Förbud mot utvinning

Äganderätt och vissa frågor om ersättningar

Innovationskritiska metaller och mineral

Övriga frågor om gruvor och mineralförsörjning

1.Snabbare och enklare tillståndsprocesser, punkt 1 (SD)

Reservationer

2.Tidsbegränsade tillstånd, punkt 2 (SD)

3.Natura 2000-tillstånd, punkt 3 (S)

4.Prövning av bearbetningskoncession, punkt 4 (S, C)

5.Myndigheternas roll vid tillståndsprocesser, punkt 5 (M, V, C, KD, MP, L)

6.Utvinning av uran, punkt 6 (SD)

7.Övrigt om förbud mot utvinning, punkt 7 (V)

8.Övrigt om förbud mot utvinning, punkt 7 (C)

9.Markägares rättigheter, punkt 8 (SD)

10.Mineralersättning, punkt 9 (SD)

11.Mineralersättning, punkt 9 (V, MP)

12.Mineralersättning, punkt 9 (C)

13.Övriga frågor om ersättningar, punkt 10 (S, C)

14.Övriga frågor om ersättningar, punkt 10 (V, MP)

15.Tillgänglighet och kartläggning, punkt 11 (SD)

16.Tillgänglighet och kartläggning, punkt 11 (V)

17.Stärkta förutsättningar för utvinning, punkt 12 (S)

18.Stärkta förutsättningar för utvinning, punkt 12 (C)

19.Reviderad mineralstrategi, punkt 13 (SD)

20.Minerallagens utformning och omfattning, punkt 14 (SD)

21.Minerallagens utformning och omfattning, punkt 14 (C)

22.Mineral och miljö, punkt 15 (SD)

23.Vissa övriga frågor om gruvor och mineralförsörjning, punkt 16 (SD)

Särskilda yttranden

1.Snabbare och enklare tillståndsprocesser, punkt 1 (S)

2.Utvinning av uran, punkt 6 (S, V, C, MP)

3.Utvinning av uran, punkt 6 (M, KD, L)

4.Övrigt om förbud mot utvinning, punkt 7 (SD)

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2022/23

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Tillstånd och tillståndsprocesser

1.	Snabbare och enklare tillståndsprocesser

Riksdagen avslår motionerna

2022/23:936 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 9 och

2022/23:937 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 8.

Reservation 1 (SD)

2.	Tidsbegränsade tillstånd

Riksdagen avslår motion

2022/23:950 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 11.

Reservation 2 (SD)

3.	Natura 2000-tillstånd

Riksdagen avslår motion

2022/23:2063 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2.

Reservation 3 (S)

4.	Prövning av bearbetningskoncession

Riksdagen avslår motion

2022/23:1123 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 26.

Reservation 4 (S, C)

5.	Myndigheternas roll vid tillståndsprocesser

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om myndigheternas roll vid tillståndsprocesser och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2063 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 6.

Reservation 5 (M, V, C, KD, MP, L)

Förbud mot utvinning

6.	Utvinning av uran

Riksdagen avslår motionerna

2022/23:303 av John E Weinerhall och Viktor Wärnick (båda M) och

2022/23:936 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 17 och 18.

Reservation 6 (SD)

7.	Övrigt om förbud mot utvinning

Riksdagen avslår motionerna

2022/23:908 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 7 och

2022/23:1257 av Camilla Hansén m.fl. (MP).

Reservation 7 (V)

Reservation 8 (C)

Äganderätt och vissa frågor om ersättningar

8.	Markägares rättigheter

Riksdagen avslår motionerna

2022/23:936 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 12 och

2022/23:1823 av Sten Bergheden (M).

Reservation 9 (SD)

9.	Mineralersättning

Riksdagen avslår motionerna

2022/23:936 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 11,

2022/23:1123 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 18,

2022/23:1672 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 20 och

2022/23:2263 av Marielle Lahti m.fl. (MP) yrkande 1.

Reservation 10 (SD)

Reservation 11 (V, MP)

Reservation 12 (C)

10.	Övriga frågor om ersättningar

Riksdagen avslår motionerna

2022/23:2063 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 7,

2022/23:2098 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 4 och

2022/23:2263 av Marielle Lahti m.fl. (MP) yrkande 2.

Reservation 13 (S, C)

Reservation 14 (V, MP)

Innovationskritiska metaller och mineral

11.	Tillgänglighet och kartläggning

Riksdagen avslår motionerna

2022/23:936 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 8 och

2022/23:1235 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 16.

Reservation 15 (SD)

Reservation 16 (V)

12.	Stärkta förutsättningar för utvinning

Riksdagen avslår motionerna

2022/23:1123 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 17,

2022/23:1672 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 19 och

2022/23:2063 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 3 och 4.

Reservation 17 (S)

Reservation 18 (C)

Övriga frågor om gruvor och mineralförsörjning

13.	Reviderad mineralstrategi

Riksdagen avslår motion

2022/23:936 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1.

Reservation 19 (SD)

14.	Minerallagens utformning och omfattning

Riksdagen avslår motionerna

2022/23:345 av Rickard Nordin (C),

2022/23:936 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 16 och

2022/23:1123 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 16 och 20.

Reservation 20 (SD)

Reservation 21 (C)

15.	Mineral och miljö

Riksdagen avslår motionerna

2022/23:936 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 14 och

2022/23:1253 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkande 3.

Reservation 22 (SD)

16.	Vissa övriga frågor om gruvor och mineralförsörjning

Riksdagen avslår motionerna

2022/23:333 av Rickard Nordin (C) och

2022/23:936 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 4 och 7.

Reservation 23 (SD)

Stockholm den 23 mars 2023

På näringsutskottets vägnar

Tobias Andersson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tobias Andersson (SD), Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Mats Green (M), Jessica Stegrud (SD), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Marianne Fundahn (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Eric Palmqvist (SD), Elin Söderberg (MP), Louise Eklund (L), Daniel Lönn (SD), Aida Birinxhiku (S), Anna af Sillén (M), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Lili André (KD).

Redogörelse för ärendet

I detta betänkande behandlar utskottet 36 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2022/23. I bilagan finns en förteckning över de behandlade förslagen.

Vid sammanträdet den 23 mars 2023 fick utskottet information om departementspromemorian Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen (Ds 2023:5).

Utskottets överväganden

Tillstånd och tillståndsprocesser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om myndigheternas roll vid tillståndsprocesser och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen avslår övriga motionsyrkanden.

Jämför reservation 1 (SD), 2 (SD), 3 (S), 4 (S, C) och 5 (M, V, C, KD, MP, L) samt särskilt yttrande 1 (S).

Snabbare och enklare tillståndsprocesser

Ett tillkännagivande om behovet av regelförenklingar beträffande tillståndsprocesser efterfrågas i kommittémotion 2022/23:936 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 9. Motionärerna förordar bl.a. att tillståndssökande företag ska ha så få statliga motparter som möjligt, ett s.k. one-stop-shop-förfarande.

Eric Palmqvist m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2022/23:937 yrkande 8 ett tillkännagivande om förutsättningar för gruvnäringen. I motionen nämns bl.a. ett behov av snabbare och enklare tillståndsprocesser.

Tidsbegränsade tillstånd

I kommittémotion 2022/23:950 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 11 förordas ett tillkännagivande om att se över möjligheten att endast undantagsvis använda tidsbegränsade tillstånd.

Natura 2000-tillstånd

I kommittémotion 2022/23:2063 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 efterfrågas ett tillkännagivande om att s.k. Natura 2000-tillstånd inte ska vara en förutsättning för meddelande av bearbetningskoncession enligt minerallagen.

Prövning av bearbetningskoncession

Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2022/23:1123 yrkande 26 ett tillkännagivande om att koncentrera prövningen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken i bearbetningskoncessionsärenden till färre länsstyrelser.

Myndigheternas roll vid tillståndsprocesser

Fredrik Olovsson m.fl. (S) föreslår i kommittémotion 2022/23:2063 yrkande 6 ett tillkännagivande om att myndigheter under en tillståndsprocess ska arbeta rådgivande och lösningsorienterat.

Minerallagen

I Sverige finns det en mängd mineraliseringar med värdefulla ämnen. Ur ett mineralpolitiskt perspektiv kan den svenska berggrunden sägas bestå av två typer av mineral: markägarmineral och koncessionsmineral. Markägarmineral utgör mer än 99 procent av berggrunden. Som beteckningen indikerar tillhör dessa mineral markägaren. De flesta markägarmineral är relativt lätta att finna, och vid utvinning upplåts marken av markägaren genom avtal. Exempel på markägarmineral är kalksten och kvarts. Själva utvinningen av markägarmineral regleras genom miljöbalken.

Minerallagen (1991:45) innehåller bestämmelser om koncessionsmineral, dvs. sådana mineral som har bedömts vara industriellt intressanta, som före-kommer i Sverige i en sådan omfattning att utvinningen är meningsfull och som kräver systematisk undersökning för att kunna påvisas. Stenkol, olja och gasformiga kolväten har nyligen tagits bort i minerallagen. Det innebär att dessa energislag fr.o.m. den 1 juli 2022 inte längre omfattas av den särskilda lagstiftningen om koncession och koncessionsmineraler. Bestämmelserna om koncessionsmineral utgår från ett gemensamt nationellt intresse av gruvhantering och mineralindustri. Minerallagen ska reglera tillståndsgivningen så att en från allmän synpunkt ändamålsenlig undersökning och utvinning kan genomföras. Samtidigt ska konkurrerande markanvändning och andra motstående intressen prövas.

Enligt minerallagen krävs tillstånd dels för ensamrätt till eftersökningar (prospektering), dels för bearbetning (det som i vardagslag brukar kallas brytning eller utvinning). I minerallagen regleras bl.a. vilka som kan få till-stånd och hur undersökningsarbete och bearbetning får bedrivas. Bland annat ställs krav på att det ska upprättas en arbetsplan för hur prospekteringen ska bedrivas.

Ansökningar om undersökningstillstånd och bearbetningskoncession prövas av bergmästaren. Bergmästaren utövar även tillsyn enligt lagen. Bergmästaren utses av regeringen och leder Bergsstaten. Bergsstaten, som grundandes 1637, är ett särskilt beslutsorgan som organisatoriskt tillhör Sveriges geologiska undersökning (SGU) men har en oberoende ställning avseende sin myndighetsutövning. Utöver de tillstånd som utfärdas av bergmästaren krävs som regel tillstånd enligt flera andra lagar, främst miljöbalken.

Svensk gruvindustri och EU

Den svenska gruvindustrin är betydelsefull för EU. Exempelvis kom drygt 90 procent av EU:s järnmalmsproduktion under 2020 från Sverige. Sverige står också för en betydande del av bly- och zinkproduktionen i unionen. Sverige bidrar även med en stor del av produktionen av såväl guld och silver som koppar. Enligt SGU:s årsredovisning för 2022 har antalet ansökningar om undersökningstillstånd fortsatt att minska under 2022 och detta är en trend som hållit i sig sedan 2017. Under 2022 inkom endast 104 ansökningar. Av årsredovisningen framgår vidare att det vid årsskiftet 2022/2023 fanns tolv gruvor med koncession och brytning i Sverige. Samtliga var metallgruvor.

Den 3 september 2020 presenterade kommissionen meddelandet Resiliens för råvaror av avgörande betydelse (COM(2020) 474). Syftet med meddelandet var att staka ut vägen mot ökad trygghet och hållbarhet, och därmed bidra till ekonomisk återhämtning och långsiktig omställning i linje med den gröna given, kommissionens handlingsplan för cirkulär ekonomi och EU:s industristrategi. I meddelandet presenterade kommissionen en förteckning över 30 kritiska råvaror som anges vara mycket viktiga för EU:s tillväxt och som är förknippade med hög försörjningsrisk, som t.ex. avvikelser i fråga om tillgång till litium och kobolt och deras leveranskedjor, vilket kan förhindra utvecklingen av litiumbatteriproduktionen.

Vidare presenterade kommissionen den 16 mars 2023 en ny EU-rättsakt om råvaror av avgörande betydelse. Avsikten är att trygga ett tillräckligt och diversifierat utbud för EU:s digitala ekonomi och för den gröna omställningen, och dessutom satsa på återanvändning och återvinning.

Prövning av gruvverksamhet

När det gäller prövning av gruvverksamhet agerar miljöbalken och minerallagen parallellt. Vanligen söks först bearbetningskoncession enligt minerallagen och därefter tillstånd enligt miljöbalken. Det finns dock inte något hinder mot att först ansöka om miljötillstånd, och det har också gjorts i vissa fall. Minst följande prövningar krävs:

– undersökningstillstånd och arbetsplan enligt minerallagen

– bearbetningskoncession enligt minerallagen

– tillstånd enligt miljöbalken

– markanvisning enligt minerallagen

– bygg- och marklov enligt plan- och bygglagen

Enligt 2 kap. 5–7 §§ minerallagen gäller undersökningstillstånd i tre år från dagen för beslutet. Tillståndet kan dock förlängas på ansökan av tillståndshavaren med sammanlagt högst tre år, om en ändamålsenlig undersökning har utförts inom området. Om så skett ska giltighetstiden förlängas med ytterligare sammanlagt högst fyra år på ansökan av tillståndshavaren, om det finns särskilda skäl. Giltighetstiden kan därefter förlängas med ytterligare sammanlagt högst fem år, om det finns synnerliga skäl såsom att tillståndshavaren visar att betydande arbete har lagts ned inom området och att vidare undersökningar sannolikt kommer att leda till att bearbetningskoncession kan meddelas. Enligt 4 kap. 7 och 8 §§ minerallagen ska en bearbetningskoncession meddelas för 25 år samt utan särskild ansökan förlängas med tio år i sänder, om regelbunden bearbetning pågår när giltighetstiden går ut.

I sammanhanget kan noteras att giltighetstiden för undersökningstillstånd har förlängts vid ett antal tillfällen, med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19 och dess påverkan på gruvnäringen. I mars 2022 lämnade regeringen propositionen Ett års förlängd giltighetstid för undersökningstillstånd (prop. 2021/22:201) till riksdagen. Förslagen i propositionen innebär att giltighetstiden för undersökningstillstånd som var giltiga den 1 juli 2020 och som fortfarande var giltiga den 9 juni 2022 skulle förlängas med ett år. Förslaget bereddes av utskottet under våren 2022 (bet. 2021/22:NU25). Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag. I betänkandet fanns en reservation (MP). Kammaren biföll utskottets förslag och lagändringen trädde i kraft den 10 juni 2022 (rskr. 2021/22:276).

Tillkännagivande om tillståndsprocesser

Då utskottet i december 2022 behandlade proposition 2022/23:1 utgiftsområde 24 Näringsliv noterades att regeringen redovisade tre tillkännagivanden vilka bedömdes som ännu ej slutbehandlade:

– tillkännagivande om att regeringen snarast bör vidta nödvändiga åtgärder för att förenkla och förkorta tillståndsprocesserna för gruv- och mineralnäringen (bet. 2018/19:NU11, rskr. 2018/19:209)

– tillkännagivande om att regeringen senast den 30 juni 2022 ska återkomma

till riksdagen med konkreta förslag på förenklade tillståndsprocesser och kortare handläggningstider för gruv- och mineralnäringen (bet. 2020/21:NU18, rskr. 2020/21:228)

– tillkännagivande om att Natura 2000-tillstånd inte bör vara en förutsättning för bearbetningskoncession (bet. 2020/21:NU16, rskr. 2020/21:257).

I regeringens skrivelse 2022/23:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2022 noteras att riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast bör vidta nödvändiga åtgärder för att förenkla och förkorta tillståndsprocesserna för gruv- och mineralnäringen (bet. 2018/19:NU11 s. 9 f.). I skrivelsen anförs att regeringen den 20 augusti 2020 beslutade att tillsätta en utredning (Miljöprövningsutredningen) som skulle se över systemet för miljöprövning och lämna förslag på de ändringar och åtgärder som krävs för att uppnå en modernare och mer effektiv miljöprövning (dir. 2020:86). Regeringen beslutade den 22 juli 2021 om tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2021:57). Miljöprövningsutredningen (M 2020:06) överlämnade sitt betänkande den 14 juni 2022. Betänkandet har remissbehandlats och förslagen bereds nu inom Regeringskansliet. Enligt skrivelsen är punkten inte slutbehandlad.

I samma skrivelse noteras även att riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen senast den 30 juni 2022 skulle återkomma till riksdagen med konkreta förslag på förenklade tillståndsprocesser och kortare handläggningstider för gruv- och mineralnäringen (bet. 2020/21:NU18 s. 8). I skrivelsen anförs att regeringen den 11 mars 2021 beslutade om kommittédirektiv till en särskild utredare som skulle se över prövningsprocesser och regelverk i syfte att säkerställa en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral (dir. 2021:16). Den 7 juni 2022 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredningen (N 2021:01). Utredningen överlämnade sitt betänkande En tryggad försörjning av metaller och mineral (SOU 2022:56) den 31 oktober 2022 och det bereds nu inom Regeringskansliet. Regeringen har vidare beslutat att ge Naturvårdsverket, länsstyrelserna och Domstolsverket i uppdrag att se över förutsättningarna för att utveckla en myndighetsgemensam vägledning för miljötillståndsprövningen och miljöbedömningsprocessen, i syfte att möjliggöra en mer enhetlig prövningsprocess nationellt och att öka effektiviteten i prövningen. Uppdraget redovisades till regeringen den 21 juni 2022 och bereds inom Regeringskansliet. Enligt skrivelsen är punkten inte slutbehandlad.

I samma skrivelse noteras även att riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession (bet. 2020/21:NU16 s. 16 f.). I skrivelsen anförs att Näringsdepartementet den 6 maj 2022 gav en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att utreda frågan om prövning av Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen. Vidare anförs att uppdraget skulle redovisas senast den 28 februari 2023 och att riksdagen informerades om åtgärderna i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.3.2 s. 36). Enligt skrivelsen är punkten inte slutbehandlad.

Natura 2000-tillstånd

Som nämnts ovan beslutade riksdagen våren 2021 om ett tillkännagivande som rör tillståndsprocesserna för gruv- och mineralnäringen och Natura 2000-tillståndens roll i prövningen (bet. 2020/21:NU16, rskr. 2020/21:257). Utskottet anförde i tillkännagivandet att regeringen så snart som möjligt, bör återkomma med förslag som innebär att det görs tydligt att prövningen i de fall det krävs ett Natura 2000-tillstånd ska göras i samband med prövningen av tillstånd enligt miljöbalken.

Regeringskansliet beslutade den 2 maj 2022 att tillkalla en utredare med uppdrag att utreda frågan om prövning av Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen. I februari 2023 överlämnades departementspromemorian Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen (Ds 2023:5). I promemorian föreslås lagändringar som innebär att prövningen av ett Natura 2000-tillstånd, i de fall ett sådant tillstånd krävs, ska göras i samband med prövningen av en ansökan om tillstånd enligt miljöbalken och inte i samband med prövningen av en ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen. I promemorian anförs bl.a. att detta bedöms minska risken för att Natura 2000-prövningen inte motsvarar de krav som anges i EU-domstolens rättspraxis. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024. Enligt uppgift från Regeringskansliet bereds departementspromemorian.

Utredning om en modern och effektiv miljöprövning

I juni 2022 presenterade Miljöprövningsutredningen sitt betänkande Om prövning och omprövning – en del av den gröna omställningen (SOU 2022:33). Utredningens uppdrag var att se över det nuvarande systemet för miljöprövning och lämna de förslag på åtgärder som krävs för att uppnå en modernare och mer effektiv miljöprövning till gagn för en grön omställning. Det övergripande syftet med utredningen var dels att underlätta för miljö- och klimatförbättrande investeringar genom horisontella förändringar i miljöprövningen, dels att åstadkomma snabbare och enklare prövningsprocesser, samtidigt som ett bibehållet miljöskydd säkerställs. Genom ett tilläggsdirektiv fick utredningen också i uppdrag att utreda om det bör införas ett begränsat förtursförfarande för mål och ärenden som på ett väsentligt sätt bidrar till att nå klimatmålen. Dessutom skulle utredningen enligt tilläggsdirektiven utreda hur tidsbegränsning av tillstånd och omprövning av tillstånd och villkor kan användas för att åstadkomma moderna miljövillkor.

Utredningens generella slutsats är att den samlade prövningstiden behöver

minska, att toppar i handläggningstiden behöver kapas samt att processerna kan bli mer effektiva och förutsägbara för att stimulera en grön omställning. I betänkandet identifieras fem huvudsakliga problemområden:

– ändringstillstånd och anmälan

– omprövning av tillstånd och villkor

– myndigheternas roll och samordningen av statliga intressen

– prövningsmyndigheternas processledning

– stöd till klimatprojekt.

Utredningen lämnar även ett antal förslag som syftar till att tillsammans göra prövningsprocesserna snabbare och enklare utan ett försämrat miljöskydd. Det gäller områdena:

– enklare regler för att ändra en verksamhet

– regelbunden omprövning av tillstånd och villkor

– tydligare och mer samordnade myndigheter

– mer aktiva prövningsmyndigheter

– ett särskilt stöd till klimatprojekt

– andra förslag för mer effektiva miljöprövningar.

Utredningens förslag remitterades med uppmaning om svar senast den 31 oktober 2022 (M2022/01389). Enligt uppgift från Regeringskansliet är utredningens betänkande under beredning.

I det s.k. Tidöavtalet anförs att delar av Miljöprövningsutredningens förslag ska genomföras. För samarbetsprojektet Klimat och energi framhålls att en ytterligare utredning ska tillsättas för att förenkla och förkorta miljötillståndsprövningen enligt miljöbalken. Utredningens syfte ska vara att säkra näringslivets konkurrenskraft och svensk industriproduktion samt främja en grön omställning med export av klimatvänliga produkter och teknik. Enligt avtalet ska det ingå i uppdraget bl.a. att nyttja befintlig flexibilitet i EU:s regelverk för att öka förutsebarheten och minska tidsåtgången i miljötillståndsprocessen. Därtill anförs att antalet myndigheter som för statens talan i tillståndsärenden bör begränsas och att utredningen ska ges en tydlig instruktion att inhämta och beakta synpunkter från näringslivet.

Mer ändamålsenliga sammansättningsregler för mark- och miljödomstolarna

Våren 2021 biföll riksdagen – på förslag av ett enigt justitieutskott – regeringens proposition Mer ändamålsenliga sammansättningsregler för mark- och miljödomstolarna (prop. 2020/21:104, bet. 2020/21:JuU33, rskr. 2020/21:312). De nya bestämmelserna innebär att reglerna för hur Mark- och miljödomstolen ska vara sammansatt i olika mål och ärenden görs mer flexibla och ändamålsenliga genom att sammansättningen i större utsträckning bestäms efter det enskilda målets eller ärendets karaktär. Vidare innebär de att Mark- och miljööverdomstolen ska kunna bestå av tre i stället för fyra ledamöter vid avvisning av ett överklagande och vid annan handläggning än avgörande av ett mål eller ärende. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2021.

Näringslivsfrämjande

Enligt SGU:s regleringsbrev för 2023 ska myndigheten bl.a. vidareutveckla arbetssätt för att systematiskt samla in och fördjupa myndighetens kunskap om hinder för etablering och hållbar tillväxt av företag inom myndighetens ansvarsområde. SGU ska senast den 1 mars 2024 redovisa för Regeringskansliet vilka insatser myndigheten har genomfört med anledning av uppdraget. Senast den 1 oktober 2023 ska myndigheten redovisa vilka insatser som planeras för 2024.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Snabbare och enklare tillståndsprocesser

– Tidsbegränsade tillstånd

– Natura 2000-tillstånd

– Prövning av bearbetningskoncession

– Myndigheternas roll vid tillståndsprocesser.

Snabbare och enklare tillståndsprocesser

I två motioner förordas tillkännagivanden om snabbare och enklare tillståndsprocesser. Som framgår av det föregående har tillståndsprocesserna för gruv- och mineralnäringen varit föremål för tillkännagivanden från riksdagen. Regeringen har som redovisats också tillsatt olika utredningar som ska se över

reglerna för tillståndsprövningen, och tillkännagivandena är ännu ej slutbehandlade. Utskottet utgår ifrån att regeringen återkommer till riksdagen med förslag som avser att få till stånd effektivare och modernare tillståndsprocesser. Utskottet ser därför inget behov av att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen med anledning av de aktuella motionerna.

Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Tidsbegränsade tillstånd

I en motion förordas ett tillkännagivande om att se över möjligheten att endast undantagsvis använda tidsbegränsade tillstånd. Som framgår av det föregående har tillståndsprocesserna för gruv- och mineralnäringen varit föremål för tillkännagivanden från riksdagen. Mot bakgrund av att olika utredningar har tillsatts för att komma med förslag på effektiva och moderna tillståndsprocesser ser utskottet dock inte några skäl för riksdagen att på nytt uppmana regeringen att agera.

Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Natura 2000-tillstånd

I en motion efterfrågas ett tillkännagivande om att s.k. Natura 2000-tillstånd inte ska vara en förutsättning för meddelande av bearbetningskoncession enligt minerallagen. Utskottet kan notera att det i departementspromemorian Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen (Ds 2023:5) föreslås lagändringar som innebär att prövningen av ett Natura 2000-tillstånd, i de fall ett sådant tillstånd krävs, ska göras i samband med prövningen av en ansökan om tillstånd enligt miljöbalken och inte i samband med prövningen av en ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen. Utskottet kan således konstatera att frågan har utretts och att departementspromemorian bereds inom Regeringskansliet. Utskottet ser inget skäl för riksdagen att föregripa denna process.

Därmed avstyrks motionsyrkandet.

Prövning av bearbetningskoncession

I en motion föreslås ett tillkännagivande om att koncentrera prövningen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken i bearbetningskoncessionsärenden till färre länsstyrelser. Utskottet kan åter notera att tillståndsprocesserna för gruv- och mineralnäringen varit föremål för tillkännagivanden från riksdagen, samt att olika utredningar har tillsatts för att komma med förslag på effektiva och moderna tillståndsprocesser. Utskottet ser därmed inte några skäl för riksdagen att på nytt uppmana regeringen att agera.

Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Myndigheternas roll vid tillståndsprocesser

I en motion förordas ett tillkännagivande till regeringen om att myndigheter under en tillståndsprocess ska arbeta rådgivande och lösningsorienterat. Utskottet vill med anledning av detta motionsyrkande anföra följande.

Ökad efterfrågan på metaller och mineral innebär en möjlighet för Sverige att bidra med metaller och mineral som framställs på ett mer hållbart, miljöanpassat och ansvarsfullt sätt än vad som i dag sker i många andra länder. Det krävs dock effektivare och snabbare tillståndsprocesser för att förverkliga detta. Det behöver även bli tydligare i vilket skede olika delar av prövningen ska genomföras. För att möjliggöra detta krävs enligt utskottets uppfattning att kontakter mellan företag och myndigheter förenklas och att arbetssättet blir mer lösningsorienterat. Utskottet vill i detta sammanhang även framhålla betydelsen av väl fungerande samrådsprocesser för att uppnå en mer effektiv tillståndsgivning. Brister i underlag m.m. hos såväl sökande företag som myndigheter som leder till att tillståndsgivningen drar ut på tiden bör motverkas. Utskottet ser mot denna bakgrund skäl för riksdagen att tydliggöra behovet av att myndigheter i samband med tillståndsprocesser bör arbeta mer rådgivande och lösningsorienterat än tidigare.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Förbud mot utvinning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandena om förbud mot utvinning, bl.a. med hänvisning till pågående insatser.

Jämför reservation 6 (SD), 7 (V) och 8 (C) samt särskilt yttrande 2 (S, V, C, MP), 3 (M, KD, L) och 4 (SD).

Utvinning av uran

I kommittémotion 2022/23:936 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 17 förordas ett tillkännagivande om att det återigen ska vara möjligt att ge tillstånd enligt miljöbalken till gruvdrift för att utvinna uran. Vidare föreslås i yrkande 18 ett tillkännagivande om att det ska vara möjligt att ge tillstånd till brytning, provbrytning, bearbetning och fysikalisk eller kemisk anrikning av uran för att använda uranets fissila egenskaper.

Ett tillkännagivande om ändringar i minerallagen efterfrågas i motion 2022/23:303 av John E Weinerhall och Viktor Wärnick (båda M). I motionen anförs att minerallagen bör återgå till sin ursprungliga lydelse när det gäller uran så att uranbrytning åter blir möjlig i Sverige.

Övrigt om förbud mot utvinning

Ett tillkännagivande om att Sverige bör verka för ett internationellt förbud mot utvinning av olja, metaller och mineral från havsbottnen föreslås i kommittémotion 2022/23:908 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 7.

I motion 2022/23:1257 av Camilla Hansén m.fl. (MP) förordas ett tillkännagivande om ett nationellt förbud mot utvinning ur alunskiffer.

Anmälnings- eller tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken

Enligt 9 kap. 6 § miljöbalken får regeringen utfärda föreskrifter om att det ska vara förbjudet att anlägga eller bedriva miljöfarlig verksamhet utan tillstånd eller innan en anmälan har gjorts. Även om det inte krävs något tillstånd får tillsynsmyndigheten i det enskilda fallet förelägga en verksamhetsutövare att ansöka om tillstånd om verksamheten medför risk för betydande föroreningar eller andra betydande problem för människors hälsa eller miljön. I miljöprövningsförordningen (2013:251) anges vilka verksamheter som kräver tillstånd från miljödomstolen eller länsstyrelsen eller där en anmälan ska göras till tillsynsmyndigheten.

För gruvdrift eller en gruvanläggning för brytning av malm, mineral eller kol krävs vanligen tillstånd från miljödomstolen (4 kap. miljöprövningsförordningen). En väsentlig del av tillståndsprövningen handlar om hantering och deponering av avfall från gruvverksamheten. Så kallad provbrytning kräver tillstånd från länsstyrelsen. Mineralutvinning kräver dessutom ofta även tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken (vattenverksamheter) för att avleda vatten eller för att uppföra dammar.

Förbud mot utvinning av uran

Våren 2018 biföll riksdagen förslagen i regeringens proposition Förbud mot utvinning av uran (prop. 2017/18:212, bet. 2017/18:NU13, rskr. 2017/18:277). Riksdagens beslut innebär att ett förbud mot utvinning av uran började gälla den 1 augusti 2018. Enligt 9 kap. 6 i § miljöbalken får tillstånd inte ges till gruvdrift eller gruvanläggning för brytning, provbrytning, bearbetning eller fysikalisk eller kemisk anrikning av uranhaltigt material om gruvdriften eller gruvanläggningen utgör en kärnteknisk anläggning som kräver tillstånd. I och med riksdagens beslut gjordes också en ändring i minerallagen som innebär att uran inte längre klassas som ett koncessionsmineral (1 kap. 1 §).

Skriftlig fråga om uranbrytning

I februari 2023 lämnade Tobias Andersson (SD) in en skriftlig fråga (fr. 2022/23:376) till statsrådet Ebba Busch. Tobias Andersson anför bl.a. att behovet av och förutsättningarna för kärnkraft har förändrats sedan förbudet mot utvinning av uran infördes, och riktar följande fråga till ministern: Avser ministern och regeringen att verka för att på nytt tillåta uranbrytning i Sverige?

I sitt svar noterar statsrådet Ebba Busch att efterfrågan på s.k. innovationskritiska metaller och mineral kan komma att öka i framtiden bl.a. eftersom dessa metaller är nödvändiga för att utveckla ny miljöteknik. Vidare noterar statsrådet att regeringen i proposition 2017/18:212 angav att den avser att följa utvecklingen av denna fråga i förhållande till de genomförda lagändringarna och vid behov överväga näringspolitiska åtgärder. Statsrådet konstaterar även att en mer omfattande utvärdering av nu föreslagna ändringar i förhållande till utvinning av innovationskritiska metaller och mineral ska genomföras senast efter fem år efter att lagändringarna har beslutats.

Förbud mot utvinning av olja och mineral till havs

Regeringen beslutade i december 1982 att underteckna FN:s havsrättskonvention (United Nations Convention on the Law of the Sea, Unclos). Havsrättskonventionen är en global FN-konvention om hur världens länder ska dela upp världshavet och dess resurser. Konventionen reglerar bl.a. sjöfartens navigationsrätt, territorialhavsgränser, beräkning av kuststaters ekonomiska zoner och uppdelning av kontinentalsockeln, resursers legala status, förvaltning och bevarande av levande marina resurser, skydd av den marina miljön och rätten till marin forskning. Konventionen har även ett regelverk för exploatering av mineraltillgångar i sådana djuphavsområden som inte omfattas av ländernas lagstiftning.

Våren 2022 beredde utskottet regeringens proposition Förbud mot utvinning av kol, olja, naturgas och skärpta regler för utvinning i alunskiffer (prop. 2021/22:150, bet. 2021/22:NU23). Regeringens lagförslag omfattade ändringar i miljöbalken och minerallagen som innebar ett förbud mot utvinning av stenkol, brunkol, råolja, skifferolja och naturgas samt skärpta regler för utvinning i alunskiffer. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta lagförslaget. Kammaren biföll utskottets förlag (rskr. 2021/22:329). Förbudet infördes den 1 juli 2022.

Vidare beredde försvarsutskottet våren 2015 regeringens proposition 2014/15:64 Genomförande av offshoredirektivet (bet. 2014/15:FöU9). I propositionen lämnade regeringen förslag som syftade till att genomföra Europarlamentets och rådets direktiv 2013/30/EU om säkerhet för olje- och gasverksamhet till havs och om ändring av direktiv 2004/35/EG i de delar som krävs av en medlemsstat som inte har prospektering eller utvinning av olja eller gas till havs och inte heller planerar att ge tillstånd till detta inom sin jurisdiktion. Regeringen föreslog att en ny lag skulle införas om rapportering av olyckor vid olje- och gasverksamhet till havs utanför Europeiska unionen. Dessutom föreslog regeringen bl.a. ändringar i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln. Försvarsutskottet föreslog att riksdagen skulle bifalla regeringens förslag. Kammaren biföll försvarsutskottets förslag och reglerna började gälla den 1 juli 2015 (rskr. 2014/15:197). Enligt 3 § lagen om kontinentalsockeln får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela tillstånd för någon annan än staten att genom geofysiska mätningar, borrning eller på annat sätt utforska kontinentalsockeln och att utvinna naturtillgångar från denna. Tillstånd får dock inte meddelas till olje- eller gasverksamhet.

Global konvention till skydd för världshavet

Våren 2023 förhandlades ett nytt globalt avtal vid FN i New York för de delar av havet som inte tillhör enskilda stater. Dessa havsområden utgör två tredjedelar av världshavets yta och 95 procent av dess volym. Den 5 mars meddelades att FN hade kommit överens om ett avtal som skapar globala regler för att begränsa miljöpåverkan och marina skyddsområden i det fria havet. Förhandlingarna om ett avtal till skydd för biologisk mångfald i havsområden bortom nationell jurisdiktion har pågått i över tio år. Målsättningarna har varit att fylla de luckor som lämnades när FN:s havsrättskonvention antogs 1982. Avtalet rymmer fyra delar: regler för marina skyddsområden, miljökonsekvensbeskrivningar, marina genetiska resurser samt kapacitetsbyggnad och teknologiöverföring.

Utvinning av alunskiffer

Ett lämplighetskrav för den som ansöker om bearbetningskoncession för utvinning av koncessionsmineral i alunskiffer har införts i minerallagen. Enligt 4 kap. 2 § minerallagen får koncession för bearbetning av koncessionsmineral i alunskiffer beviljas endast den som visar att den är lämplig att bedriva sådan bearbetning. Kravet infördes genom den ovannämnda propositionen Förbud mot utvinning av kol, olja och naturgas och skärpta regler för utvinning i alunskiffer (prop. 2021/22:150) i vilken det påpekas att utvinning i alunskiffer är förenad med betydande miljörisker samtidigt som det i dagsläget inte går att säga vilken eller vilka tekniker som kan komma att användas vid en framtida utvinning i alunskiffer. Regeringen anförde i propositionen att den därför anser att lämplighetsbedömningen, utöver sökandens förmåga och avsikt att bearbeta fyndigheten så som den framgår av malmbevisningen, även bör innefatta en bedömning av sökandens lämplighet i övrigt att bearbeta fyndigheten. Som nämnts ovan beredde utskottet propositionen under våren 2022 och föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag (bet. 2021/22:NU23). I betänkandet fanns sex reservationer (M, SD, V, KD, L, MP). I två reservationer (M, SD, KD) förordades dels att riksdagen skulle avslå regeringens förslag, dels ett tillkännagivande om en översyn av lagstiftningen.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Utvinning av uran

– Övrigt om förbud mot utvinning.

Utvinning av uran

I tre motionsyrkanden förordas tillkännagivanden om att möjliggöra utvinning av uran. Utskottet kan konstatera att det inom utskottet råder olika uppfattning om förbudet mot utvinning av uran. Dock anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen med anledning av de aktuella motionerna.

Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Övrigt om förbud mot utvinning

I de motionsyrkanden utskottet tar ställning till i detta avsnitt förordas ett internationellt förbud mot utvinning av olja, metaller och mineral från havsbottnen samt ett nationellt förbud mot utvinning ur alunskiffer.

När det gäller utvinning av olja, metaller och mineral från havsbottnen kan utskottet notera att riksdagen våren 2022 beredde regeringens proposition Förbud mot utvinning av kol, olja, naturgas och skärpta regler för utvinning i alunskiffer (prop. 2021/22:150, bet. 2021/22:NU23). Regeringens lagförslag omfattade ändringar i miljöbalken och minerallagen som innebar ett förbud mot utvinning av stenkol, brunkol, råolja, skifferolja och naturgas samt skärpta regler för utvinning i alunskiffer. Förbudet infördes den 1 juli 2022. Vidare noterar utskottet att tillstånd för att genom geofysiska mätningar, borrning eller på annat sätt utforska kontinentalsockeln och att utvinna naturtillgångar från denna enligt 3 § lagen om kontinentalsockeln inte får meddelas till olje- eller gasverksamhet. Därtill kan utskottet notera att regeringen i december 1982 beslutade att underteckna FN:s havsrätts-konvention om hur världens länder ska dela upp världshavet och dess resurser, samt att ett nytt globalt avtal för de delar av havet som inte tillhör enskilda stater slöts i mars 2023. Mot bakgrund av detta anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande i enlighet med vad som föreslås i motionen i nuläget.

Beträffande förbud mot utvinning ur alunskiffer kan utskottet åter notera riksdagens beslut om regeringens proposition Förbud mot utvinning av kol, olja, naturgas och skärpta regler för utvinning i alunskiffer. Av beslutet följde att ett lämplighetskrav för den som ansöker om bearbetningskoncession för utvinning av koncessionsmineral i alunskiffer har införts i minerallagen. Utskottet noterar att enligt 4 kap. 2 § minerallagen får koncession för bearbetning av koncessionsmineral i alunskiffer därmed beviljas endast den som visar att den är lämplig att bedriva sådan bearbetning. Utskottet kan således konstatera att möjligheten till utvinning ur alunskiffer redan är begränsad och att denna begränsning är nytillkommen. Utskottet ser därmed inget skäl till ett tillkännagivande enligt förslaget i motionen.

Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Äganderätt och vissa frågor om ersättningar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandena om äganderätt och vissa frågor om ersättningar, bl.a. med hänvisning till pågående insatser.

Jämför reservation 9 (SD), 10 (SD), 11 (V, MP), 12 (C), 13 (S, C) och 14 (V, MP).

Markägares rättigheter

Ett tillkännagivande om att se över markägarens rättigheter som fordringsägare när det gäller dennes del av mineralersättningen vid en konkurs förordas i kommittémotion 2022/23:936 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 12.

I motion 2022/23:1823 av Sten Bergheden (M) efterfrågas ett tillkännagivande om att se över förutsättningarna för stärkt äganderätt i minerallagen utan att försvåra utvecklingen av fler gruvor.

Mineralersättning

I partimotion 2022/23:1672 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 20 efterfrågas ett tillkännagivande om att överväga att höja mineralavgiften något och att göra tillämpningen av riksintressena mer flexibel genom att utreda möjligheten till lokalt inflytande.

Ett tillkännagivande om att se över mineralersättningens utformning, nivå och fördelning föreslås i kommittémotion 2022/23:936 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 11.

Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) förordar i kommittémotion 2022/23:1123 yrkande 18 ett tillkännagivande om att undersöka förutsättningarna för att höja mineralavgiften något och att göra tillämpningen av riksintressena mer flexibel genom att utreda möjligheten till lokalt inflytande.

Ett tillkännagivande om att kraftigt höja mineralavgiften föreslås i kommittémotion 2022/23:2263 av Marielle Lahti m.fl. (MP) yrkande 1.

Övriga frågor om ersättningar

I kommittémotion 2022/23:2063 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 7 efterfrågas ett tillkännagivande om att en större andel av det värde som gruv- och mineralnäringen genererar ska komma hela landet till del.

Amanda Lind m.fl. (MP) efterfrågar i kommittémotion 2022/23:2098 yrkande 4 ett tillkännagivande om ersättning för naturresurser. I motionen nämns bl.a. att samebyar ska kunna få ersättning för att genomföra ett tidigt dialogmöte.

I kommittémotion 2022/23:2263 av Marielle Lahti m.fl. (MP) yrkande 2 efterfrågas ett tillkännagivande om att skapa en mineralfond. Motionärerna anför bl.a. att resurser från fonden ska säkerställa att tillräckliga medel finns för lokal kompensation och användas för att t.ex. ge monetärt stöd i händelse av kris.

Allmänt om äganderätten

I 2 kap. 15 § första stycket regeringsformen anges att vars och ens egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller något annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnader utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Vidare gäller enligt andra stycket i samma paragraf att den som genom expropriation eller något annat sådant förfogande tvingas avstå från sin egendom ska vara tillförsäkrad full ersättning för förlusten. Ersättning ska också vara tillförsäkrad den för vilken det allmänna inskränker användningen av mark eller en byggnad på ett sådant sätt att den pågående markanvändningen inom den berörda delen av fastigheten avsevärt försvåras eller att skada uppkommer som är betydande i förhållande till värdet på denna del av fastigheten. Ersättningen ska bestämmas enligt grunder som anges i lag.

Mineralersättning och andra avgifter

Enligt 14 kap. 1 § minerallagen ska sökande betala ansökningsavgift i enlighet med vad regeringen föreskriver. Därtill anges i 2 § att innehavare av undersökningstillstånd ska betala avgift till staten. Avgiften ska bestämmas med beaktande av undersökningsområdets storlek och arten av de mineral som omfattas av tillståndet enligt vad regeringen närmare föreskriver. Vidare bedöms samhällsintresset av att mineral kan brytas och tas till vara som ett så starkt allmänt intresse att grundlagens förutsättningar för ingrepp i markägarnas rätt är uppfyllda. Vid ingrepp i markägares rättigheter med stöd av minerallagen är markägarna dock garanterade ersättning. I 7 kap. 1 § anges att skada eller intrång som föranleds av undersökningsarbete ska ersättas av den som har undersökningstillstånd eller koncession med vars stöd arbetet bedrivs.

Ägare av den mark som omfattas av en bearbetningskoncession får även en särskild ersättning baserad på värdet av den malm som bryts, s.k. mineralersättning. Enligt 7 kap. 7 § minerallagen ska ersättningen motsvara 2 promille av det beräknade värdet av de mineral som omfattas av koncessionen och som har brutits och uppfordrats inom koncessionsområdet under året. Av ersättningen ska tre fjärdedelar tillfalla fastighetsägare inom koncessionsområdet och en fjärdedel staten. Bestämmelserna om mineralersättning gäller alla koncessioner som har beviljats sedan maj 2005 och där gruvdrift pågår. Det kan även noteras att mineralersättningen inte har någon direkt koppling till den eventuella miljöskada som gruvverksamheten kan resultera i eller till finansiering av efterbehandlingsåtgärder. De intäkter som tillfaller staten genom mineralersättningen redovisas i stället enligt gällande principer för statens budgethantering mot inkomsttitel på statens budget.

Mineralersättning som en prioriterad fordran

I 11 kap. konkurslagen (1987:672) regleras utdelningen av medel från ett konkursbo till fordringsägarna. Den ordning i vilken betalningsanspråken ska tillgodoses vid konkurs och utmätning regleras i sin tur i förmånsrättslagen (1970:979) och i utsökningsbalken. Utgångspunkten är att alla fordringar har samma rätt. I förmånsrättslagen finns dock en uppräkning av vissa fordringar som har bättre rätt än andra, dvs. förmånsrätt, och vilken ordning som gäller mellan dessa s.k. prioriterade fordringar. Fordringar utan förmånsrätt, dvs. oprioriterade eller övriga fordringar, har inbördes lika rätt. Konkurs- och förmånsrättslagarna bereds av civilutskottet.

Granskning av statens hantering av expropriation och andra markintrång

Mot bakgrund av att staten och andra aktörer har möjlighet att ta privat mark i anspråk med tvång genomför Riksrevisionen en granskning av statens hantering av expropriation och andra markintrång. Syftet med granskningen är att svara på om statens hantering av expropriation och andra former av markintrång är effektiv och likvärdig. Granskningen fokuserar således på förekomsten av systematiska skillnader, inom och mellan myndigheter, när det gäller att bestämma ersättningen för den aktuella marken. Granskningen är avgränsad till regeringen, Lantmäteriet och de myndigheter som har flest ärenden: Naturvårdsverket, Trafikverket, Svenska kraftnät och Skogsstyrelsen. Resultatet av granskningen kommer att presenteras i en rapport med planerad publicering i november 2023.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Markägares rättigheter

– Mineralersättning

– Övriga frågor om ersättningar.

Markägares rättigheter

I två motioner föreslås tillkännagivanden om markägares rättigheter. Utskottet kan notera att Riksrevisionen genomför en granskning av statens hantering av expropriation och andra markintrång, med syfte att svara på om statens hantering av expropriation och andra former av markintrång är effektiv och likvärdig. Som nämnts ovan fokuserar granskningen på förekomsten av systematiska skillnader, inom och mellan myndigheter, när det gäller att bestämma ersättningen för den aktuella marken. Riksdagen kommer således att få skäl att återkomma till frågan om expropriation och andra markintrång i samband med hanteringen av regeringens skrivelse med anledning av granskningen. Utskottet ser därför inte att det finns skäl för riksdagen att i nuläget rikta ytterligare tillkännagivanden till regeringen med anledning av de åtgärder som förordas i de aktuella motionerna.

Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Mineralersättning

I flera motioner framförs förslag som gäller mineralersättning eller mineralavgift. Utskottet utgår från att det motionärerna åsyftar är det som i minerallagen 7 kap. 7 § benämns mineralersättning.

Utskottet kan åter notera att Riksrevisionen genomför en granskning av statens hantering av expropriation och andra markintrång, med syftet att svara på om statens hantering av expropriation och andra former av markintrång är effektiv och likvärdig. Granskningen fokuserar på förekomsten av systematiska skillnader, inom och mellan myndigheter, när det gäller att bestämma ersättningen för den aktuella marken. Riksdagen kommer således att få skäl att återkomma till frågan om likvärdighet och ersättning i samband med hanteringen av regeringens skrivelse med anledning av granskningen. Därtill har utredningen om prövningsprocesser och regelverk för en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral bl.a. haft till uppgift att analysera och föreslå förändringar av prövningsprocesser och regelverk så att en större andel av det värde som gruv- och mineralnäringen genererar kan komma hela landet till del (SOU 2022:56). Enligt uppgift från Regeringskansliet bereds betänkandet. Utskottet avser därför att inte förorda några tillkännagivanden som riskerar att föregripa viktiga överväganden på området.

Därmed avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Övriga frågor om ersättningar

I de motioner utskottet tar ställning till i detta avsnitt föreslås olika åtgärder som gäller ersättningar vid metall- och mineralutvinning. I en motion efterfrågas ett tillkännagivande om att en större andel av det värde som gruv- och mineralnäringen genererar ska komma hela landet till del. I resterande två motioner efterfrågas tillkännagivanden om ersättningar för naturresurser respektive skapande av en mineralfond.

Utskottet vill inledningsvis framhålla att det inte har någon annan uppfattning än motionärerna om att gruv- och mineralnäringens värde ska gynna hela Sverige. Utskottet kan dock notera att den ovannämnda och nedan beskrivna utredning om prövningsprocesser och regelverk för en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral bl.a. haft till uppgift att analysera och föreslå förändringar av prövningsprocesser och regelverk så att en större andel av det värde som gruv- och mineralnäringen genererar kan komma hela landet till del (SOU 2022:56). Enligt uppgift från Regeringskansliet bereds betänkandet. Därtill kan utskottet åter notera att Riksrevisionen genomför en granskning av statens hantering av expropriation och andra markintrång, med syftet att svara på om statens hantering av expropriation och andra former av markintrång är effektiv och likvärdig. Granskningen fokuserar på förekomsten av systematiska skillnader, inom och mellan myndigheter, när det gäller att bestämma ersättningen för den aktuella marken. Riksdagen kommer således att få skäl att återkomma till frågan om likvärdighet och ersättning i samband med hanteringen av regeringens skrivelse med anledning av granskningen.

Mot bakgrund av detta avser utskottet inte att förorda några tillkännagivanden som riskerar att föregripa viktiga överväganden på området.

Därmed avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Innovationskritiska metaller och mineral

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandena om innovationskritiska metaller och mineral, bl.a. med hänvisning till pågående insatser.

Jämför reservation 15 (SD), 16 (V), 17 (S) och 18 (C).

Tillgänglighet och kartläggning

I partimotion 2022/23:1235 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 16 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör ge SGU i uppdrag att redovisa vilka kritiska mineral som behövs och är tillgängliga i Sverige för omställningen och återkomma med en rapport.

Tobias Andersson m.fl. (SD) förordar i kommittémotion 2022/23:936 yrkande 8 ett tillkännagivande om kartläggning av innovationskritiska metaller och sällsynta jordartsmetaller.

Stärkta förutsättningar för utvinning

Annie Lööf m.fl. (C) efterfrågar i partimotion 2022/23:1672 yrkande 19 ett tillkännagivande om att utvinna mer mineral och metaller i Sverige i stället för att fortsätta importera dem från länder med större klimatavtryck och sämre arbetsvillkor.

Ett tillkännagivande om att stärka förutsättningarna för utvinning av metaller och mineral från såväl primära som sekundära källor med särskilt fokus på innovationskritiska metaller och mineral förordas i kommittémotion 2022/23:2063 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 3 och 4.

I kommittémotion 2022/23:1123 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 17 föreslås ett tillkännagivande om att en genomlysning av möjligheterna till en långsiktigt hållbar utvinning av innovationskritiska metaller och mineral bör göras.

Utredning om prövningsprocesser och regelverk för en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral

Utskottets forskningsöversikt av Sveriges tillgång till innovationskritiska metaller och mineral

Utskottets grupp för uppföljning och utvärdering beslutade i maj 2021, på mandat av utskottet, att göra en forskningsöversikt som kan ge en bild av kunskapsläget när det gäller Sveriges tillgång till innovationskritiska metaller och mineral från brytning, sekundäravfall och återvinning. Våren 2022 presenterade utskottet rapporten Innovationskritiska metaller och mineral – en forskningsöversikt (2021/22:RFR10). Av rapporten framgår bl.a. att begreppet innovationskritiska metaller och mineral refererar till metaller och mineral som är av stor ekonomisk betydelse för en viss bransch eller industrisektor eller ett geografiskt område och som det av olika orsaker riskerar att bli försörjningsbrist på. Hur kritiskt ett visst råmaterial är för produktionen av en viss vara kan förändras över tid och reflekterar bl.a. nuvarande och förväntad framtida efterfrågan, globala politiska förhållanden och teknisk utveckling.

Vidare anförs i rapporten att SGU har bedömt att Sverige har geologisk potential för ett flertal innovationskritiska råmaterial och har visat flera malmberäknade fyndigheter där dessa råmaterial ingår, t.ex. sällsynta jordartsmetaller, grafit, kobolt, litium, nickel, platinagruppens metaller, titan och vanadin. Därtill framhålls att Tillväxtanalys har analyserat hela värdekedjan från utvinning av primära råmaterial till nya miljö- och teknikinnovationer och funnit att det för litium, sällsynta jordartsmetaller, grafit, volfram och kobolt finns förutsättningar för framtida hela produktionskedjor i Sverige.

I oktober 2022 presenterade Utredningen om en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral sitt betänkande En tryggad försörjning av metaller och mineral (SOU 2022:56). Utredningens uppdrag var att se över prövningsprocesser och regelverk i syfte att säkerställa en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral från primära och sekundära källor. I tilläggsdirektiv den 7 juni 2022 preciserade regeringen att uppdraget innefattade att utreda hur försörjningen av innovationskritiska metaller och mineral som är nödvändiga för klimatomställningen kan få en särställning gentemot andra metaller och mineral i miljöbalkens bestämmelser om hushållning med mark och vatten. I betänkandet anförs att tre punkter har dominerat analysen:

– analysera och föreslå förändringar av prövningsprocesser och regelverk så att bättre hänsyn kan tas både till ett projekts lokala miljöpåverkan och dess samhällsnytta, t.ex. minskad global klimatpåverkan

– analysera och föreslå förändringar av prövningsprocesser och regelverk så att en större andel av det värde som gruv- och mineralnäringen genererar kan komma hela landet till del

– utreda hur försörjningen av de innovationskritiska metaller och mineral som är nödvändiga för klimatomställningen kan få en särställning gentemot andra metaller och mineral i miljöbalkens bestämmelser om hushållning med mark och vatten.

En övergripande slutsats i utredningsbetänkandet är att en hållbar försörjning inte kan åstadkommas enbart genom regelförändringar och förändrade prövningsprocesser, utan det behövs insatser även inom andra områden. Det handlar bl.a. om organisation, strategisk styrning och kunskapsförsörjning. I betänkandet identifieras fem huvudutmaningar med att starta utvinning av innovationskritiska mineral i Sverige:

– Socialt medgivande från de som bor nära gruvverksamhet – det behövs bättre strukturer för informations- och värdedelning.

– Att hitta mineral kräver alltmer tid och administration – det behöver bli lätt att göra rätt och vara smidigt att få information.

– Investerare tvekar att finansiera projekt till följd av otydligheter i prövningsprocessen – vad som prövas slutgiltigt i koncessionsärendet behöver klargöras.

– Den nationella planeringen ger inte tillräckligt stöd för att genomdriva samhällsprioriteringar – det behövs bättre samordning och mer resurser för en effektiv tillämpning lokalt.

– EU-rättens miljöskydd innebär hinder för att prioritera gruvetablering i Sverige – det behövs ett långsiktigt arbete för att balansera intressen mot varandra.

Utredningen bedömer det som väsentligt att dessa fem utmaningar hanteras för att skapa goda förutsättningar för metall- och mineralnäringen i Sverige att växa. I betänkandet presenteras ett antal förslag till hur de fyra första punkterna kan hanteras när det gäller innovationskritiska metaller och mineral, t.ex. att det i minerallagen införs ett krav på dialogmöte där allmänheten bjuds in, ett tillägg i miljöprövningsförordningen om djupborrning samt att SGU ska få till uppgift att agera prospekteringssluss och därmed få ett tydligt ansvar för att bistå med samlad information om prövningsprocessen för prospektering. Enligt uppgift från Regeringskansliet bereds betänkandet.

Uppdrag att kartlägga innovationskritiska metaller och mineral

I februari 2018 uppdrog regeringen åt SGU att kartlägga möjligheterna för utvinning i Sverige av de innovationskritiska metaller och mineral som är nödvändiga för bl.a. miljö- och klimatomställningen (N2018/01044/FÖF). Uppdraget innebar en utökad insats för kartläggning av innovationskritiska metaller och mineral för att säkerställa råvaror av hög kvalitet genom ansvarsfull och miljömässigt hållbar återvinning och utvinning. Råvaror från primära och sekundära (gruvavfall) källor i Bergslagen skulle identifieras och inventeras.

Uppdraget redovisades den 2 mars 2020 i rapporten Innovationskritiska metaller och mineral i Bergslagen (RR 2020:02). SGU har inom projektet visat att det finns potential för innovationskritiska metaller och mineral i Bergslagen i både primära och sekundära källor. De rapporterade undersökningarna tar dock inte ställning till om förekomsterna är brytvärda.

Uppdrag som rör geologisk information och forskning

Enligt förordningen (2008:1233) med instruktion för Sveriges geologiska undersökning har SGU i uppgift att tillhandahålla geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt. Myndigheten ska i detta syfte bedriva en behovsstyrd insamling av grundläggande geologisk information och förvalta och utveckla insamlad information i syfte att göra den tillgänglig och lätt att använda. Därtill ska SGU främja och stödja riktad grundforskning och tillämpad forskning inom det geovetenskapliga området, samt medverka i internationellt samarbete och internationella utvecklingsprojekt. Vidare har SGU i uppdrag från regeringen att verka för att skapa goda förutsättningar för ett hållbart nyttjande av landets mineralresurser. Myndigheten ska också främja hållbar tillväxt och företagande inom gruvsektorn.

Uppdrag att öka möjligheterna till hållbar utvinning och återvinning av mineral och metaller från sekundära resurser

I mars 2021 fick SGU i uppdrag att tillsammans med Naturvårdsverket arbeta för att öka möjligheterna till hållbar utvinning av mineral och metaller från sekundära resurser (N2021/01038). Arbetet ska bidra till omställningen till en mer cirkulär och resurseffektiv ekonomi och fokusera på kritiska mineral och metaller, men kan även omfatta andra mineral och metaller. Uppdraget samordnades av SGU och slutredovisades i februari 2023. Uppdraget bestod av provtagning och undersökning av befintliga gruvavfall, utveckling av en databas och klassificeringsmetoder för gruvavfall, bedömning av behovet av ändringar i nuvarande lagstiftning, att ge en överblick av resursflöden och spårbarhet för kritiska metaller och mineral, samt utifrån resultaten av uppdraget föreslå ytterligare insatser för att öka kunskapsläget i frågan.

Utifrån de resultat som uppnåtts i uppdraget ger myndigheterna ett antal förslag till fortsatta insatser för att öka kunskapsbasen om sekundär resurspotential, för att bidra till en cirkulär ekonomi och för att nå miljö- och klimatmålen. SGU och Naturvårdsverket föreslår att Sverige ska verka för att de digitala produktpass som ska tas fram och specificeras inom EU-förordningen om ekodesign för hållbara produkter (ESPR), och annan relevant EU-lagstiftning ska deklareras med avseende på innehåll av kritiska råvaror. SGU och Naturvårdsverket föreslår vidare att regeringen ger myndigheterna följande uppdrag:

– SGU får i uppdrag att ta fram kunskap om berggrunden i anslutning till deponier av gruvavfall.

– SGU får i uppdrag att utveckla geofysiska metoder för att undersöka varphögar.

– SGU får i uppdrag att färdigställa det redovisade utkastet till databaskoncept/modell samt upphandla it-kompetens och utveckla databasen för ändamålet.

– Naturvårdsverket får i uppdrag att vidare utreda och genomföra ett koncepttest av ett livscykelbaserat kartläggningssystem för kritiska metaller och mineral för att på sikt kunna skapa säkrare dataunderlag

– SGU och Naturvårdsverket får i uppdrag att fortsätta utreda de praktiska och ekonomiska hinder för utvinning ur gruvavfall som identifierats i redovisningen av regeringsuppdraget samt ge förslag på lösningar.

Naturvårdsverket har även formulerat ett åtagande för sitt arbete för de närmaste åren:

– Naturvårdsverket avser att utveckla en vägledning om information om utvinningsavfallet i avfallshanteringsplanerna med syftet att främja återvinning.

Enligt uppgift från Regeringskansliet bereds rapporten. Det är ännu inte bestämt om rapporten ska remitteras.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Tillgänglighet och kartläggning

– Stärkta förutsättningar för utvinning.

Tillgänglighet och kartläggning

I två motioner förordas tillkännagivanden om tillgänglighet och kartläggning av innovationskritiska metaller och mineral. Utskottet kan inledningsvis konstatera att SGU i sitt uppdrag har att verka för att skapa goda förutsättningar för ett hållbart nyttjande av landets mineralresurser. Myndigheten ska också främja hållbar tillväxt och företagande inom gruvsektorn. Därtill noterar utskottet att regeringen i februari 2018 uppdrog åt SGU att kartlägga möjligheterna för utvinning i Sverige av de innovationskritiska metaller och mineral som är nödvändiga för bl.a. miljö- och klimatomställningen. Uppdraget redovisades den 2 mars 2020 i rapporten Innovationskritiska metaller och mineral i Bergslagen (RR 2020:02). Härutöver vill utskottet åter påminna om Utredningen om en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral, vars uppdrag varit att se över prövningsprocesser och regelverk i syfte att säkerställa en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral från primära och sekundära källor. Som noterats i det föregående bereds betänkandet inom Regeringskansliet.

Vidare noterar utskottet att SGU haft i uppdrag att tillsammans med Naturvårdsverket arbeta för att öka möjligheterna till hållbar utvinning av mineral och metaller från sekundära resurser. Utskottet konstaterar att myndigheterna i sin slutredovisning ger ett antal förslag till fortsatta insatser för att öka kunskapsbasen om sekundär resurspotential och för att bidra till cirkulär ekonomi och nå miljö- och klimatmålen. Då rapporten bereds inom Regeringskansliet ser utskottet inget skäl att föregripa denna process. Sammanfattningsvis ser utskottet därför inget skäl för riksdagen att göra tillkännagivanden i enlighet med vad som föreslås i motionerna i nuläget.

Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Stärkta förutsättningar för utvinning

I de motionsyrkanden som utskottet tar ställning till i detta avsnitt framförs förslag om stärkta förutsättningar för utvinning. Förslagen gäller ökad inhemsk utvinning av metaller och mineral, utvinning från primära och sekundära källor samt möjligheter till långsiktigt hållbar utvinning.

När det gäller ökad inhemsk utvinning av metaller och mineral, i stället för import från länder med större klimatavtryck och sämre arbetsvillkor, noterar utskottet att det inom ramen för utredningen av relevant lagstiftning för att uppnå Sveriges klimatmål uppdragits att se över möjligheten att väga klimatnytta mot negativ påverkan på människors hälsa och miljön, genom en särskild avvägningsregel i miljöbalken eller på annat sätt, och lämna nödvändiga författningsförslag. Eftersom förslagen bereds inom Regeringskansliet ser utskottet inget skäl att föregripa denna process.

Vidare vill utskottet här påminna om det ovan anförda beträffande Utredningen om en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral, vars betänkande bereds inom Regeringskansliet. Likaså vill utskottet påminna om vad som noterats om SGU:s uppdrag att tillsammans med Naturvårdsverket arbeta för att öka möjligheterna till hållbar utvinning av mineral och metaller från sekundära resurser. Därtill noterar utskottet att SGU enligt sitt regleringsbrev för 2023 bl.a. ska vidareutveckla arbetssätt för att systematiskt samla in och fördjupa myndighetens kunskap om hinder för etablering och hållbar tillväxt av företag inom myndighetens ansvarsområde. Myndigheten ska senast den 1 mars 2024 redovisa för Regeringskansliet vilka insatser man har genomfört med anledning av uppdraget.

Utskottet ser därmed inte skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande i enlighet med det som föreslås i motionerna.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Övriga frågor om gruvor och mineralförsörjning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandena som gäller övriga frågor om gruvor och mineralförsörjning, bl.a. med hänvisning till pågående insatser.

Jämför reservation 19 (SD), 20 (SD), 21 (C), 22 (SD) och 23 (SD).

Reviderad mineralstrategi

I kommittémotion 2022/23:936 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1 förordas ett tillkännagivande om att revidera mineralstrategin. Motionärerna anför bl.a. att arbetet med en ny mineralstrategi bör beakta självförsörjningsgraden av basmetaller och innovationskritiska metaller.

Minerallagens utformning och omfattning

I kommittémotion 2022/23:936 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 16 efterfrågas ett tillkännagivande om en robust och funktionell lagstiftning för gruvnäringen. Motionärerna framhåller ett behov av att regelverket fungerar även vid kriser.

Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2022/23:1123 yrkande 16 ett tillkännagivande om att utvidga minerallagen till att omfatta geotermala fält och geotermalt vatten. Därtill efterfrågas i yrkande 20 ett tillkännagivande om att göra en översyn och modernisering av minerallagen.

Även Rickard Nordin (C) förordar i motion 2022/23:345 ett tillkännagivande om att utvidga minerallagen till att omfatta geotermala fält och geotermala vatten.

Mineral och miljö

I kommittémotion 2022/23:936 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 14 efterfrågas ett tillkännagivande om att utreda modellen för bolagens ekonomiska ansvar för sanering och efterbehandling av mark i samband med avslutad gruvverksamhet.

Rebecka Le Moine m.fl. (MP) förordar i motion 2022/23:1253 yrkande 3 ett tillkännagivande om att gruvindustrin ska leva upp till högre miljökrav och en moderniserad minerallagstiftning samt att säkra miljöskyddade områden från prospektering och provborrning.

Vissa övriga frågor om gruvor och mineralförsörjning

Tobias Andersson m.fl. (SD) förordar i kommittémotion 2022/23:936 yrkande 4 ett tillkännagivande om att stärka förutsättningarna för SGU och Bergsstaten att möta utmaningar som ökad efterfrågan på metaller och mineral samt intressekonflikter. Därtill föreslås i yrkande 7 ett tillkännagivande om åtgärder för ökad prospekteringsvilja. Motionärerna anför att regeringen bör se över och revidera regelverk samt att SGU bör verka för ökad kartläggning av mineraliseringar.

I motion 2022/23:333 av Rickard Nordin (C) efterfrågas ett tillkännagivande om att förenkla för privatpersoner som vill vaska guld eller leta mineral i mindre skala.