väckts någon motion som går emot att riksdagen nu antar regeringens lagförslag. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag.

Framtida utformning av lagstiftningen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. lagens namn, behov av en utredning om grundlagsändring och nödkommunikation.

Jämför reservation 1 (C, MP), 2 (V), 3 (V), 4 (C), 5 (MP), 6 (C), 7 (V), 8 (C), 9 (MP), 10 (C), 11 (C) och 12 (SD).

Propositionen

Lagens namn

Som framgår ovan föreslår regeringen att Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 av den 17 april 2019 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (tillgänglighetsdirektivet) ska genomföras genom en ny lag om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet.

Regeringen anför att Utredningen om genomförandet av tillgänglighetsdirektivet (S 2020:05) har föreslagit att namnet på den nya lagen ska vara ”lag om digital tillgänglighet för produkter och tjänster”. Regeringen anför vidare att namnet på en författning ska återspegla innehållet i författningen så långt det är möjligt. Lagen reglerar i huvudsak digital tillgänglighet till såväl produkter som tjänster. Det finns dock vissa inslag som omfattas av lagen som inte innebär att tillgängligheten är digital. Även om de flesta kraven på produkter och tjänster i tillgänglighetsdirektivet avser digital tillgänglighet, anser regeringen att ordet ”digital” i lagens namn bör strykas. För att inte namnet ska uppfattas som alltför brett bör det dock enligt regeringen framgå att det endast är vissa produkter och tjänster som omfattas av lagen. I lagrådsremissen föreslås lagens namn vara lagen om tillgänglighet till vissa produkter och tjänster. Det namnet har Lagrådet synpunkter på. Regeringen delar Lagrådets synpunkt om att det språkligt är bättre att namnet på lagen är ”lag om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet”.

Lagens förhållande till tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen

Regeringen gör inledningsvis bedömningen att det saknas behov av en uttrycklig bestämmelse som upplyser om att bestämmelserna i den nya lagen inte ska tillämpas i den utsträckning en tillämpning av dessa skulle strida mot bestämmelserna om tryck- och yttrandefrihet i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.

Finns ett behov av ytterligare utredning?

Regeringen anför att flera remissinstanser har framfört att det finns ett behov av att utreda frågan om behovet av grundlagsändringar. Det finns tjänster som omfattas av tillgänglighetsdirektivets tillämpningsområde som kan komma att tillhandahållas i Sverige i former som innebär att tillhandahållandet omfattas av mediegrundlagarnas tillämpningsområde. På yttrandefrihetsgrundlagens område gäller som utgångspunkt etableringsfrihet för sändningar genom tråd (3 kap. 1 §). Etableringsfriheten innefattar både en rätt för programföretag att sända egna program genom tråd och en rätt för andra, nätinnehavare och operatörer, att sända andras program genom tråd. För sändningar på annat sätt än genom tråd gäller inte etableringsfrihet. I sådana fall gäller i stället vad som föreskrivs i lag om tillstånd och villkor att sända (3 kap. 3 §). Bestämmelserna i yttrandefrihetsgrundlagen om sändningar av program tillämpas enligt den s.k. databasregeln också på tillhandahållanden ur databaser om vissa förutsättningar är uppfyllda. Etableringsfriheten innebär att det i annan författning bara får ställas upp sådana krav som har stöd i yttrandefrihetsgrundlagen. Etableringsfriheten begränsas bl.a. genom de möjligheter som ges enligt yttrandefrihetsgrundlagen att ställa krav på vidaresändning av vissa program och på att göra program tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Räckvidden av dessa undantag begränsas dock bl.a. av inskränkningar i fråga om vilka typer av program som kraven kan göras gällande för, exempelvis för public service-företagens programutbud men inte andra aktörers sändningar genom tråd.

Regeringen anför vidare att tillgänglighetsdirektivet omfattar böcker som görs tillgängliga i digital form i form av text. Ljudböcker omfattas däremot inte av direktivet. Eftersom e-böcker i mycket stor utsträckning för närvarande kan antas omfattas av det skydd för yttrandefriheten som ges genom mediegrundlagarna kommer direktivets krav följaktligen inte att fullt ut kunna genomföras för sådana e-böcker. Enligt regeringen kan det, som utredningen och flera remissinstanser pekar på, finnas anledning att överväga om mediegrundlagarna bör ändras för att möjliggöra att ytterligare krav på tillgänglighet ska kunna ställas vid tillhandahållande av e-böcker.

Det förefaller vidare enligt regeringen inte vara helt givet att man med stöd av de undantag i etableringsfriheten som redan finns i 3 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen genom vanlig lag närmare kan specificera hur en elektronisk programguide eller andra liknande tjänster ska vara utformade för att vara tillgängliga. Det går å andra sidan inte heller att utesluta att det i delegationsbestämmelsen i 3 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen lämnas visst utrymme för detaljreglering som sker uteslutande för att uppnå själva syftet med tillgänglighetskravet. Det kan mot bakgrund av direktivets krav även finnas anledning att utreda om det finns behov av att utvidga vidaresändningsplikten när det gäller tillgänglighetstjänster med anknytning till program som sänds av andra än public service-bolagen.

Det kan också enligt regeringen finnas skäl att utreda frågan om huruvida det finns behov av att begränsa etableringsfriheten i förhållande till tillhandahållare av e‑handelstjänster.

Regeringen anför också att den nya lagen inte ska tillämpas för de tjänster som omfattas av grundlagsskydd enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Det förhållandet att bestämmelser i vanlig lag inte får tillämpas om de strider mot bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen är en konsekvens av principen om normhierarki, dvs. att grundlagarna har företräde framför vanlig lag.

Av propositionen framgår även att Lagrådet, som konstaterar att de nu aktuella kraven på dem som tillhandahåller de nämnda tjänsterna kan utgöra en begränsning i tryck- och yttrandefriheten, anser att det inte är lämpligt att utforma den nya lagen på ett sådant sätt att domstolar och myndigheter behöver utföra normprövning vid tillämpning av lagen. Lagrådet kan inte tillstyrka att lagen utformas på detta sätt. En lösning skulle enligt Lagrådet kunna vara att undanta tillämpningen av de ifrågasatta bestämmelserna genom en reglering i form av ikraftträdande- och övergångsbestämmelser i avvaktan på en översyn av grundlagsbestämmelserna. Enligt regeringens uppfattning framstår en sådan lösning dock som mindre lämplig. En lagbestämmelse som övergångsvis ges en utformning som Lagrådet är inne på skulle i praktiken innebära att lagstiftaren föregriper både initiativ och förslag till grundlagsändring men också grundlagsstiftarens beslut om sådan ändring.

Regeringen kan dessutom konstatera att det ingår som en naturlig del i rättstillämparens uppdrag att pröva hur normer förhåller sig till varandra och att, i de fall det finns en reell konflikt mellan normer, ta ställning till vilken norm som ska ges företräde. Regeringen gör sammantaget bedömningen att det mest ändamålsenliga i nuläget är att överlämna frågan till rättstillämpningen.

I lagen bör det inte införas någon upplysningsbestämmelse

Regeringen bedömer att övervägande skäl talar emot att i den nya lagen ta in en upplysningsbestämmelse som hänvisar till mediegrundlagarna. För berörda aktörer får det antas stå klart att den nya lagen bara kan tillämpas om utrymme ges för det genom de undantag som medges i etableringsfriheten enligt grundlagarna.

Nödkommunikation

Regeringen gör bedömningen att kraven i tillgänglighetsdirektivet som ställs på tillgänglighet till nödkommunikation för personer med funktionsnedsättning bör tillgodoses inom ramen för avtalsskrivning (alarmeringsavtalet) mellan staten och SOS Alarm Sverige AB (SOS Alarm).

SOS Alarm ägs till hälften av staten och till hälften av Sveriges Kommuner och Regioner. SOS Alarms samhällsuppdrag regleras i ett avtal (alarmeringsavtalet) mellan staten och bolaget. Det första alarmeringsavtalet tecknades 1994 och har sedan dess reviderats några gånger. Över tid har avtalet kompletterats med olika bilagor för t.ex. informationsnumret 113 13 för större eller extraordinära händelser. Nuvarande avtal löper från januari 2021 och gäller tills vidare. Alarmeringsavtalet innebär bl.a. att SOS Alarm ska ansvara för det nationella nödnumret 112 och att funktionen 112 kan ta emot nödkommunikation via sms från personer med funktionsnedsättning i fråga om tal eller hörsel, eller andra motsvarande totalkonversationstjänster förutsatt att förregistrering har skett. Personer med funktionsnedsättning kan nå SOS Alarm även via texttelefoni. Tjänsten 112 via texttelefoni är tillgänglig från fasta texttelefoner. Tjänsterna är tillgängliga dygnet runt utan avbrott på samma sätt som vanliga nödsamtal till 112. Slutanvändare från andra medlemsstater som använder sin mobiltelefon genom internationell roaming i Sverige kan på samma villkor som svenska användare få tillgång till tjänsten sms till 112. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap är tillsynsmyndighet och bedriver tillsyn över att SOS Alarm uppfyller avtalsvillkoren. Detta inbegriper även villkoret om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Det är möjligt för enskilda att vända sig till myndigheten med synpunkter på tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning.

Det nuvarande alarmeringsavtalet uppfyller inte tillgänglighetsdirektivets krav på att samtal och sms ska kunna tas emot utan förhandsregistrering. Regeringen delar inte vissa remissinstansers uppfattning att bestämmelserna ska tas in i lag. I Sverige finns en fungerande ordning för nödkommunikation genom en avtalslösning och dessutom finns en utsedd tillsynsmyndighet som det är möjligt för enskilda att framställa klagomål till. Artikel 2.3 i tillgänglighetsdirektivet kan därför enligt regeringen genomföras i denna del genom att avtalet mellan staten och SOS Alarm AB omförhandlas så att tjänsterna ska uppfylla tillgänglighetsdirektivets krav.

Skyldigheten för ekonomiska aktörer som hanterar produkter att kontrollera produkten

Regeringen föreslår bl.a. att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om förfarandet för bedömning av produkters överensstämmelse och rutiner i samband med serietillverkning, tillverkarens skyldigheter och ansvar i fråga om EU-försäkran och CE-märkning, innehåll, placering och utformning av informationstext samt importörens och distributörens kontroll innan en produkt släpps ut på marknaden.

Frågan om tillverkarens, representantens, importörens och distributörens skyldigheter avseende bedömning av överensstämmelse, EU-försäkran och CE-märkning regleras i kapitel III i tillgänglighetsdirektivet. De övergripande skyldigheterna för vad som åligger tillverkaren, representanten, importören och distributören föreslås genomföras i lag, eftersom bestämmelserna rör förhållandet mellan enskilda och det allmänna (jfr 8 kap. 2 § regeringsformen). Bestämmelserna i artiklarna 7.3–7.7, 8.1 andra stycket, 8.2, 9.3, 9.6, 9.7, 10.1, 10.3, 10.4, 16.2–4, 18.1 samt bilaga IV om förfaranden för bedömning av överensstämmelse, teknisk dokumentation och EU-försäkran är detaljerade avseende de ekonomiska aktörernas skyldigheter och också av teknisk eller administrativ natur. De bör därför enligt regeringen med stöd av 8 kap. 3 och 10 §§ regeringsformen genomföras i föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

När det gäller tillverkarens skyldigheter att kontrollera tillgänglighetskraven för produkter framgår bl.a. att tillverkaren ska beakta att de tekniska specifikationer och harmoniserade standarder som det hänvisas till i en EU-försäkran kan komma att ändras. Produkterna ska vara försedda med spårbarhets- eller identifieringsmärkning, antingen på produkten, förpackningen eller medföljande dokument. Identifieringsmärkning kan t.ex. vara ett typnummer eller serienummer. Produkten ska även förses med kontaktuppgifter till tillverkaren och åtföljas av bruksanvisningar och säkerhetsföreskrifter som är tydliga och lättbegripliga. Kontaktuppgifterna, bruksanvisningen och säkerhetsföreskrifterna ska finnas på ett språk som lätt kan förstås av slutanvändare och marknadskontrollmyndigheter. Vad gäller bruksanvisningen och säkerhetsföreskrifterna är det upp till berörd medlemsstat att ange vilket språk som dessa ska vara författade på. Tillverkarens skyldigheter föreslås regleras i 11–13 §§ i den nya lagen. Eftersom vissa skyldigheter regleras i detalj i bilaga IV till tillgänglighetsdirektivet föreslås sådana detaljerade föreskrifter meddelas på lägre författningsnivå än lag med stöd av bemyndigande till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Bemyndigandena i 11–13 §§ innebär exempelvis att mer detaljerade bestämmelser om vad den tekniska dokumentationen ska innehålla, hur en EU-försäkran om överensstämmelse ska upprättas samt vilken typ av kontaktuppgifter och vilket språk som ska användas för informationstexter kommer att meddelas i förordning eller myndighetsföreskrift.

När det gäller importörens skyldigheter att kontrollera tillgänglighetskraven för produkter framgår bl.a. att importören ska säkerställa att produkten åtföljs av bruksanvisningar och säkerhetsföreskrifter på ett språk som lätt kan förstås av konsumenter och andra slutanvändare och som bestämts av den berörda medlemsstaten. Till skillnad mot vad som gäller för tillverkare finns däremot inget krav på att kontrollera att dessa dokument är tydliga och lättförståeliga. Importörens skyldigheter föreslås regleras i 15 och 17 §§ i den nya lagen. Importören ska under fem års tid kunna uppvisa EU-försäkran och säkerställa att marknadskontrollmyndigheter får tillgång till den tekniska dokumentationen till en produkt om detta begärs. Regeringen föreslår att detta är krav som tillsammans med krav på vilken typ av kontaktuppgifter, användaranvisning och språk som ska ställas på informationstexten bör regleras på lägre författningsnivå än lag med stöd av bemyndigande till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Uppföljning av ekonomiska konsekvenser

Regeringen gör bedömningen att den troliga investeringskostnaden för svenska företag för att uppfylla kraven i tillgänglighetsdirektivet uppgår till ca 10 miljarder kronor. De totala löpande kostnaderna uppgår till ca 1 miljard kronor per år. Troliga nyttor för företag är lägre kostnader om fler handlar på webben samt en ökad kundkrets om e-handelsplatser blir tillgängliga för fler.

Av regeringens bedömning framgår vidare att uppemot 36 procent av den vuxna svenska befolkningen enligt Statistiska centralbyrån har en eller flera funktionsnedsättningar. För den gruppen kan tillgänglighetsdirektivet leda till nyttor i form av ökad frihet och självförverkligande samt ett minskat digitalt utanförskap. Tillgängliga produkter och tjänster kan innebära högre slutpriser och därmed en högre kostnad för konsumenter. Mot detta ska vägas att de företag som gör sina produkter och tjänster tillgängliga från början troligen kommer att få en lägre kostnad än de företag som väljer att göra produkter och tjänster tillgängliga i efterhand, vilket kan ha en positiv påverkan på priset för konsumenter.

Motionerna

Lagens namn

I kommittémotion 2022/23:2314 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att lagen bör benämnas ”lag om produkters och tjänsters tillgänglighet”. Motionärerna anför att förslaget till svensk benämning av lagen i propositionen avviker från direktivets benämning. Propositionens förslag ”lag om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet” stämmer inte överens med direktivets benämning ”tillgänglighetskrav för produkter och tjänster”. Förslaget i propositionen riskerar att begränsa omfattningen och förståelsen av innehållet, vilket kan försvåra framtida lagstiftning i andra sakfrågor.

I kommittémotion 2022/23:2317 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att namnet på lagen bör ändras till ”lag om tillgänglighet till produkter och tjänster”. Regeringens förslag till svensk titel på lagen, lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet, avviker från direktivet. Enligt motionärerna begränsar detta omfattningen, försvårar förståelsen av innehållet och skulle även kunna försvåra framtida lagstiftning i andra sakfrågor. I kommittémotion 2022/23:2319 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att ändra namnet på den föreslagna lagen i enlighet med tillgänglighetsdirektivet. Motionärerna anför att regeringen efter synpunkter från Lagrådet har valt titeln ”lag om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet”. Utredningens förslag till titel var ”lag om digital tillgänglighet för produkter och tjänster”. Motionärerna anser att både regeringens och utredningens förslag är missvisande och anser att lagen bör ha titeln ”lag om tillgänglighet till produkter och tjänster”.

Behov av en utredning om grundlagsändring

I kommittémotion 2022/23:2314 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör se till att det utreds i vilken utsträckning grundlagsändringar behövs innan lagstiftningen träder i kraft och vid behov återkomma till riksdagen med lagförslag. Motionärerna anför att Lagrådet har lyft fram behov av en utredning om grundlagsfrågor som påverkar förutsättningarna för genomförandet. Lagrådet påpekar att flera remissinstanser har framfört att det innan lagstiftningen träder i kraft bör utredas i vilken mån grundlagsändringar erfordras.

I kommittémotion 2022/23:2317 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 6 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen snarast bör tillsätta en utredning om eventuella behov av konsekvensändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen och vid behov återkomma till riksdagen med lagförslag. Lagrådet skriver i sitt yttrande att det i detta fall behövs utredning av frågor som rör normgivning samt av grundlagsfrågor som påverkar förutsättningar för att genomföra direktivet i Sverige. De oklarheter som Lagrådet lyfter behöver enligt motionärerna utredas så snart som möjligt. Regeringen bör därför skyndsamt tillsätta en sådan utredning.

I kommittémotion 2022/23:2319 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om att utreda om en grundlagsändring krävs för att tillgänglighetsdirektivet ska kunna anses helt genomfört i svensk rätt och att regeringen vid behov ska återkomma till riksdagen med lagförslag. Motionärerna anför att Lagrådet har lyft fram behov av en utredning om normgivning och grundlagsfrågor som påverkar förutsättningarna för genomförandet. Motionärerna delar Lagrådets analys att de oklarheter som föreligger om tillgänglighetsdirektivets införlivande och normgivning bör utredas omgående.

Nödkommunikation

I kommittémotion 2022/23:2317 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 4 föreslås ett tillkännagivande om att nödkommunikation 112 bör tas med som ett tillämpningsområde i lagen i enlighet med EU:s direktiv. Vissa delar av artikel 3, t.ex. nödnumret 112, har uteslutits. Vad gäller 112 har detta gjorts med hänvisning till att det finns ett avtal med SOS Alarm. Även om nuvarande lösning regleras genom ett avtal behöver enligt motionärerna denna del av direktivet finnas med i svensk författning om lagstiftningen ska vara robust över tid.

Införlivande

I kommittémotion 2022/23:2314 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag på lagtext som överensstämmer med direktivets artiklar 2, 3, 24 och 29 samt bilagorna I och V. Motionärerna anför att regeringens proposition brister i att genomföra direktivet i sin helhet och saknar vissa av de krav som marknaden annars måste förhålla sig till. För att stärka rättigheterna för personer med funktionsnedsättning bör de uteblivna delarna införas.

I kommittémotion 2022/23:2317 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag på lagtext som överensstämmer med direktivets artiklar 2, 3 (del av), 4, 24.2 och 29 samt bilagorna I och V. Alla ändringar och undantag i svensk författning innebär enligt motionärerna ökad risk för ett oklart och fragmentiserat regelverk, vilket tillgänglighetsdirektivet är avsett att motverka. Det försvårar också för svenska aktörer på en europeisk marknad.

I kommittémotion 2022/23:2319 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att texten i tillgänglighetsdirektivets artiklar 2, 3, 24 och 29 samt bilagorna I och V bör införlivas i svensk författning. När artiklarna finns i direktivet bör enligt motionärerna motsvarande text återfinnas i den svenska lagen.

Bruksanvisningar och säkerhetsföreskrifter

I kommittémotion 2022/23:2317 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att lagen bör reglera att såväl tillverkare som importörer ska se till att bruksanvisningar och säkerhetsföreskrifter tillhandahålls på ett språk som lätt kan förstås av alla konsumenter och andra slutanvändare. Klarspråk är enligt motionärerna avgörande för reell tillgänglighet och inte minst viktigt för att förhindra felanvändning eller i värsta fall skador vid användning av en produkt eller tjänst.

Faktisk tillgång till digitala tjänster

I kommittémotion 2022/23:2317 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 5 föreslås ett tillkännagivande om att lagen även bör omfatta en faktisk tillgång till digitala tjänster, såsom banktjänster, digital signering och digital identifiering. Motionärerna anför att det i ett remissvar framförs att utredningens förslag enbart utgår från att produkter och tjänster ska vara tillgängliga vid användandet men att inga krav ställs på att själva användningen tillgängliggörs för personer med funktionsnedsättning.

Uppföljning

I kommittémotion 2022/23:2316 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör genomföra en uppföljning av de ekonomiska konsekvenserna för de konsumenter, företag och branscher som berörs av lagförslaget. Efter att regeringen genomfört en konsekvensutredning bör arbetet, om det finns behov, följas upp med förslag på lämpligt avvägda åtgärder för att främja alla de konsumenter, företag och branscher som kan komma att drabbas negativt på olika sätt vid genomförandet av tillgänglighetsdirektivet.

Konstitutionsutskottets yttrande

Socialutskottet har gett konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen och följdmotioner i de delar som berör utskottets beredningsområde. Konstitutionsutskottet har begränsat sitt yttrande till frågan om hur förslaget förhåller sig till skyddet för tryck- och yttrandefrihet i mediegrundlagarna. Yttrandet finns i bilaga 3.

Trafikutskottets yttrande

Socialutskottet har gett trafikutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen och följdmotioner i de delar som berör utskottets beredningsområde. Trafikutskottet har yttrat sig i de delar som rör nödkommunikation till larmnumret 112 och tillgången till vissa tjänster som digital autentisering. Yttrandet finns i bilaga 4.

Socialutskottets ställningstagande

Som framgår ovan föreslår regeringen att tillgänglighetsdirektivet ska genomföras genom en ny lag om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet. För att inte namnet ska uppfattas som alltför brett bör det enligt regeringen framgå att det endast är vissa produkter och tjänster som omfattas av lagen. I lagrådsremissen föreslås lagens namn vara lagen om tillgänglighet till vissa produkter och tjänster. Det namnet har Lagrådet synpunkter på. Utskottet delar regeringens och Lagrådets synpunkt om att det språkligt är bättre att namnet på lagen är ”lag om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet”. Mot denna bakgrund bör motionerna 2022/23:2314 (V) yrkande 1, 2022/23:2317 (C) yrkande 1 och 2022/23:2319 (MP) yrkande 1 avslås.

Frågan om behov av en utredning om grundlagsändring tas upp i motionerna 2022/23:2314 (V) yrkande 3, 2022/23:2317 (C) yrkande 6 och 2022/23:2319 (MP) yrkande 3. Som konstitutionsutskottet anför gör regeringen bedömningen att de krav som föreslås i den nya lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet i vissa fall kan komma att innebära en begränsning i den grundlagsfästa tryck- och yttrandefriheten och därmed medföra en normkonflikt. Mot denna bakgrund kan det enligt regeringen finnas anledning att utreda behovet av ändringar i mediegrundlagarna i några avseenden. Detta har även uppmärksammats av Lagrådet, remissinstanser och den utredning som ligger till grund för propositionen.

Socialutskottet delar, liksom konstitutionsutskottet, regeringens bedömning och utgår från att den skyndsamt utreder behovet av ändringar i mediegrundlagarna. Socialutskottet delar även, i likhet med konstitutionsutskottet, Lagrådets bedömning att den lagstiftningsmetod som föreslås framstår som mindre lämplig. Som konstitutionsutskottet anför får den dock godtas i den uppkomna situationen. Avslutningsvis vill socialutskottet, i likhet med konstitutionsutskottet, i sammanhanget påminna om vikten av att vid förhandlingar av EU-rättsakter i ett tidigt skede uppmärksamma om ett förslag kan komma i konflikt med svensk grundlag. Något initiativ från riksdagen behövs inte och motionsyrkandena bör avslås.

I motion 2022/23:2317 (C) yrkande 4 föreslås ett tillkännagivande om att nödkommunikation 112 bör tas med som ett tillämpningsområde i lagen i enlighet med EU:s direktiv. Socialutskottet vill inledningsvis, i likhet med trafikutskottet, understryka att en väl fungerande och tillgänglig alarmeringstjänst är av mycket stor betydelse för enskildas säkerhet och trygghet. Socialutskottet instämmer vidare i regeringens och trafikutskottets bedömning att de krav i tillgänglighetsdirektivet som ställs på tillgänglighet till nödkommunikation för personer med funktionsnedsättning bör tillgodoses inom ramen för avtalsskrivning (alarmeringsavtalet) mellan staten och SOS Alarm. Mot denna bakgrund finns det enligt socialutskottet inte skäl att föreslå någon åtgärd och motionsyrkandet bör avslås.

Inte heller när det gäller frågan om införlivande anser utskottet att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ. Motionerna 2022/23:2314 (V) yrkande 2, 2022/23:2317 (C) yrkande 3 och 2022/23:2319 (MP) yrkande 2 bör avslås.

Ett motionsyrkande tar upp frågan om bruksanvisningar och säkerhetsföreskrifter. Utskottet konstaterar att regeringen föreslår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om förfarandet för bedömning av produkters överensstämmelse och rutiner i samband med serietillverkning, tillverkarens skyldigheter och ansvar i fråga om EU-försäkran och CE-märkning, innehåll, placering och utformning av informationstext samt importörens och distributörens kontroll innan en produkt släpps ut på marknaden. Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag och de bedömningar som ligger till grund för det. Mot denna bakgrund bör motion 2022/23:2317 (C) yrkande 2 avslås.

I motion 2022/23:2317 (C) yrkande 5 föreslås ett tillkännagivande om att lagen även bör omfatta en faktisk tillgång till digitala tjänster, såsom banktjänster, digital signering och digital identifiering. Socialutskottet vill, i likhet med trafikutskottet, understryka att frågan om digital autentisering är av samhällskritisk betydelse. Säkra och tillförlitliga elektroniska legitimationstjänster som är enkla att använda är av stor vikt, inte minst för personer med funktionsnedsättning. Som anförs i trafikutskottets yttrande har många insatser genomförts inom området. Socialutskottet delar trafikutskottets bedömning att frågan om digital autentisering är väl uppmärksammad. Även socialutskottet förutsätter att regeringen och ansvariga myndigheter vidtar de åtgärder som behövs för att främja den digitala delaktigheten i samhället. Riksdagen bör enligt utskottet inte ta något initiativ i frågan och därmed bör motionsyrkandet avslås.

Avslutningsvis bör riksdagen enligt utskottet inte heller ta något initiativ i fråga om uppföljning, och därmed bör motion 2022/23:2316 (SD) avslås.

Reservationer

1.	Lagens namn, punkt 2 (C, MP)

av Anders W Jonsson (C) och Ulrika Westerlund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:2317 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 1 och

2022/23:2319 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1 och

avslår motion

2022/23:2314 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 1.

Ställningstagande

Vi anser att namnet på den föreslagna lagen bör ändras till ”lag om tillgänglighet till produkter och tjänster”. Regeringens förslag till svensk titel på lagen, ”lag om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet”, avviker från tillgänglighetsdirektivet. Enligt vår mening begränsar detta omfattningen, försvårar förståelsen av innehållet och skulle även kunna försvåra framtida lagstiftning i andra sakfrågor. Vi anser att regeringen bör se över frågan om lagens namn.

2.	Lagens namn, punkt 2 (V)

av Karin Rågsjö (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2314 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 1 och

avslår motionerna

2022/23:2317 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 1 och

2022/23:2319 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1.

Ställningstagande

Jag anser att lagen bör benämnas ”lag om produkters och tjänsters tillgänglighet”. Förslaget till svensk benämning av lagen i propositionen avviker från direktivets benämning. Propositionens förslag ”lag om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet” stämmer inte överens med direktivets benämning ”tillgänglighetskrav för produkter och tjänster”. Förslaget i propositionen riskerar enligt min mening att begränsa omfattningen och förståelsen av innehållet, vilket kan försvåra framtida lagstiftning i andra sakfrågor. Jag anser att regeringen bör se över frågan om lagens namn.

3.	Behov av en utredning om grundlagsändring, punkt 3 (V)

av Karin Rågsjö (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2314 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 3 och

bifaller delvis motionerna

2022/23:2317 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 6 och

2022/23:2319 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 3.

Ställningstagande

Jag anser att regeringen bör se till att det utreds i vilken utsträckning grundlagsändringar behövs innan lagstiftningen träder i kraft och vid behov återkomma till riksdagen med lagförslag. Lagrådet har lyft fram behov av en utredning om grundlagsfrågor som påverkar förutsättningarna för genomförandet. Lagrådet påpekar att flera remissinstanser har framfört att det innan lagstiftningen träder i kraft bör utredas i vilken mån grundlagsändringar erfordras.

4.	Behov av en utredning om grundlagsändring, punkt 3 (C)

av Anders W Jonsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2317 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 6 och

bifaller delvis motionerna

2022/23:2314 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 3 och

2022/23:2319 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 3.

Ställningstagande

Jag anser att regeringen snarast bör tillsätta en utredning om eventuella behov av konsekvensändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen och vid behov återkomma till riksdagen med lagförslag. Av lagrådsyttrandet framgår att det i detta fall behövs en utredning av frågor om normgivning samt av grundlagsfrågor som påverkar förutsättningarna för att genomföra direktivet i Sverige. De oklarheter som lyfts av Lagrådet behöver enligt min mening utredas snarast möjligt. Regeringen bör därför skyndsamt tillsätta en sådan utredning.

5.	Behov av en utredning om grundlagsändring, punkt 3 (MP)

av Ulrika Westerlund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2319 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 3 och

bifaller delvis motionerna

2022/23:2314 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 3 och

2022/23:2317 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 6.

Ställningstagande

Jag anser att regeringen bör utreda om en grundlagsändring krävs för att tillgänglighetsdirektivet ska kunna anses helt genomfört i svensk rätt och att regeringen vid behov ska återkomma till riksdagen med lagförslag. Lagrådet har lyft fram behov av en utredning om normgivning och grundlagsfrågor som påverkar förutsättningarna för genomförandet. Jag delar Lagrådets analys att de oklarheter som föreligger om tillgänglighetsdirektivets införlivande och normgivning bör utredas omgående.

6.	Nödkommunikation, punkt 4 (C)

av Anders W Jonsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2317 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 4.

Ställningstagande

Jag anser att nödkommunikation 112 bör tas med som ett tillämpningsområde i lagen i enlighet med EU:s direktiv. Vissa delar av artikel 3, t.ex. nödnumret 112, har uteslutits. Vad gäller 112 har detta gjorts med hänvisning till att det finns ett avtal med SOS Alarm. Även om nuvarande lösning regleras genom ett avtal behöver enligt min mening denna del av direktivet finnas med i svensk författning om lagstiftningen ska vara robust över tid. Jag anser att regeringen bör se över frågan om nödkommunikation.

7.	Införlivande, punkt 5 (V)

av Karin Rågsjö (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2314 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 2 och

bifaller delvis motionerna

2022/23:2317 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 3 och

2022/23:2319 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2.

Ställningstagande

Jag anser att regeringen bör återkomma med förslag på lagtext som överensstämmer med direktivets artiklar 2, 3, 24 och 29 samt bilagorna I och V. Regeringens proposition brister i att genomföra direktivet i sin helhet och saknar vissa av de krav som marknaden annars måste förhålla sig till. För att stärka rättigheterna för personer med funktionsnedsättning bör enligt min mening de uteblivna delarna införas.

8.	Införlivande, punkt 5 (C)

av Anders W Jonsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2317 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 3 och

bifaller delvis motionerna

2022/23:2314 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 2 och

2022/23:2319 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2.

Ställningstagande

Jag anser att regeringen bör återkomma med förslag på lagtext som överensstämmer med direktivets artiklar 2, 3 (del av), 4, 24.2 och 29 samt bilagorna I och V. Alla ändringar och undantag i svensk författning innebär enligt min mening ökad risk för ett oklart och fragmentiserat regelverk, vilket tillgänglighetsdirektivet är avsett att motverka. Det försvårar också för svenska aktörer på en europeisk marknad.

9.	Införlivande, punkt 5 (MP)

av Ulrika Westerlund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2319 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2 och

bifaller delvis motionerna

2022/23:2314 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 2 och

2022/23:2317 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 3.

Ställningstagande

Jag anser att texten i tillgänglighetsdirektivets artiklar 2, 3, 24 och 29 samt bilagorna I och V bör införlivas i svensk författning. När artiklarna finns i direktivet bör enligt min mening motsvarande text återfinnas i den svenska lagen. Jag anser att regeringen bör se över frågan om införlivande.

10.	Bruksanvisningar och säkerhetsföreskrifter, punkt 6 (C)

av Anders W Jonsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2317 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 2.

Ställningstagande

Jag anser att lagen bör reglera att såväl tillverkare som importörer ska se till att bruksanvisningar och säkerhetsföreskrifter tillhandahålls på ett språk som lätt kan förstås av alla konsumenter och andra slutanvändare. Klarspråk är enligt min mening avgörande för reell tillgänglighet och inte minst viktigt för att förhindra felanvändning eller i värsta fall skador vid användning av en produkt eller tjänst. Jag anser att regeringen bör se över frågan om bruksanvisningar och säkerhetsföreskrifter.

11.	Faktisk tillgång till digitala tjänster, punkt 7 (C)

av Anders W Jonsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2317 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 5.

Ställningstagande

Jag anser att lagen även bör omfatta en faktisk tillgång till digitala tjänster, såsom banktjänster, digital signering och digital identifiering. I ett remissvar framförs att utredningens förslag enbart utgår från att produkter och tjänster ska vara tillgängliga vid användandet men att inga krav ställs på att själva användningen tillgängliggörs för personer med funktionsnedsättning. Jag anser att regeringen bör se över frågan om faktisk tillgång till digitala tjänster.

12.	Uppföljning, punkt 8 (SD)

av Carina Ståhl Herrstedt (SD), Anna-Lena Blomkvist (SD), Johnny Svedin (SD) och Carita Boulwén (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2316 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD).

Ställningstagande

Vi anser att regeringen bör genomföra en uppföljning av ekonomiska konsekvenser för de konsumenter, företag och branscher som berörs av lagförslaget. Efter att regeringen genomfört en konsekvensutredning bör arbetet, om det finns behov, följas upp med förslag på lämpligt avvägda åtgärder för att främja alla de konsumenter, företag och branscher som kan komma att drabbas negativt på olika sätt vid genomförandet av tillgänglighetsdirektivet.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2022/23:42 Genomförande av tillgänglighetsdirektivet:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet.

Följdmotionerna

2022/23:2314 av Maj Karlsson m.fl. (V):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagen bör benämnas ”lag om produkters och tjänsters tillgänglighet” och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på lagtext som överensstämmer med direktivets artikel 2, 3, 24 och 29 samt bilagorna I och V och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se till att det utreds i vilken utsträckning grundlagsändringar behövs innan lagstiftningen träder i kraft och vid behov återkomma till riksdagen med lagförslag och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:2316 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör genomföra en uppföljning av de ekonomiska konsekvenserna för de konsumenter, företag och branscher som berörs av lagförslaget och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:2317 av Christofer Bergenblock m.fl. (C):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att namnet på lagen bör ändras till ”Lag om tillgänglighet till produkter och tjänster” och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagen bör reglera att såväl tillverkare som importörer ska se till att bruksanvisningar och säkerhetsföreskrifter tillhandahålls på ett språk som lätt kan förstås av alla konsumenter och andra slutanvändare, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på lagtext som överensstämmer med direktivets artikel 2, 3 (del av), 4, 24.2 och 29 samt bilagorna I och V och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nödkommunikation 112 bör tas med som ett tillämpningsområde i lagen i enlighet med EU:s direktiv och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagen även bör omfatta en faktisk tillgång till digitala tjänster, såsom banktjänster, digital signering och digital identifiering, och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör tillsätta en utredning kring eventuella behov för konsekvensändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen och vid behov återkomma till riksdagen med lagförslag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2022/23:2319 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ändring av namn på den föreslagna lagen i enlighet med tillgänglighetsdirektivet och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att texten i tillgänglighetsdirektivets artiklar 2, 3, 24 och 29 samt bilagorna I och V bör införlivas i svensk författning och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om en grundlagsändring krävs för att tillgänglighetsdirektivet ska kunna anses helt genomfört i svensk rätt och att regeringen vid behov ska återkomma till riksdagen med lagförslag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Konstitutionsutskottets yttrande 2022/23:KU1y

Bilaga 4

Trafikutskottets yttrande 2022/23:TU2y