|
Konstitutionsutskottets betänkande
|
Riksrevisionens årsredovisning för 2022
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna.
Riksrevisionen har överlämnat sin årsredovisning för 2022 till riksdagen. Utskottet konstaterar att den anlitade revisorn bedömer att årsredovisningen i alla väsentliga avseenden är rättvisande.
Utskottet uttalar bl.a. sin tillfredsställelse över att en kollegial granskning visat att Riksrevisionen är en modern och välskött revisionsmyndighet, som tillhandahåller revisionsarbete av hög kvalitet med relevans för de viktigaste intressenterna. Utskottet emotser att Riksrevisionen under verksamhetsåret 2023 kan bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att fullt anslagsutnyttjande uppnås.
Behandlade förslag
Redogörelse 2022/23:RR1 Riksrevisionens årsredovisning för 2022.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Riksrevisionens årsredovisning för 2022
Externrevisorns granskning av årsredovisningen
Kollegial granskning av Riksrevisionen
Tidigare uttalanden av utskottet
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Externrevisorns revisionsberättelse
Tabeller
Tabell 1 Anslagsredovisning för 2022
Tabell 2 Kostnader och lämnade bidrag för extern kompetens 2020–2022
Tabell 3 Vidtagna åtgärder till följd av modifierade revisionsberättelser och revisionsrapporter
Tabell 4 Nettokostnader och antal redovisade timmar för årlig revision
Tabell 5 Avgiftsområdet årlig revision
Tabell 6 Avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet
Tabell 8 Antal granskningar som medfört åtgärder inom 4–5 år
Tabell 9 Kostnader och genomsnittlig insats per granskningsrapport
Tabell 10 Nettokostnader och lämnade bidrag för internationell verksamhet
Tabell 11 Redovisade timmar för internationell verksamhet
Tabell 12 Antal anställda per den 31 december 2022
Tabell 13 Antal anställda fördelat på kvinnor och män
Tabell 14 Antal chefer fördelat på kvinnor och män
Tabell 16 Sjukfrånvaro i procent av total ordinarie arbetstid
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Riksrevisionens årsredovisning för 2022 |
Riksdagen lägger redogörelse 2022/23:RR1 till handlingarna.
Stockholm den 23 maj 2023
På konstitutionsutskottets vägnar
Ida Karkiainen
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ida Karkiainen (S), Erik Ottoson (M), Matheus Enholm (SD), Hans Ekström (S), Fredrik Lindahl (SD), Mirja Räihä (S), Ulrik Nilsson (M), Per-Arne Håkansson (S), Amalia Rud Pedersen (S), Susanne Nordström (M), Jessica Wetterling (V), Gudrun Brunegård (KD), Lars Engsund (M), Jan Riise (MP), Lars Johnsson (M), Catarina Deremar (C) och Lina Nordquist (L).
Riksrevisionen ska enligt 9 kap. 3 § lagen (2016:1091) om budget och administration för riksdagens myndigheter, den s.k. BEA-lagen, lämna en årsredovisning till riksdagen senast den 22 februari. Riksrevisorn ska besluta om årsredovisningen, enligt 4 a § lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen.
Den 21 februari 2023 lämnade Riksrevisionen sin årsredovisning för 2022 till riksdagen (redog. 2022/23:RR1). Riksrevisorn intygar i årsredovisningen att den ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Riksrevisorn bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten varit betryggande under den period som årsredovisningen avser. Revision av Riksrevisionens årsredovisning har utförts av revisionsbyrån KPMG AB. Revisionsberättelsen och externrevisorns promemoria med anledning av bokslutsgranskningen kom in till konstitutionsutskottet den 20 mars 2023 (dnr 1869-2022/23).
Inga motioner har väckts med anledning av redogörelsen.
Som ett led i beredningen av ärendet höll utskottet den 27 april 2023 en intern utfrågning med riksrevisorn.
Riksrevisionen har lämnat in Uppföljningsrapport 2023 till finansutskottet. Konstitutionsutskottet har tagit del av uppföljningsrapporten.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen lägger redogörelsen med Riksrevisionens årsredovisning för 2022 till handlingarna.
Redogörelsen
Om Riksrevisionen
Riksrevisionen har en riksrevisor som är chef för myndigheten och en ställföreträdande riksrevisor med titeln riksrevisionsdirektör. Kopplat till Riksrevisionen finns även riksdagens råd för Riksrevisionen och ett vetenskapligt råd.
Riksrevisionen var under 2022 organiserad i sju avdelningar:
– avdelningen för ledningsstöd
– avdelningen för effektivitetsrevision
– avdelningen för årlig revision
– internationella avdelningen
– HR-avdelningen
– kommunikationsavdelningen
– rättsavdelningen.
Riksrevisionen är lokaliserad till Stockholm.
I början av 2022 kunde Riksrevisionen börja använda sitt nya, aktivitetsbaserade kontor fullt ut. Riksrevisionen övergick då till s.k. hybridarbete och har t.ex. fortsatt att granska på distans när man bedömer det som mest effektivt.
Digitalisering
Riksrevisorn framhåller i sitt förord vikten av att använda digitaliseringens möjligheter. Under 2022 gjorde Riksrevisionen en kompetenssatsning i flera delar: Myndigheten har erbjudit kompetensutveckling i form av skräddarsydd utbildning inom artificiell intelligens (AI) för ett antal medarbetare, byggt upp en central funktion med fokus på teknik, innovation och data samt rekryterat – både för att få in ny kompetens i verksamheten och för att skapa utrymme för intern kompetensutveckling.
Intern styrning och kontroll m.m.
Det är riksrevisorn som i samband med undertecknandet av årsredovisningen gör en bedömning av om den interna styrningen och kontrollen är betryggande inom Riksrevisionen. Underlag till denna bedömning är såväl det löpande arbetet med riskhantering inom ramen för den ordinarie planerings- och uppföljningsprocessen som en avstämning med ledningsgruppen i samband med att årsredovisningen tas fram.
Exempel som lämnas i årsredovisningen på identifierade risker där Riksrevisionen genomförde riskminimerande åtgärder under 2022 gäller ekonomistyrning, digitalisering, kompetensförsörjning på kort och lång sikt samt informationssäkerhet och informationshantering. Riksrevisionen genomförde även åtgärder som är kopplade till den digitala arbetsplatsen så att den ska uppfylla verksamhetens och medarbetarnas behov.
I avsnittet Utveckling av interna processer nämns bl.a. att Riksrevisionen under 2022 utökade samarbetet med Riksdagsförvaltningen som ska tillhandahålla viss teknisk infrastruktur, vilket ska leda till att Riksrevisionen kan skala upp sin infrastruktur på ett hållbart och kostnadseffektivt sätt. Där nämns vidare att Riksrevisionen under 2022 beslutade om en ekonomimodell som ska tillgodose de externa och interna behoven av information om Riksrevisionens finansiella ställning. Den ska också ge ledningen förutsättningar för en effektiv och ändamålsenlig ekonomistyrning av verksamheten. Myndigheten arbetade under 2022 även med att öka förmågan inom områdena incident- och krishantering samt resesäkerhet.
Anslagsförbrukning och kostnadsutveckling
För förvaltningsanslaget blev utfallet lägre än fullt anslagsutnyttjande som Riksrevisionen hade räknat med inför 2022. Även visst utnyttjande av anslagssparandet hade beräknats. Kostnaderna för personal var under 2022 betydligt lägre, vilket förklaras av färre anställda och en högre personalomsättning än förväntat. Även övriga kostnader blev lägre än beräknat.
För biståndsanslaget blev anslagsutfallet 2022 något högre än beräknat, vilket kan förklaras med en högre aktivitetsnivå inom det internationella utvecklingssamarbetet än planerat.
Det totala utfallet för båda anslagen uppgick till 403,3 miljoner kronor. Tilldelade medel för 2022 för anslaget 2:5 Riksrevisionen uppgick till 355,8 miljoner kronor. Det disponibla beloppet uppgick till 393,4 miljoner kronor. Anslagsförbrukningen var 352,4 miljoner kronor, vilket innebär ett utgående anslagssparande 2022 med 41,0 miljoner kronor. Riksrevisionen kommer under första tertialet 2023 att fatta beslut om hur anslagssparandet för anslaget 2:5 Riksrevisionen ska disponeras. Tilldelade medel för 2022 för anslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete uppgick till 50,0 miljoner kronor. Det disponibla beloppet uppgick till 51,5 miljoner kronor, efter beslut om indrag med ett belopp om 10,6 miljoner kronor av det ingående anslagssparandet 2022. Anslagsförbrukningen var 50,9 miljoner kronor, vilket innebär ett utgående anslagssparande 2022 med 0,6 miljoner kronor.
Tabell 1 Anslagsredovisning för 2022
Miljoner kronor
|
Anslag |
Tilldelat anslag 2022 |
Totalt disponibelt belopp |
Kostnader mot anslag[1] |
Utgående anslagssparande |
|
Utg.omr 1 anslag 2:5 Riksrevisionen |
355,8 |
393,4 |
352,4 |
41,0 |
|
Utg.omr. 7 anslag 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete |
50,0 |
51,5 |
50,9 |
0,6 |
|
Summa |
405,8 |
444,9 |
403,3 |
41,6 |
Kostnaden för extern kompetens ökade 2022 jämfört med föregående år.
Inom den årliga revisionen ökade användningen av resurskonsulter under 2022, i huvudsak för granskning av årsredovisningar för räkenskapsåret 2021. Utöver det har det även funnits ett fortsatt behov av specialistkompetens för vissa granskningar, t.ex. aktuarietjänster.
Inom effektivitetsrevisionen varierar behovet av extern kompetens beroende på vilken typ av granskningar som genomförs och inom vilka områden. Konsulter har använts i mindre utsträckning inom genomförda granskningar under 2022.
Även inom den internationella verksamheten varierar behovet av extern kompetens, främst beroende på insatsernas utformning. Minskningen jämfört med föregående år beror framför allt på att det 2021 genomfördes flera utvärderingar av samarbetsprojekt inom det internationella utvecklingssamarbetet.
Externa resurser för verksamhetsutveckling har ökat något på grund av att Riksrevisionen ökat takten i de interna utvecklingsprojekten jämfört med föregående år.
Inom de myndighetsgemensamma funktionerna har ökningen i huvudsak att göra med större behov av rekryteringskonsulter och av konsulter för att täcka upp för vakanser.
Tabell 2 Kostnader och lämnade bidrag för extern kompetens 2020–2022
Tusental kronor
|
|
|
2022 |
2021 |
2020 |
|
Verksamhetsgrenar |
13 976 |
15 027 |
10 803 |
|
|
Årlig revision |
9 339 |
7 944 |
4 760 |
|
|
Effektivitetsrevision |
1 049 |
1 948 |
2 249 |
|
|
Internationell verksamhet |
3 588 |
5 135 |
3 794 |
|
|
Verksamhetsutveckling |
3 770 |
2 752 |
3 111 |
|
|
De myndighetsgemensamma funktionerna |
15 317 |
11 381 |
9 909 |
|
|
Kompetensutveckling |
555 |
171 |
292 |
|
|
Kompetens- och resursförstärkning |
14 762 |
11 210 |
9 618 |
|
|
Summa |
|
33 063 |
29 160 |
23 823 |
Verksamhetsgrenen årlig revision
Resultat och bedömning
Under 2022 slutförde Riksrevisionen granskningen av årsredovisningar för räkenskapsåret 2021, och lämnade totalt 226 revisionsberättelser för myndigheter och organisationer som myndigheten har i uppdrag att granska, inklusive årsredovisningen för staten. Även detta år genomfördes bokslutsgranskningen mestadels på distans med anledning av coronapandemin. Vid den s.k. tidigarelagda granskningen, som utförs löpande under året, innan myndigheterna lämnar sina årsredovisningar, var det åter möjligt att göra fysiska besök hos granskningsobjekt men Riksrevisionen fortsatte att granska på distans där det bedömdes som mer effektivt.
Personalomsättningen minskade till 18 procent 2022 jämfört med 20 procent 2021.
Riksrevisionens årliga revision granskar alla årsredovisningar varje år och granskningen görs på ett enhetligt sätt. Därför kan antalet modifierade revisionsberättelser ses som en indikator på tillförlitligheten i myndigheternas redovisning. Antalet modifierade revisionsberättelser för 2021 (10) är i linje med siffrorna för 2020 (12) och 2019 (10). Skälen till att myndigheterna fått en modifierad revisionsberättelse varierar.
Riksrevisionen följer upp vad som gjorts med anledning av de modifierade revisionsberättelserna och de rekommendationer som lämnas i revisionsrapporter, för att se verksamhetens genomslag. I uppföljningsrapporten 2022 följde Riksrevisionen upp åtgärder med anledning av modifierade revisionsberättelser och rekommendationer i revisionsrapporter för räkenskapsåret 2020. Riksrevisionens bedömning är att myndigheten genom sin årliga revision bidrar till god statlig förvaltning.
Tabell 3 Vidtagna åtgärder till följd av modifierade revisionsberättelser och revisionsrapporter
|
Uppföljningsår |
2022 |
2021 |
2020 |
|
Andelen modifierade revisionsberättelser där myndigheten eller regeringen helt eller delvis har vidtagit åtgärder inom ett år |
92 % |
100 % |
86 % |
|
Andelen rekommendationer som myndigheten helt eller delvis har åtgärdat inom ett år |
95 % |
96 % |
84 % |
Kvalitetsarbete
Den årliga revisionens kvalitetsarbete innefattar både åtgärder under arbetets gång och kvalitetskontroller i efterhand. Bland annat genomför ett råd, som består av erfarna ansvariga revisorer, årligen en kvalitetskontroll av ett urval avslutade revisionsakter. Kvalitetssystemet för årlig revision innefattar även kvalitetssäkring av revisionsrapporter, flerårig grundutbildning och särskilda kompetenskrav för ansvariga revisorer samt periodisk rotation av ansvariga revisorer.
Inom den årliga revisionen pågår ett kontinuerligt arbete med att revidera och utveckla metodstödet i revisionsprocessen i syfte att stärka kvaliteten och enhetligheten i revisionen.
Kostnader
Nettokostnaderna ökade med 4 procent under 2022, ca 6,5 miljoner kronor. Ökningen beror främst på ökade lönekostnader till följd av en genomgång av lönenivåerna för årliga revisorer, med syftet att bättre kunna behålla och attrahera den kompetens som Riksrevisionen behöver för att genomföra sitt uppdrag även i framtiden. Även resekostnaderna ökade jämfört med föregående år på grund av att Riksrevisionen nu har kunnat återgå till att fysiskt besöka myndigheterna.
Tabell 4 Nettokostnader och antal redovisade timmar för årlig revision
|
|
2022 |
2021 |
2020 |
|
Nettokostnader (tusental kronor) |
173 554 |
167 074 |
163 850 |
|
Redovisade timmar |
122 792 |
123 698 |
124 770 |
Avgiftsområde årlig revision
Årlig revision är avgiftsbelagd. Intäkterna redovisas mot inkomsttitel, och verksamhetens kostnader belastar förvaltningsanslaget. Utfallet på avgiftsområdet är högre än föregående år och även högre än budgeten för både avgiftsintäkterna och kostnaderna. Kostnaderna ökade främst beroende på ökade lönekostnader. Lönenivåerna påverkar även avgifterna, vilket är den främsta förklaringen till de ökade avgiftsintäkterna. (Riksrevisionens årliga revision som avser räkenskapsåret 2024 och senare kommer inte att vara avgiftsbelagd. Se vidare framst. 2021/22:RR6, bet. 2022/23:KU14.)
Tabell 5 Avgiftsområdet årlig revision
Tusental kronor
|
|
Budget |
2022 |
2021 |
2020 |
|
Avgiftsintäkter |
153 000 |
164 115 |
152 105 |
146 929 |
|
Kostnader |
153 000 |
160 535 |
153 867 |
151 479 |
|
Årets över-/underskott |
|
3 580 |
–1 762 |
–4 550 |
|
Ackumulerat över-/underskott |
|
–5 809 |
–9 389 |
–7 627 |
Avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet
Riksrevisionen granskar Östersjöstaternas råd (CBSS). Intäkterna disponeras av Riksrevisionen. Avgiftsintäkterna översteg kostnaderna med 10 000 kronor 2022.
Tabell 6 Avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet
Tusental kronor
|
|
Budget |
2022 |
2012 |
2020 |
|
Avgiftsintäkter |
220 |
224 |
239 |
232 |
|
Kostnader |
220 |
214 |
259 |
241 |
|
Årets över-/underskott |
|
10 |
–20 |
–9 |
|
Ackumulerat över- /underskott |
|
688 |
678 |
698 |
Verksamhetsgren effektivitetsrevision
Resultat och bedömning
Effektivitetsrevisionen uppvisade under 2022 ett tillfredsställande resultat givet förutsättningarna för att bedriva granskningen. Effektivitetsrevisionen påverkades negativt av coronapandemin och har haft svårt att komma tillbaka till ett normalläge. Effektivitetsrevision är en komplex verksamhet och en granskning pågår under lång tid. Det innebär utmaningar. Det handlar bl.a. om fungerande interaktion och samarbete både internt och externt. Tillgång till erfarna projektledare och en inte alltför hög personalrörlighet är väsentligt. Riksrevisionen arbetar med flera åtgärder för hög produktion och kvalitet.
Personalläget förbättrades successivt under 2022 jämfört med föregående år. Personalläget är i stort sett tillfredsställande. Medeltalet anställda uppgick 2022 till 111. Personalomsättningen fortsatte att öka något till 12 procent (i jämförelse med 10 procent 2021 och 8 procent 2020). Tillgången till erfarna projektledare är avgörande för hur många granskningar som kan inledas och bedrivas. Personalrörlighet försenar pågående granskningar och påverkar även aktivitetsnivån i stort och därmed antalet kommande publiceringar kommande år.
Under 2022 publicerades 29 granskningsrapporter, varav 6 inleddes under 2020 och 23 under 2021.
Vid 2022 års början pågick 36 granskningar, vilket är i nivå med föregående år. Under 2022 inleddes 28 granskningar, vilket är färre än 2021 och 2020. En granskning tar normalt ca ett år och årets publiceringar är summan av de granskningar som startats och bedrivits tidigare. Under 2022 hade effektivitetsrevisionen en lägre aktivitetsnivå än före coronapandemin.
Effektivitetsrevisionen bedrev (dvs. inledde, fortsatte arbetet med eller publicerade) under 2022 totalt 64 granskningar, vilket är färre än 2021 och 2020. Vid årets slut pågick 33 granskningar, vilket är färre än tidigare.
|
|
|
2022 |
2021 |
2020 |
|
Pågående granskningar vid årets början |
36 |
36 |
37 |
|
|
Inledda granskningar under året |
28 |
31 |
31 |
|
|
Summa pågående och inledda granskningar |
64 |
67 |
68 |
|
|
Nedlagda granskningar under året |
2 |
0 |
2 |
|
|
Publicerade granskningar under året |
29 |
31 |
30 |
|
|
Pågående granskningar vid årets slut |
33 |
36 |
36 |
|
De 29 publicerade granskningsrapporterna bedömer Riksrevisionen vara väl fördelade över riksdagens utskott. Under 2022 genomfördes förhållandevis många granskningar inom finansutskottets beredningsområde (6 stycken).
Varje år följer Riksrevisionen upp ett antal granskningsrapporter fyra till fem år efter att de publicerades. Avsikten är att bedöma resultatet av granskningen på längre sikt genom att undersöka vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av granskningsrapporterna. Uppföljningen görs på ett urval granskningsrapporter. År 2022 var det granskningar från 2017 och 2018 som följdes upp.
Tabell 8 Antal granskningar som medfört åtgärder inom 4–5 år
|
Uppföljningsår |
|
2022 |
2021 |
2020 |
|
Uppföljda granskningsrapporter som har medfört åtgärder |
19 |
17 |
17 |
|
|
Antal uppföljda granskningsrapporter |
22 |
22 |
20 |
|
Under de senaste tre åren har de vanligaste åtgärderna från regeringen varit att tillsätta en utredning, ge pågående utredningar tilläggsuppdrag eller ge myndigheter uppdrag i regleringsbrev, enligt Riksrevisionens uppföljning.
Riksrevisionens uppföljning visar att det har skett förbättringar inom de granskade verksamheterna. Det är dock viktigt att vara medveten om den osäkerhet som kan råda kring möjligheten att härleda åtgärderna direkt till granskningsrapporternas slutsatser och rekommendationer.
Kvalitetsarbete
Effektivitetsrevisionens kvalitetssäkring är en integrerad del av granskningsprocessen. Sedan 2020 arbetar effektivitetsrevisionen enligt en ny process som syftar till att ge riksrevisorn beslutsunderlag av god och jämn kvalitet genom att förenkla och förtydliga arbetet. Processen är i linje med internationella standarder för effektivitetsrevision. Sedan 2020 arbetar Riksrevisionen även utifrån klarspråksriktlinjer specifikt för effektivitetsrevisionen, för att främja tydligare, mer enhetliga och läsarvänliga granskningsrapporter.
Kostnader
Kostnaderna för effektivitetsrevisionen under 2022 var högre än föregående år. För omvärldsbevakningen fortsatte kostnaden och antalet redovisade timmar att öka. Det har tagit längre tid att ta fram granskningar än tidigare. Såväl kostnaden som antalet redovisade timmar per publicerad granskning har ökat jämfört med tidigare år.
Tabell 9 Kostnader och genomsnittlig insats per granskningsrapport
|
|
|
2022 |
2021 |
2020 |
|
Styckkostnad för årets publicerade granskningar Tusental kronor |
4 360 |
4 042 |
3 596 |
|
|
Genomsnittligt antal timmar för årets publicerade granskningar |
3 306 |
3 234 |
2 934 |
|
Verksamhetsgren internationell verksamhet
Riksrevisionens internationella verksamhet omfattar två delar: internationellt utvecklingssamarbete och internationell samverkan. Nedan finns en ekonomisk sammanställning för hela verksamhetsgrenen. Resultat och bedömning samt ekonomiskt utfall redovisas separat i påföljande avsnitt.
Tabell 10 Nettokostnader och lämnade bidrag för internationell verksamhet
Tusental kronor
|
|
|
2022 |
2021 |
2020 |
|
Internationellt utvecklingssamarbete |
50 911 |
37 930 |
38 770 |
|
|
Internationell samverkan |
16 653 |
11 616 |
11 273 |
|
|
Summa |
|
67 564 |
49 546 |
50 043 |
Tabell 11 Redovisade timmar för internationell verksamhet
|
|
|
2022 |
2021 |
2020 |
|
Internationellt utvecklingssamarbete |
29 547 |
25 017 |
22 898 |
|
|
Internationell samverkan |
11 106 |
7 627 |
7 288 |
|
|
Summa |
|
40 653 |
32 644 |
30 185 |
Internationellt utvecklingssamarbete
Resultat och bedömning
Riksrevisionen arbetar med att främja demokratisk utveckling och effektiv förvaltning genom globala, regionala och bilaterala samarbetsprojekt med nationella revisionsmyndigheter i utvecklingsländer. Riksrevisionen ska bidra till att stärka kapaciteten och förmågan att bedriva revision enligt internationella standarder. Därmed bidrar Riksrevisionen till ökad transparens och fungerande system för ansvarsutkrävande.
Under 2022 bedrev Riksrevisionen verksamhet i 5 regionala och 13 bilaterala samarbetsprojekt. I några av projekten har ingen verksamhet förekommit, exempelvis den subregionala organisationen Aseansai (som består av de nationella revisionsmyndigheterna i Brunei Darussalam, Kambodja, Indonesien, Laos, Myanmar, Malaysia, Filippinerna, Singapore, Thailand och Vietnam) samt Afghanistan. Samarbetet med Afghanistans revisionsmyndighet upphörde formellt 2022. Det bilaterala samarbetet med Kenya övergick till att omfattas av det subregionala samarbetet i Östafrika. Under 2022 har Riksrevisionen beslutat förlänga samarbetet med revisionsmyndigheten i Zimbabwe och med den regionala organisationen Pasai (Pacific Association of Supreme Audit Institutions).
Coronapandemin påverkade verksamheten 2022 även om Riksrevisionen efter halvårsskiftet kunnat återuppta aktiviteter på plats i sina samarbetsländer, vilket medfört en ökad aktivitetsnivå och ökad kvalitet i samarbetet.
Riksrevisionens regionala samarbetsprojekt omfattade under 2022 insatser till 55 nationella revisionsmyndigheter, varav en stor del inom myndighetens samarbetsavtal med Afrosai-E (African Organisation of English-speaking Supreme Audit Institutions), en subregional organisation inom Intosai (The International Organisation of Supreme Audit Institutions) med i huvudsak engelskspråkiga länder. Riksrevisionen bedömer att insatserna har bidragit till att utveckla kompetensen för effektivitetsrevision i regionen.
I det bilaterala samarbetet fortsatte effektivitetsrevisionen att utgöra en kärna genom såväl utbildningar som stöd i framtagande av manualer och handböcker. Riksrevisionen ser goda resultat av insatserna i form av ökad kunskap och formalisering av processer. Inom finansiell revision bidrog Riksrevisionen till att stärka revisorers förmåga att granska enligt internationella standarder. En hållbar utveckling av Riksrevisionens samarbetspartners förmåga att bedriva revision förutsätter också att deras institutionella kapacitet stärks. Detta gör Riksrevisionen genom att ge stöd till att planera och leda verksamheten, att kommunicera internt och externt och att stödja HR och ledarskap i myndigheterna.
På global nivå fokuserades insatserna även under 2022 på kapacitetsutveckling inom ramen för Intosai. Riksrevisionen bidrog i sin roll som vice ordförande i Intosais kapacitetsutvecklingskommitté (CBC) till utvecklingen av en ny strategisk plan för Intosai för 2023–2028.
Inom ramen för CBC fortsätter Riksrevisionen att leda en projektgrupp för revisionsmyndigheter i bräckliga stater (Auditing in Complex and Challenging Contexts, ACCC) och en om revisionsmyndigheters granskning av biståndsmedel i det egna landet. Riksrevisorn är ledamot i styrelsen för Intosai Development Initiative.
Kostnader
Kostnaderna liksom antalet operativa timmar inom det internationella utvecklingssamarbetet var högre under 2022 än föregående år, vilket är en följd av ökad aktivitetsnivå. Kostnadsökningen består av lönekostnader och resekostnader samt av att Riksrevisionen lämnat högre bidrag till Afrosai-E och ett nytt bidrag till Zimbabwes revisionsmyndighet. Antalet operativa timmar inom det regionala samarbetet ökade med nästan 50 procent och inom det bilaterala samarbetet med 20 procent, medan antalet operativa timmar inom det globala samarbetet är något lägre än föregående år.
I kostnaderna för myndighetens internationella utvecklingssamarbete ingår kostnader för myndighetsgemensamma utgifter, som redovisas som bistånd i enlighet med direktiv som utfärdas av OECD:s biståndskommitté (Dac) för vad som får rapporteras som bistånd. (Se vidare redogörelsens avsnitt Redovisnings- och värderingsprinciper under Finansiell redovisning.)
Internationell samverkan
Resultat och bedömning
Riksrevisionens uppgift att företräda Sverige som nationellt revisionsorgan framgår av 21 § lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen, och innebär att Riksrevisionen företräder Sverige i Intosai och dess regionala organisation The European Organisation of Supreme Audit Institutions (Eurosai) samt i samverkan med andra nationella revisionsorgan. Därtill framgår det av EU-fördraget om Europeiska unionens funktionssätt att Europeiska Revisionsrätten (ECA) och medlemsstaternas nationella revisionsorgan ska samarbeta i en anda av förtroende och bibehållet oberoende.
Utöver samverkan inom Intosai, Eurosai och EU samverkar Riksrevisionen inom flera forum och sammanhang, t.ex. det nordiska samarbetet och kollegiala granskningar.
Riksrevisionen deltog under 2022 i kontaktkommittén för revisionsmyndigheterna, i EU:s arbete och i några av dess arbetsgrupper. Riksrevisionen är bl.a. vice ordförande i Fiscal Policy Audit Network och har inom ramen för detta arbete deltagit i en parallellgranskning om hantering av utgiftstak och finanspolitiska ramverk. Vidare kan nämnas att Riksrevisionen under 2022 tog över som ordförande i liaison officer-kretsen (LO). Det innebär att Riksrevisionen har en aktiv roll i att förbereda kontaktkommitténs möte och hantera löpande kontakt i LO-kretsen.
Inom ramen för samverkan i övrigt kan nämnas att Riksrevisionen under 2022 bl.a. förberedde en kollegial granskning av USA:s högre revisionsorgan. På nordisk nivå träffades riksrevisorerna och ett antal digitala seminarier (s.k. webbinarier) arrangerades. Riksrevisorn är ledamot av Danmarks högre revisionsorgans rådgivande utskott.
Kvalitetsarbete
Riksrevisionen arbetade under 2022 vidare med att revidera och förtydliga strategin för samverkan för att säkerställa att verksamheten fortsätter att vara relevant och bedrivas effektivt.
Kostnader
Kostnaderna liksom antalet operativa timmar inom den internationella samverkan var högre under 2022 än föregående år. Ökningen finns främst inom Intosai med anledning av YES-konferensen (Young Eurosai, som anordnades av Riksrevisionen. Den samlade 90 unga revisorer från Europa under fyra dagar. Temat var experimentell kultur).
Myndighetsövergripande verksamhet
Riksrevisorn beslutar om granskningens huvudsakliga inriktning. Beslutet redovisas i en granskningsplan, som har ett perspektiv på 1–2 år.
De viktigaste iakttagelserna från granskningen redovisas i riksrevisorns årliga rapport. Riksrevisorn lämnade sin årliga rapport som en redogörelse till riksdagen i juni 2022. Iakttagelserna redovisas utifrån de huvudsakliga riskerna, som också har legat till grund för granskningens inriktning.
Uppföljningsrapporten ger riksdagen underlag för att bedöma relevans, kvalitet och produktivitet i Riksrevisionens verksamhet. Riksrevisionens uppföljningsrapport 2022 lämnades till riksdagen i april 2023. Fokus ligger på om granskningen har bidragit till en tillförlitlig redovisning och en effektiv statlig verksamhet. Uppföljningsarbetet ska också kunna användas internt för att utveckla Riksrevisionens verksamhet.
Under 2022 bjöd finansutskottet för femte året i rad in till ett öppet seminarium med riksrevisorn. Den årliga rapporten och uppföljningsrapporten låg till grund för seminariet, som hölls i oktober.
Vid Riksrevisionen finns riksdagens råd för Riksrevisionen för samråd och insyn i Riksrevisionens verksamhet och organisation. Rådet sammanträdde fem gånger under 2022. Riksrevisorn informerade rådet om Riksrevisionens verksamhet och organisation samt bl.a. om den kollegiala granskningen och resultat av Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete 2019–2022.
Riksrevisionen har också ett vetenskapligt råd som sammanträdde fyra gånger under 2022. Rådet har åtta ledamöter som utses för en period på två år och representerar olika akademiska discipliner. Rådet ska bidra till att Riksrevisionen får ökade kunskaper om metoder och förhållanden som på lång sikt leder till bättre kvalitet i granskningen och i myndighetens beslutsunderlag. Under 2022 bidrog rådet i frågor om metoder inom revisionen och i frågor om Riksrevisionens långsiktiga planering och kompetensförsörjning. Riksrevisionen bedömer att rådets arbete ger värdefulla synpunkter som bidrar till kvalitetsarbetet, både på myndighetsövergripande nivå och inom granskningsverksamheten.
Personal, kompetensförsörjning och arbetsmiljö
Personalstatistik
Antal anställda m.m.
Totalt hade Riksrevisionen 322 tillsvidare- eller visstidsanställda per den 31 december 2022. Det är en ökning om 16 medarbetare jämfört med 2021. År 2022 var ett år med omfattande rekryteringsarbete som bestod av löpande ersättnings- och nyrekryteringar. Under våren gjordes en större rekryteringssatsning för att förstärka Riksrevisionens kompetensförsörjning. Denna satsning är ett exempel på en proaktiv rekryteringsstrategi, vilket är viktigt i en tid då det är svårt att attrahera och rekrytera kvalificerade medarbetare.
Tabell 12 Antal anställda per den 31 december 2022
|
|
|
2022 |
2021 |
2020 |
|
Anställda |
|
322 |
306 |
306 |
|
varav tillsvidareanställda |
320 |
303 |
302 |
|
|
varav visstidsanställda |
2 |
3 |
4 |
|
Av myndighetens anställda är 63 procent kvinnor och 37 procent män, medan 67 procent av cheferna är kvinnor och 33 procent är män.
Tabell 13 Antal anställda fördelat på kvinnor och män
|
|
|
2022 |
2021 |
2020 |
|
Antal anställda |
|
322 |
306 |
306 |
|
varav kvinnor |
202 |
192 |
185 |
|
|
varav män |
120 |
114 |
121 |
|
Tabell 14 Antal chefer fördelat på kvinnor och män
|
|
|
2022 |
2021 |
2020 |
|
Totalt |
|
21 |
20 |
23 |
|
varav kvinnor |
|
14 |
13 |
16 |
|
varav män |
|
7 |
7 |
7 |
Personalomsättning
Sedan återgången efter coronapandemin har efterfrågan på arbetskraft ökat kraftigt inom staten. Det råder stor rörlighet eftersom personer har lätt att byta anställning. Efterfrågan på kvalificerade kandidater hos myndigheter är större än utbudet, vilket försvårar tillsättningar av nya tjänster. Sammanfattningsvis ökar personalomsättningen generellt.
Personalomsättningen ligger på 17 procent på hela myndigheten och är högst inom de myndighetsgemensamma funktionerna (se tabell 15). Särskilda utmaningar har funnits inom it och andra myndighetsgemensamma nyckelkompetenser som upphandling och HR.
|
|
Medelantal anställda 2022* |
Personalomsättning |
||
|
2022 |
2021 |
2020 |
||
|
Årlig revision |
109 |
18 % |
20 % |
10 % |
|
Effektivitetsrevision |
111 |
12 % |
10 % |
8 % |
|
Internationella verksamheten |
21 |
10 % |
7 % |
9 % |
|
De myndighetsgemensamma funktionerna |
68 |
25 % |
21 % |
8 % |
|
Hela myndigheten |
309 |
17 % |
16 % |
9 % |
* Medeltal anställda redovisas exklusive riksrevisor och riksrevisionsdirektör, och inklusive tjänstlediga.
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron på Riksrevisionen ökade under 2022 och ligger på 3 procent. Den totala sjukfrånvaron visar att kvinnor är sjukskrivna i högre utsträckning än män. Gruppen 50 år och äldre är den kategori som ligger högst i sjukfrånvaron. Kvinnor utgör också en större andel långtidssjukskrivna än män.
Tabell 16 Sjukfrånvaro i procent av total ordinarie arbetstid
|
|
|
2022 |
2021 |
2020 |
|
Sjukfrånvaro totalt |
3,0 |
2,0 |
2,1 |
|
|
varav kvinnor |
4,1 |
2,4 |
2,4 |
|
|
varav män |
|
1,0 |
1,4 |
1,7 |
|
Anställda 29 år och yngre |
1,6 |
0,3 |
0,9 |
|
|
varav kvinnor |
|
1,7 |
0,5 |
1,1 |
|
varav män |
|
1,3 |
0,1 |
0,4 |
|
Anställda 30–49 år |
2,9 |
2,1 |
1,5 |
|
|
varav kvinnor |
|
4,0 |
2,3 |
2,0 |
|
varav män |
|
1,0 |
1,8 |
0,8 |
|
Anställda 50 år och äldre |
3,6 |
2,5 |
3,5 |
|
|
varav kvinnor |
|
5,1 |
3,4 |
3,6 |
|
varav män |
|
0,9 |
1,2 |
3,3 |
|
Av total sjukfrånvaro avser: |
|
|
|
|
|
Andelen långtidssjuka (60 dagar eller mer) |
51,3 |
48,5 |
50,2 |
|
|
varav kvinnor |
|
56,6 |
50,7 |
47,0 |
|
varav män |
|
12,1 |
42,1 |
56,8 |
|
Långtidssjukas frånvaro i procent av total ordinarie arbetstid |
1,5 |
1,0 |
1,1 |
|
Med anledning av sjukfrånvaron genomförde Riksrevisionen under 2022 flera åtgärder. Som ett led i att följa upp orsaker till sjukfrånvaro genomför chefer omtankessamtal med medarbetare som varit sjuka fler än tre gånger på sex månader eller sex gånger på tolv månader. Under hösten deltog cheferna i workshoppar, genomförda av företagshälsovården, med fokus på rehabilitering och att fånga tidiga signaler på ohälsa.
En annan åtgärd i förebyggande syfte är att samtliga medarbetare erbjöds vaccin mot säsongsinfluensa. Därtill höjdes friskvårdsbidraget från 3 000 till 4 000 kronor som en åtgärd för att främja hälsa och bidra till högre frisktal.
Kompetensförsörjning
Kompetens och utbildning
Riksrevisionen fortsatte under 2022 att arbeta myndighetsövergripande med utveckling av kompetensförsörjningen. Riksrevisionen arbetar löpande med kompetensutveckling, i form av både lärande i arbetet och utbildningar, för att säkra kompetensförsörjningen. Flera aktiviteter har genomförts för att utveckla Riksrevisionens kompetens i linje med myndighetens målsättning.
Utbildningar med koppling till granskningsverksamheten drivs löpande, så även under 2022. Under hösten hade medarbetare möjlighet att gå en AI-utbildning som är skräddarsydd för Riksrevisionen. Utbildningen är en del av en myndighetsgemensam satsning på att öka Riksrevisionens digitala kompetens och att bli en än mer datadriven verksamhet.
För att främja ett mer utvecklingsorienterat arbetssätt erbjöd Riksrevisionen ett antal medarbetare utbildning inom exempelvis projektledning och förändringsledning. Detta ska bidra till kompetensutveckling och säkerställa kvalitet i att styra, leda och arbeta i projekt.
Medarbetare kan prova nya arbetsuppgifter i andra delar av verksamheten, exempelvis i den internationella verksamheten. Medarbetare har även möjlighet till sekunderingar och utbytestjänstgöring hos Riksrevisionens systermyndigheter eller riksdagen.
Under 2022 genomförde Riksrevisionen en översyn av lönerna för revisorer inom årlig revision, vilket resulterade i en strukturell förändring av lönenivåerna. Syftet var att bättre kunna behålla befintlig kompetens och attrahera nya medarbetare så att Riksrevisionen kan fortsätta att genomföra sitt uppdrag.
Ledarskap
Riksrevisionen driver ett arbete med att utveckla och stärka ett gott ledarskap. Under 2022 fortsatte utvecklingen av ledningsgruppen, liksom individuella insatser för chefer både i ledningsgruppen och på enhetsnivå.
Att leda på distans och i aktivitetsbaserade lokaler innebär utmaningar, inte minst för en god dialog mellan medarbetare och chef. Under året fortsatte Riksrevisionen att arbeta med chefsrollen utifrån de krav som ett modernt arbetsliv och ett aktivitetsbaserat arbetssätt med inslag av hemarbete kräver.
Arbetsmiljö
Under året reviderade Riksrevisionen sin likabehandlingsplan, som är utgångspunkten i myndighetens arbete för alla medarbetares rätt till likvärdig behandling. Arbetet med den fysiska arbetsmiljön är en viktig del av årets plan. Efter hemarbete med anledning av coronapandemin övergick Riksrevisionen i februari 2022 till hybridarbete. Efter återgången till arbete på kontoret kunde Riksrevisionen ta lokalerna i anspråk sedan flytten i augusti 2020. Detta har gett en uppfattning om hur det aktivitetsbaserade kontoret fungerar och vad som behöver utvecklas. Under året började Riksrevisionen planera för förändring av lokalerna, exempelvis genom att skapa fler mötesrum och genomföra åtgärder som ska leda till bättre akustik.
Riksrevisionen erbjuder sedan februari 2022 medarbetare möjlighet att teckna distansöverenskommelser för arbete hemifrån upp till 40 procent. Riksrevisionen utvärderade under hösten distansavtalet för att fånga upp hur medarbetare tycker att det fungerar att arbeta hemifrån. Utvärderingen visar att erfarenheterna hittills är positiva, även om chefer signalerar vissa utmaningar med att ta sitt arbetsmiljöansvar.
Resultatet från arbetsmiljöenkäten som genomfördes under våren visar en nöjdhet på 3,9 på en femgradig skala. Det är en knapp ökning av nöjdheten jämfört med de tidigare sex mätningar som genomförts.
Externrevisorns granskning av årsredovisningen
Revisionsberättelsen
Revisionsberättelsen kom in till konstitutionsutskottet den 20 mars 2023 (dnr 1869-2022/23). Den finns i bilaga 2.
Enligt externrevisorns uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen (2016:1019) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter (BEA-lagen) samt i enlighet med anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten. Årsredovisningen ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Riksrevisionens finansiella ställning per den 31 december 2022 och dess ekonomiska resultat för året enligt BEA-lagen samt i enlighet med anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten.
Resultatredovisningen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.
Enligt externrevisorns uppfattning, baserat på revision av årsredovisningen, har riksrevisorn i alla väsentliga avseenden använt anslag och intäkter i enlighet med BEA-lagen samt i enlighet med anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten.
Promemoria avseende bokslutsgranskning
Som ett komplement till revisionsberättelsen har externrevisorn upprättat en promemoria för att sammanfatta de iakttagelser av materiell betydelse som framkommit vid granskningen. Promemorian finns i bilaga 2. Smärre iakttagelser rapporteras direkt vid granskningen till ansvarig person. I övrigt har iakttagelserna diskuterats med berörda personer och med myndighetens ledning, enligt promemorian.
Externrevisorns granskning avseende årsredovisningen har huvudsakligen varit inriktad på den finansiella redovisningen. Vad gäller granskningen av resultatredovisningen har externrevisorn fokuserat på att göra en faktakontroll mot relevanta underlag och/eller specifikationer.
Några av de väsentliga iakttagelser och analyser som externrevisorn nämner i promemorian gäller (promemorians avsnitt 4.1, 4.2, 4.3, 5.1, och 7):
– Verksamhetens kostnader inklusive lämnade bidrag är 9,1 procent högre jämfört med föregående år (2021: 0,1 procent lägre). Det högre kostnadsutfallet för 2022 förklaras av högre personalkostnader, lägre lokalkostnader och högre driftskostnader. Medeltalet anställda under 2022 uppgick till 298 (2021: 289). Antalet anställda inklusive tjänstlediga vid årets slut uppgick till 322 (2021: 306).
– De högre personalkostnaderna förklaras främst av ökade lönekostnader och arvoden, inklusive lönebikostnader med ca 18 900 000 kronor (2021: 8 500 000 kronor), varav ökning för premiekostnader för avtalsförsäkringar med ca 500 000 kronor (2021: 3 300 000 kronor) och avsättning för personal som slutat med 2 600 000 kronor (2021: 0 kronor). Myndigheten har sedan 2020 lönerevision per den 1 april, vilket innebär en höjning av lönekostnadsnivån från denna tidpunkt. Under året har även lönenivåerna inom årlig revision justerats, vilket även bidragit till högre lönekostnader. Ökningen av övriga personalkostnader förklaras främst av ökade kostnader för utbildning och rekrytering.
– Driftskostnaderna har ökat med cirka 12 700 000 kronor jämfört med 2021 (2021: lägre med cirka 300 000 kronor). Det förklaras av högre kostnader för resor och konferenser med cirka 9 500 000 kronor (2021: lägre med cirka 2 800 000 kronor), högre kostnader för it och förbrukningsvaror med cirka 1 200 000 kronor samt högre kostnader för inköp av varor och tjänster med cirka 1 700 000 kronor, främst avseende datakonsulter/datatjänster samt resurskonsulter inom årlig revision. Föregående år ingick även avsättning för omställningskostnader med 500 000 kronor relaterat till stängningen av kontoren i Jönköping och Uppsala.
– Kostnader och lämnade bidrag för extern kompetens och konsulter uppgick 2022 till 33 063 000 kronor (2021: 29 160 000 kronor). Ökningen förklaras främst av kompetens- och resursförstärkningar inom de myndighetsgemensamma funktionerna och av interna utvecklingsprojekt, t.ex. inom digitalisering. Kostnader för konsulttjänster inom den årliga revisionen har ökat något medan kostnaderna för konsulttjänster minskat inom effektivitetsrevisionen och inom den internationella verksamheten.
– Anslagsutfallet är 28 552 000 kronor högre än motsvarande period föregående år (2021: 2 906 000 kronor). Det högre anslagsutnyttjandet förklaras främst av högre kostnader för personal, övriga driftskostnader och lägre kostnader för lokaler.
– För utgiftsområde 1 anslag 2:5 har 352 461 000 kronor använts i verksamheten (2021: 332 108 000 kronor). Årets utgifter har inneburit att anslagssparandet ökat med 3 361 000 kronor (2021: 20 250 000 kronor) vilket innebär ett anslagssparande vid årets utgång med 40 983 000 kronor vid årets utgång (2021: 37 622 000 kronor).
– För utgiftsområde 7 anslag 1:5 har 50 911 000 kronor använts i verksamheten av ett anvisat anslag på 50 000 000 kronor (2021: 37 930 000 kronor). Årets utgifter har inneburit att efter indragning av anslag med 10 570 000 kronor (2021: 10 549 000 kronor) har anslagssparande minskat med 11 481 000 kronor (2021: minskning med 1 521 000 kronor) med ett utgående anslagssparande om 589 000 kronor (2021: 12 070 000 kronor).
– Externrevisorn har granskat balansräkningen mot upprättade avstämningsbilagor utan anmärkningar. Varje balanspost är väl dokumenterad. Större förändringar jämfört med tidigare år har externrevisorn fått förklarade.
– Förändringen av fordringar hos andra myndigheter, avräkning mot statsverket och räntekontot i Riksgälden påverkas dels av anslagssparandet, dels av tidpunkten för fakturering av utfört arbete inom den årliga revisionen. Lån hos Riksgälden påverkas bl.a. av upplåning och amortering av lån för investeringar. Det utgående bokförda värdet av anläggningstillgångar uppgår till 10 244 000 kronor (2021: 11 861 000 kronor) och är i balans med låneskulden hos Riksgälden.
– Avsättningar består av delpensioner inklusive löneskatt 0 kronor (2021: 19 000 kronor), trygghetsmedel 905 000 kronor (2021: 1 027 000 kronor) samt övriga avsättningar 2 602 000 kronor (2021: 3 480 000 kronor).
– Externrevisorn har granskat faktauppgifter och belopp i resultatredovisningen mot underlag samt även analyserat Riksrevisionens beskrivning av måluppfyllelsen. Externrevisorn anser att samtliga verksamhetsgrenar ger en tillfredsställande beskrivning av respektive verksamhet och måluppfyllelse.
– Myndighetens gemensamma kostnader består av kostnader för myndighetens ledning och lokaler, myndighetsövergripande kostnader och kostnader för flera verksamhetsledningar. Kostnader för metodutveckling och utbildning redovisas inom respektive verksamhet och är inte med i fördelningen av de gemensamma kostnaderna. Fördelning av kostnader mellan verksamhetsgrenar beräknas efter redovisad tid för respektive verksamhetsgren.
– Av de indirekta kostnaderna, egna och fördelade gemensamma kostnader, har 10 200 000 kronor belastat anslaget 1:5 Internationellt utvecklingssamarbete (2021: 10 500 000 kronor) vilket representerar 20 procent av verksamhetsgrenens totala kostnader (2021: 27,8 procent). Det internationella utvecklingssamarbetets andel av de totala myndighetsgemensamma kostnaderna uppgår till 6,4 procent (2021: 5,9 procent) medan dess totala nettokostnad utgör 12,6 procent av myndighetens totala nettokostnader (2021: 10,2 procent).
– Externrevisorn har granskat redovisning och fördelning av myndighetens gemensamma kostnader mot underlag och mot myndighetens redovisning. Fördelningen sker oförändrat jämfört med föregående år i enlighet med den princip som myndigheten anger.
– Externrevisorn har läst protokoll från ledningsgruppsmöten, verksamhetsplanen och anslagsdirektiven. Externrevisorn har granskat myndighetens uppgifter om ledande befattningshavare i årets årsredovisning på s. 47 utan kvarstående noteringar. Årsredovisningen är enligt externrevisorns bedömning upprättad i enlighet med gällande lagar, förordningar och direktiv. Externrevisorn har inte heller funnit något som tyder på att verksamheten inte bedrivits i enlighet med anslagsdirektivet 2022 eller andra gällande regler och riktlinjer.
Kollegial granskning av Riksrevisionen
Riksrevisionen har bett den nationella revisionsmyndigheten i Norge (Riksrevisjonen) och den brittiska motsvarigheten (National Audit Office, NAO) att utföra en kollegial granskning av sin granskningsverksamhet samt vissa ledningsprocesser och stödfunktioner. Den kollegiala granskningen utfördes i enlighet med ett samförståndsavtal som undertecknades av de tre parterna i december 2021.
Granskningen fokuserades på kvaliteten i processerna för effektivitetsrevision och årlig revision. Utöver det görs en bedömning av viktiga styr- och ledningsprocesser, såsom strategisk planering, relevans, strategisk kompetensförsörjning och digitalisering.
I rapporten över granskningen skriver granskningsteamet i sina slutsatser att Riksrevisionen är en modern och välskött nationell revisionsmyndighet, som tillhandahåller revisionsarbete av hög kvalitet med relevans för de viktigaste intressenterna. Riksrevisionen kan ytterligare förbättra sin verksamhet genom att ta fram mer konkreta strategier, förstärka arbetet med prioriteringar inom verksamhetsutveckling och ha ett mer innovativt förhållningssätt till rekrytering och personalförsörjning.
Riksrevisorn skriver i sitt förord till årsredovisningen att den kollegiala granskningen av Riksrevisionen gav värdefulla insikter som Riksrevisionen har med sig när myndigheten utvecklar sin verksamhet.
Tidigare uttalanden av utskottet
I sitt ställningstagande våren 2020 vid behandlingen av Riksrevisionens årsredovisning för 2019 (bet. 2019/20:KU17) välkomnade utskottet att Riksrevisionen för att motverka en fortsatt hög personalomsättning inom den årliga revisionen hade sett över lönepolicy, lönekriterier och lönestruktur för att åstadkomma en tydligare och mer transparent lönepolitik. Utskottet noterade även att personalomsättningen inom de myndighetsgemensamma funktionerna fortfarande var hög, om än lägre än de senast föregående åren. Utskottet uppmärksammade även värdet av full bemanning, för medarbetarnas möjlighet till balans mellan arbetsliv och privatliv, för verksamhetens kvalitet och för Riksrevisionens attraktivitet som arbetsgivare. Vidare framhöll utskottet vikten av säkra prognoser om utnyttjandet av myndighetens förvaltningsanslag samt välkomnade att Riksrevisionen under 2019 hade vidtagit åtgärder för att minska riskvärdet gällande myndighetens förmåga att prognostisera utnyttjandet av sitt förvaltningsanslag.
I sitt betänkande våren 2021 vid behandlingen av Riksrevisionens årsredovisning för 2020 (bet. 2020/21:KU17) noterade utskottet bl.a. att anslagsförbrukningen på Riksrevisionens båda anslag var betydligt lägre än målet om full anslagsförbrukning, vilket i huvudsak syntes förklaras av coronapandemin. Beträffande personalomsättning noterade utskottet att denna vid myndigheten som helhet hade minskat till 9 procent 2020, jämfört med 14 procent 2019 och 16 procent året dessförinnan, samt att detta enligt årsredovisningen inte gick att härleda enbart till coronapandemin utan att även andra faktorer bedömdes påverka. Inom den årliga revisionen hade personalomsättningen minskat till 10 procent, jämfört med 17 procent 2019 och 15 procent 2018, och inom de personalgemensamma hade den minskat till 8 procent, jämfört med 24 procent 2019 och 32 procent 2018. Utskottet framhöll betydelsen av Riksrevisionens arbete för att vara attraktiv som arbetsgivare, bl.a. genom utvecklingsmöjligheter för arbetstagare inom myndigheten. Detta är, anförde utskottet, inte minst av värde med hänsyn till att rekrytering av bl.a. erfarna revisorer möter utmaningar. Utskottet uttalade i sammanhanget även att prioritering av ersättningsrekryteringar kan gynna arbetsmiljön och bidra till Riksrevisionens attraktivitet som arbetsgivare.
Våren 2022, vid sin behandling av Riksrevisionens årsredovisning för 2021 (bet. 2021/22:KU17), noterade utskottet att anslagsförbrukningen på Riksrevisionens båda anslag även 2021 varit betydligt lägre än målet om full anslagsförbrukning, viket syntes förklaras av coronapandemin, samt uttryckte utskottet sin förhoppning att Riksrevisionen under verksamhetsåret 2022 skulle kunna uppnå fullt anslagsutnyttjande. Utskottet noterade att personalomsättningen vid myndigheten hade ökat, vilket enligt Riksrevisionen till stor del förklarades av effekterna av coronapandemin. Utskottet framhöll vikten av en god personalförsörjning och såg mot den bakgrunden positivt på att Riksrevisionen även 2021 hade arbetat för att vara attraktiv som arbetsgivare, bl.a. genom utvecklingsmöjligheter för arbetstagare inom myndigheten. Det var utskottets förhoppning att detta och annat arbete skulle bidra till en jämnare personalomsättning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att externrevisorn bedömer att årsredovisningen i alla väsentliga delar ger en rättvisande bild av den finansiella ställningen och att det ekonomiska resultatet för året är i enlighet med BEA-lagen, anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten. Externrevisorn bedömer också att riksrevisorn i alla väsentliga avseenden har använt anslag och intäkter i enlighet med BEA-lagen, anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten.
Förvaltningsanslaget (anslag 2:5) har efter verksamhetsåret 2022 ett betydande utgående anslagssparande. Även med beaktande av möjliga kvardröjande effekter av coronapandemin, emotser utskottet att Riksrevisionen under verksamhetsåret 2023 kan bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att fullt anslagsutnyttjande uppnås. Utskottet välkomnar Riksrevisionens beslut om en ekonomimodell som ska tillgodose de externa och interna behoven av information om Riksrevisionens finansiella ställning, som också ska ge ledningen förutsättningar för en effektiv och ändamålsenlig ekonomistyrning av verksamheten.
Personalomsättningen har ökat något jämfört med verksamhetsåret 2021, då coronapandemin påverkade hela verksamhetsåret. Särskilt har den ökat inom de myndighetsgemensamma funktionerna. Vid den årliga revisionen, som haft och fortfarande har en förhållandevis hög personalomsättning, har omsättningen dock minskat något. Utskottet ser positivt på att åtgärder vidtas för att få ner personalomsättningen. Utskottet vill påminna om sina tidigare uttalanden om värdet av full bemanning, för medarbetarnas möjlighet till balans mellan arbetsliv och privatliv, för verksamhetens kvalitet och för Riksrevisionens attraktivitet som arbetsgivare.
Utskottet välkomnar även att Riksrevisionen har låtit sig granskas av kolleger vid den norska Riksrevisjonen och brittiska Nation Audit Office, och noterar med tillfredsställelse att rapportens slutsatser innefattar att Riksrevisionen är en modern och välskött revisionsmyndighet, som tillhandahåller revisionsarbete av hög kvalitet med relevans för de viktigaste intressenterna. Utskottet ser fram emot att via riksdagens råd för Riksrevisionen även följa det fortsatta arbetet med anledning av iakttagelser och rekommendationer i rapporten.
Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelsen om Riksrevisionens årsredovisning till handlingarna.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Externrevisorns revisionsberättelse
