Inledning och sammanfattning
Konstitutionsutskottets granskning
Enligt 13 kap. 1 § regeringsformen ska konstitutionsutskottet granska stats rådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. När det finns
skäl till det, dock minst en gång om året, ska utskottet enligt 13 kap. 2 §
meddela riksdagen vad det har funnit värt att uppmärksamma vid sin
granskning.
I det betänkande som nu läggs fram behandlar utskottet vissa allmänna,
administrativt inriktade granskningar av regeringsarbetet. Vid granskningarna
har utskottet haft tillgång till bl.a. material som har tagits fram av utskottets
kansli och av Regeringskansliet. Delar av det skriftliga utredningsmaterialet
redovisas i bilaga 1.1-9.3.
Vissa resultat av granskningen
I betänkandet finns en redogörelse för regeringsskiftena i november 2021 och
efter valet 2022. Redogörelsen ger inte anledning till något uttalande av
utskottet.
I avsnittet Regeringens sammansättning och regeringsarbetets
organisation har utskottet fortsatt att följa utvecklingen av antalet
tjänstgörande i Regeringskansliet.
Vidare har utskottet gått igenom regeringsprotokoll från 2021, bl.a.
underprotokollen från Försvarsdepartementet och Miljödepartementet.
Utskottet uppmärksammar förekomsten av sent utfärdade författningar samt
beslutsmotiveringen i ett ärende om utlämnande av handling.
Granskningen av vissa förvaltningsärenden har omfattat överklaganden av
länsstyrelsernas beslut om upplåtelse av jakt respektive avlysning av jakt,
INLEDNING OCH SAMMANFATTNING
2
2022/23:KU10
vilka handläggs inom Näringsdepartementet. De överklagade besluten
innehåller inte sällan yrkanden om inhibition. Det är viktigt att eventuella
yrkanden om inhibition prövas skyndsamt, särskilt om en verkställighet är nära
förestående i tid och om beslutet bedöms kunna medföra en icke reparabel
skada eller en rättsförlust av stor betydelse för klaganden. Utskottet
konstaterar att yrkanden om inhibition många gånger inte tas upp till prövning
förrän regeringen slutligt prövar överklagandet, och vid den tidpunkten kan
inhibitionsyrkandet ha förlorat sin betydelse. Utskottet finner skäl att
framhålla vikten av att kravet på skyndsamhet iakttas när det gäller yrkanden
om inhibition och att eventuella behov av förändringar eller anpassningar av
handläggningsrutinerna för inhibitionsyrkanden ses över. Utskottet lyfter
också fram vikten av att i alla lägen eftersträva en så enkel, snabb och
kostnadseffektiv handläggnings- och beslutsprocess som möjligt utan att
rättssäkerheten eftersätts och utan onödig tidsutdräkt i ärendet. Frågan om
talerätt i de aktuella ärendena framstår inte som särskilt svårtolkad och bör
kunna hanteras i omedelbar anslutning till att ett överklagande överlämnas till
Regeringskansliet.
Förekomsten av upplysningar i regeringens förordningar om bemyndigande
eller annat lagstöd för regeringens föreskrifter har granskats. Utskottet
konstaterar att det numera anges i Regeringskansliets egna riktlinjer att det när
en ny förordning tas fram bör övervägas om den ska innehålla en sådan
upplysning. Granskningen visar också att andelen förordningar som innehåller
en upplysning om vilket bemyndigande eller annat lagstöd som har utnyttjats
har ökat väsentligt, vilket enligt utskottet är positivt. Samtidigt finns det stora
skillnader mellan departementen. Värdet av att det framgår av en förordning
vilket eller vilka bemyndiganden som utnyttjats gäller självfallet oavsett vilket
departement som är ansvarigt. De kriterier som ligger till grund för
departementens bedömningar bör enligt utskottet vara desamma för alla
departement, och utskottet förutsätter att iakttagelserna i granskningen följs
upp inom Regeringskansliet för att säkerställa att så är fallet.
En annan granskning har omfattat en genomgång av elektroniska
kungöranden i Svensk författningssamling (SFS). Ordningen med elektroniskt
kungörande av författningar infördes 2018 och syftet med granskningen har
varit att undersöka på vilket sätt reformen har förändrat författningsarbetet.
Utskottet konstaterar att reformen har inneburit såväl tids- som effektivitets vinster i författningsarbetet. Tiden mellan regeringens beslut om utfärdande
och själva kungörandet har förkortats. Utvecklingen är positiv, men
Regeringskansliet bör framöver vara uppmärksamt på omotiverade variationer
mellan departementens handläggningstider i författningsarbetet. Slutligen
betonar utskottet vikten av säkerhet i kungörandesystemet och att det finns en
beredskap för det fall det skulle uppkomma driftstörningar.
I granskningen av regeringens remissunderlag har utskottet gått igenom de
dokument som Regeringskansliet remitterade under 2016-2017 och 2020-
2021. Vilket underlag som remitteras styrs i första hand av vilken
utredningsform som bedöms mest ändamålsenlig för de frågor som ska
INLEDNING OCH SAMMANFATTNING
3
2022/23:KU10
utredas. Som utskottet tidigare uttalat är det regeringens sak att avgöra hur
utredningar bör bedrivas, t.ex. val av utredningsform. I ställningstagandet
diskuterar utskottet olika omständigheter som kan tänkas ha betydelse vid
valet av utredningsform och därmed även remissunderlag. De remissunderlag
som gåtts igenom har grupperats i betänkanden i SOU-serien, departements promemorior i Ds-serien, andra promemorior från Regeringskansliet, utkast
till lagrådsremisser, underlag från en myndighet och underlag från EU kommissionen. Departementspromemorior i Ds-serien och andra
promemorior från Regeringskansliet svarade för drygt 50 procent av det totala
remissunderlaget. Även betänkanden i SOU-serien och underlag från en
myndighet svarade för förhållandevis stora andelar, medan utkast till
lagrådsremisser och underlag från EU-kommissionen var mindre vanligt
förekommande. Under de år som granskats minskade andelen departements promemorior i Ds-serien medan andelen andra promemorior från Regerings kansliet ökade förhållandevis mycket. En uppdelning mellan internt respektive
externt framtaget remissunderlag visar på en ökning av underlag som tagits
fram internt inom Regeringskansliet och en nedgång av externt framtaget
underlag. I granskningen uppmärksammas också skillnader mellan
departementen i detta avseende. Utskottet konstaterar att det finns fördelar
med olika typer av remissunderlag, som att utredningsarbetet kan komma i
gång snabbare vid framtagandet av departementspromemorior i Ds-serien och
andra promemorior från Regeringskansliet än vid betänkanden i SOU-serien.
Samtidigt kan det konstateras att utredningskapaciteten inom Regerings kansliet är begränsad och att internt framtagna remissunderlag därmed inte
alltid kan bli lika genomarbetade som t.ex. vid externt framtagna betänkanden
i SOU-serien. Vid internt utredningsarbete inom Regeringskansliet saknas
dessutom medverkan från externa experter och en bred representation av olika
intressen, och det finns inte heller eventuella avvikande meningar att redovisa.
Utskottet uppmärksammar även skillnaden på departementspromemorior i Ds serien och andra promemorior från Regeringskansliet. Utskottet framhåller
värdet av att i efterhand kunna ta del av det underlag som har remitterats och
legat till grund för regeringens beslut, särskilt när det är fråga om förordningar
och lagförslag. Att samtliga underlag som remitteras numera finns tillgängliga
på regeringens webbplats är positivt och ökar även möjligheten för andra än
remissinstanserna att bidra med synpunkter. Samtidigt innebär publiceringar i
SOU-serien och Ds-serien en bättre tillgänglighet och underlättar för den som
i efterhand vill ta del av underlaget, t.ex. för att studera förarbeten till en lag.
Regeringens styrning av länsstyrelserna har också granskats. Granskningen
har varit inriktad på hur regeringen styr länsstyrelserna genom dels uppdrag i
regleringsbrev, dels uppdrag som beslutats i särskild ordning samt på hur
beredningen av dessa uppdrag går till. Utskottet understryker vikten av
samordning och helhetssyn vid beredningen av uppdrag till länsstyrelserna
oavsett i vilken form de ges. De åtgärder som vidtagits inom Regeringskansliet
för att åstadkomma en bättre samordning och helhetssyn vid styrningen av
länsstyrelserna uppmärksammas och utskottet ser positivt på dessa. I sitt
INLEDNING OCH SAMMANFATTNING
4
2022/23:KU10
ställningstagande framhåller utskottet även vad det tidigare uttalat om
betydelsen av att berörda statliga myndigheter samarbetar med länsstyrelserna.
I den mån det framkommer att andra statliga myndigheter inte samarbetar med
länsstyrelserna faller det på regeringen att vidta styrningsåtgärder som
säkerställer att samarbete kommer till stånd.
Slutligen har utskottet granskat beredningen av förslag till EU förordningar. Enligt utskottet bör valet av beredningsform för svenska
ståndpunkter beträffande förslag till EU-förordningar vara grundat på samma
överväganden som när det gäller regeringsärenden. Utskottet inser att
tidsramarna och övriga förutsättningar för beslutsprocessen i EU kan medföra
svårigheter att tillämpa ett traditionellt remissförfarande, också i fall då det
skulle vara motiverat. Likväl är det av största betydelse att det i dessa fall
företas en gedigen beredning som ger ett fullödigt underlag. Utskottet noterar
att det förekommer en kombination av olika beredningsåtgärder, bl.a.
kontinuerliga inhämtanden av synpunkter och kontakter mellan Regerings kansliet och berörda myndigheter. Vidare kan svarstiderna vara mycket korta.
Utskottet framhåller det angelägna i att externa beredningsåtgärder vidtas så
fort som möjligt för att ge myndigheter och andra bästa möjliga förutsättningar
att bidra med relevant och högkvalitativ information. Regeringskansliet har i
granskningen lämnat redogörelser för beredningsåtgärder över förslag till
förordningar. Redogörelserna talar för att det finns utvecklade arbetssätt som
anpassas efter förutsättningarna i de enskilda förslagen och förhandlingarna,
och utskottet har inget att invända mot de arbetssätt som används.
- - -

Se bifogad PDF för allt innehåll