|
Konstitutionsutskottets betänkande
|
Allmänna helgdagar m.m.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motioner som behandlas i betänkandet. Motionsyrkandena rör frågor om allmänna helgdagar, minnesdagar m.m., regler om flaggning, skånska flaggans officiella status och utmärkelser för utlandssvenskar.
I betänkandet finns två reservationer (SD).
Behandlade förslag
Sju yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2022/23.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Regler om flaggning och skånska flaggans officiella status
Utmärkelse för utlandssvenskar
2.Regler om flaggning, punkt 3 (SD)
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2022/23
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Första maj |
Riksdagen avslår motion
2022/23:1001 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 7.
Reservation 1 (SD)
|
2. |
Minnesdagar m.m. |
Riksdagen avslår motionerna
2022/23:175 av Björn Söder (SD) yrkande 1,
2022/23:880 av Michael Rubbestad (SD) och
2022/23:2071 av Robert Hannah (L).
|
3. |
Regler om flaggning |
Riksdagen avslår motion
2022/23:1001 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 13.
Reservation 2 (SD)
|
4. |
Skånska flaggans officiella status |
Riksdagen avslår motion
2022/23:2121 av Boriana Åberg m.fl. (M).
|
5. |
Utmärkelse för utlandssvenskar |
Riksdagen avslår motion
2022/23:2141 av Markus Wiechel och Lars Andersson (båda SD) yrkande 6.
Stockholm den 21 mars 2023
På konstitutionsutskottets vägnar
Ida Karkiainen
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ida Karkiainen (S), Erik Ottoson (M), Hans Ekström (S), Fredrik Lindahl (SD), Mirja Räihä (S), Per-Arne Håkansson (S), Malin Danielsson (L), Amalia Rud Pedersen (S), Susanne Nordström (M), Gudrun Brunegård (KD), Malin Björk (C), Lars Engsund (M), Jan Riise (MP), Lars Johnsson (M), Lars Andersson (SD), Caroline Högström (M) och Isabell Mixter (V).
I betänkandet behandlar utskottet sju yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2022/23. Motionsyrkandena handlar om första maj, minnesdagar m.m., regler om flaggning, skånska flaggans officiella status och utmärkelse för utlandssvenskar.
En förteckning över de behandlade förslagen finns i bilagan till betänkandet.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att första maj ska tas bort som allmän helgdag.
Jämför reservation 1 (SD).
I kommittémotion 2022/23:1001 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 7 föreslås att första maj tas bort som allmän helgdag och ersätts med en annan dag såsom veterandagen, Engelbrektsdagen eller någon liknande dag med motsvarande koppling till det svenska arvet alternativt byter namn till Valborgsdagen för att markera att den är en angelägenhet för hela svenska folket.
I 1 § lagen (1989:253) om allmänna helgdagar anges att med allmän helgdag avses i lag eller annan författning söndagar, däribland påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, även när de inte infaller på en söndag, långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag. Senast en ändring gjordes av de allmänna helgdagarna var när nationaldagen blev allmän helgdag 2005. Annandag pingst upphörde samtidigt att vara allmän helgdag (bet. 2004/05:KU6).
Konstitutionsutskottet har flera gånger tidigare behandlat motioner om att avskaffa första maj som helgdag (se bl.a. bet. 2016/17:KU29, bet. 2017/18:KU28, bet. 2018/19:KU18 och bet. 2020/21:KU15).
Senast utskottet behandlade motioner om att förändra de allmänna helgdagarna var våren 2022 (bet. 2021/22:KU25). Utskottet avstyrkte då bl.a. ett motionsyrkande om att ersätta första maj som allmän helgdag. Utskottet ansåg liksom tidigare att de allmänna helgdagarna inte borde ändras och var inte berett att förorda att någon gällande helgdag skulle tas bort eller att någon ny helgdag skulle införas. Sverigedemokraterna reserverade sig.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser liksom tidigare att de allmänna helgdagarna inte bör ändras och är inte berett att förorda att första maj utgår som helgdag eller att någon ny helgdag införs. Motionsyrkandet avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om nya minnesdagar och om att inrätta en särskild dag för att uppmärksamma blåljuspersonal.
I motion 2022/23:175 av Björn Söder (SD) yrkande 1 föreslås att det införs en svensk minnesdag tillägnad kommunismens offer. Motionären konstaterar att den 27 januari sedan 1999 har varit en svensk nationell minnesdag för Förintelsens offer, och 2005 deklarerade FN denna dag som internationell minnesdag. Motionären påpekar att kommunismen är en ideologi som orsakat miljontals offer.
I motion 2022/23:880 av Michael Rubbestad (SD) föreslås att det införs en blåljuspersonalens dag. Med blåljuspersonal avses enligt motionären personal som arbetar i utryckningsfordon, såsom poliser, sjukvårdare och brandmän. Enligt motionären har blåljuspersonal de senaste åren utsatts för angrepp, våld och hot. Vidare anförs i motionen att denna utveckling måste motarbetas och att ett steg i den riktningen kan vara att samhället lyfter fram och hedrar den personal som dagligen arbetar i dessa verksamheter.
Robert Hannah (L) föreslår i motion 2022/23:2071 att man överväger att införa en minnesdag för det armeniska folkmordet seyfo. I motionen anförs att den 24 april sedan 2019 är nationell minnesdag för seyfo i Frankrike.
Allmänna helgdagar är reglerade i lagen (1989:253) om allmänna helgdagar. Vidare förtecknas de allmänna flaggdagarna i förordningen (1982:270) om allmänna flaggdagar. I övrigt regleras inte särskilda minnesdagar i lagar eller förordningar.
Andra dagar förutom allmänna flaggdagar och kyrkliga högtidsdagar som har getts särskild beteckning i svenska almanackor är bl.a. internationella kvinnodagen den 8 mars, Europadagen den 9 maj och internationella barndagen i oktober. Forum för levande historia har regeringens uppdrag att främja högtidlighållandet av Förintelsens minnesdag den 27 januari.
Tidigare riksdagsbehandling
Utrikesutskottet
Utrikesutskottet behandlade i sitt betänkande 2009/10:UU9 ett antal motioner om att regeringen formellt borde erkänna folkmordet på olika minoriteter i Osmanska riket. Utskottet anförde i sitt ställningstagande bl.a. att det inte är riksdagens uppgift som ett representativt organ att göra folkrättsliga ställningstaganden. Utskottet underströk vikten av att det internationella forskarsamfundet ges bästa möjliga förutsättningar för oberoende studier och diskussion om etniska och religiösa minoriteter vid upplösningen av det osmanska imperiet. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena. Ledamöterna från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet reserverade sig och yrkade att riksdagen borde tillkännage för regeringen som sin mening att Sverige ska erkänna förföljelse av kristna i Osmanska riket 1915 som folkmord. Riksdagen biföll reservationen (rskr. 2009/10:206).
Regeringen meddelande i skrivelse 2013/14:75 att riksdagsskrivelse 2009/10:206 var slutbehandlad. Frågan har därefter blivit föremål för riksdagsbehandling vid flera tillfällen, senast genom prövningen av motionsyrkanden bl.a. om att riksdagen på nytt ska rikta ett tillkännagivande till regeringen om att formellt erkänna folkmordet 1915 på olika minoriteter i Osmanska riket. Utrikesutskottet avstyrkte våren 2021 liknande motionsyrkanden, varav ett efter beredning i förenklad ordning (bet. 2020/21:UU15). Efter beredning i förenklad ordning avstyrkte utrikesutskottet liknande motionsyrkanden även våren 2022 (bet. 2021/22:UU7).
Konstitutionsutskottet har tidigare vid flera tillfällen behandlat motionsyrkanden om att införa minnesdagar för att uppmärksamma särskilda personer eller händelser (se t.ex. bet. 2012/13:KU16, bet. 2014/15:KU6 och bet. 2016/17:KU29).
Senast våren 2022 behandlade utskottet motionsyrkanden bl.a. om en minnesdag för kommunismens offer, en blåljuspersonalens dag och en nationell minnesdag för det armeniska folkmordet 1915 (bet. 2021/22:KU25). Utskottet ansåg liksom tidigare att det inte fanns skäl för riksdagen att ta initiativ till de minnesdagar eller särskilda dagar som föreslogs. Utskottet avstyrkte därför motionsyrkandena.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser liksom tidigare att det inte finns skäl för riksdagen att ta initiativ till de minnesdagar eller den särskilda dag som föreslås. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om regler om flaggning och skånska flaggans officiella status.
Jämför reservation 2 (SD).
Regler om flaggning
I kommittémotion 2022/23:1001 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 13 förslås att det införs en allmän flagglag. Motionärerna anför att flagglagen bör innehålla regler för flaggans utseende, ceremoniel för flaggning, vilka flaggdagar som ska anses vara officiella och att myndigheter endast ska föra den svenska flaggan, regionala flaggor, eventuella gästflaggor och myndighetsspecifika flaggor. Flagglagen bör enligt motionärerna även påbjuda att samtliga svenska myndigheter ska flagga på officiella flaggdagar och följa de ceremonier som gäller för flaggning.
Skånska flaggans officiella status
Boriana Åberg m.fl. (M) föreslår i motion 2022/23:2121 att den skånska flaggans officiella status snarast utreds. Motionärerna anför att Region Skåne 2017 fattade beslut om att skånska flaggan ska vara officiell och att det ska flaggas med den samtidigt som svenska flaggan och EU-flaggan utanför regionfullmäktiges lokaler. Den biträdande statsheraldikern har uttalat att endast staten kan erkänna en flagga som officiell, antingen genom lagstiftning i riksdagen eller genom en regeringsförordning. Bland annat Riksarkivet har även uttalat kritik. Enligt motionärerna bör självfallet den skånska flaggan få användas i officiella sammanhang i Skåne. Motionärerna konstaterar att det saknas ett resonemang om den skånska flaggans status i betänkandet Ett modernt belöningssystem, de allmänna flaggdagarna och redovisningen av anslaget till hovet (SOU 2021:74).
I proposition 1981/82:109 med förslag till ny lagstiftning om Sveriges riksvapen och Sveriges flagga framhölls att det då inte fanns några bindande föreskrifter om flaggning på bestämda dagar – frånsett på Försvarsmaktens område. Emellertid hade s.k. allmänna flaggdagar angetts i den vanliga almanackan sedan 1939. Denna förteckning över flaggdagar hade karaktären av inofficiell rekommendation och hade tillkommit på initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag. Tanken på att införa en skyldighet att på de allmänna flaggdagarna flagga på byggnader som inrymmer statliga myndigheter och institutioner avvisades av ekonomiska och praktiska skäl. Man ansåg att flaggningsfrågan därför liksom dittills borde lämnas oreglerad förutom inom Försvarsmakten. Detta innebar att varje civil myndighet själv utifrån praktiska och andra överväganden fick avgöra i vilken utsträckning seden att flagga på de allmänna flaggdagarna lämpligen kunde upprätthållas.
Efter ett tillkännagivande av riksdagen, på förslag av konstitutionsutskottet, tillsatte regeringen en parlamentariskt sammansatt kommitté som bl.a. skulle göra en översyn av de allmänna flaggdagarna (dir. 2019:76 och dir. 2020:127). Kommittén tog namnet Förtjänstutredningen och uppdraget redovisades i september 2021 i betänkandet Ett modernt belöningssystem, de allmänna flaggdagarna och redovisningen av anslaget till hovet (SOU 2021:74). Kommittén föreslog bl.a. att valdagen för val till Europaparlamentet, vilket infaller vart femte år, blir ny allmän flaggdag. Kommittén föreslog också att de tre flaggdagarna för de kungliga namnsdagarna samt flaggdagen för regentens gemål utgår vid nästa tronskifte. De kungliga flaggdagarna ska efter den tidpunkten enligt utredningen endast omfatta tronföljarens födelsedag från det år då tronföljaren fyller 18 år och regentens födelsedag. Utredningen gjorde bedömningen att inga andra flaggdagar ska läggas till eller tas bort.
Våren 2022 behandlade konstitutionsutskottet proposition 2021/22:232 Ett modernt offentligt belöningssystem och de allmänna flaggdagarna (bet. 2021/22:KU39). I propositionen lämnade regeringen förslag på riktlinjer för ett centralt och modernt system för offentlig belöning samt om Sveriges allmänna flaggdagar.
Konstitutionsutskottet ansåg att förslaget till riktlinjer om de allmänna flaggdagarna var väl avvägt. Kammaren biföll utskottets förslag om bifall till propositionen (rskr. 2021/22:393).
I lagen (1982:269) om Sveriges flagga regleras bl.a. svenska flaggans utseende. Vilka dagar som är allmänna flaggdagar regleras i förordningen (1982:270) om allmänna flaggdagar. Den 16 februari 2023 beslutade regeringen om en ändring i förordningen (SFS 2023:67). Ändringen träder i kraft den 1 april 2023. Efter ändringen är de allmänna flaggdagarna:
– nyårsdagen
– den 28 januari: Kung Carl XVI Gustafs namnsdag
– den 12 mars: Kronprinsessan Victorias namnsdag
– påskdagen
– den 30 april: Kung Carl XVI Gustafs födelsedag
– första maj
– pingstdagen
– den 29 maj: veterandagen
– den 6 juni: Sveriges nationaldag och svenska flaggans dag
– dag för Sveriges val till Europaparlamentet
– midsommardagen
– den 14 juli: Kronprinsessan Victorias födelsedag
– den 8 augusti: Drottning Silvias namnsdag
– dag för val i hela riket till riksdagen
– den 24 oktober: FN-dagen
– den 6 november: Gustav Adolfsdagen
– den 10 december: Nobeldagen
– den 23 december: Drottning Silvias födelsedag
– juldagen.
Vad gäller militära myndigheter anges i 1 § förordningen (1994:657) om användning av tretungad flagga att den tretungade flaggan används som örlogsflagga, förutom av Försvarsmakten även av Fortifikationsverket, Försvarets materielverk, Försvarshögskolan, Försvarets radioanstalt och Statens försvarshistoriska museer. Försvarsmakten har beslutat om föreskrifter (FFS 1999:4) med närmare bestämmelser om förande av örlogsflagga.
Utskottet har vid flera tillfällen framhållit att frågor om flaggning vid de statliga myndigheterna och institutionerna borde avgöras av myndigheterna och institutionerna själva (se bl.a. bet. 1999/2000:KU18, bet. 2000/01:KU15, bet. 2006/07:KU12, bet. 2010/11:KU25 och bet. 2014/15:KU8). Vidare behandlade utskottet senast våren 2022 motionsyrkanden bl.a. om en allmän flagglag och den skånska flaggans officiella status (bet. 2021/22:KU25). Utskottet anförde då följande:
På riksdagens initiativ tillsatte regeringen 2019 en parlamentariskt sammansatt kommitté som bl.a. skulle göra en översyn av de allmänna flaggdagarna. Kommittén, som tog namnet Förtjänstutredningen, överlämnade i september 2021 sitt betänkande Ett modernt belöningssystem, de allmänna flaggdagarna och redovisningen av anslaget till hovet. I betänkandet lämnas bl.a. förslag om ändringar av allmänna flaggdagar. Bl.a. mot denna bakgrund anser utskottet, liksom tidigare, att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ till en allmän flagglag. Som utskottet tidigare anfört bör dessutom frågor om flaggning vid de statliga myndigheterna och institutionerna avgöras av myndigheterna och institutionerna själva. Utskottet anser även att det inte finns skäl för riksdagen att ta initiativ till en utredning om den skånska flaggans officiella status. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att det nyligen gjorts en översyn av de allmänna flaggdagarna och att riksdagen under våren 2022 behandlade propositionen Ett modernt offentligt belöningssystem och de allmänna flaggdagarna. Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ till en allmän flagglag. Som utskottet tidigare anfört bör frågor om flaggning vid de statliga myndigheterna och institutionerna avgöras av myndigheterna och institutionerna själva. Utskottet anser vidare liksom tidigare att det inte finns skäl för riksdagen att ta initiativ till en utredning om den skånska flaggans officiella status. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om utmärkelse för utlandssvenskar.
I motion 2022/23:2141 av Markus Wiechel och Lars Andersson (båda SD) yrkande 6 föreslås att ett införande av en utmärkelse för framstående utlandssvenskar utreds. Motionärerna anför att hedersutmärkelser, priser och diplom är ett fantastiskt sätt att uppmärksamma och visa uppskattning för personer som gör någonting gott. Motionärerna menar dock att detta endast sker sparsamt i Sverige och att det således finns ett behov av att det offentliga Sverige blir bättre på att uppmärksamma framgångsrika svenskar, och då inte minst utlandssvenskar.
I lagen (2021:1117) om riksdagens medalj finns bestämmelser om riksdagens medalj och andra avgångsgåvor till riksdagens ledamöter och om riksdagens medalj till andra än ledamöter. Talmannen får besluta att dela ut riksdagens medalj till ledamöter som lämnar riksdagen och till andra personer som har gjort särskilt eller synnerligen förtjänstfulla insatser för riksdagen.
På förslag av försvarsutskottet tillkännagav riksdagen för regeringen i mars 2018 att det borde införas en medalj för särskilt berömvärda internationella insatser (bet. 2017/18:FöU8, rskr. 2017/18:195).
I maj 2018 fattade riksdagen på förslag av konstitutionsutskottet beslut om ett tillkännagagivande till regeringen om en översyn av det offentliga belöningssystemet (bet. 2017/18:KU28, rskr. 2017/18:337). Som tidigare nämnts tillsatte regeringen därefter den parlamentariskt sammansatta kommitté som tog namnet Förtjänstutredningen.
I betänkandet Ett modernt belöningssystem, de allmänna flaggdagarna och redovisningen av anslaget till hovet (SOU 2021:74) föreslår kommittén bl.a. att ett modernt och centralt system för belöningar ska inrättas för att uppmärksamma förtjänstfulla insatser. Systemet föreslås omfatta både det statliga ordensväsendet och regeringens utmärkelser. En förtjänstfull insats är enligt utredningen en insats som har stor betydelse för samhället och som går utöver det som kan förväntas av en person inom det område där han eller hon verkar. I betänkandet föreslår kommittén en ny förordning med en gemensam utgångspunkt för vilka insatser som ska komma ifråga för en av landets främsta utmärkelser.
Våren 2022 behandlade konstitutionsutskottet proposition 2021/22:232 Ett modernt offentligt belöningssystem och de allmänna flaggdagarna (bet. 2021/22:KU39). I propositionen anfördes bl.a. att regeringen ansåg att det skulle finnas ett centralt system för offentlig belöning som omfattade statens främsta utmärkelser: utmärkelser inom det statliga ordensväsendet och regeringens utmärkelser. Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till riktlinjer för ett modernt offentligt belöningssystem. Kammaren biföll utskottets förslag (rskr. 2021/22:393).
I december 2022 fattade regeringen beslut om förordningen (2022:1800) om Sveriges främsta utmärkelser som innebar att ett nytt och modernt offentligt belöningssystem inrättades i Sverige den 1 februari 2023. Reformen syftar till att staten ska kunna uppmärksamma och belöna förtjänstfulla insatser som går utöver det som kan förväntas av en person inom det område där han eller hon verkar. Insatserna ska vara av sådant slag att de bör belönas på en nationell nivå med en av Sveriges främsta utmärkelser: en ordensutmärkelse inom någon av de kungliga riddarordnarna eller en av regeringens utmärkelser.
Våren 2022 avstyrkte konstitutionsutskottet ett motionsyrkande om att inrätta en utmärkelse för framstående utlandssvenskar (bet. 2021/22:KU25). Utskottet noterade i sitt ställningstagande att Förtjänstutredningen i september 2021 hade överlämnat sitt betänkande Ett modernt belöningssystem, de allmänna flaggdagarna och redovisningen av anslaget till hovet. Bland annat mot denna bakgrund ansåg utskottet att det inte fanns skäl för riksdagen att ta nytt initiativ i fråga om offentliga belöningssystem.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att en parlamentariskt sammansatt kommitté har gjort en översyn av bl.a. det offentliga belöningssystemet. Våren 2022 ställde sig riksdagen bakom förslagen i propositionen Ett modernt offentligt belöningssystem och de allmänna flaggdagarna. Utskottet noterar att regeringen därefter beslutat om förordningen om Sveriges främsta utmärkelser som innebär att ett nytt offentligt belöningssystem inrättats i Sverige. Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ i fråga om offentliga belöningssystem. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
|
1. |
av Fredrik Lindahl (SD) och Lars Andersson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2022/23:1001 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 7.
Ställningstagande
Första maj bör tas bort som allmän helgdag och ersättas med en annan dag, t.ex. veterandagen, Engelbrektsdagen eller någon liknande dag med motsvarande koppling till det svenska arvet. Alternativt bör första maj byta namn till Valborgsdagen för att markera att den är en angelägenhet för hela svenska folket.
|
2. |
av Fredrik Lindahl (SD) och Lars Andersson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2022/23:1001 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 13.
Ställningstagande
I dag råder en ordning som innebär att utseendet på svenska flaggan regleras i lag men flaggdagarna regleras i en förordning. Det finns inga föreskrifter som reglerar när myndigheterna ska flagga eller med vilken flagga. Frågan om flaggning vid enskilda myndigheter blir i stället föremål för beslut av den enskilda myndighetschefen. Många myndigheter flaggar även med EU-flaggan eller med politiska och ideologiska flaggor.
Den svenska flaggan är en symbol för Sverige och därmed i förlängningen för svenska myndigheter. Alla regler för flaggning bör samlas i en flagglag. Denna bör t.ex. innehålla regler om flaggans utseende, om vilka flaggdagar som ska anses vara officiella och om att myndigheter endast ska föra den svenska flaggan, regionala flaggor, gästflaggor och andra myndighetsspecifika flaggor. Flagglagen bör rikta in sig på det allmänna. Privat flaggning bör uppmuntras snarare än påtvingas.
Det finns vidare skäl att se över om det bör vara straffbart att skända den svenska flaggan.
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2022/23
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en svensk minnesdag tillägnad kommunismens offer bör införas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införande av blåljuspersonalens dag och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om första maj och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en ny allmän flagglag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa en minnesdag för det armeniska folkmordet seyfo och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om den skånska flaggans officiella status och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda införandet av en utmärkelse för framstående utlandssvenskar och tillkännager detta för regeringen.